Miljö ölyckör handla ggarstö d

Transkript

1 Miljö ölyckör handla ggarstö d fö r miljö inspektö rer öch ra ddningstja nstpersönal Antagen av Styrgruppen Foto: Peter Larsson

2 Innehåll Syfte 3 Ansvar och befogenheter 3 Verksamhetsutövare 3 Kommunal räddningstjänst 3 Miljöförvaltning 3 Restvärdesledare 4 Militär verksamhet 5 Polis 5 På olycksplatsen 5 Misstanke om brott 5 Utländska lastbilar 5 Sanering 5 Uppföljning 6 Efterarbete 6 Dokumentation och debitering 6 Smittsamma och radioaktiva ämnen 6 Information om kemikalier 6 Säkerhetsdatablad 6 Säkerhetsrådgivare 7 Kemikalieinspektionen 7 RIB 7 Lagar, myndigheters föreskrifter och vägledningar 7 Litteratur 7 Denna skrift 7 Bilaga 1 - Checklista miljöolyckor 8 Vid mottagande av larm/anmälan ta reda på 8 Bra att känna till innan du åker ut till olycksplatsen 9 Ta med till olycksplatsen 10 Exempel på innehåll i akutväska 11 När du är på olycksplatsen 12 Tillbaka på kontoret 12 Telefonlista Jönköpings län 13 Restvärdesledare 13 Polis 13 Tjänsteman i beredskap 13 Telefonlista kommunspecifik (exempel) 13 Webbplatser och appar för mer information 13 2

3 Syfte Ibland sker bränder, olyckor och ofrivilliga utsläpp på exempelvis industrier och vägområden. Därmed finns risk för skador på hälsa och miljö (i dokumentet kallade miljöolycka). Anmälan om en miljöolycka kan komma från t.ex. den ansvarige, den drabbade, en utomstående eller från räddningstjänsten. Syftet med handläggarstödet är att tydliggöra ansvar, befogenheter och rollfördelning på olycksplatsen mellan räddningstjänst och miljömyndighet. Stödet med checklistorna ska även kort sammanfatta arbetet under det akuta skedet. Ansvar och befogenheter Verksamhetsutövare Om en miljöolycka sker i en verksamhet på ett företag, i en förening, eller i en fastighets etc., är verksamhetsutövaren ansvarig. Om olyckan sker på en väg, är väghållaren verksamhetsutövare. Verksamhetsutövaren ansvarar för att förebygga och begränsa miljöskador, underrätta tillsynsmyndigheten och utföra sanering (10 kap. MB). Verksamhetsutövaren ska se till att tecknat försäkringsbolag tar kostnaderna för skadan. Det innefattar arbete med sanering, transport av förorenade massor till deponi, bearbetning av massor och återställande av platsen. Det är verksamhetsutövaren som ska se till att arbetena beställs och att de förorenade massorna tas omhand av godkänd transportör och behandlare och på en godkänd anläggning. Kommunal räddningstjänst Om kommunal räddningstjänst är på plats beslutar räddningsledaren vad som ska göras i samråd med berörda parter och miljöinspektör. Räddningstjänsten ansvarar för att få tag på tillgänglig miljöinspektör i berörd kommun. Räddningstjänsten ansvarar för räddningsinsatsen och begränsar så långt möjligt det akuta utsläppet så länge insatsen pågår. Om ett utsläpp kan påverka samhällsviktiga funktioner såsom energi, dricksvatten, spill- eller dagvatten ska räddningstjänsten se till att respektive ansvarig för dessa verksamheter informeras. Vid behov kan räddningstjänsten rekvirera mer utrustning och personal från annat håll. I samråd med försäkringsbolag, verksamhetsutövare och miljöinspektör beslutar räddningsledaren beslutar när händelsen övergår från räddningsinsats till efterföljande sanering. Miljöförvaltning Miljönämnden utövar som alltid tillsyn gentemot verksamhetsutövaren enligt miljöbalken, även vid miljöolyckor. Så länge den akuta räddningsinsatsen 3

4 pågår, fungerar nämndens inspektör främst som miljökompetens till räddningstjänsten. Myndigheten fattar således normalt inga beslut i detta skede. Detta ligger på räddningstjänstens räddningsledare att göra. Inspektören bör redan under räddningsinsatsen tänka genom och förbereda kommande tillsyn med saneringen. Det är verksamhetsutövaren, försäkringsbolaget eller restvärdesledaren som planerar saneringen. En miljöinspektör kan godkänna eller underkänna planen. Om verksamhetsutövaren inte har tillräckliga kunskaper ska de anlita expertis i form av ex. en konsult. Tänk på att kommunen kan bli skadeståndsansvarig om miljöinspektören agerar konsult och ger felaktiga råd. Under arbetstid fördelas tillsynen för miljöolyckor förslagsvis enligt följande: Vid objektsknutna miljöolyckor bör ansvarig inspektör för tillsynsobjektet i första hand ta ärendet. Om länsstyrelsen är tillsynsmyndighet ansvar de för tillsynen. (Miljöförvaltningen kan ofta upplysa om vem som är tillsynsmyndighet för objektet och vara sakkunnig åt räddningstjänsten.) Vid ej objektsknutna miljöolyckor, följ en på förhand uppgjord kontaktlista. Utanför arbetstid kan räddningstjänsten kontakta någon på miljöförvaltningen, enligt kontaktlistan. Aktuell kontaktlista ska finnas hos lokal räddningstjänst, räddningstjänstens inre befäl och hos SOS alarm. Miljöinspektören kan komma att arbeta i en farlig miljö antingen rent fysiskt ex. på en väg, men även kemiskt beroende på vad som hänt. Man är sitt eget skyddsombud på plats rätt och tillräcklig skyddsutrustning ska användas (se checklistan i bilaga 1). För att arbeta på eller i anslutning till en väg krävs att en riskbedömning och åtgärder/rutiner enligt reglerna för systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 utförs på arbetsplatsen. För att hitta riskerna och vidta rätt åtgärder behövs normalt hjälp av sakkunnig t.ex. företagshälsovården. Viss vägledning kan även fås i publikationer från ex. Trafikverket och Transportstyrelsen. Restvärdesledare En restvärdesledare arbetar på uppdrag av Försäkringsbranschens Restvärdesräddning, som ägs gemensamt av de stora försäkringsaktörerna på marknaden. Restvärdesledaren är normalt anställd i en kommuns räddningstjänst och har arbetet som restvärdesledare vid sidan om. På olycksplatsen är de försäkringsbolagens representant och ska organisera restvärderäddningsarbetet, minska skadorna av olyckan och hålla nere kostnaderna för de inblandade bolagen. Vid miljöolyckor bör en miljörestvärdesledare kallas ut, om en sådan finns tillgänglig. Dessa är specialutbildade restvärdeledare med kompetens att hantera miljörelaterade olyckor. Det finns ingen gräns för när en restvärdesledare ska kallas in. Det beror på omfattningen av olyckan, de potentiella skadorna, kostnaden för sanering och hur bra samarbetet fungerar på plats. Parterna på plats får avgöra om en restvärdesledare ska kallas in. Restvärdesledaren kallas normalt in av 4

5 räddningsledaren på plats men kan även kallas in av en miljöinspektör eller representanten för försäkringsbolaget. Räddningsledaren beslutar när händelsen övergår från räddningsinsats till efterföljande sanering, i samråd med försäkringsbolag, verksamhetsutövare och miljöinspektör. Militär verksamhet Enligt förordning (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken, bilaga C framgår att tillsynen över; Samtliga verksamheter och åtgärder inom försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk och Försvarets radioanstalt utom tillverkning samt in- och utförsel av kemiska produkter eller biotekniska organismer eller tillverkning av varor som innehåller eller har behandlats med kemiska produkter eller biotekniska organismer utövas av Generalläkaren. Detta innefattar all verksamhet inom försvarsmakten men även fastigheter som ägs av Fortifikationsverket. När civil och militär verksamhet överlappar varandra kan gränsdragningen vad gäller ansvar och tillsyn bli oklar. Vem som har tillsynen vid ett utsläpp från civil verksamhet på Fortifikationsverkets mark eller militär verksamhet på allmän väg, bör samrådas mellan Generalläkaren och kommunens miljöförvaltning. Polis Ansvarar för avspärrning av väg, omdirigering av trafik, utredning och bärgning. På olycksplatsen Misstanke om brott Vid misstanke om brott bör åklagare eller polis kontaktas innan sanering startar, för att inte städa bort bevis. I övriga fall bör saneringen påbörjas snarast, för att hindra att miljöskadan sprider sig. Utländska lastbilar Utländska lastbilar har utländska försäkringar. Normalt betalar Trafikförsäkringsföreningen dessa skador och reglerar det sedan med det utländska försäkringsbolaget. Trafikförsäkringsföreningen täcker normalt kostnader för bärgning och sanering orsakad av fordonet, ex. läckande bränsletankar. Lasten är försäkrad i ett annat bolag och då är det inte säkert att Trafikförsäkringsföreningen tar på sig kostnader. Sanering Begränsade och små saneringar utförs ibland direkt av den kommunala räddningstjänsten. Saneringar i övrigt ska utföras av den som verksamhetsutövare, försäkringsbolaget eller miljörestvärdesledaren anlitar. Miljöinspektören ska inte ta på sig rollen som saneringsledare, utan representerar tillsynsmyndigheten och ska ställa krav på verksamhetsutövaren. 5

6 Verksamhetsutövaren ska hålla tillsynsmyndigheten underrättad om saneringen (10 kap, MB). Om verksamhetsutövaren eller försäkringsbolaget trilskas, kan tillsynsmyndigheten förelägga om rättelse på den felandes bekostnad. Detta bör bara användas i undantagsfall, eftersom kostnaden hamnar på kommunen om verksamhetsutövaren inte betalar. Tillsynsmyndigheten beslutar när saneringen bedöms uppfylla miljöbalkens krav. Bedömningen bör göras i samråd med miljörestvärdesledaren. Uppföljning Saneringen kan efter en tid behöva följas upp, exempelvis genom kontroll att absorbtionsmedel sopats upp, länsar tagits bort eller provtagning (som på förhand bestämts) har utförts. Efterarbete Dokumentation och debitering Diarieför miljöolyckan och dokumentera händelsen noga (skriftligt och med foton). Notera berörda personer, telefonnummer, ansvarsområde och överenskomna åtgärder. Begär eventuellt en kopia av räddningstjänstens insatsrapport. Begär även in kopior på kvitton på bortkörda förorenade massor av verksamhetsutövaren. Skriv ett avgiftsbeslut enligt gällande taxa och skicka till försäkringsbolaget som sedan faktureras. Smittsamma och radioaktiva ämnen Vid misstanke om att ett smittsamt ämne finns i ett utsläpp, kontakta omedelbart Tjänstemän i Beredskap på Länsstyrelsen. Tjänsteman i Beredskap bedömer sanerings- och behandlingsåtgärder. Ta genast reda på vilka som kan ha varit i kontakt med smittoämnet eller den smittade personen eller saken. Ta hjälp av polis för att hindra obehöriga att komma in i området. Polisen kan bistå med att hindra personer som misstänks ha blivit exponerade för smittämnet att lämna området annat än till anvisad uppsamlingsplats. Meddela sjukhuset i förväg så att rätt vårdavdelning väljs för att minimera riskerna för smittspridning i väntrum etc. Information om kemikalier Säkerhetsdatablad För kemiska produkter som läckt ut kan man ofta hitta säkerhetsdatabladen för produkterna på leverantörernas eller tillverkarnas internetsidor. Vid större händelser med mer ovanliga kemikalier, kontakta tillverkaren av kemikalien direkt för att få utförlig information om sanering och skydd. 6

7 Säkerhetsrådgivare Verksamheter som transporterar farligt gods skall ha en säkerhetsrådgivare knuten till sin organisation. Denna person kan kontaktas för vägledning vid bedömning av olika kemiska ämnens miljö- och hälsoeffekter. Kemikalieinspektionen På finns PRIO- och begränsningsdatabasen som kan ge vägledning vid bedömning av olika kemiska ämnens miljö- och hälsoeffekter. RIB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har information om farliga ämnen i RIB, som används av räddningstjänster. Fler tips finns i checklistan, se bilaga 1 till denna handledning. Lagar, myndigheters föreskrifter och vägledningar Miljöbalken (1998:808) Lag (2006:263) och förordning (2006:211) och föreskrifter om transport av farligt gods Lag (1999:381), förordning (2015:236) och föreskrift MSBSF (2015:8) om att förebygga och begränsa allvarliga kemikalieolyckor Lag (2003:778) och förordning (2003:789) om skydd mot olyckor EU:s direktiv om stora olyckor Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS) Litteratur Vägledning vid bränder och utsläppsberedskap, Miljösamverkan Västra Götaland, oktober 2002, reviderad Hösten Åtgärder vid kemikalieutsläpp Metodvägledning, (Svenska brandskyddsföreningen) Brandskyddsföreningen, Räddningstjänst och miljö (MSB), Miljökonsekvenser vid olyckshändelser, (Räddningsverket) MSB, Yttre faktorers inverkan på miljökonsekvenser vid olyckor, (Räddningsverket) MSB, Effekter av släckvatten, (Räddningsverket) MSB, Tolkning av miljödata i Farligt Godskorten, (Svenska brandskyddsföreningen) Brandskyddsföreningen Stellan Fischer, Denna skrift Handläggarstödet är framtaget 2017 inom Miljösamverkan f med hjälp av Räddsam f. Medverkande i projektgruppen: Per Fernström, Sävsjö, Peter Larsson, Eksjö, Peppe Kättström, Tranås, Dörte Schuldt, Vaggeryd, David Melle, Jönköping, Fredrik Björnberg, Räddsam f, Jerker Sturedahl, Räddsam f och projektledare Annica Malmer, Miljösamverkan f. 7

8 Bilaga 1 - Checklista miljöolyckor Vid mottagande av larm/anmälan ta reda på Namn och telefonnummer till den som ringer och anmäler. Tid och exakt plats för olyckan. Kortfattad beskrivning av olyckan. Vad och hur mycket som har släppts ut. Om utsläppet fortfarande pågår. Vilka åtgärder som har vidtagits. Registreringsnummer på ev. fordon som orsakat olyckan. Om räddningstjänst eller någon annan på plats. Vilka i så fall? Hur räddningsledaren nås. Telefonnummer? Om restvärdesledare/försäkringsbolag har kontaktats. Om andra har kontaktats. Vilka i så fall? Tekniska? Väghållaren? Meddela den som kontaktar miljöförvaltningen när du bedömer att du eller en kollega kan vara på olycksplatsen. Meddela kollega att du åker, vart du åker samt när du kan tänkas vara tillbaka. 8

9 Bra att känna till innan du åker ut till olycksplatsen Recipient- och grundvattenförhållanden (t.ex. skyddsområde för vattentäkt, berörda vattendrag, enskilda brunnar, va-situationen och dagvattenbrunnar). Lämpligt kartmaterial kan vara bra att ha till hands, t.ex. jordartskarta, grundvattenkarta, dag- och spillvattenkartor. Känsliga och förmodat berörda objekt (t.ex. naturområden med särskilt känsliga och sällsynta arter, bostäder och verksamheter). Uppgifter om eventuell berörd verksamhet (anmälan/tillstånd). Fastighetsägare till det drabbade området. 9

10 Ta med till olycksplatsen Akutväska Uppgifter om berörd verksamhet Karta över området Skrivmaterial Mobiltelefon och batterier/laddarkabel Kamera med batterier Surfplatta/laptop med lämpliga program och batterier/laddarkabel Lämpliga kläder och stövlar Telefonlistor/larmlistor Om det kan bli långvarigt ta med dryck och något att äta Tjänstelegitimation Visitkort 10

11 Exempel på innehåll i akutväska Hjälm Engångshandskar Gummihandskar (kemikalieresistenta) Våtservetter Hushållspapper Plastpåsar (typ 3 liters fryspåsar) Ficklampa Varselväst (med text MILJÖ) och varselbyxor vid mörker Hörselskydd Skyddsglasögon Engångsrock Provtagningsutrustning Påse till sopor 11

12 När du är på olycksplatsen 1. Parkera på anvisad plats. 2. Kontakta alltid först räddningsledaren och meddela vem du är. 3. Kontrollera de uppgifter som du fått tidigare och komplettera med det du behöver veta. 4. Kontakta restvärdesledaren/försäkringsbolag vid behov om det inte redan är gjort. 5. Restvärdesledaren/försäkringsbolaget beslutar i samråd med miljöförvaltningen om erforderliga saneringsåtgärder och tillvägagångssätt (även tidsmässigt) och vad som krävs för att sanera och friskriva platsen. 6. Dokumentera händelseförloppet efterhand. Även väder, vind och temperatur. Ta gärna bilder. 7. Diskutera eventuell uppföljning av saneringen. 8. När du lämnar olycksplatsen, meddela de som eventuellt fortfarande är kvar. Tillbaka på kontoret Diarieför och dokumentera händelsen i ärendehanteringssystemet. Överväg ev. åtalsanmälan. Informera kollegorna och chef samt ev. nämndpolitiker m.fl. Vid större/ovanligare händelser, delge erfarenheter till kollegorna. Skriv avgiftsbeslut och debitera försäkringsbolaget enligt gällande taxa. 12

13 Telefonlista Jönköpings län Inre befäl räddningstjänsten: Omfattar Räddningstjänsterna i Jönköpings län samt Ydre kommun. Restvärdesledare Miljörestvärdeledare går att kontakta direkt. Aktuell kontaktlista finns på: Där står vem som är miljörestvärdeledare och vilka område de ansvarar för i första hand. Man kan även kontakta inre befäl för att få hjälp med att larma en miljörestvärdeledare. Polis Tjänsteman i beredskap Folkhälsomyndigheten vid människosmitta. Jordbruksverket vid djursmitta Strålsäkerhetsmyndigheten vid radioaktiva ämnen. Telefonlista kommunspecifik (exempel) Grävare: Kontaktuppgifter kollegor: Namn och telefonnummer Namn och telefonnummer Kontaktuppgifter tekniska/va-huvudman:namn och telefonnummer Mediakontakt och mediastöd: Namn och telefonnummer Webbplatser och appar för mer information Följande appar och program kan vara bra att ladda ner och ha tillgängliga: SGUs geokarta där det finns kartor över bl.a. jordarter, grundvatten, brunnar, jorddjup, ortofoto. MSB:s app RIB-sök där man bl.a. kan söka information om kemikalier och andra produkter som klassificeras som farligt gods. Livsmedelsverkets app olycka vid vattentäkt Trafikverkets trafikinformation 13