Miljö ölyckör handla ggarstö d fö r miljö inspektö rer öch ra ddningstja nstpersönal

Transkript

1 Miljö ölyckör handla ggarstö d fö r miljö inspektö rer öch ra ddningstja nstpersönal Antagen av Styrgruppen för Miljösamverkan f och Räddsam f Foto: Peter Larsson

2 Innehåll Syfte 3 Ansvar och befogenheter 3 Verksamhetsutövare 3 Räddningstjänst 3 Miljöförvaltning 3 Restvärdesledare 4 Militär verksamhet 4 Polis 5 På olycksplatsen 5 Misstanke om brott 5 Utländska fordon 5 Sanering 5 Uppföljning 6 Efterarbete 6 Dokumentation och debitering 6 Smittsamma och radioaktiva ämnen 6 Information om kemikalier 7 Säkerhetsdatablad 7 Säkerhetsrådgivare 7 Kemikalieinspektionen 7 RIB 7 Lagar, myndigheters föreskrifter och vägledningar 8 Litteratur 8 Projektgrupp 8 Bilaga 1 Checklistor för miljöolyckor att använda av miljöinspektörer 9 Vid mottagande av larm/anmälan ta reda på 9 Bra att känna till innan du åker ut till olycksplatsen 10 Tips på att vad som kan vara bra att ta med till olycksplatsen 11 Exempel på innehåll i en akutväska 12 När du är på olycksplatsen 13 Tillbaka på kontoret 13 Telefonlista Jönköpings län 14 Restvärdesledare 14 Polis 14 Tjänsteman i beredskap 14 Telefonlista kommunspecifik 14 Webbplatser och appar för mer information 14 2

3 Syfte Ibland sker bränder, olyckor och ofrivilliga utsläpp på exempelvis industrier och vägområden. Därmed finns risk för skador på hälsa och miljö, i dokumentet kallade miljöolycka. Anmälan om en miljöolycka kan komma från en ansvarig, en drabbad, en utomstående eller från räddningstjänsten. Syftet med handläggarstödet är att tydliggöra ansvar, befogenheter och rollfördelning på olycksplatsen mellan räddningstjänst och miljömyndighet. Handläggarstödet med checklistor ska även kort sammanfatta vad som är bra att tänka på under och efter det akuta skedet. Stödet är framtaget främst för miljöinspektörer men även för räddningstjänstpersonal som vill veta mer om arbetet kring miljöolyckor. Ansvar och befogenheter Verksamhetsutövare Om en miljöolycka sker i en verksamhet, i en förening, eller på en fastighet är verksamhetsutövaren alltid ansvarig. Om olyckan sker på en väg, är väghållaren verksamhetsutövare och därmed ansvarig. Verksamhetsutövaren ansvarar för att förebygga och begränsa miljöskadorna, underrätta tillsynsmyndigheten och utföra sanering (10 kap. MB). Verksamhetsutövaren ska se till att tecknat försäkringsbolag tar kostnaderna för skadan. Detta innefattar arbete med sanering, transport av förorenade massor till deponi, bearbetning av massor och återställande av platsen. Det är verksamhetsutövaren som ska se till att arbetena beställs och att de förorenade massorna tas omhand av godkänd transportör och behandlas på en godkänd anläggning. Räddningstjänst Om räddningstjänst är på plats beslutar räddningsledaren vad som ska göras i samråd med berörda parter och miljöinspektör. Räddningstjänsten ansvarar för att få tag på en tillgänglig miljöinspektör i berörd kommun. Räddningstjänsten ansvarar för räddningsinsatsen och begränsar det akuta utsläppet så länge insatsen pågår. Om ett utsläpp kan påverka samhällsviktiga funktioner som energi, dricksvatten, spill- eller dagvatten ska räddningstjänsten se till att ansvarig person för dessa verksamheter informeras. Vid behov kan räddningstjänsten rekvirera mer utrustning och personal från annat håll. I samråd med försäkringsbolag, verksamhetsutövare och miljöinspektör beslutar räddningsledaren när händelsen övergår från räddningsinsats till efterföljande sanering. Miljöförvaltning Miljönämnden utövar som alltid tillsyn gentemot verksamhetsutövaren enligt miljöbalken, även vid miljöolyckor. Så länge den akuta räddningsinsatsen pågår, fungerar nämndens inspektör främst som miljökompetens till räddningstjänsten. Inspektören fattar normalt inga beslut i detta skede utan det ligger på räddningsledaren att göra. Inspektören bör redan under räddningsinsatsen tänka igenom och förbereda kommande tillsyn i samband med saneringen. Det är verksamhetsutövaren via försäkringsbolaget eller restvärdesledaren (se nedan) som planerar saneringen. En miljöinspektör kan godkänna eller underkänna planen. Om 3

4 verksamhetsutövaren saknar tillräckliga kunskaper ska de anlita expertis i form av exempelvis en konsult. Kommunen kan bli skadeståndsansvarig om miljöinspektören agerar konsult åt verksamhetsutövaren genom felaktiga råd. Under arbetstid fördelas tillsynen för miljöolyckor förslagsvis enligt följande: Vid objektsknutna miljöolyckor tar ansvarig inspektör för tillsynsobjektet i första hand ärendet. Om Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet ansvar de för tillsynen. Miljöförvaltningen kan ofta upplysa Räddningstjänsten om vem som är tillsynsmyndighet för objektet. Vid ej objektsknutna miljöolyckor bör man följa en på förhand uppgjord kontaktlista. Sker olyckan utanför arbetstid kan räddningstjänsten kontakta någon på kontaktlistan hos miljöförvaltningen. Aktuell kontaktlista ska finnas hos lokal räddningstjänst, räddningstjänstens inre befäl och hos SOS alarm. Miljöinspektören kan komma att arbeta i en farlig miljö både rent fysiskt, exempelvis på en väg, men även kemiskt beroende på vad som hänt. Man är sitt eget skyddsombud på plats. Rätt och tillräcklig skyddsutrustning ska användas (se checklistan i bilaga 1). För att arbeta på eller i anslutning till en väg krävs att en riskbedömning utförs och att rutiner finns enligt reglerna för systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) på arbetsplatsen. För att hitta riskerna och vidta rätt åtgärder behövs ibland hjälp av en sakkunnig, exempelvis företagshälsovården. Viss vägledning kan även fås i publikationer från Trafikverket och från Transportstyrelsen. Restvärdesledare En restvärdesledare arbetar på uppdrag av Försäkringsbranschens Restvärdesräddning som ägs gemensamt av de stora försäkringsaktörerna på marknaden. Restvärdesledaren är normalt anställd i en kommuns räddningstjänst och har arbetet som restvärdesledare vid sidan om. På olycksplatsen är restvärdesledaren försäkringsbolagens representant och ska organisera restvärderäddningsarbetet, minska skadorna av olyckan och hålla nere kostnaderna för de inblandade bolagen. Vid miljöolyckor bör en miljörestvärdesledare kallas ut, om en sådan finns tillgänglig. Miljörestvärdesledaren är en specialutbildad restvärdesledare med kompetens att hantera miljörelaterade olyckor. Det finns ingen undre gräns för när en restvärdesledare ska kallas in. Detta beror på omfattning av olyckan, de potentiella skadorna, kostnaden för sanering och hur bra samarbetet fungerar på plats. Parterna på plats får avgöra om en restvärdesledare ska kallas in. Restvärdesledaren kallas normalt in av räddningsledaren på plats men kan även kallas in av en miljöinspektör eller en representant för försäkringsbolaget. Räddningsledaren beslutar i samråd med försäkringsbolag, verksamhetsutövare och miljöinspektör när händelsen övergår från räddningsinsats till efterföljande sanering. Militär verksamhet Enligt förordning (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken, bilaga C framgår att tillsynen över; Samtliga verksamheter och åtgärder inom försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk och Försvarets radioanstalt utom tillverkning samt in- och utförsel av kemiska produkter eller biotekniska organismer eller tillverkning av varor 4

5 som innehåller eller har behandlats med kemiska produkter eller biotekniska organismer utövas av Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM). Tillsynen innefattar all verksamhet inom försvarsmakten och fastigheter som ägs av Fortifikationsverket. När civil och militär verksamhet överlappar varandra kan gränsdragningen gällande ansvar och tillsyn bli oklar. Vem som har tillsynen vid ett utsläpp från civil verksamhet på Fortifikationsverkets mark eller militär verksamhet på allmän plats, bör samrådas mellan FIHM och kommunens miljöförvaltning. Polis Polisen ansvarar för avspärrning av väg, omdirigering av trafik, bärgning och utredning av olyckan. På olycksplatsen Misstanke om brott Om det finns misstanke om brott bör åklagare eller polis kontaktas innan saneringen startar för att inte bevis ska städas bort. I övriga fall bör saneringen påbörjas snarast för att hindra att miljöskadan sprider sig. Utländska fordon Utländska fordon har oftast utländska försäkringar. Normalt ersätter en svensk representant för det utländska försäkringsbolaget skador orsakade av utländska bilar och reglerar det sedan med det utländska försäkringsbolaget. Om en svensk representant saknas eller om fordonet är oförsäkrat ersätter Trafikförsäkringsföreningen (TFF) skadorna. Blankett för utbetalning av ersättningen finns på: Det kan vara bra att ta ett foto på det utländska fordonet, där registreringsnumret syns som bifogas blanketten. Är det okänt om en svensk representant finns kan man använda blanketten och skicka ersättningsanspråket till TFF. Godshantering och bärgning är normalt inte berättigat trafikskadeersättning från trafikförsäkring eller TFF. Däremot finns det ofta andra försäkringar som täcker detta vilket exempelvis förare eller andra kan svara på. Endast i de fall bärgning eller godshantering varit nödvändig för att åtgärda en skada till följd av trafik (som är berättigat trafikskadeersättning), exempelvis en miljöskada kan det vara berättigat trafikskadeersättning. Åtgärderna ska då minimeras exempelvis genom bärgning till närmaste lämpliga uppställningsplats eller flytt av gods endast i den omfattning som krävs för att kunna åtgärda skadan till följd av trafik. Dokumentation i form av motiv till beslut om åtgärder, fotografier etc. underlättar regressen och möjligheterna att få trafikskadeersättning från vållaren. Utländska fordon är oftast försäkrade i ett utländskt försäkringsbolag som representeras av ett svenskt försäkringsbolag (kallas i de fall korrespondent). Det svenska försäkringsbolaget representerar då den utländska försäkringsgivaren och agerar på uppdrag av TFF. Sanering Begränsade och små saneringar utförs ibland direkt av den kommunala räddningstjänsten. Saneringar i övrigt ska utföras av den som verksamhetsutövare, försäkringsbolag eller restvärdesledaren anlitar. Miljöinspektören ska inte ta på sig rollen som saneringsledare, 5

6 utan ska representera tillsynsmyndigheten genom att ställa krav på verksamhetsutövaren. Verksamhetsutövaren ska hålla tillsynsmyndigheten underrättad om saneringen (10 kap, MB). Om verksamhetsutövaren eller försäkringsbolaget trilskas kan tillsynsmyndigheten förelägga om rättelse på den felandes bekostnad. Detta bör användas i undantagsfall, eftersom kostnaden hamnar på kommunen om verksamhetsutövaren i slutänden inte betalar. Tillsynsmyndigheten beslutar när saneringen bedöms uppfylla miljöbalkens krav och när den kan avslutas. Bedömningen bör göras i samråd med restvärdesledaren. Uppföljning En sanering kan efter en tid behöva följas upp. Detta kan ske genom kontroll att absorbtionsmedel sopats upp och tagits omhand, länsar tagits bort eller uppföljande provtagning utförts. Ska provtagning ske bör man kommit överens om detta med verksamhetsutövaren innan. Efterarbete Dokumentation och debitering Miljöolyckan ska diarieföras och dokumenteras skriftligt och gärna med foton. Notera inblandade personer, telefonnummer, ansvarsområden och överenskomna åtgärder. Begär eventuellt en kopia av räddningstjänstens insatsrapport. Begär även in kopior på kvitton från bortkörda, förorenade massor av verksamhetsutövaren. Skriv ett avgiftsbeslut enligt gällande taxa och skicka till verksamhetsutövaren som sedan faktureras. Verksamhetsutövaren får i sin tur kräva ersättning från sitt försäkringsbolag. Undantag vid fakturering är utländska fordon (se rubriken Utländska fordon ). Fakturor för tillsyn av sanering efter olyckor på statliga vägar skickas till Trafikverket: Trafikverket EF FRÖSÖN Fakturorna ska märkas med ett EF-nummer och namn. Ansvarig driftledare väg eller motsvarande på järnväg hantera sedan dessa. Har man har uppgift om vem det är kan man ringa och fråga vederbörande om vilket EF nummer som ska användas. Om man inte har den kontakten anges: EF Anne Andersson. Anne ser till att rätt person får fakturan. Viktigt är att det framgår tydligt på vilken väg-/järnvägssträcka insatsen gjorts. Anne har hand om fakturor avseende tillsynsavgifter från kommuner och länsstyrelser. Smittsamma och radioaktiva ämnen Vid misstanke om att ett smittsamt ämne finns i ett utsläpp ska omedelbart Tjänstemän i Beredskap (TIB) på Region Jönköpings län kontaktas. TIB bedömer sanerings- och behandlingsåtgärder. Det kan bli aktuellt att ta reda på vilka som kan ha varit i kontakt med smittoämnet, den smittade personen eller föremålet. Ta hjälp av polis för att hindra obehöriga att komma in i området. Polisen kan bistå med hjälp att hindra personer som misstänks ha blivit 6

7 exponerade för smittämnet att lämna området annat än till anvisad uppsamlingsplats. Meddela berört sjukhus i förväg så att rätt vårdavdelning väljs för att minimera riskerna för smittspridning i exempelvis väntrum. När det gäller utsläpp av radioaktiva ämnen från gods ska den kommunala Räddningstjänsten kontaktas. Information om kemikalier Säkerhetsdatablad För information om kemiska produkter som läckt ut kan man läsa säkerhetsdatabladen. Man kan ofta hitta säkerhetsdatabladen för produkterna på leverantörernas eller tillverkarnas webbsidor. Vid större händelser med ovanliga kemikalier kan det vara bättre att kontakta tillverkaren av produkten direkt för att få utförlig information om sanering och de skydd som behövs. Säkerhetsrådgivare Verksamheter som transporterar farligt gods ska ha en säkerhetsrådgivare knuten till sin organisation. Säkerhetsrådgivaren kan kontaktas för vägledning om olika kemiska ämnens miljö- och hälsoeffekter. Kemikalieinspektionen På Kemikalieinspektionens webbsida: finns PRIO- och begränsningsdatabasen som kan ge vägledning vid bedömning av kemiska ämnens miljöoch hälsoeffekter. RIB (Resurser och Integrerat Beslutsstöd) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har information om farliga ämnen i RIB. RIB består av Bibliotek, Resurs samt Farliga ämnen, olika beräknings- och simuleringsprogram kring spridning av farliga ämnen i luft och mark och en stor mängd fulltextdokument och erfarenhetsrapporter från tidigare olyckor. Lagar, myndigheters föreskrifter och vägledningar Miljöbalken (1998:808) Lag (2006:263) och förordning (2006:211) och föreskrifter om transport av farligt gods Lag (1999:381), förordning (2015:236) och föreskrift MSBSF (2015:8) om att förebygga och begränsa allvarliga kemikalieolyckor Lag (2003:778) och förordning (2003:789) om skydd mot olyckor EU:s direktiv om stora olyckor Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS) Litteratur Vägledning vid bränder och utsläppsberedskap, Miljösamverkan Västra Götaland, oktober 2002, reviderad Hösten Åtgärder vid kemikalieutsläpp - metodvägledning, (Svenska brandskyddsföreningen) Brandskyddsföreningen, Räddningstjänst och miljö (MSB),

8 Miljökonsekvenser vid olyckshändelser, (Räddningsverket) MSB, Yttre faktorers inverkan på miljökonsekvenser vid olyckor, (Räddningsverket) MSB, Effekter av släckvatten, (Räddningsverket) MSB, Tolkning av miljödata i Farligt Godskorten, (Svenska brandskyddsföreningen) Brandskyddsföreningen Stellan Fischer, Projektgrupp Handläggarstödet är framtaget inom Miljösamverkan f och Räddsam f. Medverkande i projektgruppen har varit Per Fernström, Sävsjö, Peter Larsson, Eksjö, Peppe Kättström, Tranås, Dörte Schuldt, Vaggeryd, David Melle, Jönköping, Fredrik Björnberg, Räddningstjänsten Vaggeryd, Jerker Sturedahl, Räddningstjänsten Jönköping och projektledare Annica Malmer, Miljösamverkan f. 8

9 Bilaga 1 - Checklistor för miljöinspektörer att använda vid miljöolyckor Vid mottagande av larm/anmälan ta reda på följande: Namn och telefonnummer till den som ringer och anmäler. Tid och exakt plats för olyckan. Kortfattad beskrivning av olyckan. Vad och hur mycket som har släppts ut. Om utsläppet fortfarande pågår. Vilka åtgärder som har vidtagits. Registreringsnummer på eventuellt fordon som orsakat olyckan. Om räddningstjänst eller någon annan på plats. Vilka i så fall? Hur räddningsledaren nås. Telefonnummer? Om restvärdesledare/försäkringsbolag har kontaktats. Om andra har kontaktats. Vilka i så fall? Tekniska? Väghållaren? Meddela den som kontaktar miljöförvaltningen när du bedömer att du eller en kollega kan vara på olycksplatsen. Meddela kollega att du åker, vart du åker samt när du kan tänkas vara tillbaka. 9

10 Bra att känna till innan du åker ut till olycksplatsen Recipient- och grundvattenförhållanden, exempelvis skyddsområde för vattentäkt, berörda vattendrag, enskilda brunnar, va-situationen på platsen och dagvattenbrunnar i närheten. Lämpligt kartmaterial som jordartskarta, grundvattenkarta, dag- och spillvattenkartor kan vara bra att ha till hands. Känsliga objekt som kan bli berörda, exempelvis naturområden med känsliga och sällsynta arter, bostäder och verksamheter. Uppgifter om berörd verksamhet, är den en anmälnings- eller tillståndspliktig verksamhet. Vem som är fastighetsägare till det drabbade området. 10

11 Tips på vad som kan vara bra att ta med till olycksplatsen Akutväska (se innehåll i separat checklista) Uppgifter om berörd verksamhet Karta över området Skrivmaterial Mobiltelefon och batterier/laddkabel Kamera med batterier Surfplatta/laptop med lämpliga program och batterier/laddkabel Lämpliga kläder och stövlar Telefonlistor/larmlistor Om det kan bli långvarigt ta med dryck och något att äta Tjänstelegitimation Visitkort 11

12 Exempel på innehåll i en akutväska Hjälm Engångshandskar Gummihandskar (kemikalieresistenta) Våtservetter Hushållspapper Plastpåsar (typ 3 liters fryspåsar) Ficklampa Markeringsspray (för markering av lägen innan bärgning av fordon) Varselväst (med text MILJÖ) och varselbyxor vid mörker Hörselskydd Skyddsglasögon Engångsrock Provtagningsutrustning Påse till sopor och smutsiga kläder/skor 12

13 När du är på olycksplatsen 1. Parkera på anvisad plats. 2. Kontakta alltid först räddningsledaren och meddela vem du är. 3. Kontrollera de uppgifter som du fått tidigare och komplettera med det du behöver veta. 4. Kontakta restvärdesledaren/försäkringsbolag vid behov om det inte redan är gjort. 5. Restvärdesledaren/försäkringsbolaget beslutar i samråd med miljöförvaltningen om erforderliga saneringsåtgärder och tillvägagångssätt (även tidsmässigt) och vad som krävs för att sanera och friskriva platsen. 6. Dokumentera händelseförloppet efterhand. Även väder, vind och temperatur. Ta gärna foton. 7. Diskutera eventuell uppföljning av saneringen. 8. När du lämnar olycksplatsen, meddela de som eventuellt fortfarande är kvar att du åker. Tillbaka på kontoret Diarieför och dokumentera händelsen i ärendehanteringssystemet. Överväg eventuell åtalsanmälan. Informera kollegorna och chef samt eventuellt nämndpolitiker. Vid större eller ovanligare händelser, delge och diskutera erfarenheter med kollegorna. Skriv avgiftsbeslut och debitera verksamhetsutövaren enligt gällande taxa. 13

14 Telefonlista Jönköpings län Inre befäl räddningstjänsten: Omfattar Räddningstjänsterna i Jönköpings län samt Ydre kommun. Restvärdesledare Miljörestvärdeledare går att kontakta direkt. Aktuell kontaktlista finns på: Där står vem som är miljörestvärdeledare och vilka områden de ansvarar för i första hand. Man kan även kontakta inre befäl för att få hjälp med att larma en miljörestvärdeledare. Polis Tjänsteman i beredskap (TIB) Alla TIB:ar nås via Berättar vem du vill ha tag i. Alla TIB:ar nås även via SOS (112), men detta nummer ska inte belastas i onödan. Exempel på myndigheter som lämnar ut sina nummer på sin webbsida: Folkhälsomyndigheten hälsa och människosmitta Jordbruksverket vid djur och djursmitta Livsmedelsverket livsmedel och dricksvatten Strålsäkerhetsmyndigheten radioaktiva ämnen Telefonlista kommunspecifik Det är lämpligt är att ha en kommunspecifik telefonlista som uppdateras regelbundet. I denna kan man förutom ovanstående namn och telefonnummer lägga in kontaktuppgifter till kollegor, grävare, Tekniska (VA, gata, kost osv.), media och informationsansvarig inom kommunen. Webbplatser och appar för mer information Följande appar och program kan vara bra att ladda ner och ha tillgängliga: SGUs geokarta där det finns kartor över bl.a. jordarter, grundvatten, brunnar, jorddjup, ortofoto. MSB:s app RIB-sök där man bl.a. kan söka information om kemikalier och andra produkter som klassificeras som farligt gods. Livsmedelsverkets app olycka vid vattentäkt Trafikverkets trafikinformation 14