En enkätstudie om vad lärare och elever anser är viktiga egenskaper hos en lärare

Transkript

1 En enkätstudie om vad lärare och elever anser är viktiga egenskaper hos en lärare Emma Bardh och Christina Forsgren Handledare: Örjan Dahlström 1

2 Abstract En kvalitativ enkätstudie har genomförts där syftet har varit att se attityds skillnader/ likheter angående lärares ledarstilar hos elever och lärare på ett gymnasium. Vi har valt att jämföra elever och lärares syn på olika ledarstilar och se om de skiljer sig åt. Inledning Inom alla verksamheter behövs det ledare, så även i skolan (Bohlin 1995). Men vad är det då som utgör en bra ledare och vad krävs det för egenskaper för att läraren ska vara en bra lärare i elevers och lärarens egna ögon? Ja den är just den frågan vi ställt oss här och tänker oss nu att besvara den genom litteraturstudier och enkätstudie, där lärare och elever från gymnasiet får svara på några korta frågor om vad de anser är viktiga egenskaper hos en lärare. Litteraturgenomgång Maltén Enligt Maltén (1995) i boken Lärarkompetens är det inte alls självklart att lärare som anses som bra lärare av elever och föräldrar har samma personlighet, utan egenskaperna kan skiljas åt mellan olika lärare, men att de ändå klassas som bra lärare av elever och föräldrar (Maltén 1995). Vissa typer av läraregenskaper passar vissa elever medans andra behöver en lärare med andra egenskaper. //..Finländaren Koskenniemi (refererad i Sundgren (1970) tyckte sig på sin höjd kunna ringa in lärarolämpligheten. Maltén menar att denna funktion med utgallring av olämpliga lärare skulle antagningsintervjuerna ha (Maltén 1995). Bohlin Bohlin tar i sin bok Pedagogiskt ledarskap upp olika återkommande krav på vad en lärare ska ha för egenskaper, detta är några av dem; 2

3 Rättvis Lyhörd Ha förståelse Vara uppmärksam uppmuntran Om läraren uppfyller dessa krav så är de flesta nöjda. Det finns alltid de som skiljer sig från mängden och söker andra egenskaper hos en lärare men dessa är återkommande krav enligt Bohlin (1995) i sin bok pedagogiskt ledarskap. Det finns flera olika ledarstilar, där grupperna leds olika styrt och beroende på vilken ledarstil gruppens ledare har så kommer denne uppfattas och respekteras efter just den ledarstilen personen innehar (Bohlin 1995). Vi Hittade tre ledarstilar som vi kommer ta upp närmare och har valt ut två av dem till vår undersökning. De tre vi tar upp här är; Auktoritär ledare, låtgåledare och demokratisk ledare. Nedan följer en kort beskrivning av dessa tre ledarstilar. Auktoritär ledare: denna ledare är intresserad av att ha makt och uttrycker sig så därefter, ledaren är mån om sin position och hävdar att han/hon vet bäst. Auktoritära ledare styr genom direktiv och detaljerad ordning. De ger ofta kritik och litar inte speciellt mycket på andras kunskap (Bohlin 1995). Negativt med denna ledare är att gruppen inte lär sig att ta eget ansvar, de blir lite handfallna om ledaren är borta och får då svårt att fatta viktiga beslut. Ledaren skapar även ett stort beroende hos medlemmarna i gruppen vilket leder till att de inte utvecklar egna förmågor (Bohlin 1995). En auktoritär ledare kan ge trygghet för många, då denne har stor ordning och talar om vad som gäller. Låtgå- Ledaren: ledare av denna typ är egentligen ingen ledare utan har gett upp denna roll och är passiv, en låtgå- ledare fattar inga egna beslut utan lämnar allt ansvar till gruppen (Bohlin 1995). Detta kan leda till felaktiga och odemokratiska beslut om gruppen inte är enig, att gruppen saknar ledare skapar otrygghet och osäkerhet bland gruppens medlemmar. Det kan även te sig så att gruppmedlemmarna beslutar utifrån eget intresse där en eller flera individer vinner på beslutet och några andra utesluts eller förlorar på de beslut som fattas (Bohlin 1995). Av dessa tre ledarformer så är låtgå- ledaren den som når sämst resultat. Demokratisk ledare: en demokratisk ledare överlägger med alla som innefattas av beslutet innan slutgiltigt beslut fattas, detta sker med positivitet för att få ut det bästa ur gruppen samt för att ta hänsyn till allas kunskap och erfarenhet. Denna ledare är bra på att lyssna vilket medför att alla i gruppen känner lika värde (Bohlin 1995). Den demokratiske ledaren jobbar pedagogiskt för att nå de mål som denne eftersträvar, trots detta kan den demokratiske ledaren ha en negativ inverkan och verka något okunnig för de som är vana vid en auktoritär ledare. (Bohlin 1995). 3

4 Bert Gunnarsson och Kerstin Persson Bert Gunnarsson och Kerstin Persson tar i sin bok Läraren och det pedagogiska ledarskapet också upp dessa ledarstilar, men beskriver dem mer ur ett skolperspektiv enligt följande; Auktoritärt förhållningsätt: Makten i relation till eleverna utövas genom tvång. Eleverna uppfattas som passiva mottagande objekt. Kommunikationen är i hög grad enkelriktad. Läraren bestämmer det mesta utan att rådgöra med eleverna. Det gäller regler i klassrummet, undervisningens uppläggning osv. Demokratiskt förhållningsätt; Makten i relationen till eleverna utövas genom att läraren försöker påverka eleverna och ge dem inflytande. Eleverna uppfattas som påverkbara och ansvarstagande subjekt. Kommunikationen sker i form av en dialog mellan läraren och eleverna. Läraren överlåter efterhand, i förhållande till elevernas mognad, mer och mer inflytande till eleverna och kräver därigenom att successivt utöka ansvarstagande av dem. Ett låtgå- mässigt förhållningsätt; Läraren tar inte, alternativt klarar inte av, att ta ansvar för den makt han/hon har tilldelats. Läraren förhåller sig passiv. Eleverna innehar i realiteten makten. De bestämmer när och hur läraren ska involveras. (s.13) Enligt Bernt Gunnarsson och Kerstin Persson i boken Läraren och det pedagogiska ledarskapet Framtonar elever främst två förmågor empati och kunskapsutvecklande. I boken Läraren och det pedagogiska ledarskapet definierar Gunnarsson och Persson empati med upplever att läraren förstår, respekterar och bryr sig om dem Vidare definierar de kunskapsutvecklande med upplever att läraren är engagerad i deras lärande, att undervisningen är intressant och omväxlande Enligt Gunnarsson och Persson måste en lärare förutom ledarskap ha många andra förmågor Reflektera över sitt ledarskap t ex utifrån frågorna Hur kommer mina elevers framtid att te sig? och vem är jag som ska ge dem en del av redskapen för att forma den? Ha förmåga att få eleverna att lära Har tilltro till elevernas förmåga och vilja att ta ansvar för sitt lärande Kan skapa förutsättningar för ett samarbete med eleverna baserat på elevinflytande och elevansvar. LPF 94 LPF 94 (1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna) innehåller mål och riktlinjer för en lärares ledarskap. Det står bland annat att en lärare skall: Utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. 4

5 Stärka varje elevs självkänsla samt vilja och förmåga att lära. (sid 11) Se till att alla elever/ / får ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen. Planera undervisningen tillsammans med eleverna. Låta eleverna pröva olika arbetssätt och arbetsformer. (sid 14) I LPF 94 framgår det alltså att en lärares uppgift är att leda eleverna till ökat inflytande och ansvar och på detta sätt ge eleverna kunskap om samarbete och problemlösning. Stensmo I Stensmos bok ledarskap i klassrummet lyfter han fram tre kompetenser som en lärare måste ha. Ämneskompetens kunskap om begrepp, fakta och teorier i undervisningen ur såväl samtida som historiska perspektiv / / samt förmåga att kritiskt granska ny kunskap inom ämnena. Didaktisk kompetens att kunna placera, genomföra och utvärdera undervisningen med avseende på val av innehåll / / val av metod / / och skälen till dessa val. Ledarkompetens att kunna organisera och leda skolklassen som arbetande kollektiv: hantera frågor om disciplin, ordning och elevomsorg, gruppera elever för olika uppgifter / / individualisera elevers arbete. Stensmo menar att det inte finns någon given mall för hur en lärare ska leda en klass som passar alla lärare. En lärare måste hitta sin egen ledarstil för att kunna leda en klass. Svensson Svensson (1998) skriver i sin bok framgångsrikt ledarskap i klassrummet angående vilka egenskaper en bra lärare måste ha för att vara en skicklig ledare. Han menar att det inte räcker med att ha goda ämneskunskaper även om detta också är en viktig egenskap. Ämneskunskap leder inte automatiskt till att en lärare är en bra ledare, utan det kräver också kunskap om olika metoder för undervisning och att se den aktuella elevgruppens behov. Svensson hävdar att när det inte fungerar i en klass är det inte lärarens ämneskunskaper som brister utan beror på bristande ledarskap och social kompetens. Fuglestad Fuglestad (1999) tar i sin bok pedagogiska processer upp tre dimensioner inom pedagogisk ledning, den didaktiska dimensionen, den kommunikativa dimensionen och den analytiska dimensionen. Han påpekar inom den didaktiska dimensionen att det är det didaktiska mötet mellan den organiserade skolkunskapen och elevers erfarenhetsvärld som läraren ska planera (sid 110). Fuglestad menar att det är viktigt att ta hänsyn till de relationer som finns i klassrummet, både sociala och kulturella och att man måste ta hänsyn till dessa då man planerar sin undervisning som lärare. 5

6 Vidare skriver han att det är viktigt med..reflektioner om vilka eleverna är och vad som dominerar deras livsvärld, är viktiga för skapandet av det kommunikativa rummet (sid 110). Med detta menar han att man måste möta eleverna individuellt och skapa möjligheter till lärande genom att utforma sin undervisning utifrån klassens och individernas behov. Detta leder in på den andra dimensionen Fuglestad skriver om, den kommunikativa dimensionen. Han menar att läraren måste ha förmåga att uttrycka sig på ett sätt som eleverna förstår utifrån sina förutsättningars (sid 109). Det är alltså viktigt att kunna se vad eleverna ligger på för nivå och kunna möta dem där samtidigt som läraren måste ta hänsyn till läroplanen och läroböckerna. Den sista dimensionen Fuglestad tar upp är den analytiska dimensionen, med detta menar han att läraren måste kunna analysera klassrumssituationen för att kunna anpassa sin undervisning och på så sätt utveckla sin yrkeskompetens. Sammanfattningsvis menar Fuglestad att dessa tre dimensioner beskriver en lärares behov av att ha en bred kompetens vad gäller både sociala och kunskapsmässiga aspekter. Metod Avsnitt Val av metod Vi valde att föra en kvantitativ enkätundersökning för att kunna värdera datan lättare. I vår data bearbetning ville vi undvika värderings- och tolkningsfrågor så mycket som möjligt. Om vi istället valt att göra en uppsatsstudie hade tolkning och analys av svaren varit nödvändig, vilket då kunde medfört att vi själva lät våra åsikter och värderingar påverka det svar vi fått. I o med detta valde vi att göra en enkät undersökning där vi lättare kunde rikta våra frågor utifrån de vi ville ta reda på. Vi ville även utforma enkäten så att vi kunde använda samma till både elever och lärare för att kunna göra en trovärdig koppling mellan resultaten hos de olika grupperna. För att få större trovärdighet i resultatet valde vi att ställa flera frågor kring samma ledarstil/egenskap. Vi ville med detta se att vi fick fram ungefär samma medel på de 3 frågor som berörde samma ledarstil. Vårt fokus i enkäten var att se på hur lärare respektive elever ställer sig till ett så kallat låtgå-ledarskap med mera ansvar hos eleverna, respektive auktoritärt ledarskap där läraren bär största ansvaret för utformning och ansvar. I vår enkät fanns tre frågor som berörde Auktoritär ledare och tre som berörde Låtgå- ledare. Utöver dessa sex frågor hade vi tre övergripande frågor kring lärares egenskaper. (bilaga 1) Urval För att kunna möjliggöra vår studie började vi med att mejla ut information om vår undersökning till rektorer på två gymnasieskolor i Linköping, detta resulterade i noll svar, vi bestämde oss då för att ringa vilket inte heller de gav några svar, vårt tredje alternativ blev då att besöka skolan och tala med rektorerna direkt. Att gå till skolorna gjorde att en rektor på skola A tog kontakt med de lärare denne har ansvar över och berättade för dem om vårt önskemål att göra en undersökning i studiesyfte. Läraren tog sedan kontakt med oss för att bestämma dag och tala om antalet elever som kunde medverka. Vi fick komma till två treor där ena klassen skulle bestå av 25 elever och den andra klassen skulle vara 15 elever. Läraren 6

7 i denna klass förberedde eleverna på att vi skulle komma och vad vårt syfte var. Eftersom vi själva inte valt denna grupp blev det ett slumpmässigt urval från populationen som medverkade. De lärare som svarade på vår enkät valdes ut genom att vi gick till skolanden och frågade de lärare vi stötte på i korridoren om de kunde tänka sig att medverka, vi fick först väldigt få svar men efter att varit på skola A några gånger så fick vi ihop tillräckligt många lärare också för att kunna göra en reell jämförelse. Genomförande Vår enkät, se bilaga 1, bestod av 9 frågor med Likerskala från 1-7. Där 1 var instämmer inte och 7 var instämmer helt. Eleverna kryssade i det alternativet som stämde bäst överens med vårt påstående och deras tycke. Enkätundersökningen genomfördes under en dag då vi fick tillgång till två lektioner med elever från årskurs 3. Vi pressenterade oss för klassen och berättade vad vi gjorde där och vårt syfte med enkäten. Eleverna informerades om att den var helt anonym och att det var frivilligt att delta. Vi pressenterade enkäten och berättade hur genomförandet skulle gå till och hur graderingsskalan vi gjort till svaren fungerade. Vi hade avsatt 30 minuter för att eleverna skulle ha god tid att fylla i enkäten, väl på plats tog det ca 5-10 minuter att fylla i dem. Det är viktigt att ge tydliga instruktioner och berätta om deltagarnas rättigheter för att undersökningen ska få en forskningsetisk trovärdighet. Det är även viktigt att ge tydliga instruktioner angående genomförandet så att uppgiften blir så entydigt tolkad som möjligt hos deltagarna. (Bryman,(1997) s153) Det är viktigt att en enkät har klart formulerade frågor som är lätta att förstå. Även att enkäten inte är lång med för många frågor spelar en stor roll för att minska risken för enkättrötthet. (Bryman,(1997)s. 146) Vi tänkte mycket på detta då vi utformade enkäten och fann det väldigt svårt att formulera frågorna på bästa möjliga sätt. Vi försökte ställa frågorna så att vi får svar på det vi vill undersöka samtidigt som de måste vara korta och lätta att förstå för enkätdeltagarna samt passa både lärare och elev. Metoddiskussion Vi fann det svårt att utforma frågorna så att tolkningsutrymmet skulle vara så litet som möjligt samtidigt som samma fråga skulle kunna ställas till både elever och lärare. Vi upptäckte i efterhand att det var svårare för lärarna att bemöta våra frågor och ansåg att de var lite för riktade mot eleverna. Det var svårare att få tag på lärare än vad vi hade trott från början. Vi mailade ut enkäten till ca 30 lärare och hoppades på att få 20 svar. Det resulterade i att vi fick ett svar tillbaka så vi fick bege oss ut igen till gymnasieskolan för att få tag på lärare som ville fylla i vår enkät på plats. Ett problem man inte kan frånkomma med en enkät är att det finns en risk att deltagarna kryssar i sina svar utan eftertanke på svaret. Som vi kommer peka på i resultatet så har vi ändå fått trovärdiga medeltal på våra frågor så vi hoppas och tror att det spontana kryssandet som kan bli blev väldigt liten och inte påverkade utgången av vår studie allt för mycket. Vi har valt att sortera bort en av enkäterna då denna elev själv sa till sina kamrater Det är ju bara att kryssa. I och med att hon kryssade i samma svarsalternativ genom hela enkäten så uppfattade vi inte denna enkät som trovärdig och räknade inte in denna i vårt resultat, mycket 7

8 på grund av att vi vill undvika golv tak effekten. Vi måste även påpeka att resultatet av denna enkätstudie inte kan generalisera gymnasieelevers respektive lärares uppfattningar kring en lärares ledarskap. Detta gäller endast de som deltagit i denna studie. Resultat I denna del av vår uppsatts kommer vi redovisa de svar vi fått på vår enkät, vi kommer redovisa låtgå- ledaren och den auktoritära ledaren. Vårt urval av stickprov bestod i att vi bestämde oss för att utföra vår enkätundersökning i två gymnasieklasser detta för att eleverna där har gått länge i skolan och därmed träffat på många olika sorters lärare viket ger dem större förmåga att i en undersökning vara mer precisa med vilka egenskaper de vill se hos en lärare. Vi valde sedan att göra en jämförelsestudie mellan elever och lärare då vi tyckte det kunde vara intressant att se hur lärare själva uppfattar en lärares egenskaper. Vi fick komma till två treor där ena klassen skulle bestå av 25 elever, det kom cirka 15 stycken som svarade på enkäten, nästa klass var 15 stycken och alla närvarade. Såhär såg fördelningen av populationen ut. Deltagare Elever Lärare Män Kvinnor Totalt Vårt stickprov blev med detta slumpmässigt ur två kluster. Att få tag i lärare var inte så lätt som vi tidigare nämnt så svarade endast 1 av 40 som vi mejlat. Vi gick då istället ut i skolan och frågade de lärare vi stötte på i korridorerna om de kunde tänka sig att svara på vår enkät, detta gav oss sammanlagt 33 stycken svar från lärare vilket var fullt tillräckligt då urvalsgrupperna helst ska bestå av lika många från populationen. Av de 31 eleverna var 9 Stycken killar och 22 stycken var tjejer. Av lärarna var 10 stycken män och 23 stycken kvinnor. För att minska risken för typ 1 fel var vår urvalsgrupp tvungen att bestå av fler än 30 individer Vårt medelvärde skulle annars kunna påverkas och bli felaktigt av att gruppen var för liten. Vår utgångshypotes var att elever och lärare föredrar lärare med auktoritärt förhållningsätt och enligt tidigare studier har det visat sig att elever föredrar lärare med dessa egenskaper framför låtgå- ledaren. (Maltén 1995) Enligt Gunnarsson och Persson innebären auktoritär ledare följande; //..Läraren bestämmer det mesta utan att rådgöra med eleverna. Det gäller regler i klassrummet, undervisningens upplägg osv // Av de svar vi fått har vi räknat ut ett medelvärde där vi jämför elever och lärares syn på auktoritär och låtgå- ledaren, vi vill se om det finns några skillnader i vad lärare och elever anser att en lärare bör ha för egenskaper. Alla våra beräkningar har skett i Excel där vårt främsta mål har varit att räkna ut medel då detta för oss är mest intressant för den jämförelse vi ska göra mellan elever och lärare, bilaga 2 vi vill att de gemensamma medelvärdet för elever och lärare hamnar så nära vårt mediantal (3,5) som möjligt. I vår enkätstudie använde vi oss av Likertskala med 7 skalsteg där ett värde på 1 innebär instämmer inte och ett värde 8

9 på 7 innebär instämmer helt. Denna del består av 6 frågor som hör till auktoritärt ledarskap och låtgå- ledarskap Därefter kommer 3 stycken fristående frågor som handlar om lärarens egenskaper, men som inte hör till låtgå- och auktoritärt ledarskap. Vi använder oss av en intervallnivå när vi utför våra beräkningar, medialtalet för denna skala blev 3,5 då har vi 50 procent över och 50 procent under. Av de elev och lärare som tillfrågades svarade de enligt nedan nämnda siffror. För att se exakta frågor och svarsalternativ se bilaga 1. Samt 2,3 och 4 för medelvärden över lärare och elever. De frågor som representerar låtgå- ledaren är 1,3 och 6. Elevernas svar gav oss följande medelvärde (M) på låtgå- ledarskap: För fråga 1 var (M) 5,548. För fråga 3 var (M) 6,323 och För fråga 6 var (M) 5,355. Det gemensamma medeltalet för eleverna på frågorna kring låtgå- ledarskapet dessa blev (M) 5,742. Lärarnas svar på frågorna kring låtgå- ledarskap gav oss följande medelvärde (M): för fråga 1 var (M) 5,5. För fråga 3 var (M) 5,375 För fråga 6 var (M) 4,125 Det gemensamma medeltalet för lärarna på frågorna kring låtgå- ledarskap blev (M) 4,848. Lärare och elevers gemensamma medelvärde för fråga 1, 3, 6. (M) 5,281 De frågor som representerar den auktoritära ledarstilen var fråga 2,4 och 8. Elevernas medelvärde (M) på frågorna 2,4 och 8 (Auktoritär ledarstil) Blev: För fråga 2 var (M) 3,355. För fråga 4 var (M) 3,613 och för fråga 8 var (M) 4,355. Det gemensamma medelvärdet för elevernas svar på dessa frågor blev 3,774. Lärarnas svar på de frågor som berörde det auktoritära ledarskapet För fråga 2 var (M) 3,375 För fråga 4 var (M) 4,187 För fråga 8 var (M) 3,874 Lärarnas gemensamma medelvärde för dessa frågor blev då (M) 3,697. Lärare och elevers gemensamma medelvärde blev för fråga 2,4, 8. (M) 3,734 9

10 Övriga frågor; 5, 7 och 9 gav följande medelvärden För fråga 5; Elever (M) 6,194 och Lärare (M) 6,406 För fråga 7; Elever (M) 6,645 och Lärare (M) 6,688 För fråga 9; Elever (M) 4,903 och lärare (M) 6,344 Diskussion Med de data vi fått från vår studie kan vi nu jämföra om litteraturen och vår undersökning får samma resultat vad det gäller egenskaper som är önskvärda hos en lärare och vilken ledarstil som uppskattas mest bland lärare och elever. Vi valde att studera två ledarstilar som vi tidigare nämnt var dessa Auktoritär ledarstil och Låtgå- ledarstilen av de data vi fick fram så tyckte elever och lärare väldigt lika om den autoritära ledarstilen som hamnar en bit över vårt medianvärde på (3,5). Elevernas svar på dessa frågor visar oss att de vill ha en styrd utbildning där de får ta eget ansvar när det behövs och att helt bestämma över skolarbetet tycks inte passa varken lärare eller elever speciellt bra. Däremot kunde vi se att lärare och elever vill ha mer individanpassad undervisning samt att lärare och elever vill ansvara mer själva över att arbetet blir utfört, men att innehållet är styrt. Dock är det bristningar i den individanpassade undervisningen viket styrks i Maltén Lärarkompetens //.. Svårigheter att jobba utifrån elevernas behov, dvs. Individualiseringsproblemet och i förlängningen därav elever med särskilda behov // s.20) Det vi kan utläsa från våra svar är att det inte finns några markanta skillnader mellan vad elever och lärare anser en bra lärare ska ha för egenskaper. Vi kan även se att låtgåledarskapet får ett väldigt högt (M) av både lärare (4,848) och av elever (5,742), gemensamt (M) för dessa frågor var 5,281. Medans den auktoritära ledarstilen hamnar närmare vårt medianvärde med för lärarna (M) 3,696 och för eleverna (M) 3,774 och ett gemensamt (M) på 3,734. Enligt sammanräkning där lärare och elevers gemensamma medelvärde för dessa frågor kom vi fram till att de föredrar en låtgå- ledare framför en auktoritär ledare. Men båda ledarstilarna hamnar trots detta över vårt medianvärde på 3,5 så sammanfattningsvis skulle vi kunna säga att de båda är uppskattade av lärare och elever men att de vill ha en mer flexibel lärare där elevers åsikter kommer fram. De krav som Maltén tar upp som bra läraregenskaper styrks även i vår studie, både elever och lärare har visat sig tycka att exempelvis lyhördhet och uppmärksamhet är viktiga egenskaper som en lärare bör besitta. Bohlin skriver i sin bok om auktoritärt ledarskap att Ledaren skapar en viss säkerhet genom att ta ansvar för arbetet och fatta nödvändiga beslut (Bohlin 1995, s.124). Detta känns som en av den främsta anledningen till att lärare och elever uppskattar auktoritärt ledarskap dock med starka influenser av låtgå- ledarskap. 10

11 I de frågor som var mer allmänna kring ledarskap styrks önskan om individanpassad undervisning hos både elever och lärare i både Fuglestad (1999) och Stensmos (1997) böcker, där de påpekar vikten av att anpassa undervisningen utifrån elevernas individuella behov. Vi kan se i vår studie att medelvärdena kring individanpassad undervisning skiljer sig mellan elever och lärare, elevernas medelvärde ligger på 4,903 medans lärarnas medelvärde ligger på 6,344. Detta utgör en skillnad på 1,441 vi kan tänka oss att detta beror på att elever utgår ifrån sig själva och brister i förståelsen att andra klasskamrater inte förstår och lär sig på samma sätt. Det kan vara svårt för dem att sätta sig in i lärarens roll. Man kan se i LPF 94 att en av lärarens riktlinjer och mål inom sitt ledarskap är att låta eleverna pröva olika arbetsätt och arbetsformer. Vi ser i vår undersökning att både lärare och elever tycker att detta är viktigt då vårt medel för denna fråga hamnade väldigt högt. Vi har i och med denna studie kommit fram till att det som lärare är viktigt att anpassa och variera sin undervisning, vara en tydlig ledare men samtidigt ge utrymme för eleverna att utveckla sina egna förmågor. Slutord Någonstans inom hade vi en känsla av att detta arbete skulle bli svårt och vara tidskrävande men aldrig hade vi kunnat ana vilken kraft som behövs och hur många timmar som går åt för att göra en studie som vår. Vi har under arbetets gång märk att det råder stor brist på respekt för lärarna i gymnasiet samt även för de som står utanför deras utbildning. Men i det stora hela verkade elever och lärare tillsynes eniga om vilka egenskaper de uppskattar mest hos lärare. Deras synpunkter går inte isär så mycket och det skulle vara intressant att göra en uppföljning på denna studie för att se hur detta genom tid förändras och kanske även för yngre elever då deras referensramar är mindre än de äldre elevernas. Det har varit mycket lärorikt, roligt men samtidigt väldigt tungt och vi är oerhört tacksamma för den chans vi fått att göra en forskningsstudie av denna typ och kan nu med facit i hand förstår varför det tar så långtid att samla in data för den forskning som bedrivs idag. 11

12 Referenser Bohlin., R. (1995). Pedagogiskt ledarskap. Liber utbildning, Gummessons tryckeri, Falköping. Bryman, A. (2007). Samhällsvetenskapliga metoder. Elanders Hungary: Liber AB. Fuglestad, O.L. (1999). Pedagogiska processer. Studentlitteratur, Lund Gunnarsson., B och Petersson., K. (1998) Läraren och det pedagogiska ledarskapet, Området för lärarutbildning, Malmö högskola. Läroplan för det frivilliga skolformerna. Lpf 94. (1994) Stockholm: Studentlitteratur, Lund Maltén., A. (1995). Lärarkompetens, Studentlitteratur, Lund. Stensmo, Christer (1997). Ledarskap i klassrummet, Studentlitteratur, Lund Svensson, Alf B. (1998). Framgångsrikt ledarskap i klassen. Grimstorp: Relamore Media 12

13 Bilaga 1 Enkätundersökning om elevers och lärares syn på Lärarens egenskaper VT 2009, undersökningen kommer att vara helt anonym och ingår i en uppsatts skrivning som vi gör på Linköpings universitet, inom kursen Psykologi 2, Metod. Vilken årskurs går du i? Elev åk 1 [ ] 2 [ ] 3 [ ] Lärare [ ] Kön: Kvinna [ ] Man [ ] Följande kommer några korta frågor om lärarens egenskaper, kryssa i ruta 1-7 där du tycker påståendet passar in bäst. Där 1 är; stämmer inte och 7 är; stämmer mycket bra. 1. Jag tycker det är lärarens ansvar att bestämma i klassrummet. 2. Jag tycker eleverna ska ansvara mest för lektionsupplägget och kunskapsinhämtningen. 3. Jag tycker det är skönt när läraren talar om vad som ska göras. 4. Jag tycker det fungerar bättre när läraren håller sig i bakgrunden och låter eleven ta eget ansvar. 5. Jag anser att det är viktigt att lärare varierar sin undervisning. 6. Jag som lärare/elev tycker det är skönt att slippa ta hela ansvaret över lektionsarbetet i skolan. 7. Det är viktigt att en lärare är lyhörd och lyssnar på elevernas åsikter kring undervisningen. 8. Jag tycker att läraren bör förlita sig på att elevernas egen drivkraft leder dem till eget lärande. 9. Jag tycker det är viktigt att läraren anpassar sin undervisning individuellt för varje elevs behov. Tack för din medverkan! 13

14 Bilaga 2 Sammanfattande tabell över elever och lärares enkätsvar. Elever Låt gå Auktoritär Fråga 1 5,548 Fråga 2 3,355 Fråga 5 6,194 Fråga 3 6,323 Fråga 4 3,613 Fråga 7 6,645 Fråga 6 5,355 Fråga 8 4,355 Fråga 9 4,903 Medel136 5,742 Medel248 3,774 Lärare Låt gå Auktoritär Fråga 1 5,5 Fråga 2 3,375 Fråga 5 6,406 Fråga 3 5,375 Fråga 4 4,187 Fråga7 6,688 Fråga6 4,125 Fråga 8 3,875 Fråga9 6,344 Medel136 4,848 Medel 248 3,697 Gemensamt (M) för lärare och elever svar på frågorna 1,3 och 6 blev 5,281 Gemensamt (M) för lärare och elever svar på frågorna 2,4 och 8 blev 3,734 14

15 Bilaga 3 Elevernas svar på enkäten. Kvinna Man fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 fråga 5 Fråga 6 Fråga 7 Fråga 8 Fråga 9 åk (M) 5, , , , , , , , , Summa

16 Bilaga 4 Lärarnas svar på enkäten. Kvinna Man Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5 Fråga 6 Fråga 7 Fråga 8 Fråga (M) 5,5 3,375 5,375 4,1875 6, ,125 6,6875 3,875 6,34375 Summa