Projektkatalog Anhörig 300 i Göteborgsregionen

Transkript

1 Projektkatalog Anhörig 300 i Göteborgsregionen Laila Värnestig

2 Innehåll Förkortningar...4 Anhörig 300 för utveckling av stöd till anhöriga...5 Anhörig 300 i Göteborgsregionen...6 Ale...7 Alingsås...8 Härryda...9 Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Göteborg Askim Backa Bergsjön Biskopsgården Centrum Centrum, Linnéstaden, Majorna Frölunda Högsbo, Linnéstaden Kortedala Kortedala Linnéstaden Lundby Lärjedalen Majorna Styrsö Tuve-Säve Tynnered Örgryte Avslutande tankar Tips för vidare läsning om anhörigfrågor... 34

3 Förkortningar Föreningar och frivilligorganisationer ABF... Arbetarnas bildningsförbund Ananke.. Tvångssyndromföreningen DHR... De handikappades riksförbund FUB... Föreningen för utvecklingsstörda barn och vuxna GFC... Göteborgs Frivillig Center HSO... Handikappföreningarnas samarbetsorgan ICK... Integrationscentrum för kvinnor IFS... Intresseföreningen för schizofreni NHR... Föreningen för neurologiskt sjuka och handikappade PRO... Pensionärernas Riksorganisation PS... Paniksyndromsällskapet i Göteborg RPG... Riksförbundet PensionärsGemenskap RSMH... Riksförbundet för Social och mental hälsa SPF... Sveriges Pensionärsförbund 4

4 Anhörig 300 för utveckling av stöd till anhöriga Att bli anhörigvårdare är sällan något man väljer och ofta glider man in i rollen. Det som börjar med en mindre omfattande hjälp växer och blir alltmer omfattande. Den omsorg som utförs av anhöriga sker ofta i det tysta och att vara den som ensam bär ansvaret kan vara såväl fysiskt som psykiskt påfrestande, speciellt då omsorgsbehovet är omfattande. När viljan och behovet att hjälpa finns där kan det vara svårt att be om samhälleligt stöd även om behovet av att dela på ansvaret finns för att man ska orka. Inom ramen för den nationella handlingsplanen för äldre 1 uppmärksammas de anhörigas situation och ett särskilt stimulansbidrag (Anhörig 300) har anslagits för att kommunerna i samverkan med anhöriga och frivilligorganisationer ska genomföra insatser för anhöriga. Anslaget omfattar totalt 300 miljoner kronor under tre år ( ). Pengarna ska användas till insatser som kan bidra till att utveckla metoder och former för stöd till anhöriga och andra närstående till äldre, funktionshindrade eller långvarigt sjuka. Den övergripande målsättningen med arbetet är att stödja och underlätta samt på olika sätt bidra till en ökad livskvalitet för anhöriga. Arbetet ska vara långsiktigt och syfta till att åstadkomma en varaktig kvalitetshöjning i det anhörigstöd som erbjuds. Fördelning av medel sker genom Socialstyrelsen och utbetalas i förhållande till hur många personer som är 65 år eller äldre i kommunen. För att medlen ska utbetalas måste kommunen arbeta fram en treårig handlingsplan som ska vara godkänd av ansvarig kommunal nämnd. Handlingsplanen ska innehålla mål, information om med vilka man avser samverka, vilka insatser som planeras, tidsplan samt information om hur genomförda åtgärder ska följas upp och utvärderas. Ett krav är också att arbetet sker i samverkan med anhörig- och frivilligorganisationer. Administrationen av anhörigmedlen samordnas länsvis och varje kommun bidrar med ett visst belopp för finansieringen av länsorganisationen. Länssamordnaren ansvarar bl a för att stödja kommunerna i deras arbete, att fungera som motor i utvecklingsarbetet samt för den löpande uppföljningen av arbetet i länet. Socialstyrelsen ansvarar för utarbetande av riktlinjer, fördelning av medlen och för nationell uppföljning, utvärdering och kunskapsspridning. En slutrapport ska lämnas till regeringen Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska kommunernas arbete med utveckling av stödformer kontinuerligt och systematiskt utvärderas. Socialstyrelsen lämnar det öppet för kommunerna att avgöra hur detta ska ske, men nämner att det kan göras inom den egna kommunen/förvaltningen, av länssamordnaren eller med hjälp av lokala FoU-enheter och/ eller av någon högskola. 2 Anhörigstödets inriktning Det stöd som kommunerna utformar bör ha en bred inriktning och omfatta såväl de som vårdar närstående i hemmet som de som har sina närstående på olika former av boende. Som anhörig ska inte bara släktingar räknas utan även andra närstående såsom grannar eller vänner som gör stora insatser. De anhörigas situation och behov ser olika ut och man bör ta hänsyn till detta vid utformningen av stödet. Att det finns möjlighet till såväl praktiskt som psykosocialt stöd och att de stödmöjligheter som erbjuds kan anpassas till den enskilde individens förutsättningar, intressen och önskemål är en förutsättning för ett lyckat resultat. Den anhörige är en viktig samarbetspartner med kunskaper och erfarenheter som bör respekteras. Det är därför viktigt att den anhörige vid utformandet av stöd ges möjlighet att delta vid planering, genomförande och utvärdering av insatserna. Värdefull kunskap finns också hos olika anhörigorganisationer och frivilligorganisationer. Röda Korset, pensionärsorganisationerna och olika kyrkliga organisationer besitter en lång erfarenhet av anhörigarbete i olika former. För att denna kunskap inte ska gå förlorad bör utvecklingen av det kommunala anhörigstödet ske i samverkan med olika frivilligorganisationer. Det kan vara svårt att nå anhöriga trots ett stort utbud av stödinsatser. Ju längre tid de anhöriga vårdat i det tysta och ju tyngre omvårdnadsinsatsen är desto svårare kan den anhörige vara att nå. Därför är det viktigt med nya tillvägagångssätt för uppsökande verksamhet. Hänsyn bör tas till att vissa grupper kan behöva få informationen på ett annat språk än svenska. 1 Prop 1997/98:113 2 Socialstyrelsens meddelandeblad nr 2/99 5

5 Anhörig 300 i Göteborgsregionen Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) är en samarbetsorganisation för tretton kommuner 3 i Västsverige. GR:s uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och att vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. Inom GR finns sedan 1999 en forsknings- och utvecklingsenhet (FoU i Väst). FoU i Väst verkar för en kunskapsbaserad och långsiktig utveckling av hela socialtjänsten avseende metod och verksamhet 4. Nio av de tretton medlemskommunernas arbete med Anhörig 300 samordnas genom GR 5. Länssamordnaren tog i ett tidigt skede kontakt med FoU för att diskutera på vilket sätt FoU kan stödja projekten. Detta har resulterat i att kommunerna nu får stöd och handledning för egenutvärdering via FoU i Väst. Stödet ges enskilt eller i grupp och har kommit att omfatta alla medlemskommuner, d v s inte bara de som samordnas genom GR. Ingegerd Lindquist, Institutionen för omvårdnad, och Östen Ohlsson, Handelshögskolan, svarar för handledningen. Ambitionen är att kommunernas utvärderingar så småningom ska sammanställas i en FoUrapport. Flera frågor av mer övergripande karaktär har väckts under arbetets gång, exempelvis vilken betydelse kommunernas utvecklingsarbete får för de anhöriga. Troligen kommer FoU i Väst i ett nästa steg att arbeta vidare med en övergripande utvärdering kring någon av de frågor som framkommit. Utöver detta anordnar FoU olika forskningsseminarier kring anhörigfrågor samt har svarat för framtagandet av denna projektkatalog. Projektkatalogen Många anhörigprojekt har startat i regionen och ett gediget planerings- och utvecklingsarbete läggs ner för att finna och utveckla olika former för anhörigstöd. Önskemål om en sammanställning av det pågående arbetet har framförts från kommunerna och med anledning av detta har FoU i Väst arbetat fram denna projektkatalog. Katalogen omfattar alla pågående anhörigprojekt inom GR:s tretton medlemskommuner. Syftet med katalogen är att skapa en överblick över anhörigarbetet i regionen genom att på ett enkelt och överskådligt sätt presentera och lyfta det arbete som pågår, att väcka tankar och idéer samt att stimulera till erfarenhetsutbyte. Information om de olika projekten har inhämtats genom ett frågeformulär som sänts ut till de personer som ansvarar för anhörigarbetet i respektive kommun/stadsdel. Frågeformuläret sändes ut i september 2000 och svaren har bearbetats under hösten. Kommunerna/stadsdelarna har sedan tagit del av presentationen av deras anhörigarbete och lämnat sitt slutliga godkännande. Några projekt har beviljats medel under hösten 2000 och har startat med sitt arbete först under I dessa fall har information om projekten inhämtats från handlingsplanerna och beskrivningen har sedan godkänts av ansvarig person i kommunen/stadsdelen. Presentationen av projekten varierar i omfattning. Det kan bero på att man har kommit olika långt i sitt arbete eller att man har prioriterat olika. Det kan även ha att göra med hur omfattande svar som lämnats på det frågeformulär som utgör grund för denna katalog. En viss inkonsekvens går att spåra i rubriksättningen av projektpresentationerna. Där rubriker saknas har inget svar givits på frågan. I ett par projektbeskrivningar förekommer andra rubriker. Dessa projekt har startat nyligen och informationen är hämtad från handlingsplanen. Slutligen har Göteborgs kommunövergripande arbete beskrivits med andra rubriker än övriga. Projektkatalogens avslutande tankar svarar undertecknad för. 3 Medlemskommunerna är: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö 4 För mer information om GR och FoU i Väst se: och 5 Samordnare för nio av GR-kommunerna är Lars-Göran Jansson, tfn: , e-post:lars-goran.jansson@gr.to Samordnare för Kungsbacka är Åke Fagerberg, tfn: , e-post: afg@kommunen.varberg.se Samordnare för Alingsås, Lerum och Lilla Edet är: Viveca Dalhammar, tfn: , e-post: viveca.dalhammar@trollhattan.se 6

6 Ale kommun Handlingsplanen klar juli 1999, godkänd augusti Att bryta isoleringen för anhörigvårdare och ge dem bättre förutsättningar att orka vårda en anhörig. Metodutveckling på de särskilda boendeformerna skall underlätta för personalen att förstå de anhörigas situation och se dem som en viktig samarbetspartner i vårdarbetet kring den anhörige/vårdtagaren. Att i samverkan med anhöriga, kyrka, frivilligorganisationer, pensionärernas samorganisation, brukarråd och kommunens personal skapa olika forum och utveckla befintliga stödformer. Anhöriga/närstående som vårdar sjuka och funktionshindrade i hemmet Anhöriga/närstående och personal på särskilda boenden De anhörigas stödbehov har inventerats genom fokusgrupper, personliga besök och telefonsamtal till distriktssköterskor, biståndsbedömare, hemvårdschefer, boendechefer, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, Ale kontakt- och stödverksamhet, pensionärsorganisationer, svenska kyrkan, missionskyrkan m fl. Via informationsbroschyr, annonsering, affischering, tidningsartiklar, personliga kontakter, anhörigträffar och anhöriggrupper. Information har spridits till och genom vårdpersonal, pensionärsorganisationer, frivilligorganisationer, personal på Kungälvs sjukhus, Ale kontakt- och stödverksamhet mm. Informationsträffar, fokusgrupper och konferenser har anordnas. Avlösning och växelvård på rehabenhet och demensenhet, anhörigbidrag, anhöriganställning, avlösning i hemmet, BRA-grupper (Bibehålla rörelse och aktivitet), anhöriggrupper, anhörigträffar, anhörigstödplaner på dagverksamheterna. Ale Kontakt- och Stödverksamhet (besöksverksamhet), promenadgrupper (indirekt anhörigstöd), öppet hus dit anhöriga kan komma och få social gemenskap. Diskussioner pågår med frivilligorganisationer om att få en frivillig pool av personer som riktar sig till vårdtagare i hemmet när den anhörige har ett behov av avlösning under några timmar. Ett av aktivitetshusen startar i samarbete med kyrkan ett matlag dit anhöriga är välkomna. Anhörigföreningar skall även få möjlighet att disponera telefon och lokal i ett av aktivitetshusen 3 tim/v. Ytterligare en dagverksamhet för dementa. Möjlighet att gå på öppet hus på aktivitetshusen. Anhörigförening har bildats. Anhörigträffar genomförs oftare ute i verksamheterna. BRA-grupperna har under hösten 2000 utökat antal deltagare. Möjligheten för den enskilde att välja BRA-grupp har därigenom ökat. Att ta fram riktlinjer för kontaktmannaskap samt att ta fram handlingsplaner vid inflyttning på särskilda boende har påbörjats. Bildandet av boenderåd på särskilda boende pågår. Demensföreningen, primärvården, PRO och Ale Kontakt- och Stödverksamhet där bl a kommunen, Röda korset, Svenska kyrkan, Älvängens missionsförsamling, Alebygdens pensionärsförning, eldsjälar och jourhavande medmänniska ingår. De anhörigas kunskaper och erfarenheter tas tillvara genom anhöriggrupper, fokusgrupper och boenderåd. Anhörigföreningens bildande, det påbörjade arbetet med kontaktmannaskap samt handlingsplan för inflyttning till särskilda boende är exempel på verksamheter som genomförs efter önskemål från anhöriggrupper och fokusgrupper. Boenderåden på särskilda boende skall in i den ordinarie verksamheten. Ett förslag från vård- och omsorgsnämndens ordförande är att en dialog mellan kommunen och anhörigföreningen skall skapas i framtiden. Arbetet kommer att följas upp med någon typ av utvärderingsinstrument, exempelvis via enkäter och/eller fokusgrupper. Övrigt Det är svårt att nå de tysta anhöriga trots mycket informationsgivning. På grund av pressad arbetssituation glöms de anhöriga ofta bort. Det är viktigt med stöd från ledningspersoner för att de anhörigas behov ska kunna synliggöras och få en prioritet. er Elisabeth Bergdahl, projektledare, tfn: , e-post: elisabeth.bergdahl@kommun.ale.se Sven-Olof Frisk, tfn: , e-post: svenolof.frisk@kommun.ale.se 7

7 Alingsås kommun 1998 Att stärka de anhörigas roll bl a genom informationsträffar och anhörigträffar. Att ge anhöriga möjlighet till akut avlastning och större möjlighet till regelbunden avlastning. I första hand de som vårdar sina anhöriga i hemmet, både dementas och fysiskt handikappades anhöriga. Genom fokusgrupper Genom information om verksamheten i olika föreningar samt information i lokaltidningen. En informationsbroschyr är på gång. bostadsområdena. Här deltar också olika frivilligorganisationer, exempelvis pensionärsorganisationer och kyrkan. Arbetar med utgångspunkt från den information och de önskemål som framkommit i fokusgrupperna. Ambitionen är att det som påbörjas ska permanentas om det fungerar och fyller ett behov. Sker kontinuerligt i samband med ordinarie verksamhetsuppföljning samt efter tre år. Avstämning sker med jämna mellanrum med ledningsgruppen inom vård och omsorg. Intervjuer av anhöriga kommer att genomföras vid årets slut för att utvärdera anhörigavlastningen. Catharina Johansson, samordnare anhörigstöd, tfn: e-post: catharina.johansson@alingsas.se Växelvård, anhöriggrupper, telefontid dit anhöriga till dementa kan ringa för råd och stöd, korttid för demenshandikappade och fysiskt funktionshindrade finns för planlagd ledighet, upp till 16 timmar avgiftsfritt anhörigstöd genom avlösning i hemmet från 2001 samt akuta korttidsplatser (2st) fro m Ofta görs individuella lösningar kring den enskilde. Dagverksamhet finns på servicehusen dit personer med fysiska funktionshinder slussas, exempelvis för att avlasta anhöriga. Personalen på dagverksamheten för dementa ger även avlastning i hemmet. Akuta korttidsplatser, informationsbroschyr, caféverksamhet, mindre samlingspunkter på boendeområden för funktionshindrade, samarbete med distriktsläkare för att fånga upp tidig demens samt kunna erbjuda studiecirkel i demens. Utökning av anhöriggrupperna. Utbildning för personal i anhörigstöd. Fler korttidsplatser för dementa och avlösning för demenshandikappades anhöriga. Telefonjour för anhöriga till demenshandikappade på måndagar. Akuta korttidsplatser och avgiftsfri anhörigavlastning. Samtal pågår med Röda Korset om samarbete i anhöriggrupper. Arbetar gemensamt med samordnarna för frivilligprojektet i kommunen omkring aktiviteter ute i 8

8 Härryda kommun Kommunstyrelsen tog beslut om handlingsplan i augusti 1999 och en anhörigkonsulent anställdes från september Att lyfta fram och se anhöriga som en resurs och tillgång. Att utveckla nya former och arbetssätt för anhörigstöd. Tillvaratas genom enkätundersökningar, samtal med enskilda och i samtalsgrupperna. Fortsätter att ha anhörigkonsulent. Annika Attnäs Bergh, anhörigkonsulent tfn , e-post: annika.attnas.bergh@harryda.se Anhöriga som vårdar i livets slutskede Anhöriga till personer som bor i särskilt boende Anhöriga/närstående som hjälper eller vårdar någon i hemmet Anhöriga som förlorat en närstående Genom en enkätundersökning. Syftet med enkäten är bl a att få reda på hur stor del av befolkningen mellan år som hjälper någon närstående. Genom information till hemtjänstgrupperna, hälso- och sjukvård, SU/Sahlgrenska, SU/Mölndal, SPF, PRO, Pensionärsrådet, särskilt boende, kuratorerna och informationsträff riktad till allmänheten. Via annonsering i lokaltidningen samt genom att sprida broschyrer exempelvis till vårdcentraler. Enskilda samtal, hembesök av anhörigkonsulenten, rådgivning, samtalsgrupper, föreläsningar om olika sjukdomstillstånd, avlösarservice 10 timmar per månad, avgiftsbefrielse för äkta makar när den ena parten går på dagverksamhet (en form av avlösning). Fler öppna föreläsningar. a fler samtalsgrupper. Anhörigförening, avlösarservice 10 timmar per månad och anställning av anhörigkonsulent. Demensförbundet, Röda Korset, SPF, Svenska kyrkan, Missionsförbundet, Finska Föreningen. Dessa är med i referensgruppen. Frivilliga är också med i samtalsgrupper. 9

9 Kungsbacka kommun Mars 2000 Att i samverkan med anhörigvårdare, frivilligorganisationer, intresseorganisationer, Svenska kyrkan och landstinget utveckla stödformer för anhöriga/närstående som vårdar i hemmet eller i särskilt boende. Anhöriga/närstående som vårdar i hemmet, oavsett om de är kända inom äldreomsorgsförvaltningen eller ej. Anhöriga/närstående till vårdtagare i särskilda boende. En inventering av anhöriga/närståendes stödbehov har påbörjats. Kontakt med anhöriga/närstående har tagits genom biståndshandläggarna inom äldreomsorgsförvaltningen, där de som varit intresserade har hört av sig till anhörigkonsulenten. Den anhöriga och anhörigkonsulenten har därefter träffats för en intervju. Vid intervjun har anhörigkonsulenten använt sig av en behovsinventeringslista för att se vilka olika stödbehov den anhöriga/närstående har. Genom biståndshandläggarna inom äldreomsorgsförvaltningen och genom information via diakoner/diakonissor, pensionärsföreningar och landsting. En broschyr har delats ut på vårdcentralerna, apoteken och servicehusen i kommunen. som vårdar, för information, utbildning och varierad avlösning. I planering och genomförande av detta center kommer frivilligorganisationerna att medverka. Anhöriggrupper för anhöriga/närstående till dementa har utökats till tre anhöriggrupper. En anhöriggrupp för anhöriga/närstående till icke dementa startade hösten Röda korset, Studieförbundet Vuxenskolan, Svenska kyrkan och primärvården. En arbetsgrupp är kopplad till Anhörig 300 projektet som består av en konsulent från Röda Korset, en organisatör från Studieförbundet vuxenskolan, en diakonissa från Svenska kyrkan och en distriktsköterska från primärvården. Förutom anhörigkonsulenten ingår en utvecklingsledare, en biståndshandläggare och en demenssjuksköterska från äldreomsorgsförvaltningen. I anhöriggrupperna samtalar man om de anhörigas/närståendes erfarenheter och kunskaper och stöttar varandra. Från politikernas sida är ambitionen att de stödinsatser som startats upp genom Anhörig 300 projektet ska implementeras i den ordinarie verksamheten. Christina Hilding, Anhörigkonsulent, tfn: , e-post: christina.hilding@kungsbacka.se Anhöriggrupper för anhöriga/närstående till dementa finns sedan tre år tillbaka. En demenssjuksköterska inom äldreomsorgsförvaltningen håller i dessa grupper, där hon också föreläser om demens. Dessutom finns dagvård för dementa. En anhöriggrupp för anhöriga/närstående till icke dementa, som vårdar hemma, startade under hösten Ytterligare en anhöriggrupp kommer att starta i slutet av januari Anhöriga/närstående till vårdtagare i särskilt boende kommer också att erbjudas vara med i anhöriggrupper. I anhöriggrupperna kommer samtal att varvas med information/utbildning i olika frågor. Avlösning på dagcentraler för de som vårdas. Inom projektet ingår att se över möjligheten att inrätta ett anhörigcenter i kommunen. Detta anhörigcenter ska fungera som en samlingsplats för anhöriga/närstående 10

10 Kungälvs kommun September 1998 Att stödja och underlätta samt att på olika sätt bidra till en ökad livskvalitet för anhöriga till äldre, funktionshindrade, rörelsehindrade eller långvarigt sjuka. I dagsläget anhöriga som vårdar dementa och anhöriga vid vård i livets slutskede. En inventering av behovet hos funktions- och rörelsehindrade samt andra grupper pågår. Genom anhörigträffar på alla särskilda boenden, hembesök och besök hos frivilligorganisationer och föreningar. Genom ett blad om vädjan till de som vårdar en närstående att höra av sig och berätta om sin vardag. Bladet distribueras av hemtjänsten, hemsjukvården samt på vårdcentralerna. Information om Projekt anhörigstöd har spridits genom lokaltidningen, Kungälvs närradio, Pingstkyrkans radio och av föreningar och frivilligorganisationer. Mötesplatser har startats och föreläsningar har anordnas där det också funnits anmälningsblad till cirklar. Pågår en cirkel om Vård i livets slutskede. Två träffpunkter har öppnats och en tredje är på gång. Föreläsningar anordnas. När anhöriga går till träffpunkten eller deltar i en cirkel kan olika former av avlastning erbjudas. Genom en anhöriggrupp tillvaratas de anhörigas erfarenheter. Projektsamordnaren är noga med att betona att anhöriga är experter på att vara anhöriga och att de är en otrolig resurs i sammanhanget. I dagsläget är inget beslut fattat om fortsättningen. Projektmedlen avses att vara en stimulans till kommunerna att få igång en reguljär verksamhet i samarbete med frivilligorganisationer och föreningar. För att lyckas med detta finns det nog ett behov av att ha en kommunal samordnare som håller ihop kunskapen om frivilligorganisationerna och som är vägledare i anhörighjälpen. Som underlag för en utvärdering ska ett frågeformulär delas ut i två delar av kommunen, en i tätort och en i glesbyggd. Formuläret skall distribueras av hemtjänsten, hemsjukvården samt av vårdcentralerna. Övrigt Det görs otroligt mycket av frivilliga i kommunen idag, men en kan inte hjälpa alla men alla kan hjälpa en. Vi måste bli fler som bryr oss. Vi har inga traditioner att samarbeta med frivilliga och det gäller att ha mod att hitta nya vägar. Vi måste synas och höras så att anhöriga kan få det stöd och den hjälp de så väl förtjänar. Siv Ek, projektsamordnare, tfn: , e-post: siv.ek@kommun.kungalv.se Inventeringen av anhöriga och deras behov fortsätter. Fler mötesplatser/träffpunkter öppnas, fler cirklar anordnas och ytterligare anhöriggrupper skall startas. En anhöriggrupp har startat, cirklar anordnas successivt och träffpunkter/mötesplatser har startat. En informationsbroschyr för äldrevården i Kungälvs kommun har producerats: I Kungälv kommun ska Du känna Trygghet och Delaktighet. Svenska kyrkan, Pingstkyrkan, Missionskyrkan, PRO, SPF, Röda Korset, ABF, Vuxenskolan och Kungälvs demensförening. 11

11 Lerums kommun Hösten 1999 Att stödja, underlätta och försöka bidra till en ökad livskvalitet för anhöriga och andra närstående till äldre, funktionshindrade eller långvarigt sjuka. Anhöriga till dementa som vårdar sina anhöriga i hemmet. Övriga anhöriga som vårdar sina anhöriga i hemmet med ingen eller lite hjälp från hemvården. Anhöriga till psykiskt långtidssjuka. Genom enkät till alla som har någon form av pension. Genom utskick av en enkät och en informationsbroschyr till alla som har pension. Genom dialog med bl a föreningslivet och information i hemvårdens arbetslag, rehab personal m fl. Dagverksamheter, växelvård, gruppverksamhet för rehabuppföljning, grupp för anhöriga som vårdar dementa, grupp för personer som avslutat en rehabperiod och behöver en fortsatt träffpunkt, anhöriggrupp till psykiskt sjuka, caféverksamhet, anhöriggrupper, anhöriganställning, anhörigbidrag, Leva-vidare-grupp, väntjänst Ett av syftena med anhöriggrupperna är att ta del av och att dela med sig kunskaper och erfarenheter. Vissa delar går att inlemma i befintlig verksamhet för övrigt måste medel tillskapas i budget Förhoppningen är också att frivilligarbetare skall kunna driva vissa av aktiviteterna vidare. Efter centrala, regionala och förvaltningsledningens önskemål och direktiv samt med hjälp av ökade kunskaper om utvärdering genom FoU i Västs utvärderingsverkstad. Övrigt Lerum har valt Röda Korsets koncept för anhöriggrupper. er Ingvor Almbratt, handikappkonsulent, tfn , e-post: ingvor.almbratt@lerum.se Birgitta Olsson, enhetschef, tfn , e-post: birgitta.olsson@lerum.se Ulla Theodorsson, enhetschef, tfn: , e-post: ulla.theodorsson.@lerum.se Roger Finn, enhetschef, tfn: , e-post: roger.finn@lerum.se Utbildning för anhöriga till psykiskt sjuka, övernattningslägenhet för vårdaren eller den som vårdas, fler anhöriggrupper, avgiftsfri avlastning i hemmet och anhöriggrupper i särskilda boenden Utbudet har blivit mer varierat. Fler anhöriggrupper har startats, en lägenhet som används för dagverksamhet för dementa och som träffpunkt för anhöriggrupper samt för akut övernattning ha inretts, viss avgiftsfri avlastning i hemmen utförs och samverkan med frivilligarbetare har upparbetats. Pensionärsföreningar (PRO, SPF, RPG m fl), Röda korset, IOGT, Svenska kyrkan, Missionskyrkan Hemvårdens personal är mycket lyhörd för de anhörigas kunskaper och insatser när den sjuke ger tillåtelse. 12

12 Lilla Edets kommun Maj 1999 Inom kommunen skall finnas verksamhet som ger stöd åt anhöriga så att de kan medverka till att äldre, funktionshindrade och sjuka kan bo kvar i ordinärt boende. Att råd och stöd kan ges till anhöriga både från kommunen och från olika frivilliga organisationer. Att skapa en plattform för självhjälpsgrupper. I första hand skall finnas verksamhet för stöd till anhöriga till dementa. Motsvarande stöd skall därefter byggas upp för anhöriga till övriga sjuka, äldre och funktionshindrade som ej erhåller stöd eller tillräckligt med stöd från kommunen eller frivillig organisation. Via annons och enkät samt intervjuer med anhöriga och samtal i anhöriggrupper. Fokusgrupper. Via annonsering, uppsökande verksamhet och ett nära samarbete mellan läkare, distriktssköterska, biståndshandläggare, frivilliga m fl. Tillvaratas via intervjuer med anhöriga i fokusgrupper och diskussioner med anhöriga i studiecirklar. Genom levnadshistoria när den sjuke flyttar till särskilt boende. Arbetet med anhörigstöd bör fortsätta efter projekttidens slut. Vi bygger upp förväntningar hos de anhöriga att kunna ge dem stöd. Dessa insatser bör permanentas i de olika verksamheterna, men beslut om anhörigarbetet fortsättning saknas inom kommunen. Genom regelbundna utvärderingar av de olika stödformerna. Eventuellt via enkät eller intervju med anhöriga. Övrigt Inom kommunen pågår även ett inflytandeprojekt för att öka inflytandet för vårdtagare, anhöriga och personal. På sikt hoppas vi att detta leder till ett naturligare samarbete som gör att anhöriga blir mer delaktiga. Ann-Christin Sädås, demenssjuksköterska/anhörigsamordnare, tfn: , e-post: ann-christin.sadas@lillaedet.se Dagverksamhet, korttidsvård, växelvård, individuella stödsamtal för anhöriga till dementa, telefonlinje för anhöriga två dagar i veckan, studiecirklar för anhöriga till dementa tillsammans med Röda korset, caféverksamhet två dagar i veckan som drivs av PRO, SPF, Röda Korset och kyrkan. Anhörigavlösning i hemmet och dagverksamhet för dementa. Kommunen har anställt en demenssköterska och stödet till dessa anhöriga har utökats bl a genom anhörigcirklar. Ett intensivt arbete pågår för att få igång samarbete med frivilliga. Röda korset har anhörigcirklar tillsammans med demenssköterskan. De har även en patientgrupp. Med PRO, SPF och Svenska kyrkan förs diskussioner om samverkan i någon form. 13

13 Mölndals kommun Arbetet med att utveckla anhörigstöd inom ramen för Anhörig 300 startade under hösten Att anhöriga skall känna att de har stöd och erkännande och att de är respekterade som samarbetspartners samt att lägga grunden för en väl fungerande samverkan kring anhörigstöd i framtiden. Genom en bättre samverkan mellan olika aktörer kan anhöriga/närstående erbjudas olika former av stödinsatser så att äldre och funktionshindrade kan bo hemma i eget boende längre och med god livskvalitet. I första hand anhöriga till dementa, anställda anhörigvårdare, anhöriga till vårdtagare inom hemtjänsten och anhöriga till funktionshindrade Under v 2000 har fyra olika enkäter skickats ut. En till anhöriga och anställda som också är personliga assistenter, en till anställda anhörigvårdare, en till anhöriga till personer med anhörigbidrag och en till anhörig/närstående till en person som får hjälp av hemtjänsten. En femte enkät har också skickats till särskilda boenden och verksamheter inom äldre- och handikappomsorgen för att kartlägga hur introduktionsrutiner för nya vårdtagare/anhöriga fungerar samt vilka typer av anhörigmedverkan som förekommer i verksamheten. Har ännu inte försökt nå de okända anhöriga, dvs mörkertalet utanför kända grupper. Projektledaren har tre referensgrupper i tre kommundelar där föreningar och församlingar är representerade. En tanke är att dessa grupper ska fungera som informationskanal lokalt och till medlemmar, t ex när utvecklingen av anhörigstödet kommit längre och har mer att erbjuda. Genom att verksamhet på så sätt blir känd och information sprids från mun till mun kan förhoppningsvis kontakt etableras med fler anhöriga. Avlastning genom dagvård, korttidsvård och växelvård, avlösning i hemmet, anhörigbidrag, anställning som anhörigvårdare eller personlig assistent till anhörig, anhöriggrupper för anhöriga till demenshandikappade, anhörigrådgivare och fortbildning. Anhöriggrupper och anhörigrådgivare har tillkommit. För närvarande är två delprojekt i Anhörig 300 igång. I det ena som berör demenshandikapp är Mölndals Demensförening samarbetspartner och i det andra som utgår från en gruppbostad för funktionshindrade är FUB samarbetspartner. Projektledaren träffar regelbundet tre lokala referensgrupper där medlemmarna representerar föreningar och församlingar. Hittills har grupperna fungerat som ömsesidiga informationskanaler och forum för idéer och förslag när det gäller anhörigstöd. När de funnit sin form, vilket tar lite tid, kanske de också kan utgöra en bas för lokala verksamhetsprojekt. Det finns inga speciella former för hur anhörigas kunskaper och erfarenheter ska tas tillvara, men i vardagsarbetet finns många naturliga kontaktytor. De som är anhöriga och anställda för att vårda anhörig har återkommande träffar med verksamhetschefer från förvaltningen. Svaren i enkäterna är också en kunskapskälla vars innehåll ska tas tillvara både i det fortsatta arbetet med anhörigstöd och i övriga verksamheter. I enkätsvaren går det bl a att utläsa hur några av de som gör små eller stora insatser för äldre, funktionshindrade eller långvarigt sjuka närstående ser på sin verklighet. Det framkommer även förslag på vad man som anhörig kan behöva för slags stöd. Samråd med föreningar där anhöriga ofta är engagerade sker t ex i Kommunala handikapprådet. Ambitionen är klart uttalad: Det handlar om att utveckla varaktiga metoder för stöd till anhöriga i kommunen. När nya delprojekt startas finns perspektivet med fortsättning efter projekttiden med och vilka ekonomiska och andra konsekvenser det får. Tanken är att kostnader ska täckas inom budget, men idag finns inga garantier för att det kommer att finnas ekonomiskt utrymme längre fram. Projektledaren får stöd för uppföljning och utvärdering via FoU i Väst. Helena Bertilsson, projektledare, tfn: , e-post: helena.bertilsson@molndal.se Fler anhöriggrupper riktade till andra grupper av anhöriga. 14

14 Partille kommun Maj 1999 anställdes en projektledare som startade med handlingsplanen Att öka förståelsen för anhörigas situation Att anhöriga känner att de har erkännande i sin vårdargärning Att anhöriga är respekterade som samarbetspartners Att i samverkan med anhörigvårdare, distriktsvården, kyrkorna, intresseföreningar och frivilligorganisationer utveckla former för att stödja anhöriga som vårdar i hemmet Anhöriga som vårdar äldre, långtidssjuka och psykiskt handikappade i hemmet Kända anhöriga har bjudits in till information, samtal och inventering av behov. Med kända anhöriga avses främst anhöriganställda och anhöriga till de som får hemsjukvårdsbidrag. Behoven har identifierats genom fokusgrupper. Broschyrer har placerats ut på apotek, vårdcentraler, bibliotek mm. Distriktssköterskor, läkare, diakoner, hemtjänsten, hemsjukvården, biståndshandläggare och pensionärsorganisationer har informerat om vilka möjligheter som finns. Det har även visat sig att anhörigvårdare finner andra anhörigvårdare och sprider informationen vidare. Studieförbundet Vuxenskolan har bildats. Referensgruppen deltar i planering och genomförande av verksamheten. Frivilliga från organisationerna är med och stöttar i samtalsgrupper, planerar och genomför aktiviteter. I samtalsgrupperna utbyter man erfarenheter och hjälper varandra. Utbildningsinsatser planeras där anhöriga får förmedla sin kunskap och erfarenhet till personalen. Ambitionen är att anhörigstödet ska arbetas in i ordinarie verksamhet från år Frågan har ännu inte behandlats politiskt. Kommer att ske i samarbete med tre andra kommuner (Mölndal, Härryda och Öckerö) och med stöd från FoU i Väst. Övrigt Det märks att informationen når ut genom att biståndshandläggarna har fått ett ökat tryck på utredningar. Inger Sommar, projektledare, tfn: , e-post: inger.sommar@partille.se Avlastningsplatser, växelvård, rehabiliteringsplatser, avlösning i hemmet, hemsjukvårdsbidrag, trygghetslarm, dagsjukvård, dagvård för dementa och samtalsgrupper för anhörigvårdare Utbildning och handledning till personal för att de bättre ska kunna stödja anhöriga. Avlastnings- och rehabplatserna har ökat i antal. Samtalsgrupper har startats. En referensgrupp med representanter från distriktsvården, psykiatrin, Röda Korset, kyrkan, väntjänsten, pensionärsorganisationerna, lokala demensföreningen och 15

15 Stenungsunds kommun Hösten 1999 Att stödja och underlätta samt på olika sätt bidra till en ökad livskvalitet för familjer och andra närstående till äldre, funktionshindrade och långvarigt sjuka. Detta skall ske genom ett långsiktigt arbete med att utveckla stödformer för närstående anhörigvårdare i kommunen. Närstående till dementa, äldre psykiskt sjuka och äldre fysiskt handikappade Genom en enkätundersökning Genom enkätundersökning och via annonsering i lokala tidningar Samtalsgrupper, korttidsboende för dementa, grupp för fysiskt handikappade för att avlasta anhöriga Kontakt med Röda Korset har givit möjligheter till ledsagning och eventuellt promenadgrupper. Nytt korttidsboende för demenssjuka där anhöriga kan få stöd och hjälp Demensföreningen och Röda Korset Kontakt är tagen med pensionärsföreningar och handikappföreningar De anhörigas kunskaper och erfarenheter tillvaratas i samtalsgrupper och via enkäter. Det man vet idag är att korttidsboende för dementa och grupper för anhöriga kommer att fortsätta. Genom enkäter Tjörns kommun Hösten 1999 Att identifiera anhörigvårdarnas behov av stödinsatser i syfte att kunna tillmötesgå individuella behov. Kända anhöriga och de som hör av sig. Främst anhöriga som bor i eget boende. En enkät kommer att skickas till anhörigvårdare för att undersöka vilka stödbehov som finns. Via information om stödinsatserna i lokala tidningar, broschyrer och kontakt med intresseorganisationer och frivilligverksamhet. Kontaktman/stödperson, enskilda samtal med läkare, individuell stödplan, avlastning, föreläsningar, stödgrupper, utbildning och aktiviteter med frivilligorganisationer exempelvis vävstuga, kafé, studiecirklar, öppet hus mm SPF, PRO, RK och områdesråd vid servicehusen. Hittills har insatserna inte varit så stora utan kan rymmas inom befintlig verksamhet. Utvärdering skall i första hand ske i förhållande till brukarna samt i andra hand till berörda intresseorganisationer och professionella grupper. Övrigt Det finns frivilligarbete/frivilligaktiviteter som når målgruppen, men som inte organiseras av kommunen utan sker på eget initiativ. Gun Pettersson, MAS, tfn: , e-post: gun.pettersson@tjorn.se Inga Britt Johansson, demenssjuksköterska, tfn: eller

16 Öckerö kommun Projektet startade sommaren 1999 då arbetet med att utforma handlingsplan för Anhörig 300 påbörjades. Projektet startade officiellt i september 1999 genom att en anhörigkväll anordnades. Att i samverkan med anhöriga, frivilligorganisationer, landsting, studieförbund, kyrka m fl kunna erbjuda anhöriga/närstående olika former av organiserade stödinsatser för att medverka till ökad livskvalitet. Anhöriga/närstående till äldre, funktionshindrade samt långvarigt sjuka personer. Inventering av de anhörigas behov har skett genom en enkätundersökning. en har varit anställda anhörigvårdare, anhöriga till de som erhåller hemtjänstbidrag, anhöriga inom hemtjänsten/hemsjukvården, anhöriga till boende på särskilda boendeformer samt övriga anhöriga (kända och okända). Gruppen okända anhöriga har projektet sökt få kontakt med genom annonser i lokalpress samt genom en öppen inbjudan till en anhörigkväll. Information och kunskap om projektet sprids genom projektets referensgrupp och dess naturliga nätverk. I referensgruppen ingår representanter för anhörigförening, frivilligorganisationer, kyrkor, studieförbund samt olika kommunala enheter såsom hemtjänst, arbetsterapi, hemsjukvård, biståndsenhet m fl. Vidare har annonsering kontinuerligt skett i lokalpress och information spridits via apotek, vårdcentraler, boenden, bibliotek mm. I kommunal regi kan idag erbjudas anhörigstöd i form av hemtjänstbidrag, planerad avlösning i hemmet, gästboende, anhöriggrupper, dagverksamhet för dementa och utbildning. Förutom det stöd som kommunen erbjuder finns olika former av anhörigstöd genom anhörigförening, andra frivilligorganisationer och kyrkor. Utökning av antalet gästplatser. Utarbetande av former för stöd till den anhörige vid vård i livets slutskede. Utarbetande av ett informationsmaterial som riktar sig till den anhörige. Möjlighet att införa akutavlösning samt stöd- och informationstelefon skall utredas. Framtagande av utbildningsplan för anhöriga år 2002 och framöver skall genomföras. Möjlighet att starta Väntjänst i Öckerö kommun har initierats under projektets gång och initiativ till genomförande ligger nu hos frivilligorganisationerna. Antalet gästplatser har utökats från en till tre platser. Utbildningsinsatser till anhöriga har genomförts i form av temakvällar, exempelvis stroke och demens. Planering av utbildningsinsatser för anhöriga sker parallellt med planering av utbildning för kommunal personal och medför att personal och anhöriga får möjlighet till utbildning inom samma ämnesområden. Anhöriggrupper/studiecirklar har startas för att ge de anhöriga ett forum att träffas, prata och få kontakt med varandra samtidigt som man får möjlighet att ta till sig kunskap inom ett visst område. Förening för Öckerös anhörigvårdare har startats. Projektet bedrivs i samverkan med anhörigförening, kyrkor, SPF, PRO och Studieförbundet Vuxenskolan. All planering och det konkreta arbetet genomförs i samverkan med anhörigföreningen och anhöriga. Permanentande av redan införda insatser och förslag till ytterligare utvecklingsinsatser, som nu utreds, kommer att behandlas i samband med budgetarbetet inför år Utvärdering och uppföljning har skett kontinuerligt, genom enkäter, personliga samtal och nedskrivna berättelser, som ett led i det ordinarie kvalitetssäkringsarbetet. Det som hittills har utvärderats är temakvällarna, anhöriggrupper och utökning av antalet gästplatser. Fokus vid uppföljning/utvärdering har varit det anhörigas upplevelser av det stöd de erhållit. Handlingsplan för en slutlig utvärdering har utarbetats. er Maria Karlsson, projektledare, tfn: , e-post: maria.karlsson@ockero.se Laila Bernå, projektsekreterare, tfn: , e-post: laila.berna@ockero.se 17

17 Göteborgs kommun Göteborgs kommuns handlingsplan för utveckling av anhörigstöd är framtagen i samråd med stadsdelarna och antogs av kommunstyrelsens styrgrupp för äldreomsorg och psykiatri Fördelning av projektmedel Göteborgs andel av stimulansmedlen är ca tkr per år under treårsperioden. Stadsdelarna har i samverkan med anhörig- och frivilligorganisationer formulerat handlingsplaner som legat till grund för ansökning av medel från kommunen centralt. Styrgruppen har vid fyra tillfällen fördelat stimulansmedel till olika projekt i stadsdelarna. De medel som återstår efter den fjärde och sista fördelningen är planerade att användas till rapporter, seminarier, utvärdering mm Idag pågår tjugo projekt i sjutton stadsdelar inom Göteborgs kommun. Samverkan sker på kommunövergripande nivå med pensionärsrådet och handikapprådet. Respektive stadsdel avgör hur deras projekt ska följas upp och utvärderas. Stadskansliets samordnare för Anhörig 300 svarar för information, löpande uppföljning samt sammanställning av utvärderingarna. Ingela Kraft, tfn: , e-post: ingela.kraft@stadshuset.goteborg.se Arbetsgång En projektledare för Göteborgs kommuns arbete med Anhörig 300 har anställts av Stadskansliet. Projektledaren ansvarar för att hålla samman och stödja de olika projekten i stadsdelarna, arbetar med information, uppföljning och utvärdering, träffar och seminarier samt är kontaktperson till GR. Projektledaren ansvarar även för inventering av anhörigvårdens omfattning i Göteborg samt anhörigvårdarnas behov av stöd och hjälp. Under v år 2000 har en kommunövergripande enkätundersökning genomförts. Enkäten har via stadsdelsförvaltningarna skickats ut till alla kända anhörigvårdare samt försök har gjorts att via föreningar och organisationer, sjukvården, kyrkorna med flera nå även de okända anhörigvårdarna. Resultaten redovisas i en rapport. Respektive stadsdel har fått ut sin stadsdels resultat för att ha som underlag inför fortsatt planering av anhörigstödet. En informationsbroschyr för Göteborgs kommun har också arbetats fram Stöd till anhöriga som hjälper. Broschyren innefattar förutom information om vilka stödformer som kan erbjudas även kortfattade sammanfattningar om anhörigstödet på olika språk. Broschyren kan hämtas på Göteborgs hemsida ( under rubriken a-ö, bokstaven S. Prioriterad inriktning/målsättning Utveckling av nya former för stöd till anhörigvårdare. Prioriterade målgrupper Anhörigvårdare inom invandrargrupperna Anhörigvårdare till personer med psykisk sjukdom/psykiskt funktionshinder Anhörigvårdare till dementa 18

18 SDF Askim Mars 2000 Att öka förståelsen för närståendes situation Att närstående känner att de har erkännande för sin omsorgsgärning Att närstående känner sig respekterade som samarbetspartner Anhöriga/närstående som vårdar någon med senildemens eller stroke i hemmet Via Göteborgs kommuns gemensamma enkätundersökning En referensgrupp har bildats bestående av projektledare från äldreomsorgen, distriktssköterska, diakon, frivilligarbetare från Röda Korset och kontaktpersoner för Anhörig 300. Förhoppningen är att därigenom nå anhöriga genom olika kontakter och möten med människor i respektive yrke. Föreläsningar anordnas där anhöriga kan knyta nya kontakter. Annonsering om Anhörig 300 sker i tidningar och en broschyr om anhörigstöd har tagits fram för spridning. Anhöriggrupp där avlösning i hemmet erbjuds när den anhörige deltar i anhöriggruppen. Hjälper till att slussa människor vidare vid kontakter med olika myndigheter. Att starta fler anhöriggrupper samt utöka avlösningen till att omfatta lördagar samt eftermiddagar och kvällar på en befintlig dagverksamhet. Röda Korset samt frivilligarbetare som deltar i anhöriggruppen En årsredovisning ska skrivas med hjälp av dagboksanteckningar som har förts under projektets gång. Intervjuer kommer att ske med anhöriga som utnyttjat avlösningen på dagverksamheten samt de anhöriga som deltagit i samtalsgrupp. SDF Backa April 2000 Att kartlägga dolda anhörigvårdare och att se över behovet av önskat stöd Att anordna utbildning efter anhörigas behov och att ha en kontaktperson för anhörigvårdare Anhörigvårdare till dementa, till personer med utländsk bakgrund och till personer med hemvårdsbidrag Genom Göteborgs kommuns enkätundersökning Ett antal anhöriga skall även intervjuas För närvarande inget organiserat i grupper. Finns möjlighet till enskilda samtal Avlastning i form av korttidsplatser och växelvård Dagvård Att starta anhöriggrupper Dagvård för dementa har upphört som egen verksamhet. Det finns idag i kombination med övrig dagvård. Har kontakt med Svenska kyrkan och Frivilligcentralen. Kontakt skall tas med Röda Korset. Man tar i dagsläget inte tillvara på anhörigas kunskaper i den utsträckning som behövs. Det är något att arbeta vidare på. Ambitionen är att det ska rymmas inom verksamheten Någon form av dokumentation ska ske efter varje delmoment. Birgit Strömberg, projektledare, tfn: , e-post: birgit.stromberg@backa.goteborg.se er Katarina Jonasson, tfn (tisdag och torsdag) Birgitta Lannblad, tfn

19 SDF Bergsjön April 2000 då en projektledare anställdes Att stödja och underlätta för familjer och närstående till äldre, funktionshindrade eller långvarigt sjuka och därigenom bidra till ökad livskvalitet Att förbättra och utveckla olika stödformer för anhörigvårdare På grund av vårdansvar av anhöriga riskerar många anhöriga med annan kulturell bakgrund att fastna i en situation där deras integrering i samhället försvåras. En målsättning som även bör genomsyra anhörigarbetet är därför att förhindra isolering och att underlätta integration. Alla anhörigvårdare för äldre vårdtagare, men framförallt inom invandrarfamiljer. Via Göteborgs kommunövergripande enkätundersökning samt genom personliga hembesök och biståndsenheternas kunskaper. Inom stadsdelen har även gjorts en egen mindre enkätundersökning Via hembesök, telefonsamtal, inbjudningar och medborgarkontor. Försök att gå ut via invandrarföreningar har inte lyckats hittills. Informationsinsatser via andra föreningar t ex PRO har skett. Hembesök riktade mot anhöriga, dvs ej i samband med biståndsbedömning PRO, Stadsmissionen och kyrkans diakoniverksamhet Det har varit svårt att hitta välfungerande frivilligorganisationer i Bergsjön Med mer utbildning av vårdpersonal skulle anhöriga kunna utgöra en ännu mer och högre värderad resurs inom vården Dagverksamheten förväntas bli ordinarie verksamhet. Anhörigvårdare kommer att vägledas för att kunna bilda en egen förening i samarbete med stadsdelsnämnden. Initiering av samarbete mellan invandrarföreningar och stadsdelen krävs inför fortsättningen. Via enkäter och personliga samtal med alla som deltagit på något sätt, dvs de som deltagit på träffar, de som har hemvårdsbidrag etc Övrigt Bergsjön är en mångkulturell stadsdel där vi måste satsa mer på enskilda individer. Svårigheter att nå ut med information medför ett mer tids- och resurskrävande arbete. Eva Hildeblom, projektledare, tfn , e-post: eva.hildeblom@bergsjon.goteborg.se Avlastning, växelvård och en träffpunkt för anhörigcirklar Uppsökande verksamhet eventuellt med PRO:s och kyrkans insatser Internationellt aktivitetscenter såväl för friska som för funktionshindrade äldre. Aktivitetscentret ger möjlighet till avlastning. Dagverksamhet för att avlasta anhörigvårdare Speciell verksamhet för anhörigvårdare med invandrarbakgrund grupper för manliga anhörigvårdare i samarbete med stadsmissionen Informationskvällar en gång i månaden Träffpunkt för anhörigvårdare Gratis avlastning under tiden anhörigvårdare besöker träffpunkten Dagverksamhet för dementa och samtidigt grupper för anhöriga 20

20 SDF Biskopsgården Medel för projektet har beviljats för år 2001 och en projektledare har utsetts fr om Anhöriga eller närstående som vårdar demenshandikappade i hemmet Att utveckla anhörigstödet till personer med demenshandikapp som vårdas i hemmet Metod och genomförande Informationsmaterial, temadagar och informationsträffar. Skapa en akutgrupp inom demensenheten som kan vara behjälplig då en krissituation uppstår i hemmet Folkuniversitetet, pensionärsföreningar, ICK (Integrationscentrum för kvinnor), Hälsorådet för äldre och Svenska kyrkan Bland annat genom kontinuerlig dokumentation i dagboksform Inger Kjellgren Fredriksson, enhetschef demensenheten/projektansvarig, tfn: , e-post: inger.kjellgren-fredriksson@biskopsgarden.goteborg.se SDF Centrum 1998 Att öka kunskapen om anhöriga och anhörigas behov Att öka kunskapen hos anhöriga och ge möjlighet att bygga nätverk mellan anhöriga Att ge avlastning i hemmet för de som behöver Att utreda behov av avlastning Att verka för anhörigfrågor och anhörigperspektivet i förvaltningen Anhöriga till de som drabbas av demenssjukdom Anhöriga som vårdar någon närstående Göteborgs kommuns kommunövergripande kartläggning. Stadsdelsförvaltningen har även sedan 1996 årliga enkäter till anhöriga som haft anhörigbidrag. Genom handläggare av hemvårdsbidrag, samverkan med frivilligorganisationer och via hemtjänst och hemsjukvård. Sprider information genom annonsering och mun mot mun metoden. Projektet har även uppmärksammats i media. Sedan tidigare finns avlastning/växelvård, hemvårdsbidrag, anhöriggrupper och avlastning genom hemtjänst. Inom ramen för projektet har en träffpunkt för anhöriga, anhöriggrupper och avlastning genom frivillig och anställd personal startat. En anhörigförening har bildats. Utredning om start av trygghetsavdelning Möjlighet till avlösning genom frivilliga och anställd personal. Möjlighet att träffa andra anhöriga för att utbyta erfarenheter på träffpunkten för anhöriga eller i anhöriggrupper. Röda korset, kyrkorna i centrum och olika pensionärsorganisationer. Tillvaratas via träffpunkten och anhöriggrupper där anhöriga får påverka och föra fram sina erfarenheter och önskemål. Ambitionen är att de uppstartade stödverksamheterna i någon form skall permanentas. Via FoU i Väst får anhörigkonsulenten stöd för uppföljning och utvärdering. Övrigt Sista årets studenter vid psykologiska institutionen utreder hur Centrums korttidsplatser och växelvård fungerar idag ur ett anhörigperspektiv. Annika Strandberg, Anhörigkonsulent, tfn: , e-post: annika.strandberg@centrum.goteborg.se 21