Svenska kyrkan 4" LUNDS STIFT

Transkript

1 Svenska kyrkan 4" LUNDS STIFT STIFTSSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(19) Plats och tid Beslirtande Övriga närvarande Justerande Justeringens tid Stiftsgården Akersberg i Höör, onsdagen Kl 10:00 den 27 april 2016, kl. 10:00 Johan Tyrberg, ordf. Kerstin Engle Birger Vernersson Anne-Marie Hansson Roine Olsson Ulla-Britt Mattisson Mats Hagelin Elisabeth Sandberg Kullenberg, Lena Petersson Lars-lvar Ericson Sören Ravn Magnus Nilsson Pelle Sundelin, 49 Christer Larsson, 49 Pauline Berglund, 49 Jens Malmhagen, 49 Eva-Lotta Grantén Eirik Ski Katarina Hallenborg Yvonne Lundquist Fors Ulla-Britt Mattisson Tjänstgörande ersättare: Kristina Backe, ers. för Mattias Hansen Eva Äsare, ers.för Elisabeth Sandberg Kullenberg Närvarande ersättare: Kerstin Hesslefors Persson, Kenth Andersson Anna Brandoné Jan Friheden Anders Nihlgärd Eva Äsare Sten Johansson Underskrifter Sekreterare \^WlL^i!M^iU V rvonri? Lundquist Förs r. Ordförande Johan Justering <: Ulla-Britt Mattisson Paragrafer ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Stiftsstyrelsen i Lunds sffi Sammantradesdatum Datum då anslaget sätts upp,9/^1 i-. Jh <R -t Datum då anslaget tas ned l^tkto Förvaringsplats Br protokollet Stiftskansliet. Lund Underskrift Utdragsbestyrkande Ifa-^

2 Svenska kyrkan "fr LUNDS STIFT STIFTSSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(19) 37 Inledning Ordförande förklarar sammanträdet öppnat. Justerandes sign 7F ~^ Utdragsbestyrkande

3 Svenska kyrkan 4" LUNDS STIFT STIFTSSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3(19) 38 Dnr Information frän kansliledningen Ordförande infonnerar om att han har varit på biskopsretreat och efter denna var det visitation i Bara kontrakt. Ordförande redogör for sina tankar kring ny kontraktsindelning. Eva-Lotta Grantén informerar att Lena Simonsson Torstensson tillträder tjänsten som stiftsdirektor den 8 augusti Eva-Lotta Grantén informerar om möte med revisionen. Ett nytt ärende meddelas angående återrapportering av utdelade bidrag från medel för stiftsstyrelsens förfogande, ärende , stiftsstyrelsens beslut 106/15. terandes sign 7r Utdragsbestyrkande

4 Svenska kyrkan 4" LUNDS STIFT STIFTSSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 4(19) 39 Dnr Årsredovisning och verksamhetsberättelse för budgetåret 2015 Eva-Lotta Grantén presenterar Lunds stifts Årsredovisning BUaea l. Stefan Skoog kommenterar den ekonomiska redovisningen. Stiftsstyrelsens beslut: l. Stiftsstyrelsen beslutar föreslå stiftsfullmäktige att fastställa Lunds stifts Årsredovisning Beslutsunderlag Årsredovisning for budgetåret 2015 Arbetsutskottets protokoll 38/16.ign Utdragsbestyrkande

5 Svenska kyrkan "fr LUNDS STIFT STIFTSSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 5(19) 40 Dnr Bokslut för Lunds stifts prästlönetillgångar2015. Katarina Hallenborg redogör för Lunds stifts prästlönetillgånears Årsredovisnii 2Q15.BUaea2. l. Stiftsstyrelsen beslutar föreslå stiftsfijlhnäktige att fastställa Lunds stifts prästlönetillgångars Årsredovisning Beslutsunderlag Lunds stifts prästlönetillgångars Årsredovisning 2015 Arbetsutskottets protokoll 53/16 andes sign Utdragsbestyrkande

6 Svenska kyrkan <. LUNDS STIFT STIFTSSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdafum Sida 6(17) 41 Dnr Beslut från kyrkokansliet, tilldelade medel till arbetet med asylsökande och flyktingar under 2016 Eva-Lotta Grantén ffiredrar ärendet. Kyrkostyrelsen har beslutat om fördelning av medel for arbetet med flyktingar och asylsökande. Lunds stift fsr kr att användas under 2016 och stiften ska skyndsamt besluta om fördelning. Vid tidigare medelsfördekiing har besluten beretts av stiftsdiakonen Sr flykting- och migrationsarbete och avdelningschefen för utvecklingsavdehungen enligt av kyrkostyrelsen angivna kriterier, for beslut av generalsekreteraren. Denna gång ska besluten ske på stiftsnivå. Skyndsamheten är av vikt, då medlen måste användas 2016 och en fjärdedel av året redan forlupit. Därför bör beslutsgången påskyndas. Stiftsdiakonen har inför stiftsstyrelsens sammanträde idag lämnat förslag till kriterier för att församlingar och pastorat i Lunds stift ska få del av dessa medel, och stiftsstyrelsen föreslås besluta att delegera beslutet kring varje enskild ansökan till stiftsdiakonen for flykting- och migrationsarbete och till avdelningschefen for utvecklingsavdelningen. Stiftstyrelsens beslut: l. Stiftsstyrelsen beslutar att fastställa kriterier som anger villkoren för att forsamlingar/pastorat ska fä del av de kronor som tilldelas Lunds stift för arbete med asylsökande och flyktingar under Stiftsstyrelsen beslutar att delegera om tilldelning av dessa medel, enligt fastställda kriterier, till stiftsdiakoneii for flykting- och migrationsarbetet tillsammans med avdelningschefen Sr utvecklingsavdelningen. Beslutsunderlag Tjänsteuäåtande, förslag till kriterier Arbetsutskottets protokoll 52/16 Denna jiaragraf förklaras omedelbart justerad. ==2= Johan Tyrberg, ordförande Ulla-BrittMattisson Protokollsutdrae: Håkan Jälmby, tf. avd.chefutvecklingsavdehungen Carita Ibarra Kristensen, stiftsdiakon Justerandes sign Utdragsbestyrkande

7 Svenska kyrkan "fr LUNDS STIFT STIFTSSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 7(19) 42 Dnr Ansökan om anslag till Svenska kyrkans lekmannaförbund för kostnader föranledda av förbundets rikskonvent, juli 2016 Svenska kyrkans lekmannaförbund ansöker om anslag till förbundets rikskonvent den juli 2016 pä Sundsgårdens folkhögskola. Av skrivelsen framgår att konventet med temat "Jag är vägen, sanningen och livet", samlar deltagare från hela landet for att bland annat inspirera till fi-ivilliga insatser i Svenska kyrkan. Kostnaderna för rikskonventet täcks inte av deltagaravgifter eller av förbundets egna medel. De^önskar anslag om kronor, eller det belopp, stiftsstyrelsen finner skäligt från Lunds stift. Ansökan saknar bamkonsekvensanalys. Bedömningen är att barn inte berörs av beslutet. Stiftsstyrelsens beslut l. Stiftsstyrelsen beslutar att tilldela Svenska kyrkans lekmannaförbund kronor för rikskonvent 2016 ur medel till stiftsstyrelsens förfogande. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Arbetsutskottets protokoll 43/16 Protokollsutdrao Svenska kyrkans lekmannaforbund sign ^r~^t Utriragsbestyrkande

8 Svenska kyrkan 4" LUNDS STIFT STIFTSSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 8(19) 43 Dnr Remiss: Inbjudan att lämna synpunkter på promemoria, Kyrkomusiker i kyrkoordningen Eirik Ski föredrar ärendet. Renussgruppen bestående av musikkonsulenten Staffan Plantin, Alf Bengtsson, f.d. musikkonsulent och stiftsjuristen Charlotta Croner har tagit fi-am förslag till yttrande. Bilaea 3. Eftersom kyrkorättsavdelningen ville ha in remissvar senast den 15 april, var det lite fara i dröjsmål. Arbetsutskottet behandlade förslaget till remissvar vid sitt sammanträde Arbetsutskottet beslutade att skicka iväg svaret i den lydelse som nu föreligger inför dagens stiftsstyrelsesammanträde. Arbetsutskottet beslutade också att remissvaret i laga ordning tas upp vid dagens sammanträde med stiftsstyrelsen. Skulle majoriteten av stiftsstyrelsen idag se behov av någon form av justeringar får dessa skickas in till kyrkorättsavdelningen i efterhand. Stiftsstyrelsens beslut l. Stiftsstyrelsen beslutar enlighet med arbetsutskottets förslag och godtar det inskickade remissvaret. Beslutsunderlag Förslag till remissvar Arbetsutskottets protokoll 47/16 Justerandes sign ^r- Utdragsbestyrkande

9 Svenska kyrkan.8" LUNDS STIFT STIFTSSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 9(19) 44 Dnr Remiss: Inbjudan att lämna synpunkter pé promemorior, Ändringar i kyrkoordningens bestämmelser om offentlighet och arikiv m.m. Eirik Ski föredrar ärendet. Remissgruppen bestående av stiftsjuristen Charlotta Croner och stiftsarkivarien har tagit fram förslag till yttrande. BBaea 4. Eftersom kyrkorättsavdelningen ville ha in remissvar senast den 15 april, var det lite fara i dröjsmål. Arbetsutskottet behandlade förslaget till remissvar vid sitt sammanträde Arbetsutskottet beslutade att skicka iväg svaret i den lydelse som nu föreligger inför dagens stiflsstyrclsesammanträde. Arbetsutskottet beslutade också att remissvaret i laga ordning tas upp vid dagens sammanträde med stiftsstyrelsen. Skulle majoriteten av stiftsstyrelsen idag se behov av någon form av justeringar far dessa skickas in till kyrkorättsavdelningen i efterhand. Stiftsstyrelsens beslut l. Stiftsstyrelsen beslutar enlighet med arbetsutskottets förslag och godtar det inskickade remissvaret. Beslutsunderlag Förslag till remissvar Arbetsutskottets protokoll 48/16 Justerandes sign 7r- Utdragsbestyrkande

10 Svenska kyrkan "8" LUNDS STIFT STIFTSSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 10(19) 45 Dnr Beslut inför miljödiplomering fas 2 Eva-Lotta Grantén föredrar ärendet. stiftskansliet i Lund arbetar systematiskt med miljöfrågor och är diplomerat på fas l nivå enligt Svenska kyrkans miljödiplomering för en hållbar utveckling. Det är ett redskap som utvecklats på grundval av en internationell certifieringsstandard, men anpassats till kyrkans sammanhang. Det inkluderar checklistor for' nulägesbeskrivning inom sex verksamhetsområden samt målarbete mot en gemensam vision av ett stift mitt i världen, engagerat i miljön. Modellen bygger på delaktighet och tron som drivkraft. Enligt standarden krävs det på fas 2 att stiftsstyrelsen har antagit en miljövision och miljöpolicy for stiftskansliet. Dessutom krävs att kansliets övergripande miljömål och delmål ska vara fastställda av kyrkorådet/styrelsen eller delegerad verksamhetsansvarig. Bilaea 5. Stiftsstyrelsens beslut l. Stiftsstyrelsen beslutar att fastställa stiftskansliets mljövision, miljöpolicy och övergripande mål för stiftskansliets olika verksamheter. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Arbetsutskottets protokoll 50/16 Justerandes sign ^^ Lftdragsbestyrkande

11 Svenska kyrkan 4" LUNDS STIFT STIFTSSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 11(19) 46 Dnr Reserapport fran Internationella utskottets studie- och kontaktresa till Palestina 31 maj-7 juni 2015 Eva-Lotta Grantén föredrar ärendet. Internationella utskottet har tidigare redovisat sin studie- och kontraktsresa till Palestina i juni Under besöket blev det tydligt att man från de kristna palestiniernas sida sätter stort värde på den personliga kontakten med kristna från andra länder. Dessa kontakter kan stärka dem i deras arbete för fred, försoning och mänskliga rättigheter. Internationella utskottets rekommendationer Sr resor till det heliga landet ska ses ur det perspektivet. Det är en uppmaning till oss i Lunds stift att skapa kontakter med kristna i det Heliga landet och bilda oss en egen uppfattning om de kristnas situation där idag. Den föreslagna rekommendationen måste därför främst ses som en uppmaning till ett vidgat perspektiv vid planering och genomförande av resor. Vi vill fi-ån utskottets sida också understryka att vi med vårt förslag alrtualiserar de rekommendationer av liknande slag som tidigare funnits. Utskottet har därför vid sammanträde den 15 februari beslutat att godkänna bifogade reviderade rekommendationer. Bilaga 6. Internationella utskottet hemställer därför om att stiftsstyrelsen ställer sig bakom internationella utskottets rekommendationer samt att dessa kommuniceras med församlingarna genom sedvanliga kanaler såsom hemsida och nyhetsbrev Stiftsstyrelsens beslut l. Stiftsstyrelsen beslutar att fastställa Lunds stifts rekommendationer för studieeller pilgrimsresor till det Heliga landet, enligt internationella utskottets förslag. 2. Stiftsstyrelsen beslutar att dessa rekommendationer ska kommuniceras till församlingarna via hemsida och nyhetsbrev. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Arbetsutskottets protokoll 44/16 Protokollsutdrag Marie Kömer, utvecklingsavdelningen UlfBerwill, ordf. intemationella utskottet»rändes sign Utdragsbestyrkande

12 Svenska kyrkan "fr STIFTSSTYRELSEN LUNDS STIFT SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 12(19) 47 Dnr Motion till stiftsfullmäktige från FISK Eva-Lotta Grantén föredrar ärendet. En motion om ständig adjungering av Svenska Kyrkans Unga vid stiftsfullmäktiges och stiftsstyrelsens sammanträde lämnades in till stiftsfullmäktige den 27 november 2015 av Anna Ekström, Per Johansson, Lisbeth Malmström och Stefan Sörensson, samtliga FiSK. Motionärerna pekar på att Svenska Kyrkans Unga är Svenska kyrkans barn- och ungdomsorganisation, och att barnen enligt KO har en särställning. Genom att ständigt adjungera en rqn-esentant Sr Svenska Kyrkans Unga vid sammanträden för Lunds stifts beslutande organ skulle barn och unga ges en reell möjlighet att komma till tals. Det som motionen pekar på är principiellt viktigt, och möjligheten för barn och unga att komma till tals är också en viktig del av den beredning inför varje beslut som görs via bamkonsekvensanalysen. Däremot bör motionens förslag om hur detta praktiskt ska ske avslås. Motionens första förslag är "att stiftsfuumäktige ges i uppdrag att ständigt adjungera en representant fi-än Svenska Kyrkans Unga till sina sammanträden." Enligt KO är stiftsfullmäktiges sammanträden offentliga, varför förslaget inte behövs. Representanter från Svenska Kyrkans Unga närvarar också sedan några år vid stiftsfulhnäktiges sammanträden. Yttranderätt för de närvarande måste stiftsfullmäktige dock fatta beslut om vid varje sammanträde. Motionens andra förslag är "att stiftsfuumäktige ges i uppdrag att ge stiftsstyrelsen i uppdrag att ständigt adjungera en representant flin Svenska Kyrkans Unga till sina sammanträden". Det framgår av kommentaren till 4 kap. 14 KO, jfr 7 kap. 15 KO (att bestämmelserna angående kyrkoråd även gäller stiftsstyrelsen) att stiftsstyrelsen själv beslutar om utomståendes närvarorätt. Stiftsfullmäktige kan alltså inte uppdra till stiftsstyrelsen att besluta om adjungering. Det beslutar stiftsstyrelsen själv. Stiftsfullmäktige kan dock föreslå att stiftsstyrelsen adjungerar Svenska Kyrkans Unga. Stiftsstyrelsens sammanträden är inte offentliga, men adjungering kan ske till varje ärende. Vidare krävs, om nu stiftsstyrelsen så skulle besluta, ett enhälligt beslut om att adjungera en utomstående närvarorätt. En ständig adjungering av Svenska kyrkans Unga skulle innebära två svårigheter. För det första så är Svenska Kyrkans Unga en fristående organisation trots att den är Svenska kyrkans barn- och ungdomsorganisation. Dess samverkan med Lunds stift regleras via avtal. Att ständigt adjungera en organisation som har avtal om samverkan med Lunds stift torde innebära att det blir svårt att avslå en likadan begäran frän andra Svenska Justerandes sign Utdragsbestyrkande

13 Svenska kyrkan "S" LUNDS STIFT STIFTSSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammarrträdesdatum Sida 13(19) Forts. 47 kyrkan närstående organisationer med samverkansavtal (SENSUS, Stiftshistoriska sällskapet. Kvinnor i Svenska kyrkan etc.). För det andra så uppnår en ständig adjungering inte syftet med motionen att ge barn och ungdomar en reell möjlighet att komma till tals. Dels innebär en adjungering inte automatiskt rätt att yttra sig, dels så är stiftsstyrelsen i huvudsak ett beslutande organ, där beredning sker i arbetsutskottet. Lunds stift vill istället hitta andra vägar där principen om att barn och unga kan komma till tals kan omsättas i praktiken. På uppdrag av kanslichefen har en utredning gorts om att skapa ett ungdomsråd i Lunds stift. Ungdomsrådet ska vara en referensgrupp till biskopen. I ungdomsrådet ska frågor som är relevanta for ungdomar dryftas. I ungdomsrådet föreslås Svenska Kyrkans Unga få en fast representant. Ungdomsrådet beräknas starta under hösten Stiftsstvreisens beslut l. Stiftsstyrelsen beslutar föreslå stiftsfullmäktige att avslå motionen Beslutsunderlag Motion Tjänsteutlåtande Arbetsutskottets protokoll 45/16 Justerandes sign -^ Utdragsbestyrkande

14 Svenska kyrkan "fr LUNDS STIFT STIFTSSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 14(19) 48 Förslag till sammanträdesplan 2017 Förslag till sammanträdesplan för arbetsutskottet, stiftsstyrelsen och stiftsfullmäktige föreligger. BUaea 7. Stiftsstyrelsens beslut l. Stiftsstyrelsen beslutar föreslå stiftsfulhnäktige att fastställa föreslagen sammanträdesplan for 2017 Beslutsunderlag Sammanträdesplan Arbetsutskottets protokoll 54/16 Justerandes sign Utdragsbestyrkande

15 Svenska kyrkan "S" LUNDS STIFT STIFTSSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 15(19) 49 Dnr Ansökan från stiftelsen Lunds Stiftsgård att låna 30 miljoner kronor från Lunds stift Pelle Sundelin, Christer Larsson, Pauline Berglund och Jens Malmhagen hälsas välkomna till sammanträdet. Arbetsutskottet fick vid sitt sammanträde en presentation av projektet Sinnerlighetens hus och hur man tänker sig finansieringen kring detta. Kostnadsberäkning har gjort utifrån den första arkitektritningen, men sedan den gjordes har förändringar tillkommit samt mera expertis upphandlats for att få fi-am en mer exakt kostnad. OrdfBranden tackar för presentationen och representanterna lämnar sammanträdet. Därefter fortsätter diskussionen. Arbetsutskottet har inte lämnat något förslag. Det föreslås att ärendet bered vid nästa arbetsutskott den 13 maj och att det sedan hålls ett extra sammanträde med stiftsstyrelsen den 20 maj kl. 13:00, före sammanträdet med stiftsfullmäktige kl 13:30. Stiftsstyrelsens beslut l. Stiftsstyrelsen beslutar att efter beredning i arbetsutskottet den 13 maj hålla ett extra sammanträde den 20 maj kl 13:00 på stiftsgården Åkersberg. Justerandes sign ^ Utefragsbestyrkande

16 Svenska kyrkan "fr LUNDS STIFT STIFTSSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 16(19) 50 Dnr Medel till stiftsstyrelsens förfogande (extra ärende) Eva-Lotta Grantén föredrar ärendet. På initiativ av stiftsdiakonen Carita Ibarra Kristensen framkommer önskemål om att de församlingar som tilldelats medel for arbete med flyktingar och asylsökande från medel till stiftsstyrelsens förfogande, ska återrapportera till stiftsdiakonen enligt dennes direktiv. Se stiftsstyrelsens beslut , Stiftsstyrelsens beslut l. Stiftsstyrelsen beslutar att godta förslaget om återrapportering enligt stiftsdiakonens direktiv från de församlingar som erhållit medel enligt ovan. Protokollsutdraa Carita Ibarra Kristensen, stiftsdiakon Justerandes sign ^w Utdragsbestyrkande

17 Svenska kyrkan «fr LUNDS STIFT STIFTSSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 17(19) 51 Ekonomisk rapport Stefan Skoog kommenterar den ekonomiska rapporten Bilaga 8. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

18 Svenska kyrkan 4* LUNDS STIFT STIFTSSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 18(19) 52 Delegationsärenden BUaea 9. isterandes sign Utdragsbestyrkande

19 Svenska kyrkan "g- LUNDS STIFT STIFTSSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 19(19) 53 Dnr Övriga frågor Utdragsbestyrkande"

20 ^IL^-^A,1 Lunds stift Årsredovisning- 2015

21 Förvaltningsberättdse 2015 Förord Budgeten for 2015 lyfte fram Lunds stifts satsning på dop och undervisning genom två stora projekt. I september kallade biskop Johan till medarbetannöte. Nästan 800 av stiftets medarhetare som arbetar med dop och undervisning deltog i konferensen Gör skillnad. Utifrån bisköpens herdabrev och valspråk arbetades det under konferensen med dessa prioriteringar, och mötet gjorde ett stort avtryck i stiftet. Andra viktiga händelser under 2015 följde av biskop Johans tillträde under hösten Bisköpen skrev sitt herdabrev Kallad till kärlek till stiftets församlingar och genomförde sin första visitation i Rönnebergs kontrakt. Ledarskap är ett annat prioriterat område för Lunds stift, som också lyfts i biskopens herdabrev. Under året har det gjorts en nysatsning kring stöd vid kyrkoherdeskifte i Lunds stift och ledarstöd for nytillträdda kyrkoherdar, samt till unga med uppdrag i stiftets församlingar. Under året växte ocksä Lunds stifts närvaro på nätet och i sociala medier påtagligt och en satsning på rörlig bild gav ett stort genomslag års budget gjordes också satsningar på det diakonala arbetet för flyktingar. Här var budgeten profetisk for under hösten 2015 kom mänga människor till Sverige och Lunds stift har också varit ett bra är för prästlönetillgängama och 2015 delades sammanlagt 72 miljoner ut till församlingarna och till stiftet. Stora satsningar har också skett under året i samverkan med andra med hjälp av externa medel. En ansökan till Europeiska Socialfonden, för att församlingar inom Lunds stift tillsammans med kommuner, arbetsförmedling och försäkringskassa ska utveckla verksamhet som ger dem som står långt fi-ån arbetsmarknaden nya möjligheter, gav projekt Nätverk Lunds stift 30 miljoner kronor. Lunds stift har också fått del i närmare nio miljoner från Svenska kyrkans nationella nivå för sex projekt inom satsningen Dela Tro - Dela Liv, tillsammans med andra stift. Lunds stift har dessutom arbetat for att främja Lunds stifts församlingar med riktat forsamlingsbidrag för aaninistrativ samverkan och undervisning samt den kyrkoantikvariska ersättningen. Det sammanlagda resultatet är ett överskott om 10,5 MSEK. Denna skiunad beror på ett flertal faktorer som varit svåra att förutse vid arbetet med budget 2015, men varav samtliga har lett till positiva resultateffekter. Måluppfyllelsen i verksamhetsplanen är överlag mycket god. De ovan nämnda arbetsuppgifterna har involverat förtroendevalda och medarbetare i stiftsorganisationen och många av Lunds stifts församlingar. Om detta och mycket annat som skett under 2015 finns att läsa i forvaltningsberättelsm. Det är vår förhoppning att våra gemensamma arbetsinsatser under året varit till gagn för Lunds stift och för vår gemensamma kallelse till kärlek. Biskop Johan Tyrberg Tf. kanslichef Eva-Lotta Grantén

22 Förvaltningsberättelse 2015 Förvaltningsberättelse 2015 Detta är Lunds stift Lunds stift är ett av Svenska kyrkans tretton stift och består geografiskt av Skäne och Blekinge. Grunden i stiftets organisation är församlingarna. I Lunds stift fanns 169 församlingar under Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Lunds stift ( ) är Svenska kyrkans regionala nivå och dess grundläggande uppgift är enligt kyrkoordningen att främja och ha tillsyn över församlingarnas uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission samt över församlingarnas ffirvalbung. Främjandet sker framförallt genom att erbjuda utbildniug och fortbildmng men också genom rådgivning för att stödja och stimulera församlingar, anställda, förtroendevalda och ideella i deras uppgift. Stiftet har också ansvar att se all att församlingarna följer Svenska kyrkans regelverk, kyrkoordningen samt Svenska kyrkans bestämmelser. Stiftet ska också verka for en lämplig församlings- och pastoratsindelniag, och tillhandahålla de resurser som behövs för att biskop och domkapitel ska kunna utföra sina uppdrag samt förvalta prästlönetillgångarna. Kyrkans episkopala struktur kommer till uttryck i att den finns en biskop i ledning för stiftet. Till biskopens uppgifter hör att svara för ledning och tillsyn samt inspirera verksamheten i stiftet. I varje stift ska det filmas ett domkapitel. Tillsammans med domkapitlet har biskopen tillsyn över de som är vigda till uppdrag i kyrkan. Högsta beslutande organ för ett stift är ett demokratiskt valt stiftsfuumäktige. StiftsfiiUmäktige utser stiftsstyrelse som är stiftets verkställande organ. Biskopen är ordförande i stiftsstyrelsen. Lunds stift är ett anrikt stift Lunds stift har en mer än tusenårig historia. Lund blev biskopssäte redan 1060 och upphöjdes 1103 till ärkestift över hela dåvarande Norden. Vår nuvarande biskop Johan Tyrberg är nummer 69 i följden av biskopar i Lund. Lunds domkyrka är stiftskatedral och även Nordens största romanska kyrka. Den började byggas redan i början på tusentalet och är idag en av Sveriges största turistattraktioner. I Lunds stift finns över 500 kyrkor som används for gudstjänster, dop, konfirmationer, vigslar, begravningar, konserter och mycket mer. Vara kyrkor och kyrkogårdar rymmer stora andliga och kulturhistoriska värden. Svenska kyrkan i Lunds stift har cirka 3000 anställda varav i runda tal 480 präster, 120 diakoner, 260 kyrkomusiker och 150 forsamlingspedagoger.

23 Förvältaiagsberättelse 2015 Svenska kyrkan är en evangelisk-luthersk kyrka och en del av den världsvida kyrkan. Lunds stift har vänstift i Sydsudan och Tyskland samt en vänrelation med palestinska kristna. Verksamhetsmål för 2015 Lunds safts vision: Bottna l nåden, skapa l världen Inspirera lärande och samlas kring hoppet......med dopet som grund......för att möta livets och världens utmaningar Ytterst ligger Lunds stifts vision all grund for de verksamhetsmål som funnits for Väsentliga händelser under räkenskapsåret Utifrån visionen kan särskilt nämnas fbljande väsentliga händelser under räkenskapsåret. Dop- och undervisnlngsprojekt - för att inspirera lärande med dopet som grund Fokus Dop avslutade 2015 sitt arbete Sr att fördjupa förståelsen kring dop, undanröja onödiga hinder och vända den nedåtgående doptrenden. I projektet, som involverat tjugo forsamlingar i de större städerna, har iorsamlingama fått inspiration, delat erfarenheter och utmanas att hitta nya vägar i sitt doparbete. Projektet har också tagit fram en erfarenhetsbank på inb-anätet, följt utvecklingen i hela Svenska kyrkan gällande dop samt följt och försöka påverka hur dop beskrivs i media. Projektet Inspirera lärandet och samlas kring hoppet arbetade med tjugotre församlingar från stiftets samtliga kontrakt för att möta utmaningarna som ligger i att låta medlemmarna få kunskåp om och dela kristen tro och liv och for att inspirera till mission. Projektet pågar till och med Stöd och hjälp l flykängarbetet - for att möta livets och världens utmaningar Under hösten 2015 anlände många asylsökande och flyktingar till Lunds stift, främst till Mahnö och Trelleborg. Församlingarna behövde mötas och diskutera flyktingsituationen och få kompetensutveckling på området. Ett möte på Åkersberg samlade 80 deltagare och en utbildmngsdag med Expo lika många. En mventering av boenden i stiftet genomffirdes och stiftsdiakonen hade regelbunden och tät kontakt med Migrationsverket, länsstyrelser och Myndigheten for samhällsskydd och beredskap. För att möta forsamlmgamas ökade behov av stöd förstärktes stiftskansliet tillfälligt genom tjänsteköp av diakonal kompetens. Stiftsdiakonen och kanslichefen beredde ansökningar från foraamlingar om extra medel som avsattes av Svenska kyrkans nationella nivå och stiftsstyrelsen delade ut kr i bidrag till församlingar i stiftet. En referensgrupp för flyktingarbetet bildades på kansliet med teologisk och kommunikativ kompetens. Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar fyllde en viktig funktion. Många asylsökande kommer att & vänta länge på sina beslut. Avtalet med Rådgivningsbyrån förnyades för 2016.

24 Förvaltningsbeiättelse 2015 Samverkansprojekt Lunds saft deltar i sex extemfinansierade Dela Tro- Dela Livprojekt, som totalt omfattar drygt åtta miljoner kronor, samt i Cusanusprojektet om naturvetenskap och religion, med en total omfattning av sju miljoner kronor (se huvudprogram 40). Dessutom samverkar stiftet med församlingar och pastorat kring GIP och GAS samt ESFprojektet "Nätverk Lunds stift", som omfattar 30 miljoner kronor (se huvudprogram 20). Verksamhetsmål for 2015 i relation till stiftsstyrelsens prioriteringar I budget 2015 formulerades ett antal verksainhetsmål för året utifrån stiftsstyrelsens prioriteringar; det som stiftet ville uppnå och har uppnått: Dop 20 J S sker en särskild satsning på en storkonferens som riktar sig till alla som i församlingar arbetar med dop och undervisning. Konferensen ska bidra till att sprida erfarenheter från mångårigt doparbete i stiftet och genom detta inspirera till fortsatt arbete. Konferensen "Gör Skillnad" med fokus på dop och undervisning genomfördes den 1-2 sepiember med knappt 800 deltagare från stiftets samtliga kontrakt. Ett särskilt spår fokuserade på dopet. Målet är uppfyllt. Undervisning Målet är att vid undervisningsprojektet Inspirera lärandet och samlas h-ing hoppet slut år 2017 ska arenor för lärande för olika åldrar ha etablerats i samtliga projektförsamlingar. Lärande ska stå i fokus och bli riktningsgivande for projektforsamlingamas arbete. Detta sim hjälpa människor att öka sin kunskap om tro i vår kyrka, öppna människors vägar in i kyrkan och inspirera till ansvarstagande i kyrkan. Medarbetarna i församlingarna ska ha fått en ökad kompetens att undervisa, de ska ha genomfort undervisning och de förtroendevalda ska ha fått möjlighet att stärkas som bärare av tro. Vid utgången av 2015 ska arenor för lärande för olika åldrar shi ha identifierats och lärandeprojekt ha påbörjats i 20 projektförsamlingar eller pastorat. Vid utgången av 2015 var 23 församlingar med i projektet och arbetet med lärandeprojekt har startat. Målet är uppfyllt. Medlemskap Satsningen på sociala medier fortsätter under 2013 och inkluderar även en utvidgning av bloggportalen med fler bloggare. Målet är att fler - både medlemmar och icke-medlemmar - ska bmna möta kyrkan och dess verksamheter utifrån sin egen livssituation och nyfikenhet. Närvaron och besöken på sociala medier har ökat kraftigt. Bloggportalen har utökats med två nya bloggare. Målet är uppfyllt. Ledarskap

25 Förraltningsberättelse 2015 Under 2015 kommer vi att öka vårt arbete med stöd och utbildning inom området verksamhetsledning och verksamhetsstyming i församlingar och pastorat. Under 2014 har vi genom rekrytering till befintliga tjänster ökat vår kompetens inom dessa frågor och målsättningen är att under 2015 utveckla ytterligare former för att öka hmskaper och färdigheter inom ledarskåp och verksamhetsutveckling i det dagliga församlingsarbetet. Nytillträdda kyrkoherdar i Lunds stift erbjuds en grundläggande chefs- och ledarskapsutbildning för att därigenom ge grundläggande kompetens och skapa förutsättningar for att lyckas i sitt ledarskap samt att bygga ett nätverk i stödjande syfte. Kansliet har utvecklat, informerat, startat och genomfort arbetshandledning i samverkan med själavårdscentrum for nya kyrkoherdar. Man har initierat arbete med att undersöka modeller och metoder for att utveckla ledårskap bland annat genom deltagande i etikkonferens och utbildats i denna arbetsmetod och påbörjat planeringsarbetet for kyrkoherdekonferens och rekryteringsdag 2016, liksom en uppfoljning för dem som gått den behörighetsgivande kyrkoherdeutbildningen. Målet är uppfyllt. Från och med 2014 görs särskilda satsningar på unga med uppdrag som ledare iforsamlingsverksamheter. För att hinna växa i rollen som ledare behövs sammanhang där man ges möjlighet att växa som människa, ledare och kfisten. Utbildningen Unga med Uppdrag har fått fäste i församlingarna och har fatt en kraftig ökning av deltagare. Utvärderingar visar att det som utbildningen ger kan de unga använda och jobba vidare med i sitt ledarskap hemma i församlingen. Målet är uppfyllt kommer det att skapas ett ungdomsråd bestående av medlemmar i Svenska kyrkans unga ;' Lunds stift och ungdomar som på annat sätt valt att engagera sig i församlings- och stiftsarbetet. Syftet är att ungdomsrådet ska kunna bidra med synpunkter, idéer och bedömningar kring planerade och pågående stiftsaktiviteter men också peka ut områden för nya aktiviteter. Ungdomsrådet kommer även att ha en betydelsefull roll i arbetet med bamkonsekvensanalyser. Under 2015 gjordes försök att starta ett ungdomsråd, men projektet ebbade ut på grund av oklara förväntningar och mandat. Under 2016 ska ett omtag göras. Målet är inte uppfyllt. Kvalitet Under 2015 kommer det nationella projektet Gemensamt administrativt stöd (GAS) att börja etableras i Lunds stift och stiftskansliet har här en viktig uppgift att stödja de församlingar som önskar ansluta sig til! GAS. Svenska kyrkan gar vidare med GAS ekonomi och GAS personal vilket innebär ett gemensamt arbetssätt med gemensamma system. Under 2015 har tre församlingar arbetat med att fnrbereda ett GAS införande och kör skarpt fi-ån , Angelhohns, Lackalänga-Stävie och Karlskrona-Aspö församling. Målet är uppfyllt.

26 Föwaltaingsberättetse 2015 Framtida utveckling samt väsentliga osäkerhetsfaktorer Utöver det som redovisas i fleråisöversikten redovisas framtiden under huvudprogram Kyrkoavgiften beräknas vara oförändrad under 2017 och 2018.

27 Fönraltningsberättelse 2015 Huvudprogram 10 Stiftsfullmäktige, -styrelse, valda organ Stiftsfullmäktige Stiftsfulhnäktige har under 2015 sammanträtt två gånger. Därutöver ägde en utbildningsdag rum med information om utbildningsreformen och besök på Svenska kyrkans utbildmngsmstitat i Lund. Av StiflsfuUmäktiges beslut under 2015 kan särskilt nämnas följande:. Uppbyggnad av stödsystem för att ge församlingar möjlighet att lämna oljeberoendet för uppvärmning av lokaler. Uppdrag för Jämshögs folkhögskola Stiftsfullmäktige har tagit emot, och lämnat till stiftsstyrelsen att bereda, följande motion:. Motion om att adjungera representanter från Svenska Kyrkans Unga till stiftfuumäktige och stiftsstyrelsens sammanträden Under 2015 av fiillmaktigeledamöter ställda frågor till stiftsstyrelsen ordförande, biskop Johan:. Hur långt har de beslutade stödsystemen för att ge församlingarna möjlighet att lämna oljeberoendet framskridit?. Kan protokollen från stiftsfullmäktige och stiftsstyrelse sändas digitalt?. Vilka åtgärder har vidtagits for att förbättra arbetsmiljön på stiftskansliet?. Hur ska församlingar vägleda medlemmar som lever på existensminimum och i praktiken inte har råd att vara med? Stiftsstyrelsen Stiftsstyrelsen har under året haft åtta sammanträden, varav ett i samband med en tvådagarsöverläggning i april. Av Stiftsstyrelsens beslut kan särskilt nämnas följande:. Sammanläggning av Dagstorps församling och Västra Karaby församling. Deltagande i ESF-projektet "Nätverk Lunds stift". Bidrag till tjänster inom institutionssjälavården Bidrag om totalt kr till ffirsamlingar för arbetet med asylsökande och flyktingar. Fördelning av kyrkobyggnadsbidrag Fördelning av kyrkoantikvarisk ersättning 2016

28 Fötvaltningsbetättelse 2015 Stiftsstyrelsen har under 2015 avgett remissyttranden for följande remisser:. Ändringar i kyrkoordningen. Ny modell för kyrkoantikvarisk ersättning. Handbok for arbetet med kyrkoantikvarisk ersättning. Svenska kyrkans fastighetsförvaltning och utjämningssystem. Ekumenisk överenskommelse mellan Svenska kyrkan och Equmeniakyrkan Vid framtagandet av remissyttranden har arbetsgrupper bildats av stiftskansliets tjänstemän och utsedda ledamöter från stiftsstyrelsen och domkapitlet. Genom samverkan mellan olika remissinstanser för Lunds stift kan aktuella ärenden belysas frän olika perspektiv och leder därmed till genomarbetade remissvar. Stiftsstyrelsens ärenden har beretts av arbetsutskottet. Arbetsutskottet och stiftskansliets personal har på delegation från stiftsstyrelsen beslutat i ett stort antal ärenden. Arbetsutskottet har haft ett arbetssätt som riktat sig både inåt och utåt i stiftets organisation. Arbetsutskottet har också varit aktivt som styrgrupp och referensgrupp i stiftsövergripande projekt, till exempel de projekt som finansieras med riktat forsamlingsbidrag (Rfb) och ska leda till ökad långsiktig samverkan - GIP/GAS och projekt med fokus på barn och unga, Lunds stifts undervisningsprojekt Inspirera lärande och samlas kring hoppet, samt ESFprojektet "Nätverk Lunds stift" Internationella utskottet Det internationella utskottet, som är utsett av stiftsstyrelsen, samlades till sex sammanträden. På studieresan till Israel och Palestina fick ledamöterna möjlighet att möta de palestinska samarbetsorganisationer som Lunds stift har samarbetat med under åren och själva bilda sig en uppfattning om situationen i landet. Dessa erfarenheter kommer att ge bakgrund till det vidare utvecklingsarbetet med stiftets Palestina-arbete. En reserapport har överlämnats till Stiftsstyrelsen och rese-rekommendationer utarbetats. Sensus fick i uppdrag att genomföra en stiftsgemensam "Världens kurs". I samband med heldagssammanträde anordnades Biskopens Internationella seminarium dit tidigare utsända inbjöds med Biskop Stephen Munga, Domprost Noel Knight och Ms Rina Hamza som internationella gäster. Genom detta realiserades en önskan att lyfta tidigare utsändas erfarenheter och tillsammans med biskopen samtala om hur de kan komma hela stiftet till gagn. De internationella kontraktskonsulentema belyste olika aspekter av de EU-migranter som befinner sig i Sverige och ofta tigger på våra gator. Kontraktskonsulentema deltog på medarbetardagama Gör skiunad men en uppfiiljningsdag då Elisabeth Gerle berättade om Den stora fredsresan på 80-talet. Under året besöktes majoriteten av kontrakten for samtal med kontraktsprost och kontrakfkonsulentema.

29 Föivaltningsberättelse 2015 Internationella utskottet har under 2015 haft nära kontakter och samarbeten med Lunds stifts vänstift. Från Evangelische Kirche MitteldeutscMand (EKM) kom bland annat regionalbiskopen på studieresa med sina superintendenter och en pilgrimsvandring arrangerad med Killan samlade bäde tyska och svenska deltagare. Samordningsgruppen for refonnationsjubileet har kommit igång med sitt arbete. Nätverket för arbete med Lui-stiftet i Sydsudan, träffades vid fem tillfällen. Den planerade stiftsresan kunde inte genomföras under aret på grund av det oroliga läget. Domprost Noel Night och MU ledare Rina Hamza besökte Lunds stift i samband med Gör skillnadkonferensen och 20 års-jubileet. Barn i Lui-materialet har presenterats i stiftet. Palestinanätverket träffades vid två tillfällen. Lära Hodaly slutförde sitt utbytesår på Glimåkra folkhögskola. Utskottet har även en viktig roll for utbytesprogrammet "Ung i den världsvida kyrkan" och dess stipendiater. Under våren 2015 var två internationella säpendiater fi-ån Sydafrika i Malmö pastorat och två internationella stipendiater fi-ån Filippinerna i Höganäs respektive Vinslövs församlingar. Under hösten fick vi möjlighet att sända ut tre stipendiater till Sydafrika, Brasilien och Filippmema. De kronor som budgeterades för Internationell mission och diakoni användes enligt följande: till sommarläger for barn anordnat av Wiam, till Wiam forjulaktiviteter i Betlehem och till Svenska kyrkans Internationella arbete. Ekonomisk analys Huvudprogram 10 UtfaU2015 Budget 2015 Avvikelse Intäkter Verksamhetskostnader Personalkostnader Årets resultat

30 Fötvaltningsberättelse 2015 Huvudprogram 20 Kansliledning, prästtjänster och kansliadministration Uppdrag Biskopen är stiftets främsta Sreträdare och ordförande i stiftsstyrelsen och domkapitiet. Bisköpen ansvarar för ledning i stiftet och tillsyn över att kyrkoordningen följs. En biskop ska i enlighet med sina vigningslöften "viga och visitera, uppsöka, rådslå, lyssna och besluta och i allt han gör styrka Guds folk i kallelsen att tyda tidens tecken". Biskopen ansvarar också för att Guds ord förkunnas och att sakramenten förvaltas enligt kyrkans bekännelse och ordning. Biskopen, såsom stiftets ledare, ska enligt kyrkans ordning stödja och stimulera församlingarna i det grundläggande uppdraget. Vid biskopens sida for att främja evangeliets förkunnelse i stiftet och tyda tidens tecken finns kontraktsprostarna och ett stiftskansli i Lund. Biskopen ska värna om kyrkans enhet och hålla kontakt med övriga biskopar och andra kyrkor. Som särskilda resurser till biskopens förfogande finns en kaplan, en sekreterare och en deltidstjänst som husfin. Det är viktigt att få en tydlig koppling mellan biskopsämbetet och kansliet men också att kansliledningen och stiftsledningen gemensamt och integrerat kan skapa goda förutsättningar ffir Lunds safts framtid. Därför gjordes under inledningen av 2015 en översyn av ledning och styrning i stiftsarbetet och en referensgmpp utsågs for att arbeta vidare med resultatet. Kanslichefen lämnade sitt uppdrag i augusti och avdelningschefen på utvecklingsavdelningen blev tillförordnad kanslichef. Under december månad påbörjades rekryteringen av en stiftsdirektor. Kanslichefen har det övergripande ansvaret för kansliets arbete och förestår dess ledningsgrupp. Kanslichefen har som främsta uppgift att leda och utveckla stiftskansliet samt att arbeta i nära samverkan med biskopen och de förtroendevalda. Kanslichefen ansvarar för att verksamhets- och resultatmål uppnås. Ledningsgruppen har från och med hösten 2015 bestått av tf. kanslichef, stiftskansliets avdelningschefer, personalstrategen samt biskopen. Kanslichefens och avdelningschefernas arbete är att leda och utveckla stiftskansliet arbetsområden och personal utifrån stiftets grundläggande uppgift att främja och ha tillsyn över församlingslivet i stiftet och de mål och uppdrag som stiftsfullmäktige och stiftsstyrelsen anger. Sammantaget ska stiftskansliet verka på sådant sätt att samtliga medarbetare och förtroendevalda i stiftet upplever kansliet som en resurs. Stiftskansliets administration har till uppgift att ge service åt stiftets förtroendevalda, kansliets avddningar och anställda vad gäller ekonomi, personaladministration, löner, FT-stöd, lokaler och övrig kontorsservice. Administrationen ger även rad, stöd och hjälp till församlingarna och är behjälplig for ett antal Bistående organisationer, främst med avseende på ekonomihantenng. Kontraktsprostar 11

31 Förvaltningsberättelse 2015 Tre nya kontraktsprostar har utsett av biskop Johan under året. Martin Cruce utnämndes till kontraktsprost i Torna kontrakt, Sara Ericsson i Västra Göinge kontrakt och Ulla-Britt Bengtsson i Åsbo kontrakt. Under aret har kontraktsprost Åke Appelgren fått förlängt forordnande som tillförordnad kontraktsprost i Österlens kontrakt. Kontraktsprostarna är en del av biskopens ledarskap och förväntas - i ömsesidigt förtroende - utveckla och upprätthålla detta ledarskap. Kontraktsprostarna bildar biskopens ledargrupp, som ska arbeta med strategiska val och prioriteringar som berör alla församlingarna i stiftet. Under 2015 vigdes nio präster (sex kvinnor och tre män) i Lunds domkyrka varefter de påbörjade tjänstgöring som pastorsadjunkter i stiftet. Antalet vigda diakoner under året var nio stycken, samtliga kvinnor. Verksamheten Biskopsvisitation Eftersom biskopen var nytillträdd visiterades inget kontrakt våren Tiden ägnades i stället ät att tanka igenom ett delvis nytt visitationskoncept. Biskopen har valt att dels behålla en del av sin företrädares visitaäonsupplägg, dels att förändra det i linje med egna visioner. I anslutning all sin företrädare har biskop Johan valt att göra visitationema tematiska. Det innebär att biskopen i sina frågeställningar utgår från ett tema, samt att programmet för visitationen präglas av temat. Det finns inslag i visitationema där biskopen möter anställda och föitroendevalda, samt offentliga möten med ffireträdare för samliället och näringslivet. Dessutom har biskopen valt att i större utsträckning betona den lokala pastorala enheten, det vill säga pastorat eller fbrsamling, samt anställda, förtroendevalda och ideella. Biskopen besöker varje lokal enhet och de verksamma på plats ges möjlighet att presentera pastoratet och biskopen ges utrymme för respons. Under oktober 2015 visiterades Rönnebergs kontrakt som omfattar församlingarna i Häljaip, Lackalänga-Stävie, Landskrona, Löddebygden, Kågeröd- Röstånga och Kävlinge samt Svalövsbygdens och Västoa Karaby-Hofterup-Dagstorps pastorät. Visitationen i Röimebergs kontrakt hade temat "Nu gör jag något nytt. Det spirar redan. Märker ni det inte?" Citatet frän profeten Jesajas bok (Jes. 43:19) handlar om Guds pågående nyskapelse som ständigt öppnar nya möjligheter. Visitationen var i allt väsentligt välbesökt. Mötena blev många och givande, såväl med anställda, förtroendevalda och frivilliga i församlingens verksamhet, som mötena med företrädare för näringsliv och samhälle. Visitationema förbereds av en projektgrupp från stiftskansliet. Planeringen sker i nära samverkan med kontraktsprosten och biskopen. Biskopsvisitationema är en ambitiös satsning med syfte att skapa gemenskap och vi-känsla, ge inspiration i arbetet, befästa kyrkans roll som samhällsaktör, fortbilda arbetslag och bidra till positiv medlemskommmukation. Främjandeuppdraget är tydligt men visitationema är också en viktig del i tillsynsuppdraget. Biskopens herdabrev Det är sedan gammalt en tradition att nytillträdda biskopar författar ett herdabrev. I boken Kallad till kärlek presenterar Johan sig själv och sin tro. I texten går biskop Johan igenom sitt valspråk "Jordens salt" taget ur Bergspredikan (Matteusevangeliet 5:13), och berättar om de 12

32 Förvaltaingsberättdse 2015 symboler som finns i biskopsvapnet: S:t Laurentius halster, ankaret, vågrörelsen, lanternan och den blå färgen. Reflektionen tas vidare med utgångspunkt från bibeltexten "Du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela din kraft och med hela ditt förstånd och din nästa som dig själv" (Lukasevangeliet 10:27). De avslutande sidorna ägnas åt vad biskop Johan har for tankar kring kyrkans uppdrag framåt. Kyrkan ska vara aktiv i samhället och visa en väg från ord till handling genom mission och diakoni. Tron ska fördjupas genom bibehi och gudstjänster, och ledarskapet i kyrkan ska utvecklas. Det som är bärande for allt är kommumkation - kommunikation med Gud i bönen, mellan medarbetarna i kyrkan och via medier. Tanken med boken är att den ska landa i församlmgama, hållas levande och diskuteras. Boksläppet gjordes vid ett samtal med Johan Wester och herdabrevet delades ut till alla präster och diakoner, bland annat i samband med medarbetarmötet Gör Skilkiad, där gudstjänsterna som firades speglade bokens tema. Boken har sedan sänts till alla församlingar och pastorät. Övrig verksamhet inom huvudprogram 20 Enheten for hållbar utveckling Enheten för hållbar utveckling vid stiftskansliet är verksam inom områdena uthålligt miljöarbete, uthållig fastighetsförvaltning och hållbart kulturarv. Uthålligt miljöarbete Stiftskonsulenten bistår församlingarna i Lunds stift med rådgivning och stöd i miljöarbetet. Fömtom föreläsningar, nätverk och olika utbildningsinsatser är fiirsamlingarnas arbete for att uppnå Svenska kyrkans miljödiplomering en väsentlig arbetsuppgift. Till detta kan läggas samarbete på nationell nivå och omvärldsbevakning av miljöfrågor och andra relevanta aktiviteter. Under 2015 har en församling fått sitt miljödiplom och åtta nya församlingar har fått gnmdläggande miljöutbildning inför deras arbete med nuljödiplomeringen. Vid ett arrangemang i Lunds domkyrka i mars sände biskop Johan en miljöbudkavle att färdas runt till alla kontrakt i stiftet under ett år. Syftet var bland annat att få större insikt och engagemang vad gäller klimat- och miljöarbete och för att hålla Ett biskopsbrev om klimatet aktuelit över en längre tid. Stiftskonsulenten har skött planeringen och kontakten med forsamlingama som tar emot budkavlen. Att ha budkavlen har betytt mycket for många av forsamlingama, både som ögonöppnare och som inspiration i ett pågående miljöarbete. Säftskonsulenten har hållit flera föreläsningar och medverkat i paneldebatter och utbildningar där ett flertal fin-samlingsmedarbetare deltagit. Stiflskonsulenten har även medverkat till att starta ett ekoteologiskt nätverk i Lunds stift. Sammantaget konstateras att miljöarbetet och klimatmedvetenheten utvecklats positivt under verksamhetsåret. De nätverk som bildats i stiftet och på de nationella och internationella pla- 13

33 Förvaltnmgsberättelse 2015 nen är viktiga för att driva ett framgångsrikt miljöarbete och ge en stark Uimatmedvetenhet inom Svenska kyrkan. Uthållig fastighetsförvaltning Uthållig fastighetsförvaltning bistår församlingarna i Lunds stift med rådgivning och stöd inom fastighetsförvaltning. Stiftsingenjörema arbetar för att församlingarna ska kunna forvälta sina fastigheter på ett efifektivt sätt med avseende på bl.a. upphandling av fastighetsrelaterade tjänster och varor samt energianvändning. Detta arbete sker i nära samarbete med både församlingar och externa aktörer. Under året har nya nätverk startats for fastighetsansvariga i de olika kontrakten där fokus legat på att utöka kunskaps- och erfarenhetsutbytet mellan församlingarna. Vid varje nätverksträff har utbildningar hållits i ämnen som till exempel fukt- samt kalk- och putslära. En digital kunskapsplattform, "Ibinder", startades under årets första hälft. Plattformen erbjuder dokument med nyttig information inom fastighetsrelaterade frågor samt ett diskussionsforum. Stiftsprojektet "Isolermetoder av kyrkors bjälklag och valv i Lunds stift" smygstartade under årets sista månader med informationsmöte for berörda parter efter att kyrkoantikvarisk ersättning ansökts och beviljats. Två heldagsutbildningar for vaktmästare har anordnats med fokus på städung av kyrkan, inneklimat samt handhavandet av textilier och metallforemål. Förutom det förebyggande arbetet har en rad punktinsatser gorts i Srsamlingama, främst gällande fuktproblem, brandskydd samt byte av värmesystem. Det kan konstateras att många församlingar har stort behov av stiftets kompetens och stod i fastighetsfrågor och att Uthållig fastighetsförvaltnings tjänster är efterlragade. Under 2016 kommer en satsning göras på att minska församlingarnas energianvändning och miljöbelastning. Satsningen kommer ta sig uttryck i två större projekt; ett belysningsprojekt och ett uppvärmningsprojekt. Inom ramen for belysningsprojektet kommer olika leverantörer av LEDbelysning och styrning konsulteras varefter ett antal produkter/paketlösmngar för kyrkor ska tas fram. Församlingaraa ska erbjudas en gemensam upphandling via stiftet för att säkerställa bra produkter till skäliga priser. Uppvämmmgsprojektet innebär en inventering av de av Lunds stifts kyrkor som fortfarande värms med fossila bränslen. Berörda församlingar ska erbjudas hjälp att fasa ut den fossila uppvämmingen mot miljövänligare alternativ. Fler nätverksgrupper ska bildas under året med fokus på ffirtroendevalda. Detta har efterfrågats frän flera håll där man som förtroendevald ansett sig behöva mer grundläggande kunskaper om strategier for effekäv fastighetsförvaltning. Hållbart hilturarv Stiftsantikvariens uppdrag är att ge stöd och rad till församlingar och pastorat i frågor som rör det kyrkliga kulturarvet i Lunds stift. En stor del av uppdraget hänger ihop med frågeställningar kring och handläggning av kyrkoantikvarisk ersättning (KAE) och kyrkobyggnadsbidrag (KBB). Detta sker i nära samarbete med kultunniljövårdens övriga aktörer, det vill säga länsstyrelser och museer, i våra två län Blekinge och Skåne. Stiftsantikvarien deltar även i nationella och internationella projekt, samråd och nätverk, både i inomkyrkliga och utomkyrkliga sammanhang. 14

34 Förvaltningsbeiättelse 2015 För år 2015 erhöll Lunds stift 89,2 miljoner kronor i KAE. Ca 200 projekt avseende kyrkobyggnader, kyrkogårdar och kyrkliga inventarier i Lunds stift fick ta del av dessa medel. KBB på 5,9 miljoner kronor fördelades på 21 projekt i Lunds stift. De beviljade medlen kan användas under två år och det är omöjligt att redogöra for hur många av dessa projekt som pågår eller är redan genomförda. Däremot kan konstateras att praktiskt taget alla projekt som beviljades medel för 2014 var genomförda i slutet av Regionala samrådsgruppen för kyrkoantikvariska frågor i Lunds stift sammanträdde två gånger Dessa möten föregicks av handläggarmöten där handläggare och tjänstemän från länens olika kulturmiljöinstitutioner samlas på inbjudan av stiftsantikvarien. Informationsmöte om KAE anordnades i april 2015 på Stiftsgården Åkersberg. Ca 100 fastighetsansvariga tjänstemän och förtroendevalda frän stiftets församlingar och pastorat deltog. Stiftsprojekten Prostvisitationer och kyrkliga inventarier, Karakterisering av kyrkobyggnader i Lunds stift, Orgelinventering i Lunds stift, Timmermanskonst i Lunds stift. Kyrkliga textilier i Lunds stift samt Moderna kyrkobyggnader i Lunds stift pågår. Genomförandet av dessa projekt följer i stort sett de tidplaner som stiftsstyrelsen fastslagit i samband med att KAE ansökts och beviljats till stiftsprojektea. Utöver dessa stiftsprojekt påbörjades ett givande och intressant samarbete med den engelska organisationen Churches Conservation Trust som i nästan fem årtionden har arbetat med kyrkor som blivit underutayttjade och pastoralt övertaliga i England. De erfarenheter som CCT kan inspirera oss med är värdefulla och ger oss förståelse hur processer kring ombyggnad och mångfunktionell anpassning av kyrkobyggnader och -rum kan ske utan att kulturhistoriska värden äventyras. Kyrkorna i Östra Nöbbelöv, Odarslöv, Virke och Häglinge ingår i samarbetet som fyra pilotkyrkor i Lunds stift Främjande av IT-utveckling Kyrkostyrelsen har i samråd med stiftsstyrelserna prioriterat fem samverkansområden för Svenska kyrkan, GIP (gemensam IT-plattform, GAS (Gemensamt administrativt stöd), Samverkande inköp, Fastighetsstöd och GADD (Gemensamt arkiv, diarie- och dokumenthantering). Samverkan sker genom arbetsgrupper med representanter frän varje stift och nationell nivå. Fokus i dessa grupper är användamyttan och forsamlmgsperspektivet. Genom åren har stiftskansliet arbetat med att lansera GIP (Svenska kyrkans gemensamma FTplattform) och nu är hälften av stiftets församlingar en del av denna plattform. Kyrkomötets mal är att vid utgången av 2018 ska 85 % av samtliga anställda vara anslutna. Under hösten anordnades en utbildningsdag kring GIP för lokala FT-supportforetag runt om i stiftet. Vårt gemensamma arbete i hela Svenska kyrkan går nu vidare med GAS ekonomi och GAS personål vilket innebär ett gemensamt arbetssätt med gemensamma system. GAS (Gemensamt Administrativt Stöd) förutsätter att enheten är en del av GIP. Under 2015 har tre församlingar arbetat med att förbereda ett GAS-inforande från 2016; Angelhokns, Lackalänga-Stävie och Karlsh-ona-Aspö församling. Administratörer, kontaktpersoner för IT och kyrkoherdar har inbjudits till dagar kring gemensam samverkan och användannöten for stiftets GIP- 15

35 Förvaltningsbecätteke 2015 ffirsamlmgar. Dessa dagar fyller en viktig funktion för enheterna, som kan följa utvecklingen inom området medan stiftskansliet far möjlighet att sprida information och kunskap. Under aret som gått har stiftskansliet arbetat aktivt med att hjälpa församlingar med val av datakommunikation även för de enheter som inte är en del av GIP. Detta är ett strategiskt och viktigt arbete i värt främjandeuppdrag ur ett tekniskt perspektiv. Det finns mycket pengar att spara genom samverkande inköp i våra enheter. Samverkande inköpssamverkan har tagit fart under Den strategiska styrgruppen på nationell nivå har konstituerat en arbetsgrupp. Inköpspolicy och uppforandekod för leverantörer är fi-amtagna under ett antal workshops och kommer att antas av kyrkostyrelsen under våren Vidare är en inköpshandbok framtagen. Dessa dokument är Svenska kyrkans gemensamma och kan antas av respektive stiftsstyrelse och kyrkoråd. Stiftskansliet är en viktig part i detta kommunikations- och förändringsarbete. Europeiska Socialfonden (ESF) - projekt "Nätverk Lunds Stift" Under våren 2015 har stiftskansliet ansvarat for en förstudie finansierad av ESF inom ramen för deras projektområde "Ett förändrat arbetsliv". Syftet med förstudien var att undersöka möjligheterna ror församlingar inom Lunds stift att tillsammans med kommuner, arbetsformedlingen och försäkringskassan bygga upp och utveckla verksamheter som ger långtidsarbetslösa och sjukskrivna möjlighet att komma närmare den reguljära arbetsmarknaden. Med utgångspunkt från Svenska kyrkans hållbarhetstänkande (ekologisk, social, andlig och ekonomisk hållbarhet) kan församlingarna ses som goda aktörer for att skapa både aktiviteter och sammanhang för att stärka människor som befinner sig i det utanforskap som långtidsarbetslöshet och sjukskrivning kan leda till. Förstudien har gjorts utifrån intresserade församlmgars olika möjligheter att bygga upp relevanta aktiviteter for att kunna ingå i ett treårigt projekt med stöd frän ESF. En ansökan lämnades ia till ESF-rådet. Denna beviljades, och stiftet tilldelades kr i bidrag från ESF. I september månad startade projektet med en planerings- och analysfas. Från och med oktober startade projektets genomförandefas. Projektet avslutas den 31/ Följande deltar i projektet: Församlingar/pastorat: Allerum, Ängelholm, Burlöv, Eslöv, Hörby, Höör, Västra Vram, Karlshamn, Ronneby, Karlskrona-Aspö och Karlskrona Evangelisk Lutherska Missionsffiremng. Organisationer: AlltMöjligt verkstaden och AlltMöjligt second hand i Broby, Stenbräcka ideella förening i Karlskrona. Resurs för arbetet med bamkonsekvensanalys inför beslut Stiftskansliet har tre medarbetare som resurspersoner för arbetet med bamkonsekvensanalyser på församlings- och stiftsnivå. Dessa har också medverkat i utvecklingsarbetet på nationell nivå. Hjälp vid sexuella trakasserier 16

36 Förvaltningsberättelse 2015 I Lunds stift finns två kontaktpersoner för hjälp vid sexuella trakasserier, en man och en kvinna. De som varit eller är utsatta i en kyrklig kontext kan fä olika sorters hjälp: samtal med kontaktpersonen, hjälp att anmäla till polisen, samtalsterapi betald av Lunds stift, stöd vid samtal med myndigheter inom och utom kyrkan eller annat behövligt stöd. Detta gäller såväl anställda, ideella, förtroendevalda som församlingsmedlemmar. Ekonomisk analys Huvudprogram 20 UtfaU2015 Budget 2015 Avvikelse Intäkter Verksamhetskostnader Personalkostnader Årets resultat Framtiden Under 2016 och de närmast följande åren kommer arbetet gå vidare med att förbereda stiftet och stiftskansliet för att möta de krav och utmaningar som ligger i framtiden. Det är viktigt att ha en tydlig koppling mellan biskopsämbetet och kansliet men också att kansliledningen och stiftsledningen gemensamt skapar goda förutsättningar för Svenska kyrkans och Lunds stifts framtid, bland annat genom att kansliet främjar en god samverkan mellan olika aktörer och kompetenser. En särskild utmaning är att möta församlingarnas forväntnmgar på olika slags specialistkompetens på stiftsnivån. Under de närmaste åren ökar pensionsavgångarna och det är viktigt att rätt kompetenser för framtiden rekryteras på det tillgängliga tjänsteutrymmet. Vi kan konstatera att de närmaste åren kommer att medföra nya krav och forvänbungar på Svenska kyrkan. Den mest påtagliga utmaningen är en följd av den ökade folkomflyttningen i världen. Fler och fler ser sig tvungna att lämna sina hem och söka sig en ny tillvaro. Här ökar förväntningarna på kyrkan, både som stöd för asylsökande och flyktingar och som en barmhärtig miljö. Församlingarna behöver rustas för att möta alla dem som söker sig till kyrkan. Svenska kyrkans nationella nivå har aviserat om ett utökat ekonomiskt stöd till församlingar under 2016 att administreras via stiften men också om ett direkt stöd till stiftskanslierna för att öka möjligheten att fortbilda och stödja forsamlmgama. Detta innebär troligen att kansliets organisation för stöd i flykting- och asylirågor behöver utvecklas. Behovet av stöd till församlingar och pastorat för en ökad aaninistrativ samverkan kommer också att öka, och stiftskansliet kommer att vara ett gott exempel under 2016 genom att ansluta sig till en gemensam telefoniplattform samt genom att börja sköta sin löneadministration via en församlings servicebyrå. Lunds stift har också fatt möjlighet att fortsätta ett europeiskt samarbete år genom EU-projektet Erasmus+. Aktörer fi-ån fem europeiska länder far fortsätta att samverka kring strategiska frågor som rör hållbar utveckling och fomybar energi. 17

37 Förvaltningsberättelse 2015 Huvudprogram 25 Informationsavdelningen Uppdrag Informationsavdelningens uppdrag är att - med Lunds stifts vision som utgångspunkt - arbeta for att Svenska kyrkan i Lunds stift uppfattas som en öppen, närvarande och kommunicerande kyrka, bland anställda och förtroendevalda, medlemmar i Svenska kyrkan samt samhället i övrigt. Verksamheten Kommunikativt stöd och främjande Kommunikativt stöd all biskopsämbetet Under 2015 arbetade avdelningen med det filmade konceptet "Fråga biskop Johan" där syftet är att stiftet och dess medlemmar ska få lära känna sin biskop bättre. Koncqrtet vidareutvecklas under Därutöver har avdelningen producerat biskopens jul- och päskhälsningar. I samband med att herdabrevet "Kallad till kärlek" var klart arrangerades ett boksläpp på puben Bishops Arms där biskopen hade ett samtal med komikern Johan Wester om humor. Biskopsvisitationen i Rönnebergs kontrakt gavs en omfattande bevakning med reportage såväl i text- som i filmform. Vid ett par tillfällen under året gavs biskopen kommunikativt stöd i samband med forsamlingsbesök och prästkonvent. Avdelningen ansvarade for marknadsföringen av Baculus Deperditus-kvällen i Lunds domkyrka samt modererade biskopens internationella seminarium på stiftsgården i augusti. Avdehungen är även aktiv i arbetet med biskopens facebooksida. Sidan är en viktig kommunikationskanal for biskopen och har l 367 gillare. Den totala räckvidden för biskopens Facebook var Värt att notera är även biskopens Twitter-konto, som dock sköts av honom själv, men som har påverkan på stiftets kommunikationsarbete. Kontot har l 689 foljare och under 2015 sågs hans tweets av drygt personer. För att bygga goda medierelationer arrangerades möten mellan biskopen och redaktionerna pä Skänska Dagbladet, Kvällsposten, Helsingborgs Dagblad, Sydsvenskan, Sydnytt och Radio P4 Kristianstad. Kommunikativt stöd till stiftsorganisationen Bland de stora händelserna 2015 återfinns medarbetarmötet Gör skiunad. Avdekiingen hade en central roll i förarbetet. Därutöver bevakades mötet i text, bild och fihn. Medarbetare på avdelningen har ingått som en del av projektorganisationerna i dop- och undervisningsprojekten. Kommunikationsavdekungen har medverkat vid ett flertal utbildningsinsatser. För att skapa en bredare förankring i arbetet med sociala medier inrättades det under året en avdelningsöverskridande grupp som fungerar som en redaktion. Under året har avdelningen arbetat med att bygga upp foto/fihnstudion i källaren på kansliet samt att metodutveckla. Kommunikativt stöd tul församlingarna 18

38 Fötvaltaingsbeiättelse 2015 Under april arrangerades den årliga KOM-dagen for chefer, ledare och kommunikatörer i stiftet. Temat för dagen var kommunikativt ledarskap och den genomfördes i samarbete med ÖRA. En operativ KOM-dag arrangerades i september. Det övergripande temat för dagen var användande av rörlig bild. Lunds stifts informatörsnätverk möttes två gånger. Nätverket består av ungefär 20 personer. Vårens möte handlade om kyrkoherdars behov av stöd och höstens om juridiska frågor. Under året påbörjade avdelningen ett utvecklingsarbete vad gäller form, arbetssätt och utseende på nätverket. Samverkan Som ett led i att skapa goda relationer bjöd avdelningen in stiftskommunikatörer frän hela Svenska kyrkan mom ramen for det nationella nätverket till ett tvådagarsintemat på temat rörlig bild. Avdehungen togs i anspråk for att delta i en referensgrupp kring den omfattande omgömingen av svenskakyrkan.se. Nationell nivå använde oss dessutom till den jury som under 2015 utsåg Svenska kyrkans bästa webbplats. I samband med pressvisningen av biskop Peder Winstrup och vid hans gravläggnmg samarbetade avdehungen med Lunds domkyrkoförsamling. Lunds universitet och Historiska museet. Förvaltning av kanaler Intranätet och externa hemsidan Under 2015 ökade användandet av intranätet rejält. Antalet användare som gick in på Lunds stifts intranät ökade frän till en ökning med 405 %. Intranätet hade sidvisningar, vilket är en ökning med 165 procent jämfört med året innan. Noteras kan även att hela 32 % av användarna på intranätet är nya besökare. Under 2015 hade den externa sidan sidvisningar. Det är nästan 40 % färre än året innan och beror till stora delar på att 2014 var ett större nyhetsår med biskopsvalet. Lunds stifts facebooksida, Toutube och bloggar Stiftets facebooksida har l 589 gillare, vilket är flest av alla stift. 65 % av vara facebookgillare är kvinnor. Under förra året var den totala räckvidden , det är en summering av antalet unika användare som går in per dag. På Lunds stifts Youtube-kanal publicerades under förra året 55 videoklipp. Sammanlagt hade vi visningar. Utöver dessa inslag lades en del videoklipp in direkt i facebook. Lunds stift har startat sex bloggar på Svenska kyrkans gemensamma bloggportal. Under 2015 startades Ungdomsrådet en blogg, liksom prästen Albin Tanke i Malmö. Lunds stifts nyhetsbrev och stiftssidan {Kyrkans tidning Lunds stifts digitala nyhetsbrev skickades varannan vecka till närmare l 800 e-postadresser. I nyhetsbrevet förmedlas information om aktuella händelser, kurser, lediga tjänster med mera. Under året påbörjades en flytt till ett nytt verktyg som används inom hela Svenska kyrkan. Stiftssidan publicerades i 48 nummer. Stiftssidan på Kyrkans tidning har en upplaga på cirka exemplar. Under året påbörjades ett arbete med att se över stiftssidan och hur de redaktionella resurserna kan användas på ett bättre sätt. 19

39 Förvaltningsbetättdse 2015 Mediearbete Under 2015 skickades det ut 29 pressmeddelanden flin Lunds stift. 529 artiklar skrevs med anledning av pressmeddelandena. Totalt rapporterades om kyrkliga frågor i Skåne och Blekinge gånger. Under året arrangerades två medieträningar for studenter på Svenska kyrkans utbildningsmstitut samt medieträning Sr ledande befattningshavare med flera på stiftskansliet. Ekonomisk analys Huvudprogram 25 UtfaU2015 Budget 2015 Avvikelse Intäkter Verksamhetskostnader -l 110 -l Personalkostaader Årets resultat Framtiden Kraven på tydlig och lättillgänglig informaäon ökar i det alltmer informationsintensiva samhäliet. I det ständigt ökande infonnaäonsflödet är det alltfler som kräver vår uppmarksamhei och det blir allt svårare att både nå ut med sitt budskap och att hinna orientera sig i de opinionsbildningar som ständigt etableras. Svenska kyrkans röst mäste vara tydlig och väcka uppmärksamhet. Detta ställer stora krav på nya sätt att kommunicera både vad gäller form och media. Satsningen på rörlig bild för att nå fler grupper i samhället och skapa en alternativ uttrycksform till enbart det skrivna och talade ordet är viktigt och kommer att fortsättas. Som Svenska kyrkans främste företrädare i stiftet har biskopen en tydlig roll som opimonsbildåre vilket ställer krav på ett fortsatt proaktivt mediearbete. Proaktivt mediearbete är emellertid också viktigt for alla församlingar for att tydliggöra engagemang och handlingskraft. 20

40 Pöivältningsberättelse 2015 Huvudprogram 30 Organisations- och rättsavdelningen (ÖRA) Uppdrag I avdelningen ingår följande arbetsområden:. Församlings- och pastoratsindehung. De kyrkliga valen. KIL (Kyrkoherdeskifte i Lunds stift). Beredning av ärenden i domkapiflet om tillsyn över präster och diakoner, beslutsprövning, behörighetsprövning och yttranden rörande präster och diakoner m.m.. Stiftelseärenden. Råd, stöd och hjälp till församlingar, anställda och förtroendevalda i rättsliga frågor samt frågor om arbetsmiljö, rekrytering, jämställdhetsarbete, ledarskap, organisation arkiv och diarium. Verksamheten Remissarbete Under året har tjänstemän deltagit i arbetet med att ta fram förslag till remissyttranden. De har deltagit främst som sakkunniga, sammankallande och sekreterare i remissgruppema. En av de större remisserna var "Gemensamt ansvar", där avdelnmgen även arrangerade en informationsträfffor församlingarna med anledning av utredningen. Arbetet med indelningsfrågorna Det fanns budgeterat medel för stöd och hjälp till de pastorat och församlingar som hade planer på att gå samman. Det var tänkt att bidrag skulle kunna ges till de berörda enheterna for att bland annat ta in konsulthjälp får att gå igenom befattningsbeskrivningar, delegationsordningar och andra dokument. Ingen enhet har dock utnyttjat denna möjlighet. Pastorat och forsamlingar som har samtalat om mdelningsändring och börjat planera sådana, har själva, och i vissa fall med hjälp av personal frän ÖRA, arbetat med att få den nya organisationen på plats. Församlingsmstruktionerna Utvecklingsavdelningen har ansvaret för granskning av församlingsinstruktionema. ÖRA bereder ärenden till domkapitlet som gäller anhållan om dispens for att inkomma med forsamlingsinstruktionen. Efterträdarval Om en ledamot eller ersättare i kyrkofullmäktige eller stiftsfullmäktige avgår ska stiftsstyrelsen enligt kyrkoordningen utse en efterträdare. Stiftsstyrelsen har delegerat till juristerna på ÖRA att utse nya ledamöter och ersättare. Under 2015 har 106 ärenden om efterträdarval handlagts. Behörighetsprövning 21

41 Förraltningsberätteke 2015 Inom ÖRA bereds ärenden där domkapiäet gör behörighetsprövning och avger yttranden infor församlingarnas anställning av präster och diakoner. 114 prästtjänster, varav 28 kyrkoherdetjänster, och 30 diakontjänster har behandlats vid domkapitlets sammanträden. Personalspecialisten har ingått i domkapitlets mteryjugrupp. Denna grupp, som också innehåller två av domkapitlets ledamöter, intervjuar de sökande till ledigffirklarade kyrkoherdetjänster och vissa komministertjänster i stiftet. 34 sådana intervjuer har genomförts under året. Personalspecialisten har dessutom medverkat vid antagningskonferens for präster och diakoner. Dlarie- och arklvfrågor Grundkursen i diarieforing och arkivering som stiftsarkivarien började ge 2014 fortsatte under Sammanlagt gavs kursen vid tre tillfällen med totalt 24 deltagare. Under hösten började stiftets nya upplägg for prostvisitationer, där fyra enheter i Bara kontrakt visiterades. Arkivarien deltar under en halvdag per församling eller pastorat. I arkivariens tjänst ingår också löpande arkivhällning och stöd till anställda på stiftskansliet i dokumenthanteringsfrågor. Arkivarien deltar i kyrkokansliets GADD-projekt, som syftar till att erbjuda enhetlig arbetsätt och gemensamma systemstöd i arbetet med diarieföring och arkivering inom Svenska kyrkan. Stiftsarkivarien är personuppgillsumbud lör stiftskansliet. Arbetsmiljöarbete, organisations- och ledarutveckling Organisation- och ledarutvecklaren har under året format om PULS-konceptet till KIL, Kyrkoherdeskifte i Lunds stift. Konceptet har processats i arbetsgrupper och det har gjorts processbeskrivningar. Under året har undersökningen kring behov och önskemål om ledarstöd för kyrkoherdar i Lunds stifts slutförts. Därefter har det byggts former för ledarstöd utifrån resultåtet av utredningen tillsammans med stiftsadjunkten för ledarskapsutveckling. Utbildningen "Ny kyrkoherde" har startats for nyblivna kyrkoherdar i Lunds stift. Det har även genomförts ledningsgruppsutveckling och -utbildning för tre ledningsgropper. Det har erbjudits utbildning i arbetslag om arbetsmiljö efter önskemål från kyrkoherdar. Vidare har det erbjudits utbildning kring nya arbetsmiljöregler vid kyrkoherdeträffar i kontrakten. Övrigt Medarbetare vid ÖRA har genomfort PULS/KIL-uppdrag i 17 pastoravforsamlingar. Assistenten inom ÖRA skriver kallelser till domkapiäets sammanträden, förbereder efterträdarval och expedierar besluten samt beslut om bidrag ur fonder med mera. Domkapitlet har under året avgjort tre överklagningsärenden, ett beslutsprövningsärende, inga ärenden om befogenhetsprövning, fem ärenden om tillsyn av vigningstjänsten ST präster och l ärende om tillsyn av vigningstjänst for diakon samt sex övriga tillsynsärenden. Ärendena har beretts vid avdelningen. Ekonomisk analys Huvudprogram 30 UtfaU2015 Budget 2015 Avvikelse Intäkter Verksamhetskostnader Personalkostnader

42 Förvaltamgsberättelse 2015 Arets resultat -45S Framtiden Det kommer även under 2015 att finnas resurser till viss ekonomisk hjälp åt de pastorat/f8rsamlmgar som gått samman eller de som på eget initiativ vill gå samman. I budgeten för 2015 har dock beloppet reducerats. Bidrag kan ges till berörda pastorat/forsamlingar an ta in konsulthjälp för att gå igenom t.ex. befattningsbeskrivningar, delegationsordningar och andra dokument. Arbetet med utveckling av arbetsmiljöområdet och ledarskapsområdet kommer att fortsätta. Vidare så är förhoppningen att avdelningen kommer att kunna utveckla det arbetsrättsliga området för att kunna stötta pastorat och församlingar i stiftet. Arbetet med kyrkovalet 2017 påbörjas redan ÖRA kommer också, liksom tidigare, att genom utbildning, råd, stöd och hjälp åt anställda och förtroendevalda skapa förutsättningar Si en god arbetsmiljö i församlingarna i stiftet. 23

43 Föivaltningsbeiättelse 2015 Huvudprogram 40 Utvecklingsavdelningen Uppdrag Utvecklmgsavdehiingens uppdrag är att stödja och främja församlingarna i stiftet när de utfor kyrkans grundläggande uppgift. Verksamheten Utvecklingsavdelningen arbetar nära stiftets biskop för att främja stiftets församlingar, deras medarbetare och organisation. Avdehiingen har under året samverkat med Svenska Kyrkans Unga enligt avtal. Svenska Kyrkans Unga har ett särskilt dopuppfoljnmgsaasvar for barn och unga och är samverkanspartner i de sammanhang som rör barn och unga mellan 0-30 är. Avdelningen har också svarat för beredningen av församlingars ansökningar om riktat forsamlingsbidrag, samt yttranden över forsamlingsinstruktioner. Utvecklingsprojekt Främjandet har skett genom projekt som utgår frän Lunds stifts vision och stiftsstyrelsens prioriteringar. Fokus Dop avslutade 2015 sitt arbete for att fördjupa förståelsen kring dop, undanröja onödiga hinder och vända den nedåtgående dopstatistiken. I september avslutades arbetet med projektforsamlingama i och med medarbetannötet Gör skillnad. Under resten av hösten har projektgruppen sammanställt tre olika slutrapporter som finns att hitta under Dopfliken på Lunds stifts hemsida. Projektet Inspirera lärandet och samlas kring hoppet arbetade med tjugotre församlingar från stiftets samtliga kontrakt Sr att möta utmaningarna som ligger i att låta medlemmarna få kunskåp om och dela kristen tro och liv och för att inspirera till mission. Projektgmppen har desssutom arbetat med sin egen förståelse och fördjupning i ämnet genom en studieresa där de mött ffireträdare for religionsdialog och religionspedagogik. De deltagande foreamlingama har erbjudits kr var under aret som ett bidrag till det man vill satsa på. Ett externt projekt, Cusanus, som vill verka for en dialog mellan naturvetenskap och religion startade i Lunds stift under juni Höstterminen 2015 har till stor del präglats av kontraktskonvent med inrildning på frågor om naturvetenskap och tro. Dessutom har förerdrag hållits på MSS-kurs, stiftets medarbetardagar, stiftsgmppen, nätverket för disputerade präster och för undervisningsprojektet. Sammanlagt nåddes cirka 500 deltagare. Utvecklingsavdelningen har kontaktpersoner för de sex externa Dela Tro-Dela Livprojekt som Lunds stift deltar i. Kontraktsarbete Kontraktskonsulentarbetet utvecklas ständigt för att kunna utveckla framjimdeåtgärder som avspeglar samtliga församlingars behov av kompetensutveckling och stöd. Under 2015 deltog samtliga konsulenter på medarbetarmötet "Gör skillnad". Effekterna av arbetet är dels en ökad dialog mellan stiftskansliet och medarbetarna i församlingarna, dels ett ökat medvetande om 24

44 Fötvaltaingsbetättelse 2015 utmaningar och möjligheter i det stiftsgemensamma arbetet. Som exempel har arbetet med musikkonsulentema for att arbeta proaktivt mot barn och orgelundervisning lett till att antalet barn som spelar orgel samt undervisande kyrkomusiker ökar i stiftet. Rekrytering Avdehiingens arbete med rekrytering till kyrkans fyra profilutbildningar är centralt for kyrkans framtid. Detta arbete tar en stor del av budgeten i anspråk eftersom det inkluderar praktiklöner under utbildningstiden. Målet är att kandidaten ska förberedas för forsamlingstjänst inom sin kommande profession. 50 studenter har genomfort praktik med lön, vilket är fler än beräknat. Ytterligare ett antal har gjort det inom ramen Sr sin tjänst eller fördelat på annat sätt så att lön inte utgått, dessa har dock haft en handledare som fatt arvode från stiftskansliet. Under 2015 höjdes praktikarvodet till CSN-nivå. "Mötesplats stift student", MSS, är obligatorisk för blivande kyrkoarbetare. Målet för MSS i Lunds stift är att stärka samverkan mellan de olika profilerna, mformera kring kyrkans uppgift smit ge de blivande kyrkoarbetama m möjlighet att lära känna det stift de ska verka i. Under 2015 har MSS dels genomförts i form av en utbildningsvecka på Södra Hoka, dels genom en resa till Tyskland for att besöka platser som är viktiga for den lutherska kyrkan. Kurserna har varit fullbelagda. Ledarskap, kompetensutveckling och nätverk Det goda ledarskapet och det goda medarbetarskapet är av särskild vikt for församlingarna. Under 2015 har ett utvecklingsarbete skett i samverkan med organisations- och rättsavdelningen samt själavårdscentnnn f5r att kunna arbeta mer proaktivt tillsainmans med församlingama. En första kurs för kyrkoherdar startade i november 2015 med elva deltagare. Kursen samplaneras och genomfors av utvecklingsavdehiingen och ÖRA. Kursen har gett god respöns och bygger på uttalade behov av kyrkoherdar i tjänst. Lunds stifts tolv platser vid den behörighetsgivande kyrkoherdeutbildningen var fyllda. Den stiftsgemensamma utbildnmgen för unga ledare, "Unga med Uppdrag", har fått fäste i församlingarna och har fatt en kraftig ökning av deltagare. Kompetensutveckling for anställda och ideella med uppdrag i kyrkan är en viktig uppgift för utvecklingsavdelningen. Den 1-2 september 2015 skedde en särskild satsning på en konferens, "Gör skiunad", som riktade sig till alla som i församlingar arbetar med dop och undervisning. 782 personer deltog. Deltagare har vittnat om ett inspirerande möte som gett dem nya infallsvinklar i sitt församlingsarbete. Andra har vittnat om att de har blivit utmanade och en reflektion har startat. Mötet hade fyra olika spår som fick namn utifrån missionsbefallningen. Mässorna utgick från biskop Johans valspråk och herdabrev. Innehåll på föredrag och seminarier var inriktat mot dem som har någon av de fyra kyrkliga profilutbildningarna, då detta var årets fortbildningstillfälle. Medarbetarmötet präglades av bamrättsperspektivet och Svenska kyrkans miljötänkande, och vid genomförandet medverkade hela stiftskansliet. Mötets gemensamma gudstjänster och större föredrag genomfördes i Domkyrkan. Nätverken i stiftet stöds genom kompetensutveckling och genom att erbjuda möjligheter till delande av erfarenheter, där de diakonala nätverken far särskilt stöd. Efter den stora mströmningen av flyktingar till Sverige från augusti 2015 så ökade behovet bland församlingarna i 25

45 Föivaltningsbetättelse 2015 säftet markant att mötas och diskutera flyktingsituationen och fä kompetensutveckling på området. Ett möte på Åkersberg samlade 80 deltagare och en utbildningsdag med Expo lika många. Mycket rådgivning och stöd har skett via stiftsdiakonema. Stöd Telefonsjälavården är av stor betydelse for människor i krissituationer. Lunds stift gör sin proportionella del, efter folkmängd i stiftet, i den nationella tjänsten "Jourhavande präst". Denna verksamhet består av tre delar: telefon, brevtjänst och chatt. Brevtjänst och chatt startade i september Telefontjänsten är väl utvecklad sedan 60 år och 2015 besvarades över samtal. Behovet är stort och antalet samtal ökar varje år. Svenska kyrkans finska telefonjour erbjuder möjlighet för personer med finsk anknytning att samtala om sin livssituation och livsfrågor på finska. Under 2015 hade man i Lunds stift totalt 40 jourkvällar och 200 samtal. Stiftet har tio jourmedarbetare varav sju är utbildade lekmän. Jaakko Punta har varit stiftsamordnare och huvudansvarig for verksamheten. Själavårdscentrums samtal är eftersökta och de arbetar med alla yrkesgrupper, anhöriga till anställda, enskilda och i grupp. Arbetshandledning har genomförts med 22 grupper. Stiftet har också i uppdrag att bedriva teckensprakig verksamhet och ha ansvar for hörselfrågor i Lunds stift genomfördes ett nationellt ungdomsläger och en nationell konferens for yrkesverksamma i kyrkan som har en hörselskada, detta i samarbete med HÖKT (hörselskadade i kyrkans tjänst). Ekonomisk analys Huvudprogram 40 UtfaU2015 Budget 2015 Avvikelse Intäkter Verksamhetskostnader Personalkostnader l 857 Årets resultat Framtiden Undervisning som syftar till att fördjupa tro och förståelse vem Gud är och vad Gud gör bland oss är prioriterat i Lunds stift. En kraftsamling kring undervisning genomfors de närmaste åren med utvecklingsavdehiingen som genomforare och samordnare. Bland annat deltar Lunds stift i sex extemfinansierade Dela Tro - Dela Livprojekt. Ledarskapsfi-ågor liksom utbildning av och kring ideella kommer att fortsätta att vara viktiga i den nära Samtiden. Förväntan på en kyrka som är aktiv i samhället är stor i vårt stift och aktualiseras av migrations- och flyktingfrågorna, men också av kyrkan som aktör i den sociala ekonomin. Inom dessa områden kommer en betydande mängd externa medel att fortsätta att tillföras, troligen också i form av tjänster på stiftskansliet. Den fortsatt ökande samverkan mellan Lunds stift. Svenska kyrkans nationella nivå och de andra stiften kring de stora utmaningar Svenska kyrkan står inför innebär att en allt större del av de personella resurserna tas i anspråk för samverkan. Detta, liksom att nya extemfinansi- 26

46 Fönraltningsberättelse 2015 erade medarbetare på hel- eller deltid anställs under begränsade perioder ställer krav på en god flexibilitet i organisationen. 27

47 Förvaltningsberättelse 2015 Huvudprogram 50 Uppdrag Svenska kyrkans prästlönetillgångar består av jord, skog och fondkapital som förvaltats av kyrkan i många århundraden. På uppdrag av kyrkomötet förvaltar stiften prästlönetillgångarna. I Lunds saft har stiftsfullmäktige tillsatt egendomsnämnden för att förvalta tillgångarna. Det operativa arbetet utförs av egendomsavdelningen på stiftskansliet. Avdelningen ansvarar också för att genom främjande hjälpa församlingarna i Lunds stift med frågor avseende arrende och andra fastighetsfrågor. Prästiönetillgångamas ändamål är att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse. Tillgångarna ska förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning. De ska också förvaltas på ett etiskt forsvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. Verksamheten Egendomsavdehlingens huvudsakliga uppgift är att förvalta jordbruksmark, skog och fondmedel som ingår i prästlönetillgåagama. Det löpande arbetet består i att bedriva aktivt skogsbruk i egen regi, förvaltning av jordbruksfastigheter, köp och ffirsäljning av fastigheter och mycket mer. Utgifterna för stiftets förvaltning av prästlönetillgångama betalas med inkomsterna från denna förvaltning. Prästlönetillgångama bär således sina egna förvaltningskostnader. Den årliga avkastning som förvaltningen av prästlönetillgångama genererar delas ut till de församlingar som har andelar i tillgångarna samt till stiftet har varit ett bra år föl prästlönetillgångama. Förvaltningen har gett ett mycket bra resultat, vilket huvudsakligen beror på en hemtagen realisationsvinst samt en posiäv börsutveckling. Utdehungen 2015 föreslås bli 72 miljoner kronor (jämfört med 66 miljoner kronor år 2014) varav 36 miljoner kronor delas ut till församlingarna och 36 miljoner kronor till stiftet som en särskild utjämningsavgift. Lunds stifts prästlönetillgångar upprättar en sqiarat årsredovisning där man kan läsa mer om förvaltningen av prästlönetillgångama. Huvudprogram 50 UtfaU2015 Budget 2015 Avvikelse Intäkter Verksamhetskostnader Personalkostnader Årets resultat Framtiden 28

48 Förvaltningsberättelse 2015 Egendomsnämnden arbetar kontinuerligt för en god förvaltning av Lunds stifts prästlönetillgångar och för att kunna hålla en jämn och hög utdelning. Detta innebär bland annat ett välskött skogsbruk samt väl förvaltade jordbruksfastigheter och fondmedel. 29

49 Förvaltningsberättelse 2015 Gemensamma personalkostnader Kostnadsstället omfattar i huvudsak kostnader för arbetsmiljö, sjuk- och hälsovård, rekrytering, gemensam fortbildning och trivselresurser. Kostnaderna för arbetsmiljö, foretagshälsovärd och olika rehabiliteringsinsatser har varit kr (jämfört med kr för 2014), vilket innebär kr per heltidstjänst (4 402 kr). Under 2015 har två personer varit föremål for särskilda rehabiliteringsinsatser. Friskvårdskommittén har förmedlat bidrag till motionsaktiviteter åt 47 anställda till ett värde av kr. Personalstatistik Följande statistiska uppgifter kan redovisas för år 2015 (2014 inom parentes). Under året har Lunds stiftskansli haft i genomsnitt 64,5 (65,3) heltidstjänster. Påböriade aastäuninear Sju stycken har ällsvidareanställts under året: två stiftsingenjörer, stiftsadjunkt för prästrekrytering, stiftsadjunkt för undervisning, stiftsadjunkt till Själavårdscentrum, biskopssekreterare och stiflsdiakon. Tre vikarier har fått tillsvidareanställning: pressekreterare, stiftsjurist och stiftsadjunkt med inriktning på ledarskapsutveckling. En stiftsjurist har fatt fortsatt förordnande som tillförordnad avdelningschef och en avdelningschefhar blivit tillförordnad kaaslichef. En vikarierande stiftsjurist har påbörjat sin anstäuning på egendomsavdelningen. En delprojektledare under införandet av GAS har projektanställts. ESF-projektet har två stycken projektanställningar. Avslutade anställninear Nio stycken har avslutat sin anställning. En pensionsavgång (biskopssekreterare), sju tillsvidareanstäuningar (stiftsingenjör, pressekreterare, fyra stiftsadjurikter och en stiftskonsulent) samt ett avslutat vikariat på kommunikationsavdelningen. En medarbetare har beviljats nedtrappning i tjänstgöringsgrad enligt den så kallade 80/90/100 modellen. Rekrytering av ny stiftsdirektor påbörjades i december Stiftskansliets personal i siffror. Jämförelsetalen för 2014 anges inom parentes. Stiftskansliets personal i sif&oi. Jämföreketalen för 2014 anges iaom parantes. Totalt Kvinnor 53 (52) 53(53) Medelålder (samtliga) Medellön kr ( kr) kr ( kr) Män 52(51) kr (40 636) 30

50 Pörvaltningsberättelse 2015 Slutat under året 9(9) (tiusvidareanst, allm visstidsanstäuning) Börjat under året 11(9) (tillsvidareanst, allm visstidsanställning) Sjukstatistik - total sjukfrånvaro/ord. arbetstid-alla 29 år eller yngre år 50 är eller mer Längtidssjukfrånvaro/total sjukfi-änvaro Alla 3,65 % (5,04 %) *(för få för att redovisas) 3,35% (1,64%) 3,87 % (7,0 %) 19,59 % (48,26 %) 4,98 % (6,99 %) 1,78 % (2,24 %) 4,48 % (2,37 %) (0 %) 5,05 % (9,79 %) 2,24 % (3,17 %) 24,58 % (43,97 %) 0 (67,48 %) 29 är eller yngre år 50 år eller mer 43,80 % (O %) 10,53 % (54,75 %) 48,52 % (O %) O (O %) 13,90 % (50,43 %) 0 (73,0 %) Direkta utbildnings- ' kr ( kostnader kr) Pensionsavgångar,, Uppnår >65 år prognos den anställde kan 2017 välja att arbeta vidare 2018 till 67 år (varav 2 är >65 är) 2 4 l l Framtiden Tre stycken pensionsavgångar kommer att ske under enlighet med stiftsstyrelsens beslut ska varje pensionsavgång medföra att aktuell tjänst och dess omfattning prövas. Det är viktigt att säkerställa att tjänsterna motsvarar framtida kompetensbehov vid stiftskansliet. 31

51 Förvaltaingsbeiättelse 2015 Huvudprogram 70 Bidrag Under denna rubrik bokförs alla typer av bidrag till tjänster. Lunds stift betalar exempelvis bidrag all vissa tjänster i forsamlingar/pastorat f5r institutionssjälavård. Direktiv och riktlinjer samt beslutade beräkningsgrunder for institutionssjälavård är utgångspunkten Sr de bidrag som delas ut från och med Under bidrag redovisas också kostnaderna for präster i telejouren. Bidrag till organisationer har utbetalats enligt budget till Jämshögs folkhögskola. Stiftsgården Åkersberg samt övriga beslutade organisationer. Samverkansavtalet med Rådgivningsbyrån for asylsökande och flyktingar finansierades av ett nytt bidrag på 400 tkr. Av de ej beslutade bidraget på 1000 tkr betalades 672 tkr till församlingar for stöd i asylfrågor och flyktingmottagande. Tillsammans med stiftelsen Sodalitium Majus Lundense och Stiftsgården Åkersberg gavs också bidrag till jul- och sommarläger for socialt och ekonomiskt utsatta barn och familjer Bidrag tfll tjänster - Institutionssjälavård Bidrag om ca. 272 tkr betalades inte ut till sjukhuskyrkan i Lund och Hässleholm på grund av tillfälliga vakanser under året Prästtjänst for barn och unga l behov av särskilt stöd Bidraget togs inte i anspråk då föreningen Åhuslägret avstod från samverkan BUFF Kyrkans Ungdomsfilmpris Svenska kyrkans ungdomsfiknpris delades ut vid BUPF (Barn och ungdomsfilmfestivalen i Mahnö) den 9-13 mars Prissumman är kr. Priset är ett sätt for Svenska kyrkan att stå i dialog med sin samtid. Det ger också möjlighet att artikulera kyrkans röst: Här ser vi evangelium gestaltat på nya sätt. Priset har också betydelse utanför festivalen genom att ge legitimitet åt det filmarbete som pågår i Svenska kyrkans ordinarie församlingsverksamhet, till exempel med konfirmander. Kostnaderna gäller Lunds stifts del av själva priset samt resor, kost och logi Sr jurymedlemmarna. Priset delas ut i samverkan mellan Svenska kyrkan nationell nivå. Lunds stift och Malmö kyrkliga samfällighet. Årets pris gick till fihnen " x+y" regisserad av Morgan Matfhews, med följande motivering: "Anpassningens svårtolkade matematik berättad med bitsk humor, charm och intelligens. En fihn om att bryta sin ensamhet och att lära sig att tycka om någon annan mer än glass." Priset delades ut av biskop Johan. Ekonomisk analys Huvudprogram 70 UtfaU2015 Budget 2015 Avvikelse Intäkter l Verksamhetskostnader

52 Fönraltaingsberiittelse 2015 Personalkostnader -869 o 869 Årets resultat

53 Förvaltningsbetättelse 2015 Huvudprogram 80 Finansiering Kyrkoavgiften blev 270 tkr lägre än budgeterat medan stiftsbidraget blev 393 tkr högre än budgeterat. Resultatet for kapitalplaceringarna blev bättre än budgeterat, cirka tkr. Vid årets utgång uppgick marknadsvärdet på Lunds stifts kapitalplaceringar till 85,5 MSEK. mot bokfört värde om 74,1 MSEK, ett dolt övervärde om 11,4 MSEK. Kapitalplaceringarna följer Svenska kyrkans etiska riktlinjer och är placerat i Kammarkollegiets aktiekonsortium Spiran, Kammarkollegiets räntekonsortium. Kammarkollegiets foretagsobligationskonsortium, Swedbank Roburs Talenten aktiefond Mega samt Talenten räntefond Mega. Finansiella instrument Kapitalförvaltare Instrument Bokfört värde, MSEK Kammarkollegiet Aktiekonsortiet Spiran ,1 Kammarkollegiet Pöretagsobligaäonskons. 12,1 12,2 Kammarkollegiet Räntekonsortiet 15,1 14,6 Swedbarik Robur Talenten Aktiefond Mega 9,7 12,2 Swedbank Robur Talenten Rmtefond Mega 11,5 11,4 Summa 74,1 85,5 Marknadsvärde, MSEK Avskrivningarna blev 0,2 MSEK lägre än budgeterat eftersom investeringar i nya bilar fordröjts och de befintliga bilarna blev tillit avskrivna redan under Kassaflödet for 2015 var positivt om cirka 12 MSEK. på grund av det positiva resultatet för året samt att stiftelsen Lunds stiftsgärd amorterade av lån under året om 1,45 MSEK. Länet till stiftelsen uppgår vid årets utgång till 5,95 MSEK. Ekonomisk analys Huvudprogram 80 UtfaU2015 Budget 2015 Avvikelse Intäkter Verksamhetskostnader o Personalkostnader o o o Årets resultat

54 Pötvaltaingsberättelse 2015 Kommentar till det ekonomiska utfallet Det sammaalagda resultatet är ett överskott om 10,5 MSEK jämfört med det budgeterade resultatet om 0,3 MSEK. Denna skillnad beror på ett flertal faktorer som varit svära att förutse vid arbetet med budget 2015, men varav samtliga har lett till positiva resultateffekter. Av överskottet utgör kostnader för beslutande organ som stiftsfullmäktige, stiftsstyrelse etc. som varit 0,9 MSEK lägre än budgeterat. Kostnader för "Projekt 2015" har övertrasserats, här har kostnader för ledningsutvecklmg, arbetsmiljökartläggning av kansliet och delvis kostnader Sr rekrytering av ny kanslichef belastat verksamheten med 0,8 MSEK GIP projektet har genomförts under ett antal är och 2015 äskade stiftet medel för nedlagda kostnader av kyrkokansliet vilket medförde intäkter utöver budget om cirka 1,7 MSEK. Avdelningen for hållbar utveckling har haft vakanser samt lägre verksamhetskostnader kopplat till vakans och nyanställning under året vilket medförde ett överskott jämfört med budget om 1,3 MSEK. Antalet pastorsadjunkter har uppgått till 9 personer medan budgeterat var 12, vilket gav en positiv differens om ca 0,8 MSEK. Utvecklingsavdelningen har haft vakanser samt en verksamhetsram som varit överdimensionerad, vilket bidragit till att kostnaderna blev l,9 MSEK under budget. Utfallet av kapitalplaceringarna bidrog som nämns ovan med 2,2 MSEK mer än budgeterat. Sammanstälhung av avvikelser mot budget: Huvudprogram 10 Huvudprogram 20 Huvudprogram 25 Huvudprogram 30 Huvudprogram 40 Huvudprogram 50 Huvudprogram 70 Huvudprogram 80 Summa avvikelser Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång Inga väsentliga händelser föreligger. 35

55 Förvaltningsbetättelse 2015 Miljöinformation Stiftet bedriver ingen enligt miljöbalken tillstånds- eller amnälningspliktig verksamhet. Grönt bokslut 2015 Här redovisas antal körda mil i tjänsten med privat bil och stiftskansliets bilar samt för förtroendevaldas resor med egen bil med beräknat utsläpp av koldioxid för 2013,2014 och Ökningen beror på fler körda mil. Förtroendevaldas resor med privat bil Antal mil: 9104 mil 8082 mil nul C02: 15.7 ton 14.5 ton 11.9 ton En minskning i körsträcka med 1343 mil eller 16.6 % jämfört med En minskning i C02 utsläpp med 2.6 ton det vill säga 17.9 % jämfört med Privat bil alla anställda: Antal mil: 9331-lmil 5983 mil 9033 nul C02: 16.4 ton 10.9 ton 16.7 ton En ökning i körsträeka med 3050 mil eller 51 % jämfört med En ökning i C02 utsläpp med 53.2 % jämfört med Stiftskansliets bilar mil C02: 7.4 ton mil 6.55 ton mu 7.5 ton Körda mil en ökning med 13.8 % om man jämför med 2014 C02 utsläpp: En ökning med 14,5 % om man jämför med 2014 Totalt utsläpp från tjänsteresor med bil 2015: Stiftskansliets bilar: 7.5 ton C02 Privat bil i tjänsten: 16.7 ton Co2 Totalt 24.2 ton C02 Det totala utsläppet av C02 för tjänsteresor med bil 2014 var 17.5 ton. Utsläppen har ökat med 6.7 ton eller 38 % jämfört med

56 FLERÄRSÖVERSIKT ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR Tillhöriga per 31 december (antal) Tillhöriga per den 31 december (andel av invånarna i %) Kyrkoavgift (%) Medelantalet anställda omräknat till heltid INTÄKTS. OCH KOSTNADSANALYS (KKR) Verksamhetens intäkter Verksamhetens resultat Resultat från finansiella investeringar ARETS RESULTAT ,1 0, ,3 64,6 0,03 0, ,0 0, ,2 0, Personalkostnader/verksamhetens Intäkter (%) Av- och nedskrivningar/verksamhetens intäkter (%)* 44,1 0,3 47,0 0,6 48,9 0,6 47,2 0,9 52,7 3,0.Nedskrivning av kortfristiga investeringar har gjorts med kkr under Aterföring nedskrivning av kortfristiga investeringar har gjorts med kkr under EKONOMISK STÄLLNING Fastställt mel för det egna kapitalets storlek (kkr) Eget kapita! (kkr) Soliditet (%) Värdesäkring av eget kapital (%) ,9 76,9 75,4 13,4 7,1 10, , ,1 FÖRVALTADE STIFTELSER Stiftet förvaltar 11 stiftelser med ett totalt utgående eget kapital om kkr.

57 Lunds stift (13) Resultaträkning Belopp i Uv Not Kyrkoavgift Erhållen inomkyrklig utjämning 3 Erhållna gåvor och bidrag 4 Nettoomsättning 2 Övriga verksamhetsintäkter Rörelsens kostnader Lämnad inomkyrklig utjämning 3 Övriga externa kostnader 6 Personalkostnader 5 Av/nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar 8 Rörelseresultat Finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 7 Räntekostnader och liknande kostnader Resultat efter finansiella poster Resultat före skatt Arets resultat

58 Lunds stift (13) Balansräkning Belopp i kkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Aktuell skattefordran Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter , Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

59 Lunds stift (13) Balansräkning Belopp i kkr Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 12 Fritt eget kapital Balanserat resultat Arets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga skulder Villkorade bidrag Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Ställda säkerheter Ställda säkerheter for egna skulder och avsättningar Summa Inga Inga övriga ställda panter och säkerheter Summa Inga Inga Ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser Summa Inga Inga

60 Lunds stift (13) Kassaflödesanalys Belopp i kkr Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Not Kassaflöde frän förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning (+) av rörelsefordringar Ökning(+)/Mlnskning (-) av rörelseskulder Kassaflöde frän den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av finansiella tillgångar Amortering av finansiella tillgångar Förvärv av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Arets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

61 Lunds stift (13) Noter Not 1 Redovisningsprinciper Belopp i kkr om inget annat anges Allmänna redovisningsprinciper Från och med räkenskapsåret 2014 upprättas årsredovisningen med tillämpning av årsredovisningslagens (1995:1554), och Bokföringsnämndens BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Vidare tillämpas rekommendationer utgivna av Svenska Kyrkans Redovisningskommitté (KRED). Övergången från tidigare regelverk har gjorts i enlighet med föreskrifterna i K3:s kapitel 35, vilket bland annat innebär att jämförelsetalen för 2013 har räknats om och att omräknade jämförelsetal presenteras i resultat- och balansräkningen samt kassaflödesanalys och noter. Inga förändringar eller effekter har påträffats i samband med övergång. Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas och som är för egen räkning. Som för egen räkning inkluderas även medel där avsikten är att de helt eller delvis ska fördelas till andra juridiska personer men där fördelning grundas pé beslut inom stiftet. Kyricoavgift Svenska kyrkans huvudintäkt utgörs av kyrkoavgiften, l enlighet med lag om avgift till registrerat trossamfund får Svenska kyrkan statlig hjälp med uppbörd, taxering och indrivning av kyrkoavgiftsmedlen. Det slutliga utfallet av kyrkans avgiftsunderlag erhålls först två år efter avgiftsgmndande år och därför är Svenska kyrkan berättigad att uppbära ett förskott frän staten, fördelat med en tolftedel per menad. Samtidigt med utbetalningen av förskottet sker en avräkning av det slutliga avgiftsunderlaget två år tillbaka. Kyrkoavgiften intäktsredovisas i takt med utbetalningarna frän staten. Erhållen inomkyrklig utjämning Inom Svenska kyrkan finns ett utjämningssystem där Svenska kyrkans nationella nivå omfördelar medel mellan trossamfundets organisatoriska delar. Inom ramen för utjämningssystemet tilldelas stiften årligen medel för viss basverksamhet inom stiften (stiftsbidrag). Det beslutade stiftsbidraget kan erhållas dels via utbetalning frän nationella nivån, dels i form av se kallad särskild utjämningsavgift från de stiftsvis förvaltade prsstlönetillgångarna. Stiftsbidrag och särskild utjämningsavgift intäktsförs det år de avser. Utöver den utjämning som regleras inom ramen för kyrkoordningen kan Svenska kyrkans högsta beslutande organ, kyrkomötet, besluta om att av nationella nivåns kapital fördela medel till regional och lokal nivå. Besluten är vanligtvis förenade med villkor. Intäktsredovisning sker då enligt de generella principerna för bidrag i K3, se nedan. Erhållna gåvor, bidrag och offentliga bidrag Erhållna gåvor redovisas som intäkt i den period de mottagits. Bidrag och offentliga bidrag intäksredovisas efter hand som villkor som är förknippade med bidragen uppfylls. Bidrag till anläggningstillgångar har reducerat anskaffningsvärdet pä anläggningstillgångarna. Nettoomsättning Intäkt av varor och tjänster redovisas normalt vid försäljningstillfället. Lämnad inomkyrklig utjämning och lämnade övriga bidrag Stiftet utgör en länk i det inomkyrkliga utjämningssystemet som beskrivs under Erhållen inomkyrklig utjämning ovan. Säväl lämnad inomkyrklig utjämning som övriga lämnade bidrag skuldföis normalt när beslut om bidrag fattas såvida det inte av beslutet framgår att bidraget ska finansieras med kommande års intakter, l det senare fältet skuldförs bidraget föret under det finansieringsär som anges i beslutet. Beslutade, ej skuldförda, lämnade bidrag redovisas som ansvarsförbindelse. Leasing All leasing, både när stiftet är leasetagare och leasegivare, redovisas som operationell leasing, dvs. leasingavgifterna, inklusive en första förhöjd avgift, redovisas som intäkt/kostnad linjärt över leasingperioden. Uppgifterna om avgifter i noten är redovisade i nominella belopp. Med leasingperiod

62 Lunds stift (13) avses den period som leasetagaren har avtalat att leasa en tillgång. Inkomstskatt Stiftens inskränkta skattskyldighet regleras i 7 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). l den mån stiftet bedriver näringsverksamhet är huvudregeln att näringsverksamheten är skattepliktig. Näringsverksamhet kan undantas från skatteplikt om den har naturlig anknytning till det allmännyttiga ändamålet eller är hävdvunnen finansieringskälla. Även normalt sett skattepliktig näringsverksamhet kan i vissa fall undantas frän beskattning om huvudsaklighetsprincipen är tillämplig. Vid fastighetsinnehav kan fastighetsinkomsten undantas från beskattning om fastigheten till mer än 50% används för att främja det allmännyttiga ändamålet alternativt att hyresinkomsterna har naturlig anknytning till det allmännyttiga ändamålet. Stiften är befriad frän inkomstskatt i sin ideella verksamhet eftersom den uppfyller kraven som samhällsnyttig enligt skattelagstiftningen. Materiella anläggningstillgångar l stiftet finns materiella anläggningstillgångar redovisade enligt två olika definitioner K3: Som grundregel gäller att en materiell anläggningstillgång är en fysisk tillgång som innehas för att bedriva näringsverksamhet (ge ekonomiska fördelar/kassaflöde). För ideell sektor gäller att materiel] anläggningstillgéng också omfattar fysisk tillgång som innehas för det ideella ändamålet även om grundregeln inte är uppfyild. De flesta anläggningstillgångar har klassificerats utifrån den senare regeln då stiftets ändamål är religiös verksamhet. Nedskrivningsprövning sker alltid för sådana tillgångar som inte längre uppfyller något av kraven ovan för att definieras som materiella anläggningstillgångar. Inventarier med ett anskaffningsvärde under prisbasbeloppet har utifrån väsentlighetsbedömning redovisats som kostnad. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar, l anskaffningsvärdet inger utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Bidrag och offentliga bidrag som avser förvärv av materiell anläggningstillgéng reducerar tillgångens anskaffningsvärde. En materiell anläggningstillgång som har betydande komponenter dar skillnaden i förbrukning förväntas vara väsentlig, redovisas och skrivs av som separata enheter utifrån varje komponents nyttjandeperiod. När en komponent i en anläggningstillgéng byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponentens bokförda välde och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras. Tillkommande utgifter som avser tillgångar som inte delas upp i komponenter läggs till anskaffningsvärdet till den del tillgångens prestanda ökar i förhållande till tillgångens värde vid anskaffningstidpunkten. Utgifter för löpande reparation och underhåll redovisas som kostnader. Realisationsvinst respektive realisationsförlust vid avyttring av en materiell anläggningstillgäng redovisas som Övriga verksamhetsintäkter respektive Övriga verksamhetskostnader. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgängens bedömda nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Linjär avskrivningsmetod används. Mark har obegränsad nyttjandeperiod och skrivs inte av.

63 Lunds stift (13) Följande avskrivningstider tillämpas: Bilar: 5 er Datautmstning: 3 er Övriga inventarier: 5 er Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar När det finns en indikation på att en materiell anläggningstillgångs värde har minskat, görs en prövning av nedskrivningsbehov. För tillgångar som tidigare skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras. Materiella anläggningstillgångar skrivs ned enligt två huvudmetoder beroende på grunden för klassificering som materiell anläggningstillgång. Materiella anläggningstillgångar som används för att ge ekonomiska fördelar/kassaflöde skrivs ned enligt reglerna i K3 kapitel 27. De materiella anläggningstillgångar som innehas för det ideella ändamålet skrivs ned enligt kapitel 37 där det finns en grund- och en förenklingsregel. Tillämpad metod för nedskrivningar beskrivs i tilläggsupplysning i förekommande fall. Finansiella instrument Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar värdepapper, kundfordringar och övriga fordringar, kortfristiga placeringar, leverantörsskulder och låneskulder. Instrumenten redovisas i balansräkningen när stiftet blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och stiftet har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelserna har reglerats eller pé annat sätt upphört. Kundfoidringaroch övriga fordringar Fordringar redovisas som omsättningstillgéngar med undantag för poster med törfallodag mer än 12 mänader efter balansdagen, vilket klassificeras som anläggningstillgångar. Fordringar tas upp till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra fordringar. Kortfristiga placeringar Värdepapper som är anskaffade med avsikt att innehas kortsiktigt redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde och i efterföljande värderingar i enlighet med lägsta värdets princip till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde. Låneskulder och leverantörsskulder Låneskulder och leverantörsskulder redovisas initialt till anskaffningsvärde efter avdrag för transaktionskostnader. Skiljer sig det redovisade beloppet frän det belopp som ska återbetalas vid förfallotidpunkten periodiseras mellanskillnaden som räntekostnad över lånets löptid med hjälp av instrumentets effektivränta. Härigenom överensstämmer vid förfallotidpunkten det redovisade beloppet och det belopp som ska återbetalas. Avsättningar Med avsättningar avses förpliktelser pé balansdagen som är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt dä de ska infrias. Avsättning redovisas med det belopp som motsvarar den bästa uppskattningen av den utbetalning som krävs för att reglera åtagandet. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod och visar stiftets in- och utbetalningar uppdelade pä löpande verksamheten, investeringsverksamheten eller finansieringsverksamheten. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medfört in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificerar stiftet, förutom kassamedel, disponibla tillgodohavanden hos banker och andra kreditinstitut, kyrkkontot samt kortfristiga likvida placeringar som är noterade pé en marknadsplats. Ansvarsförbindelser En ansvarsförbindelse redovisas när det finns: a) en befintlig förpliktelse som härrör frän inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller avsättning pä grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller att åtagandets storiek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet, eller b) när det finns en möjlig förpliktelse som härrör frän inträffade händelser och vars förekomst bekräftas

64 Lunds stift (13) endast av en eller flera osäkra framtida händelser. Som ansvarsförbindelse redovisas även beslutade bidrag som ska finansieras med kommande ers intäkter. Not 2 Nettoomsättningens fördelning l nettoomsättningen inger intäkter frän: Kursavgifter Varuförsäljning Förvaltningsuppdrag Övriga tjänster Hyresintäkter Summa Not 3 Ekonomisk utjämning Erhållen inomkyrklig utlämning Stiftsbidrag Summa Lämnad inomkyrklig utjämning Kyrkobyggnadsbidrag Bidrag till sjukhuskyrka Bidrag till fängelsekyrka Bidrag till verksamhet vid universitet och högskola Övriga bidrag Summa Inom Svenska kyikan finns ett ekonomiskt utjämningssystem där medel omfördelas med syfte att bibehålla möjligheten till en rikstäckande kyrklig verksamhet. Kyrkomötet beslutar om kriterierna för utjämning. Not 4 Erhållna gåvor och bidrag Stiftskollekter Övriga gåvor Övriga bidrag Kyrkoantikvarisk ersättning Riktat församlingsbidrag Summa

65 Lunds stift (13) Not 5 Anställda och personalkostnader Medelantalet anställda Män Kvinnor Totalt Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Löner och andra ersättningar till styrelse Löner och ersättningar till övriga anställda Pensionskostnader till styrelse Pensionskostnader till övriga anställda Sociala kostnader Könsfördelningen i stiftsstyrelsen: Kvinnor 46% (54%), män 54% (46%). Lön, ersättning och förmåner till stiftsstyrelsens ordförande tillika stiftets biskop, har utgått med totalt kkr. Not 6 Arvode och kostnadsersättning till revisorer Mazars SET Revlslonsbyiå AB Revisionsuppdrag Andra uppdrag PwC Revisionsuppdrag Andra uppdrag Summa Not 7 Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter Utdelning Realisationsresultat vid försäljning Summa Not 8 Inventarier, verktyg och installationer Ackumulerade anskaffningsvsnlen -Vid årets början -Nyanskaffningar -Avyttring och utrangeringar Ackumulerade avskrivningar -Vid årets början

66 Lunds stift Aterförda avskrivningar på avyttringar och utrangeringar -Arets avskrivning Redovisat välde vid årets slut (13) Not 9 Långfristiga värdepappersinnehav Beriing Media AB Kyrkans Försäkrings AB Redovisat värde vid årets slut Not 10 Finansiella instrument och riskhantering Finansiella Instrument, verkligt värde Tillgångar Anskaffningsvärde Bokfört värde Marknadsvärde Fonder och övriga värdepapper Not 11 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda hyreskostnader Arken bokkonto Not 12 Eget kapital Ingående balans Omföring, föregående års resultat Arets resultat Vid arets slut Arets resultat Balanserat resultat Not 13 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Förmånsbestämd ålderspension Enligt kyrkans tjänstepensionsavtal har de anställda rätt till fömiånsbestämd tjänstepension vid inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp/förhöjt prisbasbelopp. Enligt tidigare avtal var pensionsrätten inte försäkringsbar förrän vid pensionsavgång tecknades ett nytt pensionsavtal som innebär att pensionsrätten från och med 2007 är försäkringsbar och försäkras löpande. Församlingsförbundet har beslutat om ett premiekapningssystem som finansieras via en förhöjd riskförsäkring. Frän och med intjänadeår 2012 inger stiften i detta system. Vid årets bokslut har avsättningen för varje anställd uppgått till det högsta beloppet av beräknad avsättning och fakturerat belopp avseende 2015.

67 Lunds stift Not 14 Övriga skulder Kyrkobyggnadsbidrag Övrigt Not15 Villkorade bidrag Redovisat värde vid årets ingång Erhållet under året lanspråktaget under aret Redovisat välde vid årets utgång Not 16 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna semesteriöner Beräknade sociala avgifter Upplupna arbetsgivaravgifter Upplupna löner Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 12(13) SS Not 17 Nyckeltalsdefinitioner Soliditet: Eget kapital i förhållande till balansomslutning Värdesäkring av eget kapital: Arets resultat förhållande till ingående eget kapital

68 Lunds stift (13) Underskrifter Lund den 22 april 2015 Johan Tyrberg Ordförande Mats Hagelin 1 :e vice ordförande Kerstin Engle 2:e vice ordförande Birger Wernersson Anne-Marie Hansson Roine Olsson Ulla-Britt Mattisson Lena Petersson Elisabeth Sandberg Kullenberg Mattias Hansen Sören Ravn Lars-lvar Ericson Magnus Nilsson Ver revisionsberättelse har lämnats den 28 april 2015 Anders Thulin Auktoriserad revisor Ann-Margret Olofsson Ordförande Lars Myllenberg

69 WW-ä Svenska kyrkan "fr Sida 3 LUNDS STIFT Sammanträdestiatum Dm Årsredovisning for egendomsnämndens förvaltning av Lunds stifts prästlönetil för 2015 Enligt 46 kap 6 kyrkoordningen skall årsredovisningen for prastlönetiugångamas forvaltmng senast den l juli varje ar överlämnas till församlingarna och kyrkostyrelsen. I redovisnmgen skau det for varje församling anges hur stort belopp som motsvarar församlingens andel i nettovinsten. Stiftet skall enligt 46 kap 7 kyrkoordningen senast i samband med att det lämnar sin ärsredovisning forprästlönetfflgängamas forvaltmng, betala ut församlingarnas andelar av nettovinsten på denna förvaltning. Balansomslutnmgen per bokslutsdagen var l 655 miljoner kronor. Årets utddningsbara resultat efter skatt var 89,5 mujoner kronor. Egendomsnämnden föreslår att den totala utddmngen blir 72 miljoner kronor. Resterande 17,5 miljoner kronor överfors till balanserade vinstmedel. På grundav omauokering av prastlönefonden för att öka riskspridnmgen har en stor kapitalvinst om 25 miljoner kronor hämtats hem. Samtidigt har inflationen varit låg varför endast 0,4 miljoner kronor har behövt avsättas for värdesäkring for Detta tillsammans bidrar till ett mycket bra resultat för är För att i möjligaste män kunna hålla en hög och jama utdelning även i fiamtiden bör 17,5 miljoner kronor överföras till balanserade vinstmedel. Den säreldlda utjämningsavgiften betalas direkt tiu stiftet. Utdelningen till foreamlingama kommer att ske senast den l juli 2016 med 360 kronor per andel. Bamkonsekvensanalys ar utförd. Egendomsnämndens beslut Egendomsnämnden beslutar att till stiftsfullmäktige, med eget tillstyrkande, överlänma resultatoch balansrälmmg samt forvaltmngsberättelse for prästlönetulgångamas förvaltnmg enligt bifogade årsredovismngförräkenskapsåret och hemställer att stiftsfullmäktige fastställer årsredovisningen samt den föreslagna vinstdispositionen enligt nedan. Justerandes signatur Utdragsbestyfkande

70 Räkenskapsåret 2015 ^- Å^1

71 2(24) De av Svenska kyrkan förvaltade präsflönetillgängama har sitt ursprung i fastigheter som donerats till kyrkan. Flera av präsflönetillgångama härstammar frän medeltideii. Bybor och stormän runt om i Sverige skänkte jord och skog for att kunna bygga kyrkor och avlöna präster. Bland annat bidrog de som ägde egendom med att skänka ett tionde av sin avkastning till prästens lön och kyrkans underhåll. Alltjämt idag bidrar avkastnmgen från prästlönetillgångama, tillsammans med kyrkoavgifterna, till att finansiera församlingarnas och stiftens verksainhet. PrästlönetiUgångama bar till ändamil att bidra till de ekonomiska förutsättningama fiir Svenska kyrkans förkunnelse. Prästlönetillgångama består av prästlönefastiglieter, det vill säga jord och skog, samt av prastlönefonder. Prästlönefonder utgörs av medel som uppstår när prasflönefastigheter säljs. Varje prästlöneällgång, fastighet eller fond, är självägande, det vill säga ägs av sig själv. Den är en självständig förmögenhet och ett stiftelseliknande rättsubjekt. Svenska kyrkan har i kyrkoordningen delegerat sitt forvaltaruppdrag avprästlönetillgångama till stiften. I Lunds stift har stiftsfuumäktige tillsatt en egendomsnämnd for att f&rvalta präsäönetillgängama. Det operativa arbetet utförs av egendomsavdetnmgen på Lunds stiftskansli. Församlingarna inom stiftet har andelar i prästlönetillgångama efter hur stor del av tillgångarna som härstammar från respektive församling. Av den ärliga vinsten från förvaltaingen delas faälflen, enligt fastställda andelstal, ut till forsamlmgama medan den andra hältten består av en särskild utjämnmgsavgift som tillfaller Lunds stift. Endast avkastningen iran tillgångarna far användas for ändamålet. Detta ska garantera att den fsrmögenhet som prästlönetillgångama utgör inte äventyras. I kyrkoordmngen regleras Svenska kyrkans verksamhet. Har slås det fast att präsflönetillgängama ska förvaltas sä effektivt som möjligt och ge största möjliga uthålliga totalavkastning. Dessutom ska förvaltningen ske pä ett långsiktigt och etiskt ioisvarbart sätt, allt i enlighet med Svenska kyrkans grundläggande värderingar. Förvaltningen av präsflönetillgängaina ska enligt kyrkoordmngen också i skälig omfattning ta hänsyn tiu naturvårdens och kultuinuljövärdens intressen. Arbetet med miljön i Lunds stift ar ett ständigt pågående uppdrag där man strävar efter att balansera de ekonomiska värdena med de biologiska. Värt att veta! - Prästlonetillgängama bestar av jord, skog och fondmedel - Svenska kyrkan är en av Sveriges större skogsägare - Prästlönetillgängama i Lunds stift är Skånes största jordägare - Prästlönetillgängama i Lunds stift förvaltar 326 stycken prastlönefastigheter - Fast egendom som köps av medel ur prästlönefonden blir en prästlönefastighet - Varje är ska ett belopp motsvarande präsäönefondens värdeminslcnmg på grund av inflationen avsättas San fondens avkastning till kapitalet - Stiften har ett förvaltningsuppdrag där direktavkastamgen fi-ånjord, skog och fonder, efter värdesäkrmg, delas ut - PrastlönetiUgångama i Lunds stift bedriver inte eget jordbruk utan arrenderar ut all mark, både med och utan byggnader - Prastlönetillgängama i Lunds stift bedriver skogsbruk i egen regi Satsningar på förnyelsebar energi, som vindkraft och solenergi, är viktiga for

72 3(24) Förvaltaingsresultatet kommer fi-än präsflönefastighetema och prastlönefonden. Arets resultat före skatt. sommmuderarfotsäljmilg avprästlönefastigheter, uppgår till 140,6 miljoner kronor (föregående år' 1^2 miyoner kronor). Resultatet vid försäljmng avpräsuönefastigfaetct är mte utdelmngsbmt,utan tillroreprasflonefondeil Bokslutet for 2015, rensat frän resultatet av försäljmng av~prastitoefastrgheter Tnt vardesäbmgen av fonden, visar ett utdelmngsbart resultat på 89,6 miijoner kronor jamffirttt 7,1 miljoner kronor Årets resultat är belastat med 9,8 miljoner kronor i skatt fföreeående fc- 10,3 miljoner kronor). Under aret har 35 hektar äter förvärvats for 14 miljoner kronor. 50 hektar skog har förvärvats for tre!mll'mctk""101'mom ramm f5r en markbytesaffir.37 hektar skog, 167 hektar åkct,"10hektffl-tomt,~samt ts for sammanlagt 52 miljoner kronor. Egendomsnämnden har under verksamlietsåret bestått av sju ordinarie ledamöter och fem eisättaie. All operativ personal är anställd av Lunds stift som sedan säljer tjänster till prästtönetiugångama. JORDBRUKET Totalt omfattar jordbrukets forvaltnmg vid 2015 års slut 55 gärdsairenden, 165 sidoarrenden, 39 anlägpimgsarrendeaoch 37 övriga upplåtelser såsom bostadsarrenden, hyresupplåtelsct, tomträtter och<lagthetsaitenden; Den sammaidagda arealen omfattar cirka hektar, ärdekde på cnfa hektar åker, cirka 740 hektar bete och cirka 400 hektar tomt och övrig mark. En småi vinterledde till ett mycket tidigt värbmk vilken följdes av en mycket sval och nederbördsrilc försommar, med en rekordkall majmänad. Detta gav en god bestockning avspamunmochoyevaxtct ^Tl8?.s-ockerbetoma "stod och stampade". Även sommamiänadema var, fiansett en helg i böljan på juli där temperaturerna passerade 30 grader, svala, blåsiga och ostadiga. Lagom till sköideaaetet skulle d-a -g^gkom antligen det fina sommarvädrct viltet gav mänga och långa boskdagar och sä smädmgmim omfattande höstsådd. I månadsskiftet oktober/november satte höstegaen m med fidlta^, man eftersom sockerbetskampanjen var rekordkort ställde regnen inte tm med allt Si stora problem. Sammmtagetledde yaxtodlmgsäret tffl normala tiu goda skördar av sparmmål, oljeväxter ocli sockeibetor. Tyvärr hade många odlare problem med att få upp proteuihaltema tiu godtöima niväer, varför mycket spamuaål fick gå till foder. "'' ~'' Sts^^^tm goda skördar och ett sänkt oljepns sjönk: lönsamheten för växtodlama under det gångna._eh.?ämst pä gnmd ^vikmde raps- ochspajimnälspriser. För ammalieproducentema, mjöo^issm undmitagna, gav aret dock något fbaättrad lönsamhet jämfört med ffirra året. Detta till föydavtöjda" avrakmngspriser i kombination med sänkta foderkostnader. Den lönsamhetsforsanmngsom skett har troligen uppvägts av de allt lägre rantoma, vilket gör att markpriserna ligger kvar på en hög nivå. Airendeuppskattnmgar har genomförts på 8 gärdsarrenden och 23 sidoarrenden. Flertalet omförhandlade avtal har fitt en ökning av arreiidenivän. Dessutom har Tullstorps boställe efter utannonserine. TODlåtit tul en ny gärdsairendator.^ ' --,"-"- i:'.-i

73 4(24) re.g Sidoarrenden.Gardsarrenden Övriga I-l-I" ' I-l-I-i--l-l-! Prästlonetillgängama har under året investerat i kommunal VA-anslutning av TreUeborg Bodarp l :2 och Ängelholm Höja 15:1 samtfiberanslutnmg av VellmgeHoköpinge 68:5. På Trelleborg Tullstoip 2:1 har gjorts ombyggnation av kök och badrum. Pä Simrishamn Östra Herrestad 20: l och Trelleborg stora Slagaip 18: l har det sorts investeringar i spamimälssilos. Dessutom har det gjorts investermgar i täckduaungar for ca 0,5 miljoner kronor, varav de största skett på Ystad Marsvinsholm 1:10 och BaUcätra27:l. Resultatet förjordbruksforvaltnmgen blev 42,5 miljoner kronor jämfört med 39,7 miljoner kronor Denna resultatforbättring beror i huvudsak på ökade arrendeintäkter samt minskade kostnader for bostadsuaderhåll. MIBLJÖDWORMATION Miljöfrågor PIastl8netillgåBgamas arbete med miljöfrågor styrs av den mfljöpolicy som är antagen av stiftsfiiumäktige. Oversyaen av gårdsarrendenas avloppsanläggningar fortgår for att klara gäuande miljökrav. VätmarEter Våtmarker är viktiga bland amat for fi-ämjandet av den biologiska mängfalden. De fimgerar oclcså som naturliga reningsved och bidrar till att minska närsalter som fosfor och kväve. Under året har våtmarken på fastigheten Ry 4:1 i Eslövs kommun färdigställts. Det unika Tullstorpsåprojektet där ett 90-tal fastighetsägare i åns avriimingsområde fiwiffigt har tagit fram en ambitiös projektplan for att minska näringsbelastningen på Östersjön, har under året gått från ord tui handling. Detta innebärande att olika åtgärder i form av fördröjningsdammar, tvåstegsdiken och meandring av ägran skapats på sträckan Jordberga-Skatehohn. Genom fastigheten Trelleborg Lilla Beddinge 10:1 deltar Prästlönetillgängama i detta projekt./.^'->

74 5(24) Omsättning.Vinst SKOGEN Lunds stift prästlönetillgångars skogsumehav omfattar enugt ajourföria skogsbruksplaner hektar produktiv skogsmarkoch 261 hektar myr- och bergimpediment. Av den produktiva skogsmarkenfördelar sig imiehavet med hektar i Skåne och hektar i Blekinge. Av stiftets arealmnehavdomineras" _?roc,?t avlövsko&61 procmt av gran samt 16 procent av tau^fastighetsimehavet är ur geogr^sk' synpunkt spritt med mänga arealmässigt smä fastigheter. I Skåne är övervägande delen av innehavet koncentrerat tiu gamla Kristianstads lm. Hässleholms respektive Ronneby kommun är de kfimmuncr med störst innehav. Skogsförvaltmngen upplåter 105 jakträtten ^e!s,avyerl^ade totalvdlym uppgår tiu skogskubitmeter ( skogskubikmeter 2014). Av avyerkad volymutgör.61 prol:ent föryngrmg8awerkmng (27 procent 2014), 35"procent gaurmg' (24 procent 2014) samt 4 procent upparbetnmg av stormfalld skog (49 procent 2014) s B l s u " S CO Avverkning D l Storm ^\^^^^ Gallring. Foryngr awerkn Gallring och skogsvård Lunds stifts prästlönetillgängar äger inga aweriaimgsmaskiner. Allt maskmarbete sker som entreprenaduppdrag genom tillsvidareavtal. För att utföra arbete i prästlönetiugångamas skogar ska.a^^tr^ja'^ftuppfyua de kraysom stäl.ls Pä ett certifierat skogsbruk, vilket mte bara staierbrav på utfsrandet utan även på entreprenörens maskinpark och personalens kompetens. Återplantermg och imgskogsrojnmg läggct grunden tiu de fiamtida skogarna. Under en omloppstid är det vasentugt att tidigt skapa bra produkdonsfomtsättmngar genom en ståndortsanpassmng, menmnst Hca'.,?t att. Sy81^s? framtida limsynsområde, viltremisseroch omraden lämpliga for landskaps-råri. Arbetet utförs till övervägande del av egna anställda.. ^Ä?

75 Under året har gallring utförts på 364 hektar (239 hemar 2014). Röjning har utförts pä 309 hektar (188 hektar 2014) och plantering har utförts på 43 hektar (51 hektar 2014). 6(24) Gallring 'Röjning 'Plantering Virkesförsäljning Lunds stifts prastlönetiugängar är medlem i Södra Skogsägama. Medlemskapet iimebär en stabiutet och trygghet i verksamheten. Södra Skogsägama är mottagare av framförallt massaved från förvaltnmgens skogsbruk. Övriga virkesköpare fördelar sig på sågverk i Skåne och södra delen av Småland. Allt virke säljs som leveransvirke, vilket imiebär att skogsforvaltningen admmistrerar foisäljnmg av virkesamtall operativ planering och awerkmng med hjälp av anlitade entreprenörer och egna anställda skogsarbetare. Resultat Skogsforvaltoungen redovisar 2015 ett resultat före skatt på 12,1 miljoner (15,8 miljoner kronor 2014). Resultatet är högre än budgeterat och motsvarar en direktavkastning på l 450 kronor per brakad hektar skogsmark (l 880 kronor 2014). Skillnaderna i resultat beror fi-ämstpä att under 2014 awerkadeststora volymer, varav stora delar stomrfaud skog. Svensk skogsindustri är starkt exportberoende och påverkas av efterfrägm på den traditionella europeiska exportmarimaden. Kronans värde gentemot andra valutor påverkar lönsamheten for industrin. Lunds stifts prastlönetaigängar har imder aret haft goda avsättningsmojugheter av virke till industrin till accepterade råvarupriser inom regionen. Verksamhetens totala kostnader är i nivå med tidigare år. Omsättning, kostnad skog 2015 Omsättning Resultat Kostnad ^ f%,-..'/

76 7(24) kr/ha Väsentliga händelseir under året 2015 inleddes med begränsade leveransmöjligheter av massaved fian barrträd under första kvartalet. Detta är mycket ovanligt. Begränsnmgen innebar att gallringsawerkmngen under perioden halverades. Orsaken till begränsningen var att skapa balans i köparens råvaiulager och den påverkade alla leverantörer till Södra. Prästlönetillgångaraas skogsbruk är certifierat. Under året har förvaltningen reviderats av utomstående oberoende revisor, DNV (Den Norske Veritas). Inga avvikelser rapporterades. De numera ständigt återkommande stormarna som drabbar landet skapar stor förödelse och merarbete i alla skogar. Den 29 november 2015 var det dags igen. Under cirka två timmar orsakade stormen Gorm skador framförallt i norra Skäne, Blekinge, södra Småland och Hallaad. Upparbetningen kommer att pågå stor del av vären Senast stiftets utbredningsområde drabbades av stormskador var den 28 oktober samt den 4 december Under de senaste tio aren har drygt en kvarts miljon skogskubikmeter stormskadad skog upparbetats i stiftets skogar. Mängden ska jämföras med den genomsnittligt beräknade tillväxten på skogslsnbikmeter per är. Stormskador i Skåne är i sig inget ovariigt. Metoderna och tillvägagängssättet i forvaltnmgens skogsbruk har alltid, i alla sammanhang, anpassats for att minimera stormskador. Däremot behöver ytterligare åtgärder vidtas. Av den anledmngen sker en kontinuerlig förändring av iorvaltningens skötselmetoder, avseende äterbeskogning, röjnmg, gallring ocli val av trädslag i förhållande till växtplatsen. Poryngringsawerlmmgar planeras utiffän belägeriheteti pä respektive fastighet, for att mimmera stonnskador på kvarstående skog. Under aret har Naturvårdsverket bildat ett nytt naturreservat på prastlönefastigheten Hästaryd 5:1, Mörrum-EUeholms föisamlmg, Karlshamns kommun. Reservatet omfattar nio hektar ocli Ugger naturskönt i anslutning till Mörramsån omedelbart norr om Mörrums samhälle. Hyggesflitt skogsbruk och kontinuitetsskogsbruk är begrq)p som förekommer i skoguga sammanhang. Begreppen är ett alternativ till trakthyggesbruket, som Sr det överlägset mest förekommande i svenskt skogsbruk idag. Ett hyggesfi-itt skogsbruk innebär i princip att inga större kala ytor skapas, utan awerlmingen sker enbart av enstaka träd. Därmed finns alltid träd av olika åldrar, höjd och diameter i skogen. AU skogsmark är däremot inte lämpad för bnriamigssättet, framförallt inte i södra Sverige. För att förvaltningen slca utveckla kompetensen i hyggesfritt skogsbruk har ett sammanhängande skogsskifte omfattande 250 ha avsatts for ändamålet. Avsikten är att upprätta en skötselplan samt irtvärdera awerkningsmetoder och ekonomiskt utfall under en följd av år..^a

77 8(24) Förvaltningens skogsbruk är sedan år 2000 miljömärkt enligt PEFCT med Södra Skogsägama som paraplyorganisation. Sedan november 2009 är skogsbruket även certifierat enligt FSC (FSC-C014110) med Svenska kyrkans certifieringsforening som paraplyorganisation. Certifiering av skogsmark innebär en miljömärkning där skogsägaren förbinder sig att följa ställda krav och accepterar kontroll av en utomstående, oberoende revisor. Det är också en garanti for virkesköpare att skogsägaren uppfyller de krav som marknaden ställer pä sågade trävaror och pappeisprodukter. Skogsbrukets miljöarbete styrs i stor utsträckning av stiftens gemensamma certifieringsforening. Certifiermgsföremngen leder, utbildar, bevakar och utvecklar metoder samt samordnar inventering och sammanställmng for skoglig statistik. Av prästlönetillgångamas skogsareal omfattar cirka 10 procent områden med inriktmng på natur- euer landskapsvård. På denna areal utförs åtgärder enbart i syfte att höja natur- eller lanskapsvärden, utan avkastmngskrav. I Lunds stifts prästlönetillgångar ingår förutom naturreservat, fyra kyrkoreservat samt en del av Skånes enda kulturreservat. Ett kyrkoreservat är en inom stiftet intern avsättning av mark med höga naturvärden, utan formellt skydd, där egendomsnämnden i samråd med länsstyrelsens natarvårdsenhet eller skogsstyrelsen, ansvarar for skötseln. I kulturreservatet Ömanäs hävdas välbevarade spår och lämningar som visar på en ensamgårds utveclding. Kulturreservat invigdes den 14 oktober 2006 och ligger i nordöstra Skåne i Örkeneds forsamliag, Osby kommun. De skogsområden som respektive stift avsatt för naturvärdande ändamål finns publicerade pä Genom detta initiativ har allmänheten tillgång till iuformationen. VINDKRAFT Lunds stift, liksom mänga andra stift, har beslutat att man aktivt ska verka for omställning till fomybar energi- Som ett led i detta beslut är Lunds stifts prastlönetillgängar positiva till etablering av vindkraftverk pä prästlönefastighetema. En förutsättmng är dock alltid att alla säkerhetsforeskrifier är uppfyllda och att inga gränsyarden for t ex buller eller skuggor överskrids. Lunds stifts prästlönetillgångar äger inga egna verk och hittills har det endast förekommit att mark upplåtits genom arrendeavtal i5r etablermg av vindkraftverk. Etablermg av vindkraft väcker många frågor och känslor bland närboende och fbrsamlmgsbor, inte säuan är det oro som kommer tul uttryck. Det är således viktigt att Sia en dialog med de som berörs av prästlönetillgångamas vindkraftsprojektering. Att projektera vindbaft är ett längsiktigt arbete, mycket beroende på länga tulstmdsprocesser. Sedan Lunds stifts prastlönetillgångar började arbeta med vindkraftsprojektering under 2007 har inan varit delaktig i projekteringen av ett stort antal vindkraftverk. De flesta projekt har dock lagts ner, vilket till exempel beror på anledningar som till exempel att platsen for verket av olika skäl inte är lämplig (buller, djurliv etcetera), att försvaret lägger in veto eller att projektören inte far lönsamhet i projektet. Sedan 2010 finns två vindkraftverk uppförda pä prästlönefastigheten Svalöv Torrlösa 22: l. Under påbörjades arbetet med vindkraftverket på prästlönefastigheten Önnaip 10:2 i Trelleborgs kommun. Verket monterades i februari 2016 och beräknas vara i fall drift frän och med april Vindkraftverket i Onnarp uppfbrs av en extern vmdkraftsprojektör som arrenderar det aktuella området av Lunds stifts prästlonetillgmgar. Det finns planer på att uppfora ytterligare vindkraftverk på andra prästlönefastigheter men dessa bedöms inte kunna uppföras under det kommande året på grund av utdragna tillständsprocesser. Ett vindkraftverk uppfördes i ärsskiftet 2015/2016 på en grannfastighet tul prastlönefastigheten Lund Hoby 1:1. Eftersom verket står nära fastighetsgränsen utgår en graimersättnmg f6r Ijudmässig och visuell påverkan tul Lunds stifts prästlönetillgångar baserad på verkets intäkter. Lunds stifts prästlönetillgångar upplever att intresset for att projektera nya vindkraftverk bland externa vindkraftsexploatörer har minskat. En av anledningarna till detta är det nuvarande marknadsläget sorn^ ^>

78 kanneteclmas av låga energipriser samt en osäkerhet kring framtida villkor for branschen (elcertifikatsystemet med mera). 9(24) lstävw efter,omstallmng tiu fossflfritt har Lunds stifts prästlönetillgängar under året utrett möjliglieten att lägga solceusmläggningar pä taket hos någon eller några arrendator. Under 20 lybeslutade" egendomsnämnden att satsa pä två pilotprojekt som sedan ska utvärderas. u^s.s?-ftst?sfl(mftillgallgar ^ verksamma mom en expansiv region som kännetecknas av hög befoumingstäthet och positivt mflyttmngsnetto. Som en följd av detta fimis det ett stort mtresse från olika. olika sätt & tillträde till prastlönefastighetema för att lägga ner olika typer av ledmngarst som vatten- och avloppsledningar, elledningar, kommunikationslednmgar med mera.' ^'mds^tifts,piastl netillgångar ser positivt pidea. utvecldmg som sker, inte minst då utveddingen har medfört att landsbygden i större utsträcknmg Bi förbättrad mfiastruktur. FörvaltmngenarbetarTallt^törre."^S!lg-?ed han(uäs8nmgen av intrangsfi-agor och stäuer krav på lednmgsägamapä engod'dialog,' ^äll??kiaeiltreprelladar^eten' no88mm utmärtamg av ledmngama samt skäliginti&gsereättnmg. Genoinnoggnum registerföring av lednmgama mmimeras riskm för fimntida probiemmedtii avgrävda kablar. Sxploatering prast.lönetill.gmgama samarbetar med Veidekke Bostads AB kring exploatering av tre områden?is.s?sle<li v,euinge ^omlnun' Kyrldieddmge i Staffanstorps kommun samt Påarp i Heismgborgs kommun. Detaljplanarbetet fortgår men har tagit längre tid m förväntat. ^eumge kommun arbetar vidare med att ta fiam en deteljplan för etapp ett. Etapp ett imiehåuer cirka L^_)yS?rätter cl?ea föl5kola samt grönotåde iorhela exploatermgsområdet Samti^gtpigär forhamuingar om hur exploatermgsavtalet ska utfomas. KyrlAeddmge är ett mmdre-projekt~som mnemuer cirka60 byggrätter. Även här fortgär arbetet med exploatermgsavtal och detaijplan"arbetet har ^ annat pä grund av plmer pä en ny pågatägsstation i Kyrkheddinge. Gemensamt för ^atxå.projekt fäu.er att så län8e parterna inte är överens om kostnadsfordelnmgenoch övriga vstkor i exploateringsavtalet kan ingen detaljplan antas. I Påarp är ansökan om detaljplan inlämnad tul Helsingborgs kommun och detaljplanearbetet, som väntas ta minst ett är, är nu påbörjat. Generellt för dessa exploateringsprojekt gäuer att det är längsiktiga projekt som är svära att förutse eftersom overua8anden kan göra att planerna Sr ändras och att det drar ut på tiden. När detaljplanema väl antagits och vunnit laga ta-aft har maiknadsläget betydelse för hur snabbt byggstart sker. PRÄSTLÖNEFONDEN JMlgtKyrkoordmngen ckap 46 3) skaprästlönetmgängama förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning. ^bestämmelsen sägs också att tiugåagama ska förvaltas pä ett etiskt försvaaart sätt i enlighet med Svenska kyrkans grundläggande värderingar. Sp^plice?IlesJ'olic3^?r Lun.ds s^fts Prastlonetmgängar Ugger tiu grund för all förvaltning av prastlonefonden. I ma) 2015 reviderade stiftsfuumäktige kapitdplacermgspolicyn förlundsssts prästlönetiugängar och utifi-än den nya poucyn har en del förändringar gjorts i förvaltmi^gen.' Storeta delen av prästlonefimden förvaltas sedan lång tid tillbaka av KammarkoUegiet. Under aret träffades ett avtal med kammarkollegiet innebärande att Lunds stifts prästlönetillgångar köper en auokeringstjänst. Kammarkollegiet sköter enligt avtalet fördelningen meum aktfer7företag"sobiigationer och nmteplacermgar i konsortieform, mom ramen för kapitalplaceringspolicyn. Riktmärken och awikelseimndat beslutas löpande av egendomsnämnden. Den del av~prästlonefonden som är placerad i aktier är placerad i aktiekonsortiet Spu-an. Spiran är ett aktivt förvaltat konsortium som endast placerar i svenska aktier som är i enlighet med Svenska kyrkans etiska placeringsregler. Det innebär Uandamat att..'.-..z:

79 vi inte investerar i företag som utvimier olja och att vi är mycket restriktiva mot investeringar i fossila bränslen. För att öka riskspridmngen beslutades även att placera fondmedel i ett antal noga utvalda utländska aktier. Lunds stifts prästlönetillgängar har i samarbete med Nordea byggt upp en aktieportfölj som följer de etiska riktlinjerna. Egendomsaydelmngen har under året fort en fortlöpande dialog med såväl Kammarkollegiet som Nordea vad galler både de ekonomiska och de etiska aspekterna av förvaltningen, något som varit mycket värdefullt och givande. När församlingamas prästlönefonder den l januari 1995 upplöstes och överfördes till Lunds stifts prästlönefond uppgick fondtillgängamas marlmadsvärde till 169,8 miljoner honor. Gnmdkapitalet, som består av de mottagna fondmedlen fi-ån forsamlmgama samt intäkter fién sålda fastigheter - minskat med kapitaluttag som gjorts vid fastighetsinköp -uppgick vid årets slut till 419 miljoner kronor. Marknadsvärdet var 491 miljoner kronor vilket innebär att det totala gnmdkapitalet har ett orealiserat övervärde på 72 miljoner kronor (föregående år 91 miljoner kronor). Arets avkastningfrän fonden, bestående av utdelningar och räntor, uppgick till 15,8 miljoner kronor (föregående år 15,4 miljoner kronor). För att möjliggöra en omallokenng såldes en del av befmthgt innehav vilket medförde att en realisationsvmst på 25 miljoner la-onor hämtades hem. Ytterligare en realisationsvinst på fem miljoner kronor har hämtas hem vilket umebär att på grund av den goda börsutvecklingen har under året en kapitalvinst på sainmanlagt 30 mujoner kronor hämtats hem. Omkostnaderna for forvaltmngen av fondmedlen uppgick till l.lmiljoner kronor. Den första januari 2014 trädde nya beskattaingsregler i kraft. PrästlönetiUgångama har sedan 2010 varit fidlt skattskyldiga men från och med den l januari 2014 gäller mskränkt skattskyldighet. Detta innebär i Praldiken att endast inkomst av näringsverksamhet, det vul säga löpande inkomster av till exempel skog och jordbruk beskattas. Alla kapitalmkomster säsom räntor, utdelningar och kapitalvinster är skattefria. Även kapitalvinster vid avyttring av tillgångar som beskattas löpande, UU exempel fastigheter, är skattefi-ia. Resultatet av den inskränkta skattskyldigheten blir ett högre utdelmngsbart resultat. 10(24) MÅL OCH ERAMTTOA UTVECKLING Egaidomsnämnden har som uppdrag, och också som Sämsta långsiktiga mål, att förvalta PrastlönetiUg&ngama pä ett sätt som ger en hög uthållig totalavkastmng samtidigt som förvaltamgen är etisk och i enbghet med kyrkans grundläggande värdemgai. Målet uppnås genom en god och ansvarsfull förvaltning. Egendomsnämnden har under flera ar arbetat med att strukturrationalisera prästlönefastighetema. Syftet har vant att effektivisa-a och skapa mer rationella och lönsamma skogs- ochjordbmkseriieter till nytta för både prästlönetillgångama och arrendatorema. Med hänsyn bland annat tffl de höga äkermarksprisema är det troligt att fortsatt strukturrationalisermg avseende jordbruksmarken inte kommer att ske i saimna takt som tidigare. Bärkraftiga och lönsamma fastigheter skapas dock även genom investeringar i fastigheterna, vilketkontimierligt sker. Prastlönetillgängama lyder, liksom andra juridiska personer, under JordfSrvärvslagen. Detta innebär att förvärv av fastigheter fi-ån fysiska personer autid ska balanseras genom fbrsujning av lika mycket mark till fysisk person. I praktiken medför detta att arealinnehavet endast kan utökas genom förvärv frän andra juridiska personer. Vid utgången av 2015 överskred iorvärv av mark från fysisk person försäljningen till fysisk person med 69 hektar. Dock ligger en avtalad fastighetsförsäljning hos Imtmäteriet där fastighetsregleringar pågår. När denna fastighetsreglering avslutas under 2016 kommer markumehavet att vara i balans. DT statll6a utredningen Tomträtts- och arrendeutredningen (Ju 2011:08) som behandlat irägoma om att infora möjligheten tul en resultatbaserad arrendeavgift samt arrendatoms rätt till forlängmngvid sidoarrende, presenterades under året. Utredningen föreslår bland annat förimdrmgai av regfema rörandei/' >^/ 71

80 besittningsskydd. Efter en remissrunda ligger utredningen nu på Justitiedepartementet i avvaktan på vidare handläggning. Skulle utredningens förslag vinna riksdagens gillande vore det en förbättring ur Lunds stifts prästlönetillgångars perspektiv. Lunds stifts prastlönetillgängar skall i sitt skogsbruk bedriva ett aktivt brukande med en stabil och uthållig avkastning. Kraven på skogsägare ökar kontinuerligt och utaamngama är många. Hänsyn skall tas till sociala intressen samt befintliga natur- och kultmvärdsintressen. Förmågan till aktiv hänsyn i olika sammanhang blir allt viktigare. Överlag betingar skogsmark höga marknadsvärden och brukade arealer bör utnyttjas tillfredsställande ur produktionssynpunkt. Exploatering av områden for bostadsbyggande kommer fortsatt att vara en del i forvaltningm av prästlönetillgängama. I de pågående projekten har detaljplanearbetet dragit ut på tiden ämiu ett år. Till stor del beror detta på att de ekonomiska förutsättningarna for projekten är besvärliga och detta medför att projektor och kommun har svart att komma överens om villkoren i exploatermgsavtalet. Egendomsnämnden arbetar vidare med vindkraflsetablering på prastlönefastighetema och förhoppnmgsvis blir det byggstart for något verk under året. Trots problem med att vissa närboende upplever det negativt med uppförande av vindkraftverk har egendomsnämnden konstaterat att man har stiftsfullmäktiges uppdrag att satsa på vindkraft och att det är viktigt att bidra till omställmngen till förnyelsebar energi. Under 2015 arbetade förvaltningen med att se över möjligheterna att investera i solenergi. Många avjordbmksfastighetema har byggnader med tak som är lämpliga for att lägga solpaneler. En målsättmng är att under 2016 fä lagt solceller på nägon prästlönefastighet. Den så kallade äganderättsfragan, det vill säga frågan om hur de självägande prästlönetillgångama ska hanteras juridiskt, är fortfarande inte utredd. Ägauderattsfi-ägan hanteras av nationell nivå och ligger på Socialdepartementets bord. Även om frågan om en gemensam förvaltning av landets prästlönetitlgångar inte är aktuell för närvarade pågår ständigt ett brett samarbete mellan stiften. Samarbetet mellan stiften består i gemaisamma dataprogram, en certifiermgsforenmg for skogen, olika nätverk, gemensam hantering av remisser och mycket mer. Samarbetet är värdefullt och till gagn för en god förvaltning av landets prästlönetiugängar. 11(24).'- ^9

81 12(24) ^stl.öne^u8.ångama ät f rdelade Pä lika stora andelar. Vid andelstilldelnmgen den l januari 1995 bestämdes varje församlings andelar på grundval av förhållandet mellan marimadsvärdet på de tillgångar som härrörde från församlingen och marknadsvärdet på de sammanlagda tillgångarna. Det disponibla resultatet f5r forvaltnmgen definieras som årets resultat efter skatt enligt resultatrakningen, minskad dels med realisationsvinsten från forsäljmng av prästlönefastigheter, dels med värdesälamgen enligt kyrkoordningen 46 kapitlet l l. Värdesäkring av prästlönefonden har under året gjorts med 0,4 miljoner kronor. PrästlönetiUgångamas disponibla äisresultat uppgår for år 2015 till 89,6 miljoner kronor. Egendomsnämnden^ föreslår att den totala utdelningen blir 72 miljoner b-onor, resterande 17,5 miljoner kronor överfors till balanserade vinstmedel. På gnmd av den goda börsutvecldingen och omallokermgen under 2015 har en stor kapitalvinst om 301 miljonerbönor hämtats hem. Detta bidrar till ett mycket bra resultat for är För att i möjligaste mån kunna hälla en hög och jämn utdelning även i fi-amtiden bör 17,5 miljoner kronor överföras tffl balanserade vinsbnedel. Den särskilda utjanmmgsavgiften betalas direkt till stiftet. Utdelningen till foisamlingama kommer att ske senast den l juli 2016 med 360 kronor per andel. Vinstdispositioa, kkr. Balanserad vinst fi-än föregående är Tillkommer disponibelt årsresultat Summa Egendomsnämnden foreslär att vinstmedlen disponeras på följande sätt: - att till församlingarna utdela - att till Stiftet utdela som särskild utjämningsavgift - att återstaende medel överfors i ny räkning Summa n^, ^-: ")

82 13(24) FLERÅRSÖVERSIKT Rörelsens intäkter, mkr - varav resultat vid avyttring av fastigheter, mkr Årets resultat, mla- Förslag till utdelning, mla- ; ,6 32,8 119, ,7 21,8 87, ,1 22,4 72, ,6 9,4 66,8 60 Utdelning i kr /andel till forsamlingaraa Balmsomslutning per bokslutsdag, mkr Förvaltade arealer, hektar - Jordbruksmark - Produktiv sfcogsmark - Impediment U IS Arsawerknmg, m3sk Antal gårdsarrenden Antal sidoarrenden Marknadsvärden, mkr - skogsfastigheter - jordbruksfastigheter - fonden 905,9 2311, , ,2 512,6 841,1 845, , , , ,8 422,2 Nyckeltal Vinstmarginal % ~ skogsfastigheter - jordbruksfastigheter 52,2 78,2 58,5 76,2 49,9 75,5 56,2 75,0 56,8 77,5 Direktavkastning %. skogsfastighcfer - jordbruksfastigheter - fonden, efter värdesäkrmg Direktavkastning ibrvaltade tillgångar 1,3 1,8 1,7 1,8 8,1 2,6 1,3 1,9 6,4 2,4 1,6 1,8 5,0 2,2 2,1 2,1 1,2 1,9 Totalavkastning % - skogsfästigheter - jordbruksfastigheter - fonden Totalavkastning förvaltade tillgångar 13 1,8 5, ,2 10,4 15,7 1,3 1,9 13,1 3,3 1,6 1,8 6,1 2,3 30,4 31,9-9,4 25,1 Nyckeltalsdefmitioner * Vmstmarginal (%) - Uppgiften beräknas som rörelseresultat dividerat med rörelsens intäkter. * Du-ektavkasbung (%) - Uppgiften beräknas som rörelseresultat dividerat med genomsnittligt marknadsvärie på förvaltade tillgångar. * Totalavkastnmg (%) - Uppgiften beifflsnas som rörelseresultat plus värdeutvecuing under året dividerat med genomsnittligt marknadsvärde pä förvaltade tillgängar. (Marknadsvärdet for jord och skog beräknas som taxeringsvärdet x l,33 för att möjliggöra relevanta jämförelser stiften emellan.) ^

83 (24) Belopp l kkr Not Nettoomsättningprästlönefastigheter Intäkter prästlönefond Resultat vid avyttring av prästlönefastigheter Övriga rörelseintäkter Förändring av lager Summa rörelsens intäkter Röfelsens kostnader Kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster Kostnader för inhyrd personal Övriga externa kostnader Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Resultat före skatt Skatt pä årets resultat Årets resultat Prastl "efastigheter och prästlönefonder ska förvaltas av Svenska kyrkan såsom självständiga fotm gerlh8ter; Endast avkastningen får användas för ändamålet. Resultaträkningen ovan är utformad för att följa god redovisningssed. Det redovisade resultatet är inte i sin helhet disponibelt för ändamålet. Enligt lag och kyrkoordning ska kapitalisering ske enligt nedan. Arets resultat enligt resultaträkningen Värdesäkring enligt KO 46:11 Omföring av realisationsvinst (föriusi) för fastighet i förhållande till anskaffningsvärde Disponibelt för ändamålet o y -,-37 n

84 (24) Belopp l Uv Not 201S Produktionsrätter Materiella anläggningstillgångar Prästlönefastigheter Inventarier Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Prästlönefondsmedel Övriga långfristiga värdepappersinnehav Summa Omsättningstillgéngar Varulager Varulager Kortfristiga fordringar Ku ndford ringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna Intäkter Kortfristiga placeringar Kasss ocfe SssnSs Summa omsättningstillgångar , /u 6^-

85 (24) Belopp i kkr Not EGET KAPITAL OCH SKULDER 13 Bundet eget kapital Prästlönefastighetskapital Prästlönefondskapital Frän fritt eget kapital Fritt eget kapital Balanserat resultat Arets resultat Avger till bundet eget kapital Summa eget kapital Obeskattade reserver Period iseringsfonder Avsättning skogsvård Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Aktuella skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser Inga Inga Inga [nga^ <».<(,.^ 'fi7>

86 (24) Belopp i kkr Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inie inger i kassaflödet Betalad inkomstskatt avseende näringsverksamhet Av- och nedskrivningar Okning(+)/Minskning(-) av avsättningar Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar Övriga poster som inte ingår i kassaflödet Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av röraisekapital Kassaflöde trän förändringar i rörelsekapital Oknjng(-)/Minskning (+) av varulager Okning(-)/Mlnskning (+) av kortfristiga fordringar Okning(+)/Minskning (-) av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamhetsn Investeringsverksamheten (driften) Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella tillgångar Försäljning av finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamhaten Ökning av långfristiga skulder Prästlönetillgéngar Förvärv av prästlönefastigheter Försäljning av prästlönefastigheter Förvärv av prästlönefond Försäljning av prästlönefond Kassaflöde från prästlönetillgéngar Kassaflöde före utdelning Utdelning till församlingar/pastorat och stift Arets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Specifikation av likvida medel vid Kassa och bank Kortfristiga placeringar i/.-^-Å 1 /\ l f

87 (24) Grunder för upprättande Redovisningsprinciperna är oförändrade jämförelse med föregående er, om inget annat anges. Årsredovisning Årsredovisningen har upprättats enligt ärsredovisningslagen (1995:1554) och Bokföringsnämndens (BFN) allmänna rad^kassaflödesanalysen har upprättats med utgångspunkt i Reddvisningsrådets rekommendation RR7 Redovisning av kassaflöden. Vidare tillämpas rekommendationer utgivna av Svenska Kyrkans Redovisningskommitté (KRED). Värderingsgrund Tillgångar och skulder värderas till anskaffningsvärde om inte annat anges. Belopp Samtliga belopp är angivna i tusentals kronor (kkr) om inte annat anges. Beloppen inom parentes anger föregående ers värden. Intäkts redovisning Intäkter redovisas till det verkliga värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Försäljning av varor redovisas vid leverans av produkter till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljning redovisas netto efter moms, rabatter och kursdifferenser vid försäljning i utländsk valuta. Vlrkesintäkter redovisas enligt följande: Leveransvirke: Awerkningsuppdrag och leveransköp: Rotposter: i den period virket levererats till köparen. i den period virket inmätts. vid kontraktstillfället, Övriga intäkter som intjänats intäktsredovisas enligt följande: Arrende- och hyresintäkter: i den period uthyrningen avser. Ränteintäkter: i enlighet med effektiv avkastning. Erhållen utdelning: när rätten att erhålla utdelning bedöms som säker. Inkomstskatter Prästlönetillgångama beskattas frän och med inkomståret 2014 som en Inskränkt skattskyldig stiftelse. Endast inkomst av näringsverksamhet och innehav av fastighet beskattas. Kapitalvlnster och andra inkomster som inte kommer från näringsverksamhet är alltid skattefria förutsatt att villkoren för inskränkt skattskyldighet är uppfyllda. Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt är samt justeringar avseende tidigare ars aktuella skatt. Skatteskulder/fordringar värderas till vad som ska erläggas till eller erhållas från Skatteverket. Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar l samband med att bokföringsskyldighet för prästlönetillgéngama inträdde frän och med upprättades en öppningsbalans. l denna öppningsbalans bokfördes fastighetsrna till det taxeringsvärde som de hade per Nyinköpta fastigheter bokförs till anskaffningsvärdet. Avskrivning skeminjärt över den bedömda nyttjandeperioden. Mark skrivs inte av de nyttjandeperioden är obegränsad. Följande avskrivningstider tillämpas:,

88 (24) Bostadsbyggnader Ekonomibyggnader Markanläggningar Byggnadsinventarier Täckdiken Bilar Produktionsrätter AvskrivningsSd 50 ar 25 er 20 är år 10 är Ser 5 är Finansiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar i form av aktier, obligationer och andra långfristiga värdepappersinnehav redovisas till anskaffningsvärdet minskat med eventuell nedskrivning. Vid varje balansdag sker en prövning av anläggningstillgängens värde och den skrivs ned ifall den bedöms ha ettjägre värde än bokfört värde och det kan antas att värdenedgängen är bestående eller om vardenedgéngen bedöms vara väsentlig. Om det inte längre finns skäl for nedskrivningen äterförs den. Nedskrivningen och éterföringen redovisas i resultaträkningen. Frastlonefonclsmedel utgör en separat förvaltad tillgängsmassa, motsvarande förvaltningens bundna prästlpnefpndskapital, dar insättningar och uttag urvärdepappersportföljen sker ; samband med köp och försäljning av prästlönefastigher. Samtliga tillgångar och eventuella fondlikvidskulder som är relaterade till portföljen redovisas pé raden Prästlonefondsmedel i balansräkningen. Prastlonefondsmedlen förvaltas långsiktigt och redovisas som anläggningstillgéng. Förvaltningen av prästlonefondsmedel utgör en kämverksamhet i förvaltningens uppdrag och redovisas som egen rörelsegren. Avkastningen från prästlönefondsmedlen redovisas pä separat rad under verksamhetens intäkter. För de marknadsyärderade instrument som inger i prästlönefondsmedlen sker en koilektiv värdering. Det innebär att vid prövning av lägsta värdets princip/prövning av nedskrivningsbehov avräknas orealiserade förluster mot orealiserade vinster inom portföljen. Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde, det vill säga marknadsvärdet. Varulager Varulagret (virke) värderas till det lägsta av nedlagda awerkningskostnader eller ".ettoföreäijni"9svärdet- Nettoförsäljningsvärdet är försäljningsvärdet efter avdrag för beräknad försäljningskostnad. Avsättningar Med avsättningar avses förpliktelser pé balansdagen som är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt de de ska infrias. Avsättning redovisas med det belopp som motsvarar den bästa uppskattningen av den utbetalning som krävs för att reglera åtagandet. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysenupprattas enligt indirekt metod och visar prästlönetillgéngamas in- och utbetalningar uppdelade pä löpande verksamhet, investeringsverksamhet.finänsverksamhet samt förvaltade prästlönetillgéngar. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medfört In- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras rörelsemedel bestående av kassamedel, disponibla tillgodohavanden hos banker och andra kreditinstitut, kyrkkontot samt kortfristiga likvida placeringar som är noterade pé en marknadsplats. iw

89 (24) 1 Rörelsens intäkter fördelar sig enligt följande Skog Jord Fond Resultat vid avyttring av fastigheter Summa rörelsens intäider Rörelseresultatet fördelar sig enligt följande Skogens rörelseresultat + realisationsresultat vid avyttring av skogsfastigheter Jordens rörelseresultat + realisationsresultat vid avyttring av jordbruksfastigheter Fondens rörelseresultat + realisationsresultat vid avyttring av värdepapper Summa rörelsens resultat Not 2 Intäkter prästlönefastjgheter Intäkter skog Rotposter Leveransvirke Jakt Summa intäkter skog Intäkter Jord Jordbruksarrenden Övriga arrenden och hyror Summa intäkter jord Summa intäkter prästlönefasteghatar Not 3 Intäkter prästlönefond Utdelningar Realisationsresultat vid försäljning Räntor Summa S w ^ Å,)>

90 (24) :4 Personal från stiftet har varit engagerade i verksamheten med en arbetsinsats motsvarande 11 heltidstjänster (12 heltidstjänster). Räntor Nedskrivning Äterföring av nedskrivning SUMMA Not 5 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Not 6 Prästlönefastigheter Ingående anskaffningsvärde Inköp Under éret erhållna statliga stöd Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Försäljningar/utrangeringar Arets avskrivning byggnader Arets avskrivning täckdiken, vétmark Utgående ackumulerade avskrivningar Redovisat värde vid arnts slut Taxeringsvärde byggnader: Taxeringsvärde mark: Prästlönetillgéngarna omfattas från och med ar 2000 av bokföringsskyldighet. l den oppningsbalansräkning som upprättades värderades fastighetsbesténdet, med stöd av BFN U 95:3, till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vilket ansågs motsvara de aktuella taxeringsvärden. ^ >"^?

91 (24) Ackumulerade anskaffningsvärden: Vid årets början Inköp Avyttringar och utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar: Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Arets avskrivning enligt plan Utgéende ackumulerade avskrivningar Redovisat värda vid årets slut Not 8 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Vid årets början Utgifter under året Under året färdigställda tillgångar Redovisat värde vid arets slut Pågående nyanläggningar avser renovering av bostäder, påbörjade täckdikningar, anläggning för jordbruksbevattning, samtliga beräknas vara färdigställda under Not 9 Prästlönefondsmedel Anskaffningsvärde Bokfört varde Marknadsvärde Andelar i Kammarkollegiets aktiekonsortium Spiran (200854) (200854) (288521) Andelar i Kammarkollegiets räntekonsortium (147408) (147408) (150461) Andelar i Kammarkollegiets företagsobligationskonsortium (0) (0) Noterade aktier (0) (0) Övriga placeringar (34 085)) (34 085) Summa prästlönefondsmedel ( ) (382347) (473 (0) (0) (34 085) Av behållningen av övriga placeringar utgör tkr ( tkr) behållning på det s.k. kyrkkontot. Kyrkkontot utgör i juridisk mening en fordran pé Svenska kyrkans nationella nivä. De regelverk som styr kyrkkontot är dock av sådan karaktär att fordran i redovisningssammanhang ses som ett ordinärt banktillgodohavande. Not 10 Övriga långfristiga värdepappersinnehav Anskaffningsvärde Bokfört värde Marknadsvärde Säkerhetsavgifter placerade i Swedbank, LeasePlan corporation (1 017) (.! 017) (1 017) (I 017) (1 023) (1 023) Nedskrivning har gjorts med 12 tkr.^ ^ft^

92 B 23(24) Anskaffningsvärde Bokfört värde Marknadsvärde Ränteplaceringar (98 706) (97 790) (97 790) Nedskrivning har gjorts med kkr. Av behållningen pä kassa och bank utgör tkr ( tkr) behållning pé det s.k. kyrkkontot. Kyrkkontot utgör i juridisk mening en fordran pä Svenska kyrkans nationella nivå. De regelverk som styr kyrkkontot är dock av sädan karaktär att fordran redovisningssammanhang ses som ett ordinärt banktillgodohavande. Not13 Eget kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital Prästlöne- Prästlöne- Balanserade Redovisat fastighetskapital fondskapital medel årsresultat Belopp vid årets ingång Omföring av förra årets resultat Köp/föreäljning fastigheter Omföring avskrivning byggnad, anläggningar Arets resultat Utdelning till församling/samfällighet Särskild utjamningsavgift till stiftet Belopp vid årets utgång Avsättning till bundet eget kapital Omföring av realisationsvinst fastighet Värdesäkring enligt KO 46: Överföring till bundet eget kapiiai Not 14 Obeskattade reserver Periodtseringsfond Not 15 Avsättningar Enligt skogsvérdslagen ska skogsmark som slutawerkats äterbeskogas och en föryngring säkerställas. Per balansdagen har därigenom en skuld uppstått för ej utförda återbeskogningsétgärder. Not 16 Upplupna kostnader och förutbstalda intäkter Förutbetalda arrendeintäkter Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter ^- :.'/^

93 (24) Lund Egendomsnämndens ledamöter ^.^^^- ^u6^f^ /u^^6^^^ ''flm^-f:. Sven-Bertil Persson Ordförande Claes Block 1 :e vice ordförande Ulla Malmgren 2:e vice ordförande -1/^k.UA^Lt- Jdhansson Christer Larsson 'ff.-fi-fftö AÄ"^-- 'Uan-Ake Isaksson Ver revisionsberättelse har lämnats 2.0\te -Qttyl*-l Ann Margret Olofsson Ordförande gd Auktoriserad revisor

94 ^Ej&tö06 b Svenska kyrkan"fr LUNDS STIFT KANSLILEDNING Tjänsteutlätande /1 Dnr Fördelning av medel till arbetet med asylsökande och flyktingar i församlingar/pastorat Kyrkostyrelsen har beslutat om fördelning av medel for arbetet med flyktingar och asylsökande. Lunds stift Sr kr att användas under 2016 och stiften ska skyndsamt besluta om fördelning. Vid tidigare medelsfördelning har besluten beretts av stiftsdiakonen for flykting- och migrationsarbete och avdelningschefen ffir utvecklingsavdelningen enligt av kyrkostyrelsen angivna kriterier, ibr beslut av generalsekreteraren. Denna gäng ska besluten ske pä stiftsnivå. Skyndsamheten är av vikt, då medlen mäste användas 2016 och en fjärdedel av aret redan forlupit. Därf8r bör beslutsgången påskyndas. En ordning där stiftsdiakonen inkommer till stiftsstyrelsen den 27 april med ett ffirslag till kriterier fiir att församlingar och pastorat i Lunds stift ska fä del av dessa medel, och stiftsstyrelsen beslutar att delegera beslutet kring varje enskild ansökan till stiftsdiakonen för flykting- och migrationsarbete och avdelningschefen for utvecklingsavdelningen, skulle gynna skyndsamheten i processen. Föreläs till beslut: Arbetsutskottet föreslår stiftsstyrelsen att besluta: att fastställa kriterier som anger villkoren för an fsrsanilingar/pastorat ska få del av de kronor som tilldelas Lunds stift fbr arbete med asylsökande och flyktingar under att delegera besluten om tilldelning av dessa medel, enligt fastställda kriterier, till stiftsdiakonen for flykting- och migrationsarbete tillsammans med avdelningschefen for utvecklingsavdelningen. Eva-Lotta Grantén tf kanslichef

95 Kyrkostyrelsen har beslutat att fördela pengar till församlingar/pastorat att fördelas av respektive stift. Lunds stift har tilldelats kkr. som ska fördelas och användas under De beslutade medlen skall användas till arbetet med flyktingar och asylsökande och ska sökas hos stiftskansliet. Till grund för beredning och beslut finns anvisningar här nedan som består av inriktning, bedömningsgrunder och instruktioner för ansökan. INRIKTNING Medel kan i första hand beviljas till församlingar som bedriver verksamhet för flyktingar och asylsökande eller vill utveckla sin verksamhet för denna målgrupp. Medel kan även beviljas till församlingar som med kort framförhållning vill och har kapacitet att initiera akuta insatser för flyktingar och asylsökande. BEDÖMNINGSGRUNDER Följande aspekter kommer att tas i beaktande: Hur behovet ser ut för flyktingar och asylsökande I lokalsamhället ocn då särskilt för barn och unga. Församlingens vilja att svara upp mot behoven och även vilja att satsa egen medel och resurser. Hur församlingen avser att fortsätta med verksamhet riktad till flyktingar och asylsökande efter att medlen frän Kyrkostyrelsen har använts. Medlen skall kunna användas snabbt och under 2016 ÅTERRAPPORTERING Medlen ska användas under Stiften skall återrapportera till kyrkostyrelsen om hur medlen använts senast i februari Aterrapportering från församlingarna till stiftet senast den 29 januari De pengar som inte använts ska återbetalas till nationell nivä. INSTRUKTIONER FÖR ANSÖKAN Församlingens ansökan om medel till arbete med flyktingar ocn asylsökande skal göras pä en särskild framtagen blankett som stiftet skickar ut. l ansökan ska följande beskrivning finnas med: Behov: Beskriv hur behoven ser ut vad gäller arbete med flyktingar och asylsökande i församlingen. Idé: Hur vill församlingen utveckla eller starta verksamhem för och med flyktingar och asylsökande. Barnperspektiv: Beskriv hur församlingen tänker in barnperspektiv och barn som målgrupp Tidplan och fortsättning: Beskriv tidplan och hur arbetet kan fortsätta efter att medlen frän kyrkostyrelsen använts. Kostnader: Ange för vilka kostnader som församlingen behöver medel. Kontaktuppgifter: Kontaktuppgifter till huvudansvarig för arbetet/satsningen i församlingen. Carita Ibarra Kristensen

96 Svenska kyrkan KYRKOKANSLIET DELEGATIONSPROTOKOLL Kyrkostyrelsen FÖREDRAGANDE Carolina Grelson/Maria Sädling DATUM DIARIENUMMER KS 2015:1208 PROT. NR 2016:19 Ärende: Användningen av 75 mnkr till arbetet med asylsökande och flyktingar under 2016 Beslut: Beslut i enlighet med bilaga l. Uppsala dag som ovan f felen Ottosson Loven Generalsekreterare Kopia till: Akten Stiften KVRKOKANSLIET POSTADRESS: Uppsala BESOKSADRESS: Sysslomansgatan 4

97 DOKUMENT Bilaga l. Användningen av 75 mnkr till arbetet med asylsökande och flyktingar under Dnr KS 2015:1208 UPPRÄTTAT AV Maria Södling, Carolina Grelsson DATUM DOKUMBflBETECKNING PM SIDA 1(4) VERSION Användningen av 75 mnkr till arbetet med asylsökande och flyktingar under 2016 Bakgrund Vid 2015 års kyrkomöte beslutades att bevilja 75 mnkr att statill lqtkostyrels.ens^rfo6ande för" arbetet'med~fbtoingar och asylsökande under Den23_ februari 2016 Jäktade igttosiyrelsen" beslut om att huvuddelen, 55 mnkr, av 75 nrnkr fördelas enligt följande (protokoll 2016:1): _ nuikr fördelas till internationell verksamhet fbr både humanitära insatser utvecklingsarbete.. 25 nmkr "fördelas till arbete med asylsökande och flyktingar i Svenska kyrkans församlingar/pastorat ".,. 15 nmkr ärdelas tiu stiften som resursfbrstarkning i stifisorganisationema fbr arbete med coachning av forsamlingar/pastorat. Resterande medel om 20 mnkr bereds vidare för senare beslut av kyrkostyrelsen. Nedan redogörs tör beräkning och fiiidelning av medlen som ska gå till stift och färsamlingar, totalt 40 mnkr, enligt beslutet ovan. Beräkning av antal asylsökande och flyktingar i stiften Medlen till arbetet med asylsökande och flyktingar i församlingar och pastorat ska enbgt beslutet fördelas i relation till antalet asylsökande och flyktingar i respektive stift. Som underlag»l beräkmng av antal personer i respektive stifit har anvbnts aktuell statistik från Migrationsverket gbuande antal asylsökande inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem per kommun per den l mars 2016 saml.antal personer mottagna i en kommun (dvs. före detta asylsökande som fit).uppehmlstilistånd och mottagits i en kommun). I tabell l redovisas antal och andel asylsökande och flyktingar per stift. Det statistiska underlaget samt avgransningar för uträtaiingen bifogas denna promemona.

98 DOKUMENT Bilaga l. Användningen av 75 mnkr till arbetet med asylsökande och flyktingar under Dnr KS 2015:1208 UPPRÄTTAT AV Maria Södling, Carolina Grelsson DATUM DOKUMENTBETECKNING PM SIDA 2(4) VERSION Tabell l: Fördelning antal asylsökande ocb flyktingar per stift: Antal asylsökande Antal flyktingar kommunmottagna Summa antal asylsökande och Andel asylsökande och Stift Inskrivna hos MV: med PUT flyktingar flyktingar l %^ Uppsala stift ,6% Linköpings stift ,3% Skara stift ,2% Strängnäs stift ,5% Västerås stift ,i Växjö stift ,1% Lunds stift ,1% Göteborgs stift ,1% Karlstads stift ,2% Härnösands stift ,1 Luteä stift ,2% Visby stift ,4% Stockholms stift ,5% ,0%

99 DOKUMENT Bilaga l. Användningen av 75 mnkr till arbetet med asylsökande och flyktingar under Dnr KS 2015:1208 UPPRÄTTATAV Maria Södling, Carolina Grelsson DATUM DOKUMENTBETECKNING PM SIDA 3(4) VERSION Fördelning av medel till arbetet med asylsökande och flyktingar i församlingar/pastorat, 25 mnkr Utrfrän ovanstående antal och andel asylsökande och flyktingar i respektive stift ffirdelas medlen fördelas enligt tabell 2: Tabell 2: FSrdeliung av medel i relation till andel asylsökande och flyktingar Stift Andel asylsökande och flyktingar l % Medel l relation till andel asylsökande och flyktingar; av 25 mnkr till församlingar/ pastorat Medel l relation till asylsökande och flyktingar, avismnkrtlll resursförstärkning i stiftsorganlsatlon Total summa medel per stift Uppsala stifll Linköpings stift 6,3% Skara stift 7,2% l Strängnäs stift 7.5% Västerås stift 9,8% Växjö stift 10,1% OOO* Lunds stift 14,1% * Göteborgs stift 10,1% OOO* Karlstads stift 6,2% Härnösands stift 6,0% Luleå stift 5,2% Visby stift 0,4% OOO* Stockholms stift 9,5% Summa 100,0% *En jämkning»r att häja stödet med 40 tkr (fita 60 tkr tiil 100 to) till Visby stift hm gjoi& Frtn de fresriiton med "högst anslag har medel därfbr omfönldats enligt faijande: Växjö stift -10 tkr. Lunds stift -20 flå-, Oöteborgs stift-10 (kr. Vidare fördelning av medel Ull församlingar och pastorat; 26 mnkr Varje stift beslutar hur medlen avsedda för arbetet med asylsökande och flyktingar fördelas mellan församlingar/pastorat inom stiftet. Stiften ska skyndsamt besluta om fbrdehiing. Medlen ska användas under 2016 och återrapporteras 2017.

100 DOKUMEMT Bilaga l. Användningen av 75 mnkr till arbetet med asylsökande och flyktingar under Dnr KS 2015:1208 UPPRÄTTAT AV Maria Sfldling, Carolina Grelsson DATUM DOKUMENTBETECKNING PM SIDA 4(4) VERSION Användning av medel för resureförstärknlng l stihsorganisationerna, 15 mnkr 15 nrnkr ffirdelas till stiften som resursförstärkning i stiftsofganisationerna för arbete med coachning av färsamlingar/pastorat. Även dessa medel fördelas till stiften i relation till antalet asylsökande och flyktingar i respektive stift enligt ovan. Enligt kyrkostyrelsens beslut ska särskilda villkor f8r medlens användande specificeras av generalsekreteraren. Följande villkor gäller. medlen ska användas till att stiften kan tillhandahålla coacher eller liknande funktion som ska ge stöd/handledning till församlingar/pastorat i deras arbete med asylsökande och flyktingar. Tjänsten ska därmed ha en direkt mriktoing mot fbrsamlmgar/pastorat, snarare än generell migrationshandläggning på stiftsnivå. med resursfoistärlaungen förväntas informations- och kunskapsflödet mellan fsrsamlingar/pastorat, stift och kyrkostyrelsen stärkas ytterligare. Coachema ska bidra till att fånga upp och föra vidare erfarenheter frän föisamlmgars/pastorats arbete avseende goda modeller och framgängsfaktorer, utmaningar, risker, aktörssamverkan, fiaansiermgsmbjligheter och behov av stöd. Kyrkostyrelsen bidrar i samverkan med stiften med gemensam melud- och kunskapsutveckling. Återrapportering Medlen ska användas under Stiften ska återrapportera till kyrkostyrelsen om hur medlen har använts senast den 28 februari De pengar som inte används ska återbetalas till nationell nivå. Bilaga underlag samt avvägningar bifogas (excelfil; blad l, 2,3).

101 Svenska kyrkan LUNDS STIFT Tjansteutlätande )\LA(bA 3 Dnr /1 Förslag till svar pä Promemorian "Kyrkomusiker i kyrkoordningen" En remissgrupp bestående av musikkonsulenten Stafifan Plantin, f.d. musikkonsulenten Alf Bengtsson och stiftsjuristen Charlotta Croner har tagit fram ett förslag till yttrande. Eftersom kyrkostyrelsen vul ha in remissvar senast den 15 april är det lite fara i dröjsmål. Tanten är att AU behandlar förslaget till remissvar vid sitt sammanträde den 5 april och att svar sedan far gå iväg i den lydelse AU enas om. Remissvaret far sedan tas upp i laga ordning vid stiftsstyrelsens sammanträde den 27 april och skulle majoriteten där se behov av någon form av justeringar eller tillägg, må dessa skickas in all kyrkostyrelsen i efterhand. Förslag till yttrande bifogas. // Erik SkT Stiftsjurist/avdelningschef

102 Svenska kyrkan LUNDS STIFT Remissvar /3 Dnr Svenska kyrkan Kyrkorättsavdelningen Uppsala Er ärendebeteclaung: Dnr Ks2016/l 17 Synpunkter på promemorian "Kyrkomusiker i kyrkoordningen" Stiftsstyrelsens arbetsutskott samt domkapitlet i Lunds stift lämnar följande remissvar på den rubricerade promemorian. Stiftsstyrelsen i Lunds stift sammanträder den april Beslutar stiftsstyrelsen om förändringar i detta yttrande kommer kompletterande synpunkter att ges in for stiftsstyrelsens räkning. Sammanfattande synpunkter Promemorian ger tydliga förslag till ändringar i kyrkoordningen som är rimliga och relevanta. Stiftsstyrelsens arbetsutskott samt domkapitlet vfll därutöver lämna följande kommentarer vilka huvudsakligen efterfrågar ett förtydligande huruvida ett beslutat minimian.tal kyrkomusiker avser heltidstjänster, efterfrågar nationella riktlinjer mfor beslut om mimmiantal och utbildningsnivå samt föreslår att det övervägs om validermg av utländska kyrkomusikerexamina ska handläggs av - eller i nära samarbete med - en central funktion inom Svenska kyrkan. Synpunkter på promemorians förslag på ändringar i kyrkoordningen 34 kap. l och 2 - mmimiantalet kyrkomusiker och deras befattningar Vi ställer oss bakom förslaget att stiftsstyrelsen ska ges möjlighet att besluta om ett högre mimmiantal av kyrkomusiker med befattningen föisteorganist, organist eller kantor. Det är dock önskvärt att det också förtydligas villcen total tjänstgörmgsgrad som avses med mimmikravet. I Lunds stift gäuer idag riktmärket att en organisttjanst ska filmas om församlingen eller pastoratet har över kyrkotillhöriga. I promemorian sägs att det även fi-amöver kan vara lämpligt att lägga invånarantalet eller antalet tillhöriga till grund ffir POSTADRESS: Box 32, Lund BESOKSADRESS: Kjaftstorg 12 B, Lund TELEFON: FAX:

103 Svenska kyrkan.s" LUNDS STIFT Remissvar /2 Dm bedömningen av vilken utbildmngsmvå en kyrkomusiker ska ha. De kyrkliga enhetanas storlek kommer därmed sannolitt påverka antalet arbetstilubllen for de nya befattningsnivåema. Mot denna bakgrund har fi-åga uppkoinmit vilket riktmärke (antal kyrkotillhönga) som ska gälla for de olika befattmngsmvåema, i synnerhet vad gäller forsteorganister. Någon form av riktlinje fi-ån nationell nivå hade varit värdefull här. Likaså vad gäller iorddmngen av de olika befattnmgsnivåema inom en enhet där minimiantalet kyrkomusiker ska vara flera än en. Bör det t.ex. endast bli aktuellt med en forsteorgamst när det också finns en orgamstbefattnmg imättad? 34 kap behörighetskrav Det är viktigt att studerande vid landets musikhögskolor Bs tydliga signaler om att det även framöver kommer att efterfrågas välutbildade kyrkomusiker. Vid tjänstetillsättningar förekommer idag att musiker utan tillräcklig utbildmng tillsvidareanställs. Detta riskerar istället att ge signaler om att det saknas anledning att utbuda sig till kyrkomusiker eller att Svenska kyrkan har lågt ställda forhoppmngar på forsamlmgämas musimiv. Att infora tydliga niväer för kyrkomusikerexamen är positivt och bör kunna förenkla rekrytermgsprocessen till de olika kyrkomusikertjanstema. De föreslagna examensnivåema kommer förhoppningsvis också ge kyrkomusikerstudenter incitament till fortsatta studier samt erbjuda en form av kamärstrappa for yrkesverksamma kyrkomusiker som vill fördjupa sina kunskaper. Det kan noteras att de föreslagna befattnmgsbeuänmingama föranleder justering av Svenska kyrkans avtal 13, Särskilda bestämmelser för kyrkomusiker, punkten kap. 15 a - domkapitlets behörighetsprövning Avskaffandet av domkapitlets behörighetsprövmng vid anställning av kantor och organist har i vissa fall iimeburit att obehöriga har kommit att anställas på dessa befattningar. Lunds stifts musiksatkmmige liar endast i ett begränsat antal fall konsulterats for att bedöma om en viss examen kan anses utgöra en motsvarande examen" enligt 34 kap. 15. Att domkapitlet återfär uppgiften att behörighetspröva medfiär en kvalitetssäkring av den kyrkomusikaliska lcompetensen och ger en tydlig signal om att Svenska kyrkan efterfirågar välutbildade kyrkomusiker. Det kan noteras att ett återinförande av domkapitlets behörighetsprövmng fbranleder justering av Svenska kyrkans avtal 13, Särskilda bestämmelser for lcyrkomusiker, punkten kap. 15 b - bedömning av utländska kyrkomusikerutbfldningar När det gäller examina frän utländska kyrkomusikerutbildmngar befarar vi att dessa inte alltid låter sig enkelt valideras. För att inte riskera att domkapitlen gör olika POSTADRESS: Box 32,22100 Lund BESÖKSADRESS: KtaftstoiE 12 B, Lund TELEFON: FAX:

104 Svenska kyrkan <. Remissvar /3 Dm bedömningar av samma utländska kyrkomusikerutbildnmg föreslår vi att det ska övervägas om dessa ärenden bör handläggas av - eller i nära samarbete med en centeal funktion inom Svenska kyrkan. POSTADRESS: Box Lund BESÖKSADRESS: Knftstolg 12 B, Lmd TELEFON: FAX:

105 Svenska kyrkan LUNDS STIFT Tjänsteudätende '^IIA<?A4 Dnr /1 Förslag till svar pä Promemorian "Ändringar i kyrkoordningens bestämmelser om offentlighet fbr handlingar och arkiv m.m." En remissgrapp bestående av stiftsjuristen Charlotta Croner och stiftsarkivarien Tina Sanden har tagit fram ett förslag till yttrande. Eftersom kyrkostyrelsen vill ha in remissvar senast den 15 april är det Ute fara i dröjsmål. Tanken är att AU behandlar förslaget till remissvar vid sitt sammanträde den 5 april och att svar sedan far gå iväg i den lydelse AU enas om. Remissvaret får sedan tas upp i laga ordning vid stiftsstyrelsens sammanträde den 27 april och skulle majoriteten där se behov av någon form av justeringar eller tillägg, må dessa skickas in till kyrkostyrelsen i efterhand. Förslag till yttrande bifogas. /, Erik Ski Stiftsjurist/avdelningschef

106 LUNDS STIFT STIFTSSryRELSEN Förslag till remissvar /2 Dnr Svenska kyrkan Kyrkorattsavdelningen Uppsala Er ärendebeteckning: Dnr Ks 2016/1 18 Synpunkter på promemorian "Ändringar i kyrkoordningens bestämmelser om offentlighet för handlingar och arkiv m.m." Lunds stift lämnar följande remissvar på den rubricerade promemorian. Sammanfattande -synpunkter Lunds stift har i huvudsak inte något att erinra mot de föreslagna forandringama i kyikoordningen. Vi ffirordar de sprikliga och innehällsmässiga nännaaden som fsreslås ske i förhållande tui offentlighets- och sekretsslagen (2009:400) samt tryckfnlietsfiirordmngsn. Det är vidare positivt att det nu foresläs bestämmelser i syfte att klargöra vad som gäller när en servicebyrä hanterar handlingar for en annan kyrklig enhet. Lunds stift vill därutöver lämna följande kommentarer vilka huvudsakligen föreslår att "Iforshiingsverksamhet" i 54 kap. 11 c ersätts med "/ kyrkans forshiingsverksamhet" samt ifrågasätter införandet av en specifik skrivning i 55 kap. 4 om att registret ska hällas tillgängligt for allmänheten smit föreslår att "vård" i 55 kap. 7 ersätts med "vård och hantering" eller något annat mer omfattande begrepp. Synpunkter på promemorians förslag på ändringar l kyrkoordningen 54 kap. Il c g - Förbud mot att räja uppgifter l forskningsverksamhet Vi foreslär att sla-ivningen "/ forskninssverksamhef ersätts med "/ kyrkans forskningsverkscanhel". På så sätt blir det tydligt att det är kyrkans egen forskningsverksamhet som avses. Vidare kommer paragrafens inledning att överensstämma med inledningen till flertalet andra bestämmelser i 54 kapitlet, exempelvis 2 ("/ kyrkans filrsamlingsvårdande vertsanihel"), 3 ("/ kyriums POSTADRESS: Box Lund BESÖKSADRESS: Kraflstorg 12 B, Lund TELEFON: FAX;

107 Svenska kyrkan + UINDS STIFT STJFTSSTyRELSEN Förslag till remissvar /2 Dnr insamlingsverksamhet"), 4 ("Inom kyrkans personaladministration") samt 4 a ( / kyrkans tillsyn- och Overprövningsverksamhet ). 55 kap. 3 b - Bemyndiganden avseende registrering av handlingar Vi ställer oss bakom förslaget att kyrkostyrelsen - om särskilda skäl föreligger - ska ges ratt att utfärda bestämmelser om att handlingar av ett visst slag inte behöver registreras samt att kyrkostyrelsen även ska ges rätt att utfärda närmare bestämmelser om registrering av handlingar. Vi delar bilden att registrering av handlingar inte alltid sker i den utsträckning som kyrkooriningen föreskriver. Framfor allt när det gäller handlingar som innehåuer uppgifter för vilka det kan antas gälla ett udämnandefsrbud. Mot denna bakgrund vill vi dock betona att det är vikdgt att eventuella undantag frän registreringsskyldigheten utformas tydligt och restriktivt. SS kap. 4 - Registrets tiugängughet Vi ifrågasätter om det är nödvändigt att infbra en specifik skrivning om att registret ska hållas tillgängligt fm allmänheten. Att så är fallet är en naturlig följd av den efterföljande meningen (att vissa uppgifter ska särskiljas eller utelämnas om det behovs för att registret i övriga delar ska kmma hållas tillgängligt for aumtohetai). Risken är att den foreslagiia skrivningen istället ger upphov till frågor huruvida nya/ytterligare krav på tillgänglighet nu ska gälla. 55 kap. 7 - Vård av handlingar Förslaget till ny lydelse innebär att den nuvarande punktuppställningen ersätts av ett generellt bemyndigande for kyrkostyrelsen att utfärda närmare bestämmelser om värd av handlingarna i kyrkans arkiv. Vi ställer oss bakom förslaget men är tveksamma till om begreppet "vård" även kan anses omfatta paragrafens nuvarande punkter 3-5 (jämför även med de exempel pä fiireskrifter om arkiwård som finns i 11 aridvffirordningen (1991:446)). Möjligen skulle ordet "vård" kunna ersättas av "värd och hantering" eller något annat mer omfattande begrepp. På stiftsstyrelsens vägnar ; Tina Sanden Stiftsarkivarie s t ') Wt^e: Charlotta Croner Stiftsjurist POSTADRESS: Box Lund BESÖKSADRESS: Knltsloit 12 B, Lund TELEFON: FAX:

108 Svenska kyrkan 4» LUNDS STIFT DOMKAPITLET Remissvar /2 Dm Svenska kyrkan Kyrkorattsavdelnuigen Uppsala Er arendebetecknmg: Dnr Ks 2016/118 Synpunkter på promemorian "Ändringar kyrkoordningens bestämmelser om offentlighet för handlingar och arkiv m.m." Domkapitlet i Lunds stift lämnar följande remissvar på den rubricerade promemorian. Stiftsstyrelsen i Lunds stift sammanträder den april Beslutar stiftsstyrelsen om förändringar i detta yttrande kommer kompletterande synpunkter att ges m for stiftsstyrelsens rälaung. Sammanfattande synpunkter Domkapitlet har i huvudsak inte något att erinra mot de föreslagna förändringarna i kyrkoordningen. Vi förordar de språkliga och imiehållsmässiga närmanden som föreslås ske i förhållande till offentlighets- och sekretsslagen (2009:400) samt tryckfi-ihetsforordmngen. Det är vidare positivt att det nu ISresIäs bestämmelser i syfte att klargöra vad som gäller när en servicebyra hanterar handlingar for en amian kyrklig enhet. Domkapitlet vill därutöver lämna följande kommentarer vilka huvudsakligen noterar att offentlighets- och sekretesslagen inte innehåller någon specifik skrivning om att "registret ska hållas tillgängligt for allmänheten" (jämför med föreslagen ändring i 55 kap. 4 kyaoordmngen) samt ffireslår att "värd" i 55 kap. 7 ersätts med "vård och hantering" eller något annat mer omfattande begrepp. Synpunkter pé promemorians förelag på ändringar i kyricoordningsn 55 kap. 3 b - Bemyndiganden avseende registrering av handlingar Vi ställer oss bakom förslaget att kyrkostyrelsen - om särskilda skäl föreligger - ska ges rätt att utfärda bestämmelser om att handlingar av ett visst slag inte behöver registreras samt att kyrkostyrelsen även ska ges rätt att utfärda näimare bestämmelser om registrering av handlingar. POSTADRESS: Box 32, Lund BBSOKSADRESS: KnfBtoig 12 B, Lund TELEFON: FAX:

109 Svenska kyrkan ifr DOMKAPITLET Remissvar /2 Dnr Vi delar buden att registrering av handlingar inte alltid sker i den utsträclaiing som kyrkoordningen föreskriver. Framfor allt när det gäller handlingar som innehåller uppgifter for vilka det kan antas gälla ett utlämnandeforbud. Mot denna bakgrund vill vi dock betona att det är v&tigt att eventueua undantag fi-äa registreringsskyldigheten utformas tydligt och restriktivt. 55 kap. 4 - Registrets tfflgängughet Domkapitlet har inget att invanda mot att införa en specifik skrivning om att registret ska håuas tiugängugt for alhnänheten. Det kan dock noteras att offentlighets- och sekretesslagen inte innehåller någon motsvarande staivning. 55 kap. 7 - Värd av handlingar Förslaget till ny lydelse innebär att den nuvarande punktuppställningen ersätts av ett generellt bemyndigande for kyrkostyrelsen att utfärda närmare bestämmelser om vård av handlingarna i kyrkans arkiv. Vi ställer oss bakom förslaget men är tveksamma till om begreppet "vård" även kan anses omfatta paragrafens nuvarande punkter 3-5 (jämför även med dc exempel på föreskrifter om arkiwåid som films i 11 arkivförordmngen (1991:446)). Möjligen skulle ordet "vård" kunna ersättas av "vård och hantering" eller något annat mer omfattande begrepp. POSTADRESS: Box 32, Lund BESÖKSADRESS: KrafistoTg 12 B, Lund TELEFON: FAX:

110 Svenska kyrkan B t LUNDS STIFT "BlL-Ä^A 5 HÅLLBAR UTVECKLING 1/2 Tjänsteutlitmde Dnr Beslut inför stiftskansliets miljödiplomering, fas 2 Stiftskansliet i Lund arbetar systematiskt med miljöfi-ägor och är diplomerat pä fas l nivä enligt Svenska kyrkans miljädiplomering för en hällbar utveckling. Det är ett redskap som utvecklats pä grundval av en internationell certifieringsstandard, men anpassats till kyrkans sammanhang. Det inkluderar checuistor <or nulägesbeskrivnmg inom sex verksamhetsomräden samt mälarbete mot en gemensam vision av ett stift mitt i världen, engagerat i miljön. Modellen bygger pä delaktighet och tron som drivkraft. Enligt standaiden krävs det på fas 2 att stiftsstyrelsen har antagit en miljövision och mfljöpolicy lör stiftskansliet (finns bifogad). Dessutom krävs att kansliets övergripande miljömål och delmäl (finns ocksä bifogad) ska vara fastställda av kyrkorädet/styrelsen eller delegerad verksamhetsansvarig. Hämtat från diplomeringsstandarden: Vision: Förslaget till vision har setts över och eventuellt uppdaterats utifi-än radande förutsättningar. Visionen ska vara fastställd av kyrkorädel/styrelsen. Policy: Förelaget till miljöpolicy for hållbar utveckling har setts över och eventuellt uppdaterats utifrån radande förutsättningar. Miljöpolicyn ska vara fastställd av kyrkorådet/styrdsen. Övergripande mal: Övergripande mal ska ha formulerats för de verksamhetsområden som nulägesbeskrivningea omfattar. De övergripande mälen ska utgä fi-än de intentioner som finns i foisamlingens/enhetens förslag till miljöpolicy for hållbar utveckling. De övergripande mälen ska fastställas av kyrkorfdet/styrelsen.

111 Svenska kyrkan «Sr LUNDS STIFT HÅLLBAR UTVECKLING Tjmsteutlätande /2 Dnr Delmål: De övergripande målen har konkretiserats genom delmål. Minst ett delmål ska ha formulerats under respektive verksamhetsomräde. Sammanlagt ska minst 5 delmål ha formulerats. Samtliga delmål ska vara fastställda av kyrkorådet/styrelsen eller delegerad verksamhetsansvarig. 7a Tömd Bengtsson Stiftskonsulent for hällbar utveckling Eva-Lotta Grantén Tf. kanslichef POSTADRESS; Box 32, Lund BESÖKSADRESS: Kiaflslore 12 B, Lund TELEFON: FAX:

112 ;ymid ^ Lunds stifts miljövision för Lunds stifts beslutande organ och Lunds stiftskansli Bottna i nåden Skapa i världen Inspirera lärande och samlas kring hoppet......med dopet som grund......för att möta livets och världens utmaningar Vi lever av det vi far, mer än av det vi gör. Det är nåd. Att bottna är att mitt bland vågorna känna fast grund under fötterna. Som skapade medskapare bär vi ansvar för Guds älskade värld. Teologisk reflektion (från tredje undertexten) l diakoni, bön, samtal och handling ska kyrkan genom oss vara ett redskap för Guds rike. Det vi gör eller inte gör har glokala konsekvenser. Dagens svar kommer att prövas av morgondagens frågor. Därför behöver vi en radikal och djupgående öppenhet. Vi behöver bli föregångare i att hitta hållbara umgängesformer i ett flerkulturellt samhälle. Det är ett av mänga sätt att vara kyrka i kritisk solidaritet med vårt samhälle. l vetskap om att Gud är större än våra bästa prestationer och våra största misslyckanden vill vi frigöra varandra till att göra det som är gott. Visionsbön Gud, du kallar oss ständigt till liv och förnyelse. Du ger oss skapande ansvar och läter oss bottna i näd. Du lät din Son visa oss vägen till dig och din Ande inspirera oss till ett liv i tjänst och omsorg, utmaning och fördjupning. Tack för att du är och ger oss liv av ditt liv. Amen.

113 Miljöpolicy Var vision innebär för oss: l linje med Lunds stifts vision och Ett biskopsbrev om klimatet vill vi verka för att Lunds stifts beslutande organ och Lunds stiftskansli i sitt arbete inger hopp så att vi frigör människors handlingskraft och miljöengagemang. Att omsorgen om miljön ska genomsyra all verksamhet och prägla det dagliga arbetet i syfte att främja och verka for en hållbar utveckling och en rättvis fördelning av jordens resurser. Att beslut ska grundas pä längsjktighet och hållbarhet snarare än på kortsiktiga ekonomiska fördelar. Att all verksamhet och alla beslut främjar väl fungerande kretslopp, biologisk mångfald samt en god hushållning med naturresurser och energi. * Vi vill verka för att det sätts ambitiösa mål för energibesparingar i Svenska kyrkans byggnader och för användning av fornybar energi.. Vi vill verka för att förvaltningen av Lunds stifts ekonomiska tillgångar synliggör hur en reflekterad syn pä skapelsen bidrar till att minska klimatpåverkan och påskyndar klimatomställningen.. Att kapitalplaceringar ska ske efter särskilt fastlagda etiska riktlinjer som tar hänsyn till vilken påverkan olika företags verksamhet har far miljö, hälsa och sociala förhållanden.. Vi ska eftersträva samverkan inom kyrkan och med andra aktörer i samhället for att uppnå vara mal.. Att i vårt främjandearbete erbjuda församlingar i Lunds stift inspiration, utbildning och information i frågor som rör miljö och hållbar utveckling.. Att verka for att gällande miljölagar och föreskrifter följs i all verksamhet och vid alla beslut. Fotnot: Eftersom prästlönetillgångarna har ett eget regelverk hänvisas till den miljöpolicy som finns inom delområdet.

114 Stiftskansliet Övergripande mel: Verksamhetsområde l Enhetens pastorala verksamhet Våra värderingar om skapelsens integritet, människans ansvar och del skapelsen och om fred och försoning med jorden ska komma till uttryck i vår verksamhet. VI ska ta vara på och sprida goda idéer för att motivera stiftets församlingar till att sträva efter minimal negativ miljöpåverkan. Verksamhetsområde 2 Förvaltning och ekonomi Vår ekonomiska förvaltning och redovisning ska gynna en socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Verksamhetsområde 3 Byggnader Att i samräd med fastighetsägaren minska energianvändningen i Kapitelhuset med 20 % och bli fossilbränslefria till Verksamhetsomräde 4 Kyrkogärdar och markanläggningar Inte aktuellt for oss Verksamhetsområde 5 Varor och tjänster - inköp Vi ska välja rättvisemärkta och miljömässigt goda alternativ vid inköp av varor och tjänster. Verksamhetsområde 6 Transporter och kommunikation Utsläppen av växthusgaser från stiftskansliets resor med bil och allmänna kommunikationer ska minska. Verksamhetsområde 7 Kemikalier och avfall Stiftskansliets verksamhet ska eftersträva slutna kretslopp och minimerad användning av miljöskadllga kemikalier

115 Delmäl för stiftskansliet i Lund fas 2 l Enhetens pastorala verksamhet a. Att starta ett ekoteologiskt nätverk. b. Att färdigställa dop- och trädplanteringsmaterialet tillsammans med Kyrkokansliet. II Ekonomi och förvaltning a. Att vi är med att bygga upp en förstärkning inom fastighetsfrägorna i kontrakten, 2-3 fortbildningsdagar per termin, kostnadsfritt för deltagarna. Ill Byggnader a. Att erbjuda en fastighetsdag per år för i första hand förtroendevalda, fastighetsansvariga och kyrkoherdar. b. Att stiftskansliet anordnar utbildningar för vaktmästare fastighetsfrägor 2 gg/år. V Varor och tjänster a. Att implementera Svenska kyrkans inköpspolicy. b. Att byta ut engångsmuggarna på första våningen med mer miljövänliga, komposterbara. c. Att erbjuda kurser för husmödrar och församlingshemsvärdinnor kring att laga mat från grunden med råvarokunskap och om vegetarisk mat l gg/år. VI Resor och transporter a. Att införskaffa en tjänstebil som går på biogas. VII Kemikalier och avfall a. Att förbättra och underlätta sopsortering i Andreassalen och utöka antal sorteringsfraktioner pä första våningen.

116 ^LA^Arfc LUNDS STIFT Till Lunds Stiftsstyrelse Ink '! ^ Aneående Internationella utskottets rekommendationer for studie- och/eller oilerimsresor tul det Heliea landet. Utskottet har tidigare redovisat sin studie-och kontaktresa till Palestina i juni Syftet med utskottets resa var att få kunskaper och erfarenheter for att förnya vänkontaktema med palestinska kristna och de organisationer Lunds stift samarbetat med Under vårt besök blev det tydligt att man frän de kristna palestiniernas sida sätter stort värde på den personliga kontakten med kristna från andra länder. Dessa kontakter kan starka dem i deras arbete för fred, försoning och mänskliga rättigheter. Internationella utskottets rekommendationer fiir resor till det Heliga landet skall ses ur det perspektivet. De är en uppmaning till oss i Lunds stift att skapa kontakter med kristoa i det Heliga landet och buda oss en egen uppfattning om de kristnas situation där i dag. Den föreslagna rekommendationen måste därfbr främst ses som en uppmaning till ett vidgat perspektiv vid planering och genomförande av resor. Vi vill från utskottets sida ocksä understyrka att vi med vårt förslag aktualiserar de rekommendationer av liknande slag som tidigare funnits. Utskottet har därför vid sammanträde den 15 februari beslutat att godkänna bifogade reviderade rekommendationer. Internationella utskottet hemställer därför om; att Stiftsstyrelsen ställer sig bakom internationella utskottets reserekommendaäoner, samt - att dessa kommuniceras till församlingarna genom sedvanliga kanaler, såsom hemsida och nyhetsbrev. För Internationella utskottet i^in^^\ UlfBerwiIl Ordförande

117 Lunds stifts rekommendationer for studie- eller pilgrlmsresor till det Heliga landet I samband med pigrimsresor till det Heliga landet (Israel/Palestina) ser Lunds stift det som värdefullt, att vi som kristna från Lunds stift inte nöjer oss med att besöka de Mstoriska minnesmärkena, utan också far kontakt med människor, fi-amffirallt de kristna, som i dag lever i det Heliga landet. Detta for att visa att vi, som en följd av Lunds Stifts långvariga relationer med kristna organisationer i det Heliga landet, ser detta som en naturlig del av en studie- eller pilgrimsresa till det heliga landet. Turismen är särskilt viktig för det palestinska samhället, da den skapar arbetstillsllen, hjälper kristna att stanna kvar i det heliga landet och främjar freden i området. Internationella utskottet har tagit fram rekommendationerna och Stiftsstyrelsen rekommenderar församlingar och andra kyrkliga grupper i Lunds stift att följa dem vid planering och genomförande av studie- eller pilgrimsresor till det Heliga landet. Före avresan Välj ett inklusivt och balanserat program som ger tillfälle att besöka och övernatta på skilda platser. Läs reseberättelser, guidebocker och artiklar samt följ nyhetsrapporteringen. Etablera kontakt med palestinier för att få aktuell information, säkerhetsinformation, lokal historia och information om kultur och sedvänjor. Förbered resan med en vuja att lära snarare än att bara observera. Under resan Respektera och lär om den lokala kulturen. Även om det vanligtvis gar bra att ta foton, var medveten om människors känslighet och iråga alltid om tillåtelse. Respektera lokala klädkoder. Interagera och tillbringa tid med lokalbefolkningen. Var medveten om att kulturella värderingar kan skilja sig från era egna. De har kanske en annan uppfattning om tid, personlig sfär, kommunikation och samhälle. Andras värderingar är inte fel eller underlägsna, bara annorlunda. Var vaksam gentemot kortsiktiga kansloreaktioner, som t ex att ge pengar utifrån medlidande. Detta kan upplevas kränkande.

118 Var medvetna om att ni möter och har utbyte med ett lokalsamhälle som kämpar för att å respekt for sitt mäimiskovärde. Kom ihåg att de människor ni möter har levt under militär ockupation under mänga är. Visa lyhördhet under diskussioner och lyssna till deras åsikter. Samarbeta med lokalbefolkningen då det gäller att bevara värdefulla naturresurser och vinnlägg er om ett så restriktivt användande som möjligt. Stöd den lokala ekonomin genom att värdesätta och anlita lokal expertis och betala därefter. När ni besöker religiösa platser, låt om möjligt medlemmar från den aktuella religiösa gruppen guida er. Var beredda att ge dricks när sä är brukligt Köp lokala produkter. Vinnlägg er om att turismen ska fi en positiv följd for lokalsamhället. Använd lokala transporter, guider, övemattningsmojligheter, restauranger och marknader för att på så sätt bidra till hela den lokala ekonomin. Efter hemkomsten Inspireras av pilgrimsresan och dela gärna med er av era upplevelser. De människor ur den lokala befolkningen som ni mött under resan uppskattar att ni har dem i era tankar och berättar deras historier och era egna upplevelser. Pä det sättet kan ni bemöta fördomar, stärka den mänskliga sidan av turism och öka dess varde fiir samhälle och individer. Skapa gärna kontakter mellan er församling och dem ni besökte. Häll fast vi de eventuella åtaganden som ni gjorde under resan. Behåll människor i era tankar, be for dem och handla nar handling krävs. Till grund for ickommendationema ligger dokumentet "Etiska regler fih- hållbart och etiskt resande i det Heliga landet" som tagits fram på palestinskt initiativ och i samarbete med internationella organisationer. För den som vill veta mer rekommenderas hemsidan

119 Lunds stifts rekommendationer for studie- eller pilgrimsresor till det Heliga landet I samband med pigrimsresor till det Heliga landet (IsraeVPalestina) ser Lunds stift det som värdefullt, att vi som kristna från Lunds stift inte nöjer oss med att besöka de historiska minnesmärkena, utan också far kontakt med människor, framförallt de kristna, som i dag lever i det Heliga landet. Detta for att visa att vi, som en följd av Lunds Stifts långvariga relationer med kristna orgamsationer i det Heliga landet, ser detta som en naturlig del av en studie- eller pilgrimsresa till det heliga landet. Turismen är särskilt viktig för det palestinska samhället, då den skapar arbetstillfällen, hjälper kristna att stanna kvar i det heliga landet och främjar freden i området. Internationella utskottet har tagit fram rekommendationerna och Stiftsstyrelsen rekommenderar församlingar och andra kyrkliga gmpper i Lunds stift att följa dem vid planering och genomförande av studie- eller pilgrimsresor till det Heliga landet. Före avresan Välj ett inklusivt och balanserat program som ger tillfälle att besöka och övernatta på skilda platser. Läs reseberättelser, guideböcker och artiklar samt följ nyhetsrapporteringen. Etablera kontakt med palestinier ffir att fä aktuell information, sakerhetsinformation, lokal historia och information om kultur och sedvänjor. FöAered resan med en vilja att lära snarare än att bara observera. Under resan Respektera och lär om den lokala kulturen. Även om det vanligtvis gar bra att ta foton, var medveten om människors känslighet och fråga alltid om tillåtelse. Respektera lokala klädkoder. Interagera och tillbringa tid med lokalbefoucningen. Var medveten om att kulturella värderingar kan skilja sig från era egna. De har kanske en annan uppfattning om tid, personlig sfär, kommunikation och samhälle. Andras värderingar är inte fel eller underlägsna, bara annorlunda. Var vaksam gentemot kortsiktiga känsloreaktioner, som t ex att ge pengar utifrån medlidande. Detta kan upplevas kränkande.

120 S1LA<?4 7 Förslag till SAMMANTRÄDESPLAN 2017 (rev ) Domkapitlet kl StiHsstyrelsens AU kl Stiftsstyrelsen kl Stiftsfullmäktige kl Egendomsnämnden kl januari 11 januari 1 februari 20 januari Prästexamen 8 februari Lunch biskopshusef k] februari Lunch biskopshuset kl. 12:00 28 februari Lunch biskopshuset kl. 12:00 15 mars 15 mars 28 mars 6 april 6 april april Stiftsstyrelsens ivä-dagare överläggning Akersberg 10 maj 10 maj 24 maj 30 maj Akersberg Prästexamen 9 juni 8 juni 8 juni 13 juni 16 augusti 6 september 6 september 19 september 8 september Diakonexamen 11 oktober 11 oktober 31 oktober 8 november 8 november 16 november 6 december 6 december 13 december Glögg i biskopshuset kl 11:30 1 december+ Extra sfm 8 december Akersberg

121 Svenska kyrkan LUNDS STIFT RESULTATRÄKNING Alla siffror i kr BUDGET UTFALL AVVIKELSE Stiftsbidrag Kyrkoavgift Övriga rörelseintäkter :2 729 SUMMA INTÄKTER S 484 Lokalkostnader Resekostnader Övriga verksamhetskostnader Bidrag Löner, pensioner, arvoden Avskrivningar enligt plan SUMMA RÖRELSENS KOSTNADER Finansnetto PERIODENS RESULTAT Kommentarer: 1. Erhållit bidrag för flykting integration 0,3 MSEK samt dela tro dela liv 0,5 MSEK. 2. Bidrag till stiftsstyrelsens förfogande kvarstår 2000 KSEK. Utbetalt hela bidraget till Stiftelsen Lunds Stiftsgård i sin helhet (2,2 MSEK) samt Rédgivningsbyrån (0,4 MSEK) och Stiftelsen för social sammanhållning (0,5 MSEK). 3. Vakans utvecklingsavdelningen samt föräldraledighet ÖRA 4. Utdelningar från Robur och Kammarkollegiet november/december. ^ r > <