SAMARBETE FÖR BÄTTRE VATTEN

Transkript

1 Arbetsprogram för förvaltningsplan Västerhavets vattendistrikt SAMARBETE FÖR BÄTTRE VATTEN SAMRÅDSHANDLING

2 Vill du delta i vattenarbetet i din närmiljö? Är du intresserad av hur vattnet mår i sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten där du bor, arbetar, har din verksamhet eller fritid? Då bör du engagera dig i vattenförvaltningen i Västerhavets vattendistrikt! Samrådshandling om planeringen av vattenförvaltningen i Västerhavets vattendistrikt Samrådstid för synpunkter är från 1 februari 2007 till 1 augusti Skriftliga synpunkter på arbetsprogrammet skall ha inkommit senast den 1 augusti 2007, till: Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt Länsstyrelsen i Västra Götalands län GÖTEBORG Skicka också gärna ert svar med e-post till: vattenmyndigheten@o.lst.se För mer information, kontakta: Vattenmyndigheten, Länsstyrelsen Västra Götalands län, telefon: Arbetsprogrammet finns tillgängligt på länsstyrelserna och på varje kommun samt på Vattenmyndigheternas hemsida Detta Arbetsprogram för Västerhavets vattendistrikt syftar till att översiktligt beskriva hur myndigheter, organisationer och andra berörda föreslås arbeta med den svenska vattenförvaltningen fram till år Vattenförvaltningen, som är det svenska genomförandet av EU:s vattendirektiv, innebär att Sverige skall kartlägga och analysera alla vatten, fastställa mål/kvalitetskrav och upprätta åtgärdsprogram och övervaka vattenmiljöerna. Syftet är att uppnå målsättningen god vattenstatus i alla vatten senast år Vattenförvaltningen skall ge möjlighet för berörda att kunna delta och påverka arbetet, genom att informera och inbjuda till att lämna synpunkter på kvalitetskrav, åtgärdsprogram och andra produkter. Arbetsprogrammet beskriver de olika arbetsprocesserna, tidplaneringen, vilka formella beslut som kommer att tas, vilka produkter som skall tas fram och när man kan delta i arbetet med att lämna synpunkter på innehållet i olika beslutsunderlag. Arbetsprogrammet skickas ut på bred remiss inom vattendistriktet under sex månader det första halvåret Vi vill särskilt ha svar på: Är det tydligt hur du får den information du vill ha? Är det tydligt hur och när du kan påverka arbetet? Är det tydligt hur vattenförvaltningsarbetet är tänkt att fungera? Hur vill du att vattenförvaltningsarbetet skall genomföras? ISSN: X Rapportnr: 2007:01 Tryck: Danagårds grafiska, 2007 Göte Bernhardsson, landshövding i Västra Götalands län Ordförande för Vattendelegationen i Västerhavets vattendistrikt

3 Vad är arbetsprogram för vattenförvaltningen? I Sverige finns fem länsstyrelser som är vattenmyndigheter och ansvarar för genomförandet av vattendirektivet. Arbetet innebär att Sverige skall kartlägga vattenmiljöer, fastställa mål/kvalitetskrav, samt upprätta åtgärdsprogram där det behövs och övervaka vattenmiljöerna för att uppnå målet god vattenstatus till år Förvaltningsplanen för vattendistriktet, som ska beslutas i slutet av 2009, är en sammanfattning av hur det ser ut och vad man planerar att göra för vattendistriktets vattenmiljöer. Läs mer om vattenförvaltningen i Västerhavets vattendistrikt på sidan 14. Arbetsprogrammet och tidtabellen för Västerhavets vattendistrikt är det första arbetssteget i att ta fram en förvaltningsplan för vattendistriktet. Syftet är att: Översiktligt beskriva arbetet med den svenska vattenförvaltningen fram till år 2010 och vattenmyndigheten och länsstyrelsernas ansvar Tydliggöra när och hur samverkan och samråd sker Hjälpa medborgare och andra intressenter att påverka arbetet och dess innehåll Hur du berörs Arbetet inom vattenförvaltningen i Sverige ska vara öppet och ske i dialog med alla berörda. Det är viktigt att bästa tillgängliga information används om tillstånd i och användning av vattenresurserna för att kunna avgöra vilka åtgärder som behövs och fungerar. Därför måste arbetet så långt möjligt bedrivas genom ett brett upplagt samarbete och i samverkan mellan berörda och intressenter. Alla kan påverka besluten genom att delta i samverkan, samråd och dialog. Övervakningsprogram Arbetsprogram inför förvaltningsplan 22 dec 2006 Fördjupad kartläggning Översikt av väsentliga frågor inför förvaltningsplan 22 dec 2007 SAMRÅDSPERIOD Bilden visar på Vattenförvaltningens olika dokument och då Vattenmyndigheterna önskar dina synpunkter i ett samråd. Röda områden symboliserar samrådstillfällen. Samverkan är en kontinuerlig process under hela verksamhetsperioden. Informationsspridning och samverkan 22 dec 2008 Förslag till förvaltningsplan med kvalitetskrav och åtgärdsprogram Beslut om förvaltningsplan med kvalitetskrav och åtgärdsprogram 22 dec 2009 Ett viktigt mål för vattenförvaltningen är att få med samtliga organisationer och medborgare som berörs av frågor inom vattenarbetet. Alla kommer att ges tillfälle att yttra sig över de planer och program som tas fram genom offentliga samråd och kungörelser. För att åstadkomma en långsiktig samverkan mellan berörda inom lämpliga avrinningsområden kommer vattenmyndigheterna och länsstyrelserna att bedriva ett informations- och kontaktarbete genom olika möten och aktiviteter. Kommunerna, sektorsföreträdare, branschorganisationer, vattenvårdsorganisationer och enskilda kommer att ha en viktig roll. Samverkan på regional och lokal nivå kommer delvis att ske i organiserad form genom bildande av s.k. vattenråd God kemisk och ekologisk status Jord- och skogsbrukare som använder och påverkar vattnet kan beröras på ett flertal sätt av vattenförvaltningens beslut. Det kan avse vattenuttag, vattentillgång, vattenreglering och vattenflöden, utsläpp, nyttjande av växtnäringsämnen eller bekämpningsmedel. Din meverkan är viktig! Friluftsintresserade, som t ex sportfiskare, seglare eller paddlare, kan komma att påverkas. Är du engagerad och deltar har du större möjligheter att påverka besluten. Boende och fastighetsägares närmiljöer kan påverkas av beslut i vattenförvaltningen. Det kan innebära inskränkningar i nyttjandet av markoch vattenområden och det kan ställa krav på förändringar av vattenuttag och utsläpp. Hur du påverkar Du kan påverka genom att svara skriftligt under något samrådsskede, som t. ex. om detta arbetsprogram, genom att yttra dig på informationsmöten om vattenförvaltningen som arrangeras i ditt avrinningsområde, genom personliga kontakter med tjänstemän vid länsstyrelserna och vattenmyndigheter eller genom kontakter med ledamöter av referensgrupper eller i vattenråd. För att skapa en kanal för samverkansarbetet har det i delar av Sverige börjat bildas vattenråd, som är en form av lokala samverkansorgan för ett eller flera avrinningsområden. Där vattenråd finns är de den bästa vägen att delta i vattenförvaltningen. Dessa kan kontaktas via din länsstyrelse eller vattenmyndigheten. I vattendistrikten finns även olika slags referensgrupper till vattenmyndigheten, som representerar olika vattenberoende branscher eller samhällsintressen i distriktet. Det kan då vara en bra väg att kontakta din representant i denna grupp. Vill du veta vilka referensgrupper som finns, kontaka din länsstyrelse eller vattenmyndigheten. VattenInformationsSystem för Sverige (VISS) och Vattenkartan Företag och verksamhetsutövare kan påverka vattenmiljön genom fysiska ingrepp, vattenuttag eller utsläpp av föroreningar. Finns särskilda motiv kan undantag göras från de kvalitetskrav vattenmyndigheten skall uppnå. Vi behöver ditt deltagande i en diskussion om detta. Kommunen har många roller, bl a skall man tillhandahålla rekreationsmiljöer och bra dricksvatten samtidigt som man är utförare av vattentjänster med vattenuttag och föroreningsutsläpp. Kommunen har ett planerings- och tillsynssansvar för vattenresurserna och är därför en viktig part i vattenförvaltningen. Allt underlag som används för kartläggning, analys, övervakning, miljömål och åtgärder för alla vatten samlas i en nationell databas kallad VISS ( Det är en öppen databas där man kan hitta allt underlag för bedömningar av vattnets tillstånd. Detta underlättar samverkansprocessen genom att det finns en möjlighet att under hela processen få direktkontakt med ansvarig handläggare. Vattenkartan ( är en karttjänst på Internet där mycket underlagsmaterial finns samlat och du kan hitta de vatten som du är intresserad av. 4 5

4 Hur vattenförvaltningen fungerar Sverige har, jämfört med övriga Europa, god tillgång på bra vatten. Vi har också stora vattentillgångar. Men trots detta är vattenförhållandena långtifrån bra överallt i Sverige och vi står inför en rad utmaningar. Med den grundläggande inriktningen att vi skall försöka uppnå hållbara och naturlika förhållanden för våra vattenmiljöer god ekologisk och kemisk vattenstatus så har vi en bra bit att vandra för att nå målet. Det kommer att krävas mycket arbete och resurser. Det skall även göras en avvägning mot andra samhällsintressen, som energiförsörjning, jordbruk och andra näringsgrenar, infrastruktur, vattenförsörjning m m, så att vi får en integrerad vattenförvaltning. God vattenstatus ett nytt långsiktigt mål för vatten i hela EU Inom EU samarbetet antog alla länder år 2000 det s k ramdirektivet för vatten. Riksdagen och regeringen beslutade om nationell lagstiftning, vilket innebar en komplettering av miljöbalken och en särskild vattenförvaltningsförordning (SFS 2004:660) samt organisation för den svenska vattenförvaltningen. Vattendirektivet har sin grund i en djup insikt om att Europas invånare måste vårda sina vattenresurser bättre om inte framtida generationer ska få sänkt levnadsstandard. Vidare en insikt om att vatten är gränslöst, och att vi, om vi skall kunna försäkra oss om en god tillgång på bra vatten, måste samarbeta över nationsgränser såväl som andra administrativa gränser. Vilka vatten omfattas? Vattenförvaltningen omfattar kustvatten, alla sjöar och vattendrag samt grundvatten i Sverige, oavsett storlek eller andra egenskaper. Av praktiska skäl kommer man emellertid att få sätta en nedre storleksgräns vid beskrivningen och indelningen av våra vattenförekomster. Vattenområden inom en sjömil (1852 m) utanför kustens och skärgårdarnas yttersta skär och kobbar (den s.k. baslinjen) omfattas av vattenförvaltningen. Det öppna havet eller utsjön omfattas inte av vattenförvaltningen, men det pågår ett arbete inom EU för gemensamma arbetssätt och regelverk även för havsmiljön. Alla inlands-, kust- och grundvatten ska kartläggas senast år I detta ingår att beskriva både hur det ser ut idag och vilken påverkan som vattnen utsätts för. Naturvårdsverket och Sveriges Geologiska Undersökning har utvecklat en verktygslåda för hur detta ska ske, samt hur denna information skall lagras och bearbetas av länsstyrelser och vattenmyndigheter. Underlaget kommer att rapporteras till EU-kommissionen. Hur organiseras vattenförvaltningen? Den svenska vattenförvaltningen är uppbyggd kring fem vattenmyndigheter som ansvarar för arbetet inom sina vattendistrikt. Länsstyrelserna genomför huvuddelen av det egentliga arbetet och bidrar med kunskapsunderlag och expertkompetens till samverkansarbetet. Det beslutande organet på varje vattenmyndighet är vattendelegationen. Genom vattendirektivet har Sverige åtagit sig ett ansvar gentemot EU kommissionen och övriga internationella samarbetsparter. Inom landet är det de fem vattenmyndigheterna som har ansvar vattenförvaltningen i sina respektive vattendistrikt. Naturvårdsverket (NV) och Sveriges Geologiska Undersökningar (SGU) har fått i uppdrag att utveckla föreskrifter och handböcker för hur arbetet skall bedrivas. Mer information går att hitta på: NV Länsstyrelserna SGU Vägleder vattenmyndigheter och länsstyrelser Bidrar med kunskapsunderlag och expertkompetens Kommunerna Regering Distriktsansvar VM Bottenviken VM Bottenhavet VM N. Östersjön VM S. Östersjön VM Västerhavet VATTENDELEGATIONEN Beslutar VATTENDELEGATIONEN Beslutar VATTENDELEGATIONEN Beslutar VATTENDELEGATIONEN Beslutar VATTENDELEGATIONEN Beslutar Regeringen har det övergripande ansvaret för vattenförvaltningen. Landet har indelats i fem vattendistrikt där en vattenmyndighet har ansvar för genomförandet. Naturvårdsverket (NV) och Sveriges Geologiska Undersökningar (SGU) vägleder vattenmyndigheterna och landets länsstyrelser och kommuner bidrar med kunskapsunderlag. Beslut i viktiga frågor, som förvaltningsplan med kvalitetskrav och åtgärdsprogram, tas av vattenmyndighetens styrelse, vattendelegationen. Vattenförvaltningen följer vattnets väg I Sverige finns det sedan 2004 fem ansvariga vattenmyndigheter, som arbetar utifrån målet att allt inlands-, kust- och grundvatten skall ha god vattenstatus år Vattnets väg är grunden för hur vi skall förvalta våra vattenresurser och dess värden, där vattnet ofta skär tvärs igenom nations-, läns- och kommungränser. Vattenförvaltningen har fokuserat på avrinningsområdet. Inom detta geografiska område rinner allt vatten, via sjöar och vattendrag, ut i havet. I arbetet skall vattenresurserna betraktas både som ett naturvärde men även som en social och ekonomisk resurs. Ett samordnat vattenförvaltningsarbete där alla aktörer arbetar mot samma mål utifrån ett avrinningsområdesperspektiv kallar vi integrerad vattenförvaltning. God vattenstatus Utifrån nuläget ska det beslutas om mål, dvs kvalitetskrav för alla vatten. Uppgiften de närmaste åren är att verka för att vatten med sämre vattenmiljöer ska bli bättre, medan vatten som redan är bra ska bevara sin kvalitet. Målet är att alla vatten ska nå god kvalitet, eller god status, till år God vattenstatus skall avvägas mot andra samhällsintressen. Det kan ibland leda till att det sätts andra lägre mål för vattenförekomsterna som anpassas till de rådande förhållandena, t ex i vattendrag som är utbyggda för vattenkraft. I andra fall kan det innebära att man sätter ett högre kvalitetsmål för vissa vattenförekomster, t ex om det finns särskilt värdefulla vattenmiljöer eller arter. 6 7

5 Åtgärder för bättre vattenmiljöer I de vattenområden som inte har god status eller riskerar att försämras skall åtgärder vidtas. Åtgärdsprogrammet skall översiktligt beskriva vilka åtgärder som krävs i olika vattenområden och analysera deras kostnadseffektivitet för att nå målen. Det blir sedan en uppgift för andra myndigheter - kommunala och statliga att se till att åtgärderna genomförs genom egen insats eller via andra aktörer t ex verksamhetsutövare. Förvaltningsplanen redovisar hela vattenförvaltningsarbetet Förvaltningsplanen blir en sammanställning och analys av kunskap om vattnen i distriktet och vad som behöver göras för att nå vattendirektivets mål, god vattenstatus. Processen med att utarbeta förvaltningsplanen, liksom planen i sig, förväntas bli de huvudsakliga verktygen för information och kommunikation mellan myndigheterna och alla som på något sätt berörs av vattenfrågorna i distriktet, alltså i princip alla som bor och lever där. Utforma förvaltningsplan och rapportera Förvaltningsplanen skall förnyas vart sjätte år och blir en rullande verksamhetsberättelse och ett underlag för myndigheterna. Den ska också tjäna som information och planering samt rapportering om vattenförvaltningen i distriktet. Det är där man kan få en bild av hur det står till med vattnet och vattenmiljön förvaltningsplanen skall spegla helheten: tillstånd och användning, påverkan samt mål/kvalitetskrav, åtgärder och övervakning av våra vatten. Västerhavets vattendistrikt 8

6 Vattenförhållanden i Västerhavets vattendistrikt Västerhavets vattendistrikt sträcker sig från Vege å i norra Skåne till Enningdalsälven vid norska gränsen. Inom distriktet finns Sveriges största flod, Göta älv. Den kommer från Härjedalen där källflödena finns och går in i Norge som Trysilelva innan den åter går in i Sverige i Värmland som Klarälven. Göta älv har ett avrinningsområde som motsvarar en tiondel av Sveriges yta. Inom avrinningsområdet ligger också landets största och Europas tredje största sjö, Vänern. I distriktet finns ytterligare 14 så kallade huvudavrinningsområden, dvs avrinningsområden som är större än 200 km². Hit hör till exempel de Halländska åarna Lagan, Nissan, Ätran och Viskan. Dessutom har vi en lång kustremsa mot Kattegatt och Skagerrak med många öar och vikar i främst Bohusskärgården och med långa sandstränder utefter Hallandskusten. Markanvändningen varierar med stora skogsområden, främst i de norra och nordvästra delarna, men också med stora slättområden, framför allt i Skåne, Halland och kring Vänern. Det är också här de mest jordbruksintensiva delarna av distriktet finns. Västerhavets vattendistrikt är det distrikt som har den största belastningen på vatten både då det gäller utsläpp, uttag och användning av vatten. Ca 2 miljoner människor bor inom distriktet där areella näringar och basindustri är viktiga verksamhetsgrenar. Jämfört med många områden i Europa har vi god tillgång på bra vatten såväl kvantitativt som kvalitativt och vattnet är av stor betydelse för vattenkraft, turism och vattentransporter. Det finns också många ekologiskt värdefulla vatten älvarna och bäckarna utefter hela kusten har fina bestånd av såväl lax som havsöring. I till exempel Vänern har vi Klarälvslaxen och Gullspångslaxen och dessutom har havsörnen börjat häcka efter många decenniers frånvaro på grund av jakt och miljögifter. I många vattendrag finns det flodpärlmusslor och andra stormusslor. Kosterområdet är det artrikaste havsområdet i hela Sverige. Genom systematiskt åtgärdsarbete har mycket förändrats till det bättre under de senaste årtiondena, men trots detta återstår en del att göra! Sommarens njutningar utgör en helhetsupplevelse på västkusten som är nära knuten till vatten. Bad, segling och fiske är aktiviteter som är beroende av att vi lyckas hålla en god kvalitet på vårt vatten i framtiden. Foto: Vänern, Sara Peilot. Sjöar, vattendrag och kustvatten De stora jordbruksområdena i norra Skåne, Halland och Vänerlandskapen har bidragit till den problembild man har i Västerhavsdistriktet övergödda sjöar och vattendrag samt kustvatten med liknande problem. I många sjöar har man lyckats minska fosforhalten, Vänern är ett sådant bra exempel, medan kvävehalterna tyvärr inte minskat som de borde. I kustvattnet har alltför hög tillförsel av näringsämnen leder till problem med bland annat kraftiga algblomningar, syrebrist och igenväxning av grunda vikar. Detta blev tydligt mot slutet av och början på 1980-talet, då till exempel den svåra syrebristen i Laholmsbukten uppmärksammades. Övergödningen av kustvatten kan starta långt från havet med läckage av näring från exempelvis jordbruksmark. Med vattendragen kommer också nedfallet från luften till havet. Vid kusten finns också utsläpp från industrier och reningsverk, kvävenedfall och transport från andra havsområden. Olika åtgärder för att minska näringstillförseln har vidtagits vid större reningsverk och industrier och inom jordbruket. När det gäller punktkällorna ser man idag en tydlig minskning räknat från Åtgärdsarbetet behöver dock fortsätta. Vi måste också minska utsläppen från trafikoch energisektorn för att kvävenedfallet ska minska, något som är på gång genom internationella avtal. I kustvattnet är det fortfarande svårt att se entydliga resultat av minskningarna i näringstillförseln när det gäller kväve. När det gäller fosforhalterna finns däremot tydliga nedåtgående trender vid kusten. Ett bekymmer är dock att syrehalterna i bottenvattnet fortsätter att minska och att klorofyllhalterna på många håll fortsätter att öka. Skogsbruket skapar en del problem för våra vattendrag i samband med avverkningen. Det kan vara körskador där spåren efter skogsmaskinerna kan ändra avrinningen i ett område, eller att man glömmer att lämna en kant med träd eller buskar utefter sjöar och vattendrag. Detta Skagen Lillehammer Oslo Fredrikstad Göteborg København Borås Halmstad Karlstad Mariestad Hässleholm Jönköping Ytvatten i Västerhavets vattendistrikt. Lantmäteriet 2006, ur GSDprodukter, ärende /188 är problem som man uppmärksammat och där vi troligen kan komma att se förbättringar. Ett annat problem som utmärker västerhavsdistriktet är försurningen. Många decennier av surt nedfall till största delen med västliga vindar från utländska källor har medfört att det är här som försurningsproblemet är störst i hela Sverige. Sedan 1976 har därför en stor andel av distriktets sjöar och vattendrag kalkats för att upprätthålla bra levnadsförhållandena för växter och djur. På senare år har Väx 10 11

7 dock det sura nedfallet minskat kraftigt, vilket tillsammans med kalkningen successivt förbättrar vattenkvalitén. Kvardröjande markförsurning medför dock att återhämtningen tar lång tid på många håll. Uttag av skogsbiomassa kan också, om askåterföring och kalkning inte sker, bidra till fortsatt försurning. En stor del av våra sjöar och vattendrag har utsatts för fysisk påverkan genom damm- och kraftverksbyggen för bland annat flottnings- och jordbruksändamål. Effekterna har blivit att vandringsvägar för bland annat fisk skurits av och värdefulla biotoper förstörts. Dessa ingrepp har skett under lång tid och restaureringsbehovet är stort. På senare tid har översvämningshotet från våra vattendrag uppmärksammats alltmer, vilket kulminerade i en klimat- och sårbarhetsutredning där risker och förslag till åtgärder för bland annat Vänern tas upp. Översvämningsproblematiken är inte ny, de flesta minns händelserna år 2000 då många orter runt Vänern drabbades av höga vattenstånd, men förändrat klimat kommer med stor sannolikhet att ytterligare sätta fokus på problemet. Grundvatten Stora grundvattentillgångar finns framför allt i rullstensåsar och andra isälvsavlagringar längs Ätrans, Nissans och Lagans dalgångar samt i Värmlands älvdalar. I Västra Götaland förekommer större sand- och grusavlagringar sparsamt, men i övriga delar av distriktet finns överlag goda uttagsmöjligheter, främst i de sand- och grusavlagringar som ligger lågt i terrängen. Goda uttagsmöjligheter i berggrunden finns framför allt i Hallandsåsen, Helsingborgssandstenen och Billingens sedimentära berggrund. I övrigt ger berggrunden i allmänhet tillräckligt med vatten för enstaka hushåll, förutom i Bohuslän och västra Dalsland där uttagsmöjligheterna är mycket små. Grundvattnet i distriktet är generellt surt. Detta beror dels på de geologiska förutsättningarna, men också på den tidigare höga depositionen av försurande ämnen, framför allt längs västkusten. Den nordligaste delen av distriktet ligger ovanför högsta kustlinjen. Detta område har relativt svårvittrade berg- och jordarter, vilket medför att grundvattnet har låg jonstyrka och därmed dålig motståndskraft mot försurning. Det samma gäller urbergsområdet över högsta kustlinjen på det sydsvenska höglandet. Detta område har också, tillsammans med urbergsområdet under högsta kustlinjen längs västkusten, haft hög deposition av försurande ämnen. Solnedgång vid Lyssjön. En miljö värd att bevara. Foto: Patrik Lindström. I kustnära områden kan kloridhalterna vara höga genom inträngning av havsvatten. I områden under högsta kustlinjen kan det förekomma relikt havsvatten. Detta är vanligt i hela området runt Vänern och längs med de större dalgångarna. Förhöjda nitrathalter förekommer framför allt i de stora jordbruksbygderna i Halland, Skåne och på Västgötaslätten. Oftast är det grunda jordbrunnar som är drabbade, men i enstaka fall också djupare bergbrunnar. I anslutning till dessa jordbruksbygder finner man också ibland rester av bekämpningsmedel i grundvattnet. I vissa delar av distriktet är de geologiska förutsättningarna sådana att grundvattnet har förhöjda radonhalter. Omfattningen av detta problem är dock sannolikt inte särskilt stor. Dessutom visar de senaste rönen från Statens Strålskyddsinstitut att riskerna med radon i dricksvatten är mindre än man tidigare trott. Västerhavets vattendistrikt förknippas lätt med västkustens havsupplevelser, men också inlandet har många rika miljöer med höga natur- och kulturvärden. Här letar sig Svingån fram. Foto: Håkan Lagesson. Samverkan för bättre vatten Det kommande vattenarbetet kommer till stora delar att handla om de problem som beskrivits ovan. Försurningsproblemet får till stor del tacklas med internationella åtgärder och med kalkning på hemmaplan. Övergödning av sjöar och kustvatten är ett problem som vi till stor del äger själva stora punktkällor som t ex reningsverk har i stor utsträckning redan åtgärdats och därför återstår nu att systematiskt arbeta med de många små källorna där beteendet hos oss som privatpersoner har stor betydelse. Även problemet med översvämning är ett problem som vi har i vår egen hand, fast här finns både stora och små aktörer. Som dagens vattenproblem ser ut, menar vi att de endast går att lösa genom samverkan och samarbete, dels mellan vattenmyndigheten och andra myndigheter, men kanske framför allt genom samverkan med berörda människor på det lokala planet där det ofta finns kunskap och engagemang. Vi inbjuder därför alla berörda inom Västerhavsdistriktet att delta i det kommande vattenarbetet. Alla kommer att ges möjlighet att delta via de formella samråden men vi hoppas också att många tar chansen att delta genom att engagera sig i de vattenråd som håller på att bildas i nästan alla avrinningsområden i vårt distrikt. Grunden i vattenråden är oftast något av de 12 13

8 trettiotal vattenvårdsförbund eller liknande vattenorganisationer som sedan länge verkat i våra större åar, älvar och kustvatten. Alla kan inte sitta med i våra vattenråd, men vi ska försöka skapa sådana möjligheter att man ändå ska kunna göra sin röst hörd genom att arrangera olika möten om vattenfrågor. Vad är det då vi ska samverka kring? Just nu pågår arbetet för fullt på länsstyrelserna med att ta fram all möjlig information om våra vatten. Under 2007 kommer vi att inom varje avrinningsområde sammanställa och analysera all information tillsammans med vattenråden eller andra berörda för att på så vis skaffa oss en gemensam bild över nuvarande tillstånd, problem, påverkan m.m. och om god vattenstatus kan komma att uppnås till 2015 eller inte. Utifrån detta underlag ska vi gemensamt sätta upp mål och komma med förslag på åtgärder. I detta arbete vill vi att så många intressenter som möjligt ska vara med! Redan i början på 2007 kommer vi att gå ut till de nybildade vattenråden eller till nuvarande vattenaktörer om vattenråd inte hunnit bildats. En annan sak som vi vill samverka kring är vilka sjöar och vattendrag som vi i första hand ska arbeta med. Om du vill vara med i arbetet med våra vatten, så kanske vi ses! Hur vi arbetar med vattenförvaltning I Västerhavets vattendistrikt finns åtta länsstyrelser som samarbetar och på varje länsstyrelse finns ett s.k. beredningssekretariat med tjänstemän som arbetar speciellt med vattenfrågor. Arbetet leds och samordnas av vattenmyndigheten vid Länsstyrelsen Västra Götalands län, där en vattendelegation (se sid 18) med ordförande och sex ledamöter är beslutande i många större frågor. Vattendelegationen är utsedd av regeringen. Vid vattenmyndigheten finns också ett kansli och en ansvarig vattenvårdsdirektör. Vattendelegationen fattar de formella och juridiskt bindande besluten för vattenmyndigheten. I de blåfärgade avrinningsområdena arbetar idag olika vattenorganisationer. Flertalet av dessa kommer att bilda vattenråd och några har redan tagit ett sådant beslut. Även i områden som nu saknar en vattenorganisation (ljusgröna) kommer vi att inleda en dialog om vattenråd. Karlstad Mariestad Vattenråd En samling aktörer som gemensamt försöker skapa ett helhetsperspektiv på vattenresurserna inom ett eller flera avrinningsområden Bidrar genom att på ett tidigt stadium delta i förberedelser och diskussioner om hur vattenresurser skall hanteras Speglar intressena i avrinningsområdet Tar ställning till ytvatten, kustvatten och grundvatten, inkluderar alla som berörs samt deltar i samverkan och samråd med berörda myndigheter Utgör ett gemensamt forum, men organisationsformen bör i övrigt utgå från lokala behov Initiativet kommer från t ex vattenvårdsförbund, kommuner eller andra organisationer med starkt vattenvårdsengagemang. Länsstyrelserna skall aktivt stötta olika initiativ Tar fram förslag på åtgärder Göteborg Borås Fyra grundkrav på vattenråd Avrinningsområden Bjud in alla berörda Diskussionsmöte på hembygdsgården Adjungerade deltagare från befintliga organisationer eller allmänhet EXEMPEL: Vattenvårdsförbund Kommuner Allmänhet Branschorganisationer Inlands-, kust- och grundvatten Högskolor Frivilligorganisationer Samverka och samråda Nybildning Experter Övriga Halmstad För många naturintresserade spelar vattenmiljöerna en viktig rekreationsroll. Seglare, sportfiskare, dykintresserade, paddlare! Det är det era intressen som påverkas och ni kan tillföra mycket värdefull kunskap till vattenförvaltningen. Är era förbund eller organisationer ännu inte med i vattenråden se till att de blir det! Foto: Ingemar Alenäs

9 Om planeringen till och med 2009 Vattenförvaltningsarbetet i distriktet under åren fram till 2009 kommer att lägga grunden för det fortsatta arbetet mot målet om god vattenstatus år Arbetsprogrammet (denna skrift) beskriver hur länsstyrelserna och vattenmyndigheterna kommer att arbeta med vattenförvaltningen de kommande åren. Vattenmyndigheten presenterar arbetsprogrammet senast den 22 december 2006, och kungör programmet fr. o. m. februari 2007 för formellt samråd med enskilda, kommuner, företag, vattenråd m. fl. Dessa kan sedan lämna sina synpunkter på det fortsatta arbetet med vattenförvaltningen fram till den 1 augusti 2007 till vattenmyndigheten. Under första halvåret 2007 och framåt genomför länsstyrelserna och vattenmyndigheten möten med vattenråden, eller motsvarande vattenaktörer om vattenråd ej hunnit bildas. Vi kommer då att mötas kring förslagen på vattenindelning och fördjupad kartläggning och analys av respektive avrinningsområde. På distriktsnivå kommer vattenmyndigheten också att genomföra samrådsmöten med olika vattenintressenter i distriktet, bland annat kommuner, och representanter för sektorer som lantbruk, vattenkraft, skog, fiske med flera. Övervakningsprogrammet skall följa att vattenkvaliteten utvecklas på rätt sätt i vattenmiljöerna och att kvalitetskraven uppnås. Övervakningsprogrammet arbetas fram av länsstyrelserna i vattendistriktet tillsammans med vattenmyndigheten och var klart till den 22 december Ett reviderat program som är bättre anpassat till vattenförvaltningens behov kommer att redovisas i förvaltningsplanen Fördjupad kartläggning skall göras av alla vattenmiljöer på ett nytt sätt med utgångspunkt från nya bedömningsgrunder för vatten. Detta arbete kommer att ligga till grund för mycket av det kommande arbetet med kvalitetskrav och åtgärder. Länsstyrelserna i vattendistriktet tar fram de underlag och bedömningar som behövs för olika vattenmiljöer i samarbete med andra vattenintressenter. Kartläggningen skall vara klar under år Ny kunskap tillkommer därefter efterhand och då måste underlaget uppdateras. Översikt av väsentliga frågor ska beskriva slutsatserna från hela kartläggningen där vattenmyndigheten pekar ut de viktigaste vattenfrågorna eller vattenproblemen inom vattendistriktet och som därför behöver lösas i det fortsatta arbetet. Vattenmyndigheten utarbetar dokumentet senast den 22 december 2007, och kungör det för formellt samråd med enskilda, kommuner, företag m. fl. Dessa kan sedan lämna sina synpunkter på beskrivningen av väsentliga frågor för vattenförvaltningen fram till den 1 juli 2008 till vattenmyndigheten. Tidtabell för förvaltningsplan Beslut om samråd Arbetsprogram/tidtabell Samrådsperiod Arbetsprogram/tidtabell Beslut om övervakningsprogram Kartläggning och analys av ytoch grundvatten Beslut om preliminär översikt av väsentliga frågor Samverkan/dialog med vattenråd m fl - väsentliga frågor och kartläggning/analys Samrådsperiod väsentliga frågor Förslag till kvalitetsmål, åtgärdsprogram och förvaltningsplan utarbetas Samverkan/dialog om förslag till mål, åtgärder och förvaltningsplan Beslut om förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan Samrådsperiod åtgärdsprogram och förvaltningsplan Bearbetning åtgärdsprogram och förvaltningsplan Beslut i vattendelegationen om förvaltningsplan och åtgärdsprogram Referensgruppsmöten Vattenrådsmöten Kommunmöten 16 17

10 Vattendelegationen Vattendelegationen fattar de formella och juridiskt bindande besluten för vattenmyndigheten. Vattendelegationen är utsedd av regeringen. Nätverk och referensgrupper i Västerhavets vattendistrikt Vattendelegationens ledamöter Göte Bernhardsson Göran Bengtsson Lisbeth Schultze Anders Walldorf Elisabeth Hellmo Bernhard Jaldemark Carl-Philip Jönsson Kristina Sundbäck Organisation Ordförande, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Vice ordförande, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kronobergs län Göteborgs universitet Kontaktpersoner på länsstyrelserna i Västerhavets vattendistrikt Vattenmyndigheten i Västerhavets distrikt Länsstyrelsen Västra Götalands län GÖTEBORG Växel: www. vattenmyndigheterna.se Björn Sjöberg, vattenvårdsdirektör Hans Oscarsson, bitr vattenvårdsdirektör Anneli Harlén, samordnare Anna Ek, limnolog Länsstyrelsen Värmland KARLSTAD Växel: Gunnar Lagerkvist Länsstyrelsen i Kronobergs län VÄXJÖ Växel: Monica Andersson Länsstyrelsen Örebro län ÖREBRO Växel: Peder Eriksson Länsstyrelsen i Jönköpings län JÖNKÖPING Växel: Anna Langhelle Anna-Karin Weichelt Länsstyrelsen i Skåne län MALMÖ Växel: Rune Brandt Länsstyrelsen Dalarnas län FALUN Växel: Per-Erik Sandberg Länsstyrelsen Halland HALMSTAD Växel: Jonas Svensson Vattenvårdsorganisationer Bohuskustens vattenvårdsförbund, BOSAM Byälven och Borgviksälvens Vattenvårdsförbund Dalbersån-Holmsåns vattenvårdsförbund Dalslands Kanals vattenvårdsförbund Enningdalsälvens vattendragsförbund Friaåns recipientsamverkan Gullspångsälvens vattenvårdsförbund Göta Älvs vattenvårdsförbund Hallands Kustkontrollprogram Klarälvens vattenvårdsförbund Kungsbackaåns vattenvårdsförbund Lagans vattenvårdsförening Lidan-Nossans vattenvårdsförbund Lygnerns vattenvårdsförbund Mariestadsfjärdens recipientsamverkan Nissans vattenvårdsförbund Nordvästra Skånes kustkontrollprogram Norra Vänerns intressenter Norsälvens intressenter Ringsjökommittén Rönneåkommittén Tidans vattenförbund Örekilsälvens recipientkontroll Vegeåns vattendragsförbund Viskans vattenvårdsförbund Vänerns vattenvårdsförbund Åmålsvikens recipientkontroll Ätrans vattenvårdsförbund Kommunala/regionala nätverk Kommunförbundet Örebro Län Kommunförbundet Jönköping Regionförbundet Örebro län Regionförbundet Jönköpings län Region Halland Region Värmland Region Dalarna Kommunförbundet Skåne Södra Smålands kommuner och landsting Göteborgsregionens Kommunalförbund Kommunförbundet Skaraborg Region Halland Fyrbodals kommunalförbund Kommunförbundet Skåne Sjuhärads kommunalförbund Regionförbundet Jönköpings Län Andra nätverk är LRF, Hushållningssällskapen, Fiskevattenägarna m.fl

11 Hitta mer information Styrdokument Ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets och Rådets direktiv 2000/60/EG) Vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660) Förordning med länsstyrelseinstruktion (SFS 2004:663) Miljöbalken (SFS 1998:808) Webbplatser Om vattenmyndigheternas verksamhet VattenInformationsSystem för Sverige (VISS) Kartinformation om vattenförvaltningens innehåll: Webbplats om vattenförvaltningen i Sverige: Naturvårdsverkets webbplats om vattendirektivet, svenska miljökvalitetsmål, miljökvalitetsnormer, samt vattenfrågor i Sverige: Sveriges Geologiska Undersöknings webbplats om grundvatten: Miljömålsportalen (om arbetet med de svenska miljökvalitetsmålen): Vattenmyndigheten Västerhavets vattendistrikt Växel: Länsstyrelsen Västra Götalands län Växel: