Beredskapsplan för brand inom vattenskyddsområden

Transkript

1 Senast uppdaterad Beredskapsplan för brand inom vattenskyddsområden Ansvarsfördelning Ansvaret för saneringsåtgärder och kostnader varierar på olyckans art. Jämtlands Räddningsförbund, ansvarar för räddningsinsatsen om det är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. Miljö- o byggavdelningen ansvarar för att den som orsakat brand som hotar att påverka miljö och hälsa även bekostar saneringsåtgärder. Miljönämnd och länsstyrelsen (tillsynsmyndigheter) ska se till att ansvariga verksamhetsutövare utför erforderliga åtgärder. Vållare eller dennes försäkringsbolag beställer ev. sanering. Samråd med försäkringsbolaget och räddningsledaren skall ske så att ev. saneringsföretag som är anlitat av försäkringsbolaget kan avgöra vilka skyddsåtgärder som måste vidtas för att förhindra spridning av miljöfarliga ämnen på lång sikt. Vid oklara fall kontaktas restvärdesledaren som är representant för försäkringsbolagen, och som kan komma ut både under pågående räddningstjänst och efter avslutad räddningstjänst. VA-avdelningen ansvarar för att skydda sin egendom så att leverans av dricksvatten ej påverkas. Larmplan Larm kommer till SOS-Alarm. De informeras om att en brand har uppstått inom ett vattenskyddsområde. SOS-Alarm informerar personal på räddningstjänst, Miljö- o bygg och VA. Om larmet kommit annan väg eller om SOS inte är informerad om att branden är inom ett vattenskyddsområde: informera omedelbart SOS-Alarm på tel Jourhavande arbetsledare VA, miljöinspektör och räddningstjänst åker till platsen för en första bedömning. Kom ihåg att ta med kamera, pärm med riskinventeringar och kartor, anteckningsmaterial. provtagningsutrustning samt häftet Krishantering för dricksvattnet. Om bedömning visar att olyckan är av den omfattningen att det inte finns någon risk att vattentäkt, allmänhet eller miljö påverkas påbörjas eventuellt saneringsarbete och andra åtgärder efter behov. Om bedömning visar att olyckan är av den omfattningen att risk för att vattentäkt, allmänhet eller miljö påverkas, kallas VA-ingenjör till olycksplatsen. VA-chef, Miljö- o Byggchef, säkerhetsansvarig och informationsansvarig informeras ( via sms eller mail om dom inte svarar på mobiltelefon). 1

2 Vid en brand inom vattenskyddsområde så gäller normalt nedanstående ansvarsfördelning: ( Den som beställer en resurs står normalt för kostnaden) VA-chef Miljö- o byggchef Miljöinspektör VA-ingenjör Arbetsledare, VA Informationsansvarig Säkerhetsamordnare Inre befäl (IB) Rtj. Räddningsledaren Polisen RVR-ledare (restvärdesledare) Har huvudansvaret för vattentäkt och dricksvatten. Ansvarar för information till politiker. Håller i ev. presskonferens Har befogenhet att starta sanering omgående. Ansvarig för tillsyn och information till politiker. Har befogenhet att starta sanering omgående. Tillsyn och rådgivning gällande hantering av miljöfarliga massor och provtagning o utplacering av provrör. Kontakt med miljöpolisen. Tillsammans med Miljö- o byggchef besluta om eventuell deadline för start av sanering. Bollplank åt arbetsledare, ansvarar för karthantering och eventuella kontakter med hydrogeolog, Trafikverket? försäkringsbolag och VAKA, ev. utplacering av provrör, informerar informationsansvarig. Ansvarar för eventuella åtgärder på berört vattenverk, kabelvisning, alternativ vattenförsörjning, provtagning o analys av vatten vid vattenverk. Behjälplig vid bortgrävning av förorenad jord samt återfyllning av nya (gärna täta) massor Får information från VA-ingenjör. Ansvarar för kontakter med media, och hjälper berörd chef med information till allmänheten och berörda abonnenter. Får information om olyckan kan utvecklas till en långvarig och/eller allvarlig händelse. Ansvarar för att förbereda för och starta upp krisledningsstab om behov uppstår. Stödjer Räddningsledaren och ansvarar för information till media om olyckan (media ringer ). Ansvarar för att släcka brand, stoppa ev. läckage, ytsanering och ev. omdirigering av trafik. Vid misstanke om brott kan polisen stänga av, och överta ansvaret för olycksplatsen. Enl. FAP så kommer Skydda människors hälsa och bevara/skydda egendom och miljö på andra plats i deras prioritetslista ( efter Rädda liv ) Samordnar och koordinerar skadearbetet då flera försäkringsbolag berörs. Har fullmakt att rekvirera olika resurser, bland annat entreprenörer. Kan även utföra uppdrag genom telefonkonsultation. När räddningstjänstens insats upphör Dvs. när det akuta skedet är över 3 kap 9 Lagen om skydd mot olyckor. En räddningsinsats är avslutad när den som leder insatsen (räddningsledaren) fattar beslut om detta. Beslutet skall redovisas i skriftlig form. När en räddningsinsats är avslutad skall räddningsledaren, om det är möjligt, underrätta ägaren eller nyttjanderättshavaren till den egendom som räddningsinsatsen har avsett om behovet av bevakning, restvärdeskydd, sanering och återställning. 6 kap 1 Förordningen om skydd mot olyckor. När en räddningsinsats är avslutad efter en olycka som inneburit att miljön har blivit skadad, skall räddningsledaren underrätta den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet och länsstyrelsen. 2

3 Vid olycksplatsen: Att tänka på Det är inte säkert att vara på en olycksplats. Gå inte in på området innanför ev. avspärrning utan räddningsledarens lov. 1. Utred konsekvenser av olika släckmetoder och utred för- och nackdelar med att släcka branden. 2. Utred hur vald släckmetod påverkar vattentäkten. Hindra ev. spridning av släckmedel. Använd absorbtionsmedel, valla in, dämma, länsa, täck över brunnar, pumpa upp etc. 3. Utred brandrökens påverkan av vattentäkten. T.ex. vind och nederbörd 4. Utred hur ev. vattenuttag för släckning påverkar tillgång av dricksvatten o släckvatten om vattentäkt måste stängas. Finns alternativa tillgångar för släckvatten? Gör en snabb inventering för att få en uppfattning om vilka risker som finns för att vattentäkt ska påverkas. Titta i pärmen riskinventeringar. Finns t.ex. oljetankar, energibrunnar, eller annat som kan skadas och börja läcka? Ta snabbt reda på vilka ämnen som troligtvis kan ha spridits från brandrök och släckmedel. Tänk på att en ofullständig förbränning ofta frigör/ bildar fler skadliga partiklar Kontakta vid behov IVL:s oljejour för information om aktuella kemikalier. Inre befäl (IB) har tillgång till RIB (se övrigt). Vid nederbörd: Tänk på att nederbörd drar med sig brandrök som kan innehålla miljöfarliga partiklar. Vid blåst: Är vindriktningen mot vattentäkt? Vad innehåller brandröken? Täck över extra känsliga markområden (ex. luftningsanordningar) med presenningar om det finns risk att brandrök ska påverka vattentäkt Vid tjäle: Tänk på att vissa ämnen tränger genom is, andra inte Vid misstanke om brott: Informera polisen. Stäng av intagspump om det finns risk att släckmedel når vattentäkt. Ta vattenprov. Stoppa distributionspumpar om risk att släckmedel nått vattenverket. Ta vattenprov. ( Bedöm då vilka konsekvenser ett trycklöst nät kan medföra) Vidta åtgärder för att förhindra/ minimera förorening av vattentäkt o miljö. Överväg att kontakta miljörestvärdesledare om miljön hotas. Utför vid behov provtagning på lämpliga ställen. Dokumentera och ta kort löpande under arbetets gång. Informera ev. berörd markägare. Finns enskilda brunnar/ andra känsliga objekt i området som påverkas? Läs igenom gällande skyddsföreskrifter för vattenskyddsområdet. Ring gärna VAKA och hör vad dom kan bistå med. Representanter och försäkringsbolag för ev. företag som orsakat branden ska informeras så snabbt som möjligt. Kostnader för insatser för att bevara vattentäkten ska vara skäliga i förhållandet till vattentäktens värde. VA-ingenjören ansvarar för en sådan eventuell bedömning i samråd med VA-chef och arbetsledare. 3

4 Vid risk för försämrad vattenkvalitet Informationsansvarig varnar berörda abonnenter och ev. allmänheten. VA-chef informerar politiker. Överväg kokningsrekommendation eller förbud. Kontrollera desinfektionsmöjligheter Provtagning på strategiska ställen utförs och skickas till laboratorium. Måste vattentäkten stängas? Om ja: Vilket behov av vatten finns för området? Är erforderliga vattentankar/ tankbilar på plats och rengjorda? Finns särskilda behov t.ex. äldreboende och sjukvård inom området? Finns reservvattentäkt? Material för sanering och hantering av farligt avfall Räddningstjänsten har: Kommunen har: Absorberingsmedel, pumpar, länsar, värmekamera mm proppar till ledningar, pumpar, elverk, presenningar till provisorisk upplagsplats mm på respektive kommunförråd Förorenade massor och saneringsmaterial kan betraktas som farligt avfall och måste hanteras på ett korrekt sätt. Hör med miljöinspektör vart/ hur sådana massor kan lagras. (Containrar med presenning i botten samt för täckning kan vara ett alternativ.) Efter det akuta skedet: Vilket omhändertagande som är lämpligt för restmaterial och förorenad mark ska baseras på en klassning av avfallet utifrån avfallsförordningen. Avfallsbolag eller konsulter kan hjälpa till med avfallsklassningen. Miljökontoren eller länsstyrelsen kan bedöma om klassningen är riktig. Klassningen av förorenade massor (mark, byggnader, rivningsrester) ska ske av den som äger avfallet. Det är även avfallsägaren som bestämmer vart avfallet ska skickas. Som hjälp i arbetet med att klassa förorenade massor kan man använda Avfall Sveriges Bedömningsgrunder för förorenade massor, Rapport 2007:01 som finns på deras hemsida Då avfallet betraktas som farligt avfall får det enbart transporteras av transportörer med tillstånd från länsstyrelsen. Provtagning Samråd mellan VA-ingenjör, arbetsledare och miljöinspektör om vart, när och vilka prover ska tas. Kontakta om möjligt labbet innan för att få anvisningar hur ni ska gå till väga. Glöm inte bort att ta jordprover i jord som kan vara kontaminerad. Lägg jordprover i glasburkar. Fyll till överkant och sätt på lock omgående. Märk burkar/ flaskor med vem, vart, hur och när. Var försiktigt med att sätta ut provrör. Tänk på att det finns risk att röret går igenom kontaminerad jord till vattenförande lager. 4

5 Kartor Följande kartor kan vara till nytta vid olika bedömningar och beräkningar: Jordartskarta Grundvattenkarta VA-karta Ledningskartor Bergrundskarta Sårbarhetskarta Övrigt Jordlager mm Vissa naturligt täta jordlager kan fungera som skydd för grundvattnet. Var uppmärksam på sådana vid grävning. Ett hål i ett tätt lager kan medföra att förorening når grundvattnet snabbt. Vissa föroreningar flyter, och den mesta föroreningen hamnar då högt upp i grundvattnet. Andra föroreningar sjunker, och föroreningen riskerar då att förorena allt grundvatten. Som grov tumregel för att bedöma jordarten kan du se vad som växer på olycksplatsen. Tall växer oftast på grusig eller sandiga områden Gran växer också oftast på grusiga morän jordar Lövträd växer oftast på brunjordar med lera och silt Åkrar består också av lera och silt Underlaget avgör hur fort ämnet sprider sig i jordlagren, se nedan. Grus, flera meter per timme Sand, från flera meter i timmen till några cm i timmen Silt, några mm per timme Lera, nästan helt tätt (Obs se efter torrsprickor) Att tänka på vid saneringsåtgärd för borrhål i berg: Är berget grunt vid olycksplatsen? Tänk på att sprickor i berget kan leda förorening snabbt till vattentäkten. Försök att hindra att kontaminerat vatten når berggrunden! Börja provtagning omgående om risk finns att förorening sprids till vattentäkt. Att tänka på vid ytvattentäkt (membran): Det kan gå väldigt fort tills att förorening når vattentäkten. Det är extra viktigt att försöka hindra förorening att nå aktuellt vattendrag, t.ex. genom att proppa en dagvattenledning eller stänga ett dike? Ta reda på om föroreningen flyter (fångas med länsor med absorberande material) eller blandas i vattnet. ( hör med Sören o Mats Bredesen om membran) 5

6 RIB Inre befäl (IB) har tillgång till RIB. RIB (Resurs- och integrerat beslutsstöd) är ett programpaket för alla som arbetar inom området samhällsskydd och beredskap. RIB består av flera databaser, bibliotek, beräkningsoch simuleringsprogram, träningsprogram, informationsdokument och erfarenhetsrapporter från tidigare olyckor. RIB kan ge information om hur en olycka kan hanteras, hur det förebyggande arbetet kan planeras, vilka risker som kan finnas när olyckan inträffat m.m. Med RIB finns till exempel möjlighet att söka bland över 5000 farliga ämnen, göra spridningsberäkningar av ämnen i luft och mark eller att få fram olika typer av information sammanställt på en och samma karta. TiB - Tjänsteman i beredskap Länsstyrelsen har en tjänsteman i beredskap (TiB) som kan nås när som helst på dygnet och omedelbart kan träda i tjänst. TiB arbetar aktivt med omvärldsbevakning i syfte att upptäcka allvarliga kriser eller olyckor som berör länet. TiB larmas av SOS Alarm om det inträffar någon större olycka eller samhällsstörning i länet och har då i uppgift att bedöma vilka åtgärder som ska vidtas från Länsstyrelsens sida. Om det behövs så kallar TiB in ytterligare personal för att bemanna Länsstyrelsens krisledningsorganisation. 6

7 Telefonlista Berörd personal och förslag på företag o entreprenörer som kan vara behjälplig i arbetet VA-chef Pär Olofsson Miljö- o byggchef Kicki Hallgren tf VA-ingenjör Lars Persson Arbetsledare, VA Bengt Hjort Ronnie Lidberg Mats Bredessen Jesper Woxlägd Fredrik Busk Håkan Larsson Miljöinspektör, Västra ( Lennart) ( SOS ) Miljöinspektör, Östra ( Tina ) ( SOS ) Informationsansvarig Vakant Informatör SBF Kicki Hallgren-Andresen Säkerhetssamordnare Christoffer Fransson Räddningstjänsten Inre befäl (IB) ( SOS ) Grävmaskinister, Västra Myrs åkeri Komimilla Grävmaskinister, Hede Vemdalens Åkeri ( Per-Einar) Grävmaskinister, Lofsd Stenbergs Åkeri (Kenneth) Noen (O Näslund) Grävmaskinist, Östra Ove Salomonsson Slambilar för farligt avfall Slutdeponi farligt avfall Ragnsells VAKA* SGU dagtid Laboratorium, vatten Alcontrol dagtid Konsult hydrogeologi Midvatten dagtid Försäkringsbolag Länsstyrelsen TIB ( SOS ) IVL:s oljejour ( SOS ) ( Svenska miljöinsitutet) Vakthavande meteorolog Polis ( SOS ) MSB* TiB (SOS) Restvärdesledare ( SOS ) *VAKA står för Nationell vattenkatastrofgrupp *TIB står för Tjänsteman i beredskap *MSB står för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 7