Mineralriket tillväxtmotor för Norrbotten. En berättelse om framtidstro

Transkript

1 Mineralriket tillväxtmotor för Norrbotten En berättelse om framtidstro

2 Innehåll Avsnitt Sid Gruvbranschen 5 Gruvnationen Sverige 6 Tillväxt i den svenska gruvbranschen 21 Slutsatser - gruvbranschen 31 Gruvnäringen som arbetsplats 32 Gruvnäringen och dess relation till omvärlden 36 Gruvnäringens betydelse för Norrbottens ekonomi 40 Gruvnäringen och det lokala näringslivet 46 Markanvändning i Norrbotten 55 Gruvnäringen och Norrbottens arbetsmarknad 55 Samhällsomvandlingen 58 Samhällsomvandlingen 62 Gruvnäringens inverkan på rennäringen 67 Gruvnäringens inverkan på besöksnäringen 71 Målkonflikter mellan gruvnäring och andra näringar 80 Gruvnäringen och Luleå tekniska universitet 87 Slutsatser relationen till omvärlden 94 Gruvnäringen som tillväxtmotor 95 Slutsatser gruvnäringen som tillväxtmotor 112 Rekommendationer: Vad bör de centrala intressenterna göra för ökad tillväxt i gruvnäringen? 114 2

3 Introduktion Den svenska gruvindustrin, inkluderat stålbruk, har en årlig omsättning på ca 70 miljarder SEK och sysselsätter drygt personer vilket gör industrin till en viktig motor för tillväxt i Sverige. I Norrbotten svarar branschen för en stor andel av både direkta och indirekta arbetstillfällen och är betydelsefull för hela regionens utveckling. De tre kommunerna Luleå, Gällivare och Kiruna ser sin utveckling som nära förknippad med gruvnäringens framgång och har därför etablerat begreppet mineralriket, vilket utgör startpunkten för ett fördjupat samarbete mellan de tre kommunerna. De vill hitta former för att samverka och hjälpa varandra inom frågor som stadsomvandlingar, bostadsbyggande, kompetensförsörjning, miljöfrågor, renskötsel, turism och infrastruktur. Kommunerna har därför valt att studera gruvnäringens betydelse för den lokala ekonomin för att beskriva direkta och indirekta effekter på arbetstillfällen, tillväxt, lokalt näringsliv, akademisk forskning etc. Analysen är utförd av strategirådgivarna Vasco Advisers på uppdrag av näringslivsbolagen Expandum, Progressum och Luleå Näringsliv och ger en faktabaserad bild av gruvnäringens betydelse för samhällets utveckling, främst i de tre kommunerna, men även i Norrbotten och Sverige. 3

4 Sammanfattande slutsatser Gruvbranschen Gruvbranschen är långsiktig, men samtidigt volatil Sverige är ett litet gruvland Den svenska gruvbranschen har en stor tillväxtpotential, men en rad förutsättningar måste uppfyllas för att denna skall kunna realiseras rekrytering, kompetens, investeringar, tillståndsgivning, infrastruktur. Produktionsförutsättningarna i Sverige gör att kostnadsläget är högre än hos de globala konkurrenterna Svenska gruvbolag måste kontinuerligt innovera för att överleva Relation till omvärlden Gruvbranschen i Norrbotten befinner sig i en ovanlig form av symbios med det omgivande samhället kommuner, region, övrigt näringsliv, Luleå tekniska universitet. Gruvnäringens stora betydelse för samhället har lett till ett starkt samhällsansvar Gruvdrift skapar målkonflikter med samhället och övriga näringar En sådan konflikt på makronivå är prospekteringens betydelse för investeringsviljan i ren- och besöksnäringarna. Målkonflikter finns även rörande infrastrukturinvesteringar. Inte kring aktiviteterna i sig, men om investeringsmedel, politiskt fokus och kapacitet för genomförande. Gruvnäringen som tillväxtmotor Gruvföretagen svarar för nästan 25 procent av regionens BNP (BRP) och en femtedel av sysselsättningen. Utan gruvnäringen försvinner ekonomisk försörjning motsvarande 60,000 norrbottningar Branschens egna tillväxtprognoser är ambitiösa, men realistiska Om branschprognosen infrias kan ytterligare 110,000 norrbottningar försörjas av gruvnäringen genom direkt, indirekt och inducerad sysselsättning Nationell politisk nivå Gruvnäringen Kommunerna Lär av det medicinska området utveckla tillståndsprövning baserat på samma principer som hälsoekonomiska analyser Investera i nödvändig infrastruktur dubbelspår för järnvägen längs hela Malmbanan Sätt produkten i sitt samhällssammanhang. Dess nytta, men även miljömässighet, tex via Kravmärkning. Kanske finns något att lära av stålbranschen. Bidra till näringslivets ekosystem i regionen genom mer omfattande outsourcing och innovationsupphandling Maximera nyttan av symbiosen mellan LTU och gruvnäringen internationalisera och integrera med Luleå stad Skapa förutsättningar för befolkningstillväxt: bostäder, kultur, attraktiv livsmiljö. 4

5 Gruvbranschen Sverige och världen

6 Gruvnationen Sverige En inblick i den svenska gruvnäringen 6

7 Under vår livstid använder vi mer än 1,700 ton metaller och mineraler 7 Ämne Mängd Enhet Salt 14 ton Lera 9,7 ton Zink 0,35 ton Aggregat 775 ton Oljeprodukter liter Koppar 0,6 ton Guld 81 gram Fosfat 10,6 ton Kol 267 ton Bly 0,387 ton Bauxit 2,71 ton Järn 14,95 ton Cement 33,1 ton Naturgas kubikmeter Övrigt 30,335 ton Vad finns i din telefon? Arsenik (galliumarsenid i förstärkare och mottagare). Bryts i Kina, Chile, Marocko, Peru, Kazakstan, Ryssland, Belgien och Mexiko. Koppar (kretsar). Bryts i Chile, USA, Peru, Kina, Australien, Ryssland, Indonesien, Kanada, Zambia, Polen, Kazakstan och Mexiko. Gallium (galliumarsenid). Bryts i Kina, Tyskland, Kazakstan och Ukraina. Guld (kretsar). Bryts i Kina, USA, Australien, Sydafrika, Peru, Ryssland, Kanada, Uzbekistan, Ghana, Papua Nya Guinea, Indonesien, Brasilien, Mexiko och Chile. Magnesiumföreningar (hölje). Bryts i Kina, Turkiet, Nordkorea, Ryssland, Slovakien, Österrike, Spanien, Australien, Brasilien, Grekland, Indien och USA. Palladium (kretsar). Bryts i Ryssland, Sydafrika, Kanada, USA och Zimbabwe. Platina (kretsar). Bryts i Sydafrika, Ryssland, Kanada, Zimbabwe, USA och Colombia. Silver (kretsar). Bryts i Peru, Mexiko, Kina, Australien, Chile, Ryssland, USA, Polen, Bolivia och Kanada. Tungsten (kretsar). Bryts i Kina, Ryssland, Kanada, Österrike, Bolivia och Portugal. Dessutom används en mängd petroleumprodukter i mobiltelefoner.

8 Svenska gruvföretag är små aktörer på en global marknad Världsmarknaden för järnmalm domineras av det brasilianska bolaget Vale samt de bägge brittisk-australiska BHP Billiton och Rio Tinto Group. Fortescue Metals Group, FMG, bidrar till att Australien är världens näst största tillverkningsland. Produktion av järnmalm, miljoner ton Sweden Iran Canada United States South Africa Företag Omsättning, Mdr kr Anställda BHP Billiton Rio Tinto Group Vale Boliden LKAB Ukraine Russia India Brazil Australia China

9 Sverige är en av Europas ledande gruvnationer LKAB står för ca 90% av Europas järnmalmsproduktion, och Sverige har 60% av Europas järnmalmstillgångar Sverige står även för en betydande del av Europas guld-, silver-, zink- och blyproduktion Idag är Europa till 20% självförsörjande på järnmalm. Enligt SveMins prognoser om en tredubbling av Sveriges gruvproduktion fram till 2025 kan Europas självförsörjningsgrad höjas till 40 50% 2012 stod Europa inte för mer än 1,6% av den globala produktionen av järnmalm, vilket innebär att en svensk produktionsexpansion skulle påverka globalt utbud marginellt. EUländernas behov motsvarar procent av den globala produktionen av metaller, medan den egna produktionen ligger under fem procent. Det bidrar till en närliggande efterfrågan för Sverige Järnmalm, sålda produkter (Mt) Metall Sveriges andel av EUs produktion Sverige Övriga EU27 Järnmalm 91% Guld 25% Silver 18% Koppar 10% Zink 24% Bly 31% 9

10 Sverige är en liten gruvnation i världen - men en stor i Europa Zink EU ton av världens 11 Mt Järn Övr 1,1 milj 4% Österrike 1,8 milj 7% EU 27 Mt av världens 2544 Mt Sverige 23,9 milj 89% Guld EU 14,9 ton av världens 2544 ton Bulgarien 2,2 15% Bly EU ton av världens 3,9 Mt Finland 6,2 42% Övr % Irland % Övr 1,2 8% Polen % Sverige 5,3 35% Sverige % Polen % Silver Finland 60 3% Koppar Portugal % Övr % Irland % Övr 115 7% Polen % Övr % Sverige % EU ton av världens ton Sverige % EU ton av världens 16 Mt Polen % Sverige % 10

11 Underjordsgruvor Dagbrott i världen underjordsgruvor i Sverige När malmfyndigheter finns flera hundra meter ner i marken krävs en underjordsgruva. I Sverige används skivrasbrytning. Man spränger lös malmen och låter gravitationen få malmen att rasa ner och lastar sedan ut malmen underifrån. Skivrasbrytning är en effektiv brytningsmetod vid branta malmkroppar som medger maximalt uttag ur malmkroppen med hög säkerhet. Dagbrott ett vanligt sätt att bryta i övriga världen Stora delar av jordens järnmalsresurser ligger relativt ytligt och kan därför brytas genom dagbrott. Då används pallbrytning som går ut på att man skiva för skiva spränger sig ner och får trappstegs formen. Dagbrott tar upp stora ytor och är svåra att återställa när brytningen upphör 11

12 Miljoner SEK Prospektering i Sverige lägre aktivitet 2013 Prospekteringskostnader i Sverige LKAB och Boliden står för drygt 50% av prospekteringsinsatserna i Sverige I 45% av gällande undersökningstillstånd uppges att bolaget prospekterar efter koppar, zink, bly och nickel. I 30% anges järn och energimineral Aktiva undersöknings tillstånd Aktiva undersökningstillstånd 2013 Beviljade undersöknings- 182 tillstånd 2012 Ansökningar om undersök- 211ningstillstånd Beviljade undersöknings- 130 Ansökningar om undersöktillstånd 2013 ningstillstånd

13 Lång process för att öppna en gruva, med många instanser inblandade 1. Undersökningstillstånd Ges av den statliga myndigheten Bergsstaten Ger företaget ensamrätt på undersökning och tillträde till markerna Företaget genomför provborrningar för att kontrollera mineralhalter 2. Bearbetningskoncession Ges av den statliga myndigheten Bergsstaten Ger företaget ensamrätt till mineralfyndigheten Företaget tar nu fram en miljökonsekvensbeskrivning 3. Miljötillstånd Ges av Mark- och miljödomstolen Ansökan om tillstånd att bygga, driva och avveckla en mineralfyndighet under givna förutsättningar Ansökan om tillstånd att bedriva verksamhet som berör vatten, exempelvis sedimenteringsdammar 4. Bygg- och marklov samt övriga tillstånd Ansökan om bygglov för byggnader hos kommunen enligt plan- och bygglagen Kulturmiljölagstiftningen Andra tillstånd, till exempel för brandskydd, kemikaliehantering eller räddningsarbete 13

14 Sverige har 16 producerande metallgruvor fem i Norrbotten Sverige har 16 producerande gruvor, 5 av dessa är aktiva i Norrbotten järnmalmsgruvorna Kiirunavaara, Tapuli, Malmberget och Gruvberget samt basmetallsgruvan Aitik 2012 hade Sverige fem järnmalmsgruvor, vilket är det högsta antalet sedan Anställda tjänstemän vid dessa gruvor var och antalet arbetare 2518, totalt 3522 Av Sveriges totalt arbetare anställda inom gruvindustrin år 2012 jobbade 2 979(66%) i Norrbotten. Siffran inkluderar ej entreprenadanställda 83% av Norrbottens gruvarbetare jobbade vid järnmalmsgruvor 70 av 183 undersökningstillstånd utfärdades i Norrbotten under 2012 ( ha av ha totalt) 80% av gruvnäringens produktionsvärde skapas i glesbygd, jämfört med 30 50% för övrig industri Rönnbäcken Kiirunavaara Viscaria Gruvberget Rakkurijärvi Tapuli Mertainen Leveäniemi Sahavaara Malmberget Aitik Barsele Stortjärnhobben Svartliden Tvistbogruvan Håksbergsgruvan Blötberget Grängesberg Kristineberg Vargbäcken Vindelgransele Eva Maurliden Norrliden Älgträsk Björkdal Kankberg Renström Maurliden Östra Garpenberg Dannemora Lovisagruvan Zinkgruvan Brickagruvan Järnmalm Basmetaller Guld Järn och annan metall I produktion Miljödom klar Beviljad bearbetningskoncession, väntar på miljöprövning Ansökt om bearbetningskoncession Gladhammar 14

15 Gruvnäringen är en viktig del av svensk ekonomi 2013 stod svensk gruvnäring (inkl. stål) för 10% av Sveriges bruttoexport och omkring 60% av nettoexporten. LKAB var Sveriges åttonde största exportföretag 2012 och 2013, med en export på 23 miljarder SEK respektive 19 miljarder SEK. Järn och stål står för ungefär 40% av gruvnäringens export, och järnmalm samt övriga metaller för ungefär 20% vardera. Gruvnäringen är även en viktig skattekälla för Sverige och 2013 var LKAB Sveriges femte största skattebetalare Antal gruvor Omsättning (MSEK) LKAB Boliden * Northland Resources Dannemora Mineral Zinkgruvan (Lunding Mining) Lovisagruvan 1 48 Dragon Mining Björkdalsgruvan *Inkluderar omsättning från Bolidens utländska verksamhet Gruvor i Norrbottens län - Kiirunavaara, LKAB - Aitik, Boliden AB - Malmberget, LKAB - Gruvberget, LKAB - Tapuli, Northland Resources AB Gruvor i Västerbottens län - Björkdal, Björkdalsgruvan AB - Kankberg, Boliden AB - Renström, Boliden AB - Maurliden, Boliden AB - Maurliden Östra, Boliden AB - Kristineberg, Boliden AB - Svartliden, Dragon Mining AB Gruvor i Dalarnas län - Garpenberg, Boliden AB Gruvor i Uppsala län - Dannemora, Dannemora Mineral AB Gruvor i Örebro län - Lovisa, Lovisagruvan AB - Zinkgruvan, Zinkgruvan Mining AB/Lundin Mining 15

16 Boliden Boliden har sju producerande gruvor i Sverige. Basmetallsgruvorna Aitik, Maurliden, Maurliden Östra, Kristineberg, Renström och Garpenberg samt guldgruvan Kankberg. Boliden driver även gruvan Tara på Irland, vilket är Europas största zinkgruva. Utöver gruvverksamheten har bolaget fem smältverk, varav två är lokaliserade i Sverige kopparsmältverket Rönnskär (Skellefteå) och blysmältverket Bergsöe (Landskrona) Boliden är noterat på Stockholmsbörsen Large Cap tillsammans med Sveriges tredje största gruvbolag Lundin Mining Omsättning: MSEK Rörelseresultat: MSEK Antal anställda: Kristineberg Garpenberg Aitik Maurliden Maurliden Östra Renström Kankberg Järnmalm Basmetaller Guld Järn och annan metall 16

17 LKAB LKAB äger tre producerande järnmalmsgruvor i Sverige Kiirunavaara(Kiruna), Gruvberget (Svappavaara) och Malmberget. LKAB är till fullo ägt av den svenska staten som erhöll en utdelning på 5,5 miljarder SEK från bolaget under 2013 LKAB förbereder för närvarande öppnandet av ytterligare två järmalmsgruvor i Svappavaara Mertainen och Leveäniemi. Dessa väntas tillsammans nå en produktion i nivå med Malmbergets LKAB producerar omkring 90% av Europas järnmalm. Bolaget skeppar 2/3 av sin malm från Narvik och 1/3 från Luleå där bolaget även har sitt huvudkontor med drygt 100 anställda. LKAB levererar även en del av sin malm till SSABs stålverk i Luleå Omsättning: MSEK Rörelseresultat: MSEK Antal anställda: Kiirunavaara Malmberget Gruvberget Järnmalm Basmetaller Guld Järn och annan metall 17

18 Omsättning, Mkr Produktion, Mt LKABs expansion måttlig det senaste decenniet LKABs omsättningstillväxt på 160% sedan 2004 har till 88% berott på prisuppgångar för järnmalm. Produktionen har enbart ökat med 14% sedan Under samma period har antalet anställda vuxit med 27%, från till Fram till 2015 planerar LKAB att öka sin produktion med knappt 50% till 37 miljoner ton malm har produktionen potential att nå 50 miljoner ton Boliden har närapå dubblerat produktionen vid Aitik sedan 2009 och ökat antalet anställda med 78% sedan Bolidens expansion vid Aitik 40 LKABs produktion och omsättning Mton Antal anställda Omsättning MT malm 18

19 Gruvbranschens logik tvingar LKAB till kontinuerlig innovation Branschlogiken LKAB:s strategiska val 19 Gruvbranschen har betydande skalfördelar och höga inträdeshinder. Verksamheten kräver kompetens, betydande kapital och infrastruktur. Att påbörja gruvdrift fordrar omfattande prospektering: det krävs 1,000 prospekteringar för en gruvstart. Branschens kunder har långa köpcykler varför timing, uthållighet och förutsägbarhet är viktigt. Marknader med denna branschlogik brukar konsolideras så att 3-4 aktörer dominerar procent av marknaden. Små aktörer kan endast överleva genom att hitta strategiska nischer. Den globala gruvbranschen ser ut på detta sätt, med tre ledande globala aktörer: brasilianska Vale, följt av de bägge brittisk-australiska BHP Billiton och Rio Tinto Group. För LKAB innebär detta att man måste finna en strategisk nisch för att överleva i en värld där många andra producenter har lägre kostnader. LKAB har utvecklat sina produkter så att de förbättrar kundernas effektivitet, tex genom pellets, vilka ger maximal produktivitet i kundernas masugnar genom hög järnhalt och hög renhet. En annan ny teknologi är direktreduktion, där järnsvamp framställs. (DRI, Direct Reduced Iron). Definitionen av DRI är en järnprodukt med minst 80% metalliseringsgrad. LKAB har genom detta positionerat sig i ett premiumsegment, vilket gör att man kan sätta ett pris på $145 per ton för produkter som australiska gruvbolag säljer för $100. Trots premiumkunder måste kostnaderna hållas nere betydande innovation sker även inom processförbättringar, miljö och energi.

20 Northland Resources Northland Resources inledde under 2012 driften vid bolaget järnmalmsgruva Tapuli i Kaunisvaara, Pajala. I februari 2013 meddelade bolaget att man missbedömt investeringsbehovet för Tapuli-gruvan med 2,5 miljarder SEK, och bolaget gick in i rekonstruktion. I maj fick bolaget ett kapitaltillskott på 335 miljoner USD. 100 miljoner USD erhölls genom en obligationsemission till ett konsortium bestående av Folksam, Norrskenet, Peab och Metso. Det av LKAB delägda riskkapitalbolaget Norrskenet bidrog med 25 miljoner USD I november 2013 meddelade Northland att bolaget behövde ytterligare 150 MUSD. Kapitalanskaffningsarbetet har fortsatt in i I januari tecknade bolaget ett leasingavtal värt 25 miljoner USD, och i mars säkrades 60 miljoner USD genom ett obligationslån Northland Resources äger även en gruva i Hannukainen i Finland med okänd produktionsstart. På sikt planerar bolaget att inleda gruvdrift vid Sahavaara-gruvan i närheten av Tapuli i Kaunisvaara, Pajala. Malm från både Hannukainen och Kaunisvaara kommer att skeppas via Narvik Omsättning: 640 MSEK Rörelseresultat: MSEK Antal anställda: 300 Tapuli Järnmalm Basmetaller Guld Järn och annan metall 20

21 Tillväxt i den svenska gruvbranschen Förutsättningar, hinder och möjligheter 21

22 Expansiv marknad med goda marknadsutsikter har mött motstånd bland investorer Svensk gruvindustri har drabbats av ett flertal bakslag de senaste åren, särskilt bland noterade svenska gruvbolag. Inte enbart svenska gruvor har varit berörda, utan även utländska gruvor (främst finska) med svenska ägare Den 12e maj 2014 meddelade Dannemora Mineral att driften vid bolagets järnmalmsgruva i Uppsala län stoppats eftersom bolaget saknar kapital för fortsatt drift I mars 2014 ansökte den svenska guldproducenten Lappland Goldminers om konkurs. Bolaget producerade från gruvan Pahtavaara i finska Lappland och bedrev prospektering vid Fäboliden och Guldlinjen i Sverige Nordic Mines inledde produktion vid guldgruvan Laiva i Finland under Inledningsvis väntades en produktion kg uppgick produktionen till kg. Bolaget bedriver prospektering i Vassbo och Fjälltuna i Sverige 22 Listade gruvbolag Lista Kursutveckling 1 år Kursutveckling 3 år Boliden Stockholmsbörsen Large Cap - 3% - 19% Lundin Mining Stockholmsbörsen Large Cap + 29% - 38% Nordic Mines Stockholmsbörsen Small Cap - 94% - 99,9% Endomines Stockholmsbörsen Small Cap - 71% - 80% Northland Resources Oslobörsen - 95% - 99,9% Dannemora Mineral First North - 94% - 99% Lappland Goldminers First North Konkurs Konkurs Arctic Gold First North - 44% - 91% Kopparberg Mineral First North - 81% - 96% Lovisagruvan Aktietorget - 12% - 11% Beowulf Mining Aktietorget - 30% - 89% Botnia Exploration Aktietorget + 3% - 86% Medelvärde - 49% - 76% Sveriges noterade gruvbolag har genomgått en dyster utveckling på börsen de senaste åren. Förmodligen bidrog stigande råvarupriser under 2000-talet till en ökad riskvilja både bland investerare och prospekteringsföretag vilket lett till ett turbulent uppvaknande i takt med att råvarupriserna sjunkit något. Den våta filt som lagts över börsens gruvbolag kan ha bidragit till den lägre prospekteringsviljan

23 Gruvbranschens egen prognos om trefaldigande är optimistisk men inte orealistisk Oförutsägbar tillståndsgivning För låg transportkapacitet Norrbottens urbanisering Framtida kompetensbrist Prispress på kort sikt Norrbottens gruvproduktion Globala medelklassens tillväxt Fyndigheter som motsvarar prognosen Långsiktigt ökande volymer 23

24 Sverige har låg politisk risk men hög byråkratisk risk Fyndigheter som motsvarar prognosen Policylandskap för investeringar 1 Procent som inte ser policy som hinder för investering Norge Niger Vietnam USA Australien Namibia Finland Sverige Botswana Kanada Ghana Guinea Argentina Zambia Kina Ryssland Sydafrika Mali Turkiet Chile Mexico Brasilien Filippinerna Indonesien 10 Indien Venezuela Bolivia DRC (Kongo) Mineralpotential 2 Index 100, genomsnittlig ranking 1. Inkluderar bl.a. politisk stabilitet, säkerhet, skattesystem samt förutsägbarhet, konsekvens och disciplin i regleringar 2. Mineralindex, utan hänsyn till nuvarande regleringar och investeringsklimat 24

25 Dagar Förutsägbarheten i godkännandeprocesser kan förbättras Sverige får av och till kritik från gruvindustrin för att ledtiderna i godkännandeprocesserna för en gruva är alldeles för oförutsägbara. Den genomsnittliga hanteringstiden för miljöprocesser vid Umeå Tingsrätt var 623 dagar , med en längsta hanteringstid på över sju år. Håller inblandade instanser angivna tider skulle hanteringstiden inte behöva överstiga 130 dagar (från inlämnad ansökan till dess att ett bolags miljökonsekvensbeskrivning inte behöver uppdateras) Den genomsnittliga hanteringstiden för ansökningar och förlängningar av bearbetningskoncessioner hos Bergsstaten har varierat kraftigt det senaste decenniet. Hanteringstiden för avslutade fall satte en botten 2009 och har legat i uppgång sedan dess. Variationen beror på överklaganden rörande miljö etc Oförutsägbar tillståndsgivning Ändring av villkor Anrikning Förlängning Ny gruva Övrigt Sandmagasin Utökad verksamhet Vatten Hanteringstid för processer vid miljödomstolen i Umeå Tingsrätt (år) Genomsnittlig hanteringstid hos Bergsstaten Undersökningstillstånd Bearbetningskoncession 25

26 Järnmalm, Mt Tillståndsgivning i konkurrentländer - FMG har på några få år utvecklats till en betydande järnmalmsproducent Oförutsägbar tillståndsgivning FMG järnmalmsproduktion per kvartal Världens mest snabbväxande gruvbolag, australiska Fortescue Metals Group, har på några få år lyckats expandera till en betydande järnmalmsproducent. Bolaget inledde brytning 2008 och har nått 155Mt per år under 2014 ca sex gånger Sveriges samlade produktion. Detta kan jämföras med Sverige: LKAB skickade år 2008 in sin ansökan för Gruvberget, där de ansökte om att få producera 2Mt per år. Efter ett antal överklaganden fick företaget slutligen permanent tillstånd från januari Trots den utdragna processen var, enligt LKAB, samtliga villkor lika eller mer gynnsamma för företaget än vad de föreslog Den långa tillståndsprocessen har alltså inte lett till justering pga miljö- eller samhällshänsyn.

27 Från MKB till SKB kan gruvnäringen lära av den medicinska branschen? Oförutsägbar tillståndsgivning Gruvbrytning kräver tillstånd enligt både miljöbalken och minerallagen. Gruvverksamhet omfattas av reglerna i miljöbalken, vilket innebär att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) skall upprättas vid ansökan om tillstånd. Verksamhetsutövaren har det fulla ansvaret för genomförande och kostnader för MKB:n. De utvärderingarna som görs idag saknar det samhällsekonomiska perspektiv som man finner till exempel inom det medicinska området. Sjukvården är van att balansera nytta mot risk och kostnad. När ny teknologi introduceras i det medicinska området tillämpas avancerade modeller för hälsoekonomi. Hälsoekonomi bygger på ett antal centrala principer som parterna är eniga om, men även en sofistikerad verktygslåda med etablerade modeller. Samhällskonsekvensbeskrivning Gruvbranschen skulle kunna lära av och tillämpa samma principer och samma filosofi för riskhantering som den medicinska branschen. Verktygen och modellerna kommer dock att skilja sig. Nationalekonomiska enheten vid LTU har initierat ett forskningsprojekt där bland annat utveckling av modeller som skulle kunna användas för detta syfte ingår. 27

28 Otillräcklig transport- och kompetenstillgång Framtida kompetensbrist För låg transportkapacitet Prispress på kort sikt För att realisera den ambitiösa prognosen för svensk gruvproduktion skulle gruvindustrin behöva anställa 30% av alla nyutexaminerade ingenjörer från Luleå tekniska universitet, och mer än 100% av utexaminerade från relevanta utbildningar Vidare skulle 5% av alla utexaminerade ingenjörer från KTH och LTU behöva anställas under perioden Trafikverkets expansionsplaner för det kommande decenniet täcker enbart 60% av tillväxtpotentialen fram till Enbart för att LKAB ska kunna nå sina mål för de kommande åren måste utskeppningen från Luleå hamn öka till 8 miljoner ton per dag från nuvarande 5,2 miljoner. Tågtransporterna behöver utökas med dubbelspår från gruvorterna, Det senaste året har priset på järnmalm fallit från cirka USD 140 per ton till USD 115. Så sent som 2011 höll sig priset i intervallet USD Enligt CRU Consulting väntas priset på järnmalm stadigt sjunka fram till 2017 på grund av stigande export från bland annat Australien och Brasilien. Ett realistisk prisintervall några år framåt i tiden sätts av CRU till USD Norrbotniabanan vem skall åka med den? Gruvindustrin behöver dubbelspår! Direktör LKAB

29 Växande global medelklass driver efterfrågan Långsiktigt ökande volymer & växande global medelklass Under 2000-talet har den globala efterfrågan på järnmalm drivits av främst Kina. Landets efterfrågan väntas vara fortsatt hög framöver, men kommer inte att kunna driva marknaden i samma takt. Den växande globala medelklassen kommer att vara en drivkraft, men frågan är om det kommer räcka för att täcka den förväntade tillväxten i bland annat Australiens och Brasiliens produktion Handeln med sjöburen järnmalm har vuxit med i genomsnitt 8,1% per år sedan 2000 och väntas växa med 5,5% årligen fram till Det innebär att den globala exporten växer i snabbare takt än den globala efterfrågan på stål Efterfrågan på koppar väntas hålla en genomsnittlig tillväxt på 3,5% , jämfört med 2% under perioden Efterfrågan på zink väntas hålla en stabil tillväxt på 4% Global stålefterfrågan (Mt) CAGR 3,3% E 2021E Global medelklass, miljarder CAGR 13% x2,5 Asien Övriga världen Enligt OECDs definition av medelklass, BNP/Capita mellan USD 3000 och CAGR = genomsnittlig årlig tillväxt

30 Norrbotten urbaniseras Norrbottens urbanisering Befolkningsförändring Överkalix Pajala Jokkmokk Övertorneå Arjeplog Gällivare Arvidsjaur Kiruna Kalix Älvsbyn Boden Haparanda Piteå Luleå -50% -30% -10% 10% 30% 50% Norrbottens befolkning minskade 3,9 procent under perioden 1968 till 2013, till ca 250,000 inv. Den största befolkningsförändringen var att de urbana kustmiljöerna ökade med 27,8 procent samtidigt som inlandet minskade med 23,4 procent Befolkningsförändring inland - kust Urbana kustmiljöer Inland -3,9% +27,8% -23,4% 0 30

31 Slutsatser - gruvbranschen Gruvbranschen är långsiktig, men samtidigt volatil Sverige är ett litet gruvland Den svenska gruvbranschen har en stor tillväxtpotential, men en rad förutsättningar måste uppfyllas för att denna skall kunna realiseras rekrytering, kompetens, investeringar, tillståndsgivning, infrastruktur. Produktionsförutsättningarna i Sverige gör att kostnadsläget är högre än hos de globala konkurrenterna Svenska gruvbolag som LKAB måste kontinuerligt innovera för att överleva 31

32 Gruvnäringen som arbetsplats

33 Ett stort antal yrken i gruvindustrin Gruvindustrin kommer att behöva genomföra omfattande rekryteringar inom några år, inom en rad olika yrken. Allt från civilingenjörer till chaufförer och mekaniker - det finns över 180 olika yrken inom gruvindustrin. 33

34 Olycksfrekvensen i gruvorna är lägre än övrig basindustri Antal dödsfall på arbetsplatsen Hotell, restaurang El-, gas- och värme Vård och omsorg Fastighetsbolag Information/kommunikation Gruvor Kultur, nöje, fritid Utbildning VA-anläggningar Stödtjänster Juridik, ekonomi, vetenskap Fordonsservice Myndigheter Jord-, skogsbruk, fiske Transport Tillverkning Bygg Antalet arbetsolyckor per miljon arbetade timmar i industrin har minskat kraftigt de senaste 10 åren. I basindustrin har olycksfallsfrekvensen planat ut, samtidigt som den i gruvorna fortsatt minska och nu är lägre än övrig industri Gruvbranschen menar att detta beror på ett medvetet säkerhetstänkande. Branschen består av få företag, med en hög grad av samarbete med fack och samhälle för att minska olyckorna. Detta gäller klassiska gruvolyckor som ras, men även brand, gaser etc. Processerna har blivit säkrare, materialanvändning förändrats och säkerhetssystem etablerats, som räddningskammare i gruvorna Arbetsolyckor per miljon arbetade timmar M&P Gruvor Sågverk Stål & metall

35 Från Västkusten till gruvan Kirunabon Zebastian Hansson 35 Uppvuxen i Varberg på Västkusten Hur hamnar man i Kiruna om man är född och uppvuxen i Varberg på Västkusten? Det är en fråga som Zebastian Hansson ofta får. Hans familj och kompisar undrar när han ska ta sitt förnuft till fånga och flytta ner igen. Det började med att jag träffade en tjej som kom från Kiruna och hon tipsade mig om att söka sommarjobb i gruvan. Då tänkte jag att det var en bra idé och att vad spelar det för roll om jag spenderar en sommar i Kiruna. En sommar blev tre år och Zebastian jobbar fortfarande i gruvan, idag som driftoperatör i ett av anrikningsverken. Kiruna har börjat kännas som hemma, och han hoppas på många fler år i gruvan. Jag trivs jättebra. Det finns mycket att göra. Jag har köpt en skoter och åker ofta på fisketurer och fjällutflykter. Direkt från gymnasiet till LKAB Zebastian började jobba på LKAB direkt efter att han slutade gymnasiet där han läste samhällsvetenskapliga programmet. När jag började på LKAB bombades jag med utbildningar inom allt från travers till att lära sig köra gaffeltruck, och olika säkerhetsutbildningar. Det har bara fortsatt. Skiftarbete Zebastian jobbar skift och natt, vilket innebär att han är ledig två veckor av fem. Jobbet är tungt ibland, det kan också vara fysiskt slitsamt och påfrestande att jobba natt och skift. Jag trivs bra på jobbet. LKAB är en bra arbetsgivare. Jag har grymma arbetskollegor och vi har kul när vi arbetar. Innan Zebastian började jobba inom gruvan hade han ingen bild av hur det skulle vara. Jag visste inte ens vad LKAB var. Vilket känns konstigt idag då jag vet att gruvan är vad hela Norrbotten lever på, det skulle inte vara densamma utan den. Kirunabor är roliga och hjälpsamma Skulle du rekommendera andra att arbeta inom gruvan? Det skulle jag utan tvekan. Hur skulle du beskriva Kiruna för någon som aldrig varit där? Det är en ganska liten stad med roliga invånare, som är lugna och väldigt hjälpsamma. Staden utvecklas hela tiden och det byggs mycket. Hela staden är ett framtidsprojekt. Har du något favoritställe i Kiruna eller Lapplandsfjällen som du ofta besöker? Ja men man får inte säga vart man åker och fiskar.

36 Gruvnäringen och dess relation till omvärlden

37 Norrbotten och Luleåregionen har framgångsrikt etablerat en trippelhelix Studenterna är alltmer stolta över LTU och attraheras av Facebook och det livaktiga näringslivet Erik Höglund, prorektor LTU Vill man inte samverka med näringslivet så söker man sig nog inte till LTU Pär Weihed, LTU Vi har mer externa forskningsanslag än något universitet i landet Eva Nordmark, styrelseordförande LTU Näringsliv Akademi LTU ger oerhört viktiga bidrag till hela samhällsomvandlingen här i Kiruna. I stort sett varje institution är engagerad Tony Järlström, Progressum i Kiruna AB Det goda lokalsamhället är viktigt för att vi skall kunna växa. En attraktiv livsmiljö krävs för att vi skall kunna rekrytera och expandera. Per-Erik Lindvall, Direktör Technology & Business Development LKAB 37 Expandum kom till en gång för att vi behövde ersätta gruvnäringen. Nu är den motorn i Gällivare. Gruvbolagen är duktiga beställare de förädlar det övriga näringslivet. Kjell-Åke Johansson, Expandum Samhälle Det är företagande som skapar välstånd och det måste byggas underifrån. Jag vill skapa förutsättningar i form av plattformar, investeringar, fastigheter och infrastruktur. Niklas Nordström kommunalråd Luleå

38 38 Synen på gruvnäringen har förändrats över åren, både globalt och i Sverige Synen på gruvindustrins samhällseffekter har förändrats. Numera är det fokus på regionala och sociala frågor samt på fördelning av vinsterna. Patrik Söderholm, Professor nationalekonomi LTU Avvägning mellan olika näringar och intressen När det gäller avvägningen mellan olika näringar och intressen ger vår lagstiftning ingen bra vägledning. Riksintressen har ingen legal status och ibland kan de stå mot varandra. Det kan finnas olika sätt att göra sådana avvägningar: Nyttjanderätt - bestäm vilket intresse som har rätt till ett område Samråd, vilket ofta fungerar bra Utvärdera utifrån samhällsekonomiska eller andra värden Forskningsprogram för hållbar utveckling Nationalekonomiska enheten genomför en förstudie om gruvor och hållbar utveckling, i bred samverkan med samhälls- och miljövetenskapliga discipliner från universiteten i Luleå och Umeå. Hållbar utveckling är att tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina. Gruvindustrin måste producera produkter som kommer till nytta, betala för uppkomna miljökostnader, investera för framtiden, t ex genom utbildning och forskning för en återvinningsbaserad ekonomi. Den ekonomiska tillväxten i Asien har drivit på prisutvecklingen på mineraler, vilket ökat antalet nyöppnade gruvor i världen, framför allt i industrialiserade länder. Även återvinningen av stål har ökat kraftigt. Hållbar utveckling har tre dimensioner; ekologisk, social, ekonomisk. Vilka är gruvbranschens ekonomiska, ekologiska och sociala avtryck? Vilka är vägvalen för hållbar gruvdrift? Vilken roll har branschen, staten och berörda myndigheter för att säkerställa hållbarhet?

39 39 Lönsamhet och tillväxt i gruvnäringen en balans mellan olika samhällsvärden Gruvdrift idag och i framtiden LKAB måste hitta balansen mellan idag och effekten på framtiden, så att inte framtida produktion omöjliggörs. Företagets förtidsinvesteringar ligger år innan produktionen kommer igång, vilket kräver förutsägbarhet om de regler och system som kommer att gälla. LKAB planerar att ta ett stort volymsteg, öka leveranserna från 26 till 40 miljoner ton. Det största problemet för företaget är oförutsägbarheten, bl a avseende miljötillstånd. LKAB tvingas hålla en öppen tidsplan mot kunderna, samtidigt som dessa kräver långsiktiga och förutsägbara kontrakt. LKAB uppger att man aldrig har fått nej på en ansökan, däremot att det tagit tid att få tillstånd. Ny verksamhet prövas utifrån miljömässiga, sociala och ekonomiska perspektiv. LKAB menar att det idag är en stor tyngdpunkt på de miljömässiga faktorerna. Miljön är viktig och bör vara en central del i prövningen, men man upplever att andra perspektiv saknas, till exempel de positiva effekter för samhället i stort, regionalt, nationellt och till och med på global nivå. Det är hela tiden en balansgång mellan att driva gruvorna så effektivt som möjligt och att vara den gode samhällsmedborgaren. Per-Erik Lindvall, Direktör LKAB, teknik och affärsutveckling Kravmärkt gruvindustri LKAB har tagit initiativ till ett forskningsprogram med inriktning på hållbar utveckling för gruvindustrin där alla olika aspekter kommer att belysas från ett samhällsperspektiv. Det skulle kunna leda fram till att man kan få kravmärkt gruvindustri. Innovation för konkurrenskraft LKAB har ambitionen att vara världens mest innovativa och resurseffektiva gruvföretag. 95 procent av världens järnmalmsgruvor är dagbrott. Företagets underjordsgruvor innebär högre kostnader, vilket kräver både högre effektivitet och högre kvalitet. LKAB ser det nära samarbetet med Luleå tekniska universitet som en förutsättning för att nå detta.

40 Gruvnäringens betydelse för Norrbottens ekonomi

41 Betydande industriinvesteringar i hela Norrland de senaste åren Trävaruindustri Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Byggnader Hela Norrland Maskiner Summa Massa- och pappersindudstri Verkstadsindustri Gruvor Industri och gruvor totalt År 2011 och 2012 hade industriinvesteringarna en kraftig uppgång men 2013 var de norrländska investeringsplanerna mer försiktiga. Gruvindustrin gjorde stora investeringar 2012, men minskade sina satsningar något under

42 Norrbottens län Gävleborgs län Dalarna län Västerbottens Västmanlands Västernorrlan Örebro län Södermanland Jönköpings län Kalmar län Värmlands län Hallands län Västra Östergötlands Kronebergs län Blekinge län Uppsala län Skåne län Stockholms län Gotlands län Jämtlands län Kronor Norrbotten har landets högsta industriinvesteringar per invånare Norrbottens län har upplevt den högsta tillväxten i industrins investeringar per invånare sedan 1992, med en tillväxt på 459% (CAGR: 17%) investerade industrin i snitt SEK per invånare i Norrbotten, 170% högre än Gävleborgs län på andra plats Majoriteten av industrins investeringar i Norrbottens län har kommit från gruvindustrin (87% under 2013, och 91% under 2012) Utveckling industrins investeringar per invånare (Topp fem. Index 1992 = 100) Norrbotten Västerbotten Gävleborg Dalarna Västmanland Industrins investeringar per inv. (Snitt ) Riket 42

43 Gruvindustrins andel av industriinvesteringarna fördubblade på 5 år Historiskt sett har gruvindustrin stått för 2-4% av tillverkningsindustrins investeringar stod gruvindustrin för 20% av investeringarna, upp från 12% under Totalt uppgick investeringarna till cirka 11 miljarder SEK under Ökningen har till stor del berott på LKABs och Bolidens expansionsprojekt i Norrbotten Mellan 2010 och 2014 har Boliden fördubblat sin produktionsnivå vid Aitikgruvan i Norrbotten, vilket medfört en investering på 6 miljarder SEK en av de största industriinvesteringarna i Sverige på senare år. I nuläget utforskas en ökning av gruvans produktion med ytterligare 20%. Boliden genomför för närvarande provbrytning i Laver i Norrbotten. Bolaget räknar med att öppna en koppargruva i området år Gruvan kommer att vara av liknande storlek som Aitik-gruvan I maj 2013 invigde LKAB en ny huvudnivå i Kirunagruvan, för vilket hade investerats 12,4 miljarder kronor. Under 2000-talet har LKAB investerat över 30 miljarder kronor. Nästkommande investeringar kommer att ske främst i de två nya gruvorna Leveäniemi och Mertainen i Svappavaara. Investeringen beräknas till 7,5 miljarder kronor 25% 20% 15% 10% 5% Gruvindustrins andel av tillverkningsindustrins investeringar LKABs och Bolidens investeringar i Norrbotten 0% LKAB Boliden (Aitik) Totalt 43

44 REGIONALT BRP, MKR ANTAL SYSSELSATTA, 1000-TAL Norrbotten har landets näst högsta regionala BNP Norrbottens län har gått från en BRP per invånare under Sveriges medel till landets näst högsta BRP per capita, efter Stockholm. Över 200 miljarder beräknas investeras i länet inom de kommande åren, inom gruvnäringen men även inom forskning och utbildning Regionalt BNP (BRP) per capita, tkr Stockholm Norrbotten Riket Regionalt BNP och antal sysselsatta i Norrbotten CAGR ,8% BRP Norrbotten Sysselsatta Norrbotten

45 Gruvnäringen sysselsätter två tredjedelar av de anställda i exportföretag bland Norrbottens 25 största arbetsgivare Rank Namn Anställda % i området 1 Landstinget ,9 2 Luleå kommun ,5 3 Piteå kommun ,0 4 LKAB ,5 5 Bodens kommun ,7 6 Försvaret ,5 7 Kiruna kommun ,0 8 Gällivare kommun ,7 9 Kalix kommun ,5 10 LTU ,4 11 SSAB ,3 12 Älvsbyns kommun ,2 13 Haparanda kommun ,0 14 SAMHALL ,0 15 Arvidsjaurs kommun 925 0,9 16 COOP 825 0,8 17 Boliden 725 0,7 18 RPS 725 0,7 19 Teliasonera 625 0,6 20 Gestamp Hardtech 575 0,5 21 Pajala kommun 575 0,5 22 Smurfit Kappa 575 0,5 23 Övertorneå kommun 575 0,5 24 Arbetsförmedlingen 525 0,5 25 Jokkmokks kommun 525 0,5 Totalt ,9 Norrbottens 25 största arbetsgivare sysselsätter 44 procent av arbetskraften Gruvindustrin tillhör Norrbottens största arbetsgivare och ger direkt sysselsättning till ca 5,000 personer och indirekt till tre gånger detta antal. 47,175 personer är anställda hos de 25 största arbetsgivarna. Av dessa arbetar drygt 80% i offentlig sektor. Antalet anställda i exportföretag är ca 7,600. Norrbottens 25 största arbetsgivare Privat Offentlig

46 Gruvnäringen och det lokala näringslivet

47 Utan gruvor inget Facebook men Facebook skapar också gruvor Bolag som Mobilaris Node Pole Gruvor Regionalt ekosystem Facebook LTU Gruvindustrins behov av effektivisering har bidragit till it-branschens utveckling och kommit hela näringslivet och samhället till godo. Erik Höglund, prorektor LTU Gruvnäringen har varit en förutsättning för uppbyggnaden av den infrastruktur som finns i regionen: Luleås Tekniska Universitet Elkraftsystem med hög tillförlitlighet Etablerade, innovativa lokala IT-företag Transportsystem i form av flyg, vägar och tåg Ett väl fungerande lokalsamhälle Dessa förutsättningar har varit av avgörande betydelse då företag som Facebook valt att placera sina datacenter i regionen. LTU upplever hur studenterna nu aktivt söker sig till Luleå, genom LTU som förstahandsval. Denna framgång sprids i form av Node Pole och små företag med tekniskt avancerade produkter som Mobilaris. Mobilaris i sin tur bidrar till ökad gruvproduktion genom mer effektiva processer i gruvorna. LKAB behöver kontinuerlig innovation. 47

48 Mobilaris en framgångssaga som drar nytta av gruvboomen Mobilaris utvecklades ur Telia Research strax före millennieskiftet. De första produkterna rörde kommersiell positionering, vilket inledningsvis var en framgång, men snart mötte konkurrens från ny teknologi, tex smart phones. Bolaget gav sig då in i området public safety, vilket varit framgångsrikt. För några år sedan inleddes verksamheten inom gruvområdet. Bolagets produkter bidrar till mer effektiva processer, lägre kapitalbindning och högre säkerhet för personalen i gruvorna. Boliden började använda systemet i januari 2014 och räknar med att kunna öka produktionen med 10-15% med existerande kapacitet. Mobilaris räknar med att omsätta ca 30 mkr i år, varav 30-40% kommer från gruvprodukterna. Omsättningen i gruvområdet beräknas trefaldigas inom ett par år, med merparten av försäljningen utomlands Det hade varit tungt, ja omöjligt, att utveckla produkter för gruvnäringen utan närhet till friendly customers som LKAB och Boliden. Vi kan även tacka närheten till LTU för våra framgångar, både inom rekrytering och forskningssamverkan kring avancerade algoritmer. Mikael Nyström, VD Mobilaris Mobilaris har vänt till vinst Omsättning och resultat, tkr Konkurrens av ny teknologi Gruvor och public safety Omsättning Resultat efter finansnetto

49 Mobilaris Mining Intelligence System för ökad säkerhet och produktivitet i gruvor Funktionalitet i Mobilaris system Webbaserat grafiskt användargränssnitt Realtidsspårning av fordon, utrustning och personal. Masslokalisering av utrustning Kraftfull informationsfiltrering Möjlighet att spåra och följa objekt när de rör sig Avancerade data mining och rapportgenerator. Verktyg för att skapa och hantera geofences Integritetsskyddad positioneringslogg Spatial sökning (hela gruvan eller "nära mig") Integration av gruvans meddelandesystem Områden av intresse Avancerad IT-ledning anpassad för underjordsbrytning Teknikoberoende lösning som kombinerar flera positioneringstekniker för en lösning för gruvan En öppen lösning, lätt att integrera andra gruvapplikationer med öppna API Mobilaris har internationella kunder, bl a i Polen och Chile. Idag kommer intäkterna från gruvprodukterna till 90 procent från Sverige. Företaget räknar med att mer än två tredjedelar av gruvrelaterade intäkter inom 2-3 år kommer från utländska kunder. 49

50 50 LKAB och det entreprenöriella LKAB är en viktig del av det entreprenöriella ekosystemet i Norrbotten. Företaget svarar ensamt för 50% av sysselsättningen i exportföretagen bland de 25 största arbetsgivarna i Norrbotten. Om gruvbranschen når sitt mål om trefaldigande till år 2025 riskerar Norrbotten att bli ett enproduktsföretag. Att döma av intervjuerna finns en potential för LKAB att stärka det entreprenöriella ekosystemet i regionen. ekosystemet Lönekonkurrens LKAB är en viktig hemmamarknad för många mindre företag. De borde utveckla och innovera mer tillsammans med underleverantörer. De gör för mycket själva idag. Näringslivsföreträdare Vi har svårt att nå lönsamhet i Kiruna. De löner vi behöver erbjuda är 6-8,000 kr högre än i Luleå. Både kommunen och LKAB betalar mer för högutbildad personal än vi har möjlighet till. Underleverantör med verksamhet i Kiruna, Gällivare och Luleå Innovationsupphandling Drivkrafter för utbildning Vi håller på att få den mest lågutbildade generationen någonsin på orten. De unga ser ingen anledning att utbilda sig, eftersom de direkt tjänar mer än civilingenjörer i gruvan. Vi behöver unga på orten som går på LTU, eftersom det är svårt att få folk utifrån att flytta hit. Företagare i gruvort

51 Nordmark & Nordmark arkitekter i Luleå ett kreativt företag engagerat i samhällsbyggandet 51 Josefina Nordmark, VD Jag hade ingen direkt förebild för mitt yrkesval. Det fanns inget arkitektkontor i Kalix där jag växte upp, ingen nyskapande arkitektur att ta intryck av. Men å andra sidan handlar yrket om så mycket mer än byggnader. Man hämtar inspiration från många håll; naturen, människor och det sociala livet. Det är ett kreativt yrke där man får ägna sig åt problemlösning, det gillar jag. Det är många parametrar att väga in för att det ska bli bra och hållbara miljöer. Det handlar om estetiska, tekniska, sociala och ekonomiska faktorer som ska sammanfogas till en helhet. Det är ju inte för vår egen skull som vi utformar byggnader och boendemiljöer, utan för de människor som ska bo, jobba eller vistas där. Det vi gör påverkar många, man drabbas av arkitektur vare sig man vill det eller inte. Jag utbildade mig till arkitekt på Chalmers och arbetade på arkitektbyråer i Göteborg och Stockholm innan jag återvände norrut för jobb på ett av Luleås arkitektkontor. För några år sedan valde jag att bli min egen. En av anledningarna till att jag bestämde mig för att starta eget var att jag såg att det kommer att hända mycket i Norrbotten framöver och att det kommer att finnas jobb för mig. Nu har det börjat röra på sig på allvar och det är mycket på gång. Jag tror på en fortsatt bra utveckling i både Luleåregionen och Malmfälten. Nordmark & Nordmark består i dagsläget av fyra personer. Tre av oss arbetar i Luleå och den fjärde i Stockholm. Det är min syster Jenny, som också är arkitekt och som varit med från start, men är bosatt där nere. vi har alltså en fot i Stockholm, basen i Luleå och uppdrag över hela landet. Vi deltar i tävlingar och utställningar för att konkurrera och höja vår egen kompetens. För vår del har Luleå ett strategiskt läge. Mitt i en växande region och med bra kommunikationer till övriga Sverige. Däremot måste det bli bättre förbindelser med Malmfälten, det gäller särskilt tågen som inte känns stabila. Det är ofta stopp eller förseningar när man ska åka på möten. Järnvägen kommer att vara ännu viktigare när samhällsomvandlingen går in i nästa fas. Det är många människor som är inblandade och som kommer att pendla mellan Luleå, Gällivare och Kiruna. Dessutom är tåget ett både miljövänligt och säkert sätt att öka samverkan mellan orterna. En av de stora utmaningarna är att bygga alla de nya bostäder som behövs och att det blir bra miljöer. Det finns alltid en risk när läget är akut och man samtidigt måste jaga kostnader, att man genar i kurvorna och prutar på kvalitén. Ska vi kunna locka människor att flytta hit måste vi erbjuda riktigt bra boendemiljöer. Det räcker inte med vacker natur och att bostäderna är lagom bra. Vi måste helt enkelt vara bäst och bygga intressanta och levande stadsmiljöer. Alla vi som är engagerade i samhällsbyggandet måste anstränga oss för att åstadkomma något alldeles extra. Det gäller kommuner, arkitekter, exploatörer, konsulter, entreprenörer och alla andra som är involverade. Vi har en jättechans och möjlighet att göra något riktigt bra. Jag tycker att det finns sådana ambitioner hos många och jag hoppas att vi tillsammans kan skapa nya värden.

52 Svenska gruvkluster har skapat internationellt ledande företag Gruvnäring tenderar att skapa kluster av underleverantörer på regional nivå. Sveriges framgångsrika gruvindustri har lett till skapandet av ett antal regionalt ledande företag, men även bidragit till global konkurrenskraft för svenska storbolag Tillsammans uppskattas Atlas Copco och Sandvik ha en global marknadsandel på 60% inom verksamhet under jord Bergentreprenadföretaget Bergteamet grundades 1999 med bas i Bolidenområdet, och har bland andra Boliden, LKAB, Lundin Mining och Dannemora Magnetit som kunder. Idag har bolaget genomfört borrningar i omkring 50 länder och är Skandinaviens ledande entreprenadföretag 2004 sålde Boliden bolaget Contech till det finska Outotec. Contech hade vid tillfället 120 anställda och omsatte en bit över 100 miljoner kronor Drillcon är Europas största aktör inom kärnborrning. Bolaget har bedrivit verksamhet sedan 1963 och har huvudkontor i Nora. Omkring en tredjedel av bolagets omsättning härstammar från Sverige och resten från framförallt Iberiska halvön och Finland 52

53 Drillcon Drillcon är Europas största aktör inom kärnborrning. Bolaget har bedrivit verksamhet sedan 1963 och har sitt huvudkontor i Nora i Örebro län. Drillcon ägnar sig åt kärnborrning, raiseborrning och geoservice, med kunder i bland annat Sverige, Finland, Norge, Portugal, Spanien, Grekland och Bulgarien Drillcons tre största kunder är LKAB, Boliden och Lundin Mining. Bland annat har bolaget medverkat vid Bolidens borrningar i Garpenberg och Aitik samt LKABs borrningar vid Malmberget. Internationellt har Drillcon kunder som Somincor (Lundin Mining) och Matsa % av Drillcons omsättning härrör från Sverige och resterande 60 70% till stor del från Finland och Iberiska halvön Omsättning: 344 MSEK Rörelseresultat: 12 MSEK Antal anställda:

54 Bergteamet Bergteamet grundades 1999 och har sitt huvudkontor i Bolidenområdet. Idag är bolaget Skandinaviens ledande entreprenadföretag. I Sverige har Bergteamet bland annat Boliden, LKAB, Lundin Mining och Dannemora Magnetit som kunder Bergteamet är även en stor aktör internationellt med kunder i exempelvis Australien, Chile, Argentina, Indien, Irland och Spanien. Borrningar har genomförts i närmare 50 länder, och Bergteamet har dotterbolag etablerade i exempelvis Chile och Australien Bergteamet har vuxit kraftigt de senaste åren, både genom förvärv och organisk tillväxt. De senaste två åren har omsättningen emellertid sjunkit från omkring 1,5 miljard SEK till dagens 1 miljard Omsättning: 994 MSEK Rörelseresultat: -59,4 MSEK Antal anställda:

55 Markanvändning i Norrbotten

56 Gruvområden Golfbanor och skidpistar Av landets 41 miljoner hektar mark används till gruvor (0,34 ) I Sverige finns tre klassiska malmprovinser: Bergslagen, Norrbottens malmfält och Skelleftefältet. Utöver dessa har endast ett mindre antal fyndigheter varit föremål för varaktig gruvbrytning. Den i särklass största arealen gruvområden finns i Norrbottens län, vilken år 2010 uppgick till 9,400 hektar, mer än 60 procent av den totala arealen i riket. De två största gruvorna i landet, Aitik och Kirunavaara, står för hälften av den totala arealen gruvområden Gruv- och täktmark i Sverige Torvtäkter; Ballast, industrimineral, natursten; Gruvor; Övriga landet; Norrbotten; Län Gruvområden, hektar Norrbotten 9,352 Västerbotten 2,452 Dalarna 1,179 Örebro 519 Västmanland 253 Värmland 139 Uppsala 129 Gävleborg 108 Södermanland 30 Jämtland 23 Stockholm 20 Kalmar 18 Jönköping 16 Östergötland 14 Västra Götaland 4 Kronoberg Gotland Blekinge Skåne Halland Västernorrland 56

57 Norrbotten utgör en fjärdedel av Sverige med ca 10 miljoner hektar Norrbotten utgörs till 75 procent av skogsmark och öppen myrmark. Bebyggd mark upptar 0,7 procent av Norrbottens yta, att jämföra med 14 procent för Stockholms län. Norrbottningarna har 380,000 kvadratmeter per person, att jämföra med 3,000 kvadratmeter för stockholmarna Gruvområden utgör 0,1 procent av ytan, ca en fjärdedel av den yta som upptas av vägområden. Användning Areal, hektar Andel Skogsmark ,15% Naturligt gräsbevuxen mark ,15% Öppen myr ,79% Berg i dagen och övrig mark ,26% Bebyggd mark med tillhörande mark ,73% Vägområden ,39% Jordbruksmark ,38% Gruvområden ,10% 57

58 Gruvnäringen och Norrbottens arbetsmarknad

59 Arbetsställen Sysselsatta Antal arbetsställen samt sysselsatta Utveckling inom gruvindustrin har gått mot färre arbetsställen men fler sysselsatta per arbetsställe. Totalt har antalet sysselsatta gått ner från 1950 men på senare tiden har antalet stigit och förväntas att fortsätta stiga. På grund av stora pensionsavgångar samt minskat antal nya tillträdande på arbetsmarknaden under de senaste åren kommer gruvindustrin att behöva genomföra omfattande rekryteringar inom några år. Rekryteringarna kommer att vara inom många olika yrken med olika utbildningsnivåer. LKAB rymmer 180 st olika yrken Arbetsställen Sysselsatta 59

60 Pajala Kalix Överkalix Älvsbyn Jokkmokk Haparanda Luleå Övertorneå Boden Arjeplog Piteå Kiruna Gällivare Arvidsjaur Norrbotten Riket Arbetslösheten minskar i Norrbotten och fler kvinnor i arbete Förändring öppet arbetslösa inskriva vid Arbetsförmedlingen och program mars 2014 jämfört med mars 2013 Trend andel kvinnor Oförändrat 1 0,5 0-0,5-1 -1,5 0,1-0,8-0, ,3-1,3-1,1-1,1-1,1-1,5 0,5-1 -0,5 Minskning Ökning -2-2,2-2,5-3 -3,5-3,3 Andelen kvinnor ökar i 2/3 av den prognosticerade sysselsättningen fram till

61 41,000 rekryteringar till år 2025 varav 32,000 är pensionsavgångar Rekryteringsbehov 2025 Vårdyrken Chefsjobb Naturvetare och civilingenjörer Lärare Ingenjörer och tekniker Norrbotten står inför en omfattande generationsväxling på arbetsmarknaden. Tillväxt kräver att förvärvsgraden ökar. Mer än en tredjedel av den sysselsatta arbetskraften 2010 förväntas gå i pension fram till 2025, samtidigt som den arbetsföra befolkningen förväntas minska. Till 2020 beräknas rekryteringsbehovet uppgå till personer och till Största delen är pensionsavgångar som måste återrekryteras och antal nya arbetstillfällen till och med 2025 beräknas bli närmare Industri och anläggningsarbetare Övriga LO-grupper Övriga tjänstemän Beräknat rekryteringsbehov i Norrbotten Tillväxt Pensionsavgångar Arvidsjaur Arjeplog Jokkmokk Överkalix Kalix Övertorneå Pajala Gällivare Älvsbyn Luleå Piteå Boden Haparanda Kiruna Tillväxt Pensionsavgångar

62 Samhällsomvandlingen Vi ska flytta en stad 62

63 Vi ska flytta en stad Samhällsomvandlingen Sedan slutet av 1800-talet har LKAB brutit järnmalm i Kiruna och Malmberget. Gruvbrytningen började i dagbrott i Malmberget 1888 och i Kiruna År 1902 inleddes malmbrytning under jord i Malmberget och på 1950-talet i Kiruna. Malmen har visat sig renare, rikare och större med ökande djup. I Kiruna finns borrningar ned till 2,000 meters djup och i Malmberget till 1,800 meters djup. Under de närmaste 20 åren räknar LKAB med att cirka 3,000 lägenheter kommer att beröras av gruvbrytningen enbart i Kiruna. De områden som ska byggas upp behöver även kommersiella och offentliga lokaler och mötesplatser. Samhällsomvandlingen Förändringarna sker stegvis och i nära samverkan mellan LKAB, kommunerna och andra berörda intressenter för långsiktigt hållbara lösningar. Att skapa de nya samhällena är en utmaning för alla inblandade: boende, kommuner, markägare, Samhällsomvandlingen myndigheter, LKAB Samhällsomvandlingen Framgången har dock varit sin egen motgång: Kiruna, mönsterstaden som LKABs förste disponent Hjalmar Lundbohm skapade i början av 1900-talet, måste idag maka på sig. Malmkropparna lutar in under bebyggelsen. När dagbrotten öppnades var det logiskt att bygga bostäder nära arbetsplatserna. Ingen anade då att man 100 år senare skulle bryta malm en kilometer under jord. Även i Malmberget pekar flera malmkroppar in under samhället och bebyggelsen har redan förändrats. I Svappavaara planerar LKAB att öppna de tre dagbrottsgruvorna Gruvberget, Mertainen och Leveäniemi. De boende påverkas när gruvområden utökas. 63

64 Vi ska flytta en stad LKAB har tydligt uttalat att verksamhetsorterna är viktiga för företaget. De nya Kiruna och Gällivare ska fungera bättre än dagens samhällen Kirunaborna har levt sida vid sida med LKAB länge och vet att man måste satsa framåt för att få en stad där ungdomarna vill stanna kvar. Kristina Zakrisson, kommunstyrelsens ordförande Kiruna Företaget vill ge kommunerna goda planeringsförutsättningar och delar syn på utmaningarna i Kiruna och Malmberget med kommunerna. LKAB har totalt avsatt 7,5 miljarder kr för fortsatta åtaganden. 64 Jag började på LKAB 1985 och har sedan dess varit stolt över att jobba i ett bolag som skapar värde för hela samhället. Utan LKAB:s samhällsansvar hade jag inte varit kvar så länge i företaget. Anders Furbeck, direktör Hållbar Utveckling Vi är djupt engagerade i samhällsomvandlingarna tillsammans med kommunerna och andra aktörer. Genom vår stiftelse LKAB Akademi har vi målet att bidra till Sveriges bästa skolor i vår region. Även Hjalmar Lundbohm Research Center vid LTU som bedriver långsiktig forskning i områden som är strategiskt viktiga för LKAB. Lars-Eric Aaro, vd och koncernchef LKAB

65 Stadsparken Samhällsomvandlingen att Stadsparkens långsmala form kopplar samman det nya och gamla Kiruna. Parken är 50 meter bred och kantas av bebyggelse på båda sidor. I nordost passerar parken över den planerade E10 så att Kirunaborna kan röra sig ut i naturen till rekreationsområden norr om E10. skapa en ny stad Efter en lång urvalsprocess tillkännagavs vinnaren i arkitekttävlingen för nytt stadshus i Kiruna i september Förutom grönska är parken också en social mötesplats med ett brett utbud av aktiviteter - isbana, pulkabacke, skidspår, amfiteater, vattenspeglar, sittplatser, offentlig konst, lekutrustning, träd- och perennplanteringar. Kiruna Torg Torget är Kirunas mest centrala offentliga plats och den plats där de flesta besökare och boende kommer att röra sig dagligen. Handelsgatan På stadstorgets östra sida vid kulturhuset och stadshotellet börjar Kirunas nya handelsgata. Tanken är att skapa en ombonad stadsgata med butiker i bottenvåningarna på bägge sidor om gatan. I våningarna ovanför butikerna finns bostäder och arbetsplatser. Österut längs handelsgatan och närmare nya E10 finns ett område planerat för stormarknader Ambitionen är att skapa ett levande, attraktivt stadsrum som är flexibelt och kan användas vid många olika typer av tillfällen. Torget, vars utbredning sträcker sig från det planerade resecentrumet över Malmvägen till stadshuset och kvarteren norr om stadshuset kantas av bebyggelse med verksamheter i bottenvåningarna. Längs med fasaderna ska det finnas gott om utrymme för uteserveringar. Torget ska ge plats åt torghandel, evenemang, lek, sittplatser och andra aktiviteter för olika åldersgrupper som inbjuder till vistelse. På östra sidan börjar Kirunas nya handelsgata. 65

66 Ett axplock av de omfattande aktiviter som pågår Ny järnväg Kiruna LKAB bygger 200 nya bostäder i vardera Kiruna och Gällivare kommun till 2015 Ny väg E10 bygg inte på malmen! Ny damm på sjön Luossajärvi LKAB tillsammans Gällivare - etablera ett nytt bostadsområde i östra malmberget Förhandlingar klara för start av gruvdrift i Svappavaara och Mertainen Ny huvudnivå i gruvan, KUJ 1365 Miljözoner, ett parkliknande område Start för byggande av nya Kiruna centrum med tillhörande infrastruktur Avveckling bostadsområdet Ullspiran 66

67 Gruvnäringens inverkan på rennäringen

68 Renhjorden har varit konstant runt 250,000 de senaste 10 åren Renhjorden Norrbotten Jämtland Västerbotten För att helt få sin försörjning från renskötseln bör ett företag i rennäringen ha renar. En vanlig uppskattning är att 2500 personer helt eller delvis är beroende av de inkomster renskötseln ger. Renskötsel bedrivs ofta i kombination med andra näringar som slöjd och turism. En renskötare sköter vanligen renar åt flera renägare. Inom en sameby finns flera renskötselföretag. Det finns ungefär renägare, 85 procent av dessa finns i Norrbottens län procent av renskötselföretagen och 60 procent av den totala renhjorden finns i Norrbottens län. Det betyder att antalet renar per renägare är lägre i Norrbotten än i övriga län.

69 Slaktvärde, mkr Rennäringens samhällsekonomiska betydelse finns inte i slaktvärdet En jämförelse mellan gruv- och rennäringens direkta ekonomiska betydelse är meningslös. Slaktvärdet har varierat mellan 31 och 88 miljoner kr de senaste åren, vilket motsvarar LKAB:s omsättning under ett dygn. En direkt ekonomisk jämförelse kommer därför alltid att utfalla till gruvnäringens fördel. Rennäringen och den orörda naturen utgör en central del i Norrbottens kulturella identitet och är därför viktig inte bara för besöksnäring, utan även för gruvnäringen. Den prognosticerade kraftiga tillväxten i gruvnäringen kommer att kräva nyrekryteringar och ett kulturellt utarmat Norrbotten skulle innebära att gruvnäringen tvingas konkurrera med höga löner hellre än livskvalitet vilket skulle vara den avgörande samhällsekonomiska konsekvensen Totalt slaktvärde i riket Slaktvärde renkött totalt Prisstöd total ersättning 69

70 Rennäringen i Norrbotten slaktvärdet har minskat Renen utgör ett viktigt byte för stora rovdjur, vilket påverkar rennäringen negativt. Slaktvärdets utveckling Säsongen 2013/2014 slaktades 45,562 renar i landet. Forskning visar att både lo och järv har en kraftigt negativ påverkan på produktionen i renskötseln. För lodjur redovisas i en studie av Naturvårdsverket och Sametinget ett medelvärde på 12,800 dödade renar på ett år. Motsvarande värde för järv är 11,100 renar. Medelvikten har minskat de senaste 10 åren, dels beroende på att alla djurslag har minskat i vikt, men även att slakten av lätta djur, dvs kalv, har ökat. Påverkan från rovdjur leder till ändrad hjordsammansättning där de produktiva vajorna blir yngre. Yngre vajor producerar lättare kalvar. 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Antal Medelvikt Slaktvärde Total kg Medelpris / kg 70

71 Gruvnäringens inverkan på besöksnäringen

72 Norrbotten som turistdestination för ett globalt premiumsegment av resenärer Exklusivitet Lokala råvaror Hög servicenivå Bekvämlighet Kreativitet Orörd vildmark Exotism Tydlig kulturell identitet Unika upplevelser 72

73 Framtidstro i turistnäringen kapaciteten växer Turistnäringens Företagarindex 2012 visar att turistföretagare i Västerbotten och Norrbotten har högst framtidstro i landet. 63 procent av företagarna säger att de ser positivt på den ekonomiska utvecklingen. I Norrbotten startades 52 nya turistföretag under 2012, 33 procent fler än Antalet bäddar har växt med 4,2 procent årligen Antal bäddar årlig tillväxt ,0% -1,0% 1,0% 3,0% 5,0% Norrbotten Gotland Stor-Malmö Stor-Stockholm Stockholm Stor-Göteborg Halland Västra Götaland Gävleborg Riket Kronoberg Västmanland Skåne Uppsala Södermanland Västernorrland Östergötland Värmland Västerbotten Jämtland Kalmar Jönköping Blekinge Dalarna Örebro 73

74 Framtidstro i turistnäringen även efterfrågan växer 74 Antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem, campingar, stugor och lägenheter i Norrbotten ökade 2,5 procent årligen under 2008 till Intäkterna ökade 5 procent årligen, vilket innebär att Norrbottens strategi att vara en destination i premiumsegmentet är framgångsrik. 35 procent av gästnätterna är utländska. De viktigaste utlandsmarknaderna är Tyskland, Danmark, Nederländerna och Norge. Tillväxten mellan år var 74% och antalet årsverken fördubblades. Branschens mål är att fördubbla näringens omsättning från 4,1 miljarder år 2010 till 8,2 miljarder till år Kapacitetsutnyttjande bäddar 25,6 24,5 26,4 26, , ,20 1,15 1,10 1,05 1,00 0,95 0, Totalt antal gästnätter 2,5% årlig tillväxt Riket Stockholm Norrbotten Intäkter från övernattningar i Norrbotten, miljoner kr 5% årlig tillväxt

75 Besöksnäring och gruvnäring ibland i konflikt Relationen gruvnäring-besöksnäring 75 Basen för besöksnäringen är upplevelser som är kopplade till vår unika subarktiska natur och kultur. Annika Fredriksson Vd Swedish Lapland Tourism Känslan av det vilda och orörda Det är känslan av de vilda och orörda besökarna är ute efter. Gästerna kommer från storstadsområden och söker motsatsen. Därför är det känsligt med etableringar i områden som attraherar dessa besökare. De kommer från urbana miljöer och vill inte bli påminda om industrisamhället. Det kan vara vindsnurror och vattenkraftverk eller vägar och andra ingrepp i naturen. Även den ekologiska turismen ökar. Intresset för hållbar utveckling speglas på flera plan. Det handlar om hälsosam livsstil, fysisk aktivitet och lokalproducerad mat. Besökarna är beredda att spendera stora pengar på att gå på toppturer och samtidigt bo bra, äta gott och ha full digital access. Det uppstår ibland konflikter om markanvändning mellan olika typer av näringar. Det kan vara vatten- och vindkraft, gruvindustrin, ren- eller besöksnäring. De areellt krävande näringarna kan komma i konflikt med varandra. Rennäringen och den samiska kulturen är internationellt sett våra starkaste attraktioner. När det gäller förhållandet gruvnäring-besöksnäring upplever besöksnäringens företrädare att det fungerar bra på de orter där det finns gruvor. Där jobbar man tillsammans eller sida vid sida, eller så flyttar man sin verksamhet för att inte bli störd av industrin. Däremot är det oroligare i områden där man prospekterar eller provbryter. Prospekteringstillstånd kan ha en hämmande effekt på andra investeringar, inte bara inom besöksnäringen. Det är oklart vilken näring som har företräde inför andra, vilket intresse som går före och vem som har rätt att bruka marken där det finns en intressekonflikt. Denna osäkerhet påverkar investeringsviljan i besöksnäringen. Stadig tillväxt med lönsamma kunder Besöksnäringen växer med 3% per år, både globalt och i Norrbotten. I destinationen Swedish Lapland omsätter näringen 5,6 miljarder kronor, vilket är en fördubbling på tio år. Privatresandet ökar mest.

76 Camp Ripan nytt koncept och målmedvetet arbete har gett resultat Omsättningen har ökat 72% sedan 2010 tkr Staden och gruvan blir ett mervärde till den orörda naturen, det subarktiska klimatet, norrskenet och de tre kulturerna samiska, tornedalska och svenska. Det särskiljer oss från våra konkurrenter Monica Lind, Ägare Camp Ripan, spa- och boendeanläggning i Kiruna Omsättning Vinst 76 Framgång genom nytt koncept Camp Ripan i Kiruna har på kort tid utvecklats från kommunalägd camping till en modern anläggning med fokus på design i erbjudandets alla delar - såväl fysisk utformning som måltid, värdskap och koncept. Den ekonomiska krisen slog hårt mot verksamheten, men ägarna såg utveckling som den enda vägen framåt. Efter omfattande investeringar börjar de nu se positiva resultat. Överlevnad under krisen var ingen slump. Ägarna satte in åtgärder inom tre viktiga områden: 1) Kostnadsöversyn 2) Flexibel bemanningsplanering och 3) uppskjutna investeringar. Man fortsatte dock med global marknadsföring och försäljning, vilket lett till att Camp Ripan hade gäster av 53 nationaliteter under Fakta Rum/stugor: 90. Bäddar: 300. Husvagnsplatser: 90. Platser i restaurangen: i festvåning. Mötesrum: pers. Antal anställda: 42 pers heltid, året runt. Investeringar: Totalt 32 MSEK Totalrenoverat 60 av 90 stugor. Byggt om receptionen. Ny lobby i 2 våningar med lounge "Norrskensrummet". Byggt om restaurangen. Ny byggnad för måltidsupplevelser "Andrummet". Ytterligare 6 MSEK på ett spa med norrskensupplevelsen i fokus.

77 Camp Ripan Monica Lind Från säsong till året runt Vi köpte Camp Ripan för nästan tolv år sedan. I början hade vi en bra sommarsäsong och elitskidåkare som fyllde anläggningen under sin försäsongsträning i november. Under jul och nyår var verksamheten stängd. Det fanns ingen beläggning. Idag är Camp Ripan en året runt- anläggning och högsäsongen är under vintern. Vi har gått från sju heltidsanställda till att idag vara 42 stycken. Intresset för Kiruna har ökat både nationellt och internationellt. Ökad andel internationella gäster Den större delen av våra gäster är turister som kommer från 53 olika nationaliteter, där Japan är den största. Att verka i Kiruna innebär att vi kan erbjuda både stad/gruva och orörd natur. Det särskiljer oss från till exempel finska Lappland. Staden blir ett mervärde till den orörda naturen, det subarktiska klimatet, norrskenet och de tre kulturerna samiska, tornedalska och svenska. Gruvnäringen en trogen kund Det positiva med att verka i ett gruvsamhälle är att skatten finns i marken. Det går inte att flytta verksamheten som andra industrier. Det är tryggt att veta som företagare. Under lågsäsong fyller vi, tack vare LKAB:s expansion, våra bäddar med gästarbetare och konsulter. Det leder till en jämn beläggning och god lönsamhet. Nackdelen är att gruvnäringen är så dominerande att andra näringar kan glömmas bort. Även om det har blivit bättre och besöksnäringen idag prioriteras mer än tidigare. Omfattande investeringar Vi har precis avslutat stora investeringar med vårt Aurora Spa, en ny servicebyggnad står klar till hösten och stugor har renoverats. Självklart måste LKAB jobba för att Kiruna ska vara en trevlig stad att bo i, gå varsamt fram med expansion och gruvbrytning i nya områden. Detta för att de flesta av oss som bor i Kiruna gör ju det för att vi gillar natur och friluftsliv. De förändringar som hittills skett i samband med stadsflytten har varit bra för både mig som Kirunabo och företagare i staden. 77

78 Rio Marina hur en gruvort kan misslyckas med turismen Gruvorten som stängde Rio på Elba har varit gruvort sedan etruskerna. Den sista gruvan stängde Gruvan hade mellan 300 och 700 anställda, i en ort med 2,500 till 4,500 invånare (mer än halva arbetskraften, eftersom de flesta kvinnor inte arbetade). 30 år senare har förflyttningen från gruva/produktion till service/turism inte lyckats. Här finns hamn, stränder, havet och bergen och färjan från fastlandet som gör att staden varje sommar översköljs av turister. Ändå stannar inte besökarna. 1,000,000 turister ankommer till Elba (30,000 invånare) varje år. Ytterst få stannar i Rio Marina. Allt färre på senare år, bl a för att hotellen inte renoverats och håller dagens standard. Tillväxt kräver investeringar, samt förståelse för kunden. 78

79 Rio Marina gruvorna är inte ett hinder utan en möjlighet. Vi måste ändra inställning! Utmaningar Mentalt förflytta invånare och näringsliv från produktion till service/turism Förstå att kommunen inte bör äga och investera i turistanläggningar behov av externt kapital Ändra attityden till service & turism gruvans inverkan på turistnäringens förutsättningar har varit mental, inte fysisk. Få det lokala näringslivet att se möjligheterna Borgmästare Renzo Galli Hemvändare, fd bankchef som lämnat fastlandet och affärslivet, sedan 2013 borgmästare i Rio Marina efter att ha gått till val på en bred blocköverskridande politisk agenda för utveckling av näringslivet Gruvområdet är en attraktion för turister, men i 40 graders värme måste vi kunna erbjuda dryck, toaletter, skugga! Vi har mycket som lockar turisterna, men de möts av obefintlig service Hela världen skriver om 200- årsjubiléet av Napoleons ankomst vårt lokala näringsliv är tveksamma till att engagera sig De tre A:na för Rio Våra invånare är lokala, de har till 90% inte sett något annat än Elba. De ser inte möjligheterna! Vi måste se turisterna som möjligheter, inte: När tar säsongen slut så turisterna åker hem igen? I produktion möter du inte kunden möjligtvis minskar försäljningen. I serviceyrken ser du direkt om kunden inte trivs. Det är jobbigare! 79 Det finns en attityd bland invånarna att det offentliga och kommunen skall göra alla nödvändiga satsningar, men skall man lyckas måste privat kapital och det lokala näringslivet komma in.

80 Målkonflikter mellan gruvnäring och andra näringar En konflikt är inte alltid en målkonflikt Målkonflikter är av övergripande karaktär och baseras på att olika intressens målbilder är ömsesidigt uteslutande

81 Målkonflikter och synergier Synergier Målkonflikter Ökat regionalt BNP Vindkraft Storslaget betespräglat landskap Regionens varumärke Markanvändning Ökad outsourcing och innovationsupphandling Restauranger och hotell Besöksnäring Gruvnäring Transporter Storslagen fjällmiljö Sveriges mineralstrategi Norrbotten Samhällsinvesteringar och övergripande politiska beslut Regionens kulturella identitet Ett rikt växt- och djurliv Infrastruktur Prospektering Ökad attraktivitet för boende Rennäring Breddade försörjningsmöjligheter Anläggningar/aktiviteter turism och friluftsliv 81

82 Målkonflikter mellan gruvnäring och besöksnäring Synen på fjällområden påverkar hur man ser på målkonflikten. Är Norrbottens inland en modern levande region, en vildmark eller ett samiskt kulturlandskap? Eller en uppställningsplats för elkraftverk åt övriga landet? Luleå airport uppger att procent av passagerarna är affärsresenärer. En betydande andel av besöksnäringens intäkter torde därför komma från näringslivsaktiviteter i Norrbotten. Utan gruvnäring och basindustrier hade inte den infrastruktur som krävs för att attrahera resenärer ur premiumsegmentet etablerats. Skogsbruk och gruvnäring gör områden tillgängliga genom att skapa infrastruktur men kan göra dem ointressanta för turism. Företrädare för besöksnäringen lyfter dock fram målkonflikter med andra näringar än gruvindustrin, som vindkraftverk. Målkonflikter existerar även mellan turism och naturvård i form av konflikter runt utnyttjande av naturen och naturresurserna. Högt besökstryck kan konkurrera med både bevarandeintressen och turismen. Aktiviteter som vandring, skidåkning, motoriserade upplevelser, eller upplevelse av tystnad kan vara ömsesidigt uteslutande. Fjällmiljön är känslig. Om ekonomiska intressen helt kunde åsidosättas skulle inte vindkraft, gruvindustri och annan verksamhet etableras på obrutet fjäll. Fortsatt renbete behövs för den biologiska mångfalden. Anläggningsturismen är till del en förutsättning för den småskaliga naturturismen genom att skapa infrastruktur och attrahera kunder. 82

83 Kan prospektering dämpa investeringsviljan i besöksnäringen? Ett syfte med analysen har varit att identifiera och belysa målkonflikter mellan gruv- och besöksnäring. Några olösbara målkonflikter har inte identifierats. Företrädare för besöksnäringen lyfter dock fram målkonflikter med andra näringar än gruvindustrin, som vindkraftverk. Attitydundersökningar hos samiska turistföretagare visar att gruvnäringen uppfattas vara en av de mest negativa yttre faktorerna för verksamheten. Företagarna är dock positiva till de intäkter och den infrastruktur som gruvverksamhet skapar. Gruvnäringens påverkan på besöksnäringen, både negativ och positiv, är vanligen lokala omständigheter som påverkar en enskild företagare. Målkonflikter på makronivå är mer otydliga. En möjlig sådan är att gruvnäringen skulle kunna underminera den bild av Norrbotten som en premiumdestination som besöksnäringen vill förmedla. Det finns dock inga tecken på makronivå att detta håller på att ske. Tvärtom ökar de genomsnittliga intäkterna per besökare. En annan tänkbar målkonflikt som möjligen är mer reell är den omfattande prospekteringen. Denna inverkar i mycket begränsad utsträckning på miljön, men det krävs i genomsnitt ett stort antal prospekteringar för en framgångsrik gruvdrift vilket kan inverka på turistföretagarnas investeringsvilja. 83

84 Antal företag Vad anser de samiska turistföretagarna? 84 Faktor Medel Naturskydd 5,4 Annan turism 4,9 Utbyggd infrastruktur 4,7 Vattenkraft 3,0 Skogsbruk 2,9 Vindkraft 2,9 Klimatförändringar 2,8 Rovdjurspolitiken 2,8 Gruvdrift 2,5 De samiska turistföretagarnas genomsnittliga upplevda påverkan på den egna verksamheten längs en 7-gradig skala, där 1 är väldigt negativ och 7 väldigt positiv. I en studie från Umeå universitet granskades samiska turistföretagares uppfattning om den påverkan en rad faktorer hade på deras verksamhet. Naturskydd och annan turism var de enda av faktorerna som ansågs vara något positiva eller bättre. Utbyggd infrastruktur var aningen positivt, vilket visar på synergierna mellan gruv- och besöksnäring. Många anser att deras egen verksamhet inte påverkas av annan turism som exempelvis skid- och skoterturism, då de riktar sin verksamhet mot en annan sorts kunder. Gruvdrift ansågs vara den mest negativa faktorn, tillsammans med rovdjurspolitiken. Intressant nog var andelen som var positiva till gruvnäringen högre än för vind- och vattenkraft samt skogsbruk, vilket möjligen kan bero på att gruvnäringen genererat högre intäkter för besöksnäringen än dessa. Otillräcklig marknadsföring angavs av företagarna som ett av de största hoten för deras framtida verksamhet. Framväxt av de samiska turistföretagen i undersökningen År

85 Målkonflikter mellan gruvnäring och rennäring Ett syfte med analysen har varit att identifiera och belysa målkonflikter mellan gruv- och rennäring. Några olösbara målkonflikter har inte identifierats. Konflikterna förefaller tvärtom vara störst där det inte finns gruvor och mindre i de orter som har gruvdrift. Detta beror troligen inte enbart på ett naturligt motstånd hos lokalbefolkningen mot något man uppfattar som en negativ förändring, utan på att det i gruvorter vanligen finns en tydlig ekonomisk konflikt och ekonomiska konflikter kan lösas, vilket också sker. På makronivån finns det inget som talar för att gruvnäringen negativt inverkar på rennäringen. Gruvområden utgör 0,1 procent av Norrbottens yta. Antalet renar har varit relativt konstant i ett flertal år och den minskning i slaktvärde som skett förklaras huvudsakligen av påverkan av rovdjur. De allvarliga konflikter som uppstått har orsakats av gruvbolag som visat okänslighet i sitt närmande till lokalbefolkningen. Det tydligaste exemplet är Beowulf Mining, vars agerande kring järnmalmsfyndigheten i Kallak nordväst om Jokkmokk har kritiserats av flera av de personer som intervjuats. Northland Resources anses ha agerat mer föredömligt i Pajala, vilket stöds av den acceptans företaget fått bland befolkningen. 85

86 Både målkonflikter och synergier i transportnätet 86 Kiruna flygplats I bruk år Idag är flygplatsen alltmer betydelsefull då ökad aktivitet inom gruvindustri, rymdforskning och andra industrier kräver transport upp till Kiruna. Totalt nästan resenärer med 60 anställda. Vanligaste resmålen finns i Sverige, men även i Danmark och Storbritannien. Gällivare flygplats Flygplatsen var från början ett militärt flygfält men har sedan 1971 använts för civiltrafik. Totalt ca passagerare per år, inrikes. Luleå flygplats Sverige femte största flygplats med över 1,1 miljoner resenärer kr har investerats genom ett EU-projekt för ökad kapacitet till 1,3 mn resenärer per år procent av passagerarna är affärsresenärer en hög andel nationellt sett. Nästan resor till utlandet. (charter) Vanligaste resmålen är Stockholm, Umeå, Antalya, Kanarieöarna and Cypern. Flygplatsen har anställda varav 900 är anställda av försvarsdepartementet Gällivare Norrbotniabanan Kiruna Umeå Luleå Antalet flygpassagerare ökar Målkonflikter rörande infrastrukturinvesteringar och övergripande politiska beslut Behov av satsningar i transportnätet Målkonflikter finns även rörande infrastrukturinvesteringar. Inte kring aktiviteterna i sig, men om investeringsmedel, politiskt fokus och kapacitet för genomförande. Norrbotten är i stort behov av investeringar i transportnätet i sin helhet, men för gruvnäringen är dubbelspår längs Malmbanan den mest angelägna satsningen. Botniakorridoren EU har lanserat TEN-T, ett transportnät som knyter Europas stater närmare varandra (kostnad 2,280 mdr kr). Bland de svenska TEN-T-projekten finns Botniakorridoren. EU har uttalat att denna har sin givna plats i stomnätet. Den skulle skapa en axel från Narvik, genom Norrbotten söderut, men även vidare genom Finland mot Moskva. Norrbotniabanan 27 mil ny järnväg mellan Umeå och Luleå som halverar restiderna. Luleå airport Flygplatsen ser ett stort behov av att integrera trafikslagen i Norrbotten, så att flygresenärer kan byta till tåg vid flygplatsen för att snabbt nå destinationer i Norrbotten. Malmbanan dubbelspårig Företrädare för gruvindustrin lyfter fram behovet av dubbelspårig järnväg längs hela Malmbanan, från Narvik till Luleå. Dagens kapacitet är otillräcklig för den planerade produktionsökningen. Gruvnäringen menar att detta är en betydligt mer angelägen satsning än t ex Norrbotniabanan.

87 Gruvnäringen och Luleå tekniska universitet

88 Luleå tekniska universitet en motor i regionens näringsliv Forskning i nära samarbete med företag som Bosch, Ericsson, Scania, LKAB och SKF samt ledande internationella universitet 20,000 studenter Civilingenjör Vetenskapsområden Tekniskt 54 forskningsämnen Humanistisktsamhällsvetenskapligt 16 forskningsämne Prioriterade forskningsområden Gruvteknik och metallurgi Hållbar resursanvändning Kundanpassat byggande Materialvetenskap Process IT Produktutveckling Styrke- och innovationsområden Attraktivt samhällsbyggande Effektiv innovation och organisation Framtidens gruvor Förnybar energi Gränsöverskridande konst och teknik Hållbara transporter Intelligenta industriella processer Möjliggörande IKT Smarta maskiner och material Personal Totalt antal anställda: 1,700 Professorer: % kvinnor, 86% män Lärare och forskare: % kvinnor, 65% män Administrativ/teknisk personal: % kvinnor, 39% män 590 doktorander 33% kvinnor, 67% män Högskoleingenjör 500 Annan teknisk utbildning 900 Ekonomi / samhällsvetenskap Hälsovetenskap Lärarutbildningar 900 Musik, media och teater 750 Fristående kurser Avancerad nivå 750 Civilingenjör LTU omsätter 1,6 Mdr kr Forskning % Grundutbildning %

89 LTU har den högsta andelen externfinansierad forskning i landet Indirekt har gruvnäringen höjt den akademiska nivån vid LTU. Universitetet har breddats och många discipliner samarbetar i våra projekt, vilket gjort att t.ex. publiceringsgraden ökat. Det är gynnsamt eftersom det innebär att vi utsätter oss för internationell konkurrens. Erik Höglund, prorektor LTU Andel gruvrelaterat vid LTU Gruvstudenter av totalt antal studenter på program 4% Forskningsämnen 21% Professorer 16% Doktorander 12% Disputationer 10% Total omsättning forskning 20% Publikationer 7% Antal doktorerade inom gruvdiscipliner Doctoral Licentiate Mellan 2000 och 2010 doktorerade 68 personer inom forskningsämnen kopplade till Gruv och Metallurgi vid LTU 89

90 90 LTU och gruvnäring en ovanlig och fruktbar symbios Universitetet och gruvnäringen lever i symbios med ett stort kunskaps- och personalflöde mellan oss. Det finns en korsbefruktning mellan industrin, utbildningen och forskningen, som utvecklar både universitetet och gruvindustrin. Formaliserad samverkan Erik Höglund, prorektor LTU Det finns en stark branschkänsla i gruvnäringen; några få företag, några få orter och ett begränsat antal människor. Det smittar av sig även på LTU, på de anställda och studenter som väljer gruvrelaterade utbildningar. Det ger bra personliga relationer som stärker samverkan mellan industri och universitet. LTU har samverkansforum och styrgrupper med Boliden och LKAB. Samverkans omfattning varierar med konjunkturen. Idag ser många möjligheterna, med de goda framtidsutsikter som råder. Att LKAB är statligt ägt anses också ha betydelse, eftersom det finns ett samhällsintresse i grunden. Facebook en statushöjare Facebooks etablering i Luleå har uppmärksammats, vilket stärkt bilden av Luleå och höjt LTU:s status bland studenter. Det finns en stark koppling mellan it och gruvindustrin. Automatisering och effektivisering innehåller många system utvecklade i samspel mellan industri, forskning och konsulter, som energistyrning och spårning i processerna. Gruvindustrins behov av effektivisering har bidragit till itbranschens utveckling och kommit hela samhället till godo. Fler branscher gör regionen mindre konjunkturberoende. Samtliga akademiska discipliner Det finns ett antal centrumbildningar vid LTU för samverkan med näringsliv och samhälle, t ex järnvägar och verkstadsindustri. Projekten omfattar arbets-, hälso- och samhällsvetenskap, arkitektur och byggande mm. Arbetsvetenskap kan handla om att bryta könsmönster för mer jämställda gruvföretag. Samhällsvetenskapen ger nationalekonomiska aspekter på gruvorna och avvägningen mot ren- och besöksnäring. Arkitektur och bygg arbetar med samhällsomvandlingen; hur bygger man en modern stad? Utmaningen för LKAB är att konkurrenterna bryter i dagbrott. LKAB måste allt längre ner under jord, vilket kräver ny kunskap och teknik för att få ner kostnaderna och öka produktiviteten. Det är en av de starka drivkrafterna för samarbetet inom forskning och utbildning.

91 LTU och gruvnäringen har ett tätt samarbete Gruvnäringen och LTU har utvecklat en unik symbios som är starkare än vid de flesta andra universitetsorter. Styrkan i samarbetet har delvis orsakats av att varken gruvbolagen eller LTU haft något egentligt alternativ. Samverkan har lett till ett flertal centrumbildningar som Centre of Advanced Mining and Metallurgy och Hjalmar Lundbohm Research Center. Samarbetet har spridit sig till andra områden. Ett exempel är ProcessIT Innovations som är ett samverkanscentrum för process- och verkstadsindustri, universitet samt IT-företag. LTU uppger att de har mycket goda relationer med gruvbolagen på alla nivåer: i styrgrupper i strategiska forskningsområden, i styrelsen, med professorer och doktorander samt avseende praktik och examensarbeten. Samverkan med gruvnäringen i Vinnovaprojekt rörande innovation. Samhällsomvandlingen i Kiruna engagerar samtliga institutioner vid LTU allt från gruvnära discipliner till nationalekonomi och arkitektur och miljö. Vi lever i en ovanlig symbios, LTU och gruvnäringen. Universitetet hade utan tvekan inte existerat utan LKAB, men jag tror att det är rätt att säga att LKAB aldrig hade utvecklats som det gjort utan oss. Pär Weihed, professor LTU 91

92 Regionen har flera centra för gruvrelaterad forskning LTU 2004 satsade LKAB 100 mkr i Hjalmar Lundbohm research Centre (HLRC) för att stärka forskningen inom bergsvetenskaps- och metallurgi vid LTU. Totalt har runt ett 30 tal projekt blivit finansierade för ca 50 miljoner kr. CAMM ligger vid LTU och drivs av bidrag från den svenska regeringen och driver forskning inom hållbart nyttjande av naturresurser: gruvdrift och mineraler. CAMM beviljades 83,9 miljoner åren och kommer efter 2014 att utvärderas Swerea MEFOS är ett metallurgiskt industriforskningsinstitut med kunder från hela världen som arbetar med tillämpad forskning och utveckling inom processmetallurgi, värmning, bearbetning, miljöteknik och energieffektivisering, främst för stål- och metallindustrin och deras leverantörer. Swerea MEFOS har omkring 100 medarbetare, varav 60 forskningsingenjörer. Nära samverkan med LTU samt ett omfattande nätverk och samarbete med industri, akademi och institut från hela världen. LKAB Excellence Centre Finansiering av breddad forskning kring stadsflytt på 50 miljoner kr. Berganläggningsteknik, inriktning Bergmekanik Bergmekanik, inriktning Gruvproduktionsteknik Processmetallurgi, inriktning Hållbar framställning av järnråvara Geometallurgi Ekonomistyrning, inriktning gruvindustri Swerea MEFOS ägs av Swerea och ingår i Swerea-koncernen som är en del av RISE - Research Institutes of Sweden.

93 Nyttan av LTU: Det går bättre för de företag som anställer sin första ingenjör Civilingenjörsförbundets undersökning Värdet av första ingenjören visar att företag som har ingenjörer anställda under delar eller hela undersökningsperioden har en gynnsammare utveckling än företag som saknar ingenjörskompetens - oavsett om man jämför antal sysselsatta, nettoomsättning eller produktivitet. Företag som anställt sin första ingenjör under perioden har haft bättre utveckling av sysselsättning, nettoomsättning och produktivitet än företag som sedan tidigare haft ingenjörer anställda och företag som varit utan ingenjörer Som sysselsatt första ingenjören Ingenjör tidigare Utan ingenjör 93

94 Slutsatser relationen till omvärlden Gruvbranschen i Norrbotten befinner sig i en ovanlig form av symbios med det omgivande samhället kommuner, region, övrigt näringsliv, Luleå tekniska universitet. Gruvnäringens stora betydelse för samhället har lett till ett starkt samhällsansvar Gruvdrift skapar målkonflikter med samhället och övriga näringar En sådan konflikt på makronivå är prospekteringens betydelse för investeringsviljan i ren- och besöksnäringarna. Målkonflikter finns även rörande infrastrukturinvesteringar. Inte kring aktiviteterna i sig, men om investeringsmedel, politiskt fokus och kapacitet för genomförande. Norrbotten är i stort behov av investeringar i transportnätet i sin helhet, men ser man enbart till gruvnäringen är dubbelspår längs Malmbanan den mest angelägna satsningen. 94

95 Oändliga talserier kan ha ändliga summor = 4 Gruvnäringen som tillväxtmotor Gruvdriftens betydelse för Norrbottens sysselsättning och BRP idag och i framtiden

96 Gruvindustrin skapar direkta, indirekta och inducerade arbetstillfällen Direkta arbetstillfällen Anställda vid gruvan. Inkluderar även kontraktsanställda entreprenörer Indirekta arbetstillfällen Exempelvis underleverantörer, anställda inom transport, dagis osv Inducerade arbetstillfällen Jobb som skapats av den extra konsumtion som följer de direkt och indirekt skapade arbetstillfällena Direkta arbetstillfällen Indirekta arbetstillfällen Inducerade arbetstillfällen 96

97 LKAB sysselsätter 4,5 gånger så många indirekt som direkt i Nordkalotten LKAB räknar med att personer i Nordkalotten sysselsätts direkt eller indirekt av bolagets verksamhet, vilket är ungefär 4,5 gånger bolagets egna personalstyrka i regionen. 95% av bolagets direkt anställda i Nordkalotten är lokaliserade i Sverige LKAB uppskattar dessutom att totalt tjänster i Nordkalotten påverkas direkt eller indirekt av bolagets verksamhet, vilket är 14,3 gånger bolagets direkt anställda i regionen är drygt 35% av Norrbottens arbetsföra befolkning (En betydande del av de avser emellertid Narvik) Bolidens potentiella gruva i Laver väntas skapa direkta tjänster i kommunen, vilket innebär ytterligare indirekta arbetstillfällen enligt Boliden Enligt SveMin bidrar gruvnäringen i Sverige till direkta och indirekta arbetstillfällen. I direkt anställda inkluderas kontraktsanställda entreprenörer

98 Tillväxtanalys ser lägre indirekta effekter av gruvetablering än gruvbranschen Enligt rapporten Malmfälten under förändring av Tillväxtanalys uppskattas antalet indirekta arbetstillfällen per gruvjobb (multiplikatoreffekt) till mellan 0,5 och 1,7. Det indikerar att SveMin, Boliden och LKAB antagit för höga indirekta effekter Uppskattningar för mindre regioner tenderar emellertid att ha en lägre multiplikatoreffekt i och med att effekterna av gruvdriften analyseras lokalt. På nationell eller regional nivå blir effekterna större, vilket Tillväxtanalys även påpekar i sin rapport Källa Avser Multiplikatoreffekt LKAB Nordkalotten 3,5 Boliden Älvsbyn Kommun 1-2 Tillväxtanalys Pajala, Gällivare, Kiruna 0,5 1,7 SveMin Riket 3 3,5 Vilhelmina Mineral Stekenjokk 3-4 Nickel Mountain Resources Rönnbäcken 0,7 1,15 Näringsdepartementet Riiket 3 JIMAB/Luleå Tekniska Uni. Jokkmokk 1 Arbetsförmedlingen Riket 3-4 Prof. Luleå Tekniska Uni. Lokalt 0,5 1,5 Ejdemo & Söderholm Pajala 1,5 Sörensson, prof. UMU Lycksele, Storuman 0,68 Medel Hela landet 2 98

99 Uppskattningar i övriga utvecklade delar av världen liknar de svenska Multiplikatoreffekten uppskattas till värden liknande de svenska i USA, Kanada och Australien. Värdet tenderar att vara högre i lågutvecklade och fattiga delar av världen National Mining Association i USA uppskattar att amerikansk gruvindustri (metall) skapat 2,9 indirekta och inducerade arbetstillfällen för varje direkt anställning. Bidraget till BNP för den indirekta gruppen uppskattas till 70% av den direkta (BNP-bidrag indirekt/direkt = 24%) US Bureau of Economic Analysis uppskattar multiplikatoreffekten till 2,3 för gruvindustrin (gruvdrift av metall och icke-metall, men ej kol) Chamber of Miners South Africa uppskattar multiplikatoreffekten i landet till 1,6. Gruvnäringens direkta bidrag till BNP uppskattades till 9%, och de indirekta effekterna till 9,4% (BNP-bidrag indirekt/direkt = 65%) Region Multiplikatoreffekt Nevada 4,24 Sydafrika* 1,6 Tanzania 3,3 Peru 2 Yanacocha-gruvan, Peru 14 British Columbia, Kanada (PwC) 0,8 British Columbia, Kanada 2,5 Alaska, USA 1 USA* 2,9 Idaho, USA 1,89 GTAC Mine, Wisconsin, USA 0,7 Australien 4 Saskatchewan, Kanada 2,2 Ontario* 3,75 Kanada (Natural Res. Canada) 3 Medel (exkl. Yanacocha) 2,4 *Inducerade effekter är med säkerhet inkluderade. Multiplikatoreffekten för enbart indirekta effekter är 2,4 för Ontario och 0,7 för Sydafrika 99

100 Miljoner ton Indexerad Potential för fyrfaldigande av järnmalmsproduktionen till 2025 Branschorganisationen SveMin räknar med att Sverige har potential att trefaldiga sin gruvproduktion fram till 2025 vilket skulle skapa nya arbetstillfällen. Enligt undersökningar är produktionspotentialen högst inom järnmalm, vars produktion skulle kunna mer än trefaldigas till år 2025 (90 miljoner ton) 40% av expansionen finns redan i bolagens tillväxtplaner. För järnmalmen finns förberedda investeringsunderlag för 90% av den potentiella tillväxten Trefaldigande av produktionen väntas skapa 10,000-15,000 direkta arbetstillfällen och 30,000-45,000 indirekta Indirekt sysselsatta avser sysselsatta hos underleverantörer och andra sektorer som berörs av gruvnäringen. 7,000 av de nya direkta arbetstillfällena skapas i Norra Norrland ( inkl. indirekta arbetstillfällen, motsvarande 9% av Norrbottens och Västerbottens nuvarande arbetsföra befolkning) Gruvnäringen skulle stå för 3-5% av BNP-tillväxten vid ett trefaldigande av produktionen fram till 2025, och mer än 20% av tillverkningsindustrins investeringar Anställda inom gruvnäring, tusen Indirekt och inducerad effekt Kontraktsansällda Direkt anställda Produktionspotential järnmalm x Befintlig produktion I bolagens tillväxtplaner Ytterligare potential Produktionspotential övriga mineraler* 100 Befintlig produktion Ytterligare potential x I bolagens tillväxtplaner 100 *Koppar, Guld, Silver, Zink, Bly

101 Internationella erfarenheter av gruvors multiplikatoreffekter Case I - The Economic Impacts of a Representative Mine in Ontario Arbetstillfällen 2007 publicerade Institute for Policy Analysis vid University of Toronto en undersökning i samarbete med Ontario Mining Association som behandlade de ekonomiska effekterna av en representativ gruva i Ontario (Nickel- och koppargruva) Den representativa gruvan uppskattades skapa 480 direkta arbetstillfällen. Antalet arbetstillfällen är i nivå med en medelstor gruva i Sverige, och aningen mindre än exempelvis Bolidens Aitik-gruva i Norrbotten 480 direkta tjänster väntades skapa 1,100 indirekta och 700 inducerade arbetstillfällen Av det totala antalet tjänster som skapas under produktionsfas uppskattas 65% skapas lokalt och 35% regionalt. Det innebär att 57% av de indirekta och inducerade arbetstillfällena skapas lokalt Redan under konstruktionsfas väntades gruvan skapa 2,000 arbetstillfällen totalt Direkta arbetstillfällen Indirekta arbetstillfällen Inducerade arbetstillfällen

102 Internationella erfarenheter av gruvors multiplikatoreffekter Case I: The Economic Impacts of a Representative Mine in Ontario BNP-bidrag Den representativa gruvan uppskattades addera 150 miljoner kanadensiska dollar (CAD) till Ontarios BRP direkt, och 280 miljoner CAD totalt BRP-påverkan uppskattas vara lägre per sysselsatt i den indirekta och inducerade gruppen i och med att produktionsvärde/lön är lägre För varje 100 kronor i direkt BRP-bidrag från gruvverksamheten väntas de indirekta effekterna skapa 54 kronor i BRP. Detta trots att den indirekta sysselsättningen är 2,3 gånger högre än den direkta En indirekt tjänst enbart genererar 23% av en direkt gruvtjänsts BRP-bidrag (0,54/2,3) Motsvarande siffra för den inducerade gruppen är 21% 80% av BRP väntas genereras lokalt, och resterande regionalt (Regionalt avsåg i studien hela Ontario) Gruvarbetarnas pensioner är ej inkluderade i beräkningen av de inducerade effekterna, vilket exkluderar en viktig långgående effekt Direkt BRP-påverkan 31 Indirekt BRP-påverkan Inducerade arbetstillfällen 102

103 Internationella erfarenheter av gruvors multiplikatoreffekter Case II: The Economic Contributions of U.S. Mining 2013 publicerade US National Mining Association en rapport som behandlade den amerikanska gruvindustrins effekter på ekonomin Enligt publikationen uppgick antalet direkta arbetstillfällen inom gruvindustrin (metall) i USA till under 2011, och antalet indirekta och inducerade till Den amerikanska gruvindustrin (metall) uppgavs ha bidragit med 29,2 miljarder USD till amerikansk BNP under 2011, och ytterligare 20,4 miljarder USD indirekt och inducerat För varje 100 dollar i direkt BNP-bidrag från gruvverksamheten uppskattades de indirekta och inducerade effekterna generera 70 dollar i BNP gemensamt. Med indirekt och inducerad sysselsättning är 2,9 gånger högre än den direkta innebär det att indirekta och inducerade tjänster i snitt genererar 24% av en gruvtjänsts BNP-bidrag Direkta arbetstillfällen Indirekta & inducerade arbetstillfällen Direkt BNP-påverkan Indirekt & inducerad BNP-påverkan

104 Multiplikatoreffekten kan antas vara något lägre för Norrbotten än Ontario De lokala effekterna av gruvnäring beror i hög grad på om gruvarbetare pendlar eller flyttar till regionen i fråga. För ett större område som Norrland eliminerar dessa pendlingseffekter varandra till stor del, men en viss justering bör göras för inpendling från Finland och övriga landet. En annan viktig faktor för att avgöra de indirekta effekterna av gruvnäring är närvaron av övrig industri. Ju fler industrier som har närvaro i regionen, desto högre blir de indirekta effekterna. Vid låg närvaro av andra industrier än gruvnäring kommer en större del av externa tjänster och varor att behöva köpas från andra regioner Ontario som region har förmodligen en större bredd i industrinärvaron än Norrbotten (med storstäder som Toronto och Ottowa), vilket innebär att de indirekta effekterna i Norrbotten bör vara lite lägre än i Ontario I våra beräkningar på kommande sidor har vi valt att använda en multiplikatoreffekt på 2,5 3, samt ett BRP-bidrag i förhållande till direkta tjänster på 24% för indirekta arbetstillfällen och 20% för inducerade arbetstillfällen 104

105 Vad betyder gruvindustrin för Norrbottens sysselsättning? Boliden har cirka 700 anställda vid Aitikgruvan i Norrbotten. Boliden räknar med 1 2 indirekta arbetstillfällen per gruvjobb, vilket innebär direkta och indirekta arbetstillfällen i Aitik Northlands gruvor i Pajala väntas skapa 600 direkta arbetstillfällen. I nuläget är antalet drygt 300, men uppskattas nå 400 inom kort 2013 hade LKAB drygt anställda vid sina gruvor i Norrbotten. Utöver orterna markerade på kartan till höger har LKAB 110 anställda i Luleå Antar man en multiplikatoreffekt på 2,5-3 (indikerad och inducerad inkluderat), skapar de direkta arbetstillfällena inom gruvindustrin i Norrbotten indirekta arbetstillfällen Kiirunavaara 1200 Svappavaara Malmberget 250 Aitik Pajala Direkta arbetstillfällen: Indirekta arbetstillfällen: Andel av Norrbottens arbetsföra folkning: 11,8-13,5% 105

106 Potentiella gruvor i Norrbotten på kort sikt Orterna markerade i kartan till höger avser gruvor med potential att öppna inom de närmaste ett till sex åren Boliden testproducerar för närvarande vid Laver, en gruva som väntas skapa 600 arbetstillfällen. Produktionsstart 2020 LKAB planerar att öppna två nya gruvor i Svappavaara utöver dagbrottet Gruvberget Leveäniemi och Mertainen. Mertainen låg i förhandling i MMÖD i april Blir gruvan godkänd kommer produktion inledas under andra halvåret Leveäniemi töms för närvarande på vatten. Ansökan om gruvdrift inlämnades januari Tillsammans väntas dessa två gruvor nå en produktion i nivå med Malmbergets, och skapa nya jobb Beowulf Mining prospekterar för näravarande vid Kallak nära Jokkmokk. Kallak är en av Sveriges största oexploaterade järnmalmsreserver, och öppnas en gruva i området väntas det leda till 400 arbetstillfällen. Produktionsstart Den gamla gruvan Viscaria (Kiruna) planeras att återöppnas av det Australiensiska företaget Avalon Minerals. Bolaget fick ett andra godkännande av Bergsstaten i mars 2014 efter att det första rivits upp av miljödomstolen i januari. Regeringen har tidigare lagt sig i frågan och ordat för gruvans återöppnande. De senaste buden för gruvans öppningsdatum var 2015, men denna tidsram kommer förmodligen att behöva skjutas framåt Viscaria Kallak Svappavaara Laver Direkta arbetstillfällen: Indirekta arbetstillfällen: Andel av Norrbottens arbetsföra folkning 1 : 4,7-5,4% 1. Ej justerad för befolkningsutveckling 200 Pajala 106

107 Stockholms län Norrbottens län Västernorrlands län Dalarnas län Södermanlands län Västmanlands län Västra Götalands Örebro län Uppsala län Jämtlands län Värmlands län Kronobergs län Kalmar län Skåne län Hallands län Västerbottens län Östergötlands län Gävleborgs län Jönköpings län Blekinge län Gotlands län tkr Norrbottens och Stockholms län har landets högsta BRP per capita Norrbottens och Stockholms län har landets i särklass högsta bruttoregionalprodukt (BRP) per capita. I Norrbotten är BRP koncentrerad till Kiruna, Gällivare och Jokkmokk Den höga BRP:n i Kiruna och Gällivare kan förklaras av gruvdriften i regionen (Kiirunavaara och Gruvberget i Kiruna samt Aitik och Malmberget i Gällivare). Jokkmokks höga BRP kan förklaras av Vattenfalls verksamhet i kommunen (vattenkraftverk) BRP per sysselsatt, löpande priser Indexvärde mot riket (Riket=100)

108 Kiruna, Gällivare och Jokkmokk har 250% högre BRP/capita än övriga Norrbotten Genomsnittligt BRP per invånare för Jokkmokk, Kiruna och Gällivare är 250% högre än genomsnittet för Norrbottens övriga kommuner. De tre kommunerna har högst BRP per invånare i riket Skogsindustrin med SCA och Billerud har koncentrerat sin verksamhet till Piteå och Kalix två kommuner som trots detta har en BRP per invånare 70% lägre än Kiruna och Gällivare Skulle Kiruna och Gällivare ha en BRP i nivå med snittet för Norrbottens övriga kommuner skulle 11,4 miljarder kronor i BRP försvinna från Gällivare och 15,1 miljarder från Kiruna - totalt 26,5 miljarder kronor eller 25,7% av Norrbottens BRP. Detta inkluderar inte indirekta effekter av gruvdriften i andra kommuner än Gällivare och Kiruna..11,4 miljarder kronor i BRP försvinna från Gällivare och 15,1 miljarder från Kiruna - totalt 26,5 miljarder kronor eller 25,7% av Norrbottens BRP Övertorneå Haparanda Överkalix Pajala Boden Älvsbyn Arvidsjaur Kalix Piteå Arjeplog Riket Luleå Norrbottens län Gällivare Kiruna BRP per invånare 2011, tkr Jokkmokk

109 Gruvdriften står för en fjärdedel av Norrbottens BRP 2013 hade LKAB ett förädlingsvärde (jämförbart med BRP-bidrag) på 13,4 miljarder vilket motsvarar drygt 3 miljoner kronor per anställd 2012 var LKABs förädlingsvärde 16 miljarder kronor eller 3,7 miljoner per anställd vilket visar effekterna av högre metallpriser. Boliden uppskattas ha ett liknande eller högre värde för Aitik Antas Norrbottens direkt sysselsatta inom gruvnäring ha ett förädlingsvärde på 3 miljoner kommer BRP-bidraget från denna grupp att vara 15 miljarder kronor Baserat på tidigare beskrivna studier väljer vi att anta ett BRP-bidrag för indirekta arbetstillfällen motsvarande 22,5% av de direkta. Utifrån dessa siffror skulle de indirekta och inducerade arbetstillfällena till följd av gruvnäringen generera 8,4 10,1 miljarder i BRP Totalt uppskattas gruvnäringen generera 23,4 25,1 miljarder kronor, eller 23-24% av Norrbottens BRP Direkta arbetstillfällen Indirekta & inducerade arbetstillfällen miljarder i BRP 10 miljarder i BRP 109

110 Känslighetsanalys för gruvnäringens andel av Norrbottens BRP BRP-bidrag per direktsysselsatt (miljoner SEK) BRP-bidrag per direktsysselsatt (miljoner SEK) Multiplikatoreffekt 1,5 2 2,5 3 3,5 2 13% 14% 15% 16% 17% 2,5 16% 18% 19% 20% 22% 3 19% 21% 23% 24% 26% 3,5 23% 25% 26% 28% 30% 4 26% 28% 30% 32% 35% *BRP-bidrag indirekt tjänst / BRP-bidrag direkt tjänst på 22,5% antagen BRP-bidrag indirekt tjänst / BRP-bidrag direkt tjänst 15% 20% 25% 30% 2 14% 16% 17% 18% 2,5 18% 19% 21% 23% 3 21% 23% 25% 28% 3,5 25% 27% 30% 32% 4 28% 31% 34% 37% *Multiplikatoreffekt på 3 antagen 110

111 Utan gruvnäringen försvinner försörjning för 60,000 norrbottningar men gruvbranschens tillväxtprognos skulle kunna försörja ytterligare 110,000 norrbottningar Gruvnäringen antas generera 25 miljarder SEK i BRP i Norrbotten, eller 24,2% av regionens BRP Norrbottens försörjningskapacitet utan nuvarande gruvnäring skulle vara ca 190,000 invånare att jämföra med nuvarande 250,000 invånare Vid ett trefaldigande av gruvproduktionen (i enlighet med SveMins prognoser) skulle totalt 360,000 norrbottningar kunna försörjas på nuvarande ekonomiska nivå. Försörjningskapaciteten är beräknad med nuvarande genomsnittlig BRP per invånare i Norrbotten, utifrån rådande levnadsstandard i Norrbotten. I verkligheten skulle invånare lämna regionen, BRP per invånare falla, främst i regioner som Kiruna och Gällivare, ekonomiskt stöd från övriga landet och EU skulle tillkomma etc. Antal sysselsatta i gruvnäringen Multiplikator Total antal sysselsatta BRP per sysselsatt, SEK Total BRP från gruvnäring, MSEK Försörjningskapacitet, antal inv Utan gruvnäring % Trefaldigande till % Gruvbranschen prognosticerar att produktionen kan tre- till fyrfaldigas med en fördubbling av antalet direkt sysselsatta. BRP-bidraget per direkt sysselsatt kommer att stiga. Totalt räknar vi med att gruvnäringens BRP-bidrag knappt trefaldigas och att genomsnittligt BRP-bidrag per indirekt och direkt sysselsatt stiger med 44%. Vid en expansion i nivå med prognosen kan Norrbotten försörja ytterligare invånare med samma levnadsstandard som idag

112 Slutsatser gruvnäringen som tillväxtmotor Gruvföretagen svarar för nästan 25 procent av regionens BNP (BRP) och en femtedel av sysselsättningen. Utan gruvnäringen försvinner ekonomisk försörjning motsvarande 60,000 norrbottningar Branschens egna tillväxtprognoser är ambitiösa, men realistiska Om branschprognosen infrias kan ytterligare 110,000 norrbottningar försörjas av gruvnäringen genom direkt, indirekt och inducerad sysselsättning 112

113 Rekommendationer

114 Vad bör de centrala intressenterna göra för ökad tillväxt i gruvnäringen? Nationell politisk nivå Lär av det medicinska området utveckla tillståndsprövning baserat på samma principer som hälsoekonomiska analyser Investera i nödvändig infrastruktur dubbelspår för järnvägen längs hela Malmbanan Gruvnäringen Kommunerna Sätt produkten i sitt samhällssammanhang. Dess nytta, men även miljömässighet, tex via Kravmärkning. Kanske finns något att lära av stålbranschen. Bidra till näringslivets ekosystem i regionen genom mer omfattande outsourcing och innovationsupphandling 114 Maximera nyttan av symbiosen mellan LTU och gruvnäringen internationalisera och integrera med Luleå stad Skapa förutsättningar för befolkningstillväxt: bostäder, kultur, attraktiv livsmiljö.