Handledning Ledarutbildning Bas och Scout

Transkript

1 Handledning Ledarutbildning Bas och Scout Scouternas folkhögskola 1

2 Scouternas folkhögskola 2013 Tack till alla författare som bidragit! 2

3 Inledning 1 Ledarrollen & S2 Tankar om stegring Ledarrollen i ledarutbildning Bas Ledarrollen i ledarutbildning Scout 2 Scouternas program B1 & S1 Tankar om stegring Scouternas program i ledarutbildning Bas Scouternas program i ledarutbildning Scout 3 Säkerhet, ansvar och trygg verksamhet B4 & S4 Tankar om stegring Trygg och säker i ledarutbildning Bas Trygg och säker i ledarutbildning Scout 4 Friluftsliv i scouterna B5 & S6 Tankar om stegring Friluftsliv i ledarutbildning Scout 5 Scoutrörelsen B2 Tankar om stegring 6 Allas lika värde S3 Tankar om stegring Alla likas värde i ledarutbildning Scout 7 Barn & ungas utveckling S5 Tankar om stegring Barn & ungas utveckling i ledarutbildning Scout Moduler BAS B1 Scouternas program B2 Scoutrörelsen Ledarrollen B4 Säkerhet och ansvar B5 Friluftsliv i scouterna SCOUT S1 Scouternas program fördjupning S2 Ledarrollen fördjupning S3 Allas lika värde S4 Trygg och säker verksamhet S5 Barn och ungas utveckling S6 Friluftsliv i scouterna 3

4 Inledning till den verksamhet ledaren ska driva, att den utgår från tidigare erfarenheter samtidigt som den utmanar i tanke och handling. Känslan hos deltagaren ska efter utbildningen vara att tyngdpunkten har varit mer praktisk och upplevelsebaserad än långa genomgångar av olika teoretiska resonemang. Handledningen beskriver innehållet i varje modul och till varje avsnitt finns förslag på övningar som anknyter till texten. Dessa övningar ska ses som inspiration och inte färdiga förslag redo att användas. Varje övning eller pass behöver anpassas för just den sammansättning och det sammanhang som är unikt för er utbildning. Vid kursens genomförande behöver du ha aktuell litteratur tillgänglig. Om ni i teamet behöver låna litteratur kontaktar ni regionen eller Scouternas folkhögskola. Tillgänglig, modern och kvalitetssäkrad utbildning är en förutsättning för fortsatt utveckling av scoutverksamheten. et i de olika modulerna tar sin utgångspunkt i Scouternas program. Iden här handledningen beskrivs innehållet i ledarutbildningarna Bas och Scout. Handledningen vänder sig till dig som är ackrediterad utbildare inom Scouterna, och den beskriver vilket innehåll som ska finnas i de olika modulerna. Hur ni bearbetar innehållet i just ert team bestämmer ni utifrån era förutsättningar (grupp, plats, situation, och så vidare). et tar sin utgångspunkt i teorier och flera olika redovisas. Tanken med detta är att det ska vara en hjälp och inspiration för dig som utbildare. För deltagaren är det viktigt att innehållet anknyter Anordna en ledarutbildning Steg 1 anmälan Steg 3 genomförande Anmäl till Scouternas folkhögskola (folkhogskola@ scouterna.se) att du/ni avser att genomföra en enstaka modul eller hel utbildning. Anmälan ska innehålla: Tid och plats för kursen Kursansvarig och kursteam, där åtminstone en är ackrediterad utbildare Anmälningsförfarande och länk till denna Kursen genomförs. Steg 4 uppföljning Efter genomförd utbildning ska slutgiltig deltagarlista skickas per e-post till folkhogskola@scouterna.se. Följ mallen för deltagarlista som återfinns på www. scouternasfolkhogskola.se/for-utbildare. Detta för att folkhögskolan så enkelt och snabbt som möjligt ska kunna registrera avklarade moduler och skicka intyg till de som genomfört en hel utbildning. Även om deltagarlistan skickats in tidigare enligt steg 2 måste denna verifieras eller uppdateras så att folkhögskolan kan registrera att rätt personer slutfört kursen i registret. Glöm inte att ange vilken kurs listan gäller för. Om kursen inte redovisas korrekt finns risken att vi inte kan registrera den som en officiell ledarutbildning varpå inga intyg kan skickas ut. Av inbjudan ska framgå att utbildningen genomförs på uppdrag av Scouternas folkhögskola och enligt det gemensamma ramverket. Ramverksutbildningar leds av ackrediterade utbildare. Åtminstone en i kursteamet ska vara ackrediterad, övriga bör ha inlett ackrediteringsprocessen. Läs mer om ackreditering på Scouternas folkhögskolas hemsida, Steg 2 kursinformation Steg 5 avslut och tack Folkhögskolan skickar bekräftelse till kursteamet. Handledning och erforderliga dokument skickas till kursledaren tillsammans med utvärderingsunderlag. Överenskommelse kring överlämnande av intyg görs. Om intygen önskas delas ut vid kursavslut måste en deltagarlista skickas senast 14 dagar innan kursstart, så att skolkansliet hinner trycka och skicka intygen. Tack för genomförd utbildning skickas till kursteamet. Intyg skickas till deltagare som fullgjort hel utbildning och inte fick dem vid kursslut. 4

5 Scouternas ledarutbildningar Ledarutbildning Scout Omfattning: 32 timmar uppdelat i 6 moduler t med ledarutbildningarna är att ge ledaren verktyg för att göra bra och utvecklande scoutverksamhet i linje med scoutings värderingar och enligt Scouternas program. Det handlar om att få de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs av scoutledaren. Målgruppen för Ledarutbildning Scout är scoutledare från 18 år, alternativt med minst ett års praktisk ledarerfarenhet efter genomgången Ledarutbildning Bas, som ska arbeta med scoutverksamhet lokalt. För att gå Ledarutbildning Scout ska man ha gått Ledarutbildning Bas eller ha motsvarande kunskaper. Efter utbildningen har deltagaren kunskaper som ger goda förutsättningar att ta mer ansvar på en scoutavdelning. Ledarutbildning Patrull Omfattning: 40 timmar uppdelat i 7 kurspass Målgruppen för Ledarutbildning Patrull är scouter som varit äventyrarscouter i minst ett år. Särskild handledning finns för denna kurs. Värdebaserat Ledarskap Ledarutbildning Intro Målgruppen för Värdebaserat ledarskap är ledare från ideell sektor i åldern år. Deltagarna ska ha ett pågående ledaruppdrag och grundläggande ledarutbildning. Särskild kurshandledning finns för denna utbildning. Omfattning: 6 10 månader under 4 kurshelger samt under mellanliggande arbete Omfattning:1,5 timme Målgruppen för Ledarutbildning Intro är vuxna som är nyfikna på vad scouting är. Särskild handledning finns för denna kurs. Treklöver Gilwell Ledarutbildning Bas Omfattning: veckolång eller uppdelat över ett halvår Omfattning: 9 timmar uppdelat i 5 moduler Målgruppen är den som har varit scoutledare i minst två år och genomgått grundläggande ledarutbildning och ha ett pågående ledaruppdrag. För att delta bör du vara minst 22 år. Särskild kurshandledning finns för denna utbildning. Målgruppen för Ledarutbildning Bas är nya scoutledare från 15 år och uppåt som ska arbeta med scoutverksamhet lokalt. Efter utbildningen har deltagaren kunskaper som ger goda förutsättningar att fungera i ett ledarteam på en avdelning. Att använda denna handledning Denna handledning är uppdelad i kapitel efter ämne för att på så sätt visa på stegringen mellan de olika utbildningarna. Scouterna har olika utbildningar och det är meningen att de ska vara på olika nivåer. Varje kapitel har sin färg för att du som kursledare lättare ska kunna hitta. Kapitlet inleds med en beskrivning över ämnets stegring mellan de olika utbildningarna. Runtom i handledningen finns det rosa rutor med rubriken. Dessa finns med som tips och för att ge inspiration. Alla dessa förslag är insamlade från utbildare under utbildardagar. 5

6 ledarrollen Ledarrollen Tankar om stegring Ledarutbildning Intro Ledarutbildning Bas Ledarutbildning Scout S2 Värdebaserat Ledarskap Treklöver Gilwell Ledarrollen i ledarutbildning Bas Förväntningar på scoutledaren Scoutledarrollen Stödjande, lyssnande ledarskap Scoutens behov och möjligheter Läs mer Ledarrollen i ledarutbildning Scout Ledarskap Stödjande, lyssnande ledarskap Olika ledarstilar Anpassat ledarskap Patrullen och grupputveckling Vad är en grupp/patrull? Patrullens betydelse Roller i patrullen Reflektion Läs mer 6

7 Tankar om stegring I scouterna anväder vi oss av ett stödjande och lyssnade ledarskap. Genom alla våra utbildningar tillämpas detta, anpassat efter deltagarna och sammanhanget på den specifika utbildningen. Ledarutbildning Intro Omfattning:1½ timme Kursdeltagaren ska under kursen känna att hon eller han vill prova på att vara scoutledare. Stödjande och lyssnande ledarskap. Scoutrörelsen ska vara en rörelse för och av unga, stöttad av vuxna. Vårt ledarskap måste därför handla om att möjliggöra för ungdomar att leda sig själva, genom att vi är stödjande och lyssnande ledare. Ledarutbildning Bas Omfattning: 9 timmar uppdelat i 5 moduler Som ny scoutledare ska man förstå förväntningar, vad som är ledarrollen och att ledaren inte är ensam men har ansvar. Deltagaren får ökad kunskap och förståelse kring: förväntningar på scoutledaren scoutledarrollen och vad denna innebär stödjande och lyssnande ledarskap Ledarutbildning Scout S2 Omfattning: 32 timmar uppdelat i 6 moduler Som scoutledare med viss egen ledarerfarenhet ska man förstå sitt eget ledarsätt och att det finns fler sätt att agera som ledare. Deltagaren får också lära sig förstå vad en grupp är, hur den fungerar och vad som är ledarens påverkan. 7 Deltagaren får ökad kunskap och förståelse kring: ledarskap stödjande och lyssnande ledarskap gruppen/patrullen och grupputveckling reflektion Värdebaserat Ledarskap Som erfaren ledare får deltagaren här djupare kunskap om sin egen värdegrund och sitt eget ledarskap utifrån egna och andras erfarenheter. Genom samtal, övningar och reflektioner ska deltagaren förstå varför hon/han är scoutledare, hur scoutledaren påverkas och påverkar, hur värderingar påverkar ledarskap och hur detta påverkar de hon/han leder. Treklöver Gilwell Som erfaren ledare får deltagaren djupare kunskap om sin egen värdegrund och sitt eget ledarskap utifrån egna och andras erfarenheter. Genom samtal, övningar och reflektioner ska deltagaren förstå varför hon/han är scoutledare, hur scoutledaren påverkas och påverkar, hur värderingar påverkar ledarskap och hur detta påverkar de hon/han leder.

8 Ledarrollen i ledarutbildning Bas Den nya scoutledaren ska förstå förväntningar, vad som är ledarrollen och att ledaren inte är ensam men har ansvar. Förväntningar på scoutledaren Scoutledarrollen Stödjande och lyssnande ledarskap, samt olika ledarstilar Scouting bygger på scoutens behov och möjligheter Omfattning Modulen omfattar 2,5 timmar. Förväntningar på scoutledaren Det är många som kan ha förväntingar på en scoutledare. Nedan diskuteras några förväntningar. 1. Scouterna förväntar sig en kul och rättvis ledare som ser var och en som en individ. De förväntar sig också att ledaren är väl förberedd på det som ska hända under mötet, samt att ledaren är den som har koll. 2. Scoutkåren har ofta krav och förväntningar på ledaren. Det handlar om att scoutledaren har kårens förtroende att genomföra en trygg och säker verksamhet för scouterna. Det kan handla om rent administrativa saker, som att man för korrekta närvarolistor 3. Föräldrar förväntar sig att verksamheten som deras barn deltar i är en säker, kul och utvecklande verksamhet utan avbytarbänk. Föräldrar förväntar sig även information om verksamheten. 4. Organisationen ställer krav på scoutledaren och förväntar sig att denne lever upp till organisationens målsättningar och att dela scouternas värderingar. 5. Andra som har förväntningar kan vara kommunen (vad får man för verksamhet av sina bidrag), församling, skola eller förening som scoutkåren är en del av, företag som sponsrar verksamheten, lokalsamhället där scoutkåren befinner sig, press och massmedia (på information). Deltagarna parar ihop sig, väljer en av de fem förväntarna och pratar sedan ihop sig under 5 minuter vilka förväntningar denna förväntare kan ha. Redovisa sedan för gruppen, gärna på lappar. Om det blir tid över kan de fundera på vilka andra som har förväntningar på ledaren. Glöm inte avsluta med att påpeka att förväntningarna är många, men vi är inte ensamma som ledare. Andra ledare, scouterna och kåren hjälper till. Scoutledarrollen I scouterna betraktas vuxna som ledare av yngre barn oavsett om de har gått ledarutbildning eller inte. Som scoutledare är man en förebild för de barn och unga som finns i verksamheten, men även gentemot personer utanför rörelsen. Det innebär att det är extra viktigt att tänka på vilken roll man som ledare spelar och hur man väljer att förhålla sig till andra. Låt var och en tyst fundera på en scoutledare som de tycker är speciellt bra som ledare och med ett ord beskriva en bra egenskap denne ledare har. Om deltagaren är helt ny i scouterna kan man välja en annan ledarperson. Var och en presenterar sedan kort ledaren och egenskapen. Bind ihop egenskaperna med förväntningarna tankebilden blir ofta en superledare. Kan någon uppfylla denna roll? Kan någon uppfylla en del av denna roll? Låt deltagarna i smågrupper fundera över bra egenskaper för scoutledare. Nästa steg blir sedan att måla hur scoutledaren med dessa egenskaper ser ut. Ha vernissage och beskriv konstverken för varandra. Stödjande, lyssnande ledarskap Ledarskap kan innebära olika saker beroende på vem, vad eller vilka det är vi ska leda. I scouterna finns ett pedagogiskt ledarskap som handlar om att hjälpa unga människor att växa, men det finns också ett organisatoriskt ledarskap där det handlar om att få allt praktiskt att fungera. I det här stycket har vi valt att skriva om det formella ledarskapet, det vill säga där det är klart uttalat vem eller vilka som ska vara ledare. En del i scoutmetoden är det lyssnande och stöd- 8

9 Scoutens behov och möjligheter jande ledarskapet. Det handlar om att inspirera, motivera och presentera möjliga vägar för att stötta scouterna i sitt eget växande. Scoutledaren är den som uppmuntrar och vägleder gruppen och individen till att fatta beslut. Det lyssnande och stödjande ledarskapet är nära sammankopplat med ett demokratiskt ledarskap. Det handlar om att låta scouterna från tidig ålder vara med och fatta beslut som berör dem. Ledarens uppgift är att klargöra ramarna och ge förutsättningarna. Olika grupper fungerar på olika sätt och behöver olika sorters ledarskap eller ledarstilar. En vanlig uppdelning av ledarstilar är den som handlar om en auktoritär ledarstil, en låt-gå -ledarstil och en demokratisk eller grupporienterad ledarstil. Ledarens viktigaste uppgift är att stötta och inspirera. Ingen ledare är renodlat det ena eller det andra därför har den här teorin svårt att stå för sig själv. Beroende på situation och gruppen man arbetar med väljer man olika stilar och de flesta människor är en blandning av olika stilar. Om gruppen är passiv kan man som ledare behöva vara mer aktiv och om gruppen inte har kunskap i ämnet får man hjälpa gruppen nå kunskap någon i gruppen kanske kan det? Som ledargrupp är det viktig att man delar på ledarskapet, även på mötena. Någon ansvarar för en lek, någon annan för avslutningen, en tredje för temat. Innan mötet är det bra att enas var i processen respektive aktivitet kommer in. Efter mötet är det bra att reflektera över mötet, både i stort och smått. Ta för vana att dokumentera skriftligt, dels för att komma ihåg men också för att kunna utgå från reflektionen i framtiden. Glöm inte att hitta på kul saker, även med ledarteamet. För att scouten ska utvecklas måste denne mötas där den är och tillfredsställa de behov som just den har. Alla barn är olika och har olika behov. Några barn vill höra förklaring först och prova själv sen. Andra vill prova först och fundera sen. Någon vill läsa hur man ska göra, men någon annan bara vill titta på och prova i sin egen takt när man väl vågar testa. Det är viktigt att fundera över hur aktiviteterna anpassas för olika individers möjligheter och behov. Försök eftersträva en variation i programmet så att scouten får möjlighet att använda alla sina sinnen. Plocka fram ett 40-tal olika saker, t ex en nallebjörn, boll, tjuga, olika böcker, dinosaurie, kondom, fotogenlampa eller kortlek. Be deltagarna välja ett föremål som de tror är speciellt viktigt för den åldersgrupp de leder. Gäller det för alla i den gruppen? Vet du vilka böcker dina scouter läser, vilka spel de spelar etc? Har pojkar och flickor olika intressen i den åldergruppen? Läs mer Ledaren gör dig redo, sidorna Presentera följande tre korta situationer, eller hitta på egna, och be deltagarna fundera på hur de som ledare kan agera. > Ni har stugövernattning, du vaknar av brandrök och inser att stugan brinner. > Ni ska tillsammans i gruppen planerna kommande termins verksamhet. > Hajkplatsen är klar, elden brinner, maten är klar och någon tar fram en gitarr och börjar spela. 9

10 Ledarrollen i ledarutbildning Scout S2 Ge scoutledare med viss egen ledarerfarenhet möjligheten att öka förståelsen om sin egen ledarstil och att det finns fler sätt att agera som ledare. Deltagaren ska förstå vad en grupp är, hur den fungerar och vad som är ledarens påverkan. Ledarskap Stödjande och lyssnande ledarskap Gruppen/patrullen och grupputveckling Reflektion Omfattning Modulen omfattar 6 timmar. Ledarskap En ledare är en person som strukturerar och överblickar arbetet i en grupp av människor. Som ledare är du beredd att ta ansvar för uppkomna situationer. Ledarskap består av flera olika områden som är beroende av varandra. Grunden för att utveckla ledarskap är ett personligt engagemang. Ett sätt att förklara olika delar i ledarskap är att använda begreppen kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. Ledarskapet påverkas av våra kunskaper, våra färdigheter och vårt förhållningssätt. Kunskaper (teorier) kan ses som en plattform som du kan utforma ditt ledarskap utifrån och som ger dig möjlighet att förklara och göra det begripligt för andra utanför scouting. Som scoutledare är det bra att ha en kunskapsbas att stå på kring barn och ungdomar, grupper och samhället. Färdigheter handlar om praktiskt kunnande. Hit hör till exempel att sätta upp tält eller annan friluftsteknik, att kunna leda ett antal olika lekar eller övningar. Men också att veta vilken lek som passar i just den här gruppen vid just det här tillfället. Det handlar också om se till att idéer genomförs. Scoutledaren behöver också kunna kommunicera, skapa kontakt och samarbete med scouter, ledarkamrater och föräldrar. Förhållningssätt handlar om att ha ett personligt ledarskap, där du medvetet leder dig själv i någon riktning. Här handlar det om att reflektera och fundera över vad du som individ tror på och vad du vill arbeta för. Det skapar grunden för att med trovärdighet 10 kunna leda andra. Som ledare är ditt viktigaste arbetsredskap dig själv och mötet med andra. En ledares uppdrag handlar om att synliggöra deltagarnas kompetens och stötta dem att utvecklas genom att låta dem vara aktiva och få ta ansvar för att förverkliga sig själva. Förhållningssättet är att människor är ansvarstagande och utvecklas genom aktiva handlingar. Övningen görs patrullvis med en handledare. Du är ledare för en grupp äventyrare och ni sitter tillsammans och planerar kommande termin. Förslag har kommit på lekkväll, gå till simhallen, hajk, filmkväll, men det går lite trögt med idéerna. Rickard har just börjat i scouterna och föreslår Harry Potter-tema. Vad svarar du Rickard och vad står det på terminsprogrammet efter planeringen? Stödjande, lyssnande ledarskap I scoutmetoden har vi formulerat ledarskapet som det stödjande och lyssnande ledarskapet. Ledarens roll i scoutverksamheten är att ge barn och ungdomar, förutsättningar för eget engagemang och ansvarstagande. Ledarna skapar ramarna inom vilka deltagarna kan känna sig trygga och få möjlighet att utvecklas. Uppdraget handlar om att ge stöd och uppmuntra till eget ansvar. Genom att ställa frågor och ge sin syn på saken stöttar ledaren så att deltagaren själv kommer fram till det bästa beslutet. Ledaren har också ett ansvar att säga stopp om det skulle förekomma mobbing eller annat som inte kan accepteras. Scoutledarskap bygger på förtroende och att scoutledaren vågar vara en tydlig förebild. Det bygger också på att ledaren har en förmåga att leda sig själv och vet var man står i sina värderingar och vad man vill med sitt ledarskap. Ibland kan teoretiska modeller fungera som ett stöd och en hjälp att fundera kring. Det kan vara ett sätt att utveckla sitt ledarskap. En viktig del av stödjande och lyssnande ledarskap är learning by doing eller att lära genom att göra. Som ledare har vi en viktig roll i att skapa förutsättningar för scouterna att få göra olika saker och därmed få kunskap och förmåga. Det är lätt som ledare att visa och förklara, vilket du som ledare ofta behöver göra, men lägg fokus på att låta scouterna själva få öva och prova. De flesta tycker det

11 är mycket roligare och de lär sig mycket bättre om de själva får göra. En sak som vi ofta kan hjälpa scouterna med är att reflektera över vad de just gjort, vad de lärt sig och hur vi kan gå vidare med den kunskapen eller förmågan. Lekar och tävlingar kan vara ett kul sätt att prova lära genom att göra, men även ett sätt att få testa sin kunskap och förmåga att till exempel orientera till skatten. Övningen görs patrullvis med handledare. Tänk efter vad ni gjorde på senaste scoutmötet, beskriv det kort för patrullen och vad du gjorde som ledare på mötet. På vilket sätt använde ni stödjande och lyssnande ledarskap? Hade ni kunnat göra på något annat sätt för att använda stödjande och lyssnade ledarskap? Olika ledarstilar Stödjande och lyssnande ledarskap ska vara grunden till hur vi är som ledare, men beroende på tidigare egna erfarenheter, sina egna ledarideal, sin egen personlighet och situationen finns det olika sätt att leda. Tänk dig att ni är en spårargrupp som just samlats och är på väg till er mötesplats i skogen. Du har planerat att lära scouterna slå råbandsknop detta möte och har ryggsäcken full med knoprep. På vägen hittar Stina en död skalbagge, scouterna samlas runt skalbaggen och Stina frågar dig: Hur vet man att den är död? Vad agerar du? Auktoritär ledare Som modell pratar vi ibland om militär eller polis, en person som tar kommandot, har en klar plan vad som ska ske, frågar sällan andra men är van att själv fatta beslut och genomföra dem. Den auktoritära ledaren hade nog svarat Stina att den rör ju sig inte, nu går vi och slår råbandsknopar. Det positiva med detta ledarskap är att det snabbt händer saker. Om exempelvis scoutstugan brinner gäller det att få ut scouterna, inte fråga vad de tycker. Det negativa är att deltagarna snabbt lär sig att det inte lönar sig att komma med frågor eller förslag. När ledaren lämnar gruppen händer inget eftersom ingen annan är van att få leda. Demokratiska ledaren För denna ledare är det viktigaste att alla är med och får säga sin mening, alla får påverka. Ett demokratiskt beslut är alltid rätt. Den demokratiske ledaren hade nog svarat Stina att när den inte rör sig är den död. Vilka vill stanna kvar och prata mer och vilka vill gå vidare och lära sig råbandskopen? Det positiva med detta ledarskap är att demokratin absolut är en av grunderna i scouting och vi lär oss hur man kan fatta beslut för exempelvis terminsplaneringen och även längre fram i livet. Det negativa är att processen ofta tar långt tid och om man alltid gör det demokratiskt hinner man inte så mycket. När ledaren lämnar gruppen fortsätter den att fungera eftersom den redan har en modell för att fatta beslut. Låt gå ledare Beskrivs ofta som icke ledaren som är passiv, utanför och som undviker att påverka gruppen. När scouterna kommer med en fråga, får de ofta en fråga tillbaka. Det positiva med detta ledarskap är att scouterna lär sig att själva ta ansvar. Det är okej att börja med saker utan att fråga ledaren om lov som till exempel att ta fram gitarren och börja ett lägerbål på hajkplatsen. Låt gå ledaren hade nog svarat Stina att jag vet inte riktigt vad jag ska svara, men jag håller med dig. Det negativa är att ledaren kan bli en belastning för gruppen, någon som förväntas leda, men inte gör det. När ledaren lämnar gruppen fungerar den ofta bättre än när ledaren är där. Grupporienterade ledaren Denna ledare ser som sin viktigaste uppgift att inventera vilka kunskaper och förmågor som finns i gruppen och lyfta fram dessa när gruppen behöver dessa. Oftast en mycket demokratisk ledare som alltid försöker lyfta fram någon ur gruppen hellre än att leda själv. Det positiva är att många får öva på att leda gruppen. Att skaffa sig färdigheter och förmågor är något som är positivt. Det negativa kan vara att det alltid är samma som får göra eld, orientera etc. När ledaren lämnar fortsätter gruppen att fungera bra eftersom det redan finns ett handlingsmönster att fråga efter kunskap och förmåga. De flesta har en av dessa ledarstilar som sitt grundsätt och det är viktigt att känna till. En bra ledare har förmågan att kunna vara alla fyra ledarsätten, beroende på vad som är lämpligt i situationen. Tänk er själva en stuga som brinner och en demokratisk ledarstil eller ett stilla lägerbål och ett auktoritärt ledarsätt. 11

12 Anpassat ledarskap Tannerbaum och Schmidt utvecklade 1973 en modell som slarvigt kallas för Kistan. Den visar hur inflytande fördelas mellan ledaren och gruppen. När ledaren fattar alla beslut och talar om vad som gäller kallas det autokratiskt. När ledaren delegerar beslutsrätten till gruppen kallas det abdikratiskt ledarskap. Däremellan finns det demokratiska ledarskapet, där ledaren konsulterar med gruppen och deltar i beslutsprocesserna. På respektive kant återfinns diktatorn och låt-gå ledaren. Diktator Ledarbeteende: Autokratiskt Demokratiskt Abdikratiskt Talar om Säljer in Provar tankar Konsulterar Deltar Delegerar Figuren vill visa på hur inflytandet varierar mellan ledaren och gruppen. Orden under bilden beskriver hur ledaren agerar i samverkan med gruppen vid de olika ledarstilarna. Modellen kan användas till att fundera kring olika situationer och var i modellen man placerar in dem. En annan ledarskapsmodell finns i vägledarpedagogiken, som bland annat används under Djurhajkerna. Det är en modell efter Nils Faarlund, Norges högfjellsskole. Om gruppen är passiv och okunnig är vägledaren aktiv och förmedlar mycket kunskap, men om gruppen är aktiv och kunnig är vägledaren passiv. Stor Små Ledarens inflytande Gruppens inflytande Gruppens passivitet, situationens allvar, tidsnöd Ledarens andel i besluten Gruppens andel i besluten Gruppens kunskaper, förutsättningar Låt-gå ledarskap Liten Stora 12 Lägg ut rep på marken som en rektangel med snedlinje för att skapa figuren Kistan. Förklara att på vertikala axeln visas ledarens inflytande i relation till gruppens inflytande. Ge varje grupp en uppsättning med lappar med ledarbeteende och ledarstilar samt uppgiften om att resonera sig fram till hur de vill placera lapparna på figuren. Patrullen och grupputveckling Vi människor är gruppvarelser och tillbringar en stor del av vårt liv i olika grupper. Alla grupper är olika, samtidigt som det finns gemensamma saker i alla grupper. Det finns ett flertal gruppteorier som beskriver det som händer i grupper på lite olika sätt beroende på vilken aspekt man väljer att titta på. För oss som individer fyller grupper en social funktion. Genom att vara en del av en grupp kan vi få vår självbild bekräftad och förstärkt. Gruppen kan också hjälpa och stötta oss med det som vi inte klarar av på egen hand. Ett vanligt sätt att betrakta grupper är att se gruppen som något mer än summan av individerna. Genom att vara i gruppen och bidra till dess verksamhet kan var och en få ut mer av det gemensamma. För att kunna vara en grupp krävs också att medlemmarna i gruppen betraktar sig själva som en del av gruppen. Gruppen finns dels mellan deltagarna, men också i varje individ. För att en grupp ska fungera krävs det att det att gruppmedlemmarna vill vara med i gruppen och att man har gemensamma mål och normer. Grupper förändras över tid och en generaliserad bild i form av en teori kan vara till hjälp när man vill se vad som händer i gruppen. En grupprocess är inte heller rätlinjig utan går fram och tillbaka beroende på vad som händer i gruppen. Det finns olika teorier att förklara grupputveckling och det gemensamma för de olika teorierna är att de förklarar grupputveckling utifrån olika stadier på ett eller annat sätt. De två vanligaste är FIRO fundamental interpersonal relation orientation av den amerikanske psykologen Will Schultz, och IMPG Integrative Model of Group Development av Susan Wheelan. Ett vanligt sätt att beskriva vad som händer i en grupp, till exempel en patrull, är att dela in skeendet i ett antal steg. Modellen bygger på teorierna ovan, samt på hur scoutpatrullerna och deras utveckling brukar vara: 1. Orienteringsfas Individerna presenterar sig för varandra och försöker förstå vilka de andra i

13 gruppen är, om man är i rätt grupp, om det är en grupp som man kan passa i och vilken roll man då ska anta, samt vilka som leder gruppen. Som ledare kan man hjälpa patrullen i denna fas med en tydlig och rolig uppgift. Ni kan gemensamt baka en tårta eller grilla korv. Gruppen hittar mål och spelregler. Denna fas är ganska kort, men upprepas varje gång någon lämnar eller kommer ny till gruppen eller om gruppen får nytt mål eller nya resurser. 2. Smekmånadsfasen I denna fas har alla hittat en roll, förstår spelreglerna, känner sig hemma i patrullen och accepterar reglerna. Alla försöker vara glada och positiva och är mycket artiga mot varandra. Bara snälla saker sägs och stämningen är gemytlig. Denna fas är oftast ganska lång, trevlig, men inte speciellt produktiv och framför allt inte utvecklande. Många kommer aldrig ur denna fas utan att reflektera över gruppens situation. 3. Konfliktfasen Nu har medlemmar i gruppen upptäckt att man vill ändra på något. Man vill ha ett annat mål, annan ledare, annat inflytande eller annan roll i gruppen. Något kan bli bättre genom att ändra något, man vågar ta en strid för att påpeka detta och ser vinsten som större än risken med konflikten. Detta är den mest utvecklande fasen där medlemmar i gruppen kan ändra sina roller. Man skapar strukturer för beslutsfattande, regler som leder gruppen framåt och mål som känns utvecklande. Vi ska inte vara rädda för konflikter utan använda dem för att förbättra, vi ska hjälpa gruppmedlemmarna förstå att en konflikt kan vara positiv och utvecklande. Från denna fas kan gruppen gå tillbaka till smekmånadsfas om de inte klarar konflikthanteringen eller vidare till nästa fas. 4. Produktionsfas I denna fas har gruppens medlemmar hittat bra roller, mål, regler och arbetssätt som alla känner sig trygga i. Man litar på varandra och vet gruppens förmåga. I denna fas får patrullen mycket gjort under till exempel ett läger eller en hajk, men är samtidigt nöjda och glada och stolta över det man åstadkommer. Gruppen tål även ganska mycket yttre störningar, som nya uppgifter. Mycket produceras i gruppen, men varken gruppen eller individerna utvecklas om de inte får nya utmaningar och nya konflikter. Identiteten är stark i patrullen med kläder, sånger, rop, hemliga språk, symboler, egna grupper på facebook etc. Produktionsfasen inträffar ofta i slutet av hajker eller läger när patrullen har hittat flytet. Detta kan även bero på att några ser slutet på gruppen för när man ändå snart ska åka hem från lägret är det inte dags att ta upp några konflikter. 5. Avslutningsfasen Det är tårtkalaset på patrullen sista mötet på terminen då alla vet att nästa gång vi träffas blir vi en ny grupp. Några kommer att tillkomma och några går vidare till nästa åldergrupp. Gruppen kommer inte att vara densamma nästa gång den möts. Det kan också vara slutet på kursen när några gråter för de vill inte åka hem. De är rädda att förlora gemenskapen, tryggheten och sin identitet i gruppen. Avslutningsfasen är oftast mycket utvecklande för individen som får reflektera över vad som varit bra, vad man upplevt, vad man lärt sig och framför allt hur man vill ha det nästa gång. Avslutningsfas Produktionsfas Orienteringsfas Det är naturligt att detta förlopp inte är rakt och lika utan alla grupper går fram och tillbaka mellan faserna, kan även hoppa flera steg tillbaka och avslutningsfasen kan komma efter alla faser inklusive orienteringsfasen. Ingen grupp är heller inte den andra lik. Smekmånadsfas Konfliktfas 13

14 Förbered följande tre övningar. Ge patrullen tid att prata ihop sig innan övningen startas, betona att det inte finns något tidskrav. Om det är flera patruller kan gärna en patrull vara observatörer. Alla står i ring med framsträckta armar. En boll ska skickas runt i ringen så att alla får ta i bollen. Gruppen bestämmer en tid de vill göra det på. Hur nära kom gruppen målet? Kan det gå snabbare? Mellan två träd finns linor uppspända som ett spindelnät. Var och en i gruppen ska ta sig igenom ett eget hål, utan att röra i nätet. Man får hjälpa varandra, men inte gå tillbaka när man väl gått igenom. Spänn upp ett rep i brösthöjd mellan fyra träd, så att det bildar en hage. När alla gått in i hagen bli repet elektriskt. Alla ska ta sig ut över repet, utan att röra det. Är man väl ute får man inte gå in igen. Efter varje övning ställer du som ledare frågorna; > Vem eller vilka ledde gruppen? > Hade alla samma uppfattning om hur uppgiften skulle lösas? > Kände sig alla trygga och säkra under övningen? Efter alla övningarna kan du starta en diskussion om hur gruppen förändrades från första till sista övningen varför? Kan vi genomföra dessa övningar med scouterna? Vad är en grupp patrull? En patrull består av fem till åtta scouter. I lägre åldrar är mindre grupper bra och storleken kan öka med åldern på deltagarna. Blir patrullen för stor uppstår ofta delgrupper och blir den för liten blir den oftast inte kul. Då sker det inget i gruppen, utan deltagarna fortsätter vara individer. Genom att jobba med patruller jobbar vi med en grupps dynamik på ett medvetet sätt. En fungerande patrull är en bra grund för självkänsla och utveckling, eftersom medlemmarna känner sig trygga med varandra. Det i sin tur gör att scouterna vågar testa nya saker och tänja sina gränser. I patrullen får scouten upplevelsen av att tillsammans klarar vi mycket mer än summan av individerna. Många ledare har tyvärr aldrig själva fått uppleva att vara medlemmar i en fungerande scoutpatrull. Det kan då vara svårt att förklara fördelarna med patrullen för scouterna. En naturlig patrull är ju ledarteamet, där även hjälpledare och kanske patrulledarna ingår. En bra grupp eller patrull skapas genom att den får en uppgift, en utmaning. En naturlig utmaning för oss 14 scouter kan vara en hajk, fjällvandring eller segling. Be gärna kårledaren hjälpa till med utmaningen. Övningen görs patrullvis med handledare. Låt var och en fundera på en bra grupp de är eller har varit med i och vad som gjorde den så bra. Hur stor var gruppen? Vilket mål hade gruppen? Patrullens betydelse Robert Baden-Powell beskriver hur han själv minns sin ungdomstid och de grupper han var med i. Tjusningen var för honom att vara en i gänget, ha en grupptillhörighet, heliga tecken och ceremonier. Det blev därför naturligt att patrullen skulle vara en mycket viktig del av scouting. Scouting startades med patruller av barn och ungdomar, oftast av dem själva. Scouting for boys skrevs till scouterna och för patrullen. Många andra har med närmast lyriska drag beskrivit patrullen, som exempelvis Torvald Wermelin med Din patrull, Bertil Sjöström med Patrulljobb och Eilert Frylander med Falken. Även i de något senare scoutböckerna Getingen och Järven är patrullen i centrum. I Uppsala finns en grupp som för femtio är sedan var med i patrull Ugglan. Varje vår har de träffats under en helg eller vecka sedan sextiotalet för att göra en friluftsgrej tillsammans. Varför? Men patrullen är inget som bara finns med i historien. Den gäller än idag. Ungdomsstyrelsen frågar ungdomar regelbundet vad de helst vill göra på fritiden och från de allra flesta får de svaret att de vill hänga med kompisarna, hitta på något och lyssna på musik. Gruppen eller patrullen är efterfrågad även idag. En patrull kan sättas ihop på olika sätt med olika mål. I en åldersblandad patrull kan den yngre hämta stöd av den äldre, samtidigt som den äldre får visa ledarskap och omtanke. Patrullen kan vara könsblandad så att pojkar och flickor kan lära av varandra och träna på jämställdhet. I en patrull med vara pojkar eller flickor är oftast samtal och attityder helt andra. I en patrull med få medlemmar kan någon bli utanför. Trots det fungerar små patruller oftast bra om medlemmarna är yngre. I en större patrull är det lättare att hitta en kompis, men samtidigt finns det stor risk att stora grupper delas och det händers ofta. Låt deltagarna fundera högt på vad de hört om vad Baden Powell sa om patrullen. Har de hört historier om historiska patruller?

15 Roller i patrullen För att scoutpatrullen ska fungera och för att det ska hända något krävs att det finns någon som leder gruppen, någon som har visioner och vågar fantisera, någon som bryr sig om hur de andra mår och några som faktiskt jobbar på. I varje fungerande grupp behövs minst en av varje av dessa fyra ledaren, visionären, integratorn och producenten. För att scouten ska tycka att patrullen är meningsfull behöver scouten känna sig behövd och ha en roll i patrullen. Därför syns ofta dessa vanliga roller i en patrull. Patrulledaren (PL) som leder patrullen, tar emot information och uppgifter till patrullen från ledarna. Man kan även välja att använda delat ledarskap med två patrulledare som delar uppgiften och stöttar varandra Vice patrulledaren (vpl) stöttar PL och ersätter PL när denne är borta. Oavsett om man väljer delat ledarskap eller PL och vpl så är det viktigt att de kan arbeta bra tillsammans. Materialförvaltaren håller reda på patrullens utrustning och ser till att den blir skött och fungerar. Skrivaren skriver ner patrullens äventyr, skickar ut meddelande och administrerar närvarokort. Kassören håller reda på patrullens egna pengar, redovisar till ledaren och får nya när det behövs. Glader är beredd att hitta på kul saker en sång, en lek eller ett bus! Doktorn håller redan på patrullens sjukvårdsgrejor och vet vad som skall göras när det händer. Kocken vet hur man lagar mat på hajk och läger. En mätt scout är en glad scout. Man kan gärna ge patrulluppgifterna kul eller spännande namn, men det ska gå för en ny medlem i patrullen att förstå vad uppgiften är och vad de olika rollerna innebär. Låt deltagarna ge förslag på olika roller en grupp kan ha. Vilka roller finns? Vad händer om den rollen inte finns i gruppen? Vad händer när någon ny kommer till en grupp? 15 Reflektion Reflektion är en viktig del för att utvecklas i sitt ledarskap. Ta för vana att fundera över dig själv som ledare. Vad är dina styrkor? Vad skulle du vilja förändra i ditt ledarskap. I en reflektion utgår man från sig själv och sin upplevelse. Vad hände? Varför hände det? Hur kändes det? Varför kändes det så? Vad ledde det till? Varför ledde det till det? Reflektion innebär att ta ett steg bakåt från tolkningen: att tolka sina egna tolkningar, perspektivera sitt eget perspektiv, ställa sin egen auktoritet som uttolkare och författare i självkritisk belysning. Ett referat är en kommentar om vad som händer, en beskrivning utan värdering: Det blev svart. Referat är vanliga vid rapporteringar från exempelvis sportevenemang. Recensioner är värderingar av vad som händer, vilket innebär ett ställningstagande eller ett val: Elbolaget gör ett dåligt jobb. Detta kan kännas igen från tidningarnas filmrecensioner. Reflektioner är uttalanden utifrån sig själv om sin upplevelse, utan att värdera det som bra eller dåligt. Det kändes obehagligt när det blev mörkt och jag skyllde på elbolaget fastän de inte kan göra något åt min mörkrädsla. Låt deltagarna tyst själva reflektera över vad de varit med om. Använd modellen med fem fingrar : Tummen > Tumme upp det här var bra. Pekfingret > Det här vill jag peka på. Långfingret > Det här var inte bra. Ringfingret > Det var guld värt! Lillfingret > Det lilla extra. Reflektionstrappan Det är en god idé att arbeta strukturerat med reflektion. Både som individ, tillsammans i ledarteamet och i scoutgruppen. Ett gott hjälpmedel för detta kan vara att använda sig av Reflektionstrappan. Med hjälp av struktur och ordning på frågorna kommer man lättare fram till de för gruppen viktiga reflektionerna. Strukturen bygger på fyra steg: Vad hände? Hur var det? Hur kommer det sig att...? Vad kan göras annorlunda nästa gång?

16 4 > Upptäcka 3 > Undersöka 2 > Uttrycka 1 > Uppleva Första steget = Den konkreta upplevelsen Ställ frågor som ger deltagarna möjlighet att beskriva vad som konkret hände. Exempel på sådana frågor: Vad hände? Vad tänkte du när? Hur gick det till? Andra steget = Uttrycka Fokusera här på att beskriva känslorna som det som hänt gett upphov till. Här besvaras till exempel frågorna: Hur kändes det? Hur upplevde du det? Vilken var din starkaste känsla under övningen? Tredje steget = Undersöka Här handlar det om att fundera över vad som finns att lära utifrån det som hände. Ibland kan det också vara bra att här relatera till något i vardagen, alltså göra någon form av generalisering. Exempel på frågor: Vad var det som gjorde att? Vad kan vi lära av detta? Vad kan vi ta med till liknande situationer? Fjärde steget = Upptäcka Sista steget utgör grunden för vad gruppen tar med in i framtiden. Här kommer man ofta fram till ett eller flera handlingsalternativ som gruppen kan prova i ett nytt sammanhang. Exempel på frågeställningar: Hur ska du..? Vilka mål sätter vi för fortsatt arbete? utvärdera personliga ageranden, som ledarsätt. Värderingslinjen. Deltagarna placerar sig utmed en linje där det i ena ändan står håller helt med och i andra ändan håller inte alls med. Ledaren ställer en fråga, till exempel Har vi haft kul idag? Fråga sedan deltagarna varför de står där de står. Om man inte vill svara, säger man pass. Tummen värderar. Först håller alla höger hand bakom ryggen och när ledaren exempelvis frågar Hur gick det att elda idag? så tar man fram handen med tummen upp och man tycker det gick bra och annars ner. Man kan även ha tummen mellan upp och ner. Klåtterplank eller förslagslåda. Där kan deltagarna under hela tiden lämna lappar med synpunkter, förslag, något att komma ihåg etc. Kylskåpet. Det kan komma upp en fråga eller ett ämne som man inte hinner ta upp just då, men som inte får glömmas bort att tas upp senare och då ta ut ur kylskåpet. Använd till exempel en witheboard där ni skriver upp ämnet. Dagens klokskap, minne och glädjeämne. Detta kan med fördel vara något som var och en skriver upp i en bok som en utvärdering och om man vill delar man detta med andra. Barometern. Här visar man hur man mår eller hur glad man är. Med olika antal kulor kan värdet på hur något är visas. Skriv ner tre saker. Skriv ner tre bra saker, tre mindre bra saker och tre saker att göra annorlunda nästa gång. Skulptera. Gör en skulptur av lera eller återvunnet material som visar hur hajken var. Eller gör en levande skulptur och visa med kroppen hur lägret var. Tänk på att variera utvärderingssätt. En del är bra på att skriva eller rita, andra på att prata och andra visar det bäst med kroppen eller skapande. Lär ut en metod åt gången tills alla förstår hur den går till. Prova dig fram till vad som fungerar med gruppen och tillfället. Andra reflektionssätt Pratringen. Alla står i en ring och svarar en efter en på vad man tyckt varit bra eller mindre bra. Har man inget att säga, säger man pass. Man säger bara en sak åt gången, men frågan kan gå runt ringen hur många gånger som helst. Man får inte kritisera det som sägs eller ifrågasätta det. Det som sägs från den personen är rätt för den! +++, tre plus och ett delta. Tre bra saker och en jag vill förändra. Kan även användas för att Läs mer Ledaren gör dig redo, sidorna 32 38, 84 88, Flera nätplatser beskriver FIRO och IMPG, bland annat Anpassat ledarskap, ISBN

17 scouternas program Scouternas program Tankar om stegring Ledarutbildning Intro Ledarutbildning Bas B1 Ledarutbildning Scout S1 Värdebaserat Ledarskap Treklöver Gilwell Scouternas program i ledarutbildning Bas Scouting, vad är det? Mål det här vill vi uppnå Uppbyggnaden av scoutmöten Läs mer Scouternas program i ledarutbildning Scout Scouternas program Kring programplanering Scouternas böcker Scouternas märkessytem Praktiska programverktyg Reflektion och utvärdering Läs mer 17

18 Tankar om stegring Scouternas program är summan av vad vi gör i Scouterna, hur vi gör det, och varför vi gör det. Det är alltså helheten av aktiviteterna, metoden och syftet av det vi gör och det vi står för. Igenom utbildningarna får deltagaren i allt större utsträckning reflektera kring och använda Scouternas program. Ledarutbildning Intro Omfattning: 1½ timme Att få en inblick i Scouternas program och scoutings idé, samt att få kunskap om var hon eller han ska vända sig för att få mer information, stöd och hjälp i sin roll som scoutledare. Deltagaren tar del av scoutings syfte och mål. Har hört begreppen scoutmetoden, utvecklingsområden och målspår, samt bekantat sig med stödmaterial och provat på att planera ett möte. Ledarutbildning Bas B1 Omfattning: 3 timmar Att ge grundläggande kunskaper om Scouternas program och hur det används i avdelningsverksamheten. Deltagaren får kunskap om åldersgrupper, målspåren och scoutmetoden. Deltagaren lär sig att använda grunderna i Scouternas program som stöd vid planering av aktiviteter och får kännedom om vilket programstöd som finns och har använt dessa praktiskt. Ledarutbildning Scout S1 Omfattning: 7 timmar Att ge en fördjupad kunskap och förståelse kring Scouternas program. Förståelse för scoutmetodens tillämpning i Scouternas program. Tillsammans med andra får deltagaren tillfälle att fundera över Scouternas programs uppbyggnad i de olika åldersgrupperna. Deltagaren får fördjupad kunskap kring hur stödmaterialet (åldersböcker, Ledaren, Aktivtetsbanken) samt märkessystemet används. Övning i att leda minst en instruktion. Lär sig att utifrån grupp och förutsättningar kunna välja och leda en reflektionsövning. Värdebaserat Ledarskap Ämnet tas inte upp i kursen. Treklöver Gilwell Ämnet tas inte upp i kursen. 18

19 Scouternas program i ledarutbildning Bas B1 Att ge grundläggande kunskaper om Scouternas program och hur det används i avdelningsverksamheten. Deltagaren får kunskap om åldersgrupper, målspår och scoutmetod. Deltagaren lär sig att använda grunderna i Scouternas program som stöd vid planering av aktiviteter och får kännedom om vilket programstöd som finns och har använt dessa praktiskt. Omfattning Modulen omfattar 3 timmar. Scouting, vad är det? Scouternas program Allt vi gör i Scouterna är program och bidrar till gruppens och den enskildes utveckling. Genom scoutmetoden och målen för verksamheten skapas själva aktiviteten. t är att låta unga människor utvecklas genom att själva prova och dra slutsatser. Aktiviteter som bidrar till att göra unga redo för livet är en viktig del. Programmet är summan av vad, varför och hur unga människor gör i Scouterna. Där vad är våra aktiviteter, varför är vårt mål och syfte och hur är helt enkelt scoutmetoden. Det är alltså helheten av syftet, metoden och aktiviteterna. Programmet består både av idédokument och av material och aktivitetstips för att omsätta dem i verksamhet. Scoutings vision och syfte Scouternas vision är att skapa en bättre värld. Scouternas syfte är att göra unga redo för livet. Programmets uppdelning Spårarscout (8 10 år) Spåraren har fått upp spåret på något nytt och vågar sig utanför sin hemmiljö med stort mod och upptäckarglädje. Namnet visar på viljan att upptäcka spåret och finna äventyret. Färg: Grön Symbol: Räven Tofs Upptäckarscout (10 12 år) För upptäckarna öppnar sig nya möjligheter och tillsammans löser de alla problem. Namnet spelar på äventyrslust och vilja att utforska den yttre och inre världen. Färg: Blå Symbol: Ficklampan Äventyrarscout (12 15 år) Äventyrarna utmanas i patrullen till nya möten och friluftsliv i allt större sammanhang, tillsammans reflekterar man över sin och andras insats. Namnet speglar strapatsen och spänningen på färden. Färg: Orange Symbol: Vulkanen Utmanarscout (15 19 år) Utmanaren ifrågasätter och ställs inför större uppgifter i ett allt tydligare internationellt sammanhang. Namnet fokuserar både på att individen och gruppen utmanas på olika plan och att man själv utmanar omvärlden. Färg: Magenta Symbol: Megafonen Roverscout (19 25 år) Roverscouten vandrar vidare utåt och bortåt genom att söka egna projekt och stötta andra i deras utveckling. Färg: Gul Symbol: Brinnande hjärtat 19

20 Börja med att gå igenom de olika åldersgrupperna och det som kännetecknar de olika grupperna. Häng upp skyltar med åldersgrupp, färg, symboler på olika linjer. Uppgiften för deltagarna blir nu att springa till rätt sak, den som kommer sist får ropa. Turas om och ropa, ålder, namn, symbol osv. Mål det här vill vi uppnå Utvecklingsområden Scouting ska bidra till barn och ungas personliga utveckling, inom fem utvecklingsområden. För att göra de fem målområdena lite mer greppbara har vi valt att dela upp dem och skapa 14 så kallade målspår. Kroppen (fysisk utveckling) Scouterna utmanas att tänja sina fysiska gränser både vad gäller grov och finmotorik. Det handlar också om att ta hand om sin kropp och att bli medveten om att människor har olika behov och förutsättningar. Känslorna (känslomässig utveckling) Att få utforska och reflektera över sina känslor och att hitta sätt att hantera och uttrycka dem. Det innebär också att bemöta och förhålla sig till andras känslor. Tron och livsfrågorna (andlig utveckling) Att få söka sin tro och respektera andras. Få möjlighet för reflektion kring etik, moral, livsåskådning och trosuppfattning. Tanken (intellektuell utveckling) Lära genom att göra och alla får utrymme att reflektera över kunskap och konsekvenser av sitt handlande. Att få lära sig att tänka kritiskt och att lösa olika slags problem. : Gruppen (social utveckling) Alla är välkomna i Scouterna och det är självklart att visa respekt för alla. Scouterna övar på att leda sig själva och andra. Att få möjlighet att utveckla förmågan att förhålla sig till sin omvärld och kunna anpassa sig till och ta ansvar för olika situationer. Målspår För att ytterligare förenkla för ledare och skapa en jämn, god kvalité i verksamheten finns mål för varje åldersgrupp som beskriver hur vi vill hjälpa barn och unga att utvecklas. Man kan se målen som punkter utlagda längs ett spår som går från de yngsta till de äldsta scouterna. Till varje åldersgrupp finns mål längs 14 spår som är anpassade till respektive ålder och utvecklingsnivå. Målspåren är inte separata från varandra, tvärtom bidrar varje aktivitet vi gör ofta till flera mål. Men varje målspår behövs så att vi får ett heltäckande program. Målspåren presenteras bland annat i ledarboken. Tillsammans gör målspåren att scouten lyfter och utvecklas vidare i sitt liv. Alla målspår behöver komma med i verksamheten, men det går bra att arbeta med dem på olika sätt. Ledarskap I den här kategorin passar aktiviteter som övar ledarskapet. Scouterna ger unga möjligheter att i en trygg miljö öva på ett ledarskap och med goda förebilder utvecklas till bra ledare. Det kan till exempel handla om att någon får leda en ceremoni, planera ett projekt eller leka följa John. Aktiv i gruppen Här passar aktiviteter där alla kan vara aktiva och alla behövs. Oavsett om man är patrulledare eller patrullkock handlar Aktiv i gruppen om att ta sin roll på allvar, utveckla rollen och växa med uppgiften. Relationer I den här kategorin passar aktiviteter som ger möjligeter för scouterna att stärka gemenskapen eller reflektera hur andra personer agerar. I scoutverksamheten finns många tillfällen att öva på de egenskaper som är viktiga för att skapa goda relationer. Förståelse för omvärlden I den här kategorin passar aktiviteter som ger ökad förståelse för olika kulturer och som belyser orättvisor. Scouterna vill bidra till fred på jorden och minskade orättvisor oavsett om det är långt borta eller i vår närmiljö. Känsla för naturen Här passar aktiviteter som ger förståelse för naturen och vad som påverkar miljön. I Scouterna får barn och unga möjligheter att upptäcka det unika med 20