Hur ska CDIO kurser effektivt möta industrins kompetensbehov? Carl-Fredrik Mandenius och Gunnar Hörnsten

Transkript

1 Hur ska CDIO kurser effektivt möta industrins kompetensbehov? Carl-Fredrik Mandenius och Gunnar Hörnsten Linköping 10 oktober 2016

2 Sammanfattning Ett trettiotal anställda vid svenska företag med flerårig yrkeserfarenhet, huvuddelen med egen ingenjörsutbildning, har intervjuats. Intervjuerna har inriktas mot tio områden som vi har identifierat som relevanta från ett CDIO-perspektiv. Den sammantagna bilden av intervjusvaren visar att ingenjörer med yrkeserfarenhet ser de tio frågeområdena som särskilt viktiga för ingenjörens yrkesutövning. Det råder påtaglig samstämmighet mellan de tillfrågande. De synpunkter som framkommit ger stöd och vägledning för fortsatta diskussioner av en integrerad utbildning i CDIOmetodikens anda. Vi har även diskuterat och fått feedback på studiens resultat med referensgrupper av teknologer och lärare. I flera avseenden delar referensgrupperna de synpunkter som framkommit och ser dessa som relevanta och viktiga för vidare utveckling. Vi vill dra också några allmänna slutsatser från studien: Integration mellan olika kurser och andra moment är väsentligt för framgångsrik tillämpning av CDIO. I vissa fall är det bra att först utveckla fristående moment, t.ex. workshops, som inriktas mot kompetensutvecklingsbehov som framkommer i studien. Sedan kan dessa integreras med andra kurser eller ges som fristående utbildningsmoment. En stegvis process för att utveckla teknologernas förmåga att leverera resultat som motsvarar det som från ett CDIO-perspektiv förväntas i deras framtida yrkesroller föreslås och exemplifieras i våra slutsatser. Inledning Det genomförda PUG projektet visar att Life Science industrin är i huvudsak nöjd med kompetensen hos nya civilingenjörer. Inom industrin finns det en grundinställning att tekniska högskolor ska arbeta med det grundläggande inom naturvetenskap, teknik och matematik. Det är viktigt att ge teknologerna förutsättningar att hantera det svåra och djuplodande genom att använda dessa kunskaper. Hur enskilda företag själva lägger upp arbetet inom företaget, det kan däremot hanteras utanför högskolan. Av de intervjuer som genomförts i projektet framgår att företagen har hög kompetens i att utveckla de specifika kompetenser som krävs inom yrket. Kompetensutvecklingen inom industrin behöver därför inte överlappa speciellt mycket med kurser inom högskolan. Kurser i projektledning och produktlagstiftning är bra exempel. Intervjuerna resulterade i att vi kunde identifiera tio frågeområden som speciellt relevanta för företagen. De tillfrågade har sedan fått ge synpunkter på de slutsatser kring områdenas betydelse och potentiella förbättringspotentialer som vi dragit. De områden som vi bedömt som särskilt relevanta och aktuella för CDIO metodikens utveckling är: Förståelse för komplexa system Kunskaper i biofysik och mätteknik Kunna tillämpa statistik Kunskaper i kemiteknik Laborativ förmåga 1

3 Tänka i vidare dimensioner Förmåga att tolka information Projektledning (i relation till projektarbete) Kommunikation med akademiker Kommunikation med övrig personal Den återkoppling vi fått från de intervjuade ligger till grund för de slutsatser vi här presenterar. Tre områden som så gott som samtliga företag återkommer till vid samtalen och där man ser förbättringsbehov är: Förmågan att arbeta i projekt och kommunicera effektiv i projektteam Förmågan att hantera många beroende-parametrar samtidigt Förmågan att tillämpa statistiska metoder Den enskilt viktigaste slutsatsen som vi drar för att förbättra effekten av framtida CDIO-insatser i utbildningen kan sammanfattas med ordet yrkesorientering. Vi föreslår att man utvecklar utbildningen i riktning mot att inom de tre områden som nämns ovan, genom att steg-för-steg utveckla teknologernas förmåga att leverera resultat som motsvarar det som från ett CDIOperspektiv förväntas i deras framtida yrkesroller. I slutet av rapporten ges några konkreta förslag till vad vi menar bör diskuteras ytterligare och varför det är viktigt att göra det. Vi understryker att det krävs samarbete mellan lärare från alla årskurser om man ska kunna bygga upp förmågorna successivt. En sammanställning över de intervjuades kommentarer biläggs rapporten. 2

4 Vi har intervjuat ca 30 seniora civilingenjör (eller motsvarande) vid 16 företag. Tyngdpunkten har varit företag inom bioteknik och läkemedel. Intervjuerna har pågått ca 1-2 timmar och de frågor som vi fört upp till diskussion har tillhandahållits i förväg så att deltagarna kunnat reflektera över frågorna innan intervjuerna utförts. De allra flesta intervjuer har genomförts på respektive företag. I enstaka fall med Skype. Vid vår uppföljning med de intervjuade företagen har representanter för 12 av de 16 företagen gett sin feedback. Överenstämmelsen mellan deras åsikter och de vi sammanfattat som våra slutsatser från intervjuerna framgår av diagrammet på nästa sida. De företag som deltagit är: ArlaFoods AstraZeneca (2 intervjuer; ledning och R&D) Billerud-Korsnäs Cobra Biologics Dentsply (tidigare Astra Tech) Exova GE Healthcare Lantmännen Agroetanol Pfizer (tidigare Pharmacia) Region Östergötland Repligen (tidigare Novozymes Biopharma) Scandinavian Biogas Takeda Celltech (tidigare Cellartis) Tekniska verken TFS ThermoFisher (tidigare Phadia) 3

5 Inget svar Håller inte med Håller nästan inte med Håller nästan med Håller helt med Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5 Fråga 6 Fråga 7 Fråga 8 Fråga 9 Fråga 10 Figur 1. Sammanställning av intervjuerna med företagen i förhållande till de områden som diskuterats. Diagrammet ger en bild av graden av samsyn mellan företagen kring de olika frågorna. Vi tackar företagen för deras aktiva medverkan i studien utan vilken den inte varit möjlig. 1

6 Intervjuresultaten har bearbetats av projektledarna från anteckningar gjorda under intervjuerna. Detta ger givetvis en viss spännvidd i tolkningar av svar och kommentarer. De diagram som redovisas bygger på bedömningar av svaren på de olika egenskaper och förmågor hos nyexaminerade ingenjörer som vi tagit upp. Diagrammen visar en representativ önskvärd nivå (gul linje) som vi uppfattat att deltagarna gett uttryck för. Givetvis är denna inte samma för alla företags behov. Vi har dock utifrån de svar vi fått på frågorna kunnat notera tydliga uppfattningar från vilka vi gjort rimliga skattningar. I diagrammen finns ett spridningsmått (ljusgrå linje i varje stapel) angivet med 70% det är en kvalitativt, ej kvantitativt bedömd spridning, för att illustrera vår tolkning av hur företagen upplever spridningen bland nyutexaminerade civilingenjörer. Detta varierar påtagligt mellan frågorna Ljus- och mörkgrönt fält i staplarna anger den bedömda fördelningen i svaret. Fördelningsdiagrammen visar hur svaren oftast avviker från normalfördelning i gruppen av samtliga nyexaminerade. Efter varje diagram nedan har vi tillfört en sammanfattning av diskussionen med företagen. Sammanfattningar är delvis konkluderande för att ge underlag till övergripande slutsatser och förslag på åtgärder (sid 15). 2

7 Förståelse för komplexa system Matematisk förståelse är den viktigaste och mest avgörande egenskapen som förväntas av civilingenjörer. Det framhålls av nästan alla som intervjuats! Även om matematiken inte används i det dagliga arbetet är förmåga till matematiskt och logiskt tänkande en avgörande grund i arbetet. Den nya ingenjören ska ha en tillräckligt god matematisk grund för att kunna hantera abstrakt problematik. Detta är viktigare än färdigheter i projektarbete and specialistkunskaper inom olika ingenjörsområden. En ny civilingenjör ska kunna utvidga sin matematiska förmåga till att också vara bra på att förstå problem genom att skapa bra underlag för beslut och handlingar. I detta ligger att systematiskt kunna analysera problem, beskriva problem och hitta lösningsmetoder. I detta sätt att tänka ingår också att utveckla ett skeptiskt och källkritiskt angreppssätt. Det ingår också att samla in information effektivt. Ingenjörer ska m.a.o. tydligt utmärka sig för att vara bra på att lösa både teoretiskt matematiska och praktiska problem (inte enbart matematiska) och kunna göra det självständigt. Men givetvis ska också miljön på den nya arbetsplatsen ha beredskap för att introducera och stödja nya ingenjörer med god handledning. Den nya ingenjören behöver också bli bättre på att hantera situationer när försök och annat arbete inte blir som planerat eller förväntat. Vi tror detta bör ske med färre tillrättalagda laborationer. Sammanfattningsvis: Ingenjörsutbildningen är i allmänhet inriktad mot denna form av förståelse De allra flesta som genomgår utbildningen med godkända betyg uppnår dessa förmågor och egenskaper över den önskvärda nivån. 3

8 Kunskaper i biofysik och mätteknik Flera av de intervjuade deltagarna anser att utbildningsprogram med större ingenjörsmässigt innehåll mot kunskaper och förståelse för biofysik och mätteknik är av stort värde. Det tillför industriellt användbar spetskompetens i den nye ingenjörens kompetens inom de flesta områden, men givetvis i första hand inom biotekniksektorn. Utveckling och produktion av industriella produkter inom bioteknikbranschen har stor nytta av denna kompetensinriktning även om produkterna i sig är biologiska/biokemiska molekyler. När man hanterar en fullständig produkt- och produktionscykel blir detta tydligt men även i FoU arbete är det lätt att se behoven av denna kunskap. Studieämnen/kurser som särskilt starkt anknyter till denna kompetens är molekylär fysisk, ytors fysik och kemi, nano- och mikrosystem, sensorteknik, biosensorer, signalbehandling och elektrisk mätteknik. Det är viktigt att den uppnådda nivån är högre än den "önskade nivån" eftersom det här är LiTHs profilområde i konkurrens med de som har "kemiteknik" som profilområde. Det ska inte dras ned! Också produktionstekniska frågeställningar i detta sammanhang är värdefullt. Sammanfattande kommentar: Linköpingsprogrammen har en tydlig profilering i denna riktning och man är en bra bit ovanför den önskade nivån. Detta bör Linköping fortsätta med! 4

9 Kunna tillämpa statistik En majoritet av de intervjuade framhåller kompetens i statistik. En ny ingenjör ska kunna hantera och implementera statistiska metoder så att dessa bidrar till att höja kvalitén i arbetet vid företaget och på dess produkter. Ingenjören ska också kunna utnyttja statistisk och multidimensionell kompetens, hela vägen från R&D till produktion och marknad. En annan viktig förmåga är att kunna hantera tekniska mätdata med statistisk. I det ingår påtagligt ofta att ha förmåga att tänka i flerdimensionella rum i en kombinerad kvantitativ och kvalitativ verklighet. Denna förmåga behöver förbättras. De viktigaste statistikkunskaperna den nya ingenjören ska besitta är försöksplanering, tolkning av data, konsekvensanalys, riskhantering, design, normering och multivariat analys. Sammanfattningsvis: Även om utbildningen idag redan har stora inslag av statistiska metoder kan denna förbättras i ett antal avseenden, särskilt om man ser det långsiktigt. Diagrammet visar att flertalet når upp till den önskvärda nivån, men att en del inte gör det. Önskvärt vore ändå att en större andel befinner sig över sträcket! 5

10 Kunskaper i kemiteknik Ett antal av deltagarna i intervjuerna framhåller kemiteknikkompetensbehovet. Även ingenjörer i bioteknik behöver en bra grund i kemiteknik. Särskilt viktigt är storskaliga tillämpningar och för att kunna skala upp processer och system. Naturligt nog är dessa behov typiska i storskaliga industritillämpningar (t.ex. bio-raffinaderier, livsmedel). Exempel på områden där bioteknikingenjörer inte alltid har önskvärda kunskapar är: beräkning av energiflöden, grunder i mekanik som är avgörande i kemiskt-tekniska processer och kemiska separationstekniker. Teknologerna i Linköping får, som diagrammet visar, mindre av det än de som har det som profilområde. Samtliga befinner sig därför under den önskade nivån, och lägre än t.ex. KTH, Chalmers och LTH. Sammanfattningsvis: Man bör fundera på om man ska vidga kompetensbasen i Linköping speciellt, för att också förstå mer av kemiteknik. Ett alternativ är att ge stark grund i kemi och molekylfysik och därmed underlätta för ingenjörerna att tillgodogöra sig kemiteknik i senare skede. 6

11 Laborativ förmåga Nyexaminerade ingenjörer är i dag mindre laborativt tränande i sin utbildning än förut. Orsaken är att laborationer är kostnadskrävande för universiteten och man har därför successivt minskat tiden för laborativa moment. Det som ofta saknas hos den nyutexaminerade är grundläggande laboratorieteknik. Arbetsuppgifter inom bioteknik och kemiteknik är ofta i varierande hög grad kopplade till laborativt arbete. Den minskande andelen laboratorietekniker gör att det ofta är de nya civilingenjörerna som förväntas arbeta experimentellt och laborativt. Därför är denna kapacitet viktig. Avskaffandet av obligatorisk praktik har bidragit till denna brist. Tidigare ingick 4 månaders obligatorisk praktik i utbildningen. Denna utfördes oftast i industrin eller i samhället utanför högskolan. De tekniska högskolorna har inte haft ambition eller resurser att kompensera för detta! Men ibland har teknologen självständigt skaffat sig industripraktik genom sommarjobb. Tillräcklig laborativ erfarenhet finns därför inte hos alla nya ingenjörer. Typiska exempel på brister är när laborativt arbete inte följer den tillrättalagda träningen som vid laborationerna på skolan. Förmågan att klara ut hur man ska gå tillväga när försökens planering och utfall avviker saknas därför ofta. Det finns risk för att den minskade volymen av laborativt arbete resulterar i att högskolan inte observerar att vissa teknologer saknar viktiga kunskaper från gymnasiet. Industripraktik på eget initiativ är därmed särskilt värdefull och ibland ett avgörande kriterium vid första anställning! Den sammantagna bilden är därför att spridningen över den önskvärda nivån är stor p.g.a. att flera teknologer skaffar sig industripraktik på egen hand. 7

12 Tänka i vidare dimensioner En ingenjör arbetar i en komplex verklighet. Det mest centrala i ett produktutvecklande bolag är produkten. Det kan tyckas som en självklarhet att en ingenjör som fokuserar på att utveckla produkten, därför ska ha ett tillräckligt brett fokus för att kunna vara framgångsrik i sitt arbete. Svårigheten är att produkten inte bara är dess tekniska innehåll. Den ska produceras, vilket innebär restriktioner på hur den kan konstrueras. Den ska fungera för det avsedda syftet, vilket betyder att produkten både skall fylla sin funktion och att den gör det på ett sätt som myndigheter kan godkänna och brukarna använda. Detta på en marknad som kan fungera på många olika vis, sett till den globala bilden. Framtagningen av en realiserbar design ska ske effektivt och snabbt. Ett företag lyfte fram att civilingenjörer ofta inte förstår hur intressant och avancerat arbete det faktiskt är att utveckla en produktion. Att produktion har fått en lägre status jämfört med FoU än vad det förtjänar. Genom att lyfta in mer av den dimensionen kan innovationsförmågan öka. Till bas för sin beslutsförmåga har civilingenjörer goda matematiska och tekniska kunskaper. Det betyder att de söker lösningar som bygger på problemlösning, med hjälp av sina förmågor att abstrahera fram möjliga lösningar. Det fungerar när problemet har en teknisk lösning, som möter upp mot samtliga krav på produkten enligt ovan. Det fungerar sämre, när problem hellre bör undvikas, även om det är ett tekniskt intressant problem, som i sig har en innovativ potential. Det betonas att det är viktigt att universitet och högskolor hanterar balansen i behovet av att fokusera på det som är svårt till lagom djup, samtidigt som det är viktigt att utbildningen leder till en bredd som gör att ingenjörerna blir fortsatt användbara i ett föränderligt arbetsliv. 8

13 Förmåga att hantera statistisk variation och dra rätt slutsatser från det arbetet, är ofta en bra grund till att välja problemlösningsmodell. Är problemet lösbart med hjälp av en effektiv försöksplanering, multivariat analys, risk och konsekvensanalyser? I det dagliga arbetet är det viktigt att ha en statistiskt grundad förståelse för t.ex. mätnoggrannhet. Träning i försöksplanering kan också leda till träning i att upptäcka inverkan även från icke självklara faktorer. Finns det restriktioner p.g.a. ekonomiska, tekniska, marknadsmässiga, regulatoriska och användarmässiga faktorer. Förmåga att hantera verktyg inom modellering och simulering kan vara viktig i det arbetet. En del av de intervjuade har betonat kommunikationen med personer med andra kompetenser och erfarenheter än civilingenjörer. De har betonat att det finns en risk för att man söker mera inom det fält man behärskar, än att man undersöker förutsättningarna på ett mer abstrakt plan och tar hjälp av andra och av deras kunskaper och erfarenheter. Civilingenjörer kan få en bättre insikt om att de kan innebära en risk för sig själva eller andra på arbetsplatsen. De brister i att analysera och värdera risker i stort och smått, från att inte fokusera på en mobiltelefon i miljöer där andra kör truck, till att agera mera riskmedvetet i det egna arbetet. Det inkluderar att deras arbete kan få konsekvenser för andra som vistas på arbetsplatsen. Det har framkommit starka synpunkter från en del av de intervjuade kring brister i nyutexaminerades förmåga att se sin och andras roll på arbetsplatsen. De gör saker utan att tänka på, att det kan ske på bekostnad av att andras arbete inte fungerar som det borde. Den kommunikativa sidan behandlas separat. 9

14 Förmåga att tolka information Den allmänna uppfattningen bland de intervjuade är att civilingenjörer har en mycket god förmåga att sätta sig in i frågor som är svåra att förstå. Den matematiska skolningen lyfts fram som central för att det ska vara möjligt att hantera abstrakta frågor på ett så förtjänstfullt sätt. Den allmänna uppfattningen är också att man känner sig trygg i att delegera till en civilingenjör. Civilingenjörer uppfattas som kompetent i att hitta relevant information. Ett stort antal av de utexaminerade uppnår därför en önskvärd nivå. Vad är det då som kan bidra till att man inte lyckas? Har man identifierat rätt information? Har man varit skeptisk, men inte källkritisk (och lyckats lura sig själv). Har man förlitat sig på vetenskaplig litteratur och inte sökt sig till kommersiell (patent, regulatorisk, ekonomisk eller annan information)? Har man överbetonat kvantitativ information och underbetonat kvalitativ? Arbetar civilingenjören i en miljö med många forskarutbildade? Då jämförs dom mot tuffare måttstockar, än om de ses som nyckelmedarbetare som ska spetsa företaget. 10

15 Effektivt projektarbete Det är inte självklart att projektledning är en nödvändig del av civilingenjörsutbildningen. Det är motiverat med en viss insikt i teorin kring hur ledningen av ett projekt är strukturerad t.ex. arbetsuppgifter som en projektledare utför och roller i organisationen runt projekt. Det är viktigt att förstå mekanismerna i projektarbetet, det innebär en träning i uthållighet, förändringsförmåga för att anpassa sig till utvecklade planer, förståelse för funktionella grupper. Det är en del av vardagen i näringslivet. Projektstyrning och ledning kräver däremot erfarenhet av att arbeta i en organisation. Den erfarenheten byggs upp med början från dag 1 i näringslivet. Det är däremot viktigt med att tränas i projektarbete enligt principen learning-by-doing. Praktik kan vävas in i många kurser. I projektarbetsform kan teknologerna tränas i att hantera grundläggande begrepp inom projektplanering, samverkan och projektkommunikation. De tilldelas arbetsuppgifter och tränar olika roller i ett team. Det är också viktigt att träningen fördelas ut så att personerna inte lär sig att falla in i ett visst mönster t.ex. enbart i en ledarroll. Träning i projektarbete handlar också om att man får en individuell träning i att agera tillsammans med andra. Det innebär att den individuella prestationen ska synas och vara mätbar. Det är en fördel om arbetet inte serveras för mycket. Det ger träning i att själv sätta sig in i vad man ska bidra med, fokusera på och insikter om vad som är tillräckligt bra. Alla roller i projektarbetet innebär en träning i kundperspektivet. Vad bör jag bidra med från beställarens synvinkel? 11

16 Vilka medarbetare är beroende av att jag levererar något? Vad är detta något, som dom måste få ta del av för att kunna göra sitt jobb? Träning i att agera som kuggar i ett maskineri. Det är viktigt att civilingenjörer är bra på att kommunicera det viktigaste på ett sätt som når fram till de som berörs av innehållet. Kommunikation är det svåraste problemet i vardagen. Här kan även inkluderas träning i förmågan att ta emot och ge konstruktiv feedback på ett tryggt sätt utan överdramatisering. Många av de intervjuade lyfter fram en attitydproblematik mellan civilingenjörer och t.ex. driftspersonal. I ett väl fungerande projektarbete lyssnar man på varandra och är intresserad av hur olika kunskaper och erfarenheter kompletterar varandra. Nyutexaminerade civilingenjörer är ofta tidsoptimister. Grunden till det kan anses vara en kombination av främst två olika dimensioner; bristande träning/förmåga att förstå hur komplext det är att kommunicera i ett brett sammansatt team. Att få samordning på plats och förståelse för hur olika projektmedlemmar ser på innehållet i projektet. Den andra dimensionen är ett för snävt fokus som leder till ett rationaliserande i planeringsarbetet. Det senare perspektivet är på gott och ont. Nyanställda fungerar ganska bra i rollen som projektmedlemmar. Det finns en individuell spridning som gör vissa personer mera lättintegrerade än andra. Mycket av det handlar om attityder och förväntningar på de arbetsuppgifter som en civilingenjör ser som lämpliga. Många uppfattar civilingenjörer som karriärorienterade med en hög svansföring. Det leder ibland till försämrade förutsättningar till ett effektivt projektarbete, men också ibland till ett extraordinärt bra resultat. 12

17 Kommunikation med akademiker Det framgår av intervjuerna att nya civilingenjörer står sig väl jämfört med tidigare generationer när det gäller kommunikation i största allmänhet. Vissa delar är starkare än tidigare; muntliga presentationer och nya medier. Företagen förväntar sig en god förmåga att uttrycka sig strukturerat, kortfattat och tydligt. Här är det stor individuell variation. Ett inte ovanligt problem är oklarheter kring vad man ska skriva om samt brister i att hålla isär resultat och diskussion. En del andra förmågor har försvagats jmf tidigare generationer. Förmågan att skriva text är inte bättre än förr, rapportskrivning är ett tydligt förbättringsområde sett som en kollektiv förmåga. Civilingenjörer bör tränas mer kring syftet med en rapport för att få bättre insikter i vad som ska tas upp. Förmågan till att skriva läsligt för hand har försämrats. Många använder idag tangentbordet och inte pennan. Kommunikationen med akademiker är över lag bättre än kommunikationen med annan personal. Högsta nivån är bra. I en spjutspetsmiljö fungerar civilingenjörer väldigt bra i att sortera fram det viktigaste och kommunicera det även till icke-tekniker. Teknisk biologi är en mycket bra grund för att kunna hantera kommunikation över gränsytor, förstå olika delar av en global organisation, bra förmåga att uttrycka sig precist och ställa höga krav på hanteringen av detaljer. 13

18 Kommunikation med annan personal En civilingenjörs förmåga att kommunicera med annan personal beror mycket på individen. Det är det många som saknar egen erfarenhet av att arbeta i industrin. För att illustrera lägsta nivån hos nya civilingenjörer i en industriell miljö kan några citat vara vägledande: Inser inte sin roll i organisationen och hur andra påverkas Inser inte att de stövlar in och tar plats i andras vardag Brister i att falla in i ett gemensamt språk Stor brist på erfarenhet av industrin. Uppför sig som en gäst i verkstan. Bristande förståelse av att alla har mycket att göra och att det finns ledtider att ta hänsyn till. Oförmåga att kontakta de som berörs av planering som civilingenjörer genomför. Förankrar inte innehåll i förväg. Inser inte konsekvenser för andra av sina förslag. Pratar över huvudet på andra medarbetare. Civilingenjörer brister i flera avseenden, saknar ödmjukhet för behovet av andras kunskaper. Får inte genomslag i organisationen om kommunikationsförmågan inte räcker till. Oförmåga att förstå vad andra kan och gör. Kommunikation är det största problemet i vardagen. Att kunna jobba ihop och ta vara på varandras input. Att det inte bara är de som tar plats som bidrar. Förmågan att kunna samspela med andra är bra för karriären. 14

19 Övergripande slutsatser och förslag till åtgärder Baserat på intervjuerna med företagen har vi kommit fram till att framförallt tre områden är centrala att vidareutveckla. Inom dessa områden ser företagen betydande behov och möjligheter till förbättringar. Dessa områden är: Förmågan att arbeta i projekt och kommunicera effektiv i projektteam Förmågan att förstå och hantera många beroende-parametrar samtidigt vid utveckling av produkter och produktion Förmågan att tillämpa statistiska metoder i industriellt arbete Exempel på åtgärder som bör diskuteras och övervägas är: Utveckling av formerna för genomförande av projektarbeten. Detta kan avse både CDIO projekt och andra projekt där teknologerna arbetar i grupp. Införande (eller återupptagande) av laborationer där teknologerna tränas i att tolka experiment och från observationer använda matematik och modeller för att förklara och se samband. En viktig del är här rapportskrivning där förmågan att skriftligt kommunicera vetenskapliga och tekniska begrepp och slutsatser. Att i mer omfattande grad träna teknologerna i att använda statistiska metoder i konkreta experimentella situationer och sammanhang. Särskilt gäller detta att statistiskt hantera system där variationer i data beror av flera olika grundorsaker som t.ex. mätnoggrannhet kopplat till experimentella förutsättningar, variationer i kemiska/biologiska egenskaper och faktorer som ger upphov till andra felkällor och så vidare. D.v.s. situationer där många parametrar påverkar erhållna data och där statiska metoder kan användas för att analysera, bygga förståelse och förmåga att hantera dessa variationer. Konkreta förslag på åtgärder i civilingenjörsprogrammen är: Utnyttja de på LiTH tidigare framgångsrikt tillämpade Richard-laborationer på tidigt stadium i utbildningen. Återkoppla till den förståelse för matematiken i naturvetenskap/teknik som uppnås under kurser i de följande åren. Utnyttja befintliga kurser i statistik, utvidga dessa till mer praktiskt tillämpade kurser där multivariat förståelse befästs. CDIO-perspektivet och de övergripande slutsatserna Vi menar också att CDIO-perspektivet är både lämpligt och sätter en ytterligare bra ram för det arbetet. Syften och metodiken som ryms inom CDIO är ett kraftfullt verktyg för att förverkliga väsentliga delar av de behov som företagen gett uttryck för. Utbildningen kan med relativt ringa modifieringar öka yrkesorienteringen för de blivande civilingenjörerna. Med yrkesorientering menar vi inte att ge avkall på nivån för akademisk utbildning! Akademins förutsättningar att tillhandahålla en djup förståelse om naturvetenskap, teknik och matematik är unik och dess främsta förmåga den vill industrin komma i åtnjutande av och vill eller kan inte bygga upp själva. Men, akademin bör se behovet av yrkesorientering, oavsett bransch och arbetsgivare som den nyutbildade civilingenjören kommer att arbeta hos. 15

20 Exempel på hur CDIO-baserad utbildning kan förädla teknologens förmåga till yrkesorienterat projektarbete i linje med de uttryckta behoven från industrin 1. I skolans värld handlar examination mycket om att visa att man läst och förstått ett visst innehåll. Leveransen är att svara på frågor kopplat till undervisningen. I arbetslivet är leveransen ett resultat som inte är kopplat till undervisning. Det här innebär att attityden till vad som ska levereras som resultat av ett projektarbete blir starkt färgat av att examinationen sker i en skolmiljö. Om vi successivt kan avvänja teknologerna från att tänka examination och istället tänka leverans, då kan vi fokusera mer på det som ska levereras. 2. Vi föreslår därför att teknologerna tränas mera aktivt i att ta ställning till hur kontexten ser ut redan från åk 1. Att vi genom CDIO-metodik successivt bygger upp deras förmåga att utvärdera kontexten och att med tiden hantera en högre grad av abstraktion. Då kommer de i högre årskurser att vara bättre på att hantera innehåll efter relevans. 3. Projektarbete i arbetslivet skiljer sig på många sätt från grupparbete i en skolmiljö. I arbetslivet finns det mycket tydligare strukturer kring mål, processer för att hantera arbetet, konsekvenser av att ekonomi är integrerat i arbetslivets projekt osv. Det är därför bra om kontexten för vad som är ett projektarbete som ska leverera resultat, tydliggörs redan från åk 1. Arbetet med att uppnå förändringar i det här avseendet är komplext. En förutsättning för att lyckas väl med uppgiften är att samverka mer mellan de olika projektlika utbildningsmomenten som ges från åk 1 och framåt. 4. Projektplanering kan bara utföras i den mån som man har förstått uppgiften. Ett analytiskt förhållningssätt som gör att man tänker efter vart man är på väg, samtidigt som man är grundad i det man gör tillsammans med andra. Reflekterande över om helheten i projektet håller måttet. Konsekvensen blir att teknologerna får träning i att hantera förändrade situationer, anpassning till olika roller, risker i projektet, samspelet mellan olika delprocesser och medarbetare osv. Det är bra om den här träningen inleds på en basal nivå under åk 1 och sedan successivt byggs upp. Även det här arbetet kan läggas upp mer genomtänkt för att steg för steg uppnå en ökad yrkesorientering. 5. Det är viktigare att träna teknologerna i projektarbete än i projektledning. Att träna individer i olika roller och bedöma dem individuellt är också viktigt. Det är också angeläget att teknologer tränas i att se även icke-akademiska roller i projekten. T.ex. träna sig i att tänka på vad en erfaren person inom drift och underhåll eller ekonomi och budgetering kan bidra med i projekten. Att upptäcka varför det är viktigt att lyssna på det som de säger. 6. Projektuppgifter (och laborationer) får inte vara alltför tillrättalagda. Då blir uppgifterna ineffektiva i perspektivet att man ska lära sig att arbeta i projekt (eller inse när något avviker i en laboration). Det är viktigt att teknologer som inte reflekterar över vad de gör, får praktisk erfarenhet av att de då riskerar att misslyckas. Det är bra om den erfarenheten kommer redan tidigt under utbildningen (innan det har byggts upp mycket personlig prestige kring vad man förväntas kunna). Insikten att man måste förhålla sig aktivt till det man gör - inte passivt agera inom ramen för något som är tillrättalagt. 7. I och med att projektkurser och laborationer blir mindre tillrättalagda ökar möjligheterna att mäta hur väl industrins uttryckta behov uppnås under kursen. Aktiva teknologer som arbetar för att leverera resultat, agerar på ett annat sätt än teknologer som låter sig examineras. Synpunkter från referensgrupperna Våra slutsatser är väl förenliga med de synpunkter som framförts från de sju teknologer och tre lärare som utgjort referensgrupper, se separata bilagor. 16

21 Bilaga med kommentarer från de intervjuade 1 Förståelse för komplexa system Håller inte med om att.., se kommentar Håller inte helt med, speciellt inte om att... Håller nästan med Håller med om om slutsatserna slutsatserna 1 11 Kommentar: Gällande tillrättalagda labbar, Bra om man har en plan (som handledare) så man kan ge guidning i rätt riktning. Sen behöver inte alla komma fram till samma resultat men att man når framåt och hanterar de problem som kan uppstå under laborationen. Bra förslag med laborationer som inte är så tillrättalagda. Bra med analytisk förmåga som man kan använda när man löser olika utmaningar som framkommer i kliniska studier. 2 Kunskaper i biofysik och mätteknik Håller inte med om att.., se kommentar Håller inte helt med, Håller nästan med Håller med om speciellt inte om att... om slutsatserna slutsatserna Kommentar: Punkt 2-4 är ju ämnesspecifika och beror ju helt på vilken verksamhet man svarar för. Jag kan ju ange detta men blir ju då bara för min verksamhet och då gäller det ju att samtliga bolag speglar den totala arbetsmarknaden. Mätteknik är viktigt och förmågan att kunna kommunicera på rätt språk. Exempel: Jag vill att pumpen ska starta då nivån är hög. Då måste man översätta viljan till konkreta saker : När nivågivare A överstiger nivå Hög, öppna ventil B och starta pump C. När nivågivare A når nivån Låg, ska pump C stanna och ventil B stänga Alltså förmågan prata med bönder på bönders vis. Jag anser inte att Biofysik är viktigt för alla på djup nivå, utan mer av generell karaktär och fördjupningen bör ligga på profilen för de som har mer djupgående intresse. Vikten av område 2 är olika i olika branscher. Den övergripande målbilden för TButbildningen avgör om man vill öka/behålla/minska denna del av utbildningen. Inte ett krav för arbete inom CRO branschen. Kunskap om läkemedelsutveckling och kliniska studier (grundkurs) är viktigare. 17

22 3 Kunna tillämpa statistik Håller inte med om Håller inte helt med, Håller nästan med Håller med om att.., se kommentar speciellt inte om att... om slutsatserna slutsatserna Kommentar: Punkt 2-4 är ju ämnesspecifika och beror ju helt på vilken verksamhet man svarar för. Jag kan ju ange detta men blir ju då bara för min verksamhet och då gäller det ju att samtliga bolag speglar den totala arbetsmarknaden. Håller inte med om ge stark grund i kemi och molekylfysik. Den grund som finns idag är tillräcklig, det är uppskalningen och tillämpningen som det kan brista i t.ex. energiflöde och energiberäkningar som kan användas i praktiken som man behöver förbättra. Jag kunskaperna i statistik kan med fördel förbättras så att fler kan tillämpa de statistiska metoderna med en större säkerhet. flerdimensionella rum i en kombinerad kvantitativ och kvalitativ verklighet detta är oerhört viktigt, men svårt. Kräver flera statistik/matematikkurser, men också domänkunskap för att kunna tolka den kvalitativa informationen. Kan med fördel vävas in i slutet av utbildningen i samband med större projektlaborationer och examensarbete. Här finns det en del brister, kring matematik och framförallt tillämpad statistik. Viktigt om man vill arbeta inom biometri (datahantering, programmering och statistik). Om man väljer att gå mer mot Projektledning, Medical Writing, Regulatory och Safety så är det bra att ha en viss kunskap, men fördjupning krävs inte. För att arbeta som statistiker måste man ha fördjupat sig inom statistik. 4 Kunskaper i kemiteknik Håller inte med om att.., se kommentar Håller inte helt med, Håller nästan med Håller med om speciellt inte om att... om slutsatserna slutsatserna Kommentar: Räcker om detaljer kring detta tas upp i profilering (dock god grund i Kemi viktigt). Övrigt täcks av punkt 1-3. Punkt 2-4 är ju ämnesspecifika och beror ju helt på vilken verksamhet man svarar för. Jag kan ju ange detta men blir ju då bara för min verksamhet och då gäller det ju att samtliga bolag speglar den totala arbetsmarknaden. Vikten av område 2 är olika i olika branscher. Den övergripande målbilden för TButbildningen avgör om man vill öka/behålla/minska denna del av utbildningen. Kemiteknik, bioteknik eller ännu hellre avslutning inom läkemedelsutveckling. Eller att man läser kurs om kliniska prövningar (Göteborg/Uppsala). 18

23 5 Laborativ förmåga Håller inte med om att.., se kommentar Håller inte helt med, Håller nästan med Håller med om speciellt inte om att... om slutsatserna slutsatserna 1 11 Kommentar: Mindre tillrättalagda laborationer tar tid, men jag tror det är värt att det kanske bli en eller två laborationer mindre för att få till det. Slutsatserna låter vettiga. Jag tror att det viktigaste är att man som nyutexaminerad har ett grundläggande labbvett och känner sig trygg med de basala labbmomenten. Ej nödvändigt för att arbeta inom CRO-branschen men bra. Mkt angeläget att höja basnivå för labbarbete för att kunna delta, förstå samt genomföra försök i pilotskala upp till fullskaletester. 6 Tänka i vidare dimensioner Håller inte med om Håller inte helt med, Håller nästan med Håller med om att.., se kommentar speciellt inte om att... om slutsatserna slutsatserna Kommentarer från intervjuade: Den här punkten kan med fördel tas bort. Överlappar med komplexa system, statistik, och kommunikationsområdena. Diskussionen om vikten av produkten är relevant, men denna kunskap kan med fördel inhämtas och byggas vidare på arbetsplatsen. Bra och tänkvärd summering! En svaghet som nyutexaminerad är att man inte ser helheten så bra. T.ex. gällande produktutveckling så har man i regel vaga insikter om produktens hela framtagningsprocess inklusive både produktion och regulatoriska godkännanden. Kanske att detta beror på att en stor andel av de som undervisar har hög ämneskunskap men begränsad erfarenhet från industrin? Inom CRO branschen kan man jobba som specialist eller mer generalist Projektledare etc och då behöver man helikopteröverblick. 19

24 7 Förmåga att tolka information Håller inte med om Håller inte helt med, Håller nästan med Håller med om att.., se kommentar speciellt inte om att... om slutsatserna slutsatserna Kommentarer från intervjuade: Forskarutbildade innebär inte per automatik tuffare måttstock. Många forskare är duktiga specialister inom sitt område man saknar förmågan att ha ett vidare synsätt vilket många civilingenjörer har. Särskilt att använda patent. Här kan jag bara gå till min egen (20 år gamla) naturvetenskapliga utbildning och konstatera att vi nog inte en enda gång tog upp patent som källa till (ibland helt avgörande) information. Däremot blev man ordentligt skolad i hur man hittar och läser artiklar i vetenskapliga tidskrifter och böcker. Att förstå att patent kan vara mycket matnyttiga i projekt samtidigt som ska förstå att de inte är underkastade samma vetenskapliga granskning som en vetenskaplig artikel är viktigt att i alla fall nosa på. Då och då kan man också hamna i att skriva ett patent och det är ju ett hantverk i sig, med ett eget språk och en egen struktur. Jag kan också påpeka att man inte sällan hamnar i situationer där man ska formulera/modifiera/kommentera sakinnehållet i olika typer av avtal, t.ex. sekretess och samarbetsavtal. Det rent legala brukar (i alla fall hos oss) en jurist hjälpa till med. Min erfarenhet av nyutexminerade civilingenjörer i jämförelse med t.ex. laboratorietekniker eller mellaningenjörer, är att de nyutexaminerade civilingenjörerna har lättare att ta ett helhetsgrepp kring en uppgift, även om inte uppgiften är helt definierad. Det är en styrka. Viktigt för alla roller på ett CRO. 8 Projektledning (i relation till projektarbete) Håller inte med om Håller inte helt med, Håller nästan med Håller med om att.., se kommentar speciellt inte om att... om slutsatserna slutsatserna Kommentarer från intervjuade: Viktigt att kunna vara en del i ett projektteam och inte förmågan till projektledning. Förmågan att kunna arbeta med många olika discipliner och personer (som man inte alltid gillar på det personliga planet men professionellt) är viktig att träna. Många företag har sina egna modeller över hur projekt bedrivs, organiseras och hanteras. Ja, min erfarenhet är också att en del nyutexaminerade civilingenjörer har ganska höga tankar om sin egen förmåga, vilket blir lite löjligt. För det gemensamma resultatet är det viktigt med ömsesidig respekt och att även lyssna till de som kanske har en lägre utbildningsnivå men lång erfarenhet. Viktigast om man vill jobba som Projektledare och även om man vill utvecklas i sin roll som CRA, DM, Stat till att bli senior principle -gruppledare chef etc. 20

25 9 Kommunikation med akademiker Håller inte med om Håller inte helt med, Håller nästan med Håller med om att.., se kommentar speciellt inte om att... om slutsatserna slutsatserna Kommentarer från intervjuade: Viktigt- man jobbar i team med dialog med många olika personer akademiker, VDs, Projektledare och övrig team, kund etc. 10 Kommunikation med övrig personal Håller inte med om Håller inte helt med, Håller nästan med Håller med om att.., se kommentar speciellt inte om att... om slutsatserna slutsatserna Kommentarer från intervjuade: Många tror sig vara bättre än icke-akademiker p.g.a. utbildning och lyssnar sämre på synpunkter som kommer från denna personalgrupp. Detta kan leda till mer jobb, sämre jobb och sämre produkter/produktion. Förmågan att kommunicera med alla oavsett bakgrund är viktig, det gäller att veta vilken nivå man ska prata på och att prata på rätt språk. Erfarenheten från driftpersonal som vet att om ni sätter den pumpen där så kommer jag få byta den ofta, eller det måste finnas möjlighet till spolmunstycke för annars kan vi inte underhålla pumpen. Om man inte lyssnar på detta så kommer det återigen innebär mer jobb. På vår arbetsplats har vi inte haft problem med attityd hos nya civilingenjörer Jag känner inte igen några av de citaten som nämns, men håller med om som det står att en civilingenjörs förmåga att kommunicera med annan personal beror mycket på individen. Ödmjukhet är kanske något som man minst lika mycket lär sig under sin uppfostran som under sin högskoleutbildning? Att kunna kommunicera komplexa resultat till en målgrupp utanför kompetensområdet. Viktigt- man jobbar i team med dialog med många olika personer akademiker, VDs, Projektledare och övrig team, kund etc. 21

26 Bilaga till PUG rapport Referensgrupp lärare Tre seniora lärare vid LiTH har ombetts lämna synpunkter på resultatet av studien. Lärarna representerar tre olika områden i civilingenjörsutbildningen (statistik, fysik, produktionsteknik). Referensgruppen har valts ut så att den bör kunna ha ett bredare perspektiv på ingenjörsutbildningen där synpunkter har giltighet för samtliga ingenjörsprogram. Synpunkter har därför utsträckt sig bortom CDIO metodiken som sådan och adresserat mer allmängiltiga frågor. Dessa är naturligtvis samtliga mycket relevanta för CDIO metodikens genomförande. Följande allmänna synpunkter har framförts av referensgruppen: Flera av tankegångarna som kommer till uttryck i studien är förenliga med liknande diskussioner kring ingenjörsutbildningen vid LiTH. Betydelsen av grundläggande kunskaper och färdigheter i naturvetenskap för ingenjörers yrkesverksamhet framhålls, något som också tydligt framkommit i studien. Förståelsen för kopplingen mellan observationer, matematik och tekniska beräkningar får inte offras för nytillkomna prioriteringar. Även detta är något som återkommer i flera av de intervjusvar som studien fått. Det är denna typ av träning som en teknisk högskola ska vara bra på och ägna sig åt i sin undervisning. Kurser som bygger på experimentell problemlösning, t.ex. de sedan länge i Linköping framgångsrikt praktiserade Richards-laborationerna, är utmärkta metoder för att utveckla ett ingenjörsmässigt tänkesätt tidigt i utbildningen och därefter förädla detta i efterkommande kurser. Statistiska metoder kopplade till teknologernas specialisering bör vara en av flera centrala delar i utbildningen av ingenjörer. Förståelsen för multi-variabla problem och sammanhang där variabler är inbördes beroende är särskilt viktig. Teknologerna behöver kunna tillämpa denna förståelse vid praktisk problemlösning. Kurser i statistik och tillämpade ingenjörsämnen bör vara väl anpassade till detta behov. Om teknisk rapportskrivning påtalas att det inte är givet att företag inom olika branscher har samma syn på hur man skriver tekniska rapporter. Verkstadsbranschen använder sällan det akademiska formatet på rapporter (Bakgrund/ Metoder/ Resultat/ Diskussion/ Slutsatser/ Referenser) utan använder ett mer direkt format där slutsatser och resultat fokuseras på ett mer direkt sätt (resultat och slutsatser kommer först i rapporten). Läkemedelsbranschen och andra närliggande branscher fördrar, förmodligen genom sin starkare akademiska knytning, att följa det traditionella akademiska formatet att skriva rapporter. Referensgruppen tycker att studiens allmänna slutsatser är i väsentliga avseende rimliga och angelägna att ta till sig för vidare analys, bedömning och åtgärder. Man uttrycker stor förståelse för att industrins behov av kompetens på nyutexaminerade civilingenjörer är en synnerligen viktig och avgörande parameter för utbildningens mål och genomförande. 22

27 Bilaga till PUG slutrapport (referensgrupp teknologer) Totalt sju teknologer har tillfrågats om deras synpunkter i anslutning till de områden som vi fångat upp från industrin. Av de sju hade 3 nyligen uppnått sin civ ing examen. Teknologerna har läst inriktningarna Teknisk resp. Kemisk biologi. Den matematiska grunden uppfattas som god och den bygger en bra förmåga att hantera abstrakta problem och ger en grund till problemlösning även utanför de specialområden som ingår i utbildningen. Utbildningens träning i praktisk problemlösning kan däremot stärkas upp. Även en del av teknologerna tar upp ett behov av mindre tillrättalagt undervisning (utan facit och på förhand given fakta). Ökad träning i att självständigt hantera problem. Angående mätteknik har teknologerna varierande erfarenhet. En del har läst mer och extra kurser. Därför är deras svar något olika. En sammanfattande synpunkt är dock att tillämpad mätteknik är viktig. Det är möjligt att stärka kopplingen mellan problemlösning, mätnoggrannhet och utrustning. Angående biofysik är den inte starkt betonad inom Kemisk biologi och förståelsen av biofysik är mindre inom den inriktningen. Det finns en del som tycker att det inte behövs mer av den varan, medan andra önskar förstärkning. Statistik; teknologerna är relativt samstämmiga i att statistik är viktigt och att de praktiska tillämpade delarna kan stärkas upp mera jämfört med nuläget. Speciellt nämns behovet av att kunna använda statistiska metoder för att hantera och förstå verkliga praktiska problem. Kopplingen mellan hur man bygger upp laborativa experiment och att tillämpa statistik på resultaten skulle vara värdefullt. Att använda statistik i tolkningen av egna mätdata ger en konkret förankring i kopplingar mellan variationer i data, tekniska faktorer, experimentella förutsättningar och metoder. När det gäller befintliga kurser i statistik finns det lite olika uppfattningar. Vissa tycker att det är bra medan matematiskt orienterad statistik medan andra gärna prioriterar en förstärkt träning mot det praktiska. (NB Kursen i biostatistik nämndes som speciellt bra av en teknolog.) Kemiteknik; Teknikutvecklingsprojekt kan användas som ingång mot den typen av frågeställningar och metoder. Här finns det konkreta möjligheter att bygga bryggor till de mera kemitekniskt utbildade framtida kollegorna som våra teknologer kan tänkas möta i framtiden. Laborativ erfarenhet; Det finns önskemål om mer laborativ praktik och även om repetition. Ökad laborativ erfarenhet efterlyses av en del, men inte alla av de tillfrågade. Källkritik mm; Under läkemedelsprojektkursen ingick ett moment i att disktura dåliga vetenskapliga artiklar. Det är ett exempel på att det finns med intressanta sätt att stärka den här kompetensen i utbildningen redan nu. Sammanfattningsvis finner vi att de behov som teknologerna uttrycker är väl förenliga med våra allmänna slutsatser och de synpunkter som vi fångat upp från industrin. 23