Trygghetskamera på äldreboende

Transkript

1 Trygghetskamera på äldreboende

2 Hagalidsgårdens äldreboende

3 Trygghetskamera för tillsyn på äldreboende Syfte med piloten Att det ska finnas kunskap om trygghetskamera skapar förutsättningar för en trygg tillsyn på äldreboende utifrån den enskildes behov

4 Trygghetskamera för tillsyn på äldreboende Pilot Hagalidsgården Utgångsläget i augusti månad var: Generella tillsynsbesök s.k. ronder besök varje natt Majoriteten av dessa besök saknade en dokumenterad, individuell behovsbedömning Vi sitter ofta på huk nedanför sängen i det mörka rummet. Ibland finns en liten lampa tänd. Jag vill gärna verkligen se att personen andas. Och då måste man vara riktigt nära ansiktet ibland. Inte undra på att vissa personer blir förskräckta när de ibland titta upp och jag ha mitt ansikte alldeles vid deras ansikte. När man tänker efter är det väldigt tokigt sätt att göra det på.

5 Trygghetskamera för tillsyn på äldreboende Behovskartläggning påvisade Positiv inställning: mer fokus på individen och god nattsömn Skulle det skapa nya möjligheter? Behov av att jobba mer kvalitativt Oro kring att släppa på kontrollen Nattpersonalen skam när en person avlider mellan tillsynsbesök. Det har alltid varit så här!

6 Trygghetskamera för tillsyn på äldreboende Pilotens genomförande: Införande av individuella behovsbedömningar Bedömningsprocessen ska vara lika Införande av dokumentation av insats tillsyn natt. Implementerat riktlinjen: Trygghetsskapande teknik. Rättsliga förutsättningar för införande inom vård och omsorg. En riktlinje för individer som inte kan ge sitt uttryckliga samtycke Ökat tillgång av trygghetsskapande teknik Utbildning i hantering av trygghetsskapande teknik

7 Trygghetskamera för tillsyn på äldreboende Tillsyn med stöd av trygghetsskapande teknik genom Händelsestyrd tillsyn Att rörelselarm initierar tillsyn med stöd av personal Att rörelselarm initierar tillsyn med trygghetskamera Planerad tillsyn Att tillsyn sker på förbestämda tider med trygghetskamera

8 Trygghetskamera för tillsyn på äldreboende Effekter för individen Förändrad arbetsmetod och ökad tillgång till trygghetsskapande teknik leder till att : Personen får tillsyn utifrån sitt individuella behov Den tillsyn som ges stärker den enskildes integritet Personen får ökad möjligheter till att vara självständig vid dagliga aktiviteter. Nattsömnen blir lugnare

9 Trygghetskamera för tillsyn på äldreboende Effekter för verksamhet Förändrad arbetsmetod och ökad tillgång till trygghetsskapande teknik leder till: Tillsyn utifrån den enskildes individuella behov Tillsyn som stärker den enskildes integritet Tillsyn som gör det möjligt för den enskilde att bibehålla sin självständighet vid dagliga aktiviteter. Förbättrad nattsömn Lugnare nattmiljö Personalens tid frigörs till mer kvalificerade omvårdnad Personalens kompetens nyttjas i högre grad Personalens arbete upplevs tryggare Personalens upplevda stress minskar Minskat behov av att ta in extra resurser.

10 Trygghetskamera för tillsyn på äldreboende Att förändra ett synsätt Etiskt så är det bättre med kamera än att vi smyger fram nära, nära ansiktet. Vissa hade becksvart och vi var tvungna att smyga in väldigt nära. Själv har jag ljuset från den öppna dörren i ryggen och personen ser mig och vad jag gör. Undrar om de funderar på när det där ansiktet ska dyka upp igen på natten. Personer vi gick in till förut sover bättre nu när vi inte stör dem. Tidigare har de sovit halva natten, i och med att vi går in och stör dem natten. Sedan är personen vaken resten av natten Det går inte att bli anklagad för att inte ha varit där då alla har en plan för tillsyn som vi följer. En bedömd tillsyn, ingen random tillsyn.

11 Trygghetskamera för tillsyn på äldreboende Anhörigas upplevelse

12 Ramfunktionsprogram för äldreboende

13 Övergripande information Helena Duske Boendestrateg Sociala Nämndernas förvaltning Charlotte Bergdahl Lokalstrateg Teknik- och fastighets förvaltningen

14 Syfte: Många pågående projekt Ju bättre kravställare vi är tidigare skede desto bättre slutprodukt Förkorta projekteringstid Undvika tilläggsbeställningar i sena byggskeden Effektiversera vårt interna arbete Ramprogram som lutar mot beprövad forskning och erfarenhet Ta lärdom av tidigare projekt t ex Hälleborg Att bygga ett äldreboende som håller över tid och oavsett av utförare av vården i omsorgen eller fastighetsägare

15 Framtaget i nära samarbete med olika representanter : Fastighetsförvaltningen med teknikkunniga Sociala nämndernas förvaltning med strateger specialisterkompentenser Fokusgrupper verksamhet Demensföreningen Nämnd

16 Målgrupp äldreboende De som får plats på ett äldreboende har ett vårdbehov som är så omfattande att alla hjälpinsatser i en ordinär bostad är uttömda. Vårdbehoven kan vara både fysiska och psykiska. På äldreboendet skall man kunna bo kvar oavsett vilket vårdbehov man får i framtiden

17 Övergripande målsättning för äldreboenden Våra äldreboenden ska erbjuda ett gott liv för de som bor där. Respekten för de äldres integritet, trygghet och valfrihet ska utgöra grunden för boendet. De äldre ska i en trygg och hemlik miljö få en god vård och omsorg. Vi ska erbjuda möjlighet till ett aktivt liv och meningsfull tillvaro oavsett hälsotillstånd. Ett äldreboende är en arbetsplats där våra anställda ska ha en god arbetsmiljö.

18 Övergripande fastighetsfrågor Lokaleffektivitet (försöka nå ca 75 BTA/boende) Minst två boendeenheter per våningsplan Gärna i närheten av annan verksamhet tex trygghetsboende och förskola Gärna integrerad i stadsbilden och nära allmän kommunikation Minst 50 lägenheter för att få bra driftekonomi Skapa bra infrastruktur för välfärdsteknologi Vid inhyrning-tydlig gränsdragningslista Utrymme att skapa en bra trädgård

19 Nyckeltal-driftekeonomi SNF och FK har tillsammans påbörjat att ta fram nyckeltal för befintliga äldreboende gällande: Yta/boende Driftersättning/boende Driftersättning och bashyra/boende Tendenser/samband med: Högre ersättning för vård desto färre platser Högre kostnad när vi hyr in platser Hyra ca 10 % av driftkostnad, dock vid nyproduktion blir hyresandelen högre /Ligger till grund framöver för att vara en parameter vid ställningstagande vid ny- ombyggnationer samt avveckling av äldreboenden /

20 Placering Bef. ej exakt alla Planerade större boende Åker Tillber ga Sätra Läge idéer: Placering ganska centralt, så det ej blir svårt att fylla på platser Få personal som kan pendla, många nattid, bra kommunikationer Lätt för besökare att nå med kommunikationer

21 Ramfunktionsprogram

22 Ramprogrammets uppbyggnad: Inledning : Lokalen i allmänhet och vad som eftersträvas i lokalen Dokumentet är sedan upplagt som du kommer in i lokalen för att få en känsla för viktiga flöden i lokalen Nästa steg är en rum funktionsbeskrivning per typ av rum Teknikavsnitt finns i slutet av dokumentet

23 Viktiga flöden Skapa bra äldreboenden och samtidigt få ihop driftekonomi (hyra ca 10% av den totala driftekonomin) Exempel på flöden: Två avdelningar bör vara i anslutning till varandra för att kunna ha bra samarbete tex nattid Boenden ska från varje enhet kunna komma direkt ut i den inhägnade trädgården. Gärna genom hiss. Tunga transporter till exempel leverans av varor ska inte ske på samma del av byggnaden som persontrafik till och från boendet. Mat från tillagningsköket ska på ett enkelt, hygieniskt och på så kort väg som möjligt levereras till enheterna. Värmevagnarna ska förvaras på ett diskret sätt på enheten. Separata varuinlämning mellan kök och övrigt. Läkemedelsrum ska inte vara i närheten av entré på grund av säkerhetsskäl. Utrymmen för förvaring och tvätt av personalkläder ska finnas i anslutning till omklädningsrum.

24 Teknik Teknik t ex. Reservkraft Värmeplatta vid dusch Sopsug Nödvattenkoppling Inbyggda skenor i tak för taklyft i rum Infrastruktur för välfärdsteknik tex datarum enl. MSB-standard (myndigheten för samhällsskydd och beredskap) Samordning av världfärdsteknologi med fastighetsanknuten teknik: Trygghetslarm Funktion på golv om känner av om någon tex har ramlat Lås/passagesystem Brand Säkerhet med eventuell framtida tillsyn med trygghetskamera Bärbara larmmottagare

25 Viktiga ställningstagande i ramprogrammet Lägenheterna: Lägenheternas storlek kvadrat alla lägenheter i samma storlek Tvättmaskiner i varje lägenhet för att minska smittspridning Trygghetslösningar- sensorgolv eller liknande funktion Höj och sänkbar toalett och handfat- Upphöjda från golv Vattenavstängning till varje lägenhet Läkemedelsskåp taggstyrd

26 Viktiga ställningstaganden Övrigt: Enheter Mottagningskök på varje enhet Gemensamma balkonger Om möjligt hiss från balkongerna Några större tvättstugor Personalytor Gemensamma ytor för hela personalenheten Avskilt från enheterna - när man har rast är man ledig Tvättstuga för arbetskläder samt förvaring

27 Viktiga ställningstagande: Tillagningskök inom äldreboendet med tillhörande serveringsdisk/café del som kan erbjuda enklare lunch samt fika Trädgård anpassad till målgruppen. Teknik anpassad till målgruppen och för att stärka boendes självständighet tex trygghetslösning, öppna dörrar

28 Viktiga ställningstagande Färgsättning anpassat till målgruppen/forskning Materialval anpassat till målgruppen/forskning Tydlig skyltning som är anpassad till målgruppen Nyckelfritt så mkt som möjligt Persontransporter och tung trafik ska hållas åtskilda i så stor utsträckning som möjligt.

29 Upphandling med funktionskrav Syftet med att använda trygghetsskapande teknik på äldreboendet är att bidra till personens trygghet, bibehållen integritet, självständighet samt möjlighet till aktivitet. Personens individuella behov ska alltid stå i centrum vid val av teknikstöd. Trygghetsskapande teknik kan även bidra till verksamhetens utveckling av arbetsmetoder där syftet inte är att ersätta personal utan ge nya möjligheter till att vara på rätt plats vid rätt tillfälle

30 Upphandling med funktionskrav

31 Upphandling med funktionskrav Funktioner för den boende Att alla larmanvändare ska kunna larma via varsin bärbar larmknapp. Att larmanvändare ska kunna larma oavsett var de befinner sig i fastigheten och i närliggande utomhusmiljö som tillhör boendet. Att alla larmtillbehör ska kunna individanpassas utifrån larmanvändarens behov. Att larmsystemet ska möjliggöra användning av olika typer av passiva larm inne i larmanvändares lägenhet. Att det finnas tillgång till utrustning som vid larm från den boendes lägenhet möjliggör samtal mellan boende och personalens bärbara larmmottagare (ej fast installerad).

32 Upphandling med funktionskrav Funktioner för verksamheten Att personalens larmmottagare ska vara bärbar. Personal ska kunna ta emot larm oavsett var de befinner sig i huset eller i närliggande utomhusmiljö. Att personal via larmmottagare ska få information om vem som larmar, typ av larm och varifrån larmet kommer. Att larm för dubbelbemanning ska anges vem som larmar och varifrån. Att leverantör av trygghetsskapande teknik ska tillhandahålla för vårdpersonal, lättförståeliga skriftliga instruktioner/lathundar Att individanpassning av tillbehör inte kräver insats från leverantören utan kan skötas av vårdpersonal som genomgått utbildning/handledning från leverantören.

33 Upphandling med funktionskrav Tekniska funktioner för den trygghetsskapande tekniken Om leverantörens trygghetsskapande teknik kräver datakommunikation, ska den kunna anslutas till byggnadens datakommunikation om staden så önskar. I annat fall tillhandahåller leverantören en motsvarande lösning för detta. Larm ska kunna kvitteras på den plats där den boende som larmat befinner sig. Leverantören bör erbjuda trådlösa och batteridrivna (eller motsvarande) larmtillbehör så att placering av dessa inte är beroende av en kontinuerlig fast strömkälla i den boendes lägenhet

34 Nu och framåt

35 BEHOV AV TILLSYN Tillsyn med stöd av teknik Tillsyn med stöd av personal Tillsyn med stöd av personal Generella Tillsynsbesök HSL/SoL-syfte/Individens önskemål finns ej Om: Om: Hsl-syfte* finns Individen ej kan ge samtycke SoL syfte finns HSL-syfte finns ej Individ kan ge samtycke Ska ej utföras! Dokumenteras enligt HSL/Sol Dokumenteras enligt HSL/SoL Dokumenteras enligt SoL * HSL-syfte = Att det finns en bakomliggande medicinsk bedömning. Patienten kan Ej ge samtycke = Dokumenteras i journalen med stöd av Västeråsmodellen

36 Uppdatering i Hälso- och sjukvårdsriktlinjen Nödrätt, tvång och samtycke Västeråsmodellen Vid bedömning av behov av tillsyn för personer med nedsatt beslutsförmåga ska Västeråsmodellen användas. Nu: Trygghetsskapande teknik. Rättsliga förutsättningar för införande inom vård och omsorg. En riktlinje för individer som inte kan ge sitt uttryckliga samtycke Dörr hemvist och ytterdörr Inlåsning med generellt låsta dörrar till hemvist får inte ske. Om dörr låses som skyddsåtgärd så måste detta bedömas och dokumenteras i journal. Passiva larm Med passiva larm avses larm som aktiveras av den enskildes rörelser. Exempel på passiva larm är dörrlarm, passagelarm, larmmattor, rörelsedetektorer/sensorer eller sensorgolv i den enskildes bostad. Om uttryckligt samtycke inte kan ges, ska bedömning ske enligt Västeråsmodellen. Allt ska dokumenteras i patientens journal GPS-larm Bärbart larm för utomhusanvändning. Om uttryckligt samtycke inte kan ges ska bedömning ske enligt Västeråsmodellen. Allt ska dokumenteras i patientens journal. För varje enskild person med larm ska det finnas en rutin för åtgärder om han eller hon inte återvänder till boendet/enheten. Generella tillsyner utan behovsbedömning ska inte förekomma. Bedömningsprocessen ska vara lika, oberoende om tillsyn ska ske med stöd av personal eller med trygghetsskapande teknik. Tillsyn som insats ska därefter dokumenteras och följas upp, likväl som övriga insatser inom vård och omsorg. Detta gäller oavsett nämndområde.

37 Framtagning av ny riktlinje Trygghetsskapande teknik Riktlinje för hantering av trygghetsskapande teknik inom särskilda boenden för äldre Beslutad av äldrenämnden 21 februari 2017

38 Evidensbaserad kunskap

39 Evidensbaserad kunskap

40 Evidensbaserad kunskap

41 Evidensbaserad kunskap

42 Evidensbaserad kunskap

43 Uppskalning av arbetsmetod Pilot

44 Vill du veta mer? Blogg om välfärdsteknologi i Västerås Stad Facebook Sök på Viktig Vasteras Västerås Stads hemsida eller Sök på Västeråsmodellen Västeråsmodellen - en riktlinje för införande av trygghetsskapande teknik inom vård och omsorg Myndigheten för Delaktighet Under publikationer finns en rapport Teknisk utveckling inom vård och omsorg om personer med nedsatt beslutsförmåga - delrapport Här finns även material om Checklista Miljöanpassning som bidrar till ökad delaktighet Miljöanpassningar som bidrar till ökad delaktighet Etik, miljö och nedsatt beslutförmåga Välfärdsteknologi och miljöanpassningar Olika filmer Myndigheten för Delaktighet Workshop Lycksele Projektledare Ulrika Stefansson och arbetsterapeut Sophie Andersson presenterar projekt Välfärdsteknologi på äldreboende och utvecklingsarbetet på Klockarkärlekens äldreboende Inslag SVT SKL Smartare Välfärd i Västerås NKA play Ulrika Stefansson, projektledare och Mats Rundkvist, strateg om Västerås arbete med att införa E-hälsa och välfärdsteknologi.

45 Vill du veta mer? Svenskt Demenscentrum Under den nya vinjetten Bra att veta om demens publicerar Svenskt Demenscentrum korta filmklipp med olika teman. Vägled med färg och form Hur förvandlar man, med enkla medel, en institutionsliknande miljö till ett hemtrevligt boende så att det passar personer med demenssjukdom? Vi besöker Klockarkärleken i Västerås, ett demensboende som arbetar med vägledande design Socialstyrelsens publikationer Mot mindre tvång och begränsningar Att vända intresset bort från dörrarna Arbetet på Klockarkärleken lyfts fram som ett gott exempel