plan och verksamhetsplan 2015

Transkript

1 plan och verksamhetsplan

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Läsanvisningar Detta dokument består av tre olika huvuddelar: Innehållsförteckning Strategisk utvecklingsplan som är beslutad av kommunfullmäktige., plan som är beslutad av kommunfullmäktige och bland annat innehåller en beviljad nettobudget per nämnd. Internbudget och verksamhetsplan, plan. Nämndernas internbudgetar där nettobudgeten från kommunfullmäktige fördelats på olika verksamheter och resultatmål fastställts utifrån den strategiska utvecklingsplanen. För att lättare få en totalbild av respektive nämnd redovisas de delar från strategiska utvecklingsplanen som berör respektive nämnd. Mer information om Älmhults kommuns styrsystem finns på sidan 6. sk information under Årsredovisning 2014 Prognos, mars och oktober Delårsrapport augusti 2014 Årets resultat, mkr 8,0 18,5 9,1 Årets resultats andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, % 1,1 2,4 1,1 Skatteintäkter, generella bidrag och utjämning* Verksamhetens nettokostnad, mkr* Verksamhetens nettokostnadsandel av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning, % 97,7 96,0 97,8 Finansnetto, mkr** Nettoinvesteringar, mkr Totala tillgångar, mkr Kassalividitet*** Eget kapital, mkr Låneskuld, mkr Skattesats, %* 21,35 21,35 20,96 * har det skett skatteväxling med Region Kronboberg på 0,39 kr för bland annat kollektivtrafiken. Innebär totalt cirka 10 mkr lägre intäkter samt kostnader. ** Ränteintäkter minus räntekostnader. *** Exklusive exploateringsfastigheter och förråd. kommunalrådet har ordet 4 Organisation 5 STYRSYSTEM 6 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN 7 Bakgrund 8 Strategisk utvecklingsplan 10 - Övergripande mål 10 - Kommunövergripande finansiella mål 10 - Fokusomårde Kan - Fokusområde Vill - Fokusområde Vet - Fokusområde Övriga riktlinjer 16 Investeringsplan och finansieringsplan 16 Strategiska nyckeltal 17 BUDGET, PLAN Särskilda uppdrag från kommunfullmäktige 18 Resultatbudget 18 ska mål och nyckeltal 19 Finansieringsbudget 20 Balansbudget 21 Driftsbudget 22 - Flyktingbudget 23 Investeringsbudget 24 förutsättningar 24 INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN Politisk organisation 26 Kommunstyrelse - kommunledningsförvaltning 27 Kommunstyrelse - teknisk förvaltning 31 Miljö- och byggnämnd 35 Kultur- och fritidsnämnd 38 Utbildningsnämnd 42 Socialnämnd 46 Gemensam nämnd för familjerätt 50 ÄLMHULTS KOMMUN januari Ansvarig sammanställare: Camilla Åström Katarina Andersson Layout & sättning: Carina Glanshagen Frågor: Kommunstyrelsens ordförande Ingemar Almkvist Kommunstyrelsens förste vice ordförande Stefan Jönsson enheten, ekonomi@almhult.se BILAGOR Förändringar gentemot plan samt budgetjusteringar 52 Specifikation per nämnd över förändringar jämfört med budget Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktiges beslut

3 KOMMUNALRÅDET HAR ORDET ORGANISATION Kommunalrådet har ordet ORGANISATION I kommunens strategiska utvecklingsplan har vi satt upp som mål att invånarantalet på sikt skall öka till invånare, på kort sikt har vi som mål att öka med 1 procent per år. Med en ökande befolkning ökar skatteintäkterna. Detta gör i sin tur att vi kan öka den kommunala servicen samtidigt som vi ger kommunens företag bättre föreutsättningar att få tag på den arbetskraft som de behöver. Älmhults kommun är inne i en period när det görs stora investeringar. Ny väg genom samhället Övergång vid järnvägsstationen Nya bostadsområden i närheten av kommunens nya handelsområde Ny skola samtidigt som det görs investeringar på våra förskolor KOMMUNFULLMÄKTIGE Valberedning Kommunrevision Kommunstyrelse Arbetsutskott och personalutskott Kommunledningsförvaltning Teknisk förvaltning Överförmyndarnämnd Valnämnd På kort sikt ökar vi kostnaderna för kommunen samtidigt som vi med tiden har möjlighet att öka skatteintäkterna och på detta vis klara av kostnaderna för investeringarna. Kommunen har också långt framskrivna planer på att trygga den framtida vattenförsörjningen genom ny vattentäkt västerut samt ny eller nyrenoverad inomhusbassäng. Allt detta gör Älmhults kommun till ett samhälle där befolkningen kan leva ett gott liv. Inte många kommuner i Älmhults storlek satsar så stort som vi gör just nu. Kultur- och fritidsnämnd Kultur- och fritidsförvaltning Miljö- och byggnämnd Miljö- och byggförvaltning Utbildningsnämnd Utbildningsförvaltning Socialnämnd Socialförvaltning Gemensam nämnd för familjerätt Älmhult - Ljungby - Markaryd Befolkningen i kommunen har ökat de senaste åren och vi har goda förhoppningar att denna utveckling skall fortsätta. Detta tyder på att Älmhults kommun är en plats dit människor vill flytta, likväl som att de som redan bor här vill stanna kvar. Kommunala bolag Förutom de pågående och de planerade investeringarna har Älmhult en vacker natur, goda kommunikationer och en väl fungerande arbetsmarknad. Vi har all anledning att se fram mot en positiv utveckling av Älmhult. Med den framlagda budgeten och verksamhetsplanen går vi in i det nya året. Älmhults Näringsfastigheter AB 100 % Älmhultsbostäder AB 100 % Elmen AB 100 % Hvita Korset AB 100 % Älmhults Terminal AB 33 % Övriga ägare i Älmhults Terminal AB är IKEA AB (33%) och CargoNet AB (33%) ElmNet AB 100 % Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2018 Ingemar Almkvist Kommunstyrelsens ordförande Parti antal mandat Arbetarepartiet - Socialdemokraterna 15 Centerpartiet 8 Folkpartiet Liberalerna 1 Kristdemokraterna 2 Miljöpartiet de gröna 2 Moderata samlingspartiet 7 Sverigedemokraterna* 4 Vänsterpartiet 2 Totalt 41 * Sverigedemokraterna tilldelades 4 mandat efter valet Ett av partiets mandat innehas dock av partilös. 4 5

4 STYRSYSTEM STYRSYSTEM Styrsystemets grundidé Älmhults kommuns styrsystem bygger på målstyrning och delaktighet. Det betyder att kommunen arbetar med tydliga mål och att målen uppnås genom handlingskraft hos nämnd, styrelse, förvaltning, bolag, enhet och medarbetare. Det finns en tydlig rollfördelning mellan politiker och tjänstemän där politiker fokuserar på vad och tjänstemän på hur. Styrsystemets delar Fokusområde Fokusområde Kommunfullmäktige Nämnd Förvaltning Fokusområde Målstyrning Älmhults kommuns styrsystem utgår ifrån målstyrning. Viktiga grundförutsättningar för att åstadkomma detta är att: det finns en röd tråd från vision, övergripande mål och strategier till nämnds/bolagsmål, uppdrag och aktiviteter på verksamhetsnivå och på arbetsplats- och individnivå. det ska finnas ett samband mellan tillgängliga resurser och verksamhetsmål. Älmhults kommuns styrsystem bygger också på helhetsperspektiv som syftar till att leverera god service och kvalitativa tjänster till medborgarna, Medborgarnas bästa i fokus. Man måste se till både delarna och helheten. Alla planeringsnivåer måste ha insikt om helheten för att kunna åstadkomma optimala beslut. Detta gäller såväl för den politiska organisationen som för verksamhetsorganisationen. Vision Kommunövergripande mål Fokusområde INRIKTNINGSMÅL RESULTATMÅL FÖRVALTNINGSPLAN styrning innebär att styra organisationen på ett sätt som gynnar effektivitet och ekonomisk ställning med möjlighet att upptäcka och korrigera felaktigheter i agerandet. Resultatuppföljning syftar till att kunna mäta utfallet/resultatet för att veta om tjänster och service levererats till medborgarna på ett tillfredsställande sätt. Resultaten följs bland annat upp med hjälp av nyckeltal. Mål I Älmhults kommun används följande typer av mål: Kommunövergripande mål Ett kommunövergripande mål som styr fokusområdena och utvecklingsplanen Inriktningsmål Mål att sträva mot, att arbeta mot på längre sikt. Fastställs av fullmäktige och gäller på nämndsnivå. Utgör underlag för resursfördelning mellan nämnderna. Vi mäter eller bedömer om vi rör oss mot målet eller ej. Här är analysen det viktiga. Resultatmål Mål att uppnå inom en viss tid, normalt budgetåret. Resultatmålen ska utgå från inriktningsmålen och helst uttryckas som SMARTA mål,( d.v.s. de ska Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidssatta) men de ska alltid åtminstone vara tidssatta och mätbara. De nämndvisa resultatmålen fastställs av respektive nämnd för förvaltning, verksamhetsområde och/eller enhet. Utgör underlag för nämndernas resursfördelning i intern budget. Vi mäter om vi nått målet eller ej. God ekonomisk hushållning Älmhults kommun definierar god ekonomisk hushållning enligt följande. Varje generation måste själv bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare genera tion förbrukat. Resultatet måste vara tillräckligt stort för att skapa utrymme för investeringar samt ger ett nödvändigt handlingsutrymme vid oförutsedda behov. Det är förenligt med god ekonomisk hushållning att medel från försäljning av anläggningstillgångar används för att återbetala lån eller återinvestera i nya anläggningstillgångar. Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär att kommunen i normalfallet har ett rimligt överskott såväl i den budgeterade resultaträkningen som i bokslutet. Kommunen ska för verksamheten ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning anges. Målen anges i budgeten. Det är viktigt att mål och riktlinjer uttrycker realism och handlingsberedskap samt att de kontinuerligt utvärderas och omprövas. Det måste finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om resultatet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Definition av god ekonomisk hushållning Älmhults kommun definierar god ekonomis hushållning enligt nedan. Varje generation måste själv bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Resultatet måste vara tillräckligt stort för att skapa utrymme för investeringar samt ger ett nödvändigt handlingsutrymme vid oförutsedda behov. Det är förenligt med god ekonomisk hushållning att medel från försäljning av anläggningstillgångar används för att återbetala lån eller återinvestera i nya anläggningstillgångar. Nämndernas åtgärder vid avvikelser i förhållande till budget Varje chef har ett åtagande att bedriva sin verksamhet inom budgeterade medel. Om underskott uppstår ska omprioriteringar göras inom sitt eget ansvarsområde. Om enheten inte klarar sin budget ska rapportering ske till förvaltningschefen. Förvaltningschefen ska därefter göra omprioriteringar mellan olika verksamheter. Innan nämnden tar ställning till månadsrapporten/delårsrapporten ska avvikelser i förhållande till budget och mål skriftligen förklaras av förvaltningschefen. I de fall månadsrapporten-/ delårsrapporten visar på prognostiserat underskott i förhållande till budget, ska förvaltningschefen presentera förslag till åtgärder för nämnden. Dessa ska vara så utformade att nämnden, om möjligt, senast till utgången av innevarande budgetår åter når en överensstämmelse med budget. Om obalansen vid årets slut fortfarande kvarstår, ska nämnden göra en granskning av verksamheten och organisationen. Nämndens ansvar prövas i samband med bokslutsbehandlingen i kommunfullmäktige. Investeringar Kommunfullmäktige beslutar om investeringsbudget för mandatperioden. Kommunstyrelsen beslutar för varje enskilt budgetår om fördelningen av investeringsbudgeten per nämnd och de enskilda investeringarna per objekt. Vid fördyrningar av investeringar ska kommunstyrelsen fatta nytt investeringsbeslut. Kapitaltjänstkostnader ska normalt täckas inom befintlig budgetram. För investeringar kopplade till utveckling, expansion eller strukturella förändringar ges i normalfallet full kompensation för redovisade och styrkta driftskostnader. För att inköp av ett inventarium ska räknas som investering ska den ekonomiska livslängden uppgå till minst tre år och anskaffningsvärdet till minst ett basbelopp. Om flera inventarier anskaffas samtidigt, och dessa har ett naturligt samband med varandra, ska beloppsgränsen i ovanstående stycke tilllämpas på dessa inventariers sammanlagda anskaffningsvärden. Motsvarande gäller också om ett inventarieköp utgör ett led i en större inventarieanskaffning. Vid försäljning av inventarier får nämnden tillgodoräkna sig eventuell realisationsvinst alternativt täcka en realisationsförlust. Vid övrig försäljning av anläggningstillgångar hanteras realisationsvinster och förluster via kommunens centrala finansiering. - samt internbudget och verksamhetsplan, plan och verksamhetsplan, plan -

5 Strategisk utvecklingsplan STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN Strategisk utvecklingsplan 2019 Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade , 138 att anta av kommunledningsförvaltningen upprättat förslag till samlat Styrsystem för Älmhults kommun, daterat , att gälla från och med Fullmäktige konstaterade samtidigt också att det under det första året kan uppstå behov att revidera dokumentet som en del av införandeprocessen. Ett styrsystem kan definieras som en målmedveten styrningsprocess som syftar till att påverka organisationens beslut och beteende i riktning mot önskat resultat och effektivitet. Syftet med ett styrsystem för Älmhults kommun är att samla kommunens övergripande principer för styrning i ett gemensamt dokument för kommunens nämnder. På så sätt tydliggörs kommunens styrningsprocess i sin helhet och dess delar. Kommunen får därigenom en infrastruktur för styrning. Detta dokument är överordnat andra styrdokument. Styrprocessen i systemet består av fyra huvudaktiviteter: strategisk utvecklingsplan (SUP), budget, uppföljning och årsredovisning. För varje ny mandatperiod ska kommunfullmäktige fastställa en strategisk utvecklingsplan för kommunen. I utvecklingsplanen finns ett antal fokusområden som ska peka ut och tydliggöra de viktigaste och högst prioriterade utvecklingsområdena. I styrsystemet finns även delar som innefattar den övergripande ekonomistyrningen som hantering av investeringar, internhyra, interndebitering, definition av ekonomisk hushållning samt riktlinjer för resultatutjämningsfond. Styrprocessen Via politiska beslut om vision, övergripande mål, fokusområden och mål tydliggörs kommunens prioriteringar. Politikens val av fokusområden med nyckelord styr formulering av inriktnings- och resultatmål. För varje fokusområde formulerar fullmäktige långsiktiga inriktningsmål och nämnderna kortsiktiga resultatmål. Aktiviteter och åtgärder genomförs för att nå målen. Aktiviteterna och åtgärderna dokumenteras i respektive förvaltningsplan. På olika sätt mäts, redovisas och kommuniceras måluppfyllelsen och de resultat som uppnås för kommuninvånarna. Utgångspunkter och ingångsvärden Som underlag för att göra den strategiska utvecklingsplanen är det viktigt att göra en tillbakablick på det gångna året. En analys av årsredovisningen är ett av underlagen för utvecklingsplanen. Härutöver görs särskilda insatser för att förse politiken med relevant beslutsunderlag. Omvärldsanalys En omvärldsanalys görs inför varje ny mandatperiod i syfte att visa på förhållanden och trender i vår omvärld som påverkar och kommer att påverka verksamheten. Omvärldsanalysen presenteras som ett underlag för de politiska organen inför upprättandet av den strategiska utvecklingsplanen för den kommande mandatperioden. Befolkningsprognos Vart fjärde år görs i samband med omvärldsanalysen en mer djuplodande befolkningsprognos med flera möjliga scenarier. Däremellan görs en enklare prognos av förvaltningen, bland annat som underlag för resursfördelning till nämnderna och beräkning av skatteunderlag. Strategiska nyckeltal För att ha ytterligare ingångsvärden i budgetprocessen och bevakning av för politiken viktiga kvalitetsparametrar samt för att inte drunkna i alla mätningar som görs och listor som publiceras lägger politiken inför varje mandatperiod fast ett antal strategiska nyckeltal som ska utgöras av de för kommunens utveckling allra viktigaste redovisande nyckeltalen. Dessa får politiken en fortlöpande uppföljning av och de kan signalera att kvaliteten i kommunens verksamhet är god, nöjaktig alternativt att åtgärder måste vidtas, till exempel genom att särskilda mål ska formuleras. För att verktyget ska bli användbart krävs fokusering, prioritering och avvägning. De nyckeltal som följs ska vara kvalitetssäkrade och ha en tydlig politisk prioritet. Det innebär att de utvalda nyckeltalen får prioritet och betydelse medan andra inte får det. I nyckeltalssammanställningen redovisas jämförande nyckeltal från tidigare år, som genomsnitt för länet och riket, för likvärdiga kommuner samt för bästa och sämsta kommun. Allt för att få jämförbarhet och möjlighet till benchmarking. Omvärldsanalys 2014 Inför arbetet med den strategiska utvecklingsplanen för 2019 har kommunledningsförvaltningen tagit hjälp av Kairos Future för att göra såväl befolkningsprognos utifrån tre olika scenarier som omvärldsanalys. Såväl befolkningsprognoserna som omvärldsanalysen har överlämnats till budgetberedningen som underlag inför SUP-arbetet. Kairos Futures omvärldsanalys innefattar en redogörelse för och analys av trender som påverkar eller kan påverka Älmhults kommun. Trenderna har indelats i Megatrender, Starkt drivande trender samt Beroendetrender. Rapporten sammanfattas med en redogörelse för ett antal omvärldsutmaningar för Älmhults kommun och avslutas med fyra rekommendationer. Utmaningarna är enligt Kairos Future följande: Utmaning 1 Möta ökade krav på offentlig service Utmaning 2 Stärka arbetsgivarvarumärket Utmaning 3 Erbjuda trygghet i heterogeniteten Utmaning 4 Göra det attraktivt att bygga och förvalta bostäder i Älmhults kommun Utmaning 5 Utveckla upplevelseutbudet Utmaning 6 Välja rätt strategiska samarbeten Utmaning 7 Utveckla uniciteten kring hem och boende Kairos Futures rekommendationer Mycket i omvärldsanalysen kokar ner i att attraktivitet blir allt viktigare för att en kommun ska bli framgångsrik. Detta kräver dels att basverksamheterna, grunden för en kommun, håller hög kvalitet (skola, omsorg, boende, trygghet etc.). Det gäller först och främst att vara bra på det som alla kommuner har definierat i sitt grunduppdrag. Med en stark grund kommer en kommun långt, idag och i framtiden. Inte alla kommuner kanerbjuda trygghet, bra skolor och annan kommunal service. Men det finns också möjligheter att vara attraktiv genom att vara bra på sådant som inte alla kommuner arbetar med. På den nivån hittar vi sådant Erbjuda trygghet i heterogeniteten Stärka arbetsgivarvarumärket Välja rätt strategiska samarbeten STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN LÄGGA GRUNDEN Omvärldsutmaningar för Älmhult sorterade efter i vilken mån de handlar om det som lägger grund för kommunens attraktivitet, eller om det handlar om att sticka ut jämfört med andra. Rekommendationer Stärk basen för kommunen med fokus på skolan Säkra kompetensförsörjningen i kommunen Utveckla ett mer strategiskt samarbete med IKEA Utveckla platsvarumärket etablera hemmet i Älmhult STICKA UT! Möta ökade krav på kommunal service som att marknadsföra kommunen som arbetsgivare och att skapa en tydligare profilering kring upplevelseutbudet. Ska man konkurrera med andra gäller det att verkligen sticka ut, dra nytta av det som är unikt och välja kloka strategiska samarbeten för att förstärka prägeln så långt det går. Här finns en stor möjlighet för Älmhult att ta en tydlig position inom hem och boende. Detta kräver dock fokusering och profilering, samt en förmåga att nå ut med ett tydligt budskap. Det kräver också en gemensam vilja och målbild, samt ett förhållningssätt där man har mod att förändra och utveckla verksamheterna utifrån nya behov. Utveckla uniciteten kring hem och boende Utveckla upplevelseutbudet Göra det attraktivt att bygga och förvalta bostäder Strategisk utvecklingsplan - samt internbudget och verksamhetsplan, plan och verksamhetsplan, plan -

6 Strategisk utvecklingsplan STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN Strategisk utvecklingsplan 2019 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN Fokusområde Kan - Att göra det möjligt att bo i Älmhults kommun! Strategisk utvecklingsplan Övergripande mål Kommunens mål är att befolkningen på sikt ska öka till invånare. Kortsiktigt är målet att befolkningen ska öka med minst en procent per år. Kommentar Kommunen behöver öka sin befolkning av följande skäl: Befolkningsökning främjar kompetensförsörjningen som i sin tur främjar näringsliv och företagande. Utan väl fungerande kompetensförsörjning riskeras jobben. Befolkningsökning ger ökade skatteintäkter fler invånare ger cirka 40 mkr mer per år. Bättre kvalitet i de kommunala verksamheterna och fler som delar på tunga investeringar. Befolkningsökning ger synergieffekter i form av ökad efterfrågan och fler jobb i handel och service. Alternativet med en minskande befolkning leder till besparingar och minskad kvalitet i de kommunala verksamheterna. Positiv spiral istället för negativ spiral. Kommunövergripande finansiella mål Kommunens finansiella mål är att resultatet skall motsvara minst en procent av skatteintäkter, generella bidrag och utjämning. VISION MÅL Befolkningsökning + 1% per år Fokusområden Det övergripande målet handlar om befolkningstillväxt. Därför formuleras fokusområden som tydligt understödjer befolkningsökning och tillväxt, enligt följande; 1. Permanent fokusområde 2. Permanent fokusområde 3. Fokusområde Kan 4. Fokusområde Vill 5. Fokusområde Vet Fokusområde Kan handlar om att säkra sådan grundservice som gör det möjligt för människor att kunna bo kvar i eller flytta till Älmhult. Människor ska kunna bo i Älmhult. Fokusområde Vill handlar om att öka attraktiviteten i Älmhult via höjd kvalitet eller nya attraktiviteter. Människor ska vilja bo i Älmhult. Fokusområde Vet handlar om att människor som kan och vill bo Älmhult måste veta om att de kan och vill. Området handlar således om marknadsföring, men också om profilering, identitetsskapande, stolthet och varumärkesbyggnad i samarbete med viktiga aktörer. Människor måste veta att det är möjligt och attraktivt att bo i Älmhult. Samtidigt är det en utmaning att få dem som redan bor i kommunen att vara goda ambassadörer för kommunen. Modellmässigt ser det ut på följande vis: Nyckelord: Bostäder Arbetsmarknad Infrastruktur Bostäder Produktionen av ett breddat och balanserat utbud av bostäder behöver öka i såväl kommunal som privat regi. För att inte detaljplaneprocesser ska bli ett hinder i utvecklingen behöver kommunen ha hög planberedskap för bostäder, näringsliv och offentlig service. Arbetsmarknad Kommunen ska inom ramen för sin roll understödja företagsetablering och företagsutveckling. Infrastruktur En väl fungerande lokal och regional infrastruktur avseende järnväg, väg, flyg, combiterminal, bredband, telefoni och cykelvägar är av grundläggande betydelse för kommunens utvecklingsmöjligheter. Kommunikationer Barnomsorg/skola Hälso- och sjukvård Trygghet Kommunikationer Väl fungerande och frekventa allmänna kommunikationer med tåg och buss är också av grundläggande betydelse för kommunens utvecklingsmöjligheter och har betydelse för såväl in- och utpendling som medborgarnas tillgänglighet till regional och internationell flygplats och storstadens utbud med en rimlig restid. Det är viktigt att hela kommunen har fungerande mobiltäckning. Barnomsorg/skola I kommunen ska finnas ett brett utbud av olika verksamheter och verksamhetsinriktningar. För att gynna inflyttning ska kommunen sträva efter att erbjuda ännu snabbare tillgång till barnomsorg. Kommunen erbjuder särskoleverksamhet inom alla skolformer. Hälso- och sjukvård Kommuninvånarna ska ha tillgång till hälso- och sjukvård inom rimlig tid och på rimligt avstånd. Trygghet Till grundtryggheten i en kommun av Älmhults storlek hör att ha tillgänglig räddningstjänst, ambulans, polis och vård och omsorg med rätt kvalitet och dimensionering. MEDARBETARE KAN VILL VET EKONOMI Gäller alla nämnder Gäller alla nämnder Kan bo i Älmhult Viktig grundservice Vill bo i Älmhult Attraktivitet Få reda på att man kan och vill bo i Älmhult Profilering & marknadsföring INRIKTNINGSMÅL för respektive nämnd i kommunen Vad ska NÅS på lång sikt RESULTATMÅL formuleras av respektive nämnd Vad ska NÅS på kort sikt FÖRVALTNINGSPLAN anger hur resultatmålen ska nås HUR ska det göras - och verksamhetsplan, plan och verksamhetsplan, plan -

7 Strategisk utvecklingsplan STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN Fokusområde Vill - Att göra det attraktivt att bo i Älmhults kommun! STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN Fokusområde Vet - Att stärka kommunens platsvarumärke och marknadsföra kommunen för boende Strategisk utvecklingsplan Nyckelord: Nyckelord: Attraktiva boendemiljöer Sveriges bästa skola Attraktiv stadsmiljö Attraktivt kultur- och fritidsutbud Hållbart samhälle Trygghet och Hälsa Lätt att leva Bygga platsvarumärke Profilering, identitet och stolthet Strategiska samarbeten Marknadsföring Attraktiva boendemiljöer Kommunen ska på olika sätt bidra till att det i hela kommunen tillskapas ett brett utbud av nya bostäder i attraktiva boendemiljöer med olika upplåtelseformer för alla livets skeden. Möjligheter till sjönära boende ska tillskapas i hela kommunen. Älmhults närhet till sjön Möckeln ska utnyttjas för att skapa attraktiva boendemiljöer och lyfta upplevelsen av närhet till sjön. Centrum ska förtätas med bostäder på lucktomter och genom att bygga mer på höjden. Kommunen behöver skapa sig en bättre bild av hur inpendlare och andra presumtiva inflyttare faktiskt vill bo. Sveriges bästa skola Älmhults kommun ska ha Sveriges bästa skola. En kostnadseffektiv skola med fokus på resultat där varje elev når sin fulla potential och där pojkar och flickor får likvärdiga förutsättningar. En skola för bildning och kretivitet där eleverna trivs och är trygga. Gymnasiet ska vara så attraktivt att eleverna väljer det. Utbildningsutbudet bör i högre grad och i nära samverkan med näringslivet matcha arbetsmarknadens behov av arbetskraft. Utbudet av utbildning breddas med uppdragsutbildning för näringslivet, yrkeshögskoleutbildning, möjligheter till universitetsutbildning på hemmaplan och en internationell skola även på gymnasienivå. Attraktiv stadsmiljö Det är viktigt att öka stadsmässigheten och upplevelsen av stad i Älmhult. En ökad stadskänsla ger en tydligare identitet för orten och dess invånare och ökar stoltheten över sin stad och sin bygd. Viktiga parametrar är att skapa mötesplatser för människor, att ha ett levande, städat och inbjudande centrum, att göra infarterna attraktiva samt att göra centrum grönare och därmed mer attraktivt att gå, cykla, vara och verka i. Ett attraktivt torg är viktigt som den mest centrala platsen för möten och aktiviteter och är en viktig parameter för såväl hela centrum som för mötet med stationsmiljön. Utformningen av stadsmiljön ska understödja varumärket Home of home, kommunicera stadsmässighet och ge goda förutsättningar för ett brett kommersiellt utbud. Stadsmässigheten kan öka och centrum kan förstärkas genom uppförande av någon form av landmärke, vilket också kan förstärka ortens identitet. Det är av stor betydelse att den nya stationsmiljön tillgodoser nutida krav på utformning, tillgänglighet, trygghet och gestaltning och samtidigt fungerar väl som kollektivtrafiknav i kommunen. Attraktivt kultur- och fritidsutbud I kommunen bör tillskapas fler kreativa mötesplatser för kultur- och fritidsaktiviteter där människor kan mötas och förenas av och kring ett intresse, oavsett ålder, kön, etnicitet och trosuppfattning. Kulturhuset och på sikt Kulturstråket jämte en ny och mer okonventionell musikträffpunkt görs till nav för kulturaktiviteter i kommunen medan Haganäsområdet fortsatt utvecklas till ett nav för sport- och fritidsaktiviteter och friskvård. Vid sidan av de större anläggningarna kan enkla grepp som utegym, uppmärkta gång- och cykelleder (till exempel Hälsans stig) tas för att stimulera till aktivitet och friskvård. Möjligheter till centrumnära dygnsuppställning av husbilar/husvagnar kan främja besöksnäring och handel. Hållbart samhälle Ett genomtänkt och strategiskt miljömålsarbete skulle kunna bidra till fokusering, konkretisering och ökad tydlighet med kommunens hållbarhetsambitioner. Kommunen har ambitionen att minska miljöbelastningen till följd av transporter, uppvärmning och energiproduktion och ska försöka åstadkomma pilotprojekt avseende energi- och klimatsmarthet i byggande och alternativ energiproduktion, kopplat till utbildning samt forskning och utveckling. Trygghet och hälsa Älmhult ska vara Sydsveriges tryggaste kommun vad avser såväl faktisk som upplevd trygghet. Folkhälsan ska bli bättre. Lätt att leva Kommunen ska i första hand vara och agera som möjlig görare och därefter myndighet. Vi ska sträva efter enkelhet, närhet till god service och hög tillgänglighet. Medborgarna ska uppleva den lilla stadens fördelar med tillgång till den stora stadens utbud. Bygga platsvarumärka Kommunen ska bygga platsvarumärket Älmhult - Home of home på att Älmhult är platsen för IKEAs födelse, själ och hjärta. För att få genomslag och trovärdighet är det viktigt att få en bred allmän acceptans och uppslutning kring varumärket. Ett led i det är att låta Home of home prägla stadsmiljön, stationsmiljön och i förlängningen hela kommunen. Profilering, identitet och stolthet IKEA är ett av världens starkaste varumärken. Älmhult är IKEAs födelseort och enligt företrädare för företaget är Älmhult IKEAs själ och hjärta. Älmhult är fortfarande IKEAs nav i världen. Runt om i hela världen möbleras hem med produkter som designats i Älmhult. 14 IKEA-bolag ger över människor arbete i Älmhult och bidrar till att ge staden och kommunen en internationell prägel och underlag för ett serviceutbud utöver vad som är vanligt i orter av Älmhults storlek. Alla aktörer i kommunen måste utnyttja den fördel IKEAs närvaro innebär och med rätta göra anspråk på att kommunen nationellt och internationellt ska vara Home of home. Kommunen ska bygga profil, identitet och stolthet kring det nya platsvarumärket och dess innehåll. Arvet efter Linné förvaltas sannolikt bäst genom att ha ett levande och attraktivt Råshult med byggnader, växtmiljöer och historik, där Linné finns närvarande som en del av Råshult. På olika sätt bör vi berätta historierna om IKEA och Linné, bygden och den speciella Älmhultsandan. Story-telling är viktigt för att bygga profil, identitet och stolthet. Strategiska samarbeten Kommunen ska etablera, befästa, utveckla och organisera samarbete och samverkan med strategiskt viktiga samarbetsparter och skapa starka konstellationer för lobbyarbete i viktiga frågor. Marknadsföring Kommunen ska i första hand marknadsföras som en möjlig och attraktiv plats att bo på, men även som besöksmål, handelsplats och för etablering av verksamheter. Marknadsföring kan beroende på syfte ske i samarbete och samverkan med andra relevanta aktörer. Under förutsättning av att det finns tillträckligt med intressanta medaktörer ska kommunen arbeta för en etablering av ett nytt Besökscentrum på Handelsområdet Haganäs. Målsättningen med varumärkesarbetet och marknadsföringen är att sätta Älmhults kommun på världskartan och att samtidigt utnyttja kopplingen till ett av världens starkaste varumärken. I sammanhanget är det viktigt att inte tappa bort de kvaliteter vi redan har som till exempel ett utmärkt geografiskt läge, skog och natur, ett rikt kultur- och fritidsliv, jakt och fiske samt relativ närhet och goda kommunikationer till storstadens utbud. Linnéstaty av Carl Eldh - och verksamhetsplan, plan och verksamhetsplan, plan -

8 Strategisk utvecklingsplan Fokusområde STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN Fokusområde STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN Strategisk utvecklingsplan Nyckelord: Gasa och bromsa samtidigt Styrning Uppföljning Inriktningsmål gäller samtliga nämnder och styrelser Nyckelord: Uppdrag Förmåga Förhållningssätt Attraktiv arbetsgivare Inriktningsmål gäller samtliga nämnder och styrelser Gasa och bromsa samtidigt Genom budgetföljsamhet, effektiv medelsanvändning och effektiv verksamhetsplanering skapas utrymme för investeringar och satsningar som understödjer kommunens önskvärda utveckling och tillväxt. Kommunens strävan är att ha en tillräcklig central beredskap i budgeten för oförutsedda händelser och en central buffert för volymförändringar inom verksamheter med pengsystem. Med budgetföljsamhet menas att lagd budget ligger och att den ska hållas. Verksamheten ska dessutom bedrivas på ett optimalt effektivt sätt med ett kommunövergripande ansvarstagande utifrån givna ramar, riktlinjer och kvalitetsmål. Eventuella politiska satsningar skall återspeglas i medelstilldelningen till berörd verksamhet. Styrning Kommunens agerande ska präglas av god ekonomisk hushållning, det vill säga att varje generation ska bära sina kostnader. Kommunens verksamheter ska leta efter goda exempel och jobba aktivt med benchmarking 1). Modellen med resultatmål i nämnderna ska bidra till att öka fokuseringen på resultat, såväl verksamhetsmässiga resultat, det vill säga det som produceras i den kommunala organisationen som de rent ekonomiska resultaten. Kommunen ska aktivt arbeta med kvalitetsjämförelser och andra relevanta jämförelser i syfte att hela tiden förbättra verksamheten och öka effektiviteten. Standardkostnaden ska användas i ökad utsträckning för analys av verksamhetens kostnader. Vid behov av att spara i verksamheten ska nya och höjda intäkter prövas som ett alternativ till kostnadsnedskärningar. Chefer ska bidra till att öka medarbetarnas insikt om och förståelse för den egna enhetens ekonomi. Kommunens intäktsfinansierade interna serviceverksamheter ska leva under samma ekonomiska villkor som övriga verksamheter så länge de inte är konkurrensutsatta. Kommunen ska vara en aktiv ägare till sina bolag, föra fortlöpande dialog med bolagen och utfärda de ägardirektiv som behövs för att gynna kommunens expansion och tillväxt. För att gynna kommunens expansion och tillväxt kan kommunen tillåta bolagen att minska sin soliditet. Uppföljning Ökad fokus på måluppfyllelse samt verksamhetsmässiga och ekonomiskt resultat. sk uppföljning och återrapportering ska ske skyndsamt via en enkel och enhetlig modell för uppföljning. Därmed ökar möjligheterna att upptäcka saker och genomföra åtgärder vid underskott. Chefen har ett ansvar för ekonomin inom sitt verksamhetsområde och ska vidta åtgärder om underskott befaras. Bruttokostnader och intäkter ska redovisas och analyseras. Det gäller i synnerhet de fullt ut avgiftsfinansierade verksamheterna (VA och Renhållning) och de interna serviceverksamheterna. Det är viktigt att tydligt skilja på kostnader och investeringar. Uppdrag Alla medarbetare i kommunen arbetar på uppdrag av kommunmedborgarna och det är för dem den kommunala förvaltningen finns till och ska ge god service. Organisatoriska enheter, chefer och medarbetare ska ha tydliga uppdrag med koppling till kommunens mål. Chefer har ett ansvar för att synliggöra sammanhang och den röda tråden från kommunens övergripande mål, via övriga målkomplex till den enskilde medarbetarens uppdrag. Ansvar och befogenheter ska följas åt. Det är viktigt att arbeta för identitetsskapande och tillhörighet för att skapa vi-känsla i hela den kommunala förvaltningen. Alla ska känna sig anställda i Älmhults kommun och ej bara på den enskilda arbetsplatsen. Det är viktigt att alla anställda är goda representanter för Älmhults kommun och att chefer på olika nivåer är föredömen för sina medarebetare. Förmåga Organisationen och dess medarbetare ska via utbildning, yrkesskicklighet, rekrytering och ständig utveckling av medarbetare och arbetsmetoder ha en god förmåga att utföra de uppdrag som givits. Såväl det goda ledarskapet som det goda medarbetarskapet är avgörande för kommunens framgång. Med resultatfokus ska verksamheten sträva efter ständiga förbättringar av arbetssätt, metoder och processer. Goda exempel ska lyftas fram och synliggöras. Chefer och medarbetare måste ha kännedom om och förståelse för mål, kvalitetskrav och ekonomiska förutsättningar för verksamheten. Chefer har ett ansvar att på enklaste vis delge medarbetarna aktuell ekonomisk status för den egna enheten. Förhållningssätt Förvaltningen ska utifrån kommunens värdegrund arbeta med medborgaren i fokus. Varje medarbetare ska känna till och leva kommunens värdegrund. En viktig framgångsfaktor är att varje medarbetare i organisationen vill varandras framgång. Samtidigt som det är viktigt med kreativitet, flexibilitet och förändringsvilja är det ibland viktigt med uthållighet. Såväl ledarskap som medarbetarskap ska präglas av ett professionellt förhållningssätt, ett gott bemötande, tillgänglighet, engagemang och öppenhet. Attraktiv arbetsgivare Älmhults kommun eftersträvar att vara och uppfattas som en god arbetsgivare. En arbetsplats där alla trivs och ser fram emot att gå till jobbet. För att uppfattas som en god arbetsgivare är det viktigt med ett bra samspel mellan politik och förvaltning samt mellan chefer och medarbetare, ett tillåtande klimat och ständig utveckling på alla nivåer i organisationen. Det ska finnas möjlighet till interna karriärmöjligheter och erbjudas attraktiv friskvård. En flexibel syn på när, var och hur arbetet utförs kan underlätta att kombinera ett krävande arbetsliv med familj och privatliv. Lönebildningen ska uppfattas som begriplig och understödja måluppfyllelse och goda prestationer. Andra förmåner än lön kan erbjudas de anställda. Alla kommunens arbetsplatser ska präglas av jämställdhet och mångfald. Personalstyrkan bör så långt möjligt spegla övriga samhället. 1) Med Benchmarking menas att man jämför sig med dem som betraktas som bäst i klassen inom ett område. Man analyserar likheter och skillnader och försöker förbättra den egna verksamheten genom att ta rygg på dem som visar väldigt goda resultat. - och verksamhetsplan, plan och verksamhetsplan, plan -

9 Strategisk utvecklingsplan STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN Strategiska nyckeltal Varje mandatperiod fastställs strategiska nyckeltal. Genom dessa får politiken en fortlöpande uppföljning av och de kan signalera att kvaliteten i kommunens verksamhet är god eller att åtgärder måste vidtas. Nyckeltalen syftar till att ge signaler om kvalitet, resultat och kostnadseffektivitet. De ger ingen fullständig bild utan bör ses som just en indikation. Måtten väljs utifrån följande kriterier: STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN Medborgarperspektiv, måtten ska vara lättbegripliga och ha ett medborgarperspektiv. Måtten ska säga något om verksamhetens kvalitet (resultat och nöjdhet), kostnadseffektivitet (en värdering av effektiviteten bör göra) och volym. Måtten ska kunna jämföras med riket och/eller en större grupp kommuner. Strategisk utvecklingsplan Nummer Nummer Befolkning, hälsa Gymnasieskola 1 Befolkningsförändring 30 Andelen som utbildar sig på den egna gymnasieskolan 2 Hur bra tycker invånarna att kommunen är att bo och leva i? 31 Andelen elever från andra kommuner 3 Ohälsotal, kommunens invånare 32 Andel gymnasieelever med grundläggande behörighet till Arbete och företag 33 Genomsnittlig betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning 4 Nyregistrerade företag 34 Andel som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år 5 Antalet arbetstillfällen 35 Attityd - Andel i årskurs 2 gy som har en positiv syn på skolan 6 Köpkraft Individ- och famljeomsorg 7 Hur bra är företagsklimatet? 36 Antal hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd Övriga riktlinjer Tjänstegarantier Beslut om tjänstegarantier fattades 2008 och de finns tillgängliga på kommunens hemsida. Ingen uppdatering görs i dagsläget. Förvaltning, utveckling och rollfördelning Politikens roll är att besluta om verksamhetens mål, omfattning, inriktning och kvalitet samt om de ekonomiska ramarna och förutsättningarna. Det gör man genom att fastställa vision, mål, policies och planer samt budget för kommunens olika verksamheter. Förvaltningens uppgift är att förvalta och utveckla kommunen på ett sådant sätt att de politiska målen kan nås samt att bedriva verksamheten inom ramen för de policies och de ekonomiska villkor som faslagts. För att kunna utföra uppdraget är det viktigt att förvaltningen har rätt verktyg. Sammanfattningsvis och förenklat kan man säga att politiken beslutar om vad som ska nås och göras medan förvaltningen ansvarar för hur det görs. Rollfördelningen mellan politiker och förvaltning, verksamheter inom förvaltningen samt mellan enskilda tjänstemän ska vara så tydlig att inga frågor faller mellan stolarna och att ansvarsutkrävande är möjligt. Ansvar, resurser och befogenheter måste följas åt. Genom delegering skall tillförsäkras att beslut fattas på lägsta möjliga nivå och så nära brukarna som möjligt. Organisationen skall fortlöpande effektiviseras, utvecklas och anpassas till de krav medborgarna ställer. Ansvarsområden Respektive nämnds ansvarsområden finns beskrivet i den strategiska utvecklingsplanen men redovisas i detta dokument under respektive nämnd Internbudget och verksamhetsplan, plan. Inriktningsmål grunduppdrag I den strategiska utvecklingsplanen finns för respektive nämnd inriktningsmål utifrån grunduppdraget. Dessa mål redovisas i detta dokument under respektive nämnd i Internbudget och verksamhetsplan, plan. Investeringsplan och finansieringsplan I fastställd (budget , 128) 2014 har beslut redan fattats om investeringsplan och finansieringsplan för de kommande fyra åren. Den maximala låneramen för mandatperioden 2018 fastställs till 810 mkr. Investeringsbudgeten för mandatperioden 2018 fastställs till 715 mkr. 8 Sysselsättningsgrad 9 Arbetslöshet år 10 Ungdomsarbetslöshet år 11 Arbetslöshet, utrikes födda Bostäder 12 Antal byggda bostäder som tillkommit under året 13 Antal nya byggrätter för bostäder som tillkommit under året 14 Antal nya bostäder som kan byggas utifrån byggloven som givits under året Trygghet, säkerhet 15 Hur trygga känner sig medborgarna? 16 Anmälda brott Skola Förskola 17 Andel som får förskoleplats på önskat datum 18 Andel som får förskoleplats på önskat datum och önskad plats Grundskola 19 Kostnad per betygspoäng i årskurs 9 20 Andel som får godkänt i de nationella proven i årskrus 3 21 Andel som får godkänt i de nationella proven i årskurs 6 22 Andel som får godkänt i de nationella proven i årskurs 9 23 Andel i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram inom gymnasieskolan 24 Meritvärde årskurs 6 25 Meritvärde årskurs 9 26 Meritvärde årskurs 9 - pojkar 27 Meritvärde årskurs 9 - flickor 28 Attityd - Andel i årskurs 5 som har en positiv syn på skolan 29 Attityd - Andel i årskurs 8 som har en positiv syn på skolan 37 Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd månader under året 38 Väntetid i genomsnitt från första kontakt för ansökan om ekonomiskt bistånd till beslut Äldreomsorg 39 Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg 40 Hur många olika vårdare som besöker en person med hemtjänst under 14 dagar? 41 Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg 42 Väntetid för att få plats på äldreboende från ansökan till erbjudande om plats Delaktighet och information 43 Gott bemötande vid kontakt 44 Information på kommunens webbplats 45 Inflytande på kommunen Miljö 46 Andel inköpta ekologiska livsmedel i kommunen 47 Andel av hushållsavfallet som återvinns genom materialåtervinning 48 EES 49 Utsläpp CO 2 50 Luftkvalitet PM 10 Kultur- och fritid 51 Upplevelse fritidsutbud idrott, medborgarundersökning 52 Upplevelse fritidsutbud kultur, medborgarundersökning 53 Levnadsvaneundesökning ungdomar, upplevd fritidsutbud Standardkostnadsjämförelser verksamheter 54 Avvikelse mot standardkostnad förskola 55 Avvikelse mot standardkostnad grundskola 56 Avvikelse mot standardkostnad gymnasieskola 57 Avvikelse mot standardkostnad individ- och familjeomsorg 58 Avvikelse mot standardkostnad äldreomsorg 59 Avvikelse mot standardkostnad LSS - och verksamhetsplan, plan och verksamhetsplan, plan -

10 BUDGET, PLAN BUDGET, PLAN BUDGET, PLAN ska mål och nyckeltal Årets resultat jämfört med finansiellt mål Särskilda uppdrag från kommunfullmäktige Kommunstyrelsen får i uppdrag att utarbeta direktiv för anslaget utvecklingspott fokusområdet Vet och fördelning till nämnderna. Resultatbudget Resultatbudgeten är baserad på oktoberprognosen 2014 från Sveriges Kommuner och Landsting avseende skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning och en skattesats på 20,96 efter en skatteväxling på 0,39 kr med Region Kronoberg för främst kollektivtrafik. När det gäller invånarantal gäller följande: Kommunstyrelsen utgår från byggbaserat scenario, expansivt, (: invånare) Nämnderna utgår från demografisk framskrivning, (: invånare) Skatter, generella statsbidrag och utjämning utgår från invånare (1 november 2014) Balanskrav Balanskravet innebär att kommunen måste ha balans mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen. Om kostnaderna överstiger intäkterna ska det anges på vilket sätt det negativa resultatet ska regleras. Realisationsvinster får inte räknas in i balanskravet. Från 2011 hade kommunen ett balanskravsresultat på -3,3 mkr, vilket återställdes i bokslutet Prognosen för 2014 års balanskravsresultat är 12,5 mkr utifrån senaste skatteprognosen. Balanskravet uppnås, men inte i plan, då åtgärder måste ske. Avstämning mot balanskravet, mkr Prognos aug 2014 Årets resultat -2,7 6,9 8,0 12,8 9,1 Realisationsvinster -0,6 0,0-0,1 0,3 0,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar -3,3 6,9 7,9 0,0 0,0 Mkr Verksamhetens nettokostnad samt skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Mkr 8,0 7,5 12,8 7,8 Prognos ,1 7,9 8,2 4,8 Årets resultat Finansiellt mål 8,4-4,6 Medel till/från resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets balanskravsresultat -3,3 6,9 7,9 12,5 9,1 Enligt kommunens styrsystem har kommunen under vissa förutsättningar möjlighet att avsätta medel till en resultatutjämningsfond (RUR). Reservering till RUR får göras med högst ett belopp som motsvarar den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 % av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Ingen reservering gjordes för år Nettokostnad Skatteintäkter/generella statsbidrag/utjämning Prognos augusti 2014 höjdes skattesatsen från 20,60 till 21,35. sänks skattesatsen med 0,39 på grund av skatteväxling med Regionen, vilket motsvarar cirka 10 mkr mindre i intäkter respektive i kostnader. Belopp i tkr 2014* Finansiellt mål och nyckeltal Det finansiella målet är att årets resultat ska vara minst 1 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Det uppnås bara under. För att uppnå målet krävs ett resultat på cirka 7,9 mkr. Åtgärder behöver ske för att nå målet och. Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Utjämningsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Årets resultats andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Mål 2014* minst 1 % 1,1 % 2,4 % 1,1 % 0,6 % -0,6 % * Exklusive tilläggsbudget. Kassalikviditet** 78 % 72 % 116 % 132 % 119 % Soliditet inklusive pensionsskuld 15 % 19 % 15 % 14 % 13 % * Exklusive tilläggsbudget. ** Exklusive exploateringsfastigheter och förråd. - och verksamhetsplan, plan och verksamhetsplan, plan -

11 BUDGET, PLAN BUDGET, PLAN Finansieringsbudget Belopp i tkr Prognos augusti 2014 Balansbudget Låneskulden (långfristiga skulder) för beräknas till 550 mkr. Den maximala låneramen under 2018 är 810 mkr enligt beslut av kommunfullmäktige i november. DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justeringar för: Av- och nedskrivningar Gjorda avsättningar Ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Belopp i tkr Prognos mars 2014 TILLGÅNGAR Anläggningsstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Omsättningstillgångar Förråd Ökning/minskning av kortfristiga fordringar Exploateringsfastigheter Ökning/minskning förråd och lager Fordringar Ökning/minskning av kortfristiga skulder Kortfristiga placeringar Ökning/minskning av omsättningstillgångar KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Kassa och bank Summa omsättningstillgångar INVESTERINGSVERKSAMHETEN SUMMA TILLGÅNGAR Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN Eget kapital Eget kapital FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Investeringsbidrag Ökning/minskning av långfristiga fordringar KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN därav årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar pensioner ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel från årets början Likvida medel vid årets slut Avsättning sluttäckning deponi Summa avsättningar Skulder Banklån Investeringsbidrag Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER och verksamhetsplan, plan och verksamhetsplan, plan -

12 BUDGET, PLAN BUDGET, PLAN Driftsbudget Jämfört med budget 2014 ökar verksamhetens nettokostnad med 4,4 % (exkluderat effekt av skatteväxling). Förutom uppräkning av nämndernas budgetar för löneökningar och inflation finns i budget ytterligare anslag till kommunstyrelsens strategiska och strategiska lönesatsningar, omställningsanslag för socialnämnden samt ofördelade anslag för befolkningsökning, driftkostnader för investeringar och utvecklingsmedel utifrån fokusområdet Vet. Att avdraget för interna poster ökar kraftigt beror på att internräntan höjs från 2,9 % till 3,5 %. Belopp i tkr 2014* Politisk organisation Flyktingbudget Totalt beräknas intäkterna från Migrationsverket under till 3,5 mkr, varav 0,2 mkr är grundersättning för att kommunen har ett avtal. Socialnämnden får grundersättningen och ett extra administrationsanslag på 500 tkr för flyktingmottagningen. Utöver det får socialnämnden full ersättning från flyktingbudgeten för försörjningsstöd, lägenhetshyror och aktiviteter. Utbildningsnämnden får ett bidrag på kr per flykting inom sin verksamhet under max två år. Totalt innebär flyktingbudgeten en kommunal nettokostnad på 0,4 mkr eftersom det beräknas fördelas ut mer pengar till social- och utbildningsnämnden än vad intäkterna från Migrationsverket beräknas uppgå till. en är baserad på att cirka 55 flyktingar tas emot under. Det är dock svårt att beräkna då Älmhult är en av de fyra kommuner, ihop med Markaryd, Tingsryd och Ljungby, som ingår i BeG-projektet (boende och etablering på G). Projektet ska till augusti 2014 få ut 200 hushåll från anläggningsboenden till dessa fyra kommuner. På 1,5 år ska projektet få ut 400 hushåll. Projektägare är Länsstyrelsen i Kronobergs län. Nämnder Kommunstyrelse Kommunledningsförvaltning Teknisk förvaltning Miljö- och byggnämnd Kultur- och fritidsnämnd Utbildningsnämnd Socialnämnd Gemensam nämnd för familjerätt Intäkter Grundersättning Generalschablon (gamla systemet) Schablonersättning (nya systemet) Återsökning Stimulansbidrag/prestation Summa intäkter Övriga poster under kommunstyrelsen Intäkt avveckling regionförbundet Pensionsåtaganden Återbetalning AFA KS strategiska satsningar, ordinarie KS strategiska satsningar, volymökningar 0 93 KS strategiska, bredband Ej fördelad driftskostnad för investeringar Strategiska lönesatsningar Flyktingverksamhet Konstfond Intern skadereglering Medfinansiering pågatåg Samfinansiering gångbro Samfinansiering Haganäsvägen Samfinansiering Diö stationsområde Gång- och cykelväg Diö Förändring semesterlöneskuld Realisationsvinst Nedskrivning anläggningstillgångar Fördelning AFA-medel Resurstilldelning utbildningsnämnd och kostenhet Befolkningsprognos (buffert) Utvecklingspott fokusområde "vet" Summa totalt Kostnader Socialnämnd Överföring av grundersättning till Socialförvaltningen Extra administrationsanslag Introduktionsersättning Försörjningsstöd Försörjningsstöd i väntan på etableringsersättning Återbetalning flyktingar Lägenhetshyror och aktiviteter Utbildningsnämnd Bidrag till "Vägen in" Studiehandledning Bidrag till 1,0 tjänst i Svenska Bidrag till bedömning yrkeskunskaper kr/person Summa kostnader Nettokostnad* * Eftersom kostnaderna överstiger intäkterna från Migrationsverket blir det en kommunal kostnad. Avgår interna poster Verksamhetens nettokostnad * Exklusive tilläggsbudget och andra överföringar. Den 1 oktober 2010 infördes en ny reform angående flyktingmottagandet. Arbetsförmedlingen tog över vissa av kommunens uppgifter. Därför blev den statliga ersättningen lägre. Under 2011 och 2012 har kommunen fått ersättning från Migrationsverket enligt två system beroende på om flyktingen kommit innan eller efter 1 oktober Från och med är det enbart ersättning enligt det nya systemet. Kostnadsmässigt kan det dock under finnas kvar vissa kostnader för flyktingar mottagna och verksamhetsplan, plan och verksamhetsplan, plan -

13 BUDGET, PLAN BUDGET, PLAN Investeringsbudget Kommunfullmäktige har i november beslutat om en investeringsbudget på totalt 715 mkr för 2018 samt en maximal låneram på 810 mkr. I november 2014 beslutade kommunfullmäktige om fördelning av budgeten. Nedan redovisas fördelningen summerad på olika sorters investeringar. Tkr 2018 Totalt 2018 Strategiska investeringar -taxefinansierade skattefinansierade Ersättningsinvesteringar förutsättningar Befolkningsprognos De av Kairos Future framtagna befolkningsprognoser avänds på följande sätt: Kommunstyrelsen utgår från byggbaserat scenario, expansivt Nämnderna utgår från demografisk framskrivning Skatter, generella statsbidrag och utjämning utgår från oförändrat invånarantal 1 november året innan. Det finns två olika prognoser utifrån byggbaserat scenario; reviderat och expansivt. Antal invånare skiljer sig inte förrän år I nedanstående diagram har -års siffror i befolkningsprognosen uppdaterats efter faktiskt utfall per 31 december. Skatter/generella statsbidrag/utjämning Belopp i tkr 2014 Invånarantal Skattesats 21,35 21,35 20,96 20,96 20,96 Skatteintäkter före utjämning Slutavräkning Slutavräkning Slutavräkning Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/avgift Strukturbidrag Utjämningssystem för LSS-kostnader Statsbidrag kommunal fastighetsavgift Totalt Rationaliseringsinvesteringar Totalt Investeringar Mkr Prognos aug Befolkningsprognos Antal invånare Byggbaserat scenario, expansivt År År 2014 Byggbaserat scenario, reviderat Demografisk framskrivning År År Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Skattesatsen fastställs till 20,96 efter skatteväxling på 0,39 kr av kollektivtrafik med Region Kronoberg. Skatteväxlingen beräknas ge 12, 9 mkr mindre i skatteintäkter och 1,5 mkr lägre i inkomstutjämning men minskad avgift till kostnadsutjämningen för kollektivtrafik med 3,6 mkr. Totalt blir effekten 10,9 mkr lägre i intäkter. Jämfört med planen som fastställdes i november har skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning ökat med 7,6 mkr om skatteväxlingen exkluderas. En orsak är 139 fler invånare än i planen. Kostnads- och LSS-utjämning för fastställs först vid 2014-års slut. Nuvarande prognos innebär 1,5 mkr lägre avgift till LSS-utjämningen men 2,4 mkr lägre i bidrag från kostnadsutjämningen (exkluderat effekt av skatteväxling). Kostnadsutjämningen baseras till övervägande del på befolkningssammansättningen 1 november föregående år. År År 2018 År 2019 Finansnetto I maj 2014 har kommunen en låneskuld på 350 mkr. Kommunfullmäktige fastställde i november den maximala låneramen för till 810 mkr. Finansnettot är kommunens ränteintäkter minus räntekostnader och beräknas enligt nedan: tkr tkr tkr Kostnadskompensation Nämnderna får en generell kostnadskompensation för löneökningar, inflation etc. i enlighet med Sveriges Kommuner och Landstings prognos på prisindex för kommunal verksamhet (PKV), varav 0,1 procentenhet avsätts till strategiska lönesatsningar under kommunstyrelsen. Prisindex för kommunal verksamhet: 2,8 %, nämnderna får 2,7 % och 0,1 % avsätts till strategiska lönesatsningar 3,0 %, nämnderna får 2,9 % och 0,1 % avsätts till strategiska lönesatsningar 3,2 %, nämnderna får 3,1 % och 0,1 % avsätts till strategiska lönesatsningar Nämnderna kompenseras under för kostnadsökningar enligt nedan: tkr tkr tkr Utöver det fördelas budgeten för strategiska lönesatsningar efter faktiskt utfall i lönerevisonen. Pensioner Från och med 1998 redovisas kommunens pensionsskuld i enlighet med den blandade modellen. Det innebär att man skiljer på pensionsrätter intjänande till och med och pensionsrätter intjänade från och med Pensionsrätter till och med redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Pensionsskulden från som avser förutbestämd ålderspension och pension för efterlevande, har från och med 2002 tecknats en pensionsförsäkring. Den avgiftsbestämda ålderspensionen (individuella delen från 1998) betalas ut varje år i mars månad året efter intjänandet. för pensioner: tkr tkr tkr Känslighetsanalys Händelse 1 kronas förändring i skattesats Förändrat invånarantal med 10 personer Löneförändring med 1 % (inklusive arbetsgivaravgift) Ränteförändring med 1% 1 % förändring i skatteintäkter, utjämning och bidrag Förändring +/- 33 mkr +/- 0,5 mkr +/- 5,7 mkr +/- 3,5 mkr +/- 8,0 mkr - och verksamhetsplan, plan och verksamhetsplan, plan -

14 INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETPLAN Kommunstyrelse - kommunledningsförvaltning Ordförande Ingemar Almkvist (S) 1:e vice ordförande Stefan Jönsson (S) 2:e vice ordförande Elizabeth Peltola (C) Politisk organisation Netto, tkr 2014* Kommunfullmäktige (KF) Oförutsett KF Revision Valnämnd Kommunalt partistöd Kursverksamhet förtroendevalda UPPDRAG TILL NÄMNDEN FRÅN KOMMUNFULLMÄKTIGE Ansvarsområden: Styrning, ledning, samordning och utveckling av kommunen Central ekonomi-, personal-, kommunikations-, IT-, och kanslifunktion Övergripande och översiktlig planering Kollektivtrafik och infrastukturfrågor Säkerhetsfrågor Kostverksamhet Markförvaltning och exploateringsverksamhet Gator och trafik Parker och skogar Renhållning VA-verksamhet Fastighetsförvaltning Räddningstjänst Internbudget och verksamhetsplan Kommunstyrelsen (KS) Oförutsett KS Fast arvode övriga nämnder Tillgänglighetsrådet Kommunala pensionärsrådet TOTALT, DRIFT * Exklusive tilläggsbudget och nya anslag från KS strategiska under Inriktningsmål grunduppdrag Kommunstyrelsen ska tillföra den kommunala organisationen helhetssyn, nya kunskaper, omvärldsanalys och effektiva verktyg samt styra, samordna och stödja verksamheterna på ett sådant sätt att kommunens övergripande mål kan nås. För att minska förväntansgapet ska kommuninvånarna veta vilka tjänster och vilken servicenivå kommunen tillhandahåller. Kommuninvånarna ska uppleva att kommunen i alla avseenden är lättillgänglig och har hög servicenivå. Kommunala planer, markförsörjning och bostadsbyggande samt exploatering av kommunal mark ska understödja önskad utveckling av kommunen. Inriktningsmål utveckling Kommunstyrelsen ska inom ramen för sin roll understödja företagsetablering och företagsutveckling. Kommunstyrelsen ska på olika sätt verka för att det i hela kommunen tillskapas ett brett utbud av nya bostäder i attraktiva boendemiljöer med olika upplåtelseformer för alla livets skeden. Älmhults närhet till sjön Möckeln ska utnyttjas för att skapa attraktiva boendemiljöer och lyfta upplevelsen av närhet till sjön. Centrum ska förtätas med bostäder på lucktomter och genom att bygga mer på höjden. Kommunen behöver skapa sig en bättre bild av hur inpendlare och andra presumtiva inflyttare faktiskt vill bo. Det är viktigt att öka stadsmässigheten och upplevelsen av stad i Älmhult. En ökad stadskänsla ger en tydligare identitet för orten och dess invånare och ökar stoltheten över sin stad och sin bygd. Viktiga parametrar är att skapa mötesplatser för människor, att ha ett levande, städat och inbjudande centrum, att göra infarterna attraktiva samt att göra centrum grönare och därmed mer attraktivt att gå, cykla, vara och verka i. Ett attraktivt torg är viktigt som den mest centrala platsen för möten och aktiviteter och är en viktig parameter för såväl hela centrum som för mötet med stationsmiljön. Utformningen av stadsmiljön ska understödja varumärket Home of home, kommunicera stadsmässighet och ge goda förutsättningar för ett brett kommersiellt utbud. Stadsmässigheten kan öka och centrum kan förstärkas genom uppförande av någon form av landmärke, vilket också kan förstärka ortens identitet. Det är av stor betydelse att den nya stationsmiljön tillgodoser nutida krav på utformning, tillgänglighet, trygghet och gestaltning och samtidigt fungerar väl som kollektivtrafiknav i kommunen. IKEA är ett av världens starkaste varumärken. Älmhult är IKEAs födelseort och enligt företrädare för företaget är Älmhult IKEAs själ och hjärta. Älmhult är fortfarande IKEAs nav i världen. Runt om i hela världen möbleras hem med produkter som designats i Älmhult. 14 IKEA-bolag ger över människor arbete i Älmhult och bidrar till att ge staden och kommunen en internationell prägel och underlag för ett serviceutbud utöver vad som är vanligt i orter av Älmhults storlek. Alla aktörer i kommunen måste utnyttja den fördel IKEAs närvaro innebär och med rätta göra anspråk på att kommunen nationellt och internationellt ska vara Home of home. Kommunen ska bygga profil, identitet och stolthet kring det nya platsvarumärket och dess innehåll. Kommunen ska etablera, befästa, utveckla och organisera samarbete och samverkan med strategiskt viktiga samarbetsparter och skapa starka konstellationer för lobbyarbete i viktiga frågor. Kommunen ska i första hand marknadsföras som en möjlig och attraktiv plats att bo på, men även som besöksmål, handelsplats och för etablering av verksamheter. Marknadsföring kan beroende på syfte ske i samarbete och samverkan med andra relevanta aktörer. Under förutsättning av att det finns tillträckligt med intressan- Internbudget och verksamhetsplan - och verksamhetsplan, plan och verksamhetsplan, plan -

15 INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN Nämndens resultatmål ta medaktörer ska kommunen arbeta för en etablering av ett nytt Besökscentrum på Handelsområdet Haganäs. Målsättningen med varumärkesarbetet och marknadsföringen är att sätta Älmhults kommun på världskartan och att samtidigt utnyttja kopplingen till ett av världens starkaste varumärken. I sammanhanget är det viktigt att inte tappa bort de kvaliteter vi redan har som t.ex. ett utmärkt geografiskt läge, skog och natur, ett rikt kultur- och fritidsliv, jakt och fiske samt relativ närhet och goda kommunikationer till storstadens utbud. Om förskolan/skolan ska kunna understödja kommunens ambition att växa får den inte bli en trång sektor. Kommunen måste kunna tillhandahålla förskoleplatser inom lagstadgad tid och det måste finnas tillräckligt med skollokaler för att kunna bedriva undervisning i en miljö som är trygg och som understödjer elevernas lärande. Skolan måste hålla god kvalitet och en viktig del i det är ändamålsenliga och tillräckliga lokaler. För att ha en god beredskap behöver kommunen en väl underbyggd och långsiktig plan för lokalförsörjningen för förskola och skola. Arvet efter Linné förvaltas sannolikt bäst genom att ha ett levande och attraktivt Råshult med byggnader, växtmiljöer och historik, där Linné finns närvarande och som en del av Råshult. Kommungemensamt Ett genomtänkt och strategiskt miljömålsarbete skulle kunna bidra till fokusering, konkretisering och ökad tydlighet med kommunens hållbarhetsambitioner. Kommunen har ambitionen att minska miljöbelastningen till följd av transporter, uppvärmning och energiproduktion och ska försöka åstadkomma pilotprojekt avseende energi- och klimatsmarthet i byggande och alternativ energiproduktion, kopplat till utbildning samt forskning och utveckling. Älmhult ska vara Sydsveriges tryggaste kommun vad avser såväl faktisk som upplevd trygghet. Folkhälsan ska bli bättre. Kommunen ska i första hand vara och agera som möjliggörare och därefter myndighet. Vi ska sträva efter enkelhet, närhet till god service och hög tillgänglighet. Medborgarna ska uppleva den lilla stadens fördelar med tillgång till den stora stadens utbud. Kommunen ska bygga platsvarumärket Älmhult - Home of home på att Älmhult är platsen för IKEAs födelse, själ och hjärta. För att få genomslag och trovärdighet är det viktigt att få en bred allmän acceptans och uppslutning kring varumärket. Ett led i det är att låta Home of home prägla stadsmiljön, stationsmiljön och i förlängningen hela kommunen. På olika sätt bör vi berätta historierna om IKEA och Linné, bygden och den speciella Älmhultsandan. Storytelling är viktigt för att bygga profil, identitet och stolthet. Strategisk utvecklingsplan Fokusområde/ grunduppdrag Kan Kan Kan Vill/Vet Vill/Vet Nämndens resultatmål Inriktningsmål Resultatmål Kommunen ska understödja näringslivets utveckling. Produktionen av bostäder ska öka. Kommunen ska ha en hög planberedskap. Kommunen ska bygga profil, identitet och stolthet kring det nya varumärket. Kommunen har ambitionen att minska miljöbelastningen. Prognos 2014 Antalet arbetstillfällen i kommunen ska öka med 1 % per år Minst 100 bostadsenheter med olika upplåtelseformer ska byggas varje år Kommunen ska ha en ständig planberedskap för 500 bostadsenheter Minst 75 % av kommuninvånarna ska vara stolta över Älmhult. 75% Minst 75 % av kommuninvånarna ska uppleva att Älmhults kommun är miljövänlig. 75% Kommunstyrelsens resultatmål/uppdrag till nämnderna Kommungemensamma resultatmål/uppdrag till nämnderna från kommunstyrelsen Fokusområde Resultatmål Uppdrag Minst 80 % av kommunens medarbetare ska känna till kommunens övergripande mål och fokusområden. Minst 80 % av medarbetarna ska ha kunskap om den egna enhetens ekonomiska förutsättningar och aktuella läge. Kommunen ska bedriva minst två större benchmarkingprojekt under. 100 % av kommunens medarbetare ska ha ett skriftligt uppdrag. 100 % av medarbetarna ska känna till kommunens värdegrund. Minst 75 % av medarbetarna ska kunna rekommendera kommunen som arbetsgivare. Internbudget och verksamhetsplan 100 % av kommuninvånarna ska uppleva att de får ett gott bemötande när de kontaktar kommunens anställda. 100 % av alla direktadresserade e-postmeddelanden ska besvaras inom 5 dygn och 80 % inom 1 dygn. Under ska en gemensam modell för kundundersökningar arbetas fram, med fokus på bemötande, tillgänglighet och kvalitet. Internbudget och verksamhetsplan - och verksamhetsplan, plan och verksamhetsplan, plan -

16 INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN Kommunfullmäktigets strategiska nyckeltal Nyckeltal Skala Senaste mätning Inom parentes anges resultatet från föregående mätning Kommunstyrelse - teknisk förvaltning Älmhult Riksgenomsnitt Bäst resultat Ordförande Ingemar Almkvist (S) 1:e vice ordförande Stefan Jönsson (S) 2:e vice ordförande Elizabeth Peltola (C) Befolkning, hälsa Befolkningsförändring Befolkningsförändring under senaste femårsperioden. % 2,3 (2,2) 0,8 (0,6) 18,1 Hur bra tycker invånarna att kommunen är att bo och leva i? SCB:s medborgarundersökning. Ohälsotal, kommunens invånare Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och och sjukersättning från socialförsäkringen. Arbete och företag Nyregistrerade företag Nöjd- Regionindex, skala (60) 59 (63) 77 Antal dagar per invånare år 22,8 (22,6) 30,4 (30,5) 12,4 Antal nyregistrerade företag per invånare 3,9 (3,2) 4,7 (5,0) 13,9 UPPDRAG TILL NÄMNDEN FRÅN KOMMUNFULLMÄKTIGE Ansvarsområden: Styrning, ledning, samordning och utveckling av kommunen Central ekonomi-, personal-, kommunikations-, IT-, och kanslifunktion Övergripande och översiktlig planering Kollektivtrafik och infrastukturfrågor Säkerhetsfrågor Kostverksamhet Markförvaltning och exploateringsverksamhet Gator och trafik Parker och skogar Renhållning VA-verksamhet Fastighetsförvaltning Räddningstjänst Internbudget och verksamhetsplan Antalet arbetstillfällen Köpkraft Disponibel mediannettoinkomst personer 20 år och äldre ( ) ( ) Hur bra är företagsklimatet? Enkätundersökningen Insikt, företagarnas helhetsbedömning av servicen i myndighetsutövningen. Nämndens internbudget Netto, tkr 2014* Kommunchef Kansli enhet Personalenhet Kommunikationsenhet IT-enhet Kostenhet TOTALT, DRIFT * Exklusive tilläggsbudget och nya anslag från KS strategiska under Nöjd Kund-Index, Företagsklimat, skala (73) 67 (66) 81 Sysselsättningsgrad Förvärvsarbetande invånare år. % 82,2 (82,8) 78,5 (78,6) 87,2 Arbetslöshet år Andel personer år i kommunen som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. % mars ,9 (6,3) 6,8 (7,4) - Ungdomsarbetslöshet år Andel personer år i kommunen som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. % mars ,7 (10,4) 9,1 (10,0) - Arbetslöshet, utrikes födda Trygghet och säkerhet Hur trygga känner sig medborgarna? SCB:s medborgarundersökning. Anmälda brott Anmälda brott om skadegörelse, stöld- och tillgreppsbrott samt våldsbrott. Nöjd Region-Index - Trygghet skala (57) 61 (58) 83 Anmälda brott per invånare ,3 (52,2) 59,9 (62,5) - Inriktningsmål grunduppdrag Kommunstyrelsen ska tillföra den kommunala organisationen helhetssyn, nya kunskaper, omvärldsanalys och effektiva verktyg samt styra, samordna och stödja verksamheterna på ett sådant sätt att kommunens övergripande mål kan nås. För att minska förväntansgapet ska kommuninvånarna veta vilka tjänster och vilken servicenivå kommunen tillhandahåller. Kommuninvånarna ska uppleva att kommunen i alla avseenden är lättillgänglig och har hög servicenivå. Kommunala planer, markförsörjning och bostadsbyggande samt exploatering av kommunal mark ska understödja önskad utveckling av kommunen. Inriktningsmål utveckling Kommunstyrelsen ska inom ramen för sin roll understödja företagsetablering och företagsutveckling. Kommunstyrelsen ska på olika sätt verka för att det i hela kommunen tillskapas ett brett utbud av nya bostäder i attraktiva boendemiljöer med olika upplåtelseformer för alla livets skeden. Älmhults närhet till sjön Möckeln ska utnyttjas för att skapa attraktiva boendemiljöer och lyfta upplevelsen av närhet till sjön. Centrum ska förtätas med bostäder på lucktomter och genom att bygga mer på höjden. Kommunen behöver skapa sig en bättre bild av hur inpendlare och andra presumtiva inflyttare faktiskt vill bo. Det är viktigt att öka stadsmässigheten och upplevelsen av stad i Älmhult. En ökad stadskänsla ger en tydligare identitet för orten och dess invånare och ökar stoltheten över sin stad och sin bygd. Viktiga parametrar är att skapa mötesplatser för människor, att ha ett levande, städat och inbjudande centrum, attgöra infarterna attraktiva samt att göra centrum grönare och därmed mer attraktivt att gå, cykla, vara och verka i. Ett attraktivt torg är viktigt som den mest centrala platsen för möten och aktiviteter och är en viktig parameter för såväl hela centrum som för mötet med stationsmiljön. Utformningen av stadsmiljön ska understödja varumärket Home of home, kommunicera stadsmässighet och ge goda förutsättningar för ett brett kommersiellt utbud. Stadsmässigheten kan öka och centrum kan förstärkas genom uppförande av någon form av landmärke, vilket också kan förstärka ortens identitet. Det är av stor betydelse att den nya stationsmiljön tillgodoser nutida krav på utformning, tillgänglighet, trygghet och gestaltning och samtidigt fungerar väl som kollektivtrafiknav i kommunen. IKEA är ett av världens starkaste varumärken. Älmhult är IKEAs födelseort och enligt företrädare för företaget är Älmhult IKEAs själ och hjärta. Älmhult är fortfarande IKEAs nav i världen. Runt om i hela världen möbleras hem med produkter som designats i Älmhult. 14 IKEA-bolag ger över människor arbete i Älmhult och bidrar till att ge staden och kommunen en internationell prägel och underlag för ett serviceutbud utöver vad som är vanligt i orter av Älmhults storlek. Alla aktörer i kommunen måste utnyttja den fördel IKEAs närvaro innebär och med rätta göra anspråk på att kommunen nationellt och internationellt ska vara Home of home. Kommunen ska bygga profil, identitet och stolthet kring det nya platsvarumärket och dess innehåll. Kommunen ska etablera, befästa, utveckla och organisera samarbete och samverkan med strategiskt viktiga samarbetsparter och skapa starka konstellationer för lobbyarbete i viktiga frågor. Kommunen ska i första hand marknadsföras som en möjlig och attraktiv plats att bo på, men även som besöksmål, handelsplats och för etablering av verksamheter. Marknadsföring kan beroende på syfte ske i samarbete och samverkan med andra relevanta aktörer. Under förutsättning av att det finns tillträckligt med intressanta medaktörer ska kommunen arbeta för en etablering av ett nytt Besökscentrum på Handelsområdet Haganäs. Internbudget och verksamhetsplan - och verksamhetsplan, plan och verksamhetsplan, plan -

17 INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN Nämndens resultatmål Målsättningen med varumärkesarbetet och marknadsföringen är att sätta Älmhults kommun på världskartan och att samtidigt utnyttja kopplingen till ett av världens starkaste varumärken. I sammanhanget är det viktigt att inte tappa bort de kvaliteter vi redan har som t.ex. ett utmärkt geografiskt läge, skog och natur, ett rikt kultur- och fritidsliv, jakt och fiske samt relativ närhet och goda kommunikationer till storstadens utbud. Om förskolan/skolan ska kunna understödja kommunens ambition att växa får den inte bli en trång sektor. Kommunen måste kunna tillhandahålla förskoleplatser inom lagstadgad tid och det måste finnas tillräckligt med skollokaler för att kunna bedriva undervisning i en miljö som är trygg och som understödjer elevernas lärande. Skolan måste hålla god kvalitet och en viktig del i det är ändamålsenliga och tillräckliga lokaler. För att ha en god beredskap behöver kommunen en väl underbyggd och långsiktig plan för lokalförsörjningen för förskola och skola. Arvet efter Linné förvaltas sannolikt bäst genom att ha ett levande och attraktivt Råshult med byggnader, växtmiljöer och historik, där Linné finns närvarande och som en del av Råshult. Kommungemensamt Ett genomtänkt och strategiskt miljömålsarbete skulle kunna bidra till fokusering, konkretisering och ökad tydlighet med kommunens hållbarhetsambitioner. Kommunen har ambitionen att minska miljöbelastningen till följd av transporter, uppvärmning och energiproduktion och ska försöka åstadkomma pilotprojekt avseende ener-gioch klimatsmarthet i byggande och alternativ energiproduktion, kopplat till utbildning samt forskning och utveckling. Älmhult ska vara Sydsveriges tryggaste kommun vad avser såväl faktisk som upplevd trygghet. Folkhälsan ska bli bättre. Kommunen ska i första hand vara och agera som möjliggörare och därefter myndighet. Vi ska sträva efter enkelhet, närhet till god service och hög tillgänglighet. Medborgarna ska uppleva den lilla stadens fördelar med tillgång till den stora stadens utbud. Kommunen ska bygga platsvarumärket Älmhult Home of home på att Älmhult är platsen för IKEAs födelse, själ och hjärta. För att få genomslag och trovärdighet är det viktigt att få en bred allmän acceptans och uppslutning kring varumärket. Ett led i det är att låta Home of home prägla stadsmiljön, stationsmiljön och i förlängningen hela kommunen. På olika sätt bör vi berätta historierna om IKEA och Linné, bygden och den speciella Älmhultsandan. Storytelling är viktigt för att bygga profil, identitet och stolthet. Kommunen ska etablera, befästa, utveckla och organisera samarbete och samverkan med strategiskt viktiga samarbetsparter. Kommungemensamma resultatmål/uppdrag till nämnderna från kommunstyrelsen Fokusområde Resultatmål Uppdrag Strategisk utvecklingsplan Fokusområde/ grunduppdrag Minst 80 % av kommunens medarbetare ska känna till kommunens övergripande mål och fokusområden. Minst 80 % av medarbetarna ska ha kunskap om den egna enhetens ekonomiska förutsättningar och aktuella läge. 100 % av kommunens medarbetare ska ha ett skriftligt uppdrag. 100 % av medarbetarna ska känna till kommunens värdegrund. Minst 75 % av medarbetarna ska kunna rekommendera kommunen som arbetsgivare. Nämndens resultatmål Inriktningsmål Resultatmål Vill Trygghet och hälsa Kommunen ska årligen uppvisa en nedåtgående trend i Strada, olycksfallsredovisningen. 0,8 Kommunstyrelsens resultatmål/uppdrag till nämnderna Prognos 2014 Vill Trygghet och hälsa Inga vattenprov på utgående vatten från vattenverk ska visa på Otjänligt Kan Kommunen ska tillhandahålla miljöriktiga verksamhetslokaler Fastighetsavdelningen ska årligen få en minskad energiförbrukning per m 2 total bruksarea, BRA. 160 kwh/m 2 Kan Infrastruktur Renhållningsavdelningen ska årligen ha en minskad antal missade hämtningar. 14 Kommunen ska bedriva minst två större benchmarkingprojekt under. 100 % av kommuninvånarna ska uppleva att de får ett gott bemötande när de kontaktar kommunens anställda. Internbudget och verksamhetsplan 100 % av alla direktadresserade e-postmeddelanden ska besvaras inom 5 dygn och 80 % inom 1 dygn. Under ska en gemensam modell för kundundersökningar arbetas fram, med fokus på bemötande, tillgänglighet och kvalitet. Internbudget och verksamhetsplan - och verksamhetsplan, plan och verksamhetsplan, plan -

18 INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN Kommunfullmäktigets strategiska nyckeltal Nyckeltal Skala Inom parentes anges resultatet från föregående mätning Miljö- och byggnämnd Senaste mätning Älmhult Riksgenomsnitt Bäst resultat Ordförande Tommy Lövquist (S) Vice ordförande Roland Johansson (M) Andel ekologiska livsmedel Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet. Avser ekologiska livsmedel enligt KRAV- märkning, EU:s miljösymbol för ekologiska livsmedel eller andra likvärdiga symboler där det finns en erkänd certifiering som garanterar Medborgarundersökning. % jan-juni (33) 20 (16) 50 Andel hushållsavfall som återvinns Hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. % 23 (-) 36 (36) 74 Andel förnybar energi enligt EES, kommunens byggnader Mängd energi från förnybara källor samt restvärme i fjärrvärmen delat med total mängd energi i lokaler och bostäder som ägs av kommunen eller dess majoritetsägda bolag. Inkluderar förnybara andelar av el, fjärrvärme, fjärrkyla. % 91 (92) 77 (74) 100 UPPDRAG TILL NÄMNDEN FRÅN KOMMUNFULLMÄKTIGE Ansvarsområden: Bygglov Detaljplaner Mät- och kartverksamhet Miljö- och hälsoskydd Bostadsanpassningsbidrag Internbudget och verksamhetsplan Nämndens nyckeltal Nyckeltal Nämndens internbudget Netto, tkr 2014 Markreserv för bebyggelse enligt översiktsplanen i hektar Andel, kg/invånare, av hushållsavfallet som återvinns genom materialåtervinning 2014* Teknisk administration Fysisk och teknisk planering Näringslivsbefrämjande åtgärder = Bredband Gator och vägar Parker och lekplatser Orangeriet i Möckelnsnäs Räddningstjänst Totalt egentlig verksamhet Vatten och avlopp Avfallshantering Skog- och täktsverksamhet Totalt affärsverksamhet Kommunfastigheter Nettokostnad underhåll gator och vägar kr/m 2 9,5 8,0 8,6 8,4 9,1 Kostnad offentlig belysning, tkr Räddningstjänstens nettokostnad kr/invånare Andel ekologiska livsmedel inom kosten, % Inriktningsmål grunduppdrag I all handläggning och myndighetsutövning ska nämnden arbeta lösningsorienterat och proaktivt med kunden i centrum för att så långt det är möjligt förenkla och underlätta ärenden för enskilda samtidigt som efterlevnaden av lagar och föreskrifter inom nämndens ansvarsområde bevakas. Vid myndighetsutövning ska såväl allmänna som enskilda intressen beaktas Inriktningsmål utveckling Nämnden ska inom ramen för sin roll understödja företagsetablering och företagsutveckling. För att inte detaljplaneprocesser ska bli ett hinder i utvecklingen behöver kommunen ha hög planberedskap för bostäder, näringsliv och offentlig service. Nämnden ska på olika sätt verka för att det i hela kommunen tillskapas ett brett utbud av nya bostäder i attraktiva boendemiljöer med olika upplåtelseformer för alla livets skeden.älmhults närhet till sjön Möckeln ska utnyttjas för att skapa attraktiva boendemiljöer och lyfta upplevelsen av närhet till sjön. Centrum ska förtätas med bostäder på lucktomter och genom att bygga mer på höjden. Kommunen behöver skapa sig en bättre bild av hur inpendlare och andra presumtiva inflyttare faktiskt vill bo. Det är viktigt att öka stadsmässigheten och upplevelsen av stad i Älmhult. En ökad stadskänsla ger en tydligare identitet för orten och dess invånare och ökar stoltheten över sin stad och sin bygd. Viktiga parametrar är att skapa mötesplatser för människor, att ha ett levande, städat och inbjudande centrum, att göra infarterna attraktiva samt att göra centrum grönare och därmed mer attraktivt att gå, cykla, vara och verka i. Ett attraktivt torg är viktigt som den mest centrala platsen för möten och aktiviteter och är en viktig parameter för såväl hela centrum som för mötet med stationsmiljön. nutida krav på utformning, tillgänglighet, trygghet och gestaltning och samtidigt fungerar väl som kollektivtrafiknav i kommunen. Arvet efter Linné förvaltas sannolikt bäst genom att ha ett levande och attraktivt Råshult med byggnader, växtmiljöer och historik, där Linné finns närvarande och som en del av Råshult. Kommungemensamt Ett genomtänkt och strategiskt miljömålsarbete skulle kunna bidra till fokusering, konkretisering och ökad tydlighet med kommunens hållbarhetsambitioner. Kommunen har ambitionen att minska miljöbelastningen till följd av transporter, uppvärmning och energiproduktion och ska försöka åstadkomma pilotprojekt avseende energi- och klimatsmarthet i byggande och alternativ energiproduktion, kopplat till utbildning samt forskning och utveckling. Älmhult ska vara Sydsveriges tryggaste kommun vad avser såväl faktisk som upplevd trygghet. Folkhälsan ska bli bättre. Kommunen ska i första hand vara och agera som möjliggörare och därefter myndighet. Vi ska sträva efter enkelhet, närhet till god service och hög tillgänglighet. Medborgarna ska uppleva den lilla stadens fördelar med tillgång till den stora stadens utbud. Kommunen ska bygga platsvarumärket Älmhult Home of home på att Älmhult är platsen för IKEAs födelse, själ och hjärta. För att få genomslag och trovärdighet är det viktigt att få en bred allmän acceptans och uppslutning kring varumärket. Ett led i det är att låta Home of home prägla stadsmiljön, stationsmiljön och i förlängningen hela kommunen. Internbudget och verksamhetsplan Kunskapscentrum i Möckelnsnäs Teknisk service Totalt intern service Kostenhet** TOTALT, DRIFT * Exklusive tilläggsbudget och nya anslag från KS strategiska under ** Tillkommer 500 tkr som kommunstyrelsen beviljat 146 ur kommunstyrelsens strategiska. Kostenheten har från och med 2014 flyttats organisatoriskt från kommunledningsförvaltningen till tekniska förvaltningen. Utformningen av stadsmiljön ska understödja varumärket Home of home, kommunicera stadsmässighet och ge goda förutsättningar för ett brett kommersiellt utbud. Stadsmässigheten kan öka och centrum kan förstärkas genom uppförande av någon form av landmärke, vilket också kan förstärka ortens identitet. Det är av stor betydelse att den nya stationsmiljön tillgodoser På olika sätt bör vi berätta historierna om IKEA och Linné, bygden och den speciella Älmhultsandan. Storytelling är viktigt för att bygga profil, identitet och stolthet. Kommunen ska etablera, befästa, utveckla och organisera samarbete och samverkan med strategiskt viktiga samarbetsparter. - och verksamhetsplan, plan och verksamhetsplan, plan -

19 INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN Nämndens resultatmål Strategisk utvecklingsplan Fokusområde/ grunduppdrag Nämndens resultatmål Inriktningsmål Resultatmål Vill Lätt att leva 100 % av kunderna upplever att de får ett gott bemötande. Prognos % 95 % 100 % Kommunfullmäktigets strategiska nyckeltal Nyckeltal Antal byggda bostäder som tillkommit under året Färdigställda bostäder i flerfamiljshus under året samt färdigställda bostäder i småhus under året. Skala Antal/1 000 invånare Senaste mätning Inom parentes anges resultatet från föregående mätning Älmhult Riksgenomsnitt Bäst resultat 1,0 (1,9) 1,9 (1,8) - Antal nya byggrätter för bostäder som tillkommit under året Mäts via enkät efter bygglov, tillstånd för avlopp, utsättning, livsmedelsinspektion och miljöinspektion. Godkänt 3:a i betyg på 5-gradig skala. Vill Lätt att leva 100 % av kunderna upplever att de fått tydlig information. Mäts via enkät efter bygglov, tillstånd för avlopp, utsättning, livsmedelsinspektion och miljöinspektion. Godkänt 3:a i betyg på 5-gradig skala. Vill Lätt att leva 100 % av kunderna upplever att deras ärenden hanteras snabbt. Mäts via enkät efter beslut om bygglov, tillstånd för avlopp och utsättning. Godkänt 3:a i betyg på 5-gradig skala. Nytt mål Nytt mål 100 % Nytt mål Nytt mål 100 % Antal nya bostäder som kan byggas utifrån byggloven som givits under året Utsläpp CO 2 Utsläpp av växthusgaser inom kommunens geografiska gränser. Ton CO 2 ekvivalenter/ invånare ,20 (6,34) 7,91 (8,29) 0,69 Luftkvalitet PM Nämndens internbudget Netto, tkr 2014* Nämnd Miljö- och byggförvaltning Bygg- och kartavdelning Miljö- och hälsoskyddsavdelning Kommunstyrelsens resultatmål/uppdrag till nämnderna Bostadsanpassningsbidrag TOTALT, DRIFT * Exklusive tilläggsbudget och nya anslag från KS strategiska under Kommungemensamma resultatmål/uppdrag till nämnderna från kommunstyrelsen Fokusområde Resultatmål Uppdrag Minst 80 % av kommunens medarbetare ska känna till kommunens övergripande mål och fokusområden. Minst 80 % av medarbetarna ska ha kunskap om den egna enhetens ekonomiska förutsättningar och aktuella läge. Internbudget och verksamhetsplan 100 % av kommunens medarbetare ska ha ett skriftligt uppdrag. 100 % av medarbetarna ska känna till kommunens värdegrund. Minst 75 % av medarbetarna ska kunna rekommendera kommunen som arbetsgivare. 100 % av kommuninvånarna ska uppleva att de får ett gott bemötande när de kontaktar kommunens anställda. Kommunen ska bedriva minst två större benchmarkingprojekt under. Internbudget och verksamhetsplan 100 % av alla direktadresserade e-postmeddelanden ska besvaras inom 5 dygn och 80 % inom 1 dygn. Under ska en gemensam modell för kundundersökningar arbetas fram, med fokus på bemötande, tillgänglighet och kvalitet. - och verksamhetsplan, plan och verksamhetsplan, plan -

20 INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN Kultur- och fritidsnämnd Ordförande Anton Härder (S) Vice ordförande Gusten Mårtensson (C) Nämndens resultatmål Strategisk utvecklingsplan Nämndens resultatmål UPPDRAG TILL NÄMNDEN FRÅN KOMMUNFULLMÄKTIGE Fokusområde/ grunduppdrag Inriktningsmål Resultatmål Prognos 2014 Internbudget och verksamhetsplan Ansvarsområden: Allmän fritidsverksamhet Allmän kulturverksamhet Bibliotek Inriktningsmål grunduppdrag Nämnden ska utifrån tilldelade resurser skapa bästa möjliga förutsättningar för ett rikt och varierat fritids- och kulturutbud som stimulerar kommuninvånarna till god hälsa och livskvalitet samt bidrar till kommunens attraktivitet som boendeort. Verksamheten ska rikta sig till alla oberoende av prestation, kön, bakgrund, härkomst eller livsstil. Grundbulten i kommunens kultur- och fritidsutbud är ett aktivt föreningsliv. Det kommunala föreningsstödet ska därför skapa förutsättningar för en mångfald av föreningar med olika idéinriktningar och verksamheter samt studieförbund som spelar en viktig roll i det livslånga lärandet. Kommunens bad- och fritidsanläggningar ska ha god tillgänglighet, vara ändamålsenligt utrustade och hålla en god standard. Kommunens fritidsgård ska vara en trygg, drogfri och demokratisk mötesplats för ungdomar. Inriktningsmål utveckling I kommunen bör tillskapas fler kreativa mötesplatser för kultur- och fritidsaktiviteter där människor kan mötas och förenas av och kring ett intresse, oavsett ålder, kön, etnicitet och trosuppfattning. Kulturhuset och på sikt Kulturstråket jämte en ny och mer okonventionell musikträffpunkt görs till nav för kulturaktiviteter i kommunen medan Haganäsområdet fortsatt utvecklas till ett nav för sport- och fritidsaktiviteter och friskvård. Vid sidan av de större anläggningarna kan enkla grepp som utegym, uppmärkta gång- och cykelleder (t.ex. Hälsans stig) tas för att stimulera till aktivitet och friskvård. Möjligheter till centrumnära dygnsuppställning av husbilar/husvagnar kan främja besöksnäring och handel. Idrotts- och fritidsanläggningar Fritidsgårdar Kulturskola Kommungemensamt Ett genomtänkt och strategiskt miljömålsarbete skulle kunna bidra till fokusering, konkretisering och ökad tydlighet med kommunens hållbarhetsambitioner. Kommunen har ambitionen att minska miljöbelastningen till följd av transporter, uppvärmning och energiproduktion och ska försöka åstadkomma pilotprojekt avseende energi- och klimatsmarthet i byggande och alternativ energiproduktion, kopplat till utbildning samt forskning och utveckling. Älmhult ska vara Sydsveriges tryggaste kommun vad avser såväl faktisk som upplevd trygghet. Folkhälsan ska bli bättre. Kommunen ska i första hand vara och agera som möjliggörare och därefter myndighet. Vi ska sträva efter enkelhet, närhet till god service och hög tillgänglighet. Medborgarna ska uppleva den lilla stadens fördelar med tillgång till den stora stadens utbud. Kommunen ska bygga platsvarumärket Älmhult Home of home på att Älmhult är platsen för IKEAs födelse, själ och hjärta. För att få genomslag och trovärdighet är det viktigt att få en bred allmän acceptans och uppslutning kring varumärket. Ett led i det är att låta Home of home prägla stadsmiljön, stationsmiljön och i förlängningen hela kommunen. På olika sätt bör vi berätta historierna om IKEA och Linné, bygden och den speciella Älmhultsandan. Storytelling är viktigt för att bygga profil, identitet och stolthet. Kommunen ska etablera, befästa, utveckla och organisera samarbete och samverkan med strategiskt viktiga samarbetsparter. Grunduppdrag Grunduppdrag Grunduppdrag Grunduppdrag Verksamheten ska rikta sig till alla oberoende av prestation, kön, bakgrund, härkomst eller livsstil. Nämnden ska utifrån tilldelade resurser skapa bästa möjliga förutsättningar för ett rikt och varierat fritids- och kulturutbud som stimulerar kommuninvånarna till god hälsa och livskvalitet samt bidrar till kommunens attraktivitet som boendeort. Kommunens bad och fritidsanläggningar ska ha god tillgänglighet, vara ändamålsenligt utrustade och hålla en god standard. Grundbulten i kommunens kultur- och fritidsutbud är ett aktivt föreningsliv. Det kommunala föreningsstödet ska därför skapa förutsättningar för en mångfald av föreningar med olika idéinriktningar och verksamheter samt studieförbund som spelar en viktig roll i det livslånga lärandet. Andelen flickor i fritidsgårdens verksamhet ska öka med 5 procentenheter per år. Minst 90 % av besökarna på fritidsgården ska vara nöjda eller mycket nöjda med verksamheten. Minst 90 % av kulturskolans elever ska vara nöjda eller mycket nöjda med verksamheten. Minst 90 % av besökarna på huvudbiblioteket ska vara nöjda eller mycket nöjda med verksamheten. Minst 90 % av besökarna i simhallen ska vara nöjda eller mycket nöjda med verksamheten. Minst 90 % av föreningarna ska vara nöjda med kommunens service. 33 % 20 % 25 % Nytt mål, ej mätt tidigare Nytt mål, ny mätning jämfört med tidigare Nytt mål, ej mätt tidigare Nytt mål, ej mätt tidigare Nytt mål, ej mätt tidigare Med anledning av kommunfullmäktiges inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden gör nämnden följande prioritering inför : Verka för att beslut fattas om nybyggnad eller renovering av simhallen, inklusive rehabbassäng. I beslutet ska tas ställning till hela simhallsfrågan, d.v.s. även en eventuell utebassäng. Verka för en utveckling mot kulturfabrik - en öppen kulturmötesplats för i första hand ungdomar. Såväl Kulturskolan som Fenix ska ha samordnad verksamhet i lokalerna. Verka för en utveckling av kulturhuset Blohmé % - 90 % - 90 % 90 % - 90 % Verka för att beslut fattas om Älmekullas framtid samt hur Haganäsområdet ska utvecklas till ett nav för sportoch fritidsaktiviteter samt friskvård. Biblioteket utveckla verksamheten med de resurser som kan frigöras som följd av att RFID införs. Internbudget och verksamhetsplan Arvet efter Linné förvaltas sannolikt bäst genom att ha ett levande och attraktivt Råshult med byggnader, växtmiljöer och historik, där Linné finns närvarande och som en del av Råshult. - och verksamhetsplan, plan och verksamhetsplan, plan -

21 INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN Kommunstyrelsens resultatmål/uppdrag till nämnderna Kommungemensamma resultatmål/uppdrag till nämnderna från kommunstyrelsen Fokusområde Resultatmål Uppdrag Minst 80 % av kommunens medarbetare ska känna till kommunens övergripande mål och fokusområden. Minst 80 % av medarbetarna ska ha kunskap om den egna enhetens ekonomiska förutsättningar och aktuella läge. Kommunfullmäktigets strategiska nyckeltal Nyckeltal Upplevelse fritidsutbud Medborgarnas bedömning av hur möjligheten till fritidsaktiviteter är i kommunen, Nöjd-Region-Index fritidsaktiviteter, Medborgarundersökning Upplevelse kulturverksamhet Medborgarnas bedömning av kommunens kulturverksamhet, Nöjd-Medborgar-Index kultur, Medborgarundersökning Skala betygs-index betygsindex Senaste mätning Inom parentes anges resultatet från föregående mätning Älmhult Riksgenomsnitt Bäst resultat 53 (-) 59 (-) (56) 61 (60) 75 Kommunen ska bedriva minst två större benchmarkingprojekt under. Upplevt fritidsutbud ungdomar Levnadsvaneundersökning ungdomar, SKLs elevundersökning % av kommunens medarbetare ska ha ett skriftligt uppdrag. 100 % av medarbetarna ska känna till kommunens värdegrund. Minst 75 % av medarbetarna ska kunna rekommendera kommunen som arbetsgivare. 100 % av kommuninvånarna ska uppleva att de får ett gott bemötande när de kontaktar kommunens anställda. 100 % av alla direktadresserade e-postmeddelanden ska besvaras inom 5 dygn och 80 % inom 1 dygn. Under ska en gemensam modell för kundundersökningar arbetas fram, med fokus på bemötande, tillgänglighet och kvalitet. Nämndens nyckeltal Nyckeltal 2014 Antal besökare per verksamhetstimme inom fritidsgårdsverksamheten Antal deltagare per program på biblioteken Antal besök per invånare på huvudbiblioteket per år 5,8 4, Antal lån per invånare på biblioteken per år(samtliga bibliotek) 7,2 9, Antal föreningsaktiviteter för flickor 7 25 år ( 7 20 år) Antal föreningsaktiviteter för pojkar 7 25 år ( 7 20 år) Antal elever i kulturskolan Nyttjandegrad i idrottshallar, % Nyttjandegrad i gymnastiksalar, % Nämndens internbudget Internbudget och verksamhetsplan Netto, tkr 2014* Nämnd Gemensamma kostnader Allmän fritidsverksamhet Allmän kulturverksamhet Bibliotek Simhall Idrotts- och fritidsanläggningar Ungdomsverksamhet Kulturskola Ej beslutad fördelning TOTALT, DRIFT Internbudget och verksamhetsplan * Exklusive tilläggsbudget och nya anslag från KS strategiska under och verksamhetsplan, plan och verksamhetsplan, plan -

22 INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN Utbildningsnämnd Ordförande Stefan Jönsson (S) 1:e vice ordförande Håkan Pettersson (S) 2:e vice ordförande Tomas Simonsson (M) Nämndens resultatmål Strategisk utvecklingsplan Nämndens resultatmål UPPDRAG TILL NÄMNDEN FRÅN KOMMUNFULLMÄKTIGE Fokusområde/ grunduppdrag Inriktningsmål Resultatmål Prognos 2014 Internbudget och verksamhetsplan Ansvarsområden: Förskola Fritidshem Grundskola Internationell skola Inriktningsmål grunduppdrag Utbildningsnämnden ska tillsammans med föräldrar och elever skapa en verksamhet som präglas av engagemang, omtanke, samarbete och ansvarstagande. Detta inspirerar till livslångt lärande och personlig utveckling. En förutsättning för lärande är att alla barn, elever och studerande är trygga och trivs i verksamheten samt att de får vistas i en god och inspirerande lärandemiljö med kompetenta och engagerade pedagoger. Det primära i verksamhetsutvecklingen är barnens, elevernas och de studerandes individuella förmåga till ökad måluppfyllelse. Alla elever ska mötas på sin nivå och få möjligheter till utveckling utifrån sina egna förutsättningar. Det är viktigt att alla elever får rätt stimulans och rätt utmaningar så att de kan utnyttja sin fulla kapacitet. Alla barn, elever och studerande ska tillsammans med sina vårdnadshavare ha ett verkligt inflytande över, och ett medansvar för, sitt eget lärande, verksamhetens/undervisningens planering och den gemensamma miljön. Inflyttare ska snabbt kunna erbjudas barnomsorg i kommunen. Inriktningsmål utveckling Älmhults kommun ska ha Sveriges bästa skola. En kostnadseffektiv skola med fokus på resultat där varje elev når sin fulla potential och där pojkar och flickor får likvärdiga förutsättningar. En skola för bildning och kreativitet där eleverna trivs och är trygga. Gymnasiet ska vara så attraktivt att eleverna väljer det. Utbildningsutbudet bör i högre grad och i nära samverkan med näringslivet matcha arbetsmarknadens behov av arbetskraft. Utbudet av utbildning breddas med uppdragsutbildning för näringslivet, yrkeshögskoleutbildning, möjligheter till universitetsutbildning på hemmaplan och en internationell skola även på gymnasienivå. Nämnden ska bidra till att Haganäsområdet kan fortsätta utvecklas till ett nav för sport- och fritidsaktiviteter och friskvård. Gymnasieskola Komvux, inklusive arbetsmarknadsåtgärder och KY/YH Särskoleverksamhet För att gynna inflyttning ska kommunen sträva efter att erbjuda ännu snabbare tillgång till barnomsorg. Kommunen erbjuder särskoleverksamhet inom alla skolformer. Kommungemensamt Ett genomtänkt och strategiskt miljömålsarbete skulle kunna bidra till fokusering, konkretisering och ökad tydlighet med kommunens hållbarhetsambitioner. Kommunen har ambitionen att minska miljöbelastningen till följd av transporter, uppvärmning och energiproduktion och ska försöka åstadkomma pilotprojekt avseende energi- och klimatsmarthet i byggande och alternativ energiproduktion, kopplat till utbildning samt forskning och utveckling. Älmhult ska vara Sydsveriges tryggaste kommun vad avser såväl faktisk som upplevd trygghet. Folkhälsan ska bli bättre. Kommunen ska i första hand vara och agera som möjliggörare och därefter myndighet. Vi ska sträva efter enkelhet, närhet till god service och hög tillgänglighet. Medborgarna ska uppleva den lilla stadens fördelar med tillgång till den stora stadens utbud. Kommunen ska bygga platsvarumärket Älmhult Home of home på att Älmhult är platsen för IKEAs födelse, själ och hjärta. För att få genomslag och trovärdighet är det viktigt att få en bred allmän acceptans och uppslutning kring varumärket. Ett led i det är att låta Home of home prägla stadsmiljön, stationsmiljön och i förlängningen hela kommunen. På olika sätt bör vi berätta historierna om IKEA och Linné, bygden och den speciella Älmhultsandan. Storytelling är viktigt för att bygga profil, identitet och stolthet. Kommunen ska etablera, befästa, utveckla och organisera samarbete och samverkan med strategiskt viktiga samarbetsparter. Vill Vill Vill Älmhults kommun ska ha Sveriges bästa skola. Lärare och ledare med hög kompetens på alla nivåer. Älmhults kommun ska ha Sveriges bästa skola. Alla elever når sin fulla potential. Älmhults kommun ska ha Sveriges bästa skola. Genom att ge förutsättningar för kollegialt lärande ska Älmhults kommun öka sin attraktivitet hos lärare. 100 % utbildade förskollärare år % 70 % 75 % 100 % lärare med legitimation år Förskola 63 % Grundskola 62 % Gymnasie 42 % 1 % av personalbudgeten avsätts till forskningsbaserad kompetensutveckling år Betygsmedelvärdet i årskurs 9 år 2018 ska vara minst 235 poäng. Skillnaden i betygsmedelvärde mellan pojkar och flickor ska minska till max 10 poäng år Utöka andelen lektioner med dubbelt ledarskap till 154 timmar/vecka år Öka antalet förstelärare/lektorer till 22 i grundskola/gymnasium och 2 inom förskolan. 215,5 poäng 197,6 poäng 47 poäng 34,6 poäng 58 timmar/ vecka Kommunstyrelsens resultatmål/uppdrag till nämnderna Förskola 75 % Grundskola 75 % Gymnasie 55 % 0,25 % 0,5 % 48 timmar/vecka 220 poäng 20 poäng 77 timmar/ vecka 5 16 Förskola 2 Grundskola och gymnasie 22 Kommungemensamma resultatmål/uppdrag till nämnderna från kommunstyrelsen Fokusområde Resultatmål Uppdrag Minst 80 % av kommunens medarbetare ska känna till kommunens övergripande mål och fokusområden. Minst 80 % av medarbetarna ska ha kunskap om den egna enhetens ekonomiska förutsättningar och aktuella läge. 100 % av kommunens medarbetare ska ha ett skriftligt uppdrag. 100 % av medarbetarna ska känna till kommunens värdegrund. Minst 75 % av medarbetarna ska kunna rekommendera kommunen som arbetsgivare. 100 % av kommuninvånarna ska uppleva att de får ett gott bemötande när de kontaktar kommunens anställda. 100 % av alla direktadresserade e-postmeddelanden ska besvaras inom 5 dygn och 80 % inom 1 dygn. Kommunen ska bedriva minst två större benchmarkingprojekt under. Under ska en gemensam modell för kundundersökningar arbetas fram, med fokus på bemötande, tillgänglighet och kvalitet. Internbudget och verksamhetsplan - och verksamhetsplan, plan och verksamhetsplan, plan -

23 INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN Kommunfullmäktigets strategiska nyckeltal Inom parentes anges resultatet från föregående mätning Nyckeltal Skala Senaste mätning Inom parentes anges resultatet från föregående mätning Älmhult* Riksgenomsnitt* Bäst resultat Nyckeltal Skala Senaste mätning Älmhult* Riksgenomsnitt* Bäst resultat Förskola Plats på förskola på önskat datum Andel (%) barn som erbjudits plats före eller på önskat placeringsdatum. Mätperiod årets sex första månader. Källa: Egen undersökning i kommunen. Medborgarundersökning. % (91) 67 (70) 100 Gymnasieskola Andel elever som utbildar sig på hemkommunens gymnasieskola Andel av alla i kommunen folkbokförda elever som gick i gymnasieskola i skolor belägna i kommunen med kommunal huvudman. % 68,8 (70,8) 41,2 (37,9) 89,2 Andel gymnasieelever från andra kommuner % Andel som får förskoleplats på önskat datum och önskad plats % Avvikelse mot standardkostnad förskola och skolbarsnomsorg. Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad förskola och skolbarnsomsorg. % 8,2 (15,9) 2,5 (10,1) - Grundskola Kostnad per betygspoäng (meritvärde) i årskurs 9 Kostnaderna avser total kostnad exklusive lokaler. kronor/ betyspoäng (366) 368 (361) 264 Andel godkända i de nationella proven i årskurs 3 Genomsnittlig procentsats för de elever som klarat samtliga ämnesprov i svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3. Avser elever folkbokförda i kommunen oavsett var de går i skolan. % (82) 68 (70) 93 Andel godkända i de nationella proven i årskurs 6 Elever i åk 6 som deltagit i alla delprov som fått lägst betyget E för ämnesprovet i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Avser elever folkbokförda i kommunen oavsett var de går i skolan. % (93) 92 (93) 99 Andel gymnasieelever som är behöriga till universitet Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som erhållit slutbetyg med grundläggande behörighet till universitet och högskola. % ,1 (90,3) 64,5 (86,6) 98,4 Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning Genomsnittlig betygspoäng. Avser elever folkbokförda i kommunen. Antal poäng ,9 (13,8) 13,9 (13,8) 16 Andel som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år Elever i gymnasieskolan folkbokförda i kommunen oavsett huvudman för skola eller elevens studieort. % ,0 (80,5) 78,3 (77,2) 95,3 Attityd - Andel i årskurs 2 gy som har en positiv syn på skolan % Avvikelse mot standardkostnad gymnasieskola Avvikelse i procent mellan nettokostnad och strukturårsjusterad standardkostnad för gymnasieskola, kr/invånare. % 12,5 (16,5) 2,4 (3,2) - Andel godkända i de nationella proven i årskurs Andel i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolan Avser behörighet till yrkesprogram som är den lägsta formen av behlörighet. Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen % ,6 (88,6) 86,4 (87,5) 98,7 Meritvärde årskurs 6 antal poäng Meritvärde årskurs 9 Genomsnittligt meritvärde för elever folkbokförda i kommunen. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. antal poäng (214) 210 (209) 250 Meritvärde årskurs 9, pojkar Genomsnittligt meritvärde för elever folkbokförda i kommunen. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. antal poäng (191) 198 (198) - Nämndens internbudget Netto, tkr 2014* Nämnd Central administration Förskoleverksamhet Fritidshemsverksamhet Grundskoleverksamhet Gymnasieverksamhet Vuxenutbildningsverksamhet Elevpengsjusteringar TOTALT, DRIFT Internbudget och verksamhetsplan Meritvärde årskurs 9, flickor Genomsnittligt meritvärde för elever folkbokförda i kommunen. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. antal poäng (235) 222 (221) - Attityd - Andel i årskurs 5 som har en positiv syn på skolan Andel elever som på en fyrgradig skala svarat stämmer helt och hållet och stämmer ganska bra (positiva svar) på de gemensamma enkätfrågorna om elevernas syn på skolan och undervisningen. % (-) 88 (87) 98 Attityd - Andel i årskurs 8 som har en positiv syn på skolan Andel elever som på en fyrgradig skala svarat stämmer helt och hållet och stämmer ganska bra (positiva svar) på de gemensamma enkätfrågorna om elevernas syn på skolan och undervisningen. % (-) 76 (77) 93 * Exklusive tilläggsbudget och nya anslag från KS strategiska under Internbudget och verksamhetsplan Avvikelse mot standardkostnad grundskola Avvikelse i procent mellan nettokostnad och strukturårsjusterad standardkostnad för grundskola. % 6,1 (6,5) 2,9 (3,8) - - och verksamhetsplan, plan och verksamhetsplan, plan -

24 INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN Socialnämnd Ordförande Lars Ingvert (S) 1:e vice ordförande Ann Johansson (S) 2:e vice ordförande Vidar Lundbäck (C) Nämndens resultatmål Strategisk utvecklingsplan Nämndens resultatmål UPPDRAG TILL NÄMNDEN FRÅN KOMMUNFULLMÄKTIGE Fokusområde/ grunduppdrag Inriktningsmål Resultatmål Prognos 2014 Internbudget och verksamhetsplan Ansvarsområden: Äldreomsorg Omsorg om personer med funktionsnedsättning Inriktningsmål grunduppdrag Socialnämndens verksamhet ska präglas av respekt, värdighet och trygghet. Samtidigt som det är viktigt att via väl fungerande hemtjänst göra det möjligt att bo kvar hemma är det viktigt att de allra sjukaste, det vill säga demenssjuka och äldre personer med flera sjukdomar, utan alltför lång väntetid kan beredas plats i särskilt boende. Nämnden ska tillhandahålla bra hemsjukvård, rehabilitering och omvårdnad för personer med funktionsnedsättning och äldre för att de ska kunna återvinna eller bibehålla sin förmåga. Inriktningsmål utveckling Genom att snabbt kunna erbjuda lämplig vård och/eller omsorg med hög kvalitet och kontinuitet ökar tryggheten bland förvaltningens målgrupper. Kommunen eftersträvar en god tillgång till omsorg, läkare och sjukvård och en utökad service inom sjukvården på sikt. Individ- och familjeomsorg Kommunal hälso- och sjukvård Tillstånd och tillsyn enligt alkohollagen Kommungemensamt Ett genomtänkt och strategiskt miljömålsarbete skulle kunna bidra till fokusering, konkretisering och ökad tydlighet med kommunens hållbarhetsambitioner. Kommunen har ambitionen att minska miljöbelastningen till följd av transporter, uppvärmning och energiproduktion och ska försöka åstadkomma pilotprojekt avseende energi- och klimatsmarthet i byggande och alternativ energiproduktion, kopplat till utbildning samt forskning och utveckling. Älmhult ska vara Sydsveriges tryggaste kommun vad avser såväl faktisk som upplevd trygghet. Folkhälsan ska bli bättre. Kommunen ska i första hand vara och agera som möjliggörare och därefter myndighet. Vi ska sträva efter enkelhet, närhet till god service och hög tillgänglighet. Medborgarna ska uppleva den lilla stadens fördelar med tillgång till den stora stadens utbud. Kommunen ska bygga platsvarumärket Älmhult Home of home på att Älmhult är platsen för IKEAs födelse, själ och hjärta. För att få genomslag och trovärdighet är det viktigt att få en bred allmän acceptans och uppslutning kring varumärket. Ett led i det är att låta Home of home prägla stadsmiljön, stationsmiljön och i förlängningen hela kommunen. På olika sätt bör vi berätta historierna om IKEA och Linné, bygden och den speciella Älmhultsandan. Storytelling är viktigt för att bygga profil, identitet och stolthet. Kommunen ska etablera, befästa, utveckla och organisera samarbete och samverkan med strategiskt viktiga samarbetsparter. Vill Vill Genom att snabbt kunna erbjuda lämplig vård och/eller omsorg med hög kvalitet och kontinuitet ökar tryggheten bland förvaltningens målgrupper. Älmhult ska vara sydsveriges tryggaste kommun vad avser såväl faktisk som upplevd. Minst 80 % av personer med hemsjukvård ska få en enkel läkemedelsgenomgång med tillhörande läkarbesök minst en gång var 12:e månad, (kvalitet). Antal hushåll med ekonomiskt bistånd/ försörjningsstöd under månader ska minska, (kvalitet). För att säkerställa kontinuitet för hemtjänstens brukare ska en brukare enligt KKiK:s mätning ha kontakt med högst 12 personal under mätperioden, (kontinuitet). Ingen person som beviljats bistånd eller insats ska behöva vänta mer än tre månader på att biståndet/insatsen verkställs, (snabbhet). Minst 80 % av personerna inom OF:s boenden ska enligt brukarundersökningen redovisa att de upplever trygghet i boendet. Vill Folkhälsan ska bli bättre. Antal personer inom socialnämndens boenden som drabbas av vinterkräksjuka och andra smittsamma sjukdomar ska minska. Vill Vill Ett genomtänkt och strategiskt miljömålsarbete skulle kunna bidra till fokusering, konkretisering och ökad tydlighet med kommunens hållbarhetsambitioner. Kommunen har ambitionen att minska miljöbelastningen till följd av transporter, uppvärmning och energiproduktion och ska försöka åstadkomma pilotprojekt avseende energi- och klimatsmarthet i byggande och alternativ energiproduktion, kopplat till utbildning samt forskning och utveckling. Kommunen ska i första hand vara och agera som möjliggörare och därefter myndighet. Vi ska sträva efter enkelhet, närhet till god service och hög tillgänglighet. Socialnämnden ska minska miljöbelastningen till följd av transporter genom att antalet tjänstecyklar ska öka. Socialförvaltningen ska under starta minst två e-tjänster. (Under förutsättning att kommunen upphandlar lämplig programvara) Ingen mätning gjord Internbudget och verksamhetsplan - och verksamhetsplan, plan och verksamhetsplan, plan -

25 INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN Kommunstyrelsens resultatmål/uppdrag till nämnderna Kommunfullmäktigets strategiska nyckeltal Inom parentes anges resultatet från föregående mätning Kommungemensamma resultatmål/uppdrag till nämnderna från kommunstyrelsen Fokusområde Resultatmål Uppdrag Minst 80 % av kommunens medarbetare ska känna till kommunens övergripande mål och fokusområden. Minst 80 % av medarbetarna ska ha kunskap om den egna enhetens ekonomiska förutsättningar och aktuella läge. 100 % av kommunens medarbetare ska ha ett skriftligt uppdrag. 100 % av medarbetarna ska känna till kommunens värdegrund. Minst 75 % av medarbetarna ska kunna rekommendera kommunen som arbetsgivare. 100 % av kommuninvånarna ska uppleva att de får ett gott bemötande när de kontaktar kommunens anställda. 100 % av alla direktadresserade e-postmeddelanden ska besvaras inom 5 dygn och 80 % inom 1 dygn. Kommunen ska bedriva minst två större benchmarkingprojekt under. Under ska en gemensam modell för kundundersökningar arbetas fram, med fokus på bemötande, tillgänglighet och kvalitet. Nyckeltal Skala Senaste mätning Älmhult Riksgenomsnitt Bäst resultat Individ- och familjeomsorg Andel invånare med ekonomiskt bistånd Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd. % 3,2 (2,9) 4,1 (4,0) 0,4 Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd månader under året % 31,9 (27,8) 25,5 (25,5) 0,0 Väntetid ekonomiskt bistånd Väntetid i genomsnitt från första kontakt för ansökan om ekonomiskt bistånd till beslut. % 5 (4) 16 (16) 0 Avvikelse mot standardkostnad individ- och familjeomsorg Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad individ- och familjeomsorg. % -9,5 (-15,9) 4,6 (13,0) - Äldreomsorg Nöjdhet, hemtjänst äldreomsorg Brukarbedömning, andel av personer i åldrarna 65 år och äldre som har hemtjänst och uppgett att de är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten. % (96) 91 (91) 100 Hur många olika vårdare som besöker en person med hemtjänst under 14 dagar Antal personer (10) 15 (14) 6 Nöjdhet, särskilt boende äldreomsorg Brukarbedömning, andel av personer i åldrarna 65 år och äldre på äldreboende som har uppgett att de är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten. % (82) 84 (84) 100 Väntetid äldreboende Medelvärde, antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum. Antal dagar (24) 52 (50) 1 Avvikelse mot standardkostnad äldreomsorg Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad äldreomsorg. % 4,9 (-0,9) 1,4 (1,2) - LSS Avvikelse mot standardkostnad LSS Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad LSS. % -8,2 (-4,9) -1,8 (-1,7) - Nämndens internbudget Internbudget och verksamhetsplan Netto, tkr 2014* Nämnd Gemensamma kostnader IFO/OF, exklusive LSS Äldreomsorg LSS TOTALT, DRIFT * Exklusive tilläggsbudget och nya anslag från KS strategiska under Internbudget och verksamhetsplan Socialnämnden har beslutat att hänskjuta frågan om flerårsbudget till februari månads nämndssammanträde. - och verksamhetsplan, plan och verksamhetsplan, plan -

26 INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN INTERNBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN, PLAN Gemensam nämnd för familjerätt Ordförande Lars Ingvert (S), Älmhult 1:e vice ordförande Bo Ederström (M), Ljungby 2:e vice ordförande Malin Stadig (KD), Markaryd När det gäller inriktningsmål med mera i Strategiska utvecklingsplanen hänvisas till socialnämnden sidan 48. Kommunstyrelsens resultatmål/uppdrag till nämnderna Kommungemensamma resultatmål/uppdrag till nämnderna från kommunstyrelsen Fokusområde Resultatmål Uppdrag Minst 80 % av kommunens medarbetare ska känna till kommunens övergripande mål och fokusområden. Nämndens resultatmål Strategisk utvecklingsplan Fokusområde/ grunduppdrag Vill Vill Nämndens resultatmål Inriktningsmål Resultatmål Genom ett gott bemötande och genom att eftersträva att verksamheten vilar på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund ska gemensamma nämndens insatser uppnå god kvalitet. I verksamheten ska hänsyn tas till det som bedöms vara aktuell kunskap om barnets bästa. Sårbarheten i verksamheten minimeras minst en familjerättssekreterare finns i tjänst 90% av alla vardagar. Genom gemensamma nämnden skapas en plattform för samverkan mellan kommunerna. Anmälan angående kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd görs enligt socialtjänstlagen på sedvanligt vis. 5 dagar utan bemanning Prognos 2014 Minst 80 % av medarbetarna ska ha kunskap om den egna enhetens ekonomiska förutsättningar och aktuella läge. 100 % av kommunens medarbetare ska ha ett skriftligt uppdrag. 100 % av medarbetarna ska känna till kommunens värdegrund. Minst 75 % av medarbetarna ska kunna rekommendera kommunen som arbetsgivare. 100 % av kommuninvånarna ska uppleva att de får ett gott bemötande när de kontaktar kommunens anställda. 100 % av alla direktadresserade e-postmeddelanden ska besvaras inom 5 dygn och 80 % inom 1 dygn. Kommunen ska bedriva minst två större benchmarkingprojekt under. Under ska en gemensam modell för kundundersökningar arbetas fram, med fokus på bemötande, tillgänglighet och kvalitet. Vill Behovet av kompetens inom familjerätten tillförsäkras. Varje medarbetare får kompentensutveckling inom familjerättsområdet minst vid ett tillfälle varje år. Tillsvidareanställd personal har fått kompetensutveckling Nämndens internbudget Netto, tkr 2014* Familjerätt TOTALT, DRIFT * Exklusive tilläggsbudget och nya anslag från KS strategiska under Internbudget och verksamhetsplan Internbudget och verksamhetsplan - och verksamhetsplan, plan och verksamhetsplan, plan -

27 BILAGOR BILAGOR BILAGOR Förändringar gentemot plan samt budgetjusteringar Belopp i tkr 2014 Förändring enligt plan Tidigare budgetbeslut Strategiska lönesatsningar 14 Justeringar mellan nämnder Kostnadskompensation Komp. för höjd internhyra* Komp. för höjd internränta Uppsagda lokaler Skatteväxling region Övriga justeringar Befolkningsförändring Övriga budgetförstärkningar Politisk organisation Nämnder Kommunstyrelse - Kommunledningsförvaltning Teknisk förvaltning Miljö- och byggnämnd Kultur- och fritidsnämnd Utbildningsnämnd Socialnämnd Gemensam nämnd för familjerätt Under kommunstyrelsen Pensionsåtaganden KS strategiska satsningar ordinarie KS strategiska satsningar, bredband Strategiska satsningar, volym Ej fördelad driftskostnad för investeringar Strategiska lönesatsningar Flyktingverksamhet Konstfond Intern skadereglering Medfinansiering Pågatåg Samfinansiering gångbro Samfinansiering Haganäsvägen Samfinansiering Diö stationsområde Gång- och cykelväg Diö Resursfördelning UN och kostenhet innebär höjd nettokostnad för verksamheten med 43,6 mkr jämfört med budget 2014 när skatteväxlingen exkluderas. Av ökningen utgör 20,0 mkr kostnadskompensation till nämnderna för löneökningar och inflation och 11,5 mkr förändringar enligt plan (KF juni och nov ). Alla förändringar redovisas i nedanstående tabell och i text nedan Befolkningsprognos (buffert) Utvecklingspott till nämnder Totalt Avgår interna poster Verksamhetens nettokostnad Förändringar enligt plan i nämndernas budgetar* Politisk organisation en minskas med 743 tkr som var tillfälligt under 2014 för två val Kommunledningsförvaltning Ytterligare 700 tkr till kollektivtrafik Anslaget på 25 tkr från KS strategiska till Green Charge upphör Uppdragspengar 400 tkr för arbetsmarknadsenhet/åtgärder upphör Anslaget för kostnader i samband med nya IT-system sänks med 300 tkr till tkr Teknisk förvaltning Anslaget på 250 tkr från KS strategiska till bredband upphör Anslaget till Orangeri och kunskapscentrum minskas med 200 tkr till 800 tkr Anslaget till Orangeri och kunskapscentrum minskas med 200 tkr till 600 tkr Miljö- och byggnämnd Inga förändringar enligt plan Kultur- och fritidsnämnd Inga förändringar enligt plan Utbildningsnämnd en minskas med 266 tkr för uppsagda lokaler Socialnämnd Inga förändringar enligt plan Gemensam nämnd för familjerätt Inga förändringar enligt plan *beslutat i kommunfullmäktige och justeringar mellan nämnder, tkr Kommunledningsförvaltning Teknisk nämnd Miljö- och byggnämnd Tidigare budgetbeslut Kommunfullmäktige har tidigare i år beslutat utöka kostenhetens budget med 305 tkr och utbildningsnämndens budget med 700 tkr för lönesatsning. Dessutom har anslaget för kommunstyrelsens strategiska, volym avskaffats och återstående anslag på 93 tkr förts över till kanslienheten. Kommunstyrelsen har för beviljat 150 tkr till The Rise of Systematic Biology (kommunledningsförvaltningen) Strategiska lönesatsningar 2014-års anslag har fördelats på nämnderna efter faktiskt utfall. Justeringar mellan nämnder Mellan nämnder finns budgetjusteringar som inte påverkar resultatet. en för kostenheten flyttas från kommunledningsförvaltningen till tekniska förvaltningen på grund av organisationsförändring. för lokalhyra av kök på förskolorna Vitsippan, Tornet och Möckeln överförs till tekniska förvaltningen från utbildningsnämnden. Anlaget till bredband flyttas från tekniska förvaltningen till kommunstyrelsens strategiska, bredband eftersom bolag bildats. För uppsagda lokaler i Häradsbäck överförs 140 tkr från utbildningsnämnden till tekniska förvaltningen. På grund av förändrad modell för IT-avgiften kompenseras nämnderna för ökad kostnad medan IT-enhetens budget minskas motsvarande. Kultur- och fritidsnämnd Utbildningsnämnd Socialnämnd KS strategiska Kostenheten Hyreskostnad kök förskolor Bredband Uppsagda lokaler Häradsbäck Nytt system IT-avgift Totalt Totalt - och verksamhetsplan, plan - 52 Bockatorps ridanläggning 53 - och verksamhetsplan, plan -

28 BILAGOR BILAGOR Kostnadskompensation Schablonmässig ersättning till nämnderna för löneökningar och inflation. Endast den skattefinansierade verksamheten får budgetkompensation. Kompensation för höjd internhyra och internränta Internräntan höjs från 2,9 % till 3,5 % vilket innebär högre kapitaltjänstkostnad och högre internhyra för nämnderna. Nämnderna får motsvarande i budgetkompensation för den skattefinansierade verksamheten. Avdraget för interna poster ökar motsvarande så det påverkar inte resultatet. Skatteväxling region Länstrafiken skatteväxlas med regionen så därför minskas kommunledningsförvaltningens budget med tkr. Övriga justeringar Eftersom Orangeri och kunskapscentrum är sålt så minskas tekniska förvaltningens budget med 800 tkr. en för flyktingverksamheten blir 806 tkr lägre än tidigare. Fördelningen av flyktingbudgeten redovisas i bilaga 2. Anslaget för samfinansiering av gångbro sänks med 800 tkr till 500 tkr på grund av viss justering av tidsplan. Befolkningsförändring För resurstilldelning (volymförändringar) inom utbildningsnämnden och kostenheten, enligt den demografiska framskrivningen, avsätts tkr. Kommunstyrelsen ska enligt budgetförutsättningarna utgå från den expansiva befolkningsprognosen och därför avsätts tkr ytterligare. Övriga budgetförstärkningar Kommunledningsförvaltningens budget ökas från och med med 500 tkr för feriearbete. Kultur- och fritidsnämndens budget utökas från och med med 150 tkr till familjefestival. Utbildningsnämndens budget ökas med tkr från och med för hyreskostad för förskolor och kapitaltjänst ny skolorganisation. Socialnämndens budget utökas med tkr i buffert från och med. Under får nämnden också ett tillfälligt omställningsanslag på tkr. Gemensamma nämndens budget utökas med 68 tkr från och med. Under avsätts ytterligare tkr till lönesatsningar och ledarskapsutveckling. Totala budgeten för strategiska lönesatsningar (inklusive ledarskapsutveckling) fastställs enligt nedan: tkr tkr tkr -års anslag ingår i både - och -års anslag för finansiering vidare. Anslaget till kommunstyrelsens ordinarie strategiska satsningar utökas med tkr till tkr, tkr och tkr. Under avsätts tkr till utvecklingspott utifrån fokusområdet Vet. För är anslaget tkr och från och med tkr. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utarbeta direktiv för anslaget och fördelning till nämnderna. Specifikation per nämnd jämfört med budget 2014 Politisk organisation Förändringar enligt plan valnämnd Kostnadskompensation Kostnadskompensation Kostnadskompensation 262, plan Kommunstyrelse -kommunledningsförvaltning Förändringar enligt plan Minskat avdrag kollektivtrafik Anslag green charg upphör, KS strategiska Uppdrag arbetsmarknadsåtgärder upphör Kostnder i samband med nya IT-system Kostnadskompensation Kostnadskompensation Kostnadskompensation Förändringar utanför plan Från KS strategiska volym, KF Flyttning kost Världsarv Linné KS strategiska, KS Region, skatteväxling Kompensation för höjd hyra p.g.a. höjd internränta Kompensation för höjd internränta Justering för IT-avgift Feriearbete , plan Kommunsstyrelse -teknisk förvaltning Förändringar enligt plan Bredbandspengar från KS strategiska upphör Minskad budget Orangeri och kunskapscentrum Kostnadskompensation Kostnadskompensation Kostnadskompensation Förändringar utanför plan Flyttning kost Hyra kök förskolor från UN Tillläggsbudget kost, KF Bredband till bolag Uppsagda lokaler Häradsbäck, från utbildningsnämnden Orangeri och kunskapscentrum, försäljning Kompensation för höjd hyra pga höjd internränta Kompensation för höjd internränta Justering för IT-avgift , plan och verksamhetsplan, plan och verksamhetsplan, plan -

29 BILAGOR BILAGOR Miljö- och byggnämnd Förändringar enligt plan Kostnadskompensation Kostnadskompensation Kostnadskompensation 241 Strategiska lönesatsningar Förändringar utanför plan Kompensation för höjd hyra p.g.a. höjd internränta Kompensation för höjd internränta Justering för IT-avgift , plan Kultur- och fritidsnämnd Förändringar enligt plan Kostnadskompensation Kostnadskompensation Kostnadskompensation 996 Strategiska lönesatsningar Förändringar utanför plan Kompensation för höjd hyra p.g.a. höjd internränta Kompensation för höjd internränta Justering för IT-avgift Familjefestival , plan Utbildningsnämnd Förändringar enligt plan Uppsägning lokaler, 2 år Kostnadskompensation Kostnadskompensation Kostnadskompensation Strategiska lönesatsningar Förändringar utanför plan Hyra kök förskolor till tekniska Tilläggsbudget lärarlöner, KF Uppsagda lokaler Häradsbäck, till tekniska Kompensation för höjd hyra p.g.a. höjd internränta Kompensation för höjd internränta Justering för IT-avgift Hyra förskolor och kapitaltjänst ny skolorganisation , plan Socialnämnd Förändringar enligt plan Kostnadskompensation Kostnadskompensation Kostnadskompensation Strategiska lönesatsningar Förändringar utanför plan Kompensation för höjd hyra p.g.a. höjd internränta Kompensation för höjd internränta Justering för IT-avgift Buffert Omställningsanslag , plan Gemensam nämnd för familjerätt Förändringar enligt plan Kostnadskompensation Kostnadskompensation Kostnadskompensation 20 Strategiska lönesatsningar Förändringar utanför plan utökning , plan Kommunfullmäktiges budgetbeslut , Driftsbudgeten, plan fastställs enligt plan (Kf. 67 och 128/) och för samma som, om inte annat är angivet i planen, med följande ändringar och tillägg: 2. en för skatteprognoser, bidrag och utjämning upp dateras utifrån SKL:sprognos oktober a. Befolkningstalet beräknas öka med 80 invånare för år motsvarande ökade intäkter med tkr. justeringar mellan nämnderna 3. Nämnderna (skattefinansierad verksamhet) kompenseras på grund av höjd internränta med tkr för ökad kapitaltjänst och tkr för höjd internhyra från och med. 4. På grund av förändrad modell för den interna IT-avgiften kompenseras nämnderna från och med med tkr. Kommunledningsförvaltningens budget (ITenheten) minskas med motsvarande tkr. 5. en för kostenheten (utgångsläge 2014) flyttas från kommunledningsförvaltningen till tekniska förvalt ningen eftersom enheten numera ingår i den organisationen. 6. Från tekniska förvaltningen överförs från och med tkr till kommunstyrelsens anslag för strategiska satsningar - bredband - eftersom det bildats ett bolag för bredband. 7. Från utbildningsnämnden överförs från och med 375 tkr till tekniska förvaltningen (kostenheten) för lokalhyra av kök på förskolorna Vitsippan, Tornet och Möckeln. 8. Från utbildningsnämnden överförs 140 tkr från och med till tekniska förvaltningen för uppsagda lokaler i Häradsbäck. Nämnder 9. Kostnadskompensation har fördelats på nämnder/ förvaltningar med: tkr tkr tkr 10. Nämnderna kompenseras för den ökade kostnaden när nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga avskaffas. Nämnd/förvaltning tkr tkr Kommunledningsförvaltning Teknisk förvaltning Miljö- och byggnämnd Kultur- och fritidsnämnd Utbildningsnämnd Socialnämnd Summa Kommunledningsförvaltningens budget ökas från och med med 500 tkr för feriearbete. 12. Kommunledningsförvaltningens budget minskas med tkr för kollektivtrafik som skatteväxlats med Landstinget Kronoberg/ blivande Region Kronoberg. 13. Tekniska förvaltningens budget minskas med 800 tkr och 600 tkr från och med för Orangeri och Kunskapscentrum Carl von Linné på grund av försäljning. 14. Kultur- och fritidsnämndens budget utökas från och med med 150 tkr till familjefestival. 15. Utbildningsnämndens budget ökas med tkr från och med för hyreskostnad för förskolor och kapitaltjänst för ny skolorganisation. 16. Socialnämndens budget utökas med tkr i buffert från och med. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utarbeta direktiv för när anslaget får användas. 17. Socialnämndens budget kompenseras tillfälligt med tkr under för omställning, i enlighet med socialnämndens äskande i Respektive nämnds budget efter föreslagna förändringar: Driftsbudget, tkr Politisk organisation Nämnder Kommunledningsförvaltning Teknisk förvaltning Miljö- och byggnämnd Kultur- och fritidsnämnd Utbildningsnämnd Socialnämnd Gemensam nämnd för familjerätt och verksamhetsplan, plan och verksamhetsplan, plan -

30 BILAGOR Poster under kommunstyrelsen 19. Till volymförändringar (resursfördelning) för utbildningsnämndens och kostenhetens verksamhet avsätts tkr, tkr och tkr. 20. För expansiv befolkningsprognos avsätts tkr, tkr och tkr. 21. Under avsätts ytterligare tkr till lönesatsningar och ledarskapsutveckling. Totala budgeten för strategiska lönesatsningar (inklusive ledarskapsutveckling) fastställs enligt nedan: tkr tkr tkr 22. Anslaget till kommunstyrelsens ordinarie strategiska satsningar utökas med tkr till tkr, tkr och tkr. 23. Under avsätts tkr till utvecklingspott utifrån fokusområdet Vet. För är anslaget tkr och från och med tkr. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utarbeta direktiv för anslaget och fördelning till nämnderna. 25. Flyktingbudgeten fastställs till 413 tkr. 26. Anslaget för samfinansiering av gångbro sänks med 800 tkr till 500 tkr på grund av viss justering av tidsplanen. Från och med är anslaget tkr. 27. en för pensioner fastställs enligt nedan tkr tkr tkr Skattesats 28. Skattesatsen för fastställs till 20,96 kr. Beslut har tidigare fattats om skatteväxling med Landstinget Kronoberg/blivande Region Kronoberg på 0,39 kr. Finans och resultat 29. Finansnettot beräknas till tkr, tkr och tkr. 30. Årets resultat är ett resultat av ovanstående beslut och beräknas till tkr. 24. Intäkt på tkr budgeteras för avveckling av Regionförbundet södra Småland (Länstrafiken). Kommunfullmäktiges budgetbeslut , 12 Revidering av budget beslut enligt nedan. justering på grund av minskat statsbidrag från staten vid utebliven höjning av arbetsgivaravgifter för ungdomar tkr år och tkr år. justering av arbetsgivaravgiften för ungdomar på respektive nämnd totalt tkr år och tkr år. Skatter, generella bidrag och utjämning uppdateras med faktiskt invånarantal och prognos från Sveriges kommuner och Landsting Resultatet för kommunen uppgår till tkr år, tkr år och tkr år. - samt internbudget och verksamhetsplan, plan - 58

31 Bergslagsbild AB Box 500, ÄLMHULT Tfn