. ANKOM SÖDERTÄLJE KOMMUN 2017 =04~ 1; 1. \-Vi. Dnr -'VHt.'.'.9~ ...;';... Handläggare. Anna Appelgren
|
|
- Patrik Thomas Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 M Södertälje U kommun Tjänsteskrivelse. ANKOM SÖDERTÄLJE KOMMUN 2017 =04~ 1; 1 \-Vi )l. ~ --r ' Dnr -'VHt.'.'.9~...;';... \ \ 1 (2) ~rrnclt ~. Kontor Utbildningskontoret Handläggare Anna Appelgren anna.appelgren@sodertalje.se Utbildningsnämnden Kommundelsnämnderna Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare DnrUN 17/047 Sammanfattning av ärendet Patientsäkerhetslagen(2010:656) berör verksamheter som regleras inom Hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Inom elevhälsan finns yrkeskategorier som arbetar med uppgifter som är att betrakta som hälso-och sjukvård: sjuksköterskor och läkare. I den framlagda patientsäkerhetsberättelsen för 2016 redovisas hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet inom elevhälsans medicinska insatser bedrivits och vilka resultat som uppnåtts. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare daterad Bilaga, Kvalitetsberättelse för Elevhälsans medicinska insats i Södertälje kommun, daterad Ärendet Utbildningsnämnden och kommundelsnämnderna är vårdgivare för de medicinska insatserna inom elevhälsan i Södertälje kommuns grundskolor och gymnasier. Vårdgivaren ska upprätta en patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna inom elevhälsan en gång per år. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) är kontrollmyndighet. Postadress Södertälje Tfn sodertalje.kommun@sodertalje.se
2 2 (2) Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar och informationsbehovet hos externa intressenters tillgodoses.( SOSFS 2011 :9 7 kap.3 ) Enligt patientsäkerhetslagen(2010:659) ska åtgärder vidtas för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada och händelser som medfört eller kunnat medföra en vårdskada ska utredas så att förloppet kartläggs och ger underlag till beslut om åtgärder som syftar till att förhindra att liknande händelser inträffar. Vårdgivaren har också anrnälningsskyldighet till Inspektionen för vård och omsorg vid uppkommen vårdskada eller händelse som kunnat leda till vårdskada. Utbildningskontorets förslag till beslut: Nämnden godkänner Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare, daterad (k/vr~v,, 1, \. Peter Fredriksson Utbildningsdirektör Beslutet expedieras till: Akten
3 Utbildningskontoret Södertälje kommun Rapport I Anna Appelgren Verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats Resurscentrum Telefon (direkt): E-post: anna.appelgren@sodertalje.se
4 Rapport I I Södertälje kommun I Utblldningskontoret 2 (11) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet.: Struktur för uppföljning/utvärdering Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Uppföljning genom egenkontroll Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Avvikelser Anmälan enligt Lex Maria Klagomål och synpunkter Sammanställning och analys Samverkan med elever och närstående... ; Resultat Övergripande mål och strategier för kommande år Patientsäkerhetsberättelsen ska göras offentlig för allmänheten och ha sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011 :9, 7 kap.3
5 Rapport I I Södertälj e kommun I Utbildningskontoret 3 (11) 1. Sammanfattning Hälso- och sjukvården ska enligt lag bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Målet är god hälsa och vård på lika villkor. Patientsäkerhet för oss i elevhälsans medicinska insats kan handla om tillgänglighet, kompetens, tid per elev, dokumentation, sekretess, hälsobesök, säkra vaccinationer, rätt stöd för elever med särskilda behov, kommunikation, samverkan, fysisk/psykisk miljö samt om bemötande. Ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom elevhälsans medicinska insatser sammanställdes under hösten och godkändes av utbildningsnämnden och kommundelsnämnderna. I ledningssystemet finns rutiner för hur patientsäkerhetsarbetet skall bedrivas. Skolsköterskorna bidrar till att öka patientsäkerh~ten genom att rapportera in risker, tillbud och händelser enligt fastställd rutin. Under året har det totalt inkommit 259 avvikelser. De flesta avvikelser upptäcks när ny skolsköterska anställs eller eleven börjar ny skola. En Lex Maria anmälan har gjorts som gällde fel identitet/ sammanblandning av journal så att vaccin gavs till fel elev. Verksamheten utvärderas kontinuerligt och systematiskt genom årliga besök på enheterna, genom egenkontroll, utvärdering av läsårsarbetet och stickprov i journaldokumentationen. Elevantalet som varje skolsköterska ansvarar för skiljer sig åt i kommunen och är högt på 4 skolor. På några av skolorna var mottagningen obemannad under delar av året då rekrytering dröjde eller på grund av sjukskrivningar. Grunden i patientsäkerhetsarbetet är beroende av vilka förutsättningar varje enskild skolsköterska har att genomföra sina arbetesuppgifter. Därmed är arbetsmiljön och arbetsbelastningen direkt kopplat till patientsäkerheten. En säker vård gäller även för nyanlända elever. Kommunen har ett stort antal nyanlända elever från olika länder med oklart eller ofullständigt hälso- och vaccinationsstatus. Rutiner för hur skolsköterskor för nyanlända skall arbeta har uppdaterats och likvärdigheten hur dessa elever blir mottagna hos EMI har ökat. Skolsköterskorna för nyanlända har tagit ett större administrativt ansvar vilket avlastar ordinarie skolsköterska. De medicinska insatserna inom elevhälsan strävar alltid efter ett samarbete med vårdnadshavarna och eleven kring elevens hälsa utifrån elevens ålder och mognad. 2. Övergripande mål och strategier SFS 2010:659 och SOSFS 2011:9, 3kap. 1 Vårdgivaren skall planera, leda och kontrollera verksamheten så att den leder till att kravet på en god vård upprättshålls.
6 Rapport I I Södertälje kommun I Utbildningskontoret 4 (11) Elevhälsans medicinska insatser (EMI) ska bedriva en god och säker vård där risker och händelser tidigt skall identifieras och förebyggas. Inom verksamheten ska det finnas den personalbemanning och kompetens som krävs för att uppnå god och säker vård. För detta ska det finnas säkra rutiner och lokala riktlinjer. Vårdgivaren i Södertälje kommun har tidigare saknat ett styrdokument för de medicinska insatserna inom elevhälsan som följer skollagen och Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i hälso-och sjukvården, SOSFS 2011 :9. Under 2016 togs ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete fram och har godkänts av utbildningsnämnderi och kommundelsnämnderna under oktober- december EMI följer Socialstyrelsens och Skolverkets vägledningsdokument som utkom i uppdaterad utgåva november Organisatoriskt ansvar fäir pati e ntsä ke rhetsa rbetet SFS 2010:659, 3 kap. 9 och SOSFS 2011 :9, 7 kap. 2, p 1 Vårdgivaren skall dokumentera hur ansvaret är organiserat och fördelat i verksamheten Vårdgivare Utbildningsnämnden och kommundelsnämnderna i Södertälje är vårdgivare för den hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs inom elevhälsan och är ytterst ansvariga. Verksamhetschef enligt HSL 29 är utsedd och är Anna Appelgren. Verksamhetschef enligt HSL 29 Verksamhetschefen för elevhälsans medicinska insatser (EMI) ansvarar för ledning, planering och utveckling av verksamheten och att god vård bedrivs. Exempel på detta kan vara att medarbetarna har rätt kompetens, får fortbildning och möjlighet att bedriva en god vård med hög kvalitet. Lokaler och utrustning för arbetet skall vara anpassade för verksamhetens behov. Rutiner och egenkontroll skall upprättas och följas. Avvikelser och risker skall analyseras och följas upp. Verksamhetschefen är den person som såväl tillsynsmyndighet (IVO) som elever, föräldrar och personal ska kunna vända sig till när det gäller frågor som rör verksamheten. Legitimerad hälso-och sjukvårdspersonal Varje legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal har ett eget yrkesansvar att arbetet skall utföras med god kvalite och hög patientsäkerhet. Medarbetaren skall medverka och bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Varje medarbetare ansvarar för att avvikelser och risker identifieras och rapporteras. Rektor
7 Rapport I I Södertälje kommun I Utbildningskontoret 5 (11) Varje rektor ansvarar för skolans inre organisation och skall leda och samordna elevhälsans medicinska insatser i skolan. Rektor har också personalansvar för skolsköterskan. För att kravet på god vård och patientsäkerhet skall kunna uppfyllas ska rektor samverka med verksamhetschef för de medicinska insatserna kring personalresurser, lokal och utrustning, förhandsmaterial samt läkemedel. Rektor har ansvar för vikarietillsättning och har även arbetsmiljöansvaret för respektive skolsköterska. 4. Struktur för uppföljning/ utvärdering SOSFS 2011:9 3kap 2 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten Medarbetaren ska omgående identifiera och rapportera risker och negativa händelser enligt fastställd rutin till verksamhetschef och rektor. Inrapporterade negativa händelser och risker följs upp kontinuerligt på professionsmöten i syfte att lära av misstag och öka patientsäkerheten. Avvikelser skall rapporteras till nämnderna snarast vid allvarlig händelse eller årligen i patientsäkerhetsberättelsen. Utvärdering av verksamheten sker i kvalitetsrapport, egenkontroll och i patientsäkerhetsberättelsen. Egenkontroll av olika insatser ger också kunskap kring verksamhetens kvalite. Kvalitetsrapporten följer upp att vaccinationer och hälsobesök har erbjudits enligt fastställt program, liksom negativa händelser och risker i verksamheten. Resultat av egenkontroll, uppföljningar och utvärderingar skall sedan rapporteras och återföras till verksamheten, skolsköterska, rektor och vårdgivare, för att säkerställa utveckling och förbättring. På våra konferenser har vi därefter uppföljande diskussioner kring rutiner och processer. Systematisk logguppföljning sker ijournalsystemet, J 4. Utöver detta sker kontinuerliga stickprov i journaler för att säkerställa kvaliteten på dokumentation, uppföljningar av kontrollelever och osignerade journalposter. Verksamhetens rutiner för god och säker vård uppdateras kontinuerligt. 5. I-lur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. JO p 1-2 Vårdgivaren skall senast den I mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse där arbetet med patientsäkerhet skall beskrivas och vilka åtgärder som vidtagits och vilka resultat som upp nåtts.
8 Rapport I I Södertälje kommun I Utbildningskontoret 6 (11) Under kalenderåret har följande patientsäkerhetsarbete bedrivits och följande åtgärder har vidtagits för att öka patientsäkerheten: EMI' s personal medverkar i kvalitetsarbetet genom att fortlöpande delta i arbetet med att utveckla och säkra kvaliteten. Professionsmöten sker varje månad där diskuteras bland annat arbetsmetoder, rutiner, lagar, och föreskrifter som styr verksamheten. Skolsköterskor rapporterar kontinuerligt in negativa händelser och tillbud samt risker i verksamheten. Diskussion kring dessa görs på professionsmöten som en lärande och förebyggande åtgärd. Samverkan med Södertälje barnläkarmottagning har inletts och verksamhetschefen har varit där och informerat om EMI' s uppdrag. Individuella besök av verksamhetschef med skolsköterska och rektor gjordes under våren och kvalitetsberättelse och egenkontroll togs upp. Arbete kring uppdatering av metodbok fortsätter och nya rutiner kring vaccinationer har gjort att inga avvikelser gällande förväxling av vaccin har inkommit efter det. Fortbildning och kompetensutveckling har skett dels under professionsmöten men också genom att varje skolsköterska utgår från sitt behov av kompetens förstärkning. 6. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 Vårdgivaren skall utföra egenkontroll i syfte att säkra verksamhetens kvalite Verksamhetsbesök gjordes under läsåret 2015/2016 av verksamhetschefen för EMI hos alla skolsköterskor. Detta följdes upp genom att träffa skolsköterska och rektor tillsammans. Varje skolsköterska har fyllt i ett dokument kring olika frågeställningar gällande lokal, utrustning, lokalvård, medicinsk teknisk utrustning och instrumentvård, läkemedel och journalhantering. De flesta skolsköterskemott~gningar är i stort utrustade med det som behövs för att de skall kunna utföra sitt arbete på ett patientsäkert och riskfritt sätt. Städningen påtalades var otillfredsställande, det städas inte dagligen på mottagningarna enligt de direktiv som står i metodbok. När det gäller utrustning så visade det sig att journalskåpen på 14 mottagningar ej var brandsäkra, vilket är oacceptabelt då skolorna skall förvara pappersjournaler på ett patientsäkert sätt och ska skyddas emot förstörelse och skada. Det var flera kylskåp på mottagningarna som inte uppfyllde de kvalitetskrav som skall vara enligt rutiner. Exempel på det var att flera kylskåp ej hade termometer med minne för att kontroller att temperaturen på vaccinen förvarats enligt de riktlinjer som finns. Risken med det är då att elever får vaccin som inte är verksamma. De brister som framkommit under besöken har påtalats till rektor för att åtgärdas och uppföljning kommer att ske under vårterminen Insamling av data sker vid varje läsårsslut och presenteras i en kvalitetsrapport. Där framgår antal hälsobesök, vaccinationer och skolsköterskans övriga arbete. Detta beskrivs utförligare i EMI:s årliga kvalitets berättelse. Loggkontroller i journalsystemet har genomförts och anmärkningar har noterats.
9 Rapport I Södertälje kommun I Utbildningskontoret 7 (11) From höstterminen 2016 är det inlagt två kontrolldatum varje termin för att skolsköterskan ska rapportera till verksamhetschefen hur hen ligger till i basprogrammet. Medicinsk tekniska utrustning, audiometer och blodtrycksmanschetter har kalibrerats enligt fastställd rutin. 7. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS 2011 :9, 4kap. 6, 7 kap. 3 p3 Vårdgivaren skall identifiera processer där samverkan behövs för att förebygga vårdskador Intern samverkan inom kommunen Samverkan med elev och vårdnadshavare Samverkan med elevhälsoteam på skolorna Samverkan med kanslipersonal på skolorna för att få information om nya elever eller elever som flyttar/byter till annan skola Samverkan med EMI i andra skolor i samband med att en elev byter skola Samverkan mellan skolsköterskor vid vaccinationer samt med klasslärare för att vaccinationsverksamheten ska ske på ett säkert sätt och skapa en trygg miljö för eleverna Extern samverkan med andra vårdgivare eller instanser Barnhälsovården, i samband med att eleven börjar i förskoleklass Barnläkarmottagningen Barn-och ungdomspsykiatri Logopedmottagningar Bemanningsföretag för skolläkare och skolsköterskor 8. Riskanalys SOSFS 2011:9, 5 kap. 1 Vårdgivaren skall fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skall kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalite. All personal inom elevhälsans medicinska insatser ansvarar för att identifiera och rapportera risker som kan medföra negativa händelser och tillbud i verksamheten. Händelser som inträffat rekonstrueras och analyseras för att identifiera orsaker så att åtgärder som hindrar upprepning kan initieras. Utifrån ansvaret som verksamhetschefen för EMI har en risk och konsekvensanalys gjorts gällande längre frånvaro för skolsköterskor i Södertälje kommun. Analysen belyser de risker som en underbemanning kan medföra när det ordinarie arbetet med basprogrammet inte hinns med. Den skickades ut till rektorer, verksamhetschefer för grundskolan och gymnasium och förvaltnings chef.
10 Rapport I I Södertälje kommun I Utbildningskontoret 8 (11) 9. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5. Hälso-och sjukvårdspersonal är skyldiga att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen skall rapportera till vårdgivaren risker och händelser som skulle kunna medföra en vårdskada 9.1 Avvikelser En avvikelse är en händelse som vi inte förväntar oss och som kan innebära en risk för patienten eller orsaka en skada. För att förebygga misstag på grund av bristande kunskap, organisation, rutiner, personella resurser med mera ska alla avvikelser rapporteras. Avvikelser som inte orsakat skada på enskilda personer skall också anmälas. A vvikelsehantering ska inte enbart ses som en funktion att hitta och hantera fel. Det handlar mer om att systematiskt samla kunskaper och få ökad förståelse som hjälper elevhälsans medicinska insatser att förbättra metoder och handläggning. Skolsköterska och skolläkare rapporterar händelser till verksamhetschefen som har medfört skada eller kunnat medföra skada för elev i samband med vård och omhändertagande. Rektor informeras för eventuella åtgärder och återförande till verksamheten lokalt. Rapporterna sammanställs och resultat och åtgärder återförs till verksamheten. Blankett för ifyllande finns i metodboken som ligger på Kanalen. Under 2016 har 259 avvikelser inkommit. Samtliga avvikelser har bedömts mindre allvarliga till betydande och åtgärder har vidtagits för att motverka upprepning. Avvikelserna har handlat om brister i dokumentation, organisation, journalsystemet, uteblivna vaccinationer och hälsobesök. Det har stått tomt en längre tid på vissa skolor och dokumentation angående kontrollelever har brustit. Antal hälsobesök som ej gjorts på grund av längre frånvaro upptar en stor del av avvikelserna. Avvikelser graderas utifrån en skala 1-4, mindre, måttlig, betydande samt mycket hög och katastrofal skada. Avvikelser 2016 Område Antal Allvarlighetsgrad Brister hos andra vårdgivare 6 Mindre-måttlig Dokumentation 3 Måttlig Utebliven remiss 1 Måttlig Uteblivna 216 Måttliga -betydande hälsobesök/hälsokontroller Utebliven uppföljning 2 Måttliga Vaccinationer som missats 14 internt Måttliga-Betydande eller försenats både 9 externt
11 Rapport I I Södertälje kommun I Utbildnlngskontoret 9 (11) internt/ externt Förväxling av vaccin vid 1 Betydande vaccinering Sammanblandning av journal 6 Betydande Inskrivna med 5 Betydande fel personnummer Import av elevinformation 1 Betydande från skolplatsen System och organisationsnivå 1 Betydande På grund av sjukskrivna skolsköterskor på tre grundskolor har basprogrammet inte kunnat genomföras fullt ut för varje elev i årskurs sju på dessa skolor under läsåret 15/16. För att minimera risker för vårdskada beslutade verksamhetschefen tillsammans med rektor att dessa skolor endast skulle genomföra ett reducerat basprogram under läsåret 15/16. På så vis fick dessa elever träffa skolsköterskan, men inte lika utförligt som i enlighet med ordinarie basprogram. Trots detta har ett stort antal hälsobesök /hälsokontroller ej gjorts på grund av sjukdom eller resursbrist. Dessa har genom förts under hösten 2016 på samtliga tre skolor där det gäller. Vad gäller avvikelser vid vaccination är 9 stycken vaccinationer som ej åtgärdats på BVC. Dessa är åtgärdade på den skola eleven börjat på. Övriga är de vaccination som ej givits och upptäckt vid byte av skola eller att ny skolsköterska har börjat på skolan. Dessa har åtgärdats efter hand som de upptäcks. I kvalitetsrapporten skall skolsköterskorna skriva om de noterat några risker i verksamheten som kan äventyra patientsäkerheten. 9 skolsköterskor uppger att de noterat risker och det som tagits upp är nyanlända elever, som kräver en större arbetsinsats från skolsköterskan, ett högt elevantal, att uppföljningar och det förebyggande arbetet inte hinns med i den utsträckning som önskas. 9.2 Anmälan enligt Lex Maria Samman blandning av journaler på elever som hade tillfälligt personnummer upptäcktes i september när en elevs berättelse inte stämde med journal innehåll. I början på oktober upptäcktes ett fler tal elever där ovanstående inte stämde. All import av elevuppgifter från skolplatsen till J4 stoppades tills det gick att säkerställa att liknande inte kunde hända igen. Genomgång av alla elever med tillfälliga personnummer gjordes i journalsystemet, ca 1300 stycken. Det upptäcktes då att en elev fått vaccin utifrån annan elevs ordination. Detta hade kunnat leda till en vårdskada och därmed anmälde verksamhetschefen för EMI detta till IVO, inspektionen för vård och omsorg. Detta informerades till utbildningsnämnden. I december fick vi ett svar där våra uppdaterade rutiner kring vaccinationer säkerställde att detta inte skulle kunna hända igen och att IVO avslutade ärendet.
12 Rapport I I Södertälje kommun I Utbildningskontoret 10 (11) Februari 2017 har importen av elevuppgifter kommit igång igen. 10. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5kap. 3, 7 kap. 2 p6. Verksamhetschefför elevhälsans medicinska insats tar emot och utreder klagomål och synpunkter. Rapporterna sammanställs och resultat samt åtgärder återförs till verksamheten. 11.Sammanställning och analys SOSFS 2011 :9, 5kap 6 Inkomna klagomål och synpunkter skall sammanställas och analyseras för att vårdgivaren skall kunna se mönster och trender. Vi har under året inte haft några klagomål eller synpunkter på verksamheten som kommit från utomstående. De synpunkter som inkommit har framförts direkt till personal lokalt i verksamheten. Synpunkterna har sedan rapporterats till verksamhetschefen och hanterats internt. 12.Samverkan med elever och närstående SFS 2010:659 3kap.4 Vårdgivaren skall ge patienter och närstående möjlighet att delta i patientsäker hets arbetet. All hälso- och sjukvård är med några få undantag frivillig. Elevhälsans medicinska insats strävar efter ett gott samarbete med elev och vårdnadshavare för bästa möjliga resultat. Elev bör alltid informeras i det som rör herr och informationen ska vara anpassad efter ålder och mognad. Kontakt med vårdnadshavare tas vid behov. Utifrån elevens ålder och mognad involveras alltid eleven. Eleven ska ha medinflytande som med tiden eller under vissa omständigheter övergår till ett självbestämmande. Tolk används vid behov. Exempel på samverkan med elev och dess vårdnadshavare: Information och medgivande inför genomförande av vaccinering Information inför hälsobesök och hälsosamtal Kontakt vid behov efter hälsosamtal Information inför läkarbesök Kontakt med vårdnadshavare vid akut händelse eller skada
13 Rapport I I Södertälje kommun I Utbildningskontoret 11 (11) 13. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p3 Vilka resultat som har uppnåtts i verksamheten av genomförda åtgärder under året Ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete har tagits fram och godkänts i utbildningsnämnden och kommundelsnämnderna. Skolsköterskorna har fatt en ökad medvetenhet i att upptäcka och rapportera avvikelser och risker. Detta arbete kommer att fortsätta avvikelser har inrapporterats under året och ett fortsatt arbete med att vidareutveckla säkra rutiner kring riskområden fortgår. Alla skolsköterskor deltar i arbetet med att säkra rutiner och arbetsmetoder. Likvärdighet har kunnat ges då nya rutiner kring mottagande av nyanlända förbättrats. En ökad insyn i verksamheten, utifrån verksamhetschefens individuella besök på skolsköterskemottagningarna och egenkontroller. I samband med vakanser eller långtidssjukskrivningar så har det varit vikarier men på flertalet av skolorna har det saknats skolsköterska under delar av året. En risk och händelseanalys kring detta har gjorts av verksamhetschef för EMI och delgivits berörda. Fortsatt uppföljning av brister i egenkontrollen kommer att göras under våren EMI har en aktiv samverkan med övrig elevhälsopersonal och pedagoger på skolorna samt många aktörer utanför skolan, till exempel barnmottagningen, BUP, socialtjänsten och barnhälsovården. ll..4. Övergripande mål och strategier för kommande år Målet är att åstadkomma kvalitet och säkerhet inom Elevhälsans medicinska insats. Den skall vara uppdaterad, evidens baserad och rutiner ska kontinuerligt omprövas och analyseras. Förbättra rutiner utifrån analys av de avvikelser som inkommit Fortsatt arbete att implementera ledningssystemet som godkändes i december 2016 Arbetet för en likvärdig tillgänglighet till EMI för elever behöver fortsätta. Implementering av ny generell läkemedelsordination när det gäller vaccinationer med ett utökat vaccinationsansvar för skolsköterskorna. Upphandling av journalsystem då nuvarande journalsystem inte ska utvecklas mot vår verksamhet utan mot företagshälsovård. Införande av hälsoenkät digitalt genom ny upphandling av journalsystem under 2017/2018. Samarbete har påbörjats med externa vårdeneheter för att öka patientsäkerheten och kommer att fortsätta under Anställning av egen skolläkare i kommunen då det idag upphandlas.
14 Utbildningskontoret Södertälje kommun Rapport I Anna Appelgren Verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats Södertälje kommun Telefon (direkt): E-post: anna.appelgren@sodertalje.se
15 Rapport I ! Södertälje kommun I Utbildningskontoret 2 (13) Innehållsförteckning 1) Mål och riktlinjer 2) Organisation och ansvarsfördelning 3) Kompetensutveckling 4) Hälsobesök 5) Öppen mottagning 6) Remisser 7) Lokaler och utrustning 8) Journalsystemet 9) Elevhälsans medicinska insatser ska medverka i skolans systematiska arbetsmiljöarbete enligt Socialstyrelsens riktlinjer 10) Avvikelser 11) Mål och förbättringar
16 Rapport I Södertälje kommun I Utbildningskontoret 3 (13) 1. Må l och riktlinj er De medicinska insatserna inom elevhälsan följer Skollagen 2010:800. Där står att elevhälsan främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål skall stödjas. Eleverna ska erbjudas hälsosamtal och hälsokontroller jämt fördelat under skoltiden. I den nya skollagen ingår skolhälsovården i elevhälsan. Namnet skolhälsovård har upphört och heter numera" Elevhälsans medicinska insatser". I detta dokument kommer det att omnämnas och förkortas till EMI. Elevhälsans medicinska insatser är en del av hälso- och sjukvården och omfattas av det regelsystemet. I Södertälje finns ett styrdokument som utbildningsnämnden och kommundelsnämnderna antagit 2006 och som reviderades Under året har verksamhetschef efter frågat ett ledningssystem som skall finnas i alla verksamheter där hälso- och sjukvård bedrivs enligt SOSFS (2011 :9). Under 2016 revideras det vägledningsdokument som utarbetats av Socialstyrelsen och Skolverket, "Vägledning för elevhälsan". EMI i Södertälje följer detta och dess rekommendationer gällande vår verksamhet. Tillsynsmyndighet för EMI är Inspektionen för vård och omsorg. Skolsköterskorna skall lämna en kvalitetsrapport till verksamhetschef för EMI och kopia till rektor efter läsårets slut. Verksamhetschefen sammanställer därefter informationen. Alla skolor har lämnat in kvalitetsrapport förutom Wasaskolan och Rosenborgskolan där skolsköterskorna varit sjukskrivna under en längre period. 2. Organisation och ansvarsfördelning 2.1 Verksamhetsansvar Den centrala EMI-verksamheten består av Verksamhetschef, som är organiserad under Centrala elevhälsan på resurscentrum. Södertälje kommun (utbildningsnämnden och kommundelsnämnderna) är vårdgivare för de medicinska insatserna inom elevhälsan. Verksamhetschefen representerar vårdgivaren och ansvarar för att verksamheten följer socialstyrelsens riktlinjer. Verksamhetschefen arbetar för kvalitet, utveckling och innehåll inom elevhälsans medicinska insatser. 2.2 Personalresurser Skolsköterskor Skolsköterskorna är anställda av rektor som också är skolsköterskans administrativa chef med ansvar över skolsköterskans anställning, lokal och utrustning. 2 skolsköterskor är anställda centralt med verksamhetschefen för EMI som närmsta chef. Deras uppdrag är riktat mot nyanlända och en del av den omfattande administrationen kring det.
17 Rapport I Södertälje kommun I Utbildningskontoret 4 (13) I kommunen finns 27 skolsköterskor varav 10 har uppehållstjänst och 15 har semestertjänst. 1 finns ingen uppgift på och 1 hyrs in av rektor. Skolsköterskeresurser läsåret 2015/2016 Antal elever Skola Elevantal % skolper sköterska heltidstjänst Jäma grundskola Mölnboskolan Rosenborgskolan Majtorpskolan Igelsta grundskola Lina grundskola Hovsjöskolan Wasaskolan Hölöskolan Pershagenskolan Ronnaskolan Soldalaskolan Blombackaskolan Brunnsängsskolan Oxbackskolan Stålhamraskolan Vallaskolan Fombackaskolan Elever Elever till /skolsköterske skolläkare timmar 13, , ,78 Ingen uppgift 13, , , , , , , , , , , , , , ,58 18 F oucaultgymnasiet, särskolegymnasium Tälj egymnasiet T orekällgymnasiet Morabergs ,78 14,00 7,72 11,
18 Rapport I ll Södertälje kommun I Utblldnlngskontoret 5 (13) studiecenter Wendela Hebbe gymnasiet 12, Finns tillräckligt med resurser Nio skolsköterskor anser att det inte finns tillräckligt med resurser för att klara uppdraget inom EMI. Orsaker som anges är många elever på skolan och skolsköterskan hinner inte med mer än basprogrammet. De hinner inte följa upp elever som de ska. Några har varit sjukskrivna och vikarie ej tillsatta och belastningen ökar då samma arbete skall göras på kortare tid. Antalet elever som varje skolsköterska ansvarar för varierar och har för en heltidsskolsköterska varierat mellan i grundskolan. Gymnasieskolan har bra bemanning för att klara sitt uppdrag. Dock har Täljegymnasiet uttryckt att mer resurser skulle behöva läggas på elever på Gryningskolan och det finns inte i nuläget enligt skolsköterskan. Enligt styrdokumentet från 2010 skall en skolsköterska ha ansvar för högst 650 elever. Men det skall tas hänsyn till inte bara elevantal och områdets socioekonomiskakaraktär, utan även antalet nyinvandrade, antalet särskoleelever och eventuella små undervisningsgrupper. Skolsköterskeföreningen rekommenderar 400 elever/ heltid för att hinna med basprogram och det hälsofrämjande arbetet, Bemanning Flera skolor stod utan skolsköterska när skolorna började i augusti På Wasaskolan, Pershagenskolan, Oxbackskolan och Igelsta grundskola fanns ingen ordinarie skolsköterska. Igelsta grundskola fick bemanning 1/10-15 men hade stått tomt sedan juni -15. Wasaskolan och Pershagenskolan började den ordinarie skolsköterskan i början på december Wasaskolan hade 20 % bemanning och Pershagenskolan 50 % fram till december Båda skolorna har en grundbemanning på 100 % när skolsköterska är på plats. Oxbackskolan hade fullbemanning dvs 100% from 1/11 men var bemannad med 80% fram till dess från skolstart. Wasaskolan stod utan ordinarie skolsköterska pga av sjukskrivning från mitten på mars fram till skolan slutade. Bemannades till 20 % under denna tid. Rosenborgskolan stod utan ordinarie skolsköterska från början av mars pga av sjukskrivning och stod tom 1 månad när en vikarie togs in på 60% fram till skolan slutade. Fornbackaskolans skolsköterska var sjukskriven 10 veckor under hösten men ersattes av vikarie hela sjukskrivningstiden. Förändring av skolskötersketjänster under året Ronnaskolan fick 20 % utökad tid och hjälp med nyanlända genom skolsköterska för nyanlända. Dessa 20 % kvarstår dock inte hösten Torekällgymnasiet ökade sin skolskötersketjänst från 60 till 80 med hjälp av stadsbidrag. Tjänsten dras ner till 60 % from hösten Skolläkare
19 Rapport I Södertälje kommun I Utbildningskontoret 6 (13) Det finns ingen skolläkare anställd i Södertälje kommun. Skolläkarna hyrs in av företaget Docconnect. Under höstterminen fanns en skolläkare på 100 % och när efterfrågan blev större under vårterminen har vi haft 140 % skolläkare med två olika specialiteter. Allmänspecialist och barnpsykiatriker. De ansvarar för elever på grundskolan och gymnasiet. Det ger 7335 elever/ heltidstjänst. Enligt skolläkarföreningen bör en skolläkare ansvara för 4000 elever på en heltid. Y rkeskompetens Alla skolsköterskor på grundskolan skall vara specialistutbildade. I Södertälje är alla utom 3 distriktsköterskor eller barnsjuksköterskor. Nästa läsår kommer alla skolsköterskor i grundskolan ha rätt kompetens då de sjuksköterskor som ej hade har sagt upp sig från sina tjänster De skolläkare vi haft under året är specialistutbildade och har varit allmänspecialist eller barnpsykiatriker. 3. Kompetensutveckling 3.1 EMI-konferens Elevhälsans medicinska insats har haft regelbundna träffar med skolsköterskorna en gång varje månad. Då verksamhetschefen började i augusti har det under året varit mycket som prövats fram för att se hur vi skall hitta vägar att arbeta på. Då det varit många nyanställda skolsköterskor har det gått åt mycket tid till att informera. Varit viktigt att visa vilka riktlinjer vi ska följa. Vi har haft besök av olika professioner eller samverkans partners som: Tarja Polat hörselpedagog Hälsan i Östertälje Birka barnläkarmottagning Juventas systrar Tina Ulvbane, psykolog. Info kring trauma utbildning till pedagoger J 4-datorj ournal Återkommande fortbildning under året har givits. 3.2 Utbildning I styrdokumentet står att skolsköterskorna skall få möjlighet till yrkesspecifik fortbildning utöver de egna internutbildningarna. Det betyder att skolsköterskorna begärt att få gå på utbildningar som de själva känner att de behöver mer kunskap i.
20 Rapport I Södertälje kommun I Utblldningskontoret 7 (13) Skolsköterskekongressen som vartannat år är förlagt till Stockholm besöktes av ett stort antal av skolsköterskorna. I höstas hade Ungdomsmottagningen en föreläsning om könsstympning en hel dag som alla skolsköterskor var inbjudna till, och Röda korset föreläste om trauma en halvdag. Några skolsköterskor har varit på utbildningar kring psykisk ohälsa och kring diagnoser inom neuropsykiatri. Flera av oss var på vaccinationsutbildning som gavs av SMI. De skolsköterskor som är nya i yrket skall gå en utbildning i hörselscreening - dock räckte inte platserna så några kommer att få gå i höst. EMI's verksamhetschef deltog i Ledningsdagarna i september Handledning I styrdokumentet står att skolsköterskorna skall ges möjlighet till regelbunden professionell handledning. Alla har blivit erbjudna handledning och det är 8 skolsköterskorna som har gått undervåren, övriga har inte fått eller känner att de inte har prioriterat eller behöver handledning. 4. Hälsobesök Ett av skolsköterskans viktigaste redskap är hälsobesöken där vi får mycket information om hur eleverna mår. Alla elever i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ska enligt skollagen erbjudas minst tre hälsobesök och i gymnasieskolan minst ett hälsobesök. Besöken i grundskolan ska vara jämt fördelade under skoltiden. Syftet med hälsoundersökningar är att identifiera och upptäcka funktionssvårigheter, sjukdomar och andra hälsoproblem. De kan också ses som en särskild arbetsform med både hälsoövervakande och hälsofrämjande funktioner. Vi bedömer elevens allmänna hälsotillstånd, tillväxt, utveckling och inlärning. Målet är att tidigt upptäcka elever med behov av stöd eller insatser i något avseende. Vid hälsobesöket genomförs ett hälsosamtal som är en del av elevhälsans hälsofrämjande arbete och är ett samtal mellan eleven och skolsköterskan som syftar till att främja hälsa och förebygga ohälsa. I Södertälje kommun erbjuds generella hälsobesök enligt basprogrammet i förskoleklass, år 2, år 4, år 7 och år 1 på gymnasiet. På följande skolor, Brunnsängsskolan, Lina grundskolan, Rosenborgskolan och Wasaskolan beordrade jag att skolsköterskan skulle prioritera hälsokontroller dvs längd, vikt, rygg och syn. Detta på grund av resursbrist och att en vårdskada kan uppkomma om kontrollerna utesluts. Lina grundskola hade hälsosamtal i grupp med kurator och elever erbjöds enskilda samtal. Brunnsängskolan kommer att erbjuda enskilda samtal hösten Rosenborgskolan hann inte
21 Rapport I lj Södertälje kommun I Utbildningskontoret 8 (13) med två klasser och på Wasaskolan var all i årskurs 7 och 20 elever i förskoleklass kvar på grund av att skolsköterskan blev sjukskriven. Hur dessa två skolor skall lösa basprogrammet kommer att diskuteras när skolan börjar i höst igen. Soldalaskolan kommer kalla sina elever med vårdnadshavare i höst. Hälsosamtal/kontroller som ej hunnits med i basprogrammet: Wasaskolan: 60 elever i årskurs elever i förskoleklass Rosenborgskolan: 48 elever i årskurs 7 Soldalaskolan: 40 elever i förskoleklass och dess vårdnadshavare har ej erbjudits hälsosamtal Årskurs Totalt antal elever Antal hälsobesök Kommentarer Förskoleklass Pga av sjukskrivning ej hunnit med. År År År Pga av sjukskrivning ej hunnit med År 1 gymnasiet Elever erbjudits men tackat nej eller uteblivit Nyanlända 250 gymnasiet har avböjt eller uppskattning 470 grundskolan 359 uteblivit Att aktivt bistå elever i behov av särskilt stöd Elevhälsan ska enligt skollagen bidra till att skapa miljöer som främjar elevens lärande, utveckling och hälsa och stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Särskild tonvikt läggs på elever med behov av särskilt stöd. Skolsköterskans arbete med barn i behov av särskilt stöd Vid skolstart delas en hälsoenkät ut till vårdnadshavare och tillsammans med BVC-journal får skolsköterskan information om eleven. Skolsköterskan träffar alla elever i förskoleklass tillsammans med vårdnadshavare och hen har då haft kontakt med klassens pedagoger och fått muntlig information gällande eleverna. Med hälsoenkäten, BVC-journal, information från pedagoger finns det underlag för skolsköterskan att diskutera med vårdnadshavare om hur elevens skolsituation ser ut i dagsläget och kan därmed tidigt upptäcka eventuella särskilda behov. Vid de återkommande hälsobesöken har skolsköterskan fortlöpande möjlighet att fånga upp elever med olika problem. Diskussioner i elevhälsoteamen kan också leda till att vidare utredningar görs via skolläkare.
22 Rapport I Södertälje kommun I Utbildningskontoret 9 (13) Alla elever ska erbjudas vaccination enligt Nationella barnvaccinationsprogrammet Sedan 1 januari 2013 rapporteras alla givna vaccinationer till vaccinationsregistret Svevac. Registret är ett verktyg för att kunna följa upp effekten av nationella vaccinationsprogrammet. Rapporteringen är obligatorisk och vi gör detta genom vårt journalsystem J 4. De elever som inte har personnummer måste registreras förhand i vaccinationsregistret och registreras inte i Svevac. Antal vaccinationer Årskurs MPR HPV Övrigt flickor 2 doser 462 x2= 924 Kompletterande Ca650 vaccmer Läsår 2016/2017 tillkommer påfyllnadsdos av stelkramp, difteri och påssjuka i årskurs Öppen tnottagningen En del av skolsköterskans tid skall gå till öppen mottagning där enklare sjukvårdsinsatser kan tas om hand. Följande är det som skolsköterskorna får bedöma: olycksfall av olika slag, skrubbsår/små sår, plåster, huvudvärk, mensvärk, stukningar av armar och ben, magont, rådgivning och samtal. Skolsköterskorna uppger att de har tid för öppen mottagning i snitt 1-2 timmar/dag men ibland inte alls på grund av hälsosamtal. 6. Antal remisser skrivna inom EMI av både skolsköterska och skolläkare. Nedan redovisas några remisser skolorna har skrivit och vart de gått. Skola NP-remisser BUP+PHB Logoped Totalt antal remisser Blombackaskolan Brunnsängsskolan Hovsjöskolan Hölöskolan Igelsta grundsk Järna grundskola Lina grundskola Mölnboskolan Oxbackskolan
23 Rapport I Södertälje kommun I Utblldningskontoret 10 (13) Pershagenskolan Ronnaskolan Rosenborgskolan Soldalaskolan Stålhamraskolan Vallaskolan Wasaskolan F ornbackaskolan Morabergsstudie center Wendela Hebbe ( 135 gymnasiet remisser till Wasa Capio) Täljegymnasiet Torekällgymnasiet F oucaultgymnasiet Totalt Totalt 1404 remisser kommunen En stor del av remisserna går till W asa Capio som gör provtagning och hälsoundersökning på våra nyanlända elever. Dessutom skrivs det många optiker remisser där förälder får söka själv. 7. Egenkontroll Verksamhetsbesök har gjorts under året av verksamhetschefen för EMI hos alla skolsköterskor. Varje skolsköterska har fyllt i ett dokument kring olika frågeställningar gällande lokal, utrustning, lokalvård, medicinsk teknisk utrustning och instrumentvård, läkemedel och journalhantering. De flesta skolsköterskemottagningar är i stort utrustade med det som behövs för att de skall kunna utföra sitt arbete på ett patientsäkert och riskfritt sätt. En av mottagningarna är inte utrustad med rinnande varmt eller kallt vatten och det finns ingen bänk att iordningsställa vaccinationer på. Flera uttalar att städningen varit otillfredsställande och det städas 1 gång i veckan trots att det står i metodbok att det skall städas varje dag på mottagningen. Detta sker på endll.st 6 av mottagningarna. Övriga mottagningar har städning mellan 1-2 gånger i veckan. När det gäller utrustning så visade det sig attjournalskåpen på 14 mottagningar ej var brandsäkra, vilket är oacceptabelt då skolorna skall förvara pappersjournaler på ett patientsäkert sätt och de ska skyddas emot förstörelse och skada. Alla mottagningar hade låsbart kylskåp men 8 mottagningar hade inte termometer med minne för att kontroller att temperaturen på vaccinen förvarats enligt de riktlinjer som finns. Risken är då att elever får vaccin som inte är verksamma.
24 Rapport I Södertälje kommun I Utbildningskontoret 11 (13) Verksamhetschefen för EMI har träffat rektor och skolsköterska på alla skolor under året. De brister som framkommit under besöken har påtalats till rektor för att åtgärdas. Uppföljning kommer att ske under läsåret 2016/ lournalsystemet. Dokumentation sker i journalsystemet 14. Det är ett journalsystem som inte kommer att utvecklas mer enligt ägaren CGM. Svårt att dra ut den statistik som kan vara av intresse för EMI och dess brukare. 9. Elevhäilsans medicinska insatser ska medv et ka i skolans syste1natiska arbets.1niljöarbete enligt Socialstyrelsens riktlinjer Efterfrågas elevhälsans medicinska kompetens i arbetsmiljö arbetet Alla elever omfattas av arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren (rektor) har huvudansvaret för arbetsmiljön och för att arbetsmiljöarbetet bedrivs systematiskt. Skolan skall erbjuda varje elev en god arbetsmiljö, det vill säga optimala förhållanden för lärande och personlig utveckling samt en trygg miljö som är fri från utsatthet och innebär minimala skaderisker. EMI ska bevaka arbetsmiljöns betydelse för elevernas välbefinnande och hälsa och bör därmed bjudas in i att delta i det systematiska arbetsmiljöarbetet på skolan. Av 25 skolsköterskor är det endast 1 skolsköterska som har varit med i arbetsmiljöarbetet på skolan. 1 skolsköterska har gjort allergirond med skyddsombud på skolan. Skolsköterskan har en bred kompetens och får genom hälsobesöken och alla elevkontakter en stor kunskap om hur eleverna mår och hur arbetsmiljön påverkar deras hälsa. Den kunskapen bör skolan ta tillvara. Elevvårdsarbetet i skolan På alla skolor i Södertälje kommun finns elevhälsoteam. I sina kvalitetsrapporter anger skolsköterskorna att det i de flesta skolor fungerar tillfredställande men fler talet skolor tycker att den medicinska insatsens resurser skulle kunna tas tillvara på ett bättre sätt. Flera av skolorna uppger att det ej finns tillgång till alla professioner inom elevhälsan. Det som saknas i elevhälsoteamen är tillgång till psykolog, specialpedagog och kurator uppger skolsköterskorna. Det är fortfarande så att flera skolsköterskor uppger att det behövs bättre rutiner för att skolsköterskan skall få reda på nya elever som börjat. Eleven kan ha gått en längre tid på skolan när skolsköterskan får reda på att det börjat en ny elev. Detta är inte tillfredsställande ut patientsäkerhetssynpunkt och de hälsobesök och vaccinationer som skall göras försenas. Detta
25 Rapport I Södertälje kommun I Utbildningskontoret 12 (13) är något som tagits upp på med rektor och rutiner har diskuterats med bra respons. Bör bli bättre till nästa läsår. 10. Antal avvikelserapporter Avvikelser A vvikelsehantering ska inte enbart ses som en funktion att hitta och hantera fel. Det handlar mer om att systematiskt samla kunskaper och få ökad förståelse som hjälper elevhälsans medicinska insatser att förbättra metoder och handläggning. En avvikelse är en händelse som vi inte förväntar oss och som kan innebära en risk för patienten eller orsaka en skada. För att förebygga misstag på grund av bristande kunskap, organisation, rutiner, personella resurser med mera ska alla avvikelser rapporteras. Under 2015/2016 har 209 avvikelserapporter inkommit. De har bedömts mindre allvarliga till betydande och åtgärder har vidtagits för att motverka upprepning. Avvikelserna har handlat om brister i dokumentation, organisation, journalsystemet, uteblivna vaccinationer och hälsobesök. Det har på vissa skolor stått tomt längre perioder och dokumentation angående kontrollelever har brustit. Avvikelser graderas utifrån en skala 1-4, mindre, måttlig, betydande samt mycket hög och katastrofal skada. Avvikelser läs år 2015/2016 Område Antal Allvarlighets grad Journalhanteringssystemet J4 14 Ringa till betydande och dokumentation Läkemedel/vaccinationer 19 Måttliga till betydande Fördröjd, felaktig eller 174 ( 168 hälsobesök ej Måttliga till betydande utebliven gjorda pga av resursbrist) behandling/vårdkedj a System och organisationsnivå 2 Betydande Ingen Lex Maria anmälan har gjorts. 11. Mål och förbättringsområden Lednings system Enligt socialstyrelsens direktiv skall det finnas ett ledningssystem när verksamheten lyder under hälso- och sjukvård. Detta har ej funnits i Södertälje kommun och kommer under hösten 2016 utarbetas enligt de rekommendationer som finns i SOSFS (2011 :9). Statistik ur datorjournal
26 Rapport I ll Södertälje kommun I Utbildningskontoret 13 (13) En förenkling av moment med att :fa ut statistik ur datorjournal behövs om vi enkelt skall kunna redovisa en kommunövergripande statistik. Det finns tjänster att tillgå men är inte kompatibelt med det journalsystem vi har idag. Det kommer dock inom de närmsta åren ske ny upphandling och en strävan är att kunna ta ut statistik från hälsoblanketter enkelt och snabbt. EMI ledning I rollen som verksamhetschef för EMI ingår en översyn av bemanningen på skolorna. En av frågeställningarna är vad som görs när inte resurserna räcker till och basprogrammen inte hinner utföras. Detta är ett arbete som fortgår under läsåret 2016/2017 och en riskanalys håller på att skrivas. Där belyses vad riskerna med underbemanning kan medföra när det ordinarie arbetet med basprogrammet inte hinns med. Skolsköterskorna och rektorerna på de flesta skolor har satt in extra resurser för att hinna med de uteblivna besöken under läsåret 2015/2016 vilket också har gjorts. Under vårterminen 2016 bjöds skolsköterska och rektor in för att diskutera hur situationen ser ut på respektive skola. Dessa möten är värdefulla då vi delar ansvar för skolsköterskorna och kommer att fortgå. Ökad information till Verksamhetschefen för EMI om vad rektorerna arbetar med ute på skolorna för att undertecknad skall kunna möta upp skolsköterskorna i deras arbete. Finns inga naturliga kommunikationsvägar mellan EMI' s verksamhetschef och verksamhetscheferna för grundskolan och gymnasiet. Detta är något som önskas av verksamhetschefen för EMI. Elevantalet som varje skolsköterska ansvarar för varierar i kommunen. Med tanke på uppdraget om att arbeta hälsofrämjande och förebyggand borde elevantalet per skolsköterska vara mer lika. Arbetsbelastningen är ojämnt fördelad vilket innebär att vissa skolor endast hinner med basprogrammet och vaccinationer. De hinner inte med en stor del av det arbetet som åligger dem utanför det. Skolsköterskor och förbättringsarbete Fortsatt arbete med att implementera betydelsen av att rapportera avvikelser för att reducera risker i vår verksamhet. Främja en kultur som förutsätter en dialog kring händelser, risker och avvikelser i elevhälsans medicinska insats. Ytterligare kontroll av basprogrammet kommer att införas med kontrolldatum 2 gånger per termin för att säker ställa att dessa blir gjorda. Förändring i basprogrammet kommer ske 2017/2018. Hälsobesöket i förskoleklass flyttas till årskurs 1 och eleven rar samtidigt vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund när vårdnadshavare är med. Allergirond skall genomföras på alla skolor som ett sätt att implementera arbetsmiljöarbete ute på skolorna. En uppdatering av metodboken pågår då den skall utgöra en stabil grund för vårt arbete inom Elevhälsans medicinska insats och skall kvalitetsäkra att skolsköterskorna genomför sitt arbete på ett likartat sätt oavsett vilken skola skolsköterskan arbetar på.
Ärende 13. Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. Dnr: UN 18/14
Ärende 13 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2018-02-05 Utbildningskontoret Utbildningsnämnden Kommundelsnämnderna Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Dnr: UN 18/14 Sammanfattning av ärendet Patientsäkerhetslagen(2010:656)
Åtgärdsplan för att förebygga avvikelser inom Elevhälsans medicinska insatser
Ärende 7 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2018-04-10 Utbildningskontoret Utbildningsnämnden Kommundelsnämnderna Åtgärdsplan för att förebygga avvikelser inom Elevhälsans medicinska insatser Dnr: UN 18/48 Sammanfattning
Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården i Vansbro kommun
Barn och Utbildning Vansbro kommun Eva Svensson Medicinskt ledningsansvarig skolsköterska Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården i Vansbro kommun Läsåret 2011/2012 Sammanfattning Med patientsäkerhet
Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats
Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats Systematiskt arbete för kvalitet och säkerhet Gunilla Klerck Marklund, verksamhetschef för de medicinska insatserna inom Järfällas kommuns kommunala
Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Gymnasieskolan Gymnasiet Gymnasie-och vuxenutbildningen Eslövs kommun
Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Gymnasieskolan Gymnasiet Gymnasie-och vuxenutbildningen Eslövs kommun År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-05-26 Anne-Marie Borgqvist
Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan
Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan 2016 170420 Birgitta Bergsten Övergripande mål och strategier SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Vårdgivaren skall planera,
Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott
VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott 2017-02-28 22 Patientsäkerhetsberättelser 2016 (BUN 2017.068) Beslut Arbetsutskottet noterar informationen. Ärendebeskrivning
Patientsäker hets berättelse
TIMRÅ KOMMUN Barn & Utbilnn1nq~na '1"den TIMRÅ KOMMUN Patientsäker hets berättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 150223 Ulf Svanberg Skolläkare 1 Innehållsförteckning
Patientsäkerhetsberättelse för Centrala elevhälsans medicinska insatser 2016
Bildningsförvaltningen Centrala elevhälsan 2017-02-17 Patientsäkerhetsberättelse för Centrala elevhälsans medicinska insatser 2016 Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och
Utbildningsnämndens arbetsutskott
VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Utbildningsnämndens arbetsutskott 2017-05-03 30 Patientsäkerhetsberättelser 2016 (UN 2017.011) Beslut Arbetsutskottet noterar informationen. Ärendebeskrivning Barn-
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse För elevhälsans medicinska insats (EMI) Verksamhetschef, Elice Ökvist & MLA, Marianne Rova-Eriksson 2017-03-08 Patientsäkerhetsberättelse är en kvalitativt säkerställande rapport
Tjänsteskrivelse Patientsäkerhetsberättelser för vårdgivare
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2015-03-11 DNR BUN 2015.109 ELISABETH JOHANSSON SID 1/1 KANSLICHEF ELISABETH.JOHANSSON@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Tjänsteskrivelse Patientsäkerhetsberättelser
Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats i Skellefteå kommuns grundskolor
Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats i Skellefteå kommuns grundskolor År 2017 2018-02-09 Lisa Högdahl Verksamhetschef Elevhälsans medicinska insats Tora Wikström Medicinskt ledningsansvarig
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Ärende 9 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2019-02-15 Utbildningskontoret Utbildningsnämnden Kommundelsnämnderna Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Dnr: UN 19/30 Sammanfattning av ärendet Patientsäkerhetslagen(2010:656)
Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insatser
Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insatser DE LA GARDIEGYMNASIET, LIDKÖPINGS KOMMUN UTBILDNINGSNÄMNDEN ÅR 2016 2017-01-10 Magnus Thilén 1 Verksamhetschef för elevhälsan Innehåll Sammanfattning...3
Patientsäkerhetsberättelse, elevhälsans medicinska insats 2016 Älvkarleby kommun
Patientsäkerhetsberättelse, elevhälsans medicinska insats 2016 Älvkarleby kommun Antagen av: Utbildnings- och omsorgsnämnden, 2017-05-30 76 Senast reviderad: ÄKF-nummer: Handläggare/författare: Lena Andersson
Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25
KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ORGANISATION/STYRNING ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER...
Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan
Landstingets/regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan 20120212 Ragnhild Hellström, Verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning De medicinska
Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare År 2013 140219 Helena Sjöberg verksamhetschef Annica Ringmyr skolsköterska med medicinskt ledningsansvar Anna Lennhammar skolsköterska 2(5) 1 Verksamhetens
Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats [EMI]
Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats [EMI] 1 2017 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Ansvar för patientsäkerhetsarbetet organisatoriska del... 2 Övergripande mål... 3 Strategier
Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24
KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 Innehållsförteckning ORGANISATION/STYRNING MEDICINSKA INSATSER... 4 DEN MEDICINSKA
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats(emi) Verksamhetschef Åsa Sandberg & MLA, Marianne Rova-Eriksson 2018-03-09 Patientsäkerhetsberättelsen för år 2017 är en rapport om arbetet av elevhälsans
Verksamhetsansvar - Kvalitetsmått
Verksamhetsansvar - Kvalitetsmått för struktur (S), process (P) och resultat (R) 1(1) Finns verksamhetschef utsedd enligt hälso- och sjukvårdslagen? Är verksamhetschefen läkare/sjuksköterska? Inspektionen
Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan
Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan År 2014 2014-04-16 Lars-Göran Hildor Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans psykologiska insatser
Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans psykologiska insatser DE LA GARDIEGYMNASIET, LIDKÖPINGS KOMMUN UTBILDNINGSNÄMNDEN ÅR 2016 2017-01-10 Magnus Thilén 1 Verksamhetschef för elevhälsan Innehåll Sammanfattning...3
Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats Danderyds kommun
Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats Danderyds kommun 2018 Datum 2019-02-05 Utfärdat av verksamhetschef Monika Jädersten Innehållsförteckning Inledning 3 Sammanfattning 4 Övergripande
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS 2014 ÄLVKARLEBY KOMMUN
1 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS 2014 ÄLVKARLEBY KOMMUN 20150130 Gunnmari Nordström Verksamhetschef Elevhälsans medicinska enhet 1 2 Innehållsförteckning Inledning 3 Elevhälsan
Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan.
2014-02-28 Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan. År 2013 eva.fagerstrom@nybro.se Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar
Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats i Tyresö kommun
1 Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats i Tyresö kommun År 2017 Datum 2017-12-28 Caroline Draste, Verksamhetschef enligt HSL 29 2 (10) Innehåll Sammanfattning för 2017... 3 Barn
2013-02-15. Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan
2013-02-15 Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan År 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans medicinska insats i Skellefteå kommuns grundskolor
Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans medicinska insats i Skellefteå kommuns grundskolor 2016 2017-02-09 Lisa Högdahl, vik. verksamhetschef Barn- och Elevhälsan Tora Wikström, medicinskt ledningsansvarig
Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans psykologiska insats 2017 Bromölla kommun
Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans psykologiska insats 2017 Bromölla kommun Bromölla 2018-02-28 Ronny Gunnarsson Psykolog med medicinskt ledningsansvar Inledning I Bromölla kommun finns en psykologtjänst
Verksamhetsberättelse kvalitetsberättelse för Elevhälsans medicinska Insatser Region Gotland 2015
Verksamhetsberättelse kvalitetsberättelse för Elevhälsans medicinska Insatser Region Gotland 2015 Mål och riktlinjer De medicinska insatserna inom elevhälsan följer Skollagen (2010:8). Där står det att
Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans Medicinska Insats i Robertsfors Kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans Medicinska Insats i Robertsfors Kommun År 2016 2017-02-10 Maria Lindfors Medicinskt ledningsansvarig Skolsköterska Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 SOSFS 2011:9 träder i kraft..och ersätter 20120101 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet
Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun
Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Lizbeth Blennerup, Medicinskt Ledningsansvarig
Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats
2017-10-23 1 Bildningsförvaltningen Verksamhetsplan för Centrala elevhälsans medicinska insats 2017/2018 Elevhälsans medicinska del I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsans medicinska del som
Patientsäkerhetsberättelse 2013 Elevhälsans medicinska insatser [EMI] 1
2014-02-06 Handläggare Tina Leach prov/ EMI 14US/0069 Patientsäkerhetsberättelse 2013 Elevhälsans medicinska insatser [EMI] 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 De åtgärder som vidtagits för att
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Kalmar kommun Barn- och ungdomsförvaltningen Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 140208 Karin Linge Verksamhetschef Elevhälsans medicinska del 2 Innehållsförteckning
Ledningssystem för skolhälsovård/skolläkare, skolsköterska
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (7) 2010-03-01 Bilaga 2 Ledningssystem för skolhälsovård/skolläkare, skolsköterska (Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso-
Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan i Trelleborgs kommun för 2016
1 (5) Datum Diarienummer 2017-03-01 BIN 2017/227 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708 817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan i
Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ingrid Fagerström ingrid.fagerstrom@harnosand.se Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Riktlinje Ledningssystem för
UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN
UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN Elevhälsan och särskilt den medicinska delen av elevhälsan har ett omfattande regelverk. Det handlar om allt från internationella konventioner och överenskommelser
Herman Pettersson Inspektör / Jurist. Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO
Herman Pettersson Inspektör / Jurist Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO De viktigaste lagarna som berör medicinska insatsen Det går inte att välja vilka lagar som
Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats
2017-03-16 1 Bildningsförvaltningen Verksamhetsplan för Centrala elevhälsans medicinska insats 2017 Elevhälsans medicinska del I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsans medicinska del som då avser
År Ansvarig för innehållet: Margaretha Zetterlund, verksamhetschef, skolchef Marianne Karlsson, medicinskt ledningsansvar för skolhälsovården
Skolhälsovårdens patientsäkerhetsberättelse År 2016 Ansvarig för innehållet: Margaretha Zetterlund, verksamhetschef, skolchef Marianne Karlsson, medicinskt ledningsansvar för skolhälsovården Sammanfattning
Patientsäkerhetsberättelse 2014 Elevhälsans medicinska insatser [EMI] 1
2015-01-28 Handläggare Tina Leach EMI Avd Styrning Kvalitet 15UTN/132 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Elevhälsans medicinska insatser [EMI] 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Organisatoriskt
LEDNINGSSYSTEM FÖR DE MEDICINSKA INSATSERNA INOM SALA KOMMUNS SKOLORS ELEVHÄLSA
1 (7) 2017-06-14 ÄRENDE 5 BILAGA 1 DNR 2017/758 LEDNINGSSYSTEM FÖR DE MEDICINSKA INSATSERNA INOM SALA KOMMUNS SKOLORS ELEVHÄLSA LEDNINGSSYSTEM FÖR DE MEDICINSKA INSATSERNA INOM SALA KOMMUNS SKOLORS ELEVHÄLSA
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2016 UTBILDNING
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2016 UTBILDNING 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5 Struktur för uppföljning/utvärdering
Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats Danderyds kommun
Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats Danderyds kommun 2017 Datum 2018-02-10 Utfärdat av verksamhetschef Monika Jädersten Innehållsförteckning Inledning 3 Sammanfattning 4 Övergripande
VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 10 (15)
Sammanträdesprotokoll 10 (15) Utbildningsnämndens arbetsutskott 2016-03-30 28 Patientsäkerhetsberättelser för vårdgivare (UN 2015.027) Beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå att: Utbildningsnämnden
Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun
Landstingets/regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-28
EMI. Elevhälsans Medicinska Insats SKOLPOOL SVERIGE AB
EMI Elevhälsans Medicinska Insats SKOLPOOL SVERIGE AB den 1 augusti 2017 Skriven av: Liza Blennerup Medicinsk Verksamhetschef / Legitimerad Barnsjuksköterska EMI Elevhälsans Medicinska Insats Information
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2016-02-28 Av Mona Andersson Verksamhetschef Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och
Hur fungerade skolhälsovården i Södertälje läsåret 2008/2009. när det lokala styrdokumentet gällt i drygt 2 år?
1 (6) 2009-10-29 Information Utbildningsnämnden Skolhälsovården och det kommunala styrdokumentet. Hur fungerade skolhälsovården i Södertälje läsåret 2008/2009. när det lokala styrdokumentet gällt i drygt
Verksamhetsplan. Elevhälsans medicinska insatser (EMI) Gäller för läsåren 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016
Datum 2011-09-19 12 Antal sidor Verksamhetsplan Elevhälsans medicinska insatser (EMI) Gäller för läsåren 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2006-02-14
Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget
RIKTLINJE Avvikelser, klagomål och synpunkter inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Kalmar kommun Barn- och ungdomsförvaltningen Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 150201 Karin Linge Verksamhetschef Elevhälsans medicinska del 2 Innehållsförteckning
Skolhälsovårdens Patientsäkerhetsberättelse för VIP Gymnasiesärskola
150114 Skolhälsovårdens Patientsäkerhetsberättelse för VIP Gymnasiesärskola År 2014 Marina Smeds, rektor i samarbete med Katja Veldman Wagemakers, skolsköterska Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats Elice Ökvist, verksamhetschef, Marianne Rova-Eriksson, MLA 2016-03-01 Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska del är en kvalitativt
1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
Uppdraget. Skolsköterskekongress 2018 Det medicinska uppdraget
Uppdraget Skolsköterskekongress 2018 Det medicinska uppdraget Rätt fokus Rätt insatser Kvalitet! Utgångspunkter Vetenskap Beprövad erfarenhet Värdegrund Barnperspektiv Etiska principer Skollagen För medicinska,
Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats 2016 Bromölla kommun
Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats 2016 Bromölla kommun Inledning De medicinska insatserna inom elevhälsan i Bromölla kommun omfattar de insatser som skolläkare, skolsköterska och
Patientsäkerhetsberättelse för. Skolhälsovård. Kramfors Kommun
2016-02-24 Dnr BKU 2016/106 Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården (Elevhälsans medicinska insats, EMI) Kramfors kommun 2015 2016-02-24 2016-02-24 Anki Johnson Annika Stattin Verksamhetschef Medicinsk
Rutiner för f r samverkan
Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas
Patientsäkerhetsberättelse Skolhälsovården Borlänge Kommun
Borlänge kommun 2015-02-02 Patientsäkerhetsberättelse Skolhälsovården Borlänge Kommun År 2014 Datum 2015-02-02 Leg. sjuksköterska Marie Kindström Ohlson Verksamhetschef och Medicinskt ledningsansvar Leg
Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är
Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Örkelljunga den 1:a Mars 2018 Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och strategier 4. Organisatoriskt
Verksamhetsplan för skolhälsovården 2013-2014 2013-01-14
KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för skolhälsovården 2013-2014 2013-01-14 ORGANISATION/STYRNING... 4 SKOLHÄLSOVÅRDENS UPPDRAG... 4 MÅLGRUPP... 4 VERKSAMHET... 5 Hälsobefrämjande
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats
Tjänsteskrivelse BUN 2013.0318 2015-03-02 Handläggare: Gunilla Spångberg Barn- och utbildningsnämnden Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats Sammanfattning En översyn har gjorts av elevhälsans
Vårdgivarens utseende av verksamhetschef för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan inom barn- och skolnämndens ansvarsområde
Barn- och skolförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (7) Kvalitet- och myndighetsavdelningen Anna Palm 046-359 61 94 anna.palm@lund.se Barn- och skolnämnden Vårdgivarens utseende av verksamhetschef för den medicinska
Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 160201 Karin Linge Verksamhetschef Elevhälsans medicinska del Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad 2013-11-19 Innehållsförteckning
Patientsäkerhetsberättelse för 2017
Patientsäkerhetsberättelse för 2017 Elevhälsan medicinska insats i FÖRVALTNING [Utveckling och kommunikation] [Annika Sandberg] [2018-04-10] Sammanfattning Utbildningsnämnden i är vårdgivare för elevhälsans
Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Gymnasiet Barn och ungdom Eslövs kommun
Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Gymnasiet Barn och ungdom Eslövs kommun År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-28 Mats Swensson, Skolöverläkare och Medicinskt
Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS
Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare elevhälsans medicinska insats
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare elevhälsans medicinska insats År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01-10 Stefan Gustafsson, Verksamhetschef enligt HSL 29 Marie Rosengren, Medicinsk
Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin
Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- o sjukvården i elevhälsan
Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs kommun 2014/2015
Verksamhetsplan 1 (7) Datum 2014-06-18 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs
SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens
Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren
Patientsäkerhetsberättelse för Daglig Verksamhet, Nytida AB År 2014 2015-01-08 Ewa Sjögren Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska insatsen av elevhälsan År 2016
Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska insatsen av elevhälsan År 2016 Innehåll Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Strategier och planerade åtgärder. 2 Organisatoriskt ansvar för
Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family
Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer
Patientsäkerhetsberättelse för psykologer verksamma inom elevhälsan, bildningsförvaltningen Trelleborgs kommun 2016
1 (5) Datum Diarienummer 2017-03-01 BIN 2017/228 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708 817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Patientsäkerhetsberättelse för psykologer verksamma inom elevhälsan,
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Alingsås Kommun Barn och ungdom / Utbildningsförvaltningen Skolhälsovården Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-20 Maria Amström verksamhetschef skolhälsovården,
Kvalitets-och Patientsäkerhetsberättelse
Kvalitets-och Patientsäkerhetsberättelse 1 Elevhälsans Medicinska insatser i grundskolan Robertsfors Kalenderår 2015 Datum och ansvarig för innehållet Kvalitets-och Patientsäkerhetsberättelse i Elevhälsans
Beredskap smittskydd i skolan, motion
PROTOKOLLSUTDRAG Barn- och utbildningsnämnden BUN 50 Sammanträdesdatum 2017-03-28 1/3 Dnr BUN/2017:11 032 Beredskap smittskydd i skolan, motion Beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare, Skolhälsan i Stockholms stad
Bilaga 10 a Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare, Skolhälsan i Stockholms stad År 2017 Datum och ansvarig för innehållet 2018-01-09 Margaretha Orvarsson Hannfors Giselle Hedberg Mallen är framtagen
Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Karin Jonsson Bäckström Datum UN-2016/ Utbildningsnämnden
Sida 1 av 2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Karin Jonsson Bäckström Datum 2016-03-08 Utbildningsnämnden Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska enhet 2015 Förslag till beslut Utbildningsnämnden
Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs kommun 2015/2016
Verksamhetsplan 1 (7) Datum 2015-05-30 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården (SHV) Kramfors Kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården (SHV) Kramfors Kommun 2013 Datum och ansvarig för innehållet; 20140217 Christina Norlander Verksamhetschef SHV Kramfors Kommun Mallen är framtagen av Sveriges
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden
Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad År 2013 2014-01-30 Marianne Arnetz, verksamhetschef Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF
Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende
Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för systematiskt sarbete Övergripande styrdokument Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:40) om vårdgivares systematiska sarbete
1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad Kommunstyrelsen 2017-05-30, 105 Kommunstyrelsen