Översyn Naturvetenskap

Transkript

1 Översyn Naturvetenskap Näringsliv/Samhälle Håkan Andreasson PA TM Krister Ström PA K

2 Inledning En översyn av civilingenjörsprogrammen och högskoleingenjörsprogrammet inom utbildningsområdet Naturvetenskap pågår, med syfte att nya programplaner för första årskursen är på plats inför höstterminen Utbildningarna på utbildningsområdet omfattar civilingenjörsprogrammen Teknisk fysik, Teknisk matematik, Bioteknik, Kemiteknik, Kemiteknik med fysik samt högskoleingenjörsprogrammet Kemiingenjör. Översynen omfattar inte direkt masterprogrammen utan fokus är på de tre första åren, kanidatdelen på civilingenjörsprogrammen men hela högskoleingenjörsprogrammet. I enlighet med Chalmers vision ska vi skall sträva efter att ha utbildningar i världsklass. Civilingenjörsprogram och högskoleingenjörsprogram skall hållas isär. De senare skall ha en utpräglad karaktär av yrkesutbildning, de förra även en stark akademisk prägel. Utbildningsområdet bör ses som ett ämnesområde, där utbildningarna på ett rimligt sätt skall täcka in ett spektrum. De nya programplanerna ska gälla för nyantagna till civil- och högskoleingenjörsprogram till hösten Översynen består av tre faser; Inventering, Analys och Design av program. Under inventeringsfasen arbetade sex grupper parallellt med olika fokus. Denna rapport redovisar resultatet från gruppen Näringsliv/Samhälle. Metod Övergripande frågor har sänts till valda personer inom näringsliv och samhälle vilka är avnämare till examinerade ingenjörer från våra utbildningsprogram. Frågorna har varit av utredande karaktär. Sammanställningen av svaren på dessa frågor ligger till grund för denna rapport. Tiden blev för knapp att samla representater för att diskutera sammanställningen. Representanter från olika funktioner inom näringsliv - konsulter, forskningscentraledare, er, länsstyrelse, näringslivsrepresentanter i programråd, personalavdelning - har tillfrågats i informationsinsamlandet. Inför analysfasen av översynen kommer samtligt insamlat material ställas till arbetsgruppernas förfogande. Synpunkter från näringsliv & samhälle 1. Hur väl anser avnämarna att utbildningsprogrammen uppfyller önskemålen från dem? Genomgående anses att utbildningarna ger en bredd med många möjligheter. Vi utbildar problemlösare som är resultatinriktade och som tar in information snabbt. Man för fram vikten en god grund i matematiska färdigheter och verktyg, naturvetenskap samt kurser inom respektive teknikområde. I ett svar framgår att de examinerade är resultatinriktade men en konsekvens kan bli att de inte hinner vrida och vända på problemställningarna. Det behövs tid till reflektion och eftertanke. Man ser också ett behov av att förmågan att kommunicera genom skriftlig och muntlig presentation kunde vara bättre samt ökad laboratorievana.

3 Det är viktigt att studenterna arbetar tillsammans med större uppgifter, där man fördelar uppgifterna som ska utföras. Det ger en träning inför arbetslivet där man nästan alltid arbetar med någon mindre del av helheten. Det ger en förståelse för vad som utgör ett system och att det är viktigt att kunna arbeta tillsammans med andra, med effektiva överlämningar mellan olika funktioner men också att arbete i näringslivet är ett lagarbete som skall funger så effektivt som möjligt. Andra moment/kurser man önskar i kursutbudet på programmen är; industriell organisation, organisationspsykologi, hållbarhetsperspektiv, riskanalys, modelltänkande, modellformulering. Större helhetssyn där inte enbart delarna studeras utan också systemet. Regelbundna studiebesök på relevanta arbetsplatser är nyttiga för att studenterna ska kunna se sig själv i olika yrkesroller kopplat med informella möten med professionellt verksamma ingenjörer. Det framförs att det är motivationshöjande och kan bidra till minskad frekvens avhopp och bättre studieresultat. 2. Programnamn. Programnamnen anses vara starka varumärken som är väletablerade. Avnämarna har en god uppfattning om utbildningsprofilerna i respektive program, vilket är en stor fördel vid anställning av nya medarbetare. 3. Viktiga trender som bör beaktas så att utbildningarna är i takt med tiden. Från branschorganisation framförs att kombinationen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är relevant. Chalmers kan ofta mycket bättre än företagen bidra med inslag från den senast forskningen inom olika ämnen. Företagen kan och ska bidra med den beprövade erfarenheten i olika former. Det föreslås att lärare på högskolan har regelbunden och strukturerad kontakt med näringslivet i större utsträckning än vad som sker idag. Detta för att tillföra utbildningen uppdaterad kunskap om trender inom olika specifika ämnesområden, arbetsmetoder och organisation, företagens villkor etc. Många ämnesområden blir allt mer tvärvetenskapliga/gränsöverskridande och spänner över stora delar av det naturvetenskapliga området (exempelvis bioteknik, medicinteknik, energiteknik). Därför är det viktigt att satsa på bredd i utbildningarna, kanske framförallt i masterprogrammen, med vissa inriktningar som är breda snarare än djupa. Från många framförs att för processindustrin är det viktigt att ingenjörerna har kunskaper inom resurshushållning, alternativa bränslen och råvaror samt ett perspektiv på sammanhanget råvara, process och produkt. Det framförs från näringslivet att mycket vilar på att studenterna har bra grundkunskaper i matematik, fysik och kemi. Metodik och ex.vis beräkningsverktyg blir allt mer avancerade, men det är viktigt att man har grundkunskaper så man förstår vad man gör, det är viktigt att man kan utvecklas med nya verktyg. 4. Generella kompetenser - projektmetodik och gruppdynamik. En majoritet av svarande anser att generella kompetenser ska vara integrerat i projektkurser så ett bättre sammanhang fås av t.ex. projektmetodik. Det påpekas också att det kan

4 uppnås genom att ge projektuppgifter med en inledande orientering i planering, mötesoch samarbetsteknik med en gemensam slutpresentation. En efterföljande diskussion av erfarenheter med feedback kan vara lika viktig som projektresultatet i sig. Det framgår också av svaren att traditionella ämneskunskaper är viktiga och får aldrig svikta. Men de kan läras ut på andra sätt än de traditionella genom att de "mjukare" delarna byggs in i utbildningen där CDIO nämns som ett exempel. 5. Projektkurser jämfört med traditionella ämneskurser. Av svaren framgår att båda typerna av kurser behövs och att de är komplement till varandra men att viktiga ämneskurser inte får gå förlorade. I en större projektkurs ska fokus inte ligga på att lära ny grundkunskap utan ge en erfarenhet av organisation, tidplan, delaktiviteter, möten sammanställning av del- och slutresultat. Traditionella ämneskurser är bäst på att förmedla grundkunskaper medan projektkurserna är viktiga för träning i projektmetodik. 6. Rekryteringsbehov och vilka nya kunskaper och färdigheter behövs på sikt. Rekryteringsbehovet anses vara oförändrat men i vissa branscher kommer stora pensionsavgångar att ske de närmaste åren. Grundläggande och generella kunskaper i utbildningsprogrammen behövs och bör inte förändras utan noggrannt övervägande. De mer tekniska ämnena måste följa och ändras med tiden för att vara relevanta beroende på ex.vis vilka branscher som finns på arbetsmarknaden och hur de utvecklas. Bland kunskaper och färdigheter som man anser behövs i framtiden är; kunskaper i optimering, alternativa råvaror och bränslen, processanalytisk teknologi, bygga modeller och koppla dessa till experimentella iaktagelser, riskanalys, material, entreprenörsskap och företagande. I bilaga 1 finns en sammanställning över vilka egenskaper som är önskvärda hos en. Sammanställningen är färgad av konsultbranschen men kan ge inspiration och vara föremål för disksussion hos andra ingenjörskategorier. 7. Arbetsintegrerat lärande I svaren framgår att man har god erfarenhet av den högskoleingenjörsutbildning i kemiteknik med inriktning arbetsintegrerat lärande som funnits. Bland fördelar som framförs är att utbildningen blir "verklighetsförankrad", det som lärs ut är nära knutet till det som man har användning för i industrin. Insikten om hur kunskapen kan användas effektiviserar inlärningen. Studenterna får en inblick i var utbildningen leder samt att förtagen lär känna en stundent vilket är viktigt vid en framtida rekrytering. Bland nackdelar som nämns är bristen på att långsiktigt skapa anställningar för studenter som har arbetsintegrerat lärande i sin utbildning samt att det fordras handledarresurser som inte alltid kan erbjudas. Arbetsmarknad I SCBs Arbetskraftbarometer för 2010 redovisas att det är balanserad tillgång på nyexaminerade civilingenjörer inom kemi- och bioteknik. En övervägande del av

5 arbetsgivarna uppskattar att tillgången på nyexaminerade arbetssökande med denna utbildning varit balanserad under Viss brist uttrycks vad gäller tillgången på sökande med yrkeserfarenhet. I synnerhet på tre års sikt gör arbetsgivarna bedömningen att antalet anställda civilingenjörer inom kemi- och bioteknik kommer att öka. Samma Arbetskraftsbarometer anger ett ökat behov av civilingenjörer inom teknisk fysik. Inom de närmaste tre åren bedömer arbetsgivarna att behovet av civilingenjörer inom teknisk fysik kommer att öka. Under det senaste året uppger arbetsgivarna att det varit brist på framförallt yrkeserfarna sökande med denna utbildning, men också i viss utsträckning på nyexaminerade. Läsåret 2008/09 tog omkring 470 personer en civilingenjörsexamen inom teknisk fysik. Arbetskraftbarometern anger också en god tillgång på nyexaminerade högskoleingenjörer inom kemi-, bio- och materialteknik. Tillgången på arbetssökande högskoleingenjörer inom kemi-, bio- och materialteknik med yrkeserfarenhet bedöms generellt ha varit i balans under året. Vad gäller nyexaminerade arbetssökande bedöms tillgången ha varit god. Framförallt på tre års sikt bedömer arbetsgivarna att antalet anställda med denna utbildning kommer att öka. Trender och prognoser 2008 presenterar beräkningar över tillgång och efterfrågan på utbildade av olika slag. För 49 utbildningsgrupper ges en särskilt utförlig redovisning av läget på arbetsmarknaden idag och utsikterna för framtiden. I bilaga 2 finns material från rapporten för utbildningarna inom utbildningsområdet. Detta kommenteras inte ytterligare i rapporten. Sammanfattning Utbildningarna inom utbildningsområdet ger en bredd och de examinerade ingenjörerna är uppskattade på arbetsmarknaden. Vikten av en bas i matematik, fysik och kemi poängteras då dessa ämnen ligger till grund för de teknikvetenskapliga kurserna. Man för fram behovet av helhetssyn och att inte enbart delarna studeras i ett system utan samspelet dem emellan. Kontaken med näringslivet är viktig så att aspekten "beprövad erfarenhet" kommer med i begreppet "vetenskplig grund och beprövad erfarenhet". Programnamnen är starka och etablerade varför de inte ska bytas om inte utbildningens innehåll förändras radikalt. Större projektarbeten ställer man sig positiva till då det tränar studenten i ett arbetssät som finns i näringslivet. I dessa större projet integreras projektmetodik och gruppdynamik samt muntlig och skriftlig presentation. Dessa större projekt ska inte syfta till att lära ny grundkunskap utan förstärka helheten och träningen i projekt som arbetsform. Näringslivet ställer sig positiv till arbetsintegrerat lärande men poängterar problematiken med handledning samt tillgång på praktikplatser. Referenser SCB, Arbetskraftsbarometern 10. Trender och prognoser ISSN Statistiska centralbyrån.

6 Tabell 1. Utbildningar inom tekniska området rangordnade efter rekryteringsläge. SCB, Arbetskraftbarometer '10.

7 Bilaga 1. I rollen som Egenskap (har/är) Kommunikativ /Social kompetens Exempel på Arbetssätt Bygger ett nätverk internt och externt. Uttrycker sig bra verbalt och skriftligt. Bidrar (till/med) - Att projekt går smidigt. - Att rätt beslut fattas i rätt tid. Karriär - Projektledare - Säljare Strukturerad Planerar och organiserar sitt (och andras arbeten). Hjälper sig själv och andra att samordna resurserna. - Handläggare - Uppdragsledare Analysförmåga (förutom förutsatt teknisk analyskunskap) Intresse och engagemang Är lyhörd för hur andra människor resonerar och varför. Tar sig an jobbets utmaningar och möten med människor på ett positivt sätt. Rätt lösning för kund och företag. Mycket bottnar i att vilja påverka eller brist på att kunna påverka. Det smittar av sig på andra och bidrar till en god stämning. Kreativitet Tänker utanför ramarna Ser en möjlighet när problem uppstår. Teknik Lär sig med tiden vad Skapar förståelse andra discipliner jobbar mellan disciplinerna med. Ta reda på vad de och banar väg för ett behöver för att göra ett lyckat projekt. bra jobb. Flexibilitet Punktlighet Ekonomiskt sinnelag Kan växla mellan stora och små projekt samt från förstudie till detail design. Levererar inom överenskommen tid. Meddela om du inte hinner i tid! Ta in information från leverantörer/ Icarus vad dina alternativ kostar. Är en viktig resurs för XX. Att dina kunder och kollegor uppskattar dig. Rätt lösning för kund och XX. Beslut grundas på pengar. - Disciplinledare/Chef - Projektledare - Chef - Projektledare - Chef - Projektledare - Projektledare

8 Bilaga 2a

9 Bilaga 2b

10 Bilaga 2c.

11 Bilaga 2c