ltlj STRÄNGNÄS KOMMUN Utbildningskontoret

Transkript

1 ltlj STRÄNGNÄS KOMMUN Utbildningskontoret KALLELSE /2 Barn- och utbildningsnämnden Tid: kl. 18:00 Plats: Familjecentralen, Eskilstunavägen 34, Strängnäs Sammanträdet hålls på familjecentralen i Strängnäs. Förmötesrum för majoriteten och oppositionen från kl 17 kommer att anvisas på plats. Sammanträdet kommer att inledas med en presentation från förskolechef ca kl 18:00-18:15. Föredragningslista Allmänhetens frågestund (i förekommande fall) Mötets öppnande Upprop Val av justerare Ärende Beteckning 1. Föredragningslista, anmälan av övriga frågor 2. Öppet sammanträde 3. Barngruppens förutsättningar och storlek inom förskola 2016/2017, information 4. Stiftelse för Culinary Craft, information 5. Skolinspektionens tillsyn i Strängnäs kommun 2016, information 6. Delårsrapport 1:2017 för barn- och utbildningsnämnden 7. Ordna särskild undervisningsgrupp på Mariefredsskolan, medborgarförslag BUN/2017: BUN/2017: BUN/2016: BUN/2017: BUN/2017: Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

2 ltlj STRÄNGNÄS KOMMUN 2/2 Ärende 8. Skolstruktur för inkluderande lärmiljö, uppdrag 9. Delegationsordning för barn- och utbildningsnämnden, revidering 10. Firmateckningsrätt för barn- och utbildningsnämnden 11. Information från utbildningschefen 12. Information från ordföranden 13. Övriga frågor Beteckning BUN/2017: BUN/2017: BUN/2017: Bilaga Bilaga Bilaga 14. Ärendebalanslista Bilaga 15. Delegationsärenden Handlingar på sammanträde 16. Anmälningsärenden Handlingar på sammanträde Maria Antropowa Ehrnfeldt Ordförande Evelina Fransson Sekreterare

3 Il) STRÄNGNÄS KOMMUN Utbildningskontoret Administration Handläggare Carina Lindqvist Tel Dnr BUN/2017: /3 Barn- och utbildningsnämnden 3.1 Konsekvensanalys av barngruppens förutsättningar och storlek inom förskola 2016/2017 Bakgrund Konsekvensutredningar av elevgruppens sammansättning och storlek ska göras som en del i det systematiska kvalitetsarbetet för förskolan på enhets- och huvudmannanivå. Syftet med konsekvensutredningarna är att säkerställa att barngrupperna i förskolorna har en lämplig sammansättning och storlek, så att verksamheten kan nå sina mål. Barngruppens sammansättning och storlek ska tillgodose det enskilda barnets och gruppens behov i relation till verksamhetens mål. Även barnets rätt till en god miljö ska beaktas. Kommunens ansvar för detta lyfts särskilt fram. Jämförelse med riksgenomsnittet och genomsnittet i kommungruppen görs utifrån officiell statistik. Konsekvensutredningarna ska också fungera som ett av underlagen när nya barn placeras i förskolan, nya lokaler planeras och är ett verktyg för att säkerställa utbildningens likvärdighet. Sammanfattning Konsekvensbeskrivningen visar framför allt att barngruppernas sammansättning och storlek varierar i kommunen beroende på om man har erhållit statsbidrag för mindre barngrupper eller inte. Personaltätheten upplevs inte som tillräcklig av föräldrar och pedagoger och har negativ påverkan på förskolornas arbete mot verksamhetens mål på de förskolor som saknar statsbidrag. Oro finns för framtiden att kommande ansökan om statsbidrag avslås. Skolverkets ändrade riktlinjer för statsbidraget innebär att kommunen hamnar längre ner i prioriteringsordning för bidrag. Lokalernas utformning och storlek är i de flesta fall tillfredställande, bra eller mycket bra. Nulägesanalys Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskola ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax kommunstyrelsen@strangnas.se Bankgiro

4 lfl) STRÄNGNÄS KOMMUN 3.2 2/3 Barngrupperna i förskolorna i Strängnäs kommun är ofta stora på de avdelningar där man inte erhållit statsbidrag mot de förskolor där man erhållit statsbidrag. I Skolinspektionens beslut 2016 jämför man med 2015 års siffror där antalet barn per avdelning är 18,3 vilket är högre än riksgenomsnittet. Personaltätheten har minskat sedan 2015 och är lägre än riket. En låg personaltäthet inverkar negativt på verksamhetens arbete mot målen. Den faktiska personaltäckningen varierar mellan enheter och avdelningar beroende på förskolans storlek. Det påverkar också barn med behov av stöd och vilka resurser som kan knyts till dessa, samt barnens vistelsetider. I budget 2016 infördes ett riktat bidrag till de förskolor som har barn med vistelsetid över 51 timmar. Det är 9 enheter som i dagsläget får ökad elevpeng för långa tillsynstider, varav en fristående. Enligt skollagen ska barngrupperna ha en lämplig sammansättning och storlek. Gruppstorleken varierar utifrån barnens behov och verksamhetens förutsättningar. De förskolor som har beviljats ett statsbidrag för minskade barngrupper har barngrupperna minskat, oftast genom att det funnits möjligheter att dela lokaler till fler avdelningar. Pedagogerna får en större möjlighet att utveckla verksamheten mot målen. Färre barn i barngrupperna har även möjliggjort att personalen har fått tid till gemensam reflektion och kollegialt lärande vilket styrdokumenten kräver. Det möjliggör även fortbildning bland annat genom matematiklyftet, läslyftet, entreprenöriellt lärande, forskningsprogram i samverkan mellan Ifous och Malmö högskola kring undervisning i förskolan (Undif) och ett nytt närverk inom naturvetenskap och teknik. Förskolan har även inrättat ett utvecklingscenter där pedagogerna kan ta del av den fortbildning som erbjuds i ett kollegialt lärande. Det har gett ett mycket positivt resultat och är även ett sätt att marknadsföra kommunens satsning på personalen utanför kommungränsen. Ett led i att bli en attraktiv arbetsgivare. Statsbidraget har även spillt över på de förskolor i enheten som inte fått statsbidrag och all personal har fått ökad möjlighet att delta i kompetensutveckling. På varje förskola finns barn i behov av särskilt stöd integrerade på avdelningar. Det varierar i vilken utsträckning dessa förskolor erhåller tilläggsbelopp. Förskolorna ska i första hand omfördela resurser och sätta in särskilt stöd där det behövs. I de fall pedagogernas möjlighet att stödja barnen inte är tillräckliga får pedagogerna handledning av specialpedagog i arbetet med gruppen. Kompetensutvecklingsbehov för arbetet med barn i behov av särskilt stöd ökar. I och med att asylboendet på Mälarblick i Strängnäs har lagts ned har antalet barn på förskolan Duvan minskat från sexton barn till ett barn. Antalet barn med annat modersmål varierar stort mellan de olika kommunala förskolorna. Barnens behov av språklig stimulans påverkar varje förskolas verksamhet. Extra stödåtgärder i form av specialpedagog sätts in vid behov. Läslyftet kommer

5 lfl) STRÄNGNÄS KOMMUN 3.3 3/3 ytterligare att höja förskolans kompetens och vänder sig till all personal i förskolan. Lokalerna är ibland små och dåligt anpassade till verksamhetens krav på flexibilitet. Detta medför svårigheter att öka barngruppernas storlek vissa tider på året. Verksamhetens måluppfyllelse mot de nationella målen och kraven i skollagen riskerar att påverkas, och antalet barn i behov av särskilt stöd kan komma att öka. Gruppstorleken hanteras oftast genom att barnen delas in i undergrupper på olika sätt. För det krävs det en tillräcklig bemanning för att kunna dela gruppen, vilket inte alltid kan uppfylls i dagsläget. Utemiljöerna är bra eller mycket bra på alla förskolor. Några ligger mitt i centralorten och där har man mindre gårdar än de som ligger i utkanten. De nya förskolorna och de som renoverats har även fått en upprustad utemiljö. Om förskolornas barngrupper och lokaler i större omfattning anpassas till barnens behov och förutsättningar ökar pedagogernas möjlighet att främja individens utveckling samt erbjuda en god miljö med balans mellan lärande och omsorg i enlighet med förskolans uppdrag. Det är förskollärarens och annan personal uppgift att följa, stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Enligt skollagen är det förskolläraren som ska ansvara för undervisningen. Det är svårt att rekrytera förskollärare till förskolorna i Strängnäs i vissa ytterområden är det mycket svårt att rekrytera legitimerade förskollärare. Konsekvensbeskrivning Konsekvensbeskrivningen visar att arbetet mot förskolans mål skulle gynnas av en minskad barngruppstorlek och en översyn av personaltätheten. Det innebär en ökad elevpeng i förskolans verksamhet. Carina Lindqvist Verksamhetschef förskola

6 STRÄNGNÄS KOMMUN Bilaga 3.4 En sammanfattande konsekvensanalys av barngruppens förutsättningar, sammansättning och storlek PÅVERKANSFAKTOR NULÄGESBESKRIVNING APRIL PÅVERKAN KONSEKVENS FÖR VERKSAMHETEN Antal placerade barn Servicegrad totalt 1-5 år: 93 % Antal placerade barn i Strängnäs förskolor totalt: 1865 Varav antalet placerade barn i friförskolor: 325 Antalet placerade barn vid pedagogisk omsorg: 37 Antalet placerade barn på Nattis: 15 Antalet inskrivna barn i åldersgruppen har ökat. Prognoserna visar på en ökning av antalet barn framöver. I vissa områden sker en större ökning av barn än vad prognoserna visar, exempelvis Strängnäs, Stallarholmen och Mariefred. Barn-/elevgruppens storlek (mätning närvarostatistik i februari) Fördelning efter ålder Särskilda behov Fördelning av kön Flickor öst 0,50 % Pojkar öst 0,50 % Barn med annat modersmål Antal barn per avdelning i snitt: 18,3 (2015) Rikssnitt:16,7 (2015) Kommunsnitt:16,8 (2015) Snitt antal närvarande barn/grupp 2016: Snitt antal närvarande barn/grupp 2017: Antal inskrivna barn per årsarbetare: 6,1 (2015) Rikssnitt: 5,2 (2015) Kommunsnitt: 5,4 (2015) Åldersblandade avdelningar 1-5 år Åldershomogena grupper 1, 2, 3, 4, 5 år Blandade grupper 1-3, 3-5 år Barn i behov av särskilt stöd. Särskilda insatser Det finns i dagsläget ingen tillgänglig registrering Sjukfrånvaron ökar på de förskolor som har låg bemanning i förhållande till barngruppens storlek. Det finns 11 placerade nattisbarn 1-6 år och 4 stycken 7-13 år. Gruppstorleken varierar mellan avdelningarna. Barnen delas ofta in i undergrupper på något sätt. Stora barngrupper påverkar arbetet mot läroplanens mål negativt. Ansvaret för tillsyn och säkerhet prioriteras då. Enligt ekonomernas beräkningar har statsbidraget bidragit till att antalet barn per årsarbetare minskat 2016 till 15,6. Antalet inskrivna barn i grupperna varierar mycket beroende på om man har erhållit statsbidrag eller inte. Flera enheter har överinskrivningar redan vid årsskiftet. Det är alltid ett högre behov av platser i förskolan under vårterminen än höstterminen. Där man erhåller statsbidrag ser man att inflytande och delaktighet har ökat och att barnen är lugnare och föräldrarna nöjdare. Inskolningstiden har minskat eftersom barnen blir trygga snabbare med en mindre barngrupp och de kan mötas av personalen utifrån sina behov. Där ser man att inflytande och delaktighet har ökat och att barnen är lugnare och föräldrarna nöjdare. Det finns för och nackdelar med såväl åldersblandade som ålderhomogena avdelningar. De flesta förskolor har valt att ha ålderhomogena grupper. Det har visat sig svårt att tillgodose behovet utifrån ålderhomogena grupper varför några förskolor har valt att omorganisera till hösten till blandade grupper små, storbarn. Det saknas i dagsläget en specialpedagog i förskolan. Det pågår rekrytering av ytterligare en specialpedagog, de arbetar två och två mot förskolecheferna i två områden öst och väst. Behovet av extrastöd och handledning ökar i förskolan. Fokus är på preventiva och tidiga insatser med direkt stöd till pedagogerna. Fördelning mellan placerade pojkar och flickor i förskolorna är i stort sätt jämn. Det följer könsfördelningen i befolkningen för barn i förskoleåldern. Fördelningen utifrån kö fungerar bra. De flesta barn med annat modersmål finns i centralorten.

7 STRÄNGNÄS KOMMUN Bilaga 3.5 Vistelsetid Ramtid 06,00-18,30 Vistelsetiderna styr öppethållandet på alla förskolor. Avdelningarna samarbetar om öppethållandet. Långa dagar medför att arbetsscheman dras ut. Det är svårt att täcka bemanningen över hela dagen. Långa tillsynstider medför att det är många barn på tidig morgon och sen kväll. Det kräver dubbelbemanning. Personalens utbildning/kompetens Lokalernas utformning och storlek Andel årsarbetare med pedagogisk leg. utb. Egen kommun: 35 % Kommunsnitt: 47 % Rikssnitt: 44 % Helhetsbedömning Det är svårigheter att rekrytera legitimerade förskollärare i hela landet. För att vara en attraktiva arbetsgivare, höja kvalitén i verksamheten och för att kunna behålla duktiga förskollärare i kommunen har det tillskapats karriärtjänster inom förskolan. Det ökade behovet att rekrytera förskollärare oroar verksamheten och påverkar kvalitén i förskolorna negativt. Övningsförskolorna har ökat antalet förskollärare utifrån en rekryteringsstrategi och för att klara av VFU uppdraget. I dagsläget finns det förskollärare i alla bankgrupper men till hösten 2017 finns i dagsläget svårigheter att rekrytera till kommunens ytterområden. Lokalernas utformning och storlek är i de flesta fall tillfredställande, bra eller mycket bra. Om förskolornas bemanning ökar innebära det ökad kostnad. Samtidigt kan en sådan förändring innebära att förskolans måluppfyllelse ökar. Utemiljö Helhetsbedömning av tillgänglig yta Utemiljö och gårdarnas utformning är bra eller mycket bra på alla förskolor. Om förskolornas barngrupper, lokaler och utemiljö i större omfattning anpassas till barnens behov och förutsättningar ökar pedagogernas möjlighet att främja individens utveckling samt erbjuda en pedagogisk miljö som uppmuntrar till rörelse. Mindre barngrupper minskar stressnivåerna. Mindre barngrupper minskar ljudnivåer på avdelningar.

8 !iiil STRÄNGNÄS KOMMUN ~ Utbildningskontoret Administration Handläggare Marie-Louise Ramevik TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr BUN/2017: /2 Barn- och utbildningsnämnden 6.1 Delårsrapport 1:2017 för barn- och utbildningsnämnden Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. godkänna delårsrapport 1:2017 för barn- och utbildningsnämnden 2. uppdra åt utbildningskontoret att fördjupa analysen av målområde D.2 som prognostiseras att ej nås samt det prognostiserade underskottet, och återkomma med förslag på åtgärder till nämndens sammanträde den 20 juni. Beskrivning av ärendet I delårsrapport 1 beskrivs aktiviteter relaterade till målen och en prognos görs för måluppfyllelse för helåret. Av barn- och utbildningsnämndens sju mål bedöms tre bli uppfyllda och två delvis bli uppfyllda. Ett mål har indikatorer bestående av betygsresultat och kan bedömas först i delårsrapport 2. Målet om ökad frisknärvaro (D.2) bedöms inte bli uppfyllt. Sjukfrånvaron är för första kvartalet 2017 fortsatt hög och ligger högre än motsvarande period De insatser som gjorts har ännu inte fått avsedd effekt. Barn- och utbildningsnämnden har för 2017 tilldelats en ekonomisk ram på 809,7 miljoner kronor (mkr). Den ekonomiska uppföljningen för perioden januari-april visar ett överskott på 5,2 mkr, exklusive semesterlöneskuld. Årets löneökningar faller ut först efter första kvartalet, vilket innebär att det bör vara ett överskott under årets första månader. Helårsprognosen är satt till minus 4,1 mkr, varav 2,3 mkr utgörs av en kompensation som ges till de kommunala enheterna för att dessa ska ersättas på samma villkor som de enskilda verksamheterna. Resterande prognosavvikelse avser kommunal grundskola (minus 0,8 mkr) och Thomasgymnasiet (minus 1,0 mkr). Det är även för tidigt att säga hur barn-/elevvolymerna kommer att påverka helårsprognosen. Barn- och utbildningsnämndens investeringsbudget 2017 uppgår till 11 mkr varav 3 mkr är överförda från föregående år. Samtliga investeringsprojekt beräknas helt, eller i huvudsak, kunna avslutas under Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

9 lfl) STRÄNGNÄS KOMMUN 6.2 2/2 Ekonomiska konsekvenser för kommunen Prognosen bedöms i nuläget kunna påverka kommunens årsresultat negativt med 4,1 mkr. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Beslutet följs upp inom ramen för den löpande ekonomiska uppföljningen. Beslutsunderlag Delårsrapport 1:2017 för barn- och utbildningsnämnden inkl. ekonomi Beslutet skickas till Ekonomiavdelningen Kommunrevisionen Tony Lööw Utbildningschef Marie-Louise Ramevik Verksamhetscontroller

10 tlj STRÄNGNÄS KOMMUN 6.3 Delårsrapport Perioden 1 januari till 30 april 2017 Barn- och utbildningsnämnden Dnr BUN/2017:

11 tlj STRÄNGNÄS KOMMUN 6.4 Innehållsförteckning Inledning...3 Måluppföljning...3 Ekonomisk uppföljning...13 Driftredovisning per verksamhet...13 Investeringar...16 Ramprotokoll...16 Nyckeltalsbilaga

12 ltlj STRÄNGNÄS KOMMUN 6.5 Inledning Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för nedanstående verksamhetsområden: förskola och barnomsorg grundskola och grundsärskola gymnasieskola och gymnasiesärskola kommunal vuxenutbildning Nämndens delårsrapport 1 omfattar en översiktlig redogörelse för utvecklingen av verksamhet och ekonomi för perioden januari till april med helårsprognos. I uppföljningen ingår en bedömning av graden av måluppfyllelse vid årets slut. Målen är grupperade i fem områden enligt kommunens styrmodell: Samhälle, Utbildning, Vård- och omsorg, Medarbetare och Ekonomi. Nämndmålen redovisas på ett sådant sätt att det framgår till vilket kommunfullmäktige mål nämndmålet återkopplar till. Måluppföljning Kriterier för måluppföljning Följande kommungemensamma kriterier för bedömningen av graden av måluppfyllelse används i uppföljningen: Målet bedöms bli uppfyllt 0 Målet bedöms bli delvis uppfyllt ~ Målet bedöms inte bli uppfyllt Mål A D Utfallet uppnår eller överträffar indikatorernas fastställda målnivåer. Mål E Utfallet är en budget i balans Mål A D Utfallet ligger under fastställda målnivåer för indikatorerna men över tidigare års utfall eller över genomsnittet i riket enligt angiven ranking. Mål E Utfallet är en negativ avvikelse mot budget på max 0,5 % Mål A D Utfallet ligger under fastställda målnivåer och under tidigare års utfall eller under genomsnittet i riket enligt angiven ranking. Mål E Utfallet har en negativ avvikelse mot budget på mer än 0,5 %. - 3

13 ltlj STRÄNGNÄS KOMMUN 6.6 Vision: Tillsammans och med invånarnyttan i fokus, skapar vi framtidens hållbara kommun i hjärtat av Mälardalen. Kommunfullmäktiges mål A. Kommunen arbetar tillsammans med andra aktörer för ett hållbart samhälle som är attraktivt att bo, leva och verka i där ett bra företagsklimat råder och vi tar vara på vårt läge vid vattnet. Kommunens roll som samhällsbyggare fortsätter att stärkas. Strategierna för samhällsbyggnad, arbetsmarknad, näringsliv och miljö skapar riktning och stöd. Samarbetet med civilsamhällets föreningsliv och övriga frivilligkrafter behöver stärkas. Nämndmål A1. Samarbetet mellan kommunala och fristående huvudmän har ökat på alla nivåer. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för att skapa förutsättningar för att barn och elever i Strängnäs kommun får en god utbildning, oavsett var i kommunen man bor eller i vilken förskola eller skola man går. En större samverkan och formativ samsyn mellan samtliga huvudmän i kommunen bidrar till en ökad tillit mellan huvudmän, vilket i sin tur gynnar kommuninnevånaren. Bedömning 0 Kommentar Utbildningskontoret arbetar på flera nivåer för att ytterligare öka samarbetet med de fristående huvudmännen. Kontorschefen träffar representanter för de fristående för- och grundskolorna ett par gånger per termin för att samtala om aktuella och gemensamma frågor. Under 2017 har ett (1) sådant möte ägt rum. De fristående verksamheterna närvarade med 100 %. Nämnden har tillsynsansvar för de fristående förskolorna belägna i kommunen. Syftet är dels att granska att verksamheterna bedrivs utifrån gällande styrdokument, dels att bidra till kvalitetshöjning. I samband med tillsynen kan råd och vägledning lämnas till huvudman och förskolechef. Samarbetet mellan kommunen och de fristående förskolorna bedöms fungera väl. De fristående verksamheterna inbjuds också att delta vid kompetensutveckling som är av allmänt intresse samt att delta i vissa övergripande sammanhang. Thomasgymnasiet och Europaskolan samarbetar via Ung Företagsamhet (UF), samt i Culinary Craft där de båda skolhuvudmännen samverkar. erna 4

14 ltlj STRÄNGNÄS KOMMUN 6.7 träffas för att gemensamt utveckla gymnasieskolorna i Strängnäs och elevkårerna anordnar gemensamma idrottsaktiviteter. Prognosen är att målet kommer att nås för helåret Indikator Titel Andel (%) närvarande fristående huvudmän på utbildningskontorets möte med fristående huvudmän. Resultat 2016 Resultat jan-apr 2017 Mål %* 100 % * Resultatet hämtas från minnesanteckningar i Lex BUN/2017:124 och slutredovisas i årsrapporten Bedömning 0 A2. Vuxenutbildningen är en aktiv part i det lokala näringslivets personalutveckling. De utbildningar som erbjuds inom kommunens regi ska matchas mot behovet på den lokala arbetsmarknaden likväl som på den nationella arbetsmarknaden. Bedömning 0 Kommentar För att vara en aktiv part i det lokala näringslivets personalutveckling har vuxenutbildningen regelbundna möten med Strängnäs Business Park, samarbetar i olika branschråd, samverkar med Arbetsförmedlingen och med kommunens Jobbtorg. Samverkan på regional nivå sker i Vård- och omsorgscollege, 4M (Västerås, Eskilstuna, Enköping och Strängnäs) och med Handelskammaren. Vuxenutbildningen har även regelbundna träffar med externa utbildningsanordnare som kommunen har avtal med. Under 2017 har cirka 20 möten med näringslivet ägt rum och ytterligare cirka 50 planeras. Strängnäs kommun ingår i en regional upphandling gällande Sörmland från vilken vuxenutbildningen gör avrop. Under 2017 har hittills 10 anordnare av utbildning anlitats. Prognosen för helåret 2017 är att målet kommer nås. 5

15 ltlj STRÄNGNÄS KOMMUN 6.8 Indikator Titel Antal möten med näringslivet där vuxenutbildningen närvarar. Antal avtal med externa anordnare och kommuner om yrkesutbildningar. Resultat 2016 Resultat jan-apr * * 22 Mål 2017 * Resultaten hämtas från vuxenutbildningens egen uppföljning och slutredovisas i årsrapporten Bedömning 0 0 B. I kommunen erbjuds bra utbildningsmöjligheter. Tidiga insatser i förskolan och skolan ger alla barn likvärdiga möjligheter till att utveckla kunskaper, nå målen och få en livslång lust att lära. Skolorna i Strängnäs ska vara likvärdiga. Genom att enas om skolans långsiktiga mål, ha bra ledare, lyfta fram kompetenta lärare, kontinuerligt följ upp hur det går och fånga upp elever med svårigheter ökar förutsättningarna att lyckas. Förbättringsarbetet behöver ständigt pågå, vara långsiktigt och hållbart. Alla kan lära av de förskolor och skolor som arbetar framgångsrikt. Nämndmål B1. Alla verksamheter bedriver ett systematiskt arbete för att nå läroplanernas mål. I sin roll som huvudman har barn- och utbildningsnämnden ansvar för att ange riktningen för utvecklingsarbetet inom kommunens utbildningsverksamheter. En långsiktig riktning anges i nämndens Skolutvecklingsprogram 2023 och prioriteringar anges i nämndens årliga verksamhetsplaner. Dessutom har barnoch utbildningsnämnden ansvar för att skapa förutsättningar för enheternas möjligheter att nå läroplanernas mål. Bedömning 0 Kommentar Nämndens systematiska kvalitetsarbete följer Skolverkets allmänna råd och på verksamhetsnivå finns ett styr- och uppföljningssystem där chefsnivåerna möts två till tre gånger per termin. Nämnden har påbörjat integreringen mellan det statliga systematiska kvalitetsarbetet och det kommunala styrsystemet. 6

16 ltlj STRÄNGNÄS KOMMUN 6.9 Elevenkäter är ett av de verktyg som används för att systematiskt utveckla och förbättra verksamheten. Alla kommunala grund- och gymnasieskolor samt vuxenutbildningen genomför årligen elevenkäten och analyserar resultatet i det systematiska kvalitetsarbetet. Elevenkät i förskoleklass samt grund- och gymnasiesärskola saknas i dagsläget, men är under utarbetande och genomförs under året. I förskolan genomförs årligen föräldraenkät som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Självskattning är ytterligare ett verktyg för verksamheterna att utvecklas och förbättras. De kommunala förskolorna och Thomasgymnasiet använder Skolverkets självskattningsverktyg BRUK (Bedömning Reflektion Utveckling Kvalitet), vilket även är på väg att implementeras i grundskolan och fritidshemmen. Grund- och gymnasiesärskolan har ännu inte påbörjat arbetet med BRUK. Prognosen för helåret 2017 är att alla verksamheter ska ha genomfört elevenkäter samt påbörjat arbetet med självskattning i någon form. Indikator Titel Andel (%) kommunala skolor som använder elevenkäterna i det systematiska kvalitetsarbetet. Andel (%) kommunala skolor och förskolor som använder självskattning som verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet. Resultat 2016 Resultat Mål * 100 % * 100 % * Resultaten hämtas från verksamhetschefernas egen uppföljning i samband med årsrapporten Bedömning 0 0 C. Vården och omsorgen utvecklar och stärker individens välbefinnande och självbestämmande. Äldre och personer med funktionsnedsättning ska uppleva en trygg och meningsfull tillvaro. Socialtjänsten behöver ofta samverka med skola och hälsooch sjukvård för att barnets behov ska tillgodoses på bästa sätt. Samverkansformerna behöver vidareutvecklas och stärkas. Risken för utanförskap ska förebyggas genom insatser som stärker individens förmåga till egen försörjning. 7

17 ltlj STRÄNGNÄS KOMMUN 6.10 Nämndmål C1. Barn- och utbildningsnämndens samtliga verksamheter samverkar effektivt med socialnämndens och landstingets verksamheter för att förebygga risk för, och sätta in åtgärder vid, utanförskap. Att ett barn lyckas i skolsystemet har en stark påverkan på individens välbefinnande och självförtroende. Barn- och utbildningsnämndens ansvar tangerar socialnämndens ansvar när det gäller barn och elever i Strängnäs kommun. Barnets och elevens bästa ska stå i centrum vilket kräver ett välfungerande samarbete mellan nämndernas verksamheter. Bedömning Kommentar I Sörmland finns sedan flera år en länsövergripande samverkansstruktur mellan länets alla kommuner och Sörmlands läns landsting. Strukturen omfattar samverkansgrupper på såväl förtroendemannanivån som på motsvarande kontorschefs och verksamhets-/enhetschefsnivå inom såväl socialkontoret som utbildningskontoret. Chef för Centrum för språk och stöd samverkar med Eskilstuna kommun och Landstinget inom Arbetsgrupp Norra barn och kommunens Ungdomsmottagning. Verksamhetschef förskola samverkar med landstinget inom ramen för Strängnäs familjecentral. Ett samverkansdokument är gemensamt framarbetat och beslutat av socialkontoret och utbildningskontoret och presenterades gemensamt för kontorens respektive chefer och handläggare i mars. Dokumentet innehåller en samverkansstruktur på verksamhets-/enhetschefs- och lärar-/handläggarnivå. De olika samverkansgrupperna träffas regelbundet. Under 2017 har hittills en (1) samverkansträff skett på enhetsnivå. Närvaron var 75 %. Inför hösten planeras en nämndgemensam konferens med socialnämnden och utbildningsnämnden samt gemensamma studiebesök i andra kommuner. Prognos för helåret 2017 är att målet delvis kommer att uppnås. 8

18 ltlj STRÄNGNÄS KOMMUN 6.11 Indikator Titel Antal samverkansträffar på enhetschefsnivå med socialkontoret och utbildningskontoret. Närvaro av fastställda representanter vid samverkansträffar enhetschefer socialkontoret och utbildningskontoret, andel (%). Resultat 2016 Resultat jan-apr * 4 Mål %* 100 % Bedömning * Resultaten hämtas från minnesanteckningar på samarbetsytan Samverkan för barns bästa Soc Uk och slutredovisas i årsrapporten 0 6 D. Strängnäs kommun är en lärande organisation med engagerade medarbetare som ständigt utvecklar sig själva och verksamheten. Motivation, hälsa, ledarskap och styrning är faktorer som påverkar medarbetarengagemanget och kommunens förmåga att nyrekrytera. En god hälsa i arbetslivet främjas genom förebyggande, hälsofrämjande och rehabiliterande insatser mot arbetsskador. Genom att alla medarbetare är med i en förbättringsgrupp ökar möjligheterna till att driva utvecklingsarbetet nära brukarna och kunderna. Nämndmål D1. Engagerade medarbetare är en förutsättning för att utveckla verksamheten. Barn- och utbildningsnämndens viktigaste resurs är medarbetarna. Känslan av sammanhang leder till motivation i arbetet. Cheferna har förutsättningar att utöva ett värderingsstyrt ledarskap som innebär att skapa mening och betydelse i arbetet, inre motivation, glädje och stolthet. Barn- och utbildningsnämnden styr inriktningen på utvecklingsarbetet genom Skolutvecklingsprogram Bedömning 9

19 ltlj STRÄNGNÄS KOMMUN 6.12 Kommentar Andelen medarbetare som i enkäten Hållbart medarbetarengagemang (HME) uppger att man lär nytt och utvecklas i sitt dagliga arbete har ökat sedan föregående år. Resultatet ligger över kommungenomsnittet men nämndens mål för 2017 är inte uppnått. En bidragande orsak till det förbättrade resultatet kan vara det kollegiala lärande som pågår i verksamheterna, där lärare i organiserad form lär av och med varandra. Inom förskolan arbetar man även med att tydliggöra uppdraget samt att utveckla tydlig uppföljning och återkoppling som ett led i att medarbetarna ska uppleva det meningsfullt att gå till arbetet. Den riktning som skolutvecklingsprogrammet ger förväntas bidra till ytterligare ökat engagemang hos medarbetarna. Indikator Titel Andel (%) medarbetare som uppger att man lär nytt och utvecklas i sitt dagliga arbete. Resultat Resultat Mål % 84 % 100 % Bedömning ~ D2. Frisknärvaron bland barn- och utbildningsnämndens medarbetare ökar. Barn- och utbildningsnämndens viktigaste resurs är medarbetarna. En förutsättning för ökad frisknärvaro är att ett strategiskt och systematiskt arbete för att öka frisknärvaron genomförs. Bedömning Kommentar Sjukfrånvaron fortsätter att vara hög inom barn- och utbildningsnämndens verksamheter och har ökat ytterligare sedan december Korttidssjukfrånvaron första kvartalet 2017 är 9,8 %, en höjning med drygt 1 procentenhet jämfört med motsvarande period Långtidssjukfrånvaron har ökat 9 procentenheter jämfört med motsvarande period 2016; från 37 till 46 %. Sjukfrånvaron på verksamhetsnivå återfinns i tabell 1 i nyckeltalsbilagan. Barn- och utbildningsnämnden har i Skolutvecklingsprogram 2023 och i budgetprocessen inför identifierat ett behov av att ge organisationen bättre förutsättningar. Nämnden kommer vidta ett antal åtgärder för att minska sjukfrånvaron. En partsammansatt arbetsgrupp för arbetsmiljöarbetet är tillsatt. Gruppen ska ta fram data på organisations- och enhetsnivå som underlag för förbättrat analysarbete. Utifrån analyser ska sedan riktade preventiva och 10

20 ltlj STRÄNGNÄS KOMMUN 6.13 behovsanpassade insatser göras. Gruppen ska även titta på ansvaret mellan chefer och HR-avdelningen vid korttids- respektive långtidssjukfrånvaro för att på så sätt minska andelen korttidssjukskrivningar som övergår i långtidssjukskrivning. Prognos för helåret 2017 är att målet inte kommer att nås. Indikator Titel Resultat 2016 Resultat jan-mar 2017 Mål 2017 Långtidssjukfrånvaro, andel 55 % 46 %* 40 % (%) av total sjukfrånvaro. Sjukfrånvaro totalt, andel (%). 9 % 9,8 %* 6 % * Resultatet hämtas från HR-avdelningens statistik och slutredovisas i årsrapporten Bedömning E. Kommunen har god ekonomisk hushållning som finansierar framtida tillväxt och kvalitetshöjande åtgärder. God hushållning i verksamheten innebär att resurser används på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Kommunen behöver årliga överskott för att kunna investera i framtida tillväxt och för att låneskulden inte ska öka. I ett längre perspektiv behövs resultat på minst 2 procent av skatteintäkterna för att kunna minska låneskulden och som buffert för att klara snabba förändringar i konjunkturen. Nämndmål E1. Barn- och utbildningsnämnden har en resursfördelning som kompenserar för olikheter. I enlighet med skollagen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barns och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Barn och elever ska också ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Bedömning - Kommentar Den rådande resursfördelningen uppväger inte för olikheter. Därför ser barn- och utbildningsnämnden ett behov av att öka den socioekonomiska variabeln kopplat 11

21 ltlj STRÄNGNÄS KOMMUN 6.14 till måluppfyllelsen. Översyn av resursfördelningssystemet kommer att ske inför budget Resultaten för 2017 presenteras i delårsrapport 2. Indikator Titel Skillnad (%) mellan pojkar och flickor i andel elever som uppnår kunskapskraven i alla ämnen i åk 9, lägeskommun. Skillnad (%) mellan fristående och kommunala skolor i andel elever som uppnår kunskapskraven i alla ämnen i åk 9, lägeskommun. Skillnad (%) i resultat mellan högsta och lägsta andel elever i kommunala skolor som uppnår kunskapskraven i alla ämnen i åk 9, lägeskommun. Resultat Resultat Mål Bedömning % * 10 % - 30 % * 15 % - 50 % * 10 % - * Resultaten hämtas från Skolverkets Siris och redovisas i delårsrapport 2 12

22 ltlj STRÄNGNÄS KOMMUN 6.15 Ekonomisk uppföljning Driftredovisning per verksamhet Barn- och utbildningsnämnd, tkr Utfall (U) Januari-april 2017 Helår 2017 Budget Avvikelse Avvikelse Årsprognos Årsbudget (B) (B-U) exkl. (P) (Å) sem.skuld Avvikelse (Å-P) Nämnd och förvaltning Förskola inkl. pedagogisk omsorg, öppen fsk , Grundskola inkl. fritidshem, förskoleklass Särskola inkl. särvux Gymnasieverksamhet Vuxenutbildning Summa driftredovisning Driftredovisningen ovan, redovisar nämndens resultat per verksamhet för perioden januari-april. Budgeten för perioden uppgår till tusen kronor (tkr) och utfallet till tkr. Sammantaget blir detta ett överskott på tkr exklusive semesterlöneskuld. Årets löneökningar faller ut först efter första kvartalet men är inräknade i budgeten från årets början. För samtliga verksamheter gäller att budgeten är periodiserad i 12:e-delar. Därför bör det vara ett överskott under årets första månader. Sammanfattande kommentar till delårsrapport 2017 Barn- och utbildningsnämnden har för 2017 tilldelats en ekonomisk ram på tkr. Ramprotokollet (sid 16) visar de ramjusteringar som gjorts, vilket betyder att budgetar inom olika verksamhetsområden kan ha justerats utifrån tidigare beslut (BUN/2016:348). Helårsprognosen är satt till minus 4,1 miljoner kronor (mkr) varav -2,3 mkr utgörs av en kompensation som ges till de kommunala enheterna för att de ska ersättas på samma villkor som de enskilda verksamheterna. Resterande prognosavvikelse avser kommunala enheter där ett underskott är att befara. För kommunal grundskola -0,8 mkr och för Thomasgymnasiet -1,0 mkr. Det är också för tidigt att säga hur barn- /elevvolymerna påverkar helårsprognosen. Nämnd och förvaltning Här redovisas budgeten för volymerna. Vid större/mindre avvikelser sker en justering mot kommunstyrelsens budget och prognosen är satt till noll. Avgörande är jämförelsen mot befolkningsprognosen per 31/ I den reviderade verksamhetsplanen som beslutades (BUN/2016:348) gjordes en justering som för närvarande bidrar till ett prognostiserat centralt underskott på -3,2 mkr. Där konstaterades att i arbetet med resursfördelningen för 2017 togs det hänsyn till de förvaltningsrättens domar med anledning av att fristående huvudmän överklagat beslut om grundbelopp för 2014 och Detta har lett till att fördelningsmodellen förtydligades och gjorts mer rättvis. En 13

23 tlj STRÄNGNÄS KOMMUN 6.16 justering gjordes med en kompensation till kommunala enheter för att de ska ersättas på samma villkor som de enskilda verksamheterna avseende det administrativa bidraget. I nuläget råder viss osäkerhet om hur detta kommer att hanteras och påverka resultatet. Därav den negativa prognosen. Periodens resultat (jan-april) är negativ och utgörs som tidigare nämnts av en kompensation till kommunala verksamheter för att de ska hanteras på samma sätt som fristående huvudmän. Negativa avvikelser har även uppkommit inom till tilläggsbelopp och stab som har högre kostnader på våren jämfört med hur budgeten har periodiserats. Förskola inkl pedagogisk omsorg, öppen förskola Totalt beräknas verksamheten ha en nollprognos vid årets slut. Det är en osäkerhet inför hösten 2017 om man beviljas pengar för statsbidrag för mindre barngrupper eller inte. De höga sjuktalen i förskolan leder till höga vikariekostnader, något som få enheter budgeterat för. Det finns en oro för att få tomma platser inför hösten vilket kan leda till övertalighet i personal. Samtidigt är det svårt att rekrytera legitimerade förskollärare. Öppna förskolans verksamhet har fått ökade städkostnader som inte finns med i budget. Grundskola inkl. fritidshem, förskoleklass Grundskolan med tillhörande verksamheter visar ett visst överskott efter första tertialen. På helåret befaras dock ett underskott (-0,8 mkr). Det som främst påverkar resultatet, utöver förändringar i elevtalen, är osäkerhet kring i vilken utsträckning beviljade statsbidrag kommer att kunna utnyttjas samt kostnader för särskilt stöd till elever med stora behov. erna ser över och anpassar sina organisationer inför höstterminsstarten Höga sjuktal kan kortsiktigt medföra lägre kostnader i verksamheten på grund av billiga vikarielösningar men leder på sikt till ökade kostnader. Särskolan inkl särvux Grundsärskolan och gymnasiesärskolan har ett positivt totalresultat efter första tertialen. Även årsprognosen ser ut att lämna ett visst överskott, även om verksamheten på grund av små volymer är mycket känslig för förändringar i elevtalet. Taxikostnaderna går med stort underskott mot budget, varför avtal och rutiner behöver ses över. Gymnasieverksamhet Gymnasieverksamheten har en total budgetram på 149,4 mkr. Verksamheten innefattar Thomasgymnasiet och externa utbildningsanordnare. Kommunen har budgeterat att köpa utbildningsplatser från andra kommuner och enskilda aktörer för 83,3 mkr på helår. 14

24 ltlj STRÄNGNÄS KOMMUN 6.17 Gymnasieverksamheten innefattar även ett antagningskansli samt administration av inackorderings- och resetillägg, med en årsbudget på 6,6 mkr. Thomasgymnasiet befarar ett underskott på -1 mkr då elevantalet pekar mot lägre elevtal än budgeterat. Förslag på möjliga åtgärder och konsekvensbeskrivning kommer att tas fram. För perioden visar utfallet för Thomasgymnasiet ett underskott på 0,9 mkr. En tredjedel av detta underskott utgörs av för låg ramtilldelning som avseende städkostnader, vilka ska ingå i lokalkostnaderna. I övrigt avser den negativa avvikelsen för perioden i huvudsak färre elever än budget. Vuxenutbildning Vuxenutbildningen befarar ett underskott på helår, dels för att vuxenutbildningen ännu inte vet vad konsekvenserna blir efter att de nya förordningarna trädde i kraft 1 januari 2017, gällande studerandes rätt till utbildning och stöd. Dels handlar det befarade underskottet om att vuxenutbildningen inte kommer att få den minskning av antalet studerande som man prognostiserade med mot bakgrund av det minskande antalet nyanlända. Vuxenutbildningen visar ett visst överskott efter första tertialen. Överskottet beror på kostnader som ännu inte reglerats och på "glapp" i anställningar som avslutats och rekrytering. Riktade statsbidrag och EU-bidrag Nedan redogörs för riktade bidrag som nämnden sökt och som innefattar våren för verksamhetsåret Sammantaget har ansökningar för ca 19 mkr gjorts, varav nämnden hittills beviljats 4,8 mkr. Flera statbidrag är under handläggning. Flertalet statsbidrag löper per läsår, vilket gör att det totala nyttjandet av statsbidrag per kalenderår inte är möjligt att jämföra med det beviljade beloppet. Ansökt Beslut Beviljat (B) Riktade statbidrag under 2017 Verksamhet Datum Belopp kr Avslag (A) Belopp kr Statbidrag för entreprenöriellt lärande i skolan Förskola B delvis (översökt) Lärarlyftet VT2017 Grsk B Personalförstärkning inom elevhälsan och spec. ped Grsk B Läxhjälp 2017 Grsk (260 elever) Under handläggning Personalförstärkning skolbiblioteken 2017 Grsk (0,2 ÅA) Under handläggning Skolledare och karriärtjänster 2017/18 Grsk Under handläggning Samordnare nyanländas lärande 2017 Grsk (0,3 ÅA) B Direkrekvirera Statbidrag för mindre barngrupper i förskolan 2017/18 Förskola Under handläggning Fritidshemssatsningen 2017/18 Grsk Lågstadiesatsningen 2017/18 Grsk Lärarlönelyftet VT2017 Förskola, Grsk, Gym B Direkrekvirera Karriärtjänster VT2017 Grsk B Direkrekvirera Lovskola 2017 Grsk B delvis (översökt) Kvalitetssäkrande åtgärder 2017 Förskola B Läslyftet inom förskolan 2017/18 Förskola deltagare, 22 enheter Under handläggning Ansökan om omsorg kvällar, nätter och helger 2017 Förskola, Grsk B Papperslösa barn VT2017 Förskola, Grsk, Gym B

25 ltlj STRÄNGNÄS KOMMUN 6.18 Investeringar Investeringar (tkr) Total Periodens utfall Helårsprognos 2017 Projektbenämning netto budget Inkomst - Utgift Netto Återstår + Inkomst - Utgift Netto Avvikelse prognos Inventarier nya lokaler Möbler, utrustning Verksamhetsanpassningar Digitalisering En till En IT övrigt Summa investeringar Barn- och utbildningsnämndens investeringsbudget 2017 uppgår till 11 miljoner kronor varav 3 miljoner kronor är överförda från Perioden januari-april visar ett utfall på ca 0,6 mkr och består av kostnader för inventarier i nya lokaler (231 tkr), övriga IT-kostnader (381 tkr) samt inköp av möbler och utrustning (25 tkr). Inventarier nya lokaler avser främst förskolor och färdigställande av utemiljöerna under våren 2017 (Nattugglan och Trollskogen) samt inventarieinköpen i de nya lokalerna (Trollskogen och Tosterö). Projekten beräknas kunna avslutas under Verksamhetsanpassningar omfattar främst uppsättande av solskydd under våren 2017 på ett flertal förskolor till en beräknad kostnad av 0,6 mkr. Inköp av möbler och utrustning sker i stor utsträckning inför hösten Projekten beräknas kunna avslutas under Digitaliseringen innebär kostnader främst under hösten 2017 med inriktning mot årskurs 4-6. Inköp och beställningar till projektet En till En kommer att genomföras i maj. IT övrigt innebär kostnader för bl a tekniska lösningar och programvaror centralt men också utrustningar både centralt och på enhetsnivå. Projekten beräknas i huvudsak kunna avslutas under Ramprotokoll Kategori Beslut Budget 2017 Årsplan 2017 KF , Kapitalkostnader KF Självkostnadsjustering hyror KF Flytt av hyreskostnad KF

26 ltlj STRÄNGNÄS KOMMUN 6.19 Nyckeltalsbilaga Tabell 1 jan-mar 2017 Sjukfrånvaro, totalt % varav lång sjukfrånvaro >59 dgr (andel av totala sjukfrånv) % Utbildningskontoret total 9,8% 46 % förskola 10,2% 38 % grundskola 10,2% 52 % gymnasium 4,6% 26 % vuxenutbildning 2,9% 0 % * Resultatet hämtas från HR-avdelningens statistik Tabell 2 Nyckeltalsbilagan i Verksamhetsplanen innehåller enkätresultat och betygsresultat där resultat finns tillgängliga i juni. Dessa uppgifter redovisas i delårsuppföljning 2 Tabell 3 Antal barn Antal barn förskola Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec -Utfall ext utförare Utfall egen regi Budget 17

27 STRÄNGNÄS KOMMUN 6.20 Antal elever Antal elever grundskolan - > > t > > Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec -Utfall ext utförare Utfall egen regi Budget Antal elever gymnasiet Antal elever ~-1.- ~;-..-..~ I Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec - Budget Utfall egen regi Utfall ext utförare Källa: Verksamhetssystem, Extens 18

28 !iiil STRÄNGNÄS KOMMUN ~ Utbildningskontoret Administration Handläggare Katarina Holmsten TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr BUN/2017: /4 Barn- och utbildningsnämnden 7.1 Ordna särskild undervisningsgrupp på Mariefredsskolan, medborgarförslag Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. avslå medborgarförslaget om att ordna en särskild undervisningsgrupp på Mariefredsskolan med motiveringen att en särskild undervisningsgrupp inrättas efter beslut av rektor och inte av huvudman samt då man vid beslut att inrätta en sådan måste göra en avvägning utifrån elevunderlaget och deras behov av stöd i det enskilda fallet. Beskrivning av ärendet Bakgrund Catarina Hellmark har den 29 januari 2017 inkommit med medborgarförslaget till Strängnäs kommun att ordna en särskild undervisningsgrupp på Mariefredsskolan, se dnr KS/2017: Förslagsställaren yrkar där att kommunen ska inrätta särskilda grupper på fler skolor i kommunen utöver Bryggan. Förslagsvis så ska detta omedelbart anordnas på Mariefredsskolan. Syftet med medborgarförslaget är att tillförsäkra alla elever de stöd som de behöver. Kommunfullmäktige beslutade den 27 februari 2017 att överlämna medborgarförlaget till barn- och utbildningsnämnden för beslut. Beredning Skollagen (2010:800) har tydliga bestämmelser om stöd till elever som riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Dessa bestämmelser uttolkas och förtydligas av Skolverket och Skolinspektionen i föreskrifter och ställningstaganden av olika slag. Skollagens kap visar ärendegången när en elev befaras inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Där framgår tydligt att stöd till en elev i första skedet främst ska ges via så kallade extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning. Först om detta inte fungerar ska skolan gå vidare med särskilt stöd. Särskilt stöd kan ges också till elever som har särskilda svårigheter i sin skolsituation utan att de i första hand är kopplade till elevens måluppfyllelse. Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

29 lfl) STRÄNGNÄS KOMMUN 7.2 2/4 Beslut om särskilt stöd fattas av rektor efter utredning, och därefter upprättas ett åtgärdsprogram för eleven. En form av särskilt stöd kan vara att eleven, om det finns särskilda skäl, placeras i en så kallad särskild undervisningsgrupp. Ett sådant beslut får enbart fattas av skolans rektor och inte överlåtas åt någon annan. Utbildningen i en särskild undervisningsgrupp ska, så långt det är möjligt, utformas så att eleven har möjlighet att uppnå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Andemeningen i skollagens skrivningar tillsammans med Skolverkets och Skolinspektionens föreskrifter och ställningstaganden om placering i särskild undervisningsgrupp är att en sådan placering är en mycket ingripande åtgärd för en elev. En sådan placering innebär ett avsteg från skolans uppdrag att erbjuda en undervisning där alla elever når de kunskapskrav som minst ska uppnås samt att motverka skillnader i elevernas bakgrund och förutsättningar. I skolans uppdrag ligger att arbeta för en inkluderande lärmiljö, där alla elever kan utvecklas mot utbildningens mål, det så kallade kompensatoriska uppdraget. En särskild undervisningsgrupp är per definition en exkluderande lösning på en elevs skolsvårigheter. Skolinspektionen visar i sin kvalitetsgranskning (rapport 2014:06), Särskilt stöd i enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp att placering i särskild undervisningsgrupp trots ovanstående reservationer ändock i många fall innebär en förbättring av den enskilda elevens skolsituation. De elever som placeras i särskild undervisningsgrupp har ofta haft stora skolsvårigheter före placeringen. I den särskilda undervisningsgruppen möter eleven vanligen personal som har en högre kompetens i att möta deras behov. Placeringen får ändå generellt stora följverkningar för elevens måluppfyllelse och möjlighet att komma in i respektive slutföra gymnasieskolan, eftersom elever i exkluderande undervisningsmiljöer i allmänhet har lägre resultat än de elever som undervisas i sina ordinarie undervisningsgrupper. Skollagen, Skolverket eller Skolinspektionen har inga föreskrifter om hur en särskild undervisningsgrupp ska organiseras utöver de generella kraven på hur undervisning och särskilt stöd ska bedrivas. Det är rektor som beslutar om sin inre organisation. Det står därför rektor fritt att skapa en eller flera särskilda undervisningsgrupper inom sin skolenhet, om detta bedöms svara mot elevernas behov. Det finns ingenting som hindrar att flera rektorer gemensamt beslutar sig för att skapa en gemensam särskild undervisningsgrupp, där elever från flera skolor

30 !iiil STRÄNGNÄS KOMMUN ~ 7.3 3/4 undervisas tillsammans. Skolverket 1 pekar dock på särskilda problem för kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper. Oavsett vilken skola en gemensam särskild undervisningsgrupp förläggs till lokalmässigt är det alltid hemskolans rektor och elevhälsoteam som ansvarar för sin elev. I den dagliga undervisningen är det dock ansvarig chef för den särskilda undervisningsgruppens medarbetare som är arbetsledare. Detta medför risk för att det blir otydligt vem som är ansvarig rektor för respektive elev. Av Skolverkets Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram framgår också att skolans strävan ska vara ett en elev så långt det är möjligt återförs helt eller delvis till sin ordinarie undervisningsgrupp. Om den särskilda undervisningsgruppen förläggs utanför hemskolans lokaler blir det i praktiken svårt att arbeta med flexibla lösningar och återskolning till elevens ordinarie undervisningsgrupp. I dagsläget finns olika former av särskilda undervisningsgrupper eller liknande lösningar på flertalet av de större kommunala grundskoleenheterna. Det finns också sedan augusti 2015 en kommungemensam särskild undervisningsgrupp som gemensamt finansieras av grundskoleenheterna. Eftersom särskilda undervisningsgrupper enligt skollagen är rektors ansvar kan huvudmannen inte ensidigt inrätta sådana. Som Skolinspektionen pekar på i sin rapport (2014:06) ställer behovet av särskilda undervisningsgrupper i sig frågan om hur stödet till elever i undervisningen fungerar i allmänhet. Det är möjligt att behovet av särskilda undervisningsgrupper är symptom på bristande kompetens och otillräckliga förutsättningar på skolorna vad gäller att möta alla elevers behov i undervisningen. Inrättande av särskilda undervisningsgrupper på kommunnivå riskerar då att motverka sitt syfte. Risken finns att skolenheterna inte får möjlighet att utveckla sin kompetens och organisation för det kompensatoriska uppdraget genom att resurser och kompetensutveckling i högre grad än i dag riktas mot de särskilda undervisningsgrupper där elever med stora behov av särskilt stöd placeras. Det är ett delat ansvar mellan rektor och huvudmannen att se till att skolorna har den kompetens och de förutsättningar som behövs för att möta elevernas behov. Barn- och utbildningsnämnden har beslutat om att inrätta Centrum för språk och stöd, CSS, från årsskiftet 2016/2017. CSS samlar elevhälsans kompetenser och driver elevhälsoarbete och kompetensutveckling inom elevhälsans område på en övergripande nivå. kan också vända sig till CSS för handledning och stöd i elevhälsoärenden. I grundskolans gemensamma kompetensutvecklingsplan ingår bred kompetensutveckling, riktad till samtliga lärare, som syftar till att utveckla skolornas undervisningsmiljöer med ett inkluderande perspektiv genom att på- 1 Skolverkets webbplats /elevens-basta-ska-avgora-placering-i-sarskilda-undervisningsgrupper , uttag