Länsförsäkringar Kalmar län Rapport om solvens och finansiell ställning 2016

Transkript

1 Länsförsäkringar Kalmar län Rapport om solvens och finansiell ställning 2016

2 Sammanfattning A Länsförsäkringar Kalmar län är ett ömsesidigt försäkringsbolag, vilket innebär att bolaget ägs av försäkringstagarna. Bolaget erbjuder och förmedlar ett brett utbud av sak-, liv-, hälsa-, djur- samt bank- och fondtjänster. Resultatet förbättrades väsentligt under 2016 i såväl försäkringsrörelsen som i kapitalförvaltningen. Försäkringsrörelsen nådde en totalkostnadsprocent på 95,3 procent och kapitalförvaltningen en totalavkastning på 8 procent. Bolagets styrelse har beslutat om återbäring till delägarna (kunderna) för verksamhetsåret B Bolaget har ett väl genomarbetat företagsstyrningssystem som beskriver vilka risker bolaget har, hur bolaget arbetar med riskhantering och hur den interna kontrollen följer upp bolagets riskåtagande. Företagsstyrningssystemet tar även sikte på vilka ersättningssystem som finns, hur lämplighetsprövning genomförs, hur och på vilket sätt aktsamhetsprincipen styr investeringar av kapitalet samt hur bolaget genomför och följer upp utlagd verksamhet. För uppföljning av företagstyrningssystemet finns internrevisor, compliance och riskkontrollfunktion. Utöver dessa finns en aktuariefunktion som gör försäkringstekniska bedömningar. C Skadeförsäkringsriskerna är väl balanserade och återförsäkras i relativt hög utsträckning genom det med övriga länsförsäkringsbolag gemensamt ägda servicebolaget Länsförsäkringar AB. Den största delen av riskerna, mätt som kapitalkrav, utgörs av marknadsrisker där aktierisk utgör merparten av kapitalkravet inom marknadsrisk. Betydande koncentration finns mot det strategiska innehavet i Länsförsäkringar AB, men placeringstillgångarna är i övrigt väl diversifierade. Riskerna till följd av förmedlad affär inom framför allt bank- och fondtjänster är begränsade till en andel av provisionerna för de förmedlade affärerna. D Som huvudprincip värderas bolagets tillgångar i solvensbalansräkning till marknadsvärde, det vill säga det belopp för vilket de skulle kunna utväxlas i en transaktion mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och har ett intresse av att transaktionen genomförs. För den finansiella redovisningen tillämpar bolaget för sin värdering så kallad lagbegränsad IFRS. I samband med upprättade av Solvens 2-balansräkning sker omvärdering av posterna aktier i dotterbolag, återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar, förutbetalda anskaffningskostnader och försäkringstekniska avsättningar

3 E Kapitalplanering genomförs en gång per år och är integrerad med affärsplaneringen. Storleken på kapitalbehovet och tillgången på kapital analyseras där målet är att säkerställa att kapitalbasen är tillräcklig för att bära de risker som följer av realiserandet av affärsplanen. Kapitalbasen i Länsförsäkringar Kalmar län består endast av primärkapital nivå 1 och tillåts därför i sin helhet täcka solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav. Bolaget använder Standardformeln för beräkning av solvenskapitalkravet

4 Innehållsförteckning Sammanfattning A. Verksamhet och resultat A.1 Verksamhet A.1.1 Om Länsförsäkringar Kalmar län A.2 Försäkringsresultat A.3 Investeringsresultat A.4 Resultat från övriga verksamheter B. Företagsstyrningssystemet B.1 Allmän information om företagsstyrningssystemet B.1.1 Strukturen hos förvaltnings- och ledningsorganen B.1.2 Företagsstyrningssystemets lämplighet B.1.3 Ersättningsprinciper B.1.4 Materiella transaktioner B.2 Lämplighetskrav B.3 Riskhanteringssystemet inkl. egen risk- och solvensbedömning B.3.1 Beskrivning av riskhanteringssystemet B.3.2 Information om den egna risk- och solvensbedömningen B.4 Internkontrollsystem B.5 Internrevisionsfunktion B.6 Aktuariefunktion B.7 Uppdragsavtal B.8 Övrig information B.8.1 Bedömning av företagsstyrningssystemet C. Riskprofil C.1 Teckningsrisk C.1.1 Riskexponering C.1.2 Riskreduceringstekniker C.1.3 Riskkänslighet C.2 Marknadsrisk C.2.1 Riskexponering C.2.2 Riskkoncentration C.2.3 Riskreduceringstekniker C.2.4 Riskkänslighet

5 C.3 Kreditrisk C.3.1 Riskexponering C.3.2 Riskkoncentration C.3.3 Riskreduceringstekniker C.3.4 Riskkänslighet C.4 Likviditetsrisk C.4.1 Riskexponering C.4.2 Riskkoncentration C.4.3 Riskreduceringstekniker C.4.4 Riskkänslighet C.5 Operativ risk C.5.1 Riskexponering C.5.2 Riskkoncentration C.5.3 Riskreduceringstekniker C.6 Övriga materiella risker C.6.1 Riskexponering C.6.2 Riskkoncentration C.6.3 Riskreduceringstekniker C.6.4 Riskkänslighet D. Värdering för solvensändamål D.1 Tillgångar D.1.1 Värderingen i samband med solvensberäkningen D.1.2 Värderingsprinciper i solvensberäkningen för olika tillgångsklasser D.2 Försäkringstekniska avsättningar D.2.1 Värderingen av försäkringstekniska avsättningar för olika affärsgrenar D.2.2 Materiella skillnader mot den finansiella redovisningen D.2.3 Övrig information om försäkringstekniska avsättningar D.3 Andra skulder D.4 Alternativa värderingsmetoder D.4.1 Innehav av LFAB-aktier D.4.2 Innehav av aktier i LFK Finans AB och dess underliggande tillgångar D.5 Övrig information D.5.1 Övrig information om tillgångar D.5.2 Övrig information om andra skulder E. Finansiering

6 E.1 Kapitalbas E.1.1 Mål och principer för kapitalbasen E.1.2 Skillnader mellan tillgångar minus skulder i solvensbalansräkningen och eget kapital i den finansiella redovisningen E.1.3 Struktur, värde och kvalitet på primär- och tilläggskapital E.2 Solvens- och minimikapitalkrav E.2.1 Allmän information om Länsförsäkringar Kalmar läns solvens- och minimikapitalkrav E.2.2 Utveckling av solvenskapitalkravet och minimikapitalkravet E.3 Användning av undergruppen för durationsbaserad aktiekursrisk vid beräkning av solvenskapitalkravet E.4 Skillnader mellan Standardformeln och använda interna modeller E.5 Underskridning av minimikapitalkravet och solvenskapitalkravet

7 A. Verksamhet och resultat A.1 Verksamhet A.1.1 Om Länsförsäkringar Kalmar län Ägarstyrning och operativ organisation Länsförsäkringar Kalmar län är ett ömsesidigt försäkringsbolag som erbjuder och förmedlar ett brett utbud av sak-, liv-, hälsa-, djur- samt bank- och fondtjänster. Att Länsförsäkringar Kalmar län är ömsesidigt innebär att bolaget ägs av sakförsäkringstagarna. Dessa väljer 54 fullmäktigeledamöter som ska företräda dem på bolagsstämman. Bolagsstämman utser bolagets styrelse som under året bestått av tio ledamöter inklusive två personalrepresentanter. Bolaget har sitt huvudsakliga verksamhetsområde i Kalmar län. Länsförsäkringar Kalmar län ingår som ett av 23 lokala och kundägda länsförsäkringsbolag i länsförsäkringsgruppen. Gemensamt äger gruppen Länsförsäkringar AB med dotterbolag. Länsförsäkringar Kalmar län äger 3,4 procent av andelarna i Länsförsäkringar AB. Länsförsäkringar Kalmar län har två helägda dotterbolag, LFK Finans och LFK Mästaren. LFK Finans AB äger och förvaltar aktier i fastighetsbolag, däribland Humlegården Fastigheter AB och Lansa Fastigheter AB. LFK Mästaren AB äger och förvaltar fastigheter och därmed förenlig verksamhet. Figur A1 (1): Länsförsäkringar Kalmar läns dotterbolag 31 december 2016 Extern revisor och finansiell tillsyn Bolaget står under tillsyn av Finansinspektionen, Bolagets revisor är Eva Fällén, auktoriserad revisor Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB,

8 Betydande affärshändelser under rapporteringsperioden Resultatet förbättrades väsentligt i såväl försäkringsrörelsen som i kapitalförvaltningen. Försäkringsrörelsens totalkostnadsprocent uppgick till 95,3 procent och kapitalförvaltningen en totalavkastning på 8 procent. En stor anledningen till försäkringsrörelsens positiva tekniska resultat förklaras av återläggning av tidigare års skadereserver som föranleds av anpassning till Solvens 2-regelverket. Försäkringsrörelsen har utvecklats positivt inom de flesta områden. Den totala premieintäkten ökade med 5,6 procent och de totala skadekostnaderna minskade med - 0,6 procent. Sakförsäkring lämnar idag ett positivt resultat före återbäring och rabatter och förväntas ha en fortsatt stabil utveckling. Naturrelaterade skador har ökat i omfattning, vilket även haft påverkan på storskadorna. Året 2016 inleddes med många storskador på kort tid, därefter planade frekvensen på storskadorna ut under året, för att sedan på nytt öka under november. Vi har även initierat ett ökat fokus mot lönsamhet över tid inom samtliga affärer. Resultatet i kapitalförvaltningen blev bättre än förväntat då totalavkastningen under året uppgick till 8 procent. Mot bakgrund av att inflationen, mätt i KPI, varit låg, blev den reala avkastningen väsentlig, vilket får betraktas som ett bra resultat för ett sakförsäkringsbolag. Den förmedlade bank- och livverksamheten genererade ett negativt resultat om - 7,9 mkr (-9,8 mkr) respektive - 3,4 mkr (-7,5 mkr). Underskottet i både bank- och livverksamheten minskade dock jämfört med 2015 och dessa verksamhetsområden utgör en central del i bolagets ökade fokus på att nå lönsamhet över tid inom samtliga affärer. Bolagets styrelse har beslutat om återbäring till delägarna (kunderna) för verksamhetsåret 2016, där de flesta försäkringstyper omfattas. Bakgrunden till att återbäring föreslås är det goda resultatet för verksamhetsåret samt att det är en central del i bolagets värdeskapande för ägarna och kunderna. En annan central del i bolagets värdeskapande för ägarna är att återinvestera delar av vinsten inom länet. Detta märks bland annat genom de regionalt förankrade fastighetsinvesteringar som bolaget gjort under de senaste åren

9 A.2 Försäkringsresultat Försäkringsresultat per affärsgren (tkr) 2016 Skadeförsäkringsförpliktelser Försäkring avseende inkomstskydd Ansvarsförsäkring för motorfordon 629 Övrig motorfordonsförsäkring Försäkring mot brand och annan skada på egendom Totalt försäkringsresultat skadeförsäkringsförpliktelser Icke-proportionella skadeåterförsäkringsförpliktelser Icke-proportionell sjukåterförsäkring Icke-proportionell olycksfallsåterförsäkring Icke-proportionell egendomsåterförsäkring Totalt försäkringsresultat icke-proportionella skadeåterförsäkringsförpliktelser Totalt försäkringsresultat Tabell A2 (1): Försäkringsresultat per affärsgren, inklusive skadelivräntor per 31 december Länsförsäkringar Kalmar län är enbart verksamt i Sverige. Bolaget har under året ökat eller bevarat marknadsandelarna inom de flesta affärsgrenarna. Premieinkomsten för egen räkning ökade med 6,9 procent och försäkringsersättningar för egen räkning minskade med 0,6 procent jämfört med föregående år. Försäkringsersättningarna för 2016 har dock påverkats av en återläggning av tidigare års skadereserver på grund av anpassning till Solvens 2-regelverket. Få skador har varit av den storleken att återförsäkringsskyddet trätt in. Driftskostnaderna för egen räkning har sjunkit med 4,8 % jämfört med föregående år. Jämförelsen mellan åren blir dock något missvisande då föregående år även innehöll kostnader för bolagets 175-årsjubileum

10 A.3 Investeringsresultat Investeringsresultat per tillgångsslag (tkr) Nettoresultat Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Byggnader och mark Summa Tabell A3 (1): Intäkter och kostnader per tillgångsslag 31 december 2016 Resultatet i kapitalförvaltningen blev högre än förväntat då bolaget under året har haft en gynnsam tillgångsfördelning. Avkastningen för den totala portföljen blev 8 procent. Största delen av finansresultatet kommer från värdeuppgång på aktier i svenska och globala bolag men också från onoterade fastighetsaktier. På räntesidan är det främst företagsobligationer som har bidragit positivt till resultatet. Vinster och förluster som påverkar eget kapital Rapport över förändringar i eget kapital för moderbolaget (tkr) Övrigt eget kapital Balanserade vinstmedel Årets resultat Totalt kapital Ingående balans Vinstdisposition Årets resultat Utgående balans Tabell A3 (2): Vinster och förluster som påverkar eget kapital per 31 december 2016 Alla vinster och förluster i Länsförsäkringar Kalmar län redovisas i årets resultat och påverkar på så sätt det egna kapitalet. Moderbolaget har inget övrigt totalresultat. Investeringar i värdepapperisering Bolaget har inga investeringar i värdepapperiserade tillgångar

11 A.4 Resultat från övriga verksamheter Bolaget erbjuder och förmedlar ett brett utbud av försäkring inom livområdet samt bank- och fondtjänster genom avtal med Länsförsäkringar AB och dess helägda dotterbolag. För de förmedlade affärerna har bolaget ansvaret för kundrelationerna och erhåller ersättning för detta. Övriga intäkter och kostnader (tkr) 2016 Övriga intäkter Övriga kostnader Summa Tabell A4 (1): Intäkter och kostnader från övrig verksamhet per 31 december 2016 Under 2016 ökade antalet bankkunder med 9 procent och antalet bankkunder uppgår nu till cirka kunder. Ökningen har medfört ökade volymer avseende utlåningen och inlåningen. Den förmedlade bank- och livverksamheten genererade dock ett negativt resultat om 7,9 mkr (- 9,8 mkr) respektive -3,4 mkr (-7,5 mkr). En av utmaningarna består i att bli bättre på att attrahera kundgruppen små och medelstora företag inom bank- och försäkringsverksamheten. Övrig förmedlad affär såsom djurförsäkring och fastighetsförmedling lämnade tillsammans överskott om 1,6 mkr (1,6 mkr). Totalt lämnade den förmedlade affären ett underskott om -9,7 mkr (-15,6 mkr). Leasingavtal Länsförsäkringar Kalmar län har operationella leasingavtal som främst består av hyreskontrakt för lokaler. Övriga leasingavtal innefattar främst diverse inventarier såsom kopiatorer, kaffemaskiner, video- och konferenssystem samt en bil i elbilspoolen. Övriga bilar är kontantbetalade. Under 2016 uppgick det på balansräkningen aktiverade värdet för operationell leasing till tkr, varav tkr bestod av hyreskontrakt för lokaler. Dessa hyreskontrakt löper generellt över 3 år med option på förlängning

12 B. Företagsstyrningssystemet B.1 Allmän information om företagsstyrningssystemet Länsförsäkringar Kalmar läns företagsstyrningssystem syftar till att säkerställa en effektiv och ändamålsenlig styrning och ledning av bolaget och uppfyllnad av dess uppdrag och mål inom ramen för beslutad risktolerans och uppsatta regelverk. B.1.1 Strukturen hos förvaltnings- och ledningsorganen Figur B1 (1): Länsförsäkringar Kalmar läns organisationsstruktur per 31 december 2016 Styrelsen Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltning och ska behandla och fatta beslut i frågor av väsentlig betydelse och av övergripande natur, som rör bolagets verksamhet. Styrelsen ska bland annat fastställa övergripande mål för verksamheten och strategier för att nå målen. Styrelsen ska fastställa en ändamålsenlig organisation för verksamheten och ska fortlöpande

13 utvärdera bolagets operativa ledning och vid behov tillsätta eller entlediga VD. Styrelsen ska utfärda instruktioner i syfte att klargöra ansvarsfördelningen mellan bolagets olika organ och befattningshavare. Styrelsen ska även se till att det finns effektiva system för uppföljning och kontroll av bolagets verksamhet och ekonomiska ställning mot de fastställda målen samt utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar. Styrelsen ska kontinuerligt hålla sig underrättad om bolagets utveckling för att fortlöpande kunna bedöma bolagets ekonomiska situation och finansiella ställning. Styrelsen ska vidare regelbundet behandla och utvärdera bolagets riskutveckling och riskhantering. Under året följer styrelsen regelbundet upp resultat- och försäljningsutveckling, kapitalavkastning, finansiell ställning och kapitalsituation samt utveckling av risker med mera i förhållande till affärsplan och prognoser. Styrelsen erhåller regelbundet rapporter från kontrollfunktionerna och följer löpande upp bolagets aktuella ärenden hos myndigheter. Styrelsen för Länsförsäkringar Kalmar län har inrättat ett Ersättningsutskott, ett Finansutskott och ett Revisionsutskott. Utskottens uppgifter fastställs av styrelsen i särskilda arbetsordningar för utskotten. Revisionsutskottet Revisionsutskottet är ett utskott till bolagets styrelse vars ledamöter är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Utskottet har utsetts av styrelsen i syfte att bereda i revisionsfrågor och för att kvalitetssäkra bolagets interna styrning och kontroll vad gäller finansiell rapportering, riskhantering och riskkontroll, regelefterlevnad och övrig intern styrning. Utskottet granskar och bereder riskrapporten i syfte att säkerställa dess ändamålsenlighet och omfattning. Finansutskottet Finansutskottet är ansvarigt för att aktuell risknivå i kapitalförvaltningen är inom ramen för den av styrelsen beslutade risknivån. Utifrån identifierade omvärldshändelser som kan påverka risknivån i kapitalförvaltningen ansvarar finansutskottet för att göra en riskbedömning och besluta om eventuella riskåtgärder. Finansutskottet ska årligen och då det är befogat ur risksynpunkt göra en översyn av Bolagets strategiska allokering (normalportföljen) och föreslå styrelsen att fastställa eventuella förändringar av den strategiska allokeringen i syfte att styra förväntad avkastning och risk. Finansutskottet eller VD och chef ekonomi äger rätt att ta beslut inom ramen för normalportföljen och i enlighet med Delegering av beslutanderätt i placeringsfrågor i bolagets Placeringsriktlinjer

14 Ersättningsutskottet Bolagets styrelse har utsett ett ersättningsutskott med uppgift att ansvara för att bereda väsentliga ersättningsbeslut samt besluta om åtgärder för att följa upp tillämpningen av Riktlinje för ersättning. Ersättningsutskottets sammansättning ska utgöras av ordföranden, vice ordföranden och ytterligare en styrelseledamot. Bolagets ersättningsutskott ska bereda frågor om ersättning och övriga anställningsvillkor till VD och ledande befattningshavare inför behandling av styrelsen. Beslut om ersättning och övriga anställningsvillkor till VD samt direktrapporterande till VD fattas av styrelsen. Dualitetsprinciper För att minska operativa risker i verksamheten tillämpar Länsförsäkringar Kalmar län dualitetsprinciper. Det innebär att ansvaret i en process fördelas så att ingen enskild individ hanterar aktiviteter som i kombination kan innebära risk för interna oegentligheter. Dualitet bidrar även till processens tillförlitlighet och effektivitet. Samtliga kritiska processer är analyserade utifrån ett dualitetsperspektiv och vid bristande dualitet vidtas lämpliga åtgärder såsom justering av processen, införande av nyckelkontroll, förändring av roller och ansvar inom processen. Centrala funktioner Nedan följer en kort beskrivning av de centrala funktionerna internrevision, compliance, riskkontroll och aktuarie: Internrevisionsfunktionen är en funktion för oberoende granskning som är direkt underställd styrelsen. För detaljer se kapitel B.5. Compliancefunktionens övergripande mål är att säkerställa att affärsverksamheten (första försvarslinjen) bedrivs i enlighet med externa och interna regelverk. För detaljer, se kapitel B.4. Riskkontrollfunktionens övergripande mål är att ge en allsidig och saklig bild av bolagets risker och analysera utvecklingen av riskerna samt agera rådgivare till VD och styrelse i riskhanteringsfrågor. För detaljer, se kapitel B.3.1. Aktuariefunktionen ska samordna och svara för kvaliteten i beräkningen av försäkringstekniska avsättningar. Aktuariefunktionen ska även bidra till riskhanteringssystemet, främst genom att övervaka arbetet med aktuariernas bidrag till relevanta delar av riskberäkningarna. Aktuariefunktionen ska också yttra sig över policyn för tecknande av försäkringar och lämpligheten av återförsäkringslösningarna

15 B.1.2 Företagsstyrningssystemets lämplighet Länsförsäkringar Kalmar län är ett ömsesidigt ägt bolag, vars ändamål och uppdrag är att främja försäkringstagarnas (ägarnas) ekonomiska intressen genom att erbjuda enkla och konkurrenskraftiga bank- och försäkringslösningar som möter kundernas behov av ekonomisk trygghet. För att erbjuda ett komplett försäkringsutbud erbjuder Länsförsäkringar Kalmar län både egna produkter samt förmedlar produkter åt Länsförsäkringar AB (LFAB) och dess dotterbolag. Bolagets mål är att genom tillväxt inom samtliga affärer öka lönsamheten. Detta genom att ha de mest nöjda kunderna inom bank- och försäkring samt öka andelen helkunder inom ramen för bolagets riskstrategi. Riskstrategin bestäms genom att bolaget på ett strukturerat och disciplinerat sätt arbetar med riskhantering för att fatta medvetna beslut, understödja strategiska mål samt undvika förluster. Företagsövergripande kontroller genomförs årligen för att säkerställa att företagsstyrningssystemet och dess beståndsdelar existerar, är kompletta och efterlevs inom organisationen. Kontrollerna genomförs, sammanställs och analyseras av compliancefunktionen i samverkan med riskkontrollfunktionen. I samband med ERSA-processen utvärderas även bolagets riskhanteringssystem i sin helhet. Utvärderingen bedömer lämpligheten och effektiviteten i de processer, system och kontroller som finns inom bolaget för att hantera och kontrollera bolagets riskexponering. Styrelsen ansvarar för utvärderingen. Syftet med Länsförsäkringar Kalmar läns riskbaserade verksamhetsstyrning är att understödja verksamheten och dess mål genom att på ett effektivt sätt hantera och ta hänsyn till risk. Riskbaserad styrning utförs i verksamheten genom: Att affärsplanering och affärsmässiga beslut tar höjd för identifierade risker och framtida händelser med potentiell inverkan på bolagets möjlighet att uppfylla sina mål Löpande styrning, hantering och rapportering av risker samt det kapitalkrav som riskerna innebär. Egen risk och solvens analys (ERSA) som är integrerad med bolagets kapitalplanering och som har sin utgångspunkt i bolagets affärsplan. För att säkerställa att hänsyn till risker tas i affärsbeslut genomförs riskanalyser i samband med strategiskt viktiga beslut. Efterlevnad av aktsamhetsprincipen inom placeringsverksamheten Länsförsäkringar Kalmar läns kapitalförvaltning styrs av bolagets Policy för kapitalförvaltningen och av bolagets Placeringsriktlinjer. Syftet med dessa är bland annat att säkerställa aktsamhet i kapitalförvaltningen. Bolaget uppfyller aktsamhetsprincipen enligt följande:

16 Bolaget investerar i tillgångar och instrument vars risker bolaget bedömer sig kunna identifiera, mäta, övervaka, kontrollera och rapportera. Vid investering i nya tillgångsslag görs en bedömning av huruvida bolaget besitter den kompetens som krävs för att förvalta och hantera medföljande risker. En bedömning görs även av hur investeringen påverkar den befintliga placeringsportföljen samt om placeringen sätter försäkringstagarnas bästa i fokus. Bolaget säkerställer att de tillgångar som täcker minimi- och solvenskapitalkravet (MCR respektive SCR) har rätt säkerhet, kvalitet, likviditet och lönsamhet genom ett tydligt placeringsramverk i form av placeringsriktlinjer. Den aktuella placeringsportföljen utvärderas regelbundet för att säkerställa att dess totala marknadsrisk, kombinerat med bolagets övriga risker, ger en kapitalkvot som ryms inom det uppsatta målintervallet. Bolaget säkerställer att tillgångar som är avsatta för att täcka försäkringstekniska avsättningar investeras lämpligt genom att ha tydliga limiter avseende rating och valutafördelning. En nedre gräns är även uppsatt för hur stor del av FTA som ska täckas med räntebärande värdepapper. Vidare sker även en kontroll av durationen mellan ränteportföljen och bolagets skuld gentemot försäkringstagarna. Varje månad tas ett förmånsrättsregister fram som kontrollerar att bolagets tillgångar överstiger bolagets försäkringstekniska skulder. B.1.3 Ersättningsprinciper För att säkerställa att bolagets ersättningar till anställda följer bolagets övergripande mål har styrelsen antagit en riktlinje som anger hur principerna för ersättningar fastställs, hur riktlinjen ska tillämpas och följas upp samt hur anställda som kan påverka bolagets risknivå definieras. Vidare beskriver riktlinjen hur ersättningssystemet är uppbyggt samt dess tillämpning och uppföljning. Ersättningarna ska främja långsiktighet och inte uppmuntra till ett överdrivet risktagande. Ersättningarna får inte hota bolagets förmåga att upprätthålla en lämplig kapitalbas. Utgångspunkten för ersättningsmodellen är att den ska bidra till att skapa goda förutsättningar för Länsförsäkringar Kalmar att på ett långsiktigt och tillfredsställande sätt utföra sitt uppdrag från ägarna. Ersättningsmodellen ska stimulera till goda prestationer och bidra till att göra bolaget till en attraktiv arbetsgivare som kan konkurrera om rätt kompetens på marknaden. Ersättningsmodellen ska vara förenlig med och främja en sund och effektiv riskhantering och inte uppmuntra till ett överdrivet risktagande eller motverka bolagets långsiktiga intressen. Anställda inom bolaget ska ha marknadsmässiga anställningsvillkor för den lokala marknaden. Ersättningarna ska därigenom vara i nivå med branschen på den geografiska marknad där bolaget är verksamt. Utformning och nivå på ersättningar ska harmoniera med bolagets värderingar, det vill säga vara rimliga, präglade av måttfullhet och väl avvägda, bidra till en god etik och organisationskultur samt präglas av öppenhet och transparens. Bolaget utbetalar inte rörliga ersättningar till personal och ledamöter i bolagets förtroendeorgan. Under året har även bolagets provisionsbaserade ersättningar till dess säljare inom affärsområde företag & lantbruk avskaffats

17 Arvoden till styrelsens ordförande och ledamöter beslutas av bolagsstämman. Personer anställda i bolaget erhåller inte styrelsearvode. Bolagets styrelse beslutar om ersättning och övriga anställningsvillkor för verkställande direktören, övriga i företagsledningen och andra som rapporterar direkt till verkställande direktören. Beslut om övriga personalförmåner fattas av verkställande direktören och ska årligen anmälas till Bolagets styrelse. Bolaget erbjuder utöver kontant ersättning, anställda förmåner till exempel i form av rabatter på Bolagets produkter, bilförmån, kollektivavtalad lunchförmån samt i form av hälso- och friskvård. Pensions- och avgångsvillkor följer av kollektivavtal. Bolaget kan inom ramen för av bolagsstämman fastställda principer för ersättning till ledande befattningshavare, avtala om särskilda pensions- och avgångsvillkor. Bolaget genomför årligen en analys i syfte att identifiera så kallade Riskpersoner. Riskpersoner utgörs av personer som i tjänsten kan utöva ett inte oväsentligt inflytande på bolagets risknivå. Riskpersoner utgörs normalt av anställda i ledande positioner, centrala funktioner och ledande strategiska befattningshavare (t.ex. affärsområdeschefer). Därutöver genomför compliance stickprov i bolagets lönesystem för att säkerställa efterlevnad av bolagets interna riktlinjer för ersättning. Bolagets riskkontroll gör därefter en sammantagen bedömning av ersättningssystemets ändamålsenlighet. För 2016 har följande ersättningar utbetalats till ledning och personal:

18 B.1.4 Materiella transaktioner Som närstående personer till Länsförsäkringar Kalmar län räknas dess dotterbolag och bolag inom LFABs koncern. Närstående nyckelpersoner är styrelseledamöter och ledande befattningshavare och nära familjemedlemmar till dessa personer. Bedömningen om en närståenderelation föreligger eller inte föreligger har grundats på förhållandets ekonomiska innebörd och inte enbart på ägandet. B.2 Lämplighetskrav Bolaget ska tillse att den som ingår i bolagets styrelse, är verkställande direktör, ingår i företagsledningen, är ansvarig för någon av de fyra centrala funktionerna eller ansvarar för en annan nyckelfunktion, vid varje tidpunkt har kompetens och erfarenhet inom verksamhetsområdet samt innehar gott anseende och god integritet. Kraven gäller även för ersättare till sådan person som avses i första stycket. Bolaget genomför lämplighetsprövning vid nyrekrytering samt årligen för att säkerställa att kraven på lämplighet uppfylls vid varje tidpunkt. Vid utlagd verksamhet behåller bolaget ansvaret för att personer som omfattas av lämplighetskraven är lämpliga för sin uppgift, på samma sätt som om bolaget själva hade utfört arbetsuppgiften. Detta innebär att kraven på kompetens, erfarenhet och gott anseende är

19 desamma. När bolaget lägger ut någon av bolagets centrala funktioner sker en lämplighetsprövning av de personer hos uppdragstagaren som deltar i utförandet av funktionens arbete. Lämplighetsprövningen sker i enlighet med bolagets vid var tid gällande styrdokument för lämplighetsprövning. Även den person inom bolaget som utsetts att ansvara för en nyckelfunktion som lagts ut lämplighetsprövas. Prövningen sker då med utgångspunkt från att personen i fråga ska ha tillräcklig kunskap och erfarenhet för att kunna följa upp och kontrollera utförandet och resultatet av den utlagda verksamheten. Det innebär exempelvis att kunskapen inte behöver vara lika djupgående som för utförandet av funktionen, utan tillräcklig för uppföljning och kontroll av den utlagda funktionen. I syfte att säkerställa att lämplighetsprövning sker har bolaget antagit en riktlinje som beskriver hur lämplighetsprövning ska gå till. Lämplighetsprövning utförs årligen, vid bemanningsförändringar eller vid oförutsedd omständighet som har inverkan på efterlevnad av ställda krav, exempelvis vid misstanke om brottslighet. För att säkerställa efterlevnad av bolagets interna regelverk avseende lämplighetsprövning har bolaget inrättat en nyckelkontroll som utförs halvårsvis. Nedan redovisas en förteckning över ansvariga personer inom respektive nyckelfunktion:

20 Funktion för ledning och styrning Namn på befattningshavare Datum för genomförd prövning Styrelse Jan-Olof Thorstensson Ordförande Anders Franzén Johan Lindgren Sten Lundqvist Eivor Nilsson Helena Sjöholm Marie Waern Svalbring Fredrik Wiberg (Arbetstagarrepresentant) Magnus Larsson (Arbetstagarrepresentant) Anna- Lena Johansson (Arbetstagarsuppleant) Petter Ericsson (Arbetstagarrepresentant) N/A N/A N/A N/A Verkställande direktör Anna Blom Företagsledning Compliance officer Riskkontroller Internrevision Aktuarie Nils- Gunnar Thomsson Henric Ohlsson Stina Franzén Johan Pettersson Martin Brigenheim Maria Holgersson Martin Karlsson Utlagd till: Länsförsäkringar AB Utförs av: George Englund Beställaransvarig:Martin Brigenheim Utlagd till: Länsförsäkringar AB Utförs av. Birgitta Berglund Beställaransvarig: Anders Franzén Utlagd till: Länsförsäkringar AB Utförs av. Elize Wästanfors Beställaransvarig: Johan Pettersson Tabell B2 (1): Länsförsäkringar Kalmar läns förteckning över ansvariga personer inom respektive nyckelfunktion

21 B.3 Riskhanteringssystemet inkl. egen risk- och solvensbedömning Syftet med Länsförsäkringar Kalmar läns riskhanteringssystem är att understödja verksamheten och dess mål genom att på ett effektivt sätt hantera och ta hänsyn till risk. Riskbaserad styrning utförs i verksamheten genom: Att affärsplanering och affärsmässiga beslut tar höjd för identifierade risker och framtida händelser med potentiell inverkan på bolagets möjlighet att uppfylla sina mål. Löpande styrning, hantering och rapportering av risker samt det kapitalkrav som riskerna innebär. Egen risk- och solvensbedömning (ERSA) som är integrerad med bolagets kapitalplanering och som tar sin utgångspunkt i bolagets affärsplan. För att säkerställa att risker beaktas i affärsbeslut, genomförs riskanalyser i samband med strategiskt viktiga beslut. B.3.1 Beskrivning av riskhanteringssystemet Riskhantering Bolagets riskhanteringssystem syftar till att ge ledningen, och verksamheten som helhet, en möjlighet att på ett effektivt sätt hantera risker och möjligheter. Målet med riskhanteringssystemet är att verksamheten bedrivs med ett medvetet risktagande som aldrig äventyrar bolagets långsiktiga lönsamhet och existens. Riskhanteringen är en naturlig del av verksamheten och det är hela organisationens ansvar att bidra till riskhanteringssystemet. En förutsättning för detta är att riskhanteringssystemet är väl integrerat med systemet för företagsstyrning. Riskhanteringssystemet stödjer bolaget i att hantera och medvetet styra de risker bolaget utsätts för, så att onödiga risker undviks eller inte på något sätt uppmuntras. Riskhanteringssystemet är en företagsgenomgripande gemensam ansats i vilken samtliga risker beaktas sammantaget och i relation till varandra. Bolagets riskhanteringssystem beskrivs i bolagets Riskpolicy som är fastställd av styrelsen. Mer detaljerade ramar och limiter för hur stora exponeringar bolaget är beredd att ta på sig anges främst i Riktlinje för riskhantering och intern styrning och kontroll. Bolaget har, utöver sedvanlig rapportering, implementerat så kallade nyckelkontroller för att säkra god intern styrning och kontroll

22 Riskhanteringssystemet är väl integrerat med den interna styrningen och kontrollen. Detta stödjer riskhanteringssystemet genom att säkerställa att: Finansiell och icke finansiell information är tillförlitlig. Verksamheten bedrivs med ett medvetet risktagande där risker identifieras och åtgärdas. Styrande dokument upprättas och efterlevs. Kontrollaktiviteter genomförs och dokumenteras som en integrerad del av verksamheten. Rapportering och uppföljning görs som en integrerad del av arbetet på alla nivåer i organisationen. Riskhanteringsfunktion finns som rapporterar till VD och bolagets revisionsutskott minst fyra gånger per år samt till hela styrelsen minst en gång per år. Styrelsen följer genom rapportering från ansvariga för affärsverksamheten, aktuariefunktionen, riskhanteringsfunktionen, compliancefunktionen och funktionen för internrevision upp bolagets risker och tillser att riskhanteringen fungerar väl. Beräkning av kapitalkrav per riskkategori och analys av riskernas utveckling över tid samt hur riskerna samvarierar genomförs och rapporteras, av riskhanteringsfunktionen, kvartalsvis till styrelsen i form av en intern riskrapport. Dessutom följer bolagets finanskommitté kapitalkvotens utveckling månadsvis. Bolaget har utarbetat en process för att säkra att vid varje väsentlig förändring analyseras förändringens påverkan på bolagets riskprofil. Eventuella väsentliga förändringar och en analys av dess påverkan på bolagets riskprofil ingår i den kvartalsvisa interna riskrapporten. Riskstrategi Risktagande är nödvändigt för att uppnå verksamhetens mål och ska ske utifrån medvetna beslut. Risktagandet ska inte nödvändigtvis minimeras men vara befogat utifrån förväntad avkastning och strategiska målsättningar. Bolaget arbetar strukturerat och disciplinerat med riskhantering för att skapa möjlighet till medvetna beslut, understödja strategiska mål samt för att undvika förluster. Placeringsverksamheten bedrivs i försäkringstagarnas bästa intresse och alla placeringstillgångar ska förvaltas enligt aktsamhetsprincipen. Riskstrategin är en integrerad del i bolagets verksamhetsstyrning vilken, givet bolagets affärsstrategi, syftar till att styra bolagets risktagande så att en bra avvägning mellan risktagande och förutsättningar för avkastning uppnås. Bolagets verksamhet innebär exponering mot risker som varken kan undvikas eller kan reduceras. Däremot ska riskerna styras medvetet och bolaget ska sträva efter att inga onödiga

23 risker tas. Det interna systemet för bevakning av riskrelaterade händelser, den interna kulturen och ersättningssystemet ska främja en riskmedvetenhet som bidrar till rätt nivå av risktagande. Organisationens kapacitet och förmåga att hantera risker ska vara en faktor som beaktas vid beslut om: Vilka produkter och tjänster som ska erbjudas Vilka återförsäkringsskydd som tecknas Vilka kundgrupper bolagets riktar sig till Vilka instrument som tillgångar placeras i Förändringar i processer, organisationsstruktur och hur bolaget arbetar och samverkar Bolagets risker delas in efter huruvida de är eftertraktade i form av önskvärda, nödvändiga eller icke önskvärda risker. Indelningen ger uttryck för bolagets attityd till risk och är samstämmig med bolagets övergripande strategi. Önskvärda risker är de risker bolaget är villigt att exponera sig för med syfte att uppnå bolagets strategiska mål. Dessa ska dock hållas på en medveten och kontrollerad nivå så att bolaget maximerar värdeskapandet utan att riskera insolvens eller bristande möjlighet att uppfylla åtaganden till försäkringstagarna. Nödvändiga risker är de risker som inte bidrar direkt till bolagets avkastning, men som är nödvändiga för att bedriva verksamheten. Sådana risker ska i möjlig mån begränsas. Icke önskvärda risker är risker vars negativa påverkan på bolagets möjligheter till måluppfyllnad överskrider riskens potentiella värdeskapande. Sådana risker ska reduceras och om möjligt elimineras. Figuren på nästa sida illustrar bolagets attityd till risk i respektive riskkategori

24 Figur B3 (1): Länsförsäkringar Kalmar läns riskkategorier Bolagets övergripande risktolerans Bolaget har på en övergripande nivå bestämt en risktolerans som uttrycks som en lägsta nivå på kvoten mellan kapitalbas och solvenskapitalkravet (benämns solvenskapitalkvot). Enligt beslut av styrelsen ska solvenskapitalkvoten vara minst 175 procent. Utöver att besluta den övergripande risktoleransen skall bolagets styrelse även besluta om bolagets kapitalmål vilket uttrycks som ett intervall mellan en övre och undre målnivå. Kapitalmålets syfte är att spegla bolagets kapitalbehov samt säkerställa att bolaget har tillräckligt med kapital för att kunna möta ett negativt scenario (exempelvis fallande tillgångspriser och/eller en negativ utveckling av bolagets affär) utan att riskera att understiga beslutad risktolerans. För 2016 har den undre målnivån beslutats till 185 procent och övre målnivån till 275 procent. Utöver den övergripande risktoleranser finns ytterligare limiter och begränsingar inom varje riskkategori. I riktlinje för kapitalförvaltning anges tillåtna placeringar och limiter för placeringstillgångarna. Riktlinjer för återförsäkring och självbehåll, riktlinje för EML (Estimated maximum loss), samt riktlinje för riskurval där begränsas risktagandet inom försäkringsrisker. B.3.2 Information om den egna risk- och solvensbedömningen Den egna risk- och solvensbedömningen - ERSA ska säkerställa att bolagets kapital är och förblir tillräckligt för att bära de risker som följer av realiserandet av bolagets affärsplan. Analysen tar sin utgångspunkt i arbetet med affärsplanen och inkluderar realistiska scenarier, stresstester och omvända stresstester. Resultaten av analysen ska leda till modifieringar av affärsplanen om så krävs för att en acceptabel risknivå ska kunna upprätthållas

25 Processen är indelad i fyra huvudsteg: Utveckla övergripande förutsättningar, Genomföra ett basscenario, Genomför alternativa scenarier och stresstester, Sammanställ rapport. Utgångspunkt för ERSA-processen är arbetet med bolagets strategi och affärsplan för att bedriva affären samt att bolaget tar del och använder sig av de omvärldsscenarier som Ekonomiska sekretariatet på Länsförsäkringar AB (LFAB) tar fram inför varje årlig ERSA-process. Som en del i ERSA-processen ska styrelse och ledningsgrupp göra en bedömning om de antaganden som ligger till grund för standardformeln ligger i linje med bolagets riskprofil. Om riskprofilen bedöms avvika signifikant från standardformelns antaganden ska någon eller några av följande åtgärder genomföras: Anpassa bolagets riskprofil till standardformeln Använda egna bolagsspecifika parametrar för SCR-beräkningen för de områden där det är tillåtet eller utveckla en partiell intern modell för att beräkna kapitalkravet Eliminera risker I basscenariot ska den mest troliga omvärldsutvecklingen utan överraskande inslag tecknas. I de alternativa scenarierna ska en mer negativ omvärldsutveckling för Länsförsäkringar Kalmar län tecknas. För Länsförsäkringar Kalmar län ska minst årligen ett alternativt scenario och ett omvänt stresstest beräknas och analyseras. Med stresstester åsyftas tester som analyserar effekten/effekterna av en enskilt extrem händelse. Med scenarioanalyser menas analyser av effekten/effekterna av kombinationer av två eller flera förutbestämda händelser. En scenarioanalys kan bestå av att flera stresstester sätts ihop i ett sammanhang men det är inget krav att varje enskild händelse i en scenarioanalys är av extrem art. Stresstesterna är valda utifrån en riskanalys där olika risker identifierades som kan påverka bolagets möjlighet att uppnå strategi och affärsmål. Samtliga scenarioanalyser och stresstester ska dokumenteras, godkännas av Länsförsäkringar Kalmar läns styrelse samt integreras i ERSA-rapporten. Riskbedömning och kapitalbehov Genomförda scenarioanalyser och stresstester visar att bolaget är väl kapitaliserat även i mer negativa scenarier och överstiger myndigheternas krav på kapital med god marginal. Kapitalkvoten är betryggande i såväl basscenariot som det alternativa scenariot är över den av styrelsen beslutade toleransnivå (utom vid det omvända stresstestet)

26 Bolaget bedömer dock att en marginal behövs gentemot det lagstadgade kapitalkravet framförallt för att klara mer negativa scenarier och omvärldsutveckling. Till detta tillkommer kapitalbehov för risker som ej ingår i standardformeln som t ex affärsrisker. Nuvarande riskprofil är lämplig och det finns inget större behov av förändring. Bolagets kapital bedöms även vara tillräckligt för att bära de risker som följer av realiserandet av bolagets affärsplan. B.4 Internkontrollsystem Styrelsen bär det yttersta ansvaret för att det i bolaget finns ett adekvat system för styrning och intern kontroll. För detta syfte har verkställande direktören, funktionerna för riskkontroll, compliance samt internrevision att bistå styrelsen i fullgörande av dess ansvar vad gäller att identifiera, mäta, övervaka och hantera bolagets risker samt säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med lagar och förordningar, interna regler, avtal samt god sed eller standard. Styrelsen bör fastställa mål och strategier för verksamheten samt följa upp att dessa mål nås. Utgångspunkten är att styrelsen utfärdar styrande dokument för verksamheten samt tillser att skapa ett system för intern styrning och kontroll. Förutsättningar för en god kontrollmiljö är att verksamheten har dokumenterade processer samt identifierade och befintliga kontroller i processerna, samt en god uppfattning om var risker kan uppstå i processerna. Därigenom erhåller företaget ett tillfredsställande skydd mot de identifierade riskerna. För att säkerställa den interna kontrollen har styrelsen antagit riktlinjer om hur intern rapportering och uppföljning ska ske. Förutom riskrapporten finns arbetsinstruktioner för egenkontroller och nyckelkontroller och en gång per år sker en redovisning från compliance till styrelsen av företagsövergripande kontroller. Bolaget gör kvartalsbokslut som beslutas av styrelsen. Finansrapport görs varje månad utom för januari månad. Finansrapportens riktighet säkerställs dels genom egna kontroller och dels genom en avstämning av riskkotrollfunktionen. För myndighetsrapportering finns en instruktion som beskriver vem som är ansvarig för rapporten och vem som kontrollerar rapporten innan den skickas iväg. Incidentrapportering Medarbetare i Länsförsäkringar Kalmar län rapporterar och dokumenterar alla inträffade incidenter. Syftet är dels att säkerställa att incidenter hanteras när de inträffar men även att samla kunskap om verksamhetens operativa risker och avhjälpa strukturella fel i processer och rutiner. Händelsetyper som kan vara föremål för incidentrapportering finns definierade i bolagets riktlinje för incidentrapportering. Incidenterna ska rapporteras i bolagets incidentrapporteringssystem direkt efter inträffande till angiven mottagare och riskkontrollfunktionen

27 Allvarligare incidenter av väsentlig betydelse rapporteras vidare av riskkontrollfunktionen direkt till VD och styrelse. Riskkontrollfunktionen rapporterar även årligen en sammanfattande rapport till VD och styrelse. Interna kontroller Företagsövergripande kontroller genomförs årligen för att säkerställa att företagsstyrningssystemet och dess beståndsdelar existerar, är kompletta och efterlevs inom organisationen. Kontrollerna består av ett antal frågor som ska besvaras av ansvariga inom verksamheten och genomförs av compliancefunktionen samt sammanställs och analyseras i samverkan med riskkontrollfunktionen. I samband med ERSA-processen utvärderas bolagets riskhanteringssystem i sin helhet. Utvärderingen bedömer lämpligheten och effektiviteten i de processer, system och kontroller som finns inom bolaget för att hantera och kontrollera bolagets riskexponering. Styrelsen ansvarar för utvärderingen. Säkerställande av regelefterlevnad För att säkerställa att bolaget följer gällande regelverk finns en compilancefunktion i bolaget och en instruktion från styrelsen gällande funktionen Compliancefunktionen är organisatoriskt direkt underställd verkställande direktör och har, så långt det är möjligt, en självständig ställning gentemot den direkt affärsdrivande verksamheten. Funktionens övergripande mål är att säkerställa att affärsverksamheten bedrivs i enlighet med externa och interna regelverk. Funktionens ansvar sammanfattas enligt följande: Remissinstans vid interna regler. Rådgivning och stöd till styrelse och affärsverksamheten samt övriga kontrollfunktioner i compliance-relaterade frågor. Analys genom att identifiera, dokumentera och värdera compliancerisker som kan uppstå i daglig verksamhet eller vid utveckling av produkter, förändring av verksamheten, processer eller kundrelationer. Utbilda styrelse, ledning och medarbetare i compliance-relaterade frågor såsom lagar, förordningar, myndighetsriktlinjer. Bevakning och monitorering av den löpande affärsverksamheten genom granskningar och uppföljning av fastställda rutiner samt identifiering och hantering av eventuella intressekonflikter. Löpande rapportering om regelefterlevnad i verksamheten. Utformning och genomförande av företagsövergripande kontroller i syfte att säkerställa att företagsstyrningssystem och dess beståndsdelar existerar, är kompletta och efterlevs inom organisationen

28 Compliancefunktionen rapporterar kvartalsvis till VD avseende pågående och kommande aktiviteter enligt årlig plan, iakttagelser och rekommendationer, omvärldsbevakning kring regelverk samt praxisbeslut och bedömning av compliancerisker. Om allvarligare brister upptäcks tas de direkt upp med VD. Compliancefunktionen tar kvartalsvis även fram en rapport till revisionsutskottet vilken omfattar bland annat omvärldsbevakning och information om allvarligare brister i regelefterlevnad samt utvärdering av regelefterlevnaden utifrån föregående års rapport och en samlad bild över företagsövergripande kontroller samt status över bolagets beslutade interna regler. Utöver den sammanfattning som revisionsutskottets ordförande föredrar gällande rapportens innehåll, utskottets syn på de brister som uppdagats och de rekommendationer som lämnats delges även styrelsen compliancerapporten i dess helhet som en informationspunkt på dagordningen. B.5 Internrevisionsfunktion Styrelsen för Länsförsäkringar Kalmar län har inrättat en funktion för oberoende granskning, internrevisionsfunktionen för bolaget. Internrevision följer gällande lagar och regler som reglerar bolagets verksamhet. Internrevision följer även god internrevisorsed enligt internationellt ramverk för internrevision (IPPF) från Institute of Internal Auditors (IIA). De aktiviteter som ingår i internrevisionsfunktionens uppdrag är att bland annat: Granska och regelbundet utvärdera hur lämpligt, ändamålsenligt och effektivt systemet för intern styrning och kontroll fungerar samt andra aspekter av företagsstyrningssystemet, som till exempel kvaliteten på arbetet som utförs inom bolagets övriga kontrollfunktioner. Ganska och regelbundet utvärdera bolagets riskhantering utifrån den beslutade riskstrategin och riskaptiten. Granska och regelbundet utvärdera om bolagets organisation, styrningsprocesser, ITsystem, modeller och rutiner är ändamålsenliga och effektiva. Granska och regelbundet utvärdera om verksamheten drivs i enlighet med interna regler såsom interna strategier, styrande dokument, processer och rapporteringsrutiner. Granska och utvärdera om bolagets interna regler är lämpliga och förenliga med lagar, förordningar och andra regler. Lämna rekommendationer till ansvariga i verksamheten, baserade på Internrevisions iakttagelser. Internrevisionsfunktionens rapporter av granskade områden lämnas löpande till revisionsutskott. Styrelsen eller revisionsutskottet bestämmer vilka åtgärder som ska genomföras med hänsyn till resultat och rekommendationer samt säkerställer att åtgärderna genomförs. Utöver den sammanfattning som revisionsutskottets ordförande föredrar gällande rapportens innehåll,