ATT VÅGA- Utvärdering av det digitala IT-stödet Sekoia. Ansvarig för utvärderingen Ninette Hansson projektledare.
|
|
- Amanda Åkesson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 (14) ATT VÅGA- Utvärdering av det digitala IT-stödet Sekoia. Ansvarig för utvärderingen Ninette Hansson projektledare.
2 2 (14) Innehållsförteckning Bakgrund: Vision E-hälsa, regeringen sid 3 Omvärld sid 5 Dokumentation sid 6 Äldreplan Burlövs kommun sid 6 Verksamheternas verklighet sid 7 Digitalt stöd sid 8 Ledningens mål sid 9 Ledningens vision sid 9 Resultat: Avvikelser sid 9 Korttidsfrånvaro sid 9 Personal sid 10 Brukarna sid 11 Reflektion sid 12 Framgångsfaktorer sid 13 Avslut sid 14
3 3 (14) Utvärderingsrapport projektet Att Våga. Under perioden den 10 oktober 2016 t.o.m. den 31 mars 2017 har ett projekt genomförts, inom ramen för utveckling av välfärdsteknologi /E-hälsa. Projektet har genomförts på Boklundens särskilda boende vån 1 och 2 samt Granlidens LSS boende, socialförvaltningen, Burlövs kommun. Granliden består av två våningsplan med 5 lägenheter per våning. Boklunden består av fyra våningsplan varav våning 1 och 2 tillhör samma enhetsområde. Våning 1 är ett korttidsboende med 9 lägenheter och våning 2 är ett permanent boende med 20 lägenheter. I de fall jämförelse är gjorda är det perioden 10 oktober 2015 tom 31 mars 2016 som är jämförelseperioden. Bakgrund Vision E-hälsa 2025 (Regeringen och SKL, mars 2016 samt handlingsplan januari 2017)) Genom att ta till vara på digitaliseringens möjligheter kan vi öka kvaliteten, få en mer jämlik vård och använda resurserna mer effektivt. Vision E-hälsa utgår ifrån att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter i syfte att: Underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd Utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet Socialtjänsten och hälso- och sjukvården är välfärdsområden där digitaliseringen bär med sig stora möjligheter. Dessa sektorer står för en stor del av de offentliga utgifterna och är också sektorer som de flesta invånare någon gång kommer i kontakt med. För socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens målgrupper innebär digitaliseringen helt nya möjligheter till självständighet, delaktighet och inflytande. För personer som har svårigheter att uttrycka synpunkter ger digitaliseringen nya möjligheter till kommunikation vilket kan stärka delaktighet och självbestämmande då beslut i högre utsträckning kan fattas i samråd med den berörda personen. Det är viktigt att digitalisering och utvecklingen av IT-stöd är icke-diskriminerande och sker utifrån olika gruppers behov. I grunden handlar det om att stödja ett individanpassat arbetssätt där verksamheterna tar tillvara på och utgår från individens resurser vilket kan leda till såväl bättre hälsoresultat som ökad delaktighet och en effektivare verksamhet.
4 4 (14) Digitaliseringen är också ett verktyg för verksamhetsutveckling. Det handlar om allt från medarbetarnas tillgång till rätt information i möten med brukare eller patienter till hantering av data för uppföljning och jämförelser av verksamheternas resultat. För medarbetare öppnas även möjligheter att skapa nya verktyg som kan effektivisera verksamheterna, bidra till nya och innovativa arbetssätt, utveckla verksamhetsprocesserna samt öka möjligheterna för forskning och utveckling. Jämlikhet är en utgångspunkt för socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Det handlar bl.a. om att människor som lever under olika socioekonomiska förhållanden ska ha likvärdig tillgång till stöd utifrån behov och bemötas utifrån egna förutsättningar. Genom att tillhandahålla verktyg som stödjer insatser som är anpassade efter brukarnas, och patienternas individuella behov kan digitaliseringen underlätta för verksamheterna att arbeta för ökad jämlikhet. Digitaliseringen förbättrar även möjligheterna för uppföljning och analyser av omotiverade skillnader i resultat mellan verksamheter. Arbetet med digitalisering och e-hälsa ska utvecklas utifrån ett jämställdhetsperspektiv för att säkerställa likvärdig service, resursfördelning och inflytande mellan flickor och pojkar, kvinnor och män. Arbetet ska även beakta enskildas skydd mot intrång i den personliga integriteten, behovet av sekretesskyddad åtkomsthantering kring personuppgifter och samtyckesfrågor. Effektivitet är en annan utgångspunkt för socialtjänsten och hälso- och sjukvården. En ökad effektivitet för att åstadkomma en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård och socialtjänst är nödvändigt för att hantera utmaningar i form av en åldrande befolkning och ökande förväntningar. Utöver nämnda perspektiv ska arbetet även drivas utifrån ett antal grundläggande principer som tillgänglighet, användbarhet och digital delaktighet, samt integritetsskydd och informationssäkerhet. Digitala tjänster ska i möjligaste mån vara universellt utformade utifrån tanken om design för alla, dvs. IT-stöd bör vara tillgängliga och användbara för alla människor, oavsett ålder, funktionsnedsättning, kunskapsnivå eller andra förutsättningar utan behov av anpassning eller specialutformning. Visionen syftar till att digitalisering och e-hälsa ska underlätta för människor att uppnå en god hälsa och välfärd samt utveckla och stärka resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. Det handlar om att med olika typer av digitala stöd ta tillvara brukarens och patientens egna resurser för att uppnå viktiga värden som förbättrad hälsa samt ökad delaktighet och självbestämmande. Genom tillgång till information som rör den egna personen, individuellt anpassade digitala stöd och smidiga kommunikationsvägar ges människor möjlighet till ökad kontroll över sin hälsa och livssituation. För människor med nedsatt beslutsförmåga kan välfärdsteknologi vara ett verktyg för ökad delaktighet och självbestämmande samtidigt som det möjliggör en effektivare resursanvändning för huvudmännen. Vidare kan tillgången till socialtjänsten och hälso- och sjukvården förbättras genom bl.a. digitala lösningar som möjliggör att människor på ett distansoberoende sätt kan ha kontakt med verksamheter och få stöd och insatser från
5 5 (14) hemmet. Digitala lösningar kan också öka möjligheterna till delaktighet för anhöriga genom att de t.ex. kan kommunicera med verksamheterna på ett enklare sätt eller ta del av information som rör den närstående. För att visionen ska kunna uppnås är det viktigt att medarbetare har stöd så att de kan erbjuda en socialtjänst och hälso- och sjukvård av hög kvalitet. På ett övergripande plan handlar det om att skapa en digital arbetsmiljö som stödjer de processer medarbetarna verkar i. Digitaliseringen bidrar också till utvecklingen av nya karriärvägar när andra och nya typer av behov eller tjänster uppstår vilket kan vara attraktivt för den långsiktiga kompetensförsörjningen. Digitaliseringen kan även bidra till en bättre arbetsmiljö för de kvinnor och män som arbetar inom verksamheterna. En grundförutsättning för att uppnå detta är tillgång till välfungerande verktyg för dokumentation samt kunskaps- och beslutsstöd som säkerställer hög kvalitet och säkerhet samtidigt som det underlättar det vardagliga arbetet. En grundläggande förutsättning för att IT-stöden ska kunna användas fullt ut är att det finns kompetens att hantera dessa på alla nivåer inom verksamheterna. Som grund för arbetet behöver berörda beslutsfattare skapa nödvändiga förutsättningar för att socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska kunna använda digitaliseringens möjligheter i såväl det vardagliga som i det långsiktiga förbättrings- och utvecklingsarbetet. För verksamheterna ska det digitala, så långt det är möjligt och där det är relevant, vara förstahandsvalet i insatser som rör hantering av information. Förutsättningar ska i detta sammanhang också tolkas brett. Det kan t.ex. handla om säkerställande av personellaeller verksamhetsmässiga resurser, lagstiftning eller annan typ av reglering eller ansvarsfördelning mellan olika aktörer. Omvärld Sverige och Europa har en åldrande befolkning. I takt med att vi lever längre och föder färre barn kommer åldersstrukturen att förändras. Den grupp som idag betecknas som äldre kommer att utgöra en allt större del av vår befolkning. Den förändrade åldersstrukturen kommer att ställa nya krav på samhällsorganisationen. Inom de närmaste åren kommer en stor del av befolkningen att nå pensionsåldern, något som kraftigt påverkar den så kallade försörjningsbördan. En prognos (SCB) visat att kostnaderna för äldreomsorg och sjukvård kan komma att öka med 270% fram till år Eftersom åldrandet i sig innebär en rad biologiska funktionsnedsättningar och andelen kroniska sjukdomar rimligtvis kommer att öka, finns en uppenbar risk för ökat behov av vård och omsorg. Om dessutom färre yrkesaktiva ska försörja en allt större andel människor kommer det att finnas betydligt mindre resurser att tillgå och fördela till olika samhällsområden.
6 6 (14) Enligt SCB:s prognoser kommer andelen äldre i Sverige att öka med 30% fram till 2050 vilket innebär att var fjärde svensk kommer att vara 65 år eller äldre. Medellivslängen för kvinnor ökar fram till 2060 med ca 3 år och för män med ca 5,5 år. Fram t.o.m kommer det, inom vård och omsorg att behövas personer samtidigt som den totala arbetskraften växer med personer. Bilden beskriver en omöjlig ekvation då konkurrensen om arbetskraften kommer att hårdna och där arbetet i vård- och omsorgssektorn kommer att få svårt att hävda sig, vilket gör det än mer viktigt att börja jobba på annat sätt och finna nya lösningar. Dokumentation Socialstyrelsens handbok för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten vilken bygger på SOSFS 2014:5 Den lagreglerade skyldigheten att dokumentera genomförande av insatser enligt 11 kap. 5 SoL avser beslut om stödinsatser, vård och behandling. Den lagreglerade skyldigheten att dokumentera genomförande av insatser avser enligt 21 a LSS beslut om insatser enligt denna lag, dvs. insatser som ges med stöd av 9 LSS Huvudregel dokumentera så nära den enskilde som möjligt Att genomförandet av en insats dokumenteras så nära den enskilde som möjligt är viktigt av flera olika skäl. Risken för att uppgifter glöms bort eller uppfattas felaktigt minskar om dokumentationen ses som en integrerad del av det dagliga arbetet. Äldreplan, Burlövs kommun beslutad av kommunfullmäktige Välfärdsteknologi är kunskapen om och användandet av teknik som kan bidra till ökad trygghet, aktivitet, delaktighet och självständighet. Den kan även stödja eget boende och förebygga eller komplettera vård- och omsorgsbehov. Välfärdsteknik kan också bidra till bättre resursutnyttjande och kvalitet inom välfärdssektorn samt vara samhällsekonomiskt lönsamt. Välfärdsteknologi som kan bidra till ökad trygghet är till exempel användning av trygghetslarm, mobiltelefon, mobila larm med GPS-funktion, bildportstelefon och webbkamera för tillsyn. Välfärdsteknologi som kan bidra till ökad aktivitet och delaktighet i samhället kan vara användning av internettjänster, videokommunikation, teknikstöd för påminnelse och struktur i vardagslivet. Välfärdsteknologi som kan stärka personer med funktionsnedsättning till ett självständigare liv kan vara användning av förflyttningshjälpmedel, kognitiva hjälpmedel
7 7 (14) som till exempel medicinpåminnare, produkter för fjärrstyrning av till exempel TV, belysning, dörrautomatik. Det kan också vara användning av IKT-tjänster (Informations och kommunikationsteknik) och produkter som underlättar inköp, bankärenden och kontakter med myndigheter. Välfärdsteknologi som kan vara stöd till anhöriga kan vara användning av IKT-tjänster som stödjer kommunikation med andra anhöriga eller vård- och omsorgspersonal. Det kan även vara användning av personlyftar och passagelarm. Välfärdsteknologi kan vara mobilapplikationer, skapade i syfte att stödja människor i sin vardag. Appar med piktogram kan hjälpa människor med kognitiva funktionsnedsättningar i sin kommunikation. Välfärdsteknologi som kan bidra till bättre tillgänglighet, resursutnyttjande och kvalitet för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning kan vara användning av dörrautomatik till hiss och entrédörrar, digitala lås, interaktiva skrivtavlor, digitala pennor och applikationer till smartphones. Kommunen ska se till att det finns olika välfärdtjänster inom det teknologiska området som underlättar för gruppen äldre att leva ett självständigt liv. Inom kommunen ska modern teknik användas för att även äldre med stora tillsynsbehov ska kunna bo kvar hemma. Olika tekniska lösningar ska hjälpa äldre att känna trygghet i vardagen. Kommunstyrelsen ansvarar för att i samverkan med socialnämnden utveckla kommunens arbete inom området. Verksamheternas verklighet Sedan 2013 har socialstyrelsen genomfört nationella brukarundersökningar. I Burlövs kommun, i likhet med övriga Sverige visar undersökningarna år efter år på att brukarna upplever brister i information och låg delaktighet. Det finns inga beprövade och utvärdera åtgärder för att komma till rätta med problematiken men det finns undersökningar som påvisar att den individuella bedömningen påverkas av upplevevd hälsa och ensamhet. Inom vård och omsorg finns mindre transparens än t.ex. inom den landstingsdrivna sjukvården där den enskilde och dennes närstående, efter samtycke, kan ta del av och läsa patientjournalen digitalt. I den kommunala omsorgen kan vi inte ens dela de mest triviala aktiviteterna med våra närstående med hjälp av digitalt stöd. Utförarorganisationerna har ingen lång tradition av att dokumentera utförda insatser eftersom skyldigheten är förhållandevis ny. Pga av detta dokumenteras oftast enligt gamla sjukhus traditioner och dokumentationen påvisar brister. Dokumentationen är inte strukturerad och är ofta mer omfattande än vad som krävs och har former av ett
8 8 (14) rapporteringsdokument. Ofta sker dokumentationen i digitala system som ursprungligen skapades för att tillgodose kraven på handläggning (myndighetsutövning) och kraven i patientjournallagarna vilket inte underlättar för omsorgspersonalen. De digitala systemen är ofta komplicerade och utgår inte från brukarens eller personalens behov och förutsättningar. Datorn finns inte så sällan på en expedition som är belägen ganska långt från den enskilde brukaren vilket medför långa vandringar i korridorerna eller t.o.m. utanför själva verksamheten där brukaren befinner sig. Informationen finns inte där brukaren finns och är inte lättillgänglig. Samtliga brukare ska ha genomförandeplaner med syfte att trygga beviljade insatser och öka brukarens delaktighet i planeringen av dessa, dock kan konstateras att verkligheten ser annorlunda ut. Genomförandeplanen saknas i många verksamheter vilket gör att saknas dokumenterad delaktighet. Till sin hjälp för att inte glömma har personalen haft, otaliga signeringslister för än det ena än det andra, dagböcker där det går att läsa t.ex. glöm inte ringa och beställa färdtjänst till Inga, post-it lappar i mängder där man kan läsa, Svens dotter är bortrest o.s.v. Alla som arbetat nära brukarna vet att man inte ser skogen för bara träd, mängden information för att inte glömma, är gigantisk. På sin väg till expeditioner/skrivrum har omsorgspersonalen blivit avbrutna ett antal gånger, dels för att någon larmat, dels för att telefonen ringt och dels av någon brukare som bara vill växla några ord, väl framme vid expeditionen har det som skulle dokumenteras glömts bort eller förändrat innehåll. Det är nu det saknas både ett planeringssystem och ett system för uppföljning av att insatserna verkligen är utförda och information i nära anslutning till brukaren. I verksamheterna saknas enkla system för att följa upp att biståndsbeslutade insatser verkligen genomförs. Verksamheten har att förlita sig på avvikelser och signeringslistor och för att kunna följa upp i vilken utsträckning insatserna utförts, krävs en manuell hantering av varje signeringlista, vilket är tungarbetat och resurskrävande. Digitalt stöd. Förvaltningschefen beslutade att genomföra ett pilotprojekt i två verksamheter med digitala IT-stödet Sekoia. Socialförvaltningen i Burlövs kommun är den första kommunen i Sverige som testat Sekoia, medan det är väl känt i Danmark. Systemet är ett digitalt verktyg för vård och omsorg som erbjuder: - Brukaren en personlig touch-skärm med personliga appar - Närstående en delaktighet i vissa delar (efter samtycke av brukaren) - Personalen ett enkelt planeringsverktyg med strukturerad dokumentation - Chefen en möjlighet att enkelt följa upp beviljade insatser
9 9 (14) En skärm/dator med tre användningsområde! Personal, brukare och närstående. Ledningens mål Ledningen ville: - öka den enskildes delaktighet - öka närståendes insyn i den enskildes vardag - strukturera dokumentationen - skapa ett enkelt planeringsstöd till personalen - enkelt kunna följa upp den enskildes beslutade insatser Ledningens vision Spara tid som kan användas i den direkta omsorgen och minska stressen hos personalen genom enkelt, användarvänligt system där personalen själv ser egennyttan och som finns tillgänglig där brukaren finns. Öka kvalitén genom en samlad och strukturerad dokumentation där dagböcker, lösa lappar och muntliga rapporter försvinner och ersätts med information som finns på plats där den behövs och att antal avvikelser och klagomål förväntas minska. Öka den upplevda kvalitén genom ett digitalt stöd som ger både brukare och närstående möjlighet till insyn i vardagen och ökar kommunikationsmöjligheterna. Resultaten Avvikelser Granskningar har gjort av antalet registrerade avvikelser för såväl SoL som HSL under de sex månader som projektet pågått, jämförelse har skett med samma period föregående år och ingen förändring har skett i de inrapporterade avvikelserna. Antalet inrapporterade avvikelser var i jämförelseperioden, 0 registrerade avvikelser. I det digitala IT-stödet kan cheferna för verksamheten, direkt med enkla knapptryck, se hur många procent av insatserna som utförts. Vid utvärderingen kan konstateras att verksamheterna har en insatsuppfyllese på ca 96% av alla beviljade och överenskomna insatser. Denna mätning har tidigare varit omöjlig att göra. Korttidsfrånvaro På Boklundens särskilda boende har korttidsfrånvaron under projektet varit 3,77% jämfört med perioden 2015/2016 då den var 7,44%. Detta innebär att korttidsfrånvaron halverats.
10 10 (14) På Granlidens LSS boende har korttidsfrånvaron påverkats marginellt, den minskat med 0,5%. Personalen 94% av personalen uppger att de använder systemet dagligen. 100% uppger att systemet är användarvänligt. På en skala 1 till 6 är genomsnittlig bedömning av användarvänligheten % svarar att det tar dem 10 till 20 minuter att lägga in alla data om den enskilde i systemet. 78% har angett att rapporteringstiden per tillfälle var minst 15 till 20 minuter före införandet av Sekoia. 69% anger att rapporteringtiden per tillfälle är max 10 minuter eller kortare, efter införande av Sekoia. 94% svarar att de hade tre rapporteringstillfällen varje dygn och efter införandet av Sekoia svarar 25% av gruppen att de tagit bort rapporterna helt. På en skala, vilket instämmer du i?
11 11 (14) Vad mer har framkommit från personalen? Tydligare genomförandeplaner som dessutom får två funktioner och verkligen används då de läggs som kommentarer vid insatserna och som är mer personliga än traditionell genomförande plan. Enkelt arbetsverktyg likväl som trevligt aktivitets och planerings verktyg för vårdtagarna med en funktion som är bra för minnet och lekfullheten och självständighet. Samt om anhöriga delgivits tillgång, även en närmre relation och delaktighet till anhöriga även om de inte är på plats. Sparar tid och springande bättre kontroll över vad andra omvårdnads personal har gjort, bättre syn på vad som ska göras. Snabbt, enkelt, mindre springande fram och tillbaka, alla vet vad som är gjort och av vem. Ett bra instrument att planera det dagliga arbetet, skaffa överblick över vad som ska utföras hos respektive brukare, ökad livskvalité för brukarna. Lättanvänt. Mycket bra som arbetsverktyg med rutiner. Accepterat av de boende pga av att de använder sig av skärmen. Enkelt, överskådligt, på plats där det behövs! Det finns ytterligare en effekt inom äldreomsorgen som framkommit i samband med intervjuer av personalen, och det är att det framförs att diskussionerna om vem som gjort mest, helt har uteblivit. Detta medför också att den energi som tidigare gick åt till dessa diskussioner nu kan läggas på brukarna, och det minskar stress och motsättningar i grupperna. Brukarna Medelåldern för de boende på Boklunden har varit 88 år och för de boende på Granliden 52 år. Medelåldern för de boende på Boklunden är en intressant faktor i en tid då det gärna stigmatiseras att alla inte har datorer, att äldre inte kan använda datorer. Trots detta kan man i Sydsvenska Dagbladet den 12 november 2016 läsa att det endast är invånare i Sverige som inte har använt internet (invånare i Sverige den 30 september 2016 var ). Det visar sig enligt samma artikel att bland personer som är 76 år har fyra av fem någon gång använt You Tube och detta säger en hel del om att vi måste använda välfärdsteknologin och att vi måste släppa in medborgarna så att de upplever delaktighet. Intervjuer har gjorts utifrån ett strukturerat dokument med de boende på Granliden, där 7 boende deltagit i utvärderingen och på Boklunden har 11 brukare deltagit.
12 12 (14) 89% av brukarna använder skärmen. Inte alltid ensam utan med hjälp av personal. 50% anger att de kan bestämma över sin vardag med hjälp av skärmen. 50% anger att personalen har mer tid med dem nu jämfört med innan Sekoia infördes. 83% upplever att personalen vet mer om deras insatser och behov jämfört med tidigare. Flertalet brukare kan vid intervjun, ange vilken information som finns i skärmen och berätta vad de ska ha för insatser. 94% uppger att det känns tryggt att personalen har all information i skärmen. 72% anger att skärmen är mycket lätt att använda. Reflektion Projektet har pågått allt för kort tid för att helt säkert påstå att korttidsfrånvaron minskat, men det går inte heller att bortförklara att systemet kan ha påverkat korttidsfrånvaron. Det kan också finnas flera skäl till att frånvaron har påverkats, t.ex. att personalen upplever en ökad uppmärksamhet och satsning i och med projektet. Att personalen känner en större yrkesstolthet genom en ökad synlighet. Det kan även finnas en rimlig förklaring till varför korttidsfrånvaron påverkats mer inom äldreomsorgen än inom LSS verksamheten t.ex. att avstånden inom verksamheten är mycket större på Boklunden än på Granliden, att insatserna är av annan karaktär än inom äldreomsorgen än inom LSS verksamheten, bemanningen och schema skiljer sig också åt. Om systemet påverkar kortidsfrånvaro och arbetsmiljö i övrigt finns ekonomiska vinster. Om korttidsfrånvaron skulle halveras inom socialförvaltningen, skulle enligt ekonomens beräkningar, detta spara ca en halv miljon utifrån dagens budget vilket är exkluderat vikariebemanning. Det är en otvivelaktig slutsats att personalen upplever systemet som enkelt och användarvänligt. Lätt-administrerat och ett strukturerat hjälpmedel som minskat deras stress och konflikter, samtidigt som det ökat brukarens/närståendes delaktighet. Att rätt information finns på rätt plats, dvs där brukaren finns, vilket förkortar rapporteringstiderna och systemet medför en enkel och systematisk uppföljning av utförda insatser. Om rapporteringstiden minskas torde detta medföra ett ökat resursanvändande. Lek med tanken att en timlön är 230 kr/tim., en personal använder ca 20 minuter tre gånger per dag för rapportering. Om fem personal per dag använder 60 minuters rapporteringstid vardera/dag är detta 1150 kr multiplicerat med årets alla dagar kr/år. Brukarna upplever systemet som användarvänligt och trygghetsskapande. De är väl medvetna om vilken information om dem som finns i systemet och de förmedlar överenskommelser om när och hur insatser ska utföras. Brukarna ser fördelar i kommunikationen med närstående och omvärld både i ord och bild.
13 13 (14) Systemet ger ett enkelt instrument för uppföljning av att brukaren verkligen erhåller de insatser som överenskommits, vilket innebär en kvalitetssäkring Systemet uppfyller de intentioner som regeringen uttrycker i Vision E-hälsa 2025, som innebär nya möjligheter till självständighet, delaktighet och inflytande. Visionen som syftar till att digitalisering ska underlätta för människor att uppnå en god hälsa och välfärd samt utveckla och stärka resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. Det handlar om att med olika typer av digitala stöd ta tillvara brukarens egna resurser för att uppnå viktiga värden som förbättrad hälsa samt ökad delaktighet och självbestämmande. Genom tillgång till information som rör den egna personen, individuellt anpassade digitala stöd och smidiga kommunikationsvägar ges människor möjlighet till ökad kontroll över sin hälsa och livssituation. På ett övergripande plan handlar det om att skapa en digital arbetsmiljö som stödjer de processer medarbetarna verkar i, att bidra till en bättre arbetsmiljö för de kvinnor och män som arbetar inom verksamheterna. I grunden handlar det om att stödja ett individanpassat arbetssätt där verksamheterna tar tillvara på och utgår från individens resurser vilket leder till såväl bättre hälsoresultat som ökad delaktighet och en effektivare verksamhet. Systemet uppfyller intentionerna i kommunens Äldreplan, antagen av fullmäktige, som anger att kommunen ska se till att det finns olika välfärdtjänster inom det teknologiska området som underlättar för gruppen äldre att leva ett självständigt liv liksom att det ska finnas välfärdsteknologi som kan bidra till bättre tillgänglighet, resursutnyttjande och kvalitet för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning. Systemet uppfyller de krav som framgår av Socialstyrelsens handbok för dokumentation där huvudregeln är att personalen ska dokumentera så nära den enskilde som möjligt eftersom risken för att uppgifter glöms bort eller uppfattas som felaktiga då minskar. Framgångsfaktorer för projektet Frivillighet, deltagandet var frivilligt. Delaktighet, all personal och inte minst första linjens chefer har medverkat. Verksamhetsnära, verksamheterna har upplevt att de ägt projektet och haft stora påverkansmöjligheter. Tydlig projektmodell, som tidigt kommunicerades med verksamheterna. Styrning, i lagom doser där det behövts. Sist men inte minst, samverkan med IT- Teamet och IT-samordnaren i ett tidigt skede samt: Information, information och åter information till ALLA, berörda!
14 14 (14) Framtiden är inte en fråga OM vi ska implementera välfärdsteknologi i vården och omsorgen. Frågan är HUR vi ska göra!
Bilaga till regeringsbeslut nr III:2. Vision e-hälsa 2025
Bilaga till regeringsbeslut 2016-03-10 nr III:2 Vision e-hälsa 2025 2 INLEDNING 3 TIDIGARE NATIONELLA INITIATIV PÅ OMRÅDET 4 NÄSTA STEG EN VISION FÖR E-HÄLSOARBETET 4 BEGREPP SOM ANVÄNDS I ARBETET 4 VISION
Vision e-hälsa gemensamma utgångspunkter för digitalisering i socialtjänst och hälso- och sjukvård
Vision e-hälsa 2025 gemensamma utgångspunkter för digitalisering i socialtjänst och hälso- och sjukvård 1 Innehåll Förord 3 Inledning 5 Tidigare nationella initiativ på området 7 Nästa steg en vision för
Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting; vision e-hälsa 2025
MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 3/2016 2016-03-11 Vårt dnr 16/00001 Patrik Sundström Avdelningen för digitalisering Kommunstyrelserna Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Överenskommelse mellan staten
Äldreplan för Burlövs kommun
1/7 DATUM 2016-08-17 DIARIENUMMER KS/2016:234-730 Äldreplan 2016 2020 för Burlövs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26, 91 Syfte med äldreplanen Äldreplanen ska säkerställa att äldres behov,
Handlingsplan för ehälsa Söderköpings kommun
Handlingsplan för ehälsa Söderköpings kommun 2016-2019 Antagen av FLG 2016-03-16 Reviderad och godkänd av administrativ chef 2018-05-28 Marita Aronsson, verksamhetsutvecklare 2018-05-28 1 (6) Handlingsplan
E-hälsostrategi för socialförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2019-03-12 SN 2019/0197.11.01 Tel 0480-450950 Socialnämnden E-hälsostrategi för socialförvaltningen 2019-2025 Förslag till beslut Socialnämnden
Vi skall försöka reda ut vad e-hälsa är för något?
Vi skall försöka reda ut vad e-hälsa är för något? Anders Magnusson Owe Eriksson 2016-12-02 Begreppet e-hälsa Begreppet innefattar användningen av informations- och kommunikations-teknologin med utgångspunkt
E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2017
E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2017 Resultaten Användningen av e-tjänster inom socialtjänsten är fortfarande låg. Andelen digitala trygghetslarm ökar men kommunerna nådde inte målet om att alla
Välfärdsteknologi inom funktionshinderområdet
Välfärdsteknologi inom funktionshinderområdet Myndigheten för delaktighet har i uppdrag att verka för att funktionshinderspolitiken ska få genomslag i hela samhället. Vårt uppdrag styrs av mål och strategier
Vision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt
Vision e-hälsa 2025 Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt Agenda Utmaningar och möjligheter Svensk hälso- och sjukvård Vision e-hälsa 2025 Axplock nationella tjänster 3 4 5 Hur ska vi klara välfärden?
Välfärdsteknologi inom funktionshinderområdet
Välfärdsteknologi inom funktionshinderområdet Nationella mål Samhällsgemenskap med mångfald som grund. Samhället ska utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga
Program för stöd till anhöriga
Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera
Det här gör Myndigheten för delaktighet
Det här gör Myndigheten för delaktighet Alla ska kunna vara delaktiga i samhället och ta del av mänskliga rättigheter! Funktionshinderspolitiken ska få genomslag i samhället! FN:s konvention om rättigheter
Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12
1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,
Uppdragsplan Vård- och omsorgsnämnden. Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/
Uppdragsplan 2016 Vård- och omsorgsnämnden Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/0864 003 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Ansvarsområden 4 Verksamhetsidé 4 Uppföljning och utvärdering
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida
1(10) Plats och tid Förvaltningsbyggnaden, Pergolan, tisdagen den 28 augusti 2018 kl 13:00-14.00. Beslutande Övriga närvarande Ledamöter Maud Lundbäck (S), Ordförande Katarina Burman (V), 1:e vice ordförande
Två kommuner två arbetssätt
Två kommuner två arbetssätt -Så lyckades vi med det mobila arbetssättet! Lite fakta om Västerås stad Folkmängd drygt 145. 000 invånare Knappt 50 särskilda boenden Beställar-/utförarorganisation Kundval
Handlingsplan för ehälsa inom socialtjänsten i Malmö stad 2014-2018
Handlingsplan för ehälsa inom socialtjänsten i Malmö stad 2014-2018 Inledning Syfte med planen Kommunstyrelsen beslutade 2008 att anta den nationella IT-strategin för vård och omsorg och gav samtidigt
Riktlinjer för social dokumentation
Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer
Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen
Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser
1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar
Skellefteå kommuns vision
Skellefteå kommuns vision Skellefteå ska vara en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha 80 000 invånare år 2030. Kristina Sundin Jonsson, kommunchef Socialkontoret
Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016
Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program
Inledning Kommunfullmäktiges strategiska målområden och prioriterade mål På väg mot västkustens kreativa mittpunkt!...
INNEHÅLL Inledning... 2 Kommunfullmäktiges strategiska målområden och prioriterade mål... 2 På väg mot västkustens kreativa mittpunkt!... 2 Ett hållbart Varberg... 2 Socialnämndens mål- och inriktning...
Stockholms stad program för stöd till anhöriga
159/2012 SoN dnr 3.1-098/2012 ÄN dnr070303- Stockholms stad program för stöd till anhöriga 2012-2016 Förslag maj 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Inledning Många anhöriga utför ett omfattande
Uppdragsplan 2017 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS UPPDRAG TILL VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET
Uppdragsplan 2017 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS UPPDRAG TILL VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET VON 2016/0924 Antagen av vård- och omsorgsnämnden den 7 december 2016 norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun Innehåll
Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?
Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS
Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377
Så här vill vi arbeta med GPS-larm i stor skala
Så här vill vi arbeta med GPS-larm i stor skala På scen Fredrik Bergström, Socialchef Nora kommun Henrik Essunger, Posifon (projektledare) Ella Kolkowska, forskare Örebro universitet Dick Lindberg, utredare
Den digitala vägen till morgondagens vård & omsorg
Den digitala vägen till morgondagens vård & omsorg Patrik Sundström, programansvarig för ehälsa Center för esamhället, Avdelningen för digitalisering Centrala utgångspunkter Digitalisering det handlar
Äldreplan för Härjedalens kommun. år
Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-24 Dnr 709-189-10 Sn 2 (7) Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Syfte och användning Enligt 3 kap 1 i socialtjänstlagen
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Strategi för digitalisering
Strategi för digitalisering Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2017:666 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades den:
ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4.
ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4. Kommunens äldreomsorg styrs av ramar som utgörs av bland annat socialtjänstlagen, hälsosjukvårdslagen, ekonomiska förutsättningar och politiska mål.
Strategisk färdplan Kortversion
Strategisk färdplan 2017 2020 Kortversion Vår färdplan Den strategiska färdplanen är ett stöd i Socialstyrelsens arbete för att svara mot vårt uppdrag. Uppdraget utgår från de lagar som styr myndighetens
Att stödja äldre personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja Introduktion och diskussion
Att stödja äldre personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja Introduktion och diskussion Inledning Detta material innehåller tre delar: Del 1. En introduktion till metodstödet för handläggare
Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll
Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCIAL OMSORG SID 1 (3) 2009-08-26 Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg Inledning Av bestämmelserna i 3 kap. 3 SoL och
Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-02-22 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11 Förslag till beslut Att Riktlinjer för handläggning,
Ny e-hälsovision, vad händer nu?
Ny e-hälsovision, vad händer nu? Patrik Sundström, programansvarig e-hälsa SKL Jean-Luc af Geijerstam, utredare ehälsomyndigheten Sofie Zetterström, vice vd Inera Visionen År 2025 ska Sverige vara bäst
Socialnämndens inriktningsmål/effektmål
Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete -grundstruktur/ramverk enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Alingsås kommun Dokumenttyp: Styrande dokument Fastställt av: Fastställelsedatum: 2(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Trygghetsskapande teknik
Program Policy Handlingsplan Riktlinje Trygghetsskapande teknik Riktlinje för hantering av trygghetsskapande teknik inom särskilda boenden för äldre Beslutad av äldrenämnden 21 februari 2017 Reviderad
Anhörig/närståendepolicy för Stockholms stad äldreomsorg
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING OMSORGEN OM ÄLDRE OC H STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Handläggare: Lena Alksten, Therese Lang Telefon: 08-508 24 551, 08-508 24 506 2010 Till Skärholmens stadsdelsnämnd
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för
Styrande dokument. Strategi e-hälsa inom H2O Fastställd av kommunfullmäktige , 109. Gäller från och med
Styrande dokument Strategi e-hälsa inom H2O- 2017-2025 Fastställd av kommunfullmäktige 2017-09-11, 109 Gäller från och med 2017-09-26 Strategi e-hälsa inom H2O 2017-2025 Sida 1 av 8 Innehåll Inledning...
Ledningssystem för god kvalitet
RIKTLINJE Ledningssystem för god kvalitet Dokumentet gäller för Socialnämnden och Äldrenämnden Dokumentets syfte och mål Säkerställa att medborgare inom socialnämnden och äldrenämndens ansvarsområden får
Politiska inriktningsmål för vård och omsorg
Dnr 2017KS562 078 Politiska inriktningsmål för vård och omsorg Förord En helhetssyn med utgångspunkt från den enskildes behov och alla människors lika värde tillsammans med självbestämmande, trygghet och
Kvalitetspolicy. Foto: Fredrik Hjerling. POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST
Kvalitetspolicy Foto: Fredrik Hjerling Dokumenttyp Styrdokument Beslutat av Kommunstyrelsen Dokumentnamn Kvalitetspolicy Ansvarig förvaltning och avdelning Kommunstyrelseförvaltningen, Ekonomiavdelningen
Design för välbefinnandeatt utgå från individens behov vid utveckling och upphandling
Design för välbefinnandeatt utgå från individens behov vid utveckling och upphandling Funktionshinderkonferens 2016 Karlskrona, 2016-05-27 Madelene Larsson, Togedia AB Min bakgrund 15 år med användbarhet
Uppdragsplan Vård- och omsorgsnämndens uppdragsplan för 2018 VON 2017/1008. Antagen av nämnden den 13 december norrkoping.
Uppdragsplan 2018 Vård- och omsorgsnämndens uppdragsplan för 2018 VON 2017/1008. Antagen av nämnden den 13 december 2017 norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun 1 I årets uppdragsplan uttrycker vård-
PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015
PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ
1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa
Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting
Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Digitalt ledarskap i praktiken Halmstads kommun
Digitalt ledarskap i praktiken Halmstads kommun Jennie Vidal Förvaltningschef hemvårdsförvaltningen Thomas Wollentz, IT och digitaliseringsansvarig hemvårdsförvaltningen Mål 2050 150 000 topp 100 000
Manual och instruktioner Workshop DigIT. Stöd och instruktioner för tillhörande Powerpoint ESF PROJEKT DIGIT
Manual och instruktioner Workshop DigIT Stöd och instruktioner för tillhörande Powerpoint ESF PROJEKT DIGIT Workshop Mänskliga rättigheter 1 timme Stöd och instruktioner för tillhörande Powerpoint Förslag
Kvalitet inom äldreomsorgen
Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5
LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET
LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET VAD ÄR ETT LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET? Ett ledningssystem består av en organisatorisk struktur, processer, rutiner, och resurser som är nödvändiga för ledning, styrning och
Ett gott liv var dag. Politisk handlingsplan. Vård- och omsorgsprojektet. Augusti 2015 juni 2016
Politisk handlingsplan Augusti 2015 juni Ett gott liv var dag Vård- och omsorgsprojektet JUNI 2014 JUNI 2015 Förslag som kräver politiska beslut Skäl till förslaget Aktivitet Ansvar Tidplan Skapa tillgängliga
Myndigheten för delaktighet
Myndigheten för delaktighet Full delaktighet för alla oavsett funktionsförmåga Monica Rydén & Mille Salomaa Lindström Det här kommer vi att prata om: Individens rättigheter i fokus Hur digital teknik kan
Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar
1(8) LSS Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar i Hylte kommun Verksamhetstillsyn genomförd av Arbetsmiljöverket, Länsstyrelsen i Hallands län och Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet
Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg
Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur
Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds
1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser
Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Maria Gill
Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård Maria Gill Agenda Myndigheten för delaktighet Definition Olika möjligheter Förutsättningar - Vad behövs Regeringsuppdrag
Trygghetsskapande teknik
Diarienr 2016/00430-ÄN Trygghetsskapande teknik Riktlinje för hantering av trygghetsskapande teknik inom särskilda boenden för äldre. Beslutad av äldrenämnden 21 februari 2017 program policy handlingsplan
Delårsrapport 2018 LSS-VERKSAMHET
Delårsrapport 2018 LSS-VERKSAMHET Innehållsförteckning Delårsrapport 2018...3 Driftredovisning...3 Sammanfattning...3 Perioden - Analys ekonomi/verksamhet...3 Helårsprognos...3 - Prognos...3 - Åtgärder
E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2016
E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2016 Utvecklingen av e-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2016 Dick Lindberg 2017-01-25 Uppdraget Utdrag ur Regleringsbrevet 2016 Socialstyrelsen ska under 2016
Socialnämndens vision för äldre i Habo kommun
Socialnämndens vision för äldre i Habo kommun 2018-2025 Inledning Den enskildes behov ska vara utgångspunkten för den service, vård och omsorg som Habo kommun erbjuder. En ålderdom med värdighet I Habo
Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen?
Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen? 151022, Aros Congress Center, Västerås Lena Karlsson, VKL Karina Tilling, VKL Välkommen! Dagens syfte Ett steg
Uppföljning av Skoga vård- och omsorgsboende år 2016
SID 1 (5) Uppföljning av Skoga vård- och omsorgsboende år 2016 Bakgrund Verksamheten på Skoga vård- och omsorgsboende drivs av Humaniora vård och omsorg i kommunens egen regi. Skoga har 100 lägenheter
Bilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med
Bilaga 1 Dnr SN 2013/298 Socialnämndens strategi för VÅRD och OMSORG Gäller från och med 2014-01-01 1 Förord Denna strategi för vård och omsorg redovisar den övergripande och långsiktiga inriktningen för
Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning
Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat
Äldrenämndens. inriktningsmål
Äldrenämndens inriktningsmål Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Sid 3 Verksamhetsidé Sid 4-5 Vision Sid 6 Uppdrag Sid 7 Ekonomi Sid 8 Verksamhet Sid 9-11 Personal/Organisation Sid 12 Inledning
Välfärdsteknik. Ett verktyg för att hantera vardagslivet
Välfärdsteknik Ett verktyg för att hantera vardagslivet Det här är vi Regeringsuppdrag 2014 Utveckla kunskap och vägledning av annat stöd än endast personalstöd, för att personer med nedsatt beslutsförmåga
Innehållsförteckning 3 (12)
[Skriv sammanfattningen av dokumentet här. Det är vanligtvis en kort sammanfattning av innehållet i dokumentet. Skriv sammanfattningen av dokumentet här. Det är vanligtvis en kort sammanfattning av innehållet
Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad
Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst baserat på erfarenheter från Västerås stad Denna skrift är en kort version av Att införa e-hemtjänst erfarenheter från Västerås stad, art.nr 12366. Ladda ner den
Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde
Verksamhetsplan2009-2011 för Bryggarens hemtjänstområde Reviderad 20110104 Till grund för enhetens verksamhet är Förvaltningen för omsorg och hälsas verksamhetsplan 2009-2011 Vision Vi är till för att
Strategi för välfärdsteknik inom vård och omsorg
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 13/2017 STRATEGI 1 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jessica Svärd, kommunikatör Godkänd av vård- och omsorgsnämnden 2017-12-07,
Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Anna-Greta Brodin Projektledare
Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård Anna-Greta Brodin Projektledare Agenda Myndigheten för delaktighet Framtiden = Mer empati och high tech Definition
Riktlinje för social dokumentation för kommunala utförare inom vård- och omsorg
Riktlinje för social dokumentation för kommunala utförare inom vård- och omsorg Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2016-02-02 7 Riktlinjerna gäller som längst fram till 2020-02-02 (max 4 år) Dokumentägare:
Kvalitetsrapport hemtja nst
Kvalitetsrapport hemtja nst 2018-08-13 1 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Kvalitetsrapporten... 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 2.1 Riskanalys... 3 2.2 Egenkontroll... 4 2.3 Utredning av avvikelser,
Äldrepolitiskt program
Äldrepolitiskt program Reviderat i Kommunfullmäktige 2017-03-23 2(8) Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 4 Attityder och värderingar... 5 Äldre är en tillgång... 6 Hälsa och livskvalitet... 6 Mat och måltid...
E-hälsoplan Äldrenämnden Bilaga 1 Handlingsplan och förväntade effekter
E-hälsoplan 2018-19 Äldrenämnden Bilaga 1 Handlingsplan och förväntade effekter Diarienummer: ÄN 2016-685 Datum: 2017-12-13 Handläggare: Mats Rundkvist, John Fristedt Organisation: Linköpings kommun Planerade
Hur påverkar lagar och förordningar Esther och det dagliga arbete?
Hur påverkar lagar och förordningar Esther och det dagliga arbete? Flera lagar som styr Socialtjänstlagen - SoL Hälso- och sjukvårdslagen- HSL Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS
Ärende 18. Motion om att utreda möjligheterna att inrätta en äldreombudsman
Ärende 18 Motion om att utreda möjligheterna att inrätta en äldreombudsman Tjänsteskrivelse 1(3) 2018-10-02 KS. 2018-00207 Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Sandra Karlsson Svar på motion om
KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072
1 (5) Utvecklings och kvalitetsavdelningen Ann Louise Brolin 0340-697198 ann.louise.brolin@varberg.se KVALITETSREVISION Socialtjänstlagen (SoL 3kap 3) anger att Insatser inom socialtjänsten skall vara
Nämndsplan Socialnämnden
Nämndsplan 2019 Socialnämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Nämndens ansvarsområde... 3 2 Lomma kommuns vision... 3 3 Nämndsmål... 3 3.1 Nämndsmål och nyckeltal... 4 3.1.1 Brukaren och/eller
Ett gott liv var dag. Politisk handlingsplan. Vård- och omsorgsprojektet. Augusti 2015 juni 2016
Politisk handlingsplan Augusti 2015 juni Ett gott liv var dag Vård- och omsorgsprojektet JUNI 2014 JUNI 2015 Förslag som kräver politiska beslut Skäl till förslaget Aktivitet Ansvar Tidplan Skapa tillgängliga
Program för utveckling av Göteborgs Stads service till boende, besökare och företagare
2017-05-17 Program för utveckling av Göteborgs Stads service till boende, besökare och företagare 2017 2020 Beslutad av: Kommunfullmäktige Gäller för: Samtliga nämnder och styrelser Diarienummer: 0100/16
E-hälsoplan Omsorgsnämnden
E-hälsoplan 2018-19 Omsorgsnämnden Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: ON 2016-524 Datum: 2017-12-13 Handläggare: Mats Rundkvist, John Fristedt Organisation: Linköpings kommun 2 (9) Innehåll Innehåll
Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 248/17
Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering
Samverkan och samarbete det finns rutiner som tydliggör ansvaret för samarbete internt och externt, som gäller den enskildes behov av insatser vad avser t ex överföring av information hur samverkan ska
individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna
Mars 2010 Riktlinjer och rutiner för individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna personlig assistans, ledsagarservice, avlösarservice, kontaktperson och korttidsvistelse enligt
Förslag: Regional handlingsplan för samverkan mellan Region Örebro län och länets kommuner inom e-hälsa
Datum: 2018-05-20 Författare: Ulrika Landström Marie Gustafsson Förslag: Regional handlingsplan för samverkan mellan Region Örebro län och länets kommuner inom e-hälsa Förslag: Regional handlingsplan för
Kommittédirektiv. Välfärdsteknik i äldreomsorgen. Dir. 2018:82. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018
Kommittédirektiv Välfärdsteknik i äldreomsorgen Dir. 2018:82 Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska se över och lämna förslag på åtgärder som kan främja
Uppdragshandling. Socialnämnden 2018
Uppdragshandling Socialnämnden 2018 1 Innehållsförteckning 1 UPPDRAG...3 1.1 Uppgift... 3 1.2 Profil... 6 1.3 Mål och satsningar... 7 2 Fördjupad information om mått...8 2 1 UPPDRAG Bredvid måtten visas
RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen
RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen 1. Bakgrund 1.1 Syfte med dokumentation vid genomförande av
Socialstyrelsens arbete med välfärdsteknologi
Socialstyrelsens arbete med välfärdsteknologi Utredare Sara Lundgren 2016-01-26 Socialstyrelsens roll Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa, och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas
Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS
sida 1 (9) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt
Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt
Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel