Tjänsteinnovation och. immaterialrätt

Transkript

1 Tjänsteinnovation och immaterialrätt

2 Den här foldern är framtagen som kursmaterial till en utbildning i tjänsteinnovationer och immaterialrätt riktad mot rådgivare i innovationsstödsystemet. Utbildningen genomförs inom ramen för programmet Ungas Innovationskraft. Ungas Innovationskraft är ett delat uppdrag mellan de två myndigheterna Tillväxtverket och VINNOVA. Syftet med programmet är att möjliggöra att fler unga förverkligar sina idéer samt att tillvarata ungas perspektiv för ökad innovationskraft i Sverige. Foldern är producerad i samarbete mellan PRV och Ungas Innovationskraft. VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet, läs mer på Tillväxtverket underlättar förnyelse i företag och regioner, och gör det enklare för företag, läs mer på Patent- och registreringsverket (PRV) är Sveriges myndighet för immateriella tillgångar, läs mer på 2

3 Varför bry sig om immaterialrätt? För den som vill utveckla en idé är det många saker som händer på en gång. Frågor kring patent, varumärken och upphovsrättigheter hamnar ofta långt ner bland prioriteringarna. Den som brinner för att få ut sin tjänsteinnovation i form av en app, ett spel eller en annan typ av tjänst kan ha mycket att vinna på att fundera över immaterialrättsliga frågor. Hur man handskas med exempelvis varumärken kan bli avgörande för hur framgångsrik tjänsten/idén blir. Vill du ha ett skydd mot plagiat? Patent, mönster, varumärken, upphovsrätt och andra immaterialrättigheter erbjuder en ensamrätt. En ensamrätt innebär att den som har rättigheten får bestämma över hur det skyddade används. Det är ingen annan som exempelvis får tillverka eller sälja det som är skyddat utan att rättighetshavaren lämnar sitt tillstånd. Den som har skapat en innovation som får skydd genom en immaterialrätt kan alltså, åtminstone under ett tag, känna viss trygghet i att andra inte kan plagiera det skyddade. Skyddet kan vara direkt, det vill säga att rättigheten skyddar själva innovationen. Exempelvis kan den som gör en innovation beträffande form få en ensamrätt till innovationen genom mönsterrätten. Skyddet kan också vara indirekt, det vill säga inte ge ensamrätt till innovationen som sådan, men skydda olika saker i anslutning till innovationen. Exempelvis kan varumärkesrätten skydda varumärken som används för innovativa tjänster Zumba är en träningsform skapad av Alberto Beto Perez i Colombia. Han har, med varumärket Zumba som grund, skapat ett system där alla instruktörer måste vara licensierade för att få säga att det är just Zumba som tränas. Zumba erbjuds idag på fler än träningsanläggningar i 105 länder. Kan varumärket göra att du tjänar pengar? Immaterialrättigheter kan inte bara hindra andra från att göra kopior, de kan också i sig själva bli det som gör det möjligt att tjäna pengar på en idé. Det finns många exempel på verksamheter där exempelvis licenser kopplade till immaterialrättigheter är hela motorn i affärerna, det man tjänar pengar på. Företag som gjort innovationer kan till exempel använda varumärken som kärnan i hela kommersialiseringsprocessen. För att andra ska få använda varumärket krävs en licens, ett avtal som innebär att den som vill använda varumärket får betala för att göra det. 3

4 Tjänsteinnovationer kan vara grund för franchising. Avtal kring franchising handlar till stor del om varumärken, men det kan också gälla andra rättigheter. I ett franchisekoncept kan det också ingå material som har upphovsrättsligt skydd och information som utgör företagshemligheter. Den som vill utveckla en idé och starta företag kan fundera på vilken nytta immaterialrättigheter kan ha som en del av hela affärsstrategin. Frågor kring upphovsrättsliga avtal och varumärken är då inte isolerade till hantering av enskilda avtal utan kopplade till hela företagets strategi. I slutet av 1970-talet uppstod en diskussion på Hawaii om vilka som var mest vältränade, simmare, cyklister eller löpare. För att lösa tvisten anordnades en tävling på 3,8 km simning, 18 mil cykling och ett avslutande marathonlopp på 42,2 km. Tävlingen fick namnet Ironman. Ironman är idag ett varumärke för The World Triathlon Corporation. Genom att kontrollera varumärket krävs avtal med The World Triathlon Corporation för att få kalla en tävling för Ironman. Har det lönat sig? När Kalmar Triathlon blev en Ironman-tävling sommaren 2012 steg intresset för att delta enormt. Platserna i tävlingen för 2013 fylldes på rekordtid. När du är ute en lördagkväll och blir sugen på en hamburgare vilken restaurang går du till då? Sannolikheten är nog ganska stor att du hamnar på McDonald s. År 1940 startas en restaurang i San Bernardino av bröderna Richard och Maurice McDonald. Restaurangen låg 1955 till grund för en franchisekedja som initierades av Ray Kroc. McDonald s är idag en kedja som har över restauranger i 121 länder. Förmågan att växa, bland annat genom att attrahera franchisetagare, hänger samman med ett starkt varumärke. 4

5 Verktygslådan Använd hela verktygslådan! Den som har gjort en tjänsteinnovation har inte fått idén med tanke på vilket immaterialrättsligt skydd som skulle kunna användas. Det intressanta har förmodligen varit att kunna utveckla idén och på sikt skapa affärer kring innovationen. Det finns många olika immaterialrättigheter som kan användas för att hjälpa innovatörer att bygga upp affärerna. I många branscher finns djupt rotade bilder av vilka rättigheter som är användbara och vilka som inte är det. Att bara fokusera på enstaka rättigheter kan dock vara som att försöka bygga ett hus med bara en skruvmejsel, trots att verktygslådan också innehåller hammare, såg, vinkelhake med mera. Så kallade smarta telefoner är mycket mer än bara en produkt. De är hela koncept bestående av en innovativ produkt och innovativa tjänster. När det gäller iphone, den första smarta telefonen, anges att Apple registrerade över 200 nya patent under utvecklingen av telefonen. I anslutning till iphone skapades också AppStore, en typ av affär för att köpa applikationer till telefonen. AppStore i sig är en innovativ tjänst och många av applikationerna är också i sig innovativa tjänster. Kring dessa kan lager av skydd byggas med upphovs-, mönster- och varumärkesrättigheter. Upphovsrätt När någon säger upphovsrätt tänker du kanske på musik eller film. Det upphovsrättsliga skyddet gäller dock många fler saker än så. Inom upphovsrätten är det möjligt att till exempel få skydd för datorprogram, formgivning och ritningar. Material som tas fram för att beskriva en innovation, som en manual för hur en tjänst ska utföras, kan också få upphovsrättsligt skydd. Upphovsrättsligt skydd har man utan att man behöver göra något särskilt. För att skyddet ska finnas ställs ett krav, nämligen att det som skapats är originellt. Det innebär att den som stått för skapandet på något sätt gjort olika val. I de fall där det inte funnits utrymme för olika val, exempelvis för att en formgivning är beroende av att möta vissa tekniska krav, finns inget upphovsrättsligt skydd. Det upphovsrättsliga skyddet innebär en ensamrätt som består av två delar, ekonomiska rättigheter och ideella rättigheter. De ekonomiska rättigheterna handlar bland annat om att ingen får kopiera det som är skyddat utan rättighetshavarens tillstånd. Det är inte heller tillåtet att lägga upp andras upphovsrättsligt skyddade material på nätet utan tillstånd. De ideella rättigheterna handlar bland annat om en rätt för upphovsmannen att bli namngiven. Fördelen med det upphovsrättsliga skyddet är att det är ett skydd av sig självt. Det finns där utan att tid och pengar behöver läggas på registreringar. 5

6 Nackdelen med det upphovsrättsliga skyddet är att det inte ger skydd för de idéer som ligger bakom det som skapats. Ensamrätten gäller bara den konkreta form som idén har i respektive fall. Vem som helst kan bli inspirerad och skapa liknande verk. Camilla Läckberg är en författare som är en del av det så kallade svenska deckarundret. Som författare har hon ett upphovsrättsligt skydd för det dryga tiotalet böcker hon har skrivit. Med upphovsrätten som grund har hon kunnat sälja filmrättigheter och även sälja rätten att ge ut böckerna i andra länder. Camilla Läckberg har gått en ekonomutbildning och har uppmärksammats för sin förmåga att fatta strategiska beslut kring sitt författarskap. Att tänka på! Se över vilka upphovsrättigheter som kan finnas i verksamheten. De är kanske fler än du tror! Den som har ett upphovsrättsligt skydd kan enkelt tala om för andra att skyddet finns där, genom att använda symbolen. Eftersom rättigheten uppkommer utan att någon behöver göra någonting kan det te sig som att upphovsrättsstrategier är onödiga. Det är dock så att rättigheten alltid uppkommer hos den som stått för skapandet. Det innebär att rättigheten exempelvis uppkommer hos den anställde, hos konsulten eller hos illustratören. Det är avtalsfrågor kring upphovsrättigheter som bör stå i centrum för en upphovsrättsstrategi. Om till exempel en kompis gjort ett datorprogram som är nödvändigt för att få din innovation att fungera måste du skriva ett avtal om rätten att använda programmet. Görs inte det finns risken att kompisen hindrar dig från att göra det du tänkt. Skydd för företagshemligheter Skyddet för företagshemligheter innebär inte någon ensamrätt, den som har en företagshemlighet har inte monopol på själva informationen. Det rättsliga skyddet innebär att om exempelvis en affärspartner utnyttjar företagets företagshemligheter utan lov kan det finnas en skadeståndsskyldighet. Företagshemligheter kan vara information av väldigt många olika slag. Det kan handla om tillverkningshemligheter kring hur en viss process kan göras kostnadseffektiv och säker. Det kan handla om information om hur olika kundgrupper ser på en viss typ av tjänst. Det kan också handla om information om hur logistiken sköts eller hur ett forum på nätet modereras. Informationen måste handla om affärs- eller drifthörhållanden, exempelvis information om planer för framtiden. Affärsplaner och strategier kan alltså vara företagshemligheter, även om de inte gäller aktuella affärer. Företagshemligheter kan bara finnas hos näringsidkare. 6

7 För att information ska kunna utgöra företagshemligheter krävs att den hålls hemlig. Hur det görs anges inte i lagstiftningen. Det kan göras genom skriftliga sekretessavtal, tydliga instruktioner eller liknande. Om information lämnats till någon utan att en önskan om sekretess framförts kan det vara svårt att säga att informationen hållits hemlig. Skyddet för företagshemligheter innehåller straffregler, främst straff för den som gör sig skyldig till företagsspioneri. Det finns också skadeståndsregler som innebär skadeståndsansvar för den som otillbörligen utnyttjar eller röjer andras företagshemligheter. Fördelen med skyddet för företagshemligheter är att det ger ett skydd för den som arbetat fram viktig information i anslutning till sin innovation. Det kan handla om affärsplaner, marknadsplaner, beräkningsmodeller och så vidare. Ett påpekande om att viss information utgör företagshemligheter kan också få den som får del av informationen att hantera den med särskild omsorg. Nackdelen med konstruktionen av skyddet för företagshemligheter är att det inte är en ensamrätt. Det innebär att vem som helst själv kan försöka få fram samma information, genom att exempelvis göra egna marknadsundersökningar eller egna experiment. Jan Hedvall drev ett bolag där han arbetade med att utveckla en affärsplan i samråd med en organisation. Hans bild var att han tillsammans med organisationen så småningom skulle starta ett gemensamt bolag för att genomföra affärsplanen. Organisationen valde dock att starta ett bolag tillsammans med en helt annan aktör. Deras bolag kom att använda den affärsplan Jan Hedvall utarbetat. Han menade att affärsplanen utgjorde företagshemlighet i hans bolag. Detta var det första mål som gick upp till högsta domstolen beträffande angrepp på företagshemligheter. Han tilldömdes 2 miljoner kronor i skadestånd. Att tänka på! För ett väl fungerande skydd för företagshemligheter är det viktigt att fundera över vilken information som faktiskt är av sådan betydelse att den ska hållas hemlig. När det väl har beslutats kan åtgärder vidtas, exempelvis i form av beslut kring vem/ vilka som ska få del av informationen. Detta kan vara särskilt viktigt när en idé presenteras för de som du vill engagera för att förverkliga din idé. 7

8 Patent Patenträtten skyddar uppfinningar, vilket enkelt kan beskrivas som lösningar på ett tekniskt problem. I europeisk patenträtt kan man inte få skydd för affärsmetoder och inte heller datorprogram kan, i sig, skyddas genom patent. För att få ett patent måste en patentansökan beviljas. Skyddet gäller bara för det land (eller de länder) där registreringen har skett. För att en uppfinning ska få patent krävs att den är ny, det vill säga att uppfinningen inte har blivit offentlig innan ansökan har gjorts. Det krävs också att uppfinningen når vad som kallas för uppfinningshöjd. Med det menas att lösningen inte ska vara självklar för den som är insatt i det område det är fråga om. Den som har ett patent har en ensamrätt, vilket innebär att rättighetshavaren kan sägas ha ett monopol på uppfinningen. Ingen annan får, utan tillstånd, tillverka, sälja eller marknadsföra det som omfattas av patentet. Fördelen med patentet är just den starka ensamrätten. Det gör att patent kan ligga till grund för att tjäna pengar. Det är också den starka ensamrätten som gör att existensen av patent kan vara avgörande för om investerare är villiga att gå in i en verksamhet. Nackdelen med patenträtten är att den är en rättighet som bara gäller en viss typ av innovationer. Många av de innovationer som görs idag kan helt enkelt inte få patent. I och med att rättigheten bygger på registrering, vilket genererar olika avgifter, kan patenten upplevas som dyra. I upplevelseindustrin finns många innovativa företag. En del av dessa har mycket god lönsamhet och kan vara viktiga för hela regioner, såsom IceHotel i Jukkasjärvi. Patenträtten kan inte skydda helheten i konceptet kring hotellet. Det kan dock vara möjligt att patentera metoder som används för att förverkliga konceptet, såsom sätt att bygga ett hotell av is. Att tänka på! Kravet på att en uppfinning måste vara ny för att få skydd innebär att det är viktigt att ha en medveten strategi kring patentering. Risken finns annars att information lämnas om uppfinningen på ett sådant sätt att den senare inte går att patentera. 8

9 Mönster Det mönsterrättsliga skyddet är ett skydd för design. Skyddet är skapat med tanke på industridesign, men omfattar även andra företeelser. Det är möjligt att i mönsterrätten skydda exempelvis ikoner för datorprogram. Skyddet i mönsterrätten kan uppkomma på olika sätt. Det finns ett registrerat mönsterskydd, som på flera sätt kan liknas vid patenträtten. Det finns också ett oregistrerat mönsterskydd. Det oregistrerade mönsterskyddet har dock inte samma skydd som det registrerade, vare sig det gäller skyddstid eller vad skyddet innebär. För att ett mönster ska få skydd ska det vara nytt och särpräglat. Nyhetskravet i mönsterrätten är inte lika strängt som i patenträtten, ett exempel är att ansökan får lämnas in inom 12 månader från att formgivningen blivit känd. Kravet på särprägel innebär att mönstret ska ge en kunnig användare ett nytt helhetsintryck. En kunnig användare är till exempel kunder som brukar köpa den aktuella typen av vara. Det mönsterrättsliga skyddet är en ensamrätt, på liknande sätt som patenträtten. Ingen får, utan tillstånd, tillverka, sälja eller marknadsföra det som omfattas av skyddet. En fördel med det mönsterrättsliga skyddet, särskilt i förhållande till upphovsrätten, är att det är en registrerad rättighet och ett ganska starkt skydd. Formgivning kan vara värdefull från fler perspektiv än det rent estetiska. Det kan exempelvis handla om att skapa en viss formgivning för att i anslutning till en tjänst skapa en miljö med viss känsla. För innovationer som kan vara svåra att skydda genom direkta skydd kan ett indirekt skydd som mönsterrätten vara viktigt. En nackdel är att det registrerade skyddet kräver aktiva åtgärder, kanske innan formgivningen genererar några intäkter. Det skydd som ges genom mönsterrätten har också en ganska begränsad giltighet, som längst 25 år. Formgivning kan vara värdefull på marknaden betydligt längre än så. Vilken typ av barnstol sitter många barn i? Tripp Trapp-stolen för företaget Stokke AS i Norge av designern Peter Opsvik. Mellan 1972, när den första versionen lanserades, och 2007 såldes över 6 miljoner Tripp Trapp-stolar. Formgivningen skyddades till en början av mönsterrätten, men har senare bedömts också vara upphovsrättsligt skyddad. Att tänka på! Formgivning kan vara värdefull för många verksamheter, inte bara designföretag. Det gör att det mönsterrättsliga skyddet kan vara värt att överväga. Företag som gör datorprogram, appar eller har särskilda webbplatser, kan använda mönsterrätten för att få en stark ensamrätt. Det är inte innovationen i sig som får skydd, men däremot det som kunderna ser när de använder tjänsten. 9

10 Varumärke Varumärken är mer än namn och logotyper. Slogans, formgivning, ljud alla möjliga typer av kännetecken kan också skyddas genom varumärkesrätten. En varumärkesrättighet kan uppkomma på olika sätt. Det går att få en varumärkesrättighet genom att en ansökan beviljas. Det blir då en registrerad rättighet. Skyddet kan också uppkomma genom att varumärket blir igenkänt av tillräckligt många. Det talas då om inarbetade varumärken. För att något ska kunna få skydd som varumärke krävs att det är särskiljande, det vill säga varumärken kan bara få skydd om de skiljer sig från andra varumärken och därmed kan hjälpa till att identifiera något. Det varumärkesrättsliga skyddet innebär en ensamrätt. Det innebär att ingen annan, utan tillstånd, får använda varumärket som ett kännetecken. Skyddet gäller inte bara i förhållande till exakt likadana kännetecken utan även i förhållande till sådant som kan förväxlas med det skyddade märket. Fördelen med varumärkesrätten är att den innebär en ensamrätt till kännetecknet. Finns ett registrerat skydd är det också enkelt att visa att rättigheten existerar, vilket i sig gör att det kan vara enklare att ta strid. Det är också tämligen enkelt att visa upp att rättigheten finns. Är det ett registrerat varumärke kan symbolen användas. Nackdelen med varumärkesrätten är att den bara täcker en rätt att använda varumärket som kännetecken. Den hindrar inte andra från att skriva romaner, måla tavlor och så vidare med användande av varumärket. När det är fråga om inarbetade varumärken kan det upplevas som svårt att bevisa att rättigheten existerar. Uppstår en tvist kan det bli kostsamt att genomföra nödvändiga marknadsundersökningar. För att underlätta inarbetning kan det också vara viktigt att verkligen markera att det är fråga om ett kännetecken genom användande av symbolen. Nicorette var helt nyskapande när det kom. Det var det första nikotinläkemedlet för rökavvänjning och det var då också nytt med att använda tuggummi på detta sätt. Utvecklingen av Nicorette gjordes av läkemedelsföretaget Leo. I början fanns patentskydd, men företaget har arbetat mycket medvetet med att etablera varumärket Nicorette. Att tänka på! Varumärken är ofta värdefulla som krokar att hänga upp kommunikation på. Det är varumärket som ofta kommunicerar för att förklara vilken tjänst man talar om. Det är varumärkena som ofta blir bärare av en verksamhets, en tjänsts, goodwill. Men det handlar inte bara om att ha en varumärkesstrategi som täcker registrering och liknade. Varumärkesstrategin bör stå i relation till verksamhetens hela kommunikationsstrategi. 10

11 Marknadsrätt Det är inte tillåtet att påstå vad som helst i reklam, vilket regleras i marknadsrätten. Marknadsrätten ger inte en ensamrätt men kan ändå erbjuda möjligheter att komma åt exempelvis andra aktörer som agerar på ett otillbörligt sätt. Marknadsrätten handlar dels om att skydda konsumenter och dels om att upprätthålla en sund konkurrens på marknaden. En situation där marknadsrätten kan åberopas är när en konkurrent gör en vilseledande efterbildning av en vara. Ett företag som gör en innovation väljer ofta att arbeta med formgivning och den som vill imitera innovationen kan göra det bland annat genom att göra en kopia. Detta kan självklart vara vilseledande. En fördel med marknadsrätten är att den har aktörers agerande på marknaden i fokus. Marknadsrätten har också delvis en annan uppbyggnad än immaterialrätten, bland annat med en specialdomstol, vilket gör att marknadsrätten kan vara till stor nytta. Nackdelar med marknadsrätten är att den inte ger en ensamrätt. Det går inte att hänvisa till marknadsrätten som grund för exempelvis licenser. Det är ett sätt att försvara sig mot otillbörliga ageranden, men inte något att använda aktivt som en del av affärerna. Har du någon gång råkat ta en taxi och först i efterhand insett att bilen inte kom från det företag du trodde? I flera svenska städer finns några stora taxiföretag som ofta använder sig av tydlig formgivning för att kunderna lätt ska känna igen deras bilar. Det finns många exempel där andra aktörer försöker efterlikna dessa företags bilar. I en mängd fall har taxiföretagen drivit frågan kring vilseledande efterbildning i marknadsdomstolen. Många gånger har talan varit framgångsrik. Att tänka på! Det är visserligen så att marknadsrätten främst är inriktad på att fånga upp saker som redan har hänt, men det finns ändå skäl att ägna den en tanke. Flera av reglerna i marknadsrätten bygger på att företag har uppnått en viss marknadsposition. Enkelt uttryckt kan sägas att ju starkare marknadsposition, desto mer stöd kan marknadsrätten erbjuda. För att bygga en stark marknadsposition är det viktigt att arbeta med en tydlig kommunikation. 11

12 Domännamn Domännamn kan ses från olika perspektiv. Å ena sidan är det en adress som vilken annan adress som helst. Å andra sidan kan det vara det allra första som potentiella kunder kommer i kontakt med, vilket gör att det kan upplevas som ännu viktigare än varumärken. Domännamn är kringgärdade helt andra regler än de immaterialrättsliga ensamrätterna och olika regler gäller för de olika så kallade toppdomänerna, såsom.se eller.com. Rätten till domännamn är också kringgärdade av särskilda tvistelösningsregler. I de fall där webben kan bedömas vara viktig för verksamheten är det nödvändigt att tidigt säkerställa att innovationen kopplas till ett bra domännamn. Frågor kring domännamn kan med fördel hanteras i anslutning till arbetet med varumärkena. Det finns en stor marknad för begagnade möbler. En initiativtagare skapar en sida på nätet för att sälja begagnade möbler från ett visst företag. I domännamnet förekommer företagets namn. Företaget väljer att driva en tvist om domännamnet och vinner, med hänvisning till att namnet är ett skyddat kännetecken. Att tänka på! Det kan bli praktiska problem om det domännamn man vill använda är upptaget. Det är i de flesta fall tämligen enkelt och billigt att skaffa ett domännamn så detta är något att aktivt arbeta med tidigt. 12

13 De strategiska valen Risker och möjligheter Att nå ut på marknaden med tjänsteinnovationer kan innebära både risker och möjligheter och det gäller inte minst frågan om hur man på bästa sätt ska hantera verksamhetens immateriella tillgångar. Den som arbetar aktivt med de immateriella tillgångarna som strategiska instrument kan ha oanade möjligheter att utveckla sina affärer. Det kan även innebära stora risker, både på kort och på lång sikt, att inte aktivt arbeta med immaterialrättsfrågorna. Skyddsstrategi När en tjänsteinnovation har skapats kan man behöva ta ställning till vilka skydd som skulle kunna finnas kring innovationen. De strategiska valen som kan göras handlar om att välja skydd eller om att välja bort skydd. Exempelvis att ta ställning till vilka domännamn och varumärken man ska se till att få. En del av de skydd som har beskrivits förutsätter att registrering sker tidigt, särskilt patenträtten. Den som inte tidigt har valt skyddsstrategi kan förlora möjlighet att välja, om information om innovationen spridits innan ett aktivt, medvetet val gjorts. Andra skydd möjliggör senare registreringar, men det kan i sig medföra vissa risker. Låt exempelvis säga att ett företag tar fram en tjänsteinnovation, men inte varumärkesregistrerar det namn de använder för tjänsten. När de så småningom kommer på att de vill registrera namnet som varumärke kan namnet ha kommit att uppfattas som en allmän beskrivning av tjänsten, vilket gör att registreringen inte kan göras. De står därmed utan varumärke. Wikipedia är en form av uppslagsverk, där användarna själva skapar innehållet. Användarna, såväl som Wikipedia själva, avstår från upphovsrätten till det de skapar. Detta sker genom en form av avtal. Wikipedia är dock noga med att påpeka att källan ska anges, vilket blir en del av deras varumärkesbyggande. Avtalsperspektivet När det gäller tjänsteinnovationer blir avtal om immaterialrättigheter, såsom varumärken ofta avgörande. Det kan handla om licenser, överlåtelse av rättigheter med mera. I en del fall krävs att avtal skrivs för att ett företag ska kunna få rätt att ta sin idé till marknad. Det är om deras innovation är beroende av en rättighet som ägs av ett annat företag. Det kan därför vara väl så viktigt med en strategi kring de immaterialrättsliga avtalen som med en skyddsstrategi. Strategin kring avtalen kan handla om kontroll över rättigheten, säkerställande av kvalitet och om att säkerställa möjligheter att göra sådant som ligger inom företagets affärsstrategi. 13

14 Musikbranschen har länge letat efter nya affärsmodeller. En sådan affärsmodell är Spotify, som startades i april Tanken med modellen är att musiken strömmas till mottagarna. För att modellen ska kunna fungera överhuvudtaget krävs avtal med rättighetshavare, såsom skivbolag, samt med med upphovsrättsorganisationer såsom STIM. Möjligheter att kommunicera skyddet immaterialrättigheter som del av kommunikationen Har du någon gång sett symbolen när du spelat ett datorspel? Eller symbolen när du bokat ett pass på gymmet? En typ av aspekter som kan vägas in i arbetet med immaterialrättsfrågor är kommunikationsaspekter. I en del fall kan det vara värdefullt att kunna kommunicera att det finns ett immaterialrättsligt skydd. Värdet kan ligga i att informationen om att en rättighet existerar i sig kan vara goodwillskapande. Värdet kan också ligga i att en kommunicerad rättighet i sig kan bli starkare. Detta sätt att arbeta är särskilt tydligt beträffande vissa tjänsteinnovationer. I de fall där varumärkeslicenser blir till navet i affärsmodellen är det ofta centralt att också kommunicera att det är fråga om ett skyddat varumärke. Det kan finnas ytterligare ett skäl att kommunicera att en rättighet existerar. Om det är tydligt markerat att det finns en rättighet i anslutning till en innovation kan det få potentiella imitatörer att fundera en vända till innan de agerar. LesMills är ett företag som utvecklar förkoreograferade träningsprogram, såsom BodyPump och BodyBalance. Tanken med att passen är förkoreograferade är att alla instruktörer har samma upplägg samtidigt. Den som tränar är då mindre beroende av vilken instruktör det är på ett visst pass. Avtal sluts med instruktörer, i form av licenser, och även med träningsanläggningar. I avtalsvillkoren anges bland annat att anläggningarna ska ange i anslutning till att träningsprogrammens namn nämns. Det står därför till och med angivet i de scheman som träningsanläggningarna har. Ingen som ser namnen kan därför missa att de är skyddade av varumärkesrätten. Strategiska val vid intrångssituationer Alla som har immaterialrättigheter kan råka ut för att andra kopierar det som är skyddat. I många fall kan det finnas olika strategiska val att göra vid en intrångssituation. Det finns olika fördelar med att välja strid kring olika rättigheter. Vissa rättigheter, såsom de registrerade, kan ha en fördel i att det är enkelt att bevisa rättighetens existens. I en del fall kan det vara avgörande för framgång att välja en rättighet med ett visst skyddsomfång. Det kan också vara så att processvägar skiljer sig åt mellan olika rättigheter vilket gör att en väg kan vara bättre än en annan. Det är alltså även vid intrångssituationer bra att fundera över vad som finns i hela verktygslådan. 14

15 Vad har du för ficklampa hemma? Ficklampan Mini Maglite är en av världens mest sålda konsumentprodukter. Den har också varit föremål för omfattande kopiering. Formgivningen på lampan är skyddad på flera olika sätt, bland annat genom varumärkesrätten och upphovsrätten. Företaget har valt olika vägar när de blivit utsatta för kopiering. De har i processat bland annat i marknadsdomstolen, med stöd av marknadsrätten, och i högsta domstolen, med stöd av upphovsrätten. Några exempel på vad man kan göra Jag har gjort en app vad kan/bör/måste jag göra? Idén till den tjänst som kan utföras med hjälp av en app kan man inte få ensamrätt till. Det går inte att hindra att någon annan gör en egen app med samma funktion. Det går däremot att skydda varumärket till appen; ingen som gör en kopia av den kan då använda sig av ett likadant varumärke. Ikonen som syns i telefonen kan skyddas både som varumärke och genom mönsterrätten. Båda är rättigheter som kan registreras, vilket kan vara bra att göra. Har man gjort en registrering finns en rättighet med en gång, vilket kan vara viktigt för till exempel en investerare. När en app skapas görs olika saker som kan skyddas av upphovsrätten. Det är den som gjort de olika sakerna som har upphovsrätten. För kunna vara säker på att äga allt kring appen måste ett avtal skrivas om upphovsrättigheter. Detta måste göras med alla, verkligen alla, som gjort sådant som kan vara skyddat av upphovsrätten. Jag har skapat en digital tjänst - vad kan/bör/måste jag göra? Det går inte att få ensamrätt till idén om en digital tjänst. Olika typer av immaterialrättigheter kan ändå vara viktiga. En första fråga är hur kommersialiseringen av den digitala tjänsten är tänkt att se ut. Ska du själv stå för hela kommersialiseringen eller ska det ske i samarbete med någon annan? Detta är avgörande för att veta om det är du som ska sitta på ett varumärke eller om du ska arbeta under någon annans varumärke. Ska samarbete ske med andra måste ni komma överens om användning av varumärken. Digitala tjänster innebär användning av programvara. Datorprogram får skydd av upphovsrätten. Företagets rätt till datorprogram varierar utifrån vem det är som gjort programmet. Du måste alltså kontrollera hur avtalen ser ut med de som står för programmeringen. 15

16 Den som gör en uppfinning kan skydda den genom att använda sig av patenrätten. Den som designar något kan hindra andra från att plagiera designen genom att åberopa mönsterrätt, upphovsrätt eller kanske varumärkesrätt. Den som gjort en tjänsteinnovation kan inte på samma sätt skydda sin skapelse. Betyder det att den som gjort en tjänsteinnovation ska strunta i allt vad varumärken, upphovsrätt och andra immaterialrätter innebär? Absolut inte!