Kallkällor vid grundvattenförekomster i Stockholms

Transkript

1 Fakta 2017:6 Publiceringsdatum ISBN: Kontaktpersoner Herman Carr Avdelningen för miljö Telefon: Utflöde från Gorrans kallkälla i Nynäshamn kommun. Foto: Herman Carr. Kallkällor vid grundvattenförekomster i Stockholms län Länsstyrelsen bedriver regional miljöövervakning av miljögifter i grundvattnet och använder framförallt kallkällor som provpunkter tillsammans med råvattendata från dricksvattenverk. Informationen använder sig länsstyrelsen av för att bedöma miljötillståndet i grundvattnet tillsammans med information om mänskliga aktiviteter som kan påverka kvaliteten av grundvattnet. Detta faktablad vänder sig till allmänheten och beskriver kortfattat vattenkvaliteten i flertalet av de kallkällor som länsstyrelsen besöker och om grundvatten generellt. 1

2 Kallkällor i naturen Kallkällor är framträngande grundvatten och kan variera i både storlek och utseende. Ibland kan man endast se ett diffust framsipprande av vatten i marken i en ofta lummig miljö med ormbunkar. Ibland formligen bubblar vattnet fram från ett hål i marken och bildar en vattensamling med bäck. Alla källor i Sverige är kallkällor, på andra platser på jorden finns det källor där vattnet värms upp av geotermiska processer och bildar varma källor. Trots att svenska källor är kalla har de en jämn temperatur över året och på vintern kan större kallkällor vara avsevärt varmare än sin omgivning på grund av den värme som finns lagrad i marken. Den jämna temperaturen och fuktiga miljön hyser många grundvattenberoende växter, speciellt mossor och ormbunkar. Grundvatten finns överallt under marken Grundvatten definieras som det vatten som finns i marken och berggrunden där alla håligheter och porer i marken är mättade med vatten. Det betyder att mängden grundvatten ökar om andelen porer är högre i marken jämfört med mark med kompakt struktur och få porer eller sprickor. Till exempel innehåller lera få ihåligheter då lerkorna är små och ligger tätt packade medan sand ger större porer mellan korna och möjlighet att hålla vatten. Det går att jämföra med en tvättsvamp som är full av små ihålligheter och går att krama ur vattnet medan man får krama väldigt hårt för att få ut vatten från en kompakt träbit. Inom vattenförvaltningen inriktar man sig på de grundvattenmagasin som möjliggör dricksvattenuttag med en relativt stor generering av grundvatten. Dessa magasin försörjer ofta grundvattenberoende ekosystem så som kärr och kallkällor med rik växtlighet. Grundvatten finns överallt och det är den form av sötvatten som det finns mest av på jorden borträknat den del som finns bunden som is, men andelen ungt och ytligt grundvatten som vi använder till dricksvatten och bevattning finns det betydligt mindre av. Desto djupare ner i marken vattnet befinner sig desto äldre är vattnet som kan vara flera tusen år gammalt. Gammalt grundvatten har haft tid på sig att lösa ut olika mineral, både bra och dåliga, och kan därför bli obrukbart som dricksvatten. Regn som infiltrerar ner genom marken bildar nytt grundvatten när det når den mättade vattenzonen. Processen är relativt långsam då grundvatten rör sig långsamt genom marken och har en lång uppehållstid. Det tar i snitt en människas livstid att genera det grundvatten som är yngre än 50 år (NATURE GEOSCIENCE VOL 9 FEBRUARY 2016 pp ) och det är vanligen det vatten vi använder till dricksvatten. De största grundvattentillgångarna i länet finns i isälvsavlagringar, ofta i så kallade rullstensåsar. I berggrunden kan det lokalt finnas god tillgång. Vid vattenbrist borrar man ibland djupare med följden att man når äldre vatten med ibland försämrad kvalitet. En stor del av dagens kustlandområden var tidigare havsbotten där ovanliggande salta hav trängde ner i bottens håligheter. När sedan landet reste sig ur havet blev det salta vattnet kvar i marken. Högsta kustlinjen är den linje havet till nådde till under och efter senaste istiden. Under högsta kustlinjen är det vanligt med inträngning av gammalt så kallat relikt saltvatten i djupa brunnar. 2

3 Miljöövervakning i kallkällor Kallkällor med ett kontinuerligt flöde är lämpliga för miljöövervakning då de erbjuder möjlighet att ta prov utan att nämnvärt störa det vattnet som ska analyseras. Storleken på vattenflödet är positivt relaterat till storleken på området av vattenmagasinet som avvattnas av källan. Grovt räknat täcker en källa med ett flöde som undertiger en liter per sekund ett område mindre än 0,2 km2, större flöde täcker ett område större än 0,2 km2 (SGU, Bedömningsgrunder för Grundvatten, rapport 2013:1). De mindre källorna återfinns ofta i morän och svallsand och de större i isälvsavlagringar, men det finns Människan påverkar grundvattnet Grundvattentillgångarna är utsatta för ett hårt tryck i form av föroreningar och exploatering. Vägar anläggs ovanpå rullstensåsar och områden där grundvatten bildas bebyggs. I jordtäkter fraktas vattenbärande material bort och gamla och befintliga verksamheter läcker föroreningar till mark och vatten. Generellt är vattenkvaliteten god i länets källor. Inom vattenförvaltning använder man sig av rikt- och vändatrend värden. När ett riktvärde nås eller passeras och det är fara för miljö eller hälsa måste åtgärder till för att få ner halterna och grundvattenförekomsten får dålig status. När ett vändatrend värde nås eller passeras måste förekomsten undersökas mer grundligt om grundvattenförekomsten ska få dålig status eller inte och åtgärder måste till för att minska miljögiftspridningen och få ner halterna om det är fara för miljö eller hälsa. Framför allt förekommer salt, sulfat och PFAS över riktvärden och bekämpningsmedel är över riktvärde på enstaka platser. Bekämpningsmedel och PFAS finns även i lägre halter och mer utbrett på flera platser. Andra ämnen som förekommer på flera platser är klorerade lösningsmedel. För aktuella rikt- och vändatrend värden se SGUs föreskrifter om grundvatten ( Gamla brandövningsplatser kan ge höga halter av flamskyddsmedlen PFAS, även deponier kan vara en föroreningskälla då olika PFAS kan ingå i teflon och elektriska komponenter. Deponier kan också ge förhöjda salt och sulfathalter, saltade vägar är så klart en källa till salt. De bekämpningsmedelsrester som påträffas kommer framför allt från Totex-strö och liknande preparat som nu är förbjudna att sälja. Klorerade lösningsmedel kan komma från gamla kemtvättar och mekaniska verkstäder där man hade behov av avfettningsmedel. Vattenförvaltningen finns i våra lagar Vattenförvaltning har sitt ursprung i EUs ramdirektiv för vatten med målet god status i alla vattenförekomster. Ramdirektivet är införlivat i svensk lagstiftning genom bland annat Miljöbalken som reglerar de miljökvalitetsnormer som bestämmer de kvalitetsvärden som ska råda i vattnet. För mer information om kallkällor i miljöövervakning och vattenförvaltning besök gärna Vatteninformationssystem Sverige; och Sveriges geologiska undersökning, SGU; 3

4 Utvalda kallkällor Utvalda kallkällor ingår i regional miljöövervakning och finns i anslutning till grundvattenförekomster. Det är vackra platser att besöka. Undersökningarna syftar till att undersöka miljötillståndet i grundvattnet. Val av analysparametrar sker främst utifrån misstänkta påverkanskällor och vid alla stationer mäts ett baspaket bestående av bland annat näringsämnen, ph, syrgas, klorid och de vanligaste metallerna så som natrium och kalcium. Undersökningen talar inte om huruvida källvattnet är lämpligt som dricksvatten med avseende på bakterier och andra mikro-organismer, flera av källorna kan ha ytvatten och jord inblandat i vattnet och direkt olämpliga att dricka ur. Vill man dricka av vattnet gör man det på egen risk. I bildtexten står först källans namn, fotograf inom parantes, sedan tillhörande grundvattenförekomst följt av kommun, år för undersökning och en mycket kortfattad summering av vattenkvaliteten. I slutet av dokumentet finns en förteckning av alla källor med koordinater i SWEREF 99. God tur! Fotografer för bilder på följande sidor är: Anette Björlin (AB), Herman Carr (HC), Liselotte Tunemar (LT). 4

5 Anderstorp (AB) i Rosenhill-Lilla Ström, Botkyrka. Vatten undersökt Inga uppmätta miljögifter. Botvid (LT) i S:t Botvid i Salem. Vatten undersökt senast 2015, något förhöjda salthalter under vändatrend värde, sjunkande syrgashalter, inga uppmätta miljögifter. Annas källa (troligen LT) i Stockholmsåsen-Norrsunda, Sigtuna. Vatten undersökt 2010,2012, och tidigare. Tidvis förhöjda kloridvärden under riktvärde, i övrigt inga uppmätta miljögifter. Drottningkällan (AB) i Taxingeåsen-Taxinge, Nykvarn. Vatten undersökt och tidigare, inga uppmätta miljögifter. Gnesta (HC) i Vårdingeåsen-Vårdinge, Södertälje. Vatten undersökt och tidigare. Höga klorid värden över riktvärde från vägsalt, inga uppmätta miljögifter. Gorran (HC) i Sorundaåsen Södra, Nynäshamn. Vatten undersökt och tidigare. Klorerade lösningsmedel uppmättes 2012 i låga halter, men inte åren efter.

6 Gustavsborg (AB) i Stockholmsåsen-Byle i Sigtuna. Vatten undersökt , tidigare och PFOS/PFAS över vändtrend, i övrigt inga detekterade miljögifter. Hammarby källa (AB) i Stockholmsåsen-Upplands Väsby, (otillfredsställande status). Vatten undersökt och tidigare. Klorid runt riktvärde, klorerade lösningsmedel under vändatrend och riktvärde saknas, PFOS/PFAS över vändatrend. Johanneskällan (HC) i Täby-Danderyd, Täby. Vatten undersökt och tidigare. Låga PFOS värden i övrigt inga uppmätta miljögifter. Göstas källa (HC) nära Tullingeåsen-Ekebyhov. Riksten, Botkyrka. Vatten undersökt och tidigare. Låga PFOS/PFAS halter under vändatrend, höga salthalter över och under riktvärdet. Hedvigslund (AB) i Vårdingeåsen-Långbro, Södertälje. Vatten undersökt och tidigare. Enstaka sulfat- och kloridvärden över vända trend. Kallbrunn (AB) i Stockholmsåsen-Källbrunn, Sigtuna. Vatten undersökt och tidigare. Föreslagen otillfredsställande status då PFAS över riktvärde. I övrigt inga uppmätta miljögifter.

7 Lilla Skogssjön (LT) i Pålamalm, Botkyrka. Vatten undersökt och tidigare. Inga uppmätta miljögifter. Lillsjön (HC) i Jordbromalm, Haninge. Vatten undersökt och tidigare. Höga fosfor och ammoniumhalter. N Hölö (HC) Lindormsnäs (AB) Uppsalaåsen-Lindormsnäs, Upplands-Bro. Vatten undersökt och Förhöjda sulfatvärden och klorerat lösningsmedel uppmättes I övrigt inga uppmätta miljögifter. NO Myrängen (AB) i Stockholmsåsen-Åslunda, Knivsta. Vatten undersökt Inga uppmätta miljögifter. Mellanbergskällan (HC) i Handen, Haninge. Vatten undersökt Klorerade lösningsmedel och förhöjda klorid och sulfathalter är uppmätta. Sandakällan (AB) i Sandasjön Norra, Nacka. Vatten undersökt , tidigare och Inga uppmätta miljögifter.

8 Sandemar( AB) i Sandemar, Haninge. Vatten undersökt och tidigare. Otillfredsställande kemisk status på grund av bekämpningsmedel, även klorerade lösningsmedel uppmätta. Rikkärr. V Snickartorp (AB) i Snickartorp, Nynäshamn. Vatten undersökt Inga uppmätta miljögifter. V Saltsjön (HC) intill Södertäljeåsen-Södertälje, Södertälje. Vatten undersökt och tidigare. Bekämpningsmedelsrester. N Hölö (HC), periodvis kan källorna torka ut som här. På platsen kan det ändå vara fuktigt i marken och växa fuktgynnad vegetationen som ormbunkar.

9 V Saltsjön (HC) intill Södertäljeåsen-Södertälje, Södertälje. Källmiljöer är viktiga lokaler för mossor av olika arter.

10 Källa i kommun N_SWEREF E_SWEREF Vattenförekomst Vattenkvalitet Anderstorp i Botkyrka Rosenhill-Lilla Ström, SE Inga kända anmärkningar men få parametrar undersökta Annas källa i Sigtuna , ,946 Stockholmsåsen- Norrsunda, SE Botvids källa i Salem S:t Botvid, SE Enstaka höga kloridvärden, i övrigt inga kända anmärkningar. Låga och sjunkande syrgashalter och något förhöjda kloridvärden. I övrigt inga kända anmärkningar. Drottningkällan i Nykvarn Taxingeåsen-Taxinge, SE Förhöjda sulfatvärden. I övrigt inga kända anmärkningar. Gnesta i Södertälje Vårdingeåsen- Vårdinge, SE Klorid över riktvärde, höga Natrium halter, troligtvis vägpåverkad. Gorran i Nynäshamn Sorundaåsen Södra, SE Klorerade lösningsmedel detekterade 2012 och tidigare. Något förhöjda sulfathalter, nyare mätningar ger inga anmärkningar. Gustavsborg i Sigtuna Göstas källa i Botkyrka Hammarby källa i Upplands Väsby , ,531 Stockholmsåsen-Byle, SE Tullingeåsen- Ekebyhov. Riksten, SE Stockholmsåsen- Upplands Väsby, SE Påverkat av PFOS- PFOA våren 2013, och PFAS11 över vända trend I övrigt inga kända miljögifter. Saltpåverkad, tendens till sjunkande halter. Låga halter PFOS. Otillfredsställande status, saltpåverkad. Klorerade lösningsmedel, PFAS11 över vända trend, förhöjda sulfathalter. Hedvigslund i Södertälje Johanneskällan i Täby Vårdingeåsen- Långbro, SE Täby-Danderyd, SE Något förhöjda sulfathalter, i övrigt inga kända anmärkningar. Låga halter av PFOS och PFOA uppmätta. Kallbrunn i Sigtuna , ,225 Stockholmsåsen- Källbrunn, SE Föreslagen otillfredsställande status på grund av höga halter PFAS11. Lilla Skogssjön i Botkyrka , ,136 Pålamalm, SE Bra kvalitet, inga kända miljögifter.

11 Källa i kommun N_SWEREF E_SWEREF Vattenförekomst Vattenkvalitet Lillsjön i Haninge Jordbromalm, SE Intill industriområde med förorenat dagvatten, höga fosfat och ammoniumhalter, enstaka höga sulfathalter. Lindormsnäs i Upplands-Bro Mellanbergskällan i Haninge No Myrängen i Knivsta Uppsalaåsen- Lindormsnäs, SE Handen, SE Stockholmsåsen- Åslunda, SE Förhöjda sulfatvärden, dikloreten detekterat en gång Olika klorerade kolväten uppmätta, förhöjda klorid- och sulfatvärden. Bra kvalitet, inga kända miljögifter. Sandakällan i Nacka Sandasjön Norra, SE Sandemar i Haninge , ,854 Sandemar, SE V. Saltsjön i Södertälje Södertäljeåsen- Södertälje, SE Bra kvalitet, inga kända miljögifter. Otillfredsställande status på grund av flera olika bekämpningsmedel/rester. Även flera klorerade lösningsmedel. Bekämpningsmedelrest - BAM detekterad vid flertal tillfällen och bensapyren vid ett tillfälle. Grundvattenförekomsten har otillfredsställande status på grund av klorid vid andra lokaler. V. Snickartorp i Nynäshamn Snickartorp, SE Bra kvalitet, inga kända miljögifter.