Fördjupning av översiktsplanen för DALBY

Transkript

1 Fördjupning av översiktsplanen för DALBY Upprättad av Stadsbyggnadskontoret Antagen av kommunfullmäktige i Lund

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Bakgrund Syfte med planen Planarbetet PLANFÖRSLAG Vision Den regionala kollektivtrafiken Utgångspunkter Huvudstruktur Stationsområdet Påskagänget Dalby sydost verksamhetsområde (Siporexområdet) Grönstruktur Trafikstruktur Service Dalbytäkten Hållbar utveckling/planering GENOMFÖRANDE Planelement Preliminär tidplan (mål-vision) Problem och möjligheter Slutsatser, förslag - strategi KONSEKVENSBESKRIVNING Allmänt Konsekvenser på kommunnivå Övergripande konsekvenser för Dalby Nya bostadsområden Omslagsbilden (Dalby kyrka) är hämtad från Eginobladet och används med tillstånd av Dalby församling. Kartor: kartingenjör Birgitta Nilsson. Layout: informatör Annika André Flygfoton: fotograf Ingvar Nilsson 4.5 Trafik Service Nya Parker och grönstråk Arbetsplatser - verksamhetsområden Möjlighet till utökad täktverksamhet öster om Dalby VA-frågor Miljö- och riskfaktorer Jämställdhet Sammanfattande bedömning PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Gällande översiktsplan Utbyggnadsprogrammet (UBP) Dalby i Öresundsregionen Sturup flygverksamheten Naturvård och rekreation Kulturmiljövård Dalbys själ Befolkning Bebyggelse Verksamheter arbetsplatser Service Parker och övrig grönstruktur Trafik och kommunikationer Teknisk försörjning Gällande detaljplaner och pågående planarbete Markägarförhållanden UNDERLAG INLEDNING 1.1 BAKGRUND Dalbys framtida utveckling har under lång tid behandlats i olika planeringsdokument, senast i översiktsplan för Lund, ÖPL-98. Därefter har parallella arkitektuppdrag genomförts för utredningsområdet vid Dalby station. I utbyggnadsprogram för Lunds kommun med utblickar mot 2017 (UBP), som antogs av kommunfullmäktige i juni 2001, anges tidsordning för utbyggnaden. Stadsbyggnadskontoret upprättade utställningsförslag till fördjupning av översiktsplanen för Dalby. Planförslaget hölls utställt för granskning den 26 februari-29 april Byggnadsnämnden beslöt att godkänna förslaget och överlämna detsamma till kommunfullmäktige för beslut om antagande. Kommunfullmäktige beslöt att anta förslaget. 1.2 SYFTE MED PLANEN Denna fördjupning av översiktsplanen för Dalby tätort syftar till att utveckla den, av kommunfullmäktige nyligen aktualitetsförklarade översiktsplanen för Lunds kommun (ÖPL-98) i förhållande till aktuella ambitioner och lokala förhållanden. Planen skall: Understryka Dalbys utveckling till en ort med attraktiva bostads- och arbetsplatser, där närhet till större arbets- och serviceorter Malmö och Lund förenas med tillgång till natur- och kulturmiljö. Ge planberedskap för ny bostadsbebyggelse och nya företagsområden, anpassade för ett modernt transportsystem med tonvikt på kollektivtrafik. Utveckla Dalbys grönstruktur för såväl den befintliga bebyggelsen som den tillkommande. Göra det möjligt att bevara Dalbys karaktär av traditionsrik kulturmiljö i naturskön omgivning. 1.3 PLANARBETET Planförslaget har utarbetats av en arbetsgrupp inom stadsarkitektkontoret under ledning av översiktsplanearkitekt Åke Hellström: Arkitekt Britt-Marie Jonsson, landskapsarkitekt Lena Gerdtsson, utredningssekreterare Lars-Eric Holmgren, byggnadsantikvarie Otto Ryding, trafikplaneringschef Stig Gustavsson och trafikingenjör Luminita Popescu. 2

3 2. PLANFÖRSLAG 2.1 VISION I Lunds översiktsplan, ÖPL-98 redovisas bl a utbyggnadsområden i kommunen på lång sikt. Dalby har givits en ledande roll bland de yttre tätorterna med hänsyn till det goda kommunikationsläget. Staffanstorpsbanan/Simrishamnsbanan förutsätts bli utbyggd från Malmö till Staffanstorp och Dalby och vidare österut till Veberöd, Sjöbo och på längre sikt med fortsättning mot Simrishamn. Dalby föreslås också få en högklassig regional förbindelse med Lund genom den så kallade Lundalänken som går från Lunds C Lasarettet Universitetet Ideon Brunnshög Utmarksvägen till Dalby. Framtidsvisionen för Dalby avser bostäder och verksamheter i stadsmässig/bymässig miljö. Inriktningen är också att det skall finnas verksamheter med anknytning till den forsknings- och utvecklingstradition som finns i Lund (alternativ till Brunnshög). Planen skall möjliggöra en framtidssatsning på byggande i stationsnära läge med en avvägning mellan boende, kompletterande centrumfunktioner och verksamheter av högkvalitativ art som kan integreras med boende. Det skånska stationssamhället utgör en förebild. Målet är ett optimalt utnyttjande av läget med dess närhet till natur- och kulturupplevelser och samtidigt, tidsnära, hela det regionala utbudet av arbetstillfällen, utbildning, service och kultur. Restiden med spårväg till Brunnshög och Lunds universitet blir minuter och med tåg till Malmö högskola minuter. 2.2 DEN REGIONALA KOLLEKTIVTRAFIKEN Tankarna om Dalbys utveckling utgår i hög grad från föreställningen att Dalby har och kommer att få ett särskilt gynnsamt läge från kommunikationssynpunkt. Detta gäller särskilt när visionerna om utvecklingen av den regionala kollektivtrafiken har förverkligats (se ÖPL-98). En målvision för utvecklingen av den regionala kollektivtrafiken kan med utgångspunkt från Dalby beskrivas i fem skeden (se även vidstående karta). Skede 0 (Dagens situation) Regional busstrafik, enbart Lund Dalby Veberöd Sjöbo Dalby Malmö Förbättringar av dessa stråk planeras för närvarande av Skånetrafiken. Karta 2. Lund i regionen Skede 1 Staffanstorpsbanan/Simrishamnsbanan i drift med Pågatåg (lila) Malmö (Citytunneln) Staffanstorp Dalby Lundalänken förlängs till Dalby (busslösning) (röd) Lund C Brunnshög Norränga Dalby centrum Dalby station Skede 2 Simrishamnsbanan förlängs (Pågatåg) (blå) Dalby station Veberöd Sjöbo Tomelilla En regional vision, som kan underlätta förverkligandet av målet om regional balans i Skåne. skede 1 Stångby skede 4 Dalby S Sandby Genarp Skede 3 Lundalänken byggs ut för light-rail (röd) Alternativa sträckningar i Dalby alt 1.Lundavägen Allégatan Genarpsvägen Dalby station alt 2.Direkt in mot Dalby station skede 3 Skede 4 Spårförbindelse byggs ut mellan Sturup och Dalby (Björnstorp) (blå-streckad) Detta är en långsiktig tanke i ÖPL-98. Den nyligen påbörjade utredningen om en järnvägslinje Kastrup Revinge T Hällestad Veberöd skede 2 Fördjupning av översiktplanen för Dalby Malmö C Sturup kan komma att aktualisera denna fråga. Matarbuss Ett viktigt grepp i denna strategi är förslaget till matarbuss på sträckan Revinge-Södra Sandby-Dalby Centrum-Dalby station-pinnmöllevägen-torna Hällestad samt Dalby-Genarp. Därigenom ökar tillgängligheten kraftigt i det regionala trafiksystemet. 3

4 2.3 UTGÅNGSPUNKTER Dalbys kvaliteter och särdrag Kyrkan som dominerande byggnad och viktigt landmärke Den gamla bykärnan, med tingshus och gästis De milsvida utblickarna över slättlandskapet Den markanta sluttningszonen och de stora nivåskillnaderna (ca 30 m) Det gamla stationsområdet, med station, lokstallar, mejeri samt övriga järnvägsanknutna byggnader Den äldre villabebyggelsen i sluttningszonen mellan stationsområdet och centrum Närheten till Skrylleområdet Mötet bebyggelsen landskapet Utifrånperspektivet, att hålla distans mellan riksväg 11 och bebyggelsen för att känna övergången mellan slättlandskapet och den gamla byn uppe på höjden Gårdarna utnyttjas för att få en mjuk övergång mellan bebyggelseområden och det öppna slättlandskapet Inifrånperspektivet med värdefulla siktstråk mot det öppna slättlandskapet, från kyrkan och andra viktiga platser Kulturlandskapets strukturer En sammanhängande grönstruktur förankrar bebyggelsen i landskapet Gammalt och nytt - viktiga rörelsestråk Förstärka stråket längs Veberödsvägen Utveckla Genarpsvägen som stråk mellan gamla centrum och den nya stationen Förlänga stråket längs Hovanders väg Aktivera stråket längs Mellanbacken mellan centrum och stationsområdet Utveckla befintligt GC-stråk längs den f d järnvägen mot Torna Hällestad för att bilda länk mellan stationsområdet och de nordöstra delarna av Dalby 2.4 HUVUDSTRUKTUR I översiktsplanen (ÖPL 98) redovisades lägen för 990 bostäder under första 20-årsperioden i Rökepipan, Galgabacken och Påskagänget. Dessutom utpekades Dalby station som utredningsområde med utrymme för ca 300 bostäder och verksamheter. Planarbetet har visat att utredningsområdet vid Dalby station tillsammans med Påskagänget kan rymma hela det antal bostäder som angetts för Dalby tätort för ÖPL:s första 20-årsperiod. Med hänsyn till önskemålet att koncentrera bebyggelsen till Stationsområdet att maximera underlaget för stationen redovisas därför Galgabacken och Rökepipan som utbyggnadsområden i den efterföljande 20-årsperioden. Dessa områdens yttre gränser har justerats något i förhållande till ÖPL-98 med hänsyn till den noggranna genomgång av naturintressena m m som gjorts. (I planen redovisas markreservat enligt tabell nedan.) I utbyggnadsprogrammet (UBP) är Rökepipan och Galgabacken inte medtagna i strategin för utblicken mot De nya bebyggelseområdena skall anpassas till landskapet och ortens tradition men också tillföra något nytt. På Påskagänget bör utsikten och den fördelaktiga orienteringen ge förutsättningar för mycket attraktiva Markreservaten i planen boendemiljöer. Stationsområdet utvecklas med det skånska stationssamhället som ideal. En tätare, mer stadsmässig kvartersstruktur eftersträvas, med en integration av boende och arbete. En attraktiv boendemiljö med ett rikt utbud av mötesplatser kan åstadkommas. Det nuvarande järnvägsområdet bebyggs för kontorsverksamheter med inriktning på bl a forskning och utveckling. Såväl den gamla stationsbyggnaden som den nya ges en framskjuten placering inom området. Genarpsvägen, Pumpvägen, Verkstadsgatan samt Pinnmöllevägen utgör stommen i gatunätet. Stråket längs Mellanbacken knyter samman stationsområdet med Centrum. Ett gång- och cykelstråk i den gamla järnvägssträckningen mot Torna Hällestad knyter samman stationsområdet med Påskagänget och de östra delarna av Dalby. Tegelbruksparken och Källingabäcken samt ett grönstråk i öster utgör stommen i områdets grönstruktur. Skolan placeras i direkt anslutning till Tegelbruksparken, som därmed kan användas för skolans verksamhet både som pedagogisk resurs och lekområde. Inom det östra grönstråket föreslås idrottsplats med fotbollsplaner och andra utrymmeskrävande fritidsaktiviteter. Utrymme för idrottshall är dock inräknat i skoltomten. Den närmaste 20-årsperioden Utveckling på längre sikt Stationsområdet Påskagänget Dalby Galgabacken Rökepipan Dalby sydost sydost Yta (ha) Bostäder Yta (ha) Bostäder Yta (ha) Yta (ha) Bostäder Yta (ha) Bostäder Yta (ha) (lgh) (lgh) (lgh) (lgh) Bostäder 13,2 1) ,7 4) Kontor, service m m 4,0 2) Verksamheter 7,3 3) 17,7 5) 26 1) Ca hälften omvandling från industrianvändning. 2) I huvudsak det gamla järnvägsområdet. 3) Befintligt verksamhetsområde + mindre del av det gamla järnvägsområdet. 4) I huvudsak åkermark på Påskagänget. 5) I huvudsak åkermark väster om Siporex befintliga verksamhetsområde. Till detta skall läggas skoltomt (2,8 ha), ytor för idrottsplats, grönstruktur m m (24,2 ha). I pågående detaljplanearbete redovisas därutöver ca 75 bostäder och ytor för verksamheter. 4

5 5

6 Utredningsområden Området där plantskolan är belägen markeras som utredningsområde. Det skall prövas (U1) huruvida marken kan användas för begränsad bebyggelse eller för någon annan verksamhet. Förutsättningen är att norra delen av plantskoleområdet kan öppnas och bli tillgänglig för allmänheten. Två utredningsområden för idrott/friluftsliv/camping (U2a och b) är utlagda i tätortens norra utkant. Det ena har ett läge öster om badet, det andra i anslutning till den väst-östliga vägen norr om utbyggnadsområdet vid Rökepipan. Eventuella problem när det gäller trafik m m till ovannämnda områden prövas om och när det blir aktuellt med en mer detaljerad planering. Vidare utreds (U3) om området vid Rökepipan kan avsättas som kommunalt naturreservat. Pumpvägen Verkstadsgatan Malmövägen 2.5 STATIONSOMRÅDET Verkstadsgatan blir nu huvudentré till det nya verksamhetsområdet längs järnvägen och blir infart till den nya stationen från väster. Stationen föreslås att placeras söder om järnvägen nära Genarpsvägen med bra angöringsmöjligheter för bil- och busstrafik även från öster. Den blir en viktig knutpunkt för olika trafikslag. Byten mellan färdmedlen tåg, buss, bil och cykel måste underlättas och goda angörings- och parkeringsmöjligheter skapas. Områdets befintliga karaktärsbyggnader stationshus och mejeri bevaras. Det nya stationsområdet måste detaljstuderas vad avser bland annat nivåförhållanden och förläggning av funktioner runt den nya stationen, exakta spårdragningar, nivåer, linjesträckningar, hållplatser, angöring etc. Stationsområdet föreslås få en rutnätsstruktur och relativt slutna kvarter. Strukturen anpassas till stor del till den befintliga fastighets- och bebyggelsestrukturen för att möjliggöra en successiv omvandling av industriområdet och underlätta en bostadsutbyggnad. Högre bebyggelse i 3-4 våningar med flerbostadshus, föreslås prövas närmast stationen. Området avslutas med lägre bebyggelse mot söder där befintliga gårdar utgör en tydlig avslutning mot jordbrukslandskapet och väg 11. Ett område med jordbruksmark mellan den nya bebyggelsen och väg 11 är väsentligt för att Dalby även fortsättningsvis skall uppfattas som beläget i sluttningszonen. Till stationsområdet hör även områdena längs Genarpsvägen fram till f d järnvägsspåret och de föreslås få en friare uppbyggnad anpassad till terrängen. I väster, mot Malmövägen, kan industriverksamhet behållas för verksamheter som kan integreras i det framtida stationsområdet. verksamheter som kan integreras i det framtida stationsområdet. Målsättningen är att området först och främst skall användas för verksamheter med anknytning till den forsknings- och utvecklingstradition som finns i Lund. I den fortsatta planeringsprocessen prövas dels vilka av de befintliga verksamheterna som med hänsyn till denna målsättning kan vara kvar långsiktigt, dels behov och omfattning av den service som anses nödvändig. Ett grönstråk utläggs som en buffert mot bostadsbebyggelsen och för att ta tillvara utsikten från kyrkan och vyn mot den. Hushöjder och bebyggelsens avslutning mot jordbruksmarken kan komma att påverkas av den fördjupade analys med hänsyn till kulturmiljövärden som skall ske i samband med den fortsatta planläggningen. 2.6 PÅSKAGÄNGET Påskagänget är ett stort område, på drygt 40 hektar, sluttande mot söder, till största delen åkermark, övervägande i kommunens ägo. Området är tänkt för blandad småhusbebyggelse, såväl friliggande hus som radhusbebyggelse. Bostadsbebyggelsen och gatunätet i Påskagänget skall anpassas till terrängen så att den vackra sluttningen och utsikten över slätten tas tillvara, men även ta hänsyn till befintliga strukturer. Det är även viktigt att skapa siktstråk mot kyrkan. Relativt tät bebyggelse föreslås närmast stationen, på ömse sidor av nya Pinnmöllevägen och vid en höjdplatå vid Veberödsvägen. Avgränsningen mot jordbrukslandskapet skall utformas så att de befintliga gårdarna bildar en klar övergångszon mellan land och by. De södra och östra delarna ges en lägre täthet och lägre byggnader bör avsluta mot det omgivande landskapet. Anpassning krävs även till den befintliga bebyggelsen i norr. Området planeras framförallt för 1½ - 2½ våningshus. Bebyggelsen bör planeras i bostadsgrupper som ges olika karaktär så att varje delområde får sin egen identitet, men med Dalbys småskalighet som gemensamt mål. Området bör innehålla bebyggelse av varierande täthet och med olika hustyper, t ex flerbostadshus, radhus, parhus och villor. Vid f d järnvägsspåret finns en västsluttning som lämpar sig väl för terrasshus. 2.7 DALBY SYDOST VERKSAMHETSOM- RÅDE (SIPOREXOMRÅDET) Nya verksamhetsområden planeras väster om Siporexfabriken. Den norra delen vid Veberödsvägen planläggs för småindustri medan den södra i första hand är avsedd för industri. Området är avsett för nyetablering samt för att bereda möjlighet till ny lokalisering av befintliga verksamheter i industriområdet vid Pumpvägen, så att stationsområdet skall kunna omvandlas. På lång sikt kan industriområdet eventuellt utökas vidare åt öster. FFNS skiss, bearbetad av stadsarkitektkontoret Snitt A-A (se vidstående skiss) 6

7 2.8 GRÖNSTRUKTUR Inom Påskagänget och Stationsområdet finns inte den nära tillgången till naturmark som bebyggelsen i norra Dalby har. Nya parker och grönstråk behöver därför anläggas. Inom det gamla tegelbruksområdet vid Dammängen föreslås en större park med naturparkskaraktär. Befintlig vegetation och damm kan bilda stommen i den nya Tegelbruksparken. Härifrån leder ett grönstråk längs Källingabäcken med en närpark inom stationsområdet. Vid stationen, norr om spåret, föreslås en mindre finpark. Inom Påskagänget föreslås en större närpark centralt i området och en mindre gröning i den södra delen. Mellan Påskagänget och industriområdena i öster reserveras ett grönstråk med varierad bredd. Bonderups mölla upplevs som ett vackert landmärke i parkstråkets förlängning söderut. Ytkrävande anläggningar såsom idrottsplats föreslås etableras i den östra delen. Gångoch cykelvägen från Påskagänget mot Dalby centrum kan även utgöra ett grönt stråk mellan de östra parkerna och Tegelbruksparken. Alléer med stora träd (t ex lind, kastanj och lönn) planteras längs de större genomfartsgatorna. Mindre träd (t ex hagtorn, körsbär och apel) planteras längs lokalgatorna. En studie av tillgängligheten till parker i Dalby idag och år 2020 har genomförts. Med de föreslagna parkområdena får nästan samtliga boende inom de nya utbyggnadsområdena tillgång till en park på minst 0,2 ha inom 200 meter. Inom nuvarande Dalby finns ca 60m 2 parkyta/invånare (tätorten). Med de föreslagna grönytorna kommer andelen parkyta/invånare att förbli oförändrad. De föreslagna parkytorna anger dock endast en grov struktur för parkområdena, mindre parker och skyddszoner tillkommer. De nya parkytorna innehåller å andra sidan ett stort idrottsområde, som normalt inte räknas till parkmark. De centrala delarna av Dalby kommer få bättre tillgång till en större park genom iordningställandet av Tegelbruksparken. Förslag till förbättringar och utveckling av Dalbys nuvarande grönstruktur Grönplanen från 1991 beskriver den befintliga grönstrukturen och ger förslag till förbättringar. Park- och naturkontoret har de senaste åren arbetat med förnyelse av parkerna i kommunen, dock inte med någon i Dalby. Boende i Dalby har relativt god tillgång till parker, dock finns en tydlig brist inom den centrala delen av tätorten. Några åtgärder som skulle höja kvalitén och upplevelsevärdena samt ge samhället en tydligare struktur: Alléer eller trädrader på ena sidan vägen planteras längs huvudgatorna vilket ger ett vackrare gaturum och dämpar hastigheten på trafiken. Hela miljön kring infartsgatorna bör studeras och ytterligare åtgärder övervägas, t ex att skapa siktlinjer genom vegetationen längs Hällestadsvägen och dämpa hastigheten på Pinnmöllevägen. Grönstrukturen inom den befintliga byn bör analyseras med syfte bl a att få fram åtgärder som ger bättre samband mellan befintliga grönytor. Möllan vid idrottsplatsen ges en egen plats istället för att inhägnas av idrottsplatsen nätstängsel. Tillgänglighet skapas direkt från gatan. En utveckling av platsen med planteringar m m kan bidra till att åtgärda bristen på parker i centrala Dalby. Idrottsplatsen ges en lummig karaktär genom trädplanteringar ut mot omgivande gator. Tegelbruksparken utvecklas till en stadsdelspark för både centrum och utbyggnaden vid Påskagänget. Parken bör behålla naturkaraktären. Den tidigare verksamheten inom området bör också lyftas fram genom att tegelbrukslämningarna behålls. I de centrala delarna av byn (t ex Trekanten, de centrala gatorna och Dalby centrum ) satsas extra på parker och övriga allmänna platsers utformning vad gäller planteringar, gatumöbler och beläggningar på gator/trottoarer etc. I Norrevångsparken föreslås att en mer varierad karaktär skapas med större kontrast mellan de olika parkrummen samt att fler träd planteras. Kringboende, daghem och skolor, liksom föreningar bör inbjudas till diskussioner vid en förnyelse av befintliga parker respektive områden för idrott och rekreation. Naturvård Området mellan bebyggelsen i norra Dalby och Skrylleområdets naturreservat har stora värden för naturvård och rekreation. Det skall utredas om detta naturområde vid Rökepipan kan avsättas som kommunalt naturreservat. Den heldragna linjen visar gräns för områden med tillgång till en park på minst 0,2 ha inom ett avstånd av 200 meter. 82% av Dalbys befolkning år 2020 bor inom 200 meter från en sådan park. 7

8 2.9 TRAFIKSTRUKTUR Dalby i regionen Satsningen på Dalby är starkt kopplad till ortens goda kommunikationsläge. Den bygger på tankarna att återupptaga spårburen trafik på gamla Simrishamnsbanan, i en första etapp Malmö Staffanstorp Dalby. Senare kan utbyggnaden ske österut mot Veberöd Sjöbo Tomelilla Simrishamn. Därvid kan ett av Region Skånes mål om regional balans stärkas. Dalbys goda kommunikationsläge är också starkt kopplat till goda vägförbindelser, såsom Rv11 och Rv16. I stort sett all genomfartstrafik leds utanför Dalby på dessa vägar. Kollektivtrafik I Dalby centrum Trekanten strålar många busslinjer samman och trycket på terminalen är mycket stort. Den föreslagna expansionen i Dalby kommer ytterligare att öka kollektivtrafikens behov bl a av terminalyta. Utvecklingen av kollektivtrafiken i planförslaget kan för Dalbys del beskrivas i fem skeden (se 2.2) dagens system förbättringar Pågatåg etableras Malmö Staffanstorp Dalby med förändringar i det regionala busslinjenätet Staffanstorpsbanan/Simrishamnsbanan förlänges till Sjöbo Lundalänken byggs ut för light-rail trafik spårförbindelse Björnstorp Sturup. Inledningsvis görs förbättringar för bussar som kommer från Sjöbo mot Lund, bl a en genare sträckning västerut mot Lund i gamla Lundavägen. Detta utvecklingsförslag är ett särskilt projekt som Skånetrafiken, Vägverket och inblandade kommuner driver. Dagens terminal vid Trekanten måste utredas vidare och kan komma att flyttas till Allégatan. Utvecklingen och satsningen på återupptagen spårtrafik och en ny terminal vid stationen samt kopplingen upp mot Dalby centrum talar för en terminalflyttning till Allégatan. Genarpsvägen blir förbindelselänk för kollektivtrafiken mellan stationen och Dalby centrum. Det stora nya greppet i det regionala bussnätet är matarbussen som föreslås på sträckan Revinge Södra Sandby Dalby centrum Dalby station Pinnmöllevägen och Torna Hällestad samt Dalby-Genarp. Med denna trafikering ökar tillgängligheten i det regionala kollektivtrafiksystemet högst påtagligt för boende i Genarp, Revinge, Södra Sandby, Dalby och inte minst i Torna Hällestad. Matarbussar bör vara möjliga att etablera även innan den spårburna trafiken kommit igång. Kollektivtrafikanalys I en särskild analys (PM, Tillgänglighet till kollektivtrafik och grönstruktur i Dalby en GIS-analys, STARK 2001) har tillgängligheten i dagens och den planerade kollektivtrafiken analyserats. Till hjälp har tagits en befolkningsprognos med planerad utbyggnad som ingångsdata. Analysens grova karaktär bör understrykas, med frånvaro av kvalitetsaspekter såsom turtäthet och tidsåtgång, liksom hänsyn till barriäreffekter m m. Analysen visar i sammandrag följande: Idag Antal invånare i tätorten % av invånarna med hållplats inom 500 m (buss) resp 1000 m (spårtrafik) Alternativet med Lundalänken dragen i det södra alternativet skulle enligt analysen ge en något längre täckningsgrad, 80%, år Godstrafik Med hänsyn till den stora mängden gods som transporteras på väg är det önskvärt, och i linje med Lunds ambitioner om miljöanpassade transporter, att järnvägsutbyggnaden ges en sådan utformning att godstransporter med lätta tåg blir möjlig. Risk och säkerhetsanalys En särskild riskanalys har utförts för Dalby stationsområde mm, avseende järnvägstrafik - VBB VIAK, genom Göran Loman. Det finns inga fastlagda normer rörande vilka risknivåer som kan accepteras. Räddningsverket har dock i en rapport diskuterat sådana normer för individuell risk resp samhällsrisk. De olyckor som studerats i Dalbyrapporten är dels vanliga urspårningar, dels haverier med farligt gods. De beräknade, sammanlagda, risknivåerna utgöres till allra största delen av urspårningar utan farligt gods, och ligger på en nivå som enligt räddningsverkets förslag till normer är helt acceptabla. Då har ändå inte i beräkningarna beaktats att samtliga persontåg säkerligen kommer att stanna i Dalby och därmed ha en mycket låg hastighet i planområdet. Godstrafiken kommer att vara begränsad och kan därmed regleras till en mycket låg hastighet. Järnvägen går dessutom i skärning större delen av sträckan. Det är enbart vid korsningen av Genarpsvägen som den är uppe i plan, samt vid norra delen av skoltomten, liksom bostadsområdet tvärs över järnvägen. Här kommer dock tå- 8

9 gens hastighet att vara mycket låg (nära stationen). Längre mot sydost fördjupas skärningen så att järnvägen skall kunna passera under Pinnemöllevägens förlängning och Riksväg 11 (Rv11). Mot bakgrund av redovisade förhållanden bedöms det som helt rimligt att lokalisera olika verksamheter även skola och bostäder i anslutning till järnvägen, så som redovisas i planförslaget. Det är angeläget, av bl a markhushållningsskäl, att kunna utnyttja marken så nära järnvägen som möjligt. Den omgivande markanvändningen bedöms inte behöva anpassas som följd av de beräknade risknivåerna. Istället kommer andra faktorer att bli dimensionerande, exempelvis buller, komfort, elsäkerhet, behov av utrymme för anläggning, drift och underhåll m m. Detta studeras i samband med den följande planläggningen. Cykelnät Lunds kommun har beslutat att satsa på och utveckla cykeltrafiken enligt LundaMaTs. I Dalby har under de senaste åren skett en ganska kraftfull utbyggnad av cykelstråk och cykelbanor. Planen innebär en fortsatt satsning på cykelnätets utbyggnad. Utbyggnaden avser såväl förflyttningar inom tätorten som förflyttningar mellan Dalby och övriga tätorter. Stationsområdet blir en viktig målpunkt och stråken dit ges hög prioritet. Även skolvägar och stråk för fritidsbehov prioriteras. Ytterligare gång- och cykelvägar planeras från Pinnmöllan till Skrylleområdet. Allmänt kan sägas att gång- och cykelstråk bör anläggas till målpunkter i omgivningen. Inom projektet cykelkommunen Lund har utretts möjligheterna till en cykelväg mellan Dalby och Veberöd. Ytterligare cykelstråk mellan Dalby och omgivande samhällen är angelägna. Ett cykelstråk mot Staffanstorp skulle kunna gå längs Källingabäcken, under väg 11 och vidare mot Kyrkheddinge och Staffanstorp. Cykelstråk bör också anläggas mot Björnstorp och Genarp, eventuellt väster om stentäkten via Önneslöv. En gen koppling måste också finnas mellan stationsområdet och den befintliga cykelvägen mot Lund längs väg 16. Vägnät De stora vägutbyggnaderna förbi Dalby Rv11 och Rv16 är gjorda och genomfartstrafiken går i huvudsak på dessa vägar. Planen innehåller trafiksäkerhetshöjande och framkomlighetsförbättrande åtgärder (cirkulationsplatser) i korsningarna Rv16/Norrevångsvägen samt Gamla Lundavägen/Norrevångsvägen. Vägverket arbetar med dessa frågor (arbetsplan). Vidare förbättras korsningen Genarpsvägen/Rv11 genom att en ny av- och påfartsramp anläggs i korsningen (nordvästra kvadranten). Genarpsvägen avses trafikeras med kollektivtrafik och behörig trafik. De stora exploateringsområdena i öster innebär att Pinnmöllevägens förlängning måste byggas ut. Länken blir viktig och bör ges en funktion av huvudgata och tydligt orientera sig mot bebyggelseområdena i Påskagänget och stationsområdet samt förmedla genomfartstrafik från Torna Hällestad. I den östra delen av utbyggnadsområdet verksamheter byggs en ny gatuförbindelse mellan Rv11, befintlig korsning till lättbetongfabriken/sydsten och Veberödsvägen. Gatan behövs i huvudsak för att trafikförsörja industriområdet, Dalby sydost. Störningar och trafiksäkerhet De störningar som kan uppkomma till följd av utbyggnaderna och förändringar i trafiksystemet är starkt kopplade till den alstrade biltrafiken och kollektivtrafiken. Buller (väg- och järnvägstrafik) och avgaser som uppkommer inom planområdet skall klara de krav som stat och kommun ställer. Denna prövning görs i kommande detaljplaner och bygglov. Den ökade trafikbelastningen i befintlig gatumiljö medför en ökning av bullernivån för bebyggelsen (snittet Veberödsvägen-öster om Allégatan) med ca 2 db. Även trafiksäkerheten skall beaktas i planen så att de kommande trafiksäkerhetsmålen uppfylls. Särskild genomgång av trafiksystemet i enlighet med Lugna gatan redovisas i särskilt framtagen TRAFIK PM SERVICE Vissa övergripande servicefunktioner för de östra kommundelarna, som det ej finns underlag för i varje tätort, kan kanske på lång sikt vara lämpliga att placera i Dalby. Det kan gälla simhall/ishall och ev gymnasieskola. Lämpliga lägen bör vara i nära anslutning till stationen. Idag finns vårdcentral och försäkringskassa i Dalby. Skola-förskola I såväl Nyvångskolan som Hagalundskolan pågår en anpassning av kapaciteten efter ett förväntat lägre elevantal. Delvis motiveras detta av att högstadieeleverna från Genarp inte längre går på Nyvångskolan från hösten De befintliga skolorna klarar behovet vid en mindre utbyggnad. Vid en utbyggnad enligt planen ökar behovet ånyo för att efterhand uppgå till motsvarande tre paralleller i en F 9-skola. Behovet av utökning beror mycket av utbyggnadstakten. Med den takt som planen förutsatt skulle ett tillskott av lokaler behövas omkring Planen innehåller sålunda en skoltomt för en tvåparallellig F 9-skola, med utrymme för tillfällig utökning av ytterligare en parallell under kanske år. Skoltomten har dimensionerats för att också rymma en idrottshall. Därutöver erfordras fem nya förskolor vid full utbyggnad. Tomter för dessa ingår i redovisade bostadsområden. Kommersiell service Dalby har en förhållandevis god varierad kommersiell service, med bl a två större dagligvarubutiker, lokaliserade i centrum. Ambitionen är att konsolidera och utveckla Dalby centrum. Stationsområdet skall inte bli ett konkurrerande centrum. Däremot är det önskvärt att viss handel och service kan etableras längs Genarpsvägen för att utveckla ett stråk mellan centrum och Stationsområdet. Kompletterande service bör kunna lokaliseras nära stationen. Möjlighet bör dessutom ges till dagligvaruhandel i Påskagänget, vars boende annars får långt till butiker. Placeringen av en sådan tomt får övervägas i den fortsatta planprocessen. Idrott och fritid Idrottsplatsen vid Nyvångskolan har diskuterats vad avser funktion och läge samt eventuella möjligheter till bostadsbebyggelse etc. I planarbetet har framkommit att idrottsplatsen bör behållas men att platsen runt Möllan bör förskönas. Likaså bör området vid Scoutstugan behållas obebyggt som reserv för framtida föreningsverksamheter. Utöver de idrottsytor som anläggs direkt i anslutning till den nya skolan, läggs ett större idrottsområde i planområdets sydöstra del, i anslutning till grönstråket i öster. Placeringen är vald med hänsyn till att detta område är tillräckligt plant. Angöring med bil kan ordnas från verksamhetsområdet i öster. Behovet av ridvägar bör studeras i den fortsatta planeringen, både vid utbyggnad av cykelvägar och nya bostads- och verksamhetsområden. Skrylleplanen innehåller också dessa problemställningar och planeringen bör samordnas. Lokstallarna De gamla lokstallarna utgör tillsammans med godsmagasinet m m karaktärsbyggnader som minnen från den gamla tiden som järnvägsområde. Med planens strategi att återuppta järnvägstrafiken på Simrishamnsbanan framstår det som en viktig närmast en symbolhandling att rädda lokstallarna som tyvärr har hunnit förfalla en hel del. Diskussioner har inletts med ägaren, Jernhusen AB och tekniska förvaltningen, mark- och exploateringskontoret om bevaringsmöjligheterna. Inledningsvis bör en teknisk/ekonomisk undersökning utföras. Nödvändigt är att hitta en i varje fall på sikt ekonomiskt realistisk användning för den restaurerade byggnaden. Innan beslut tas om den framtida användningen av lokstallarna måste man självklart försäkra sig om att planerad verksamhet oavsett om den är för allmänt eller kommersiellt ändamål går att kombinera med de kulturhistoriska värden man vill bevara DALBYTÄKTEN Täkten, som drivs av AB Sydsten, är belägen mellan väg 11 och Veberödsvägen. Berget utgörs av gnejs och har av SGU förklarats som riksintresse med hänsyn till materialförsörjningen. Brytningstillståndet gäller till 2003 men planer finns att bryta i minst 50 år till. En ny täktansökan förväntas lämnas in till Länsstyrelsen inom det närmsta året. Kommunen har möjligheter att lämna synpunkter både vad avser innehållet i ansökan och sakfrågan i sig. Såväl miljöstörningar för kringboende som den visuella upplevelsen av täkten och naturvårdsintressen måste beaktas. I översiktsplanen är området markerat som täktverksamhet. Inom meter ligger tre bostadshus och ytterligare ett antal hus ligger inom 500 meterszonen. AB Sydsten äger fastigheterna och hyresgästerna är genom kontrakt medvetna om verksamhetens art. Riksintresse för naturvården berör området. Söder om täkten finns värdefulla ängs- och hagmarker. Högebjer är dessutom föreslaget att få förordnas enligt NVL. Dessa områden är undantagna i täktplanerna. Området är även av riksintresse för friluftslivet och gränsar mot riksintresse för kulturminnesvården. 9

10 Lokstallarna 1999 Exploatörens så kallade generalplan för täktverksamheten anger en utvidgning österut. Generalplanens förslag om en tredje etapp kan innebära stor påverkan på landskapsbilden och förslaget bör utredas noggrant. Inte minst bör etappindelningen vid den fortsatta brytningen diskuteras med hänsyn till bl a sikten från väg 11 i öster. Om den gamla generalplanen för täktverksamheten skall kunna åberopas i kommande tillståndsansökningar måste den aktualiseras. Höga krav måste också ställas på återställningsplanen HÅLLBAR UTVECKLING/PLANERING Enligt riktlinjerna för Lunds översiktsplan skall miljötänkandet genomsyra all planering. Lunds kommun skall bli ett kretsloppssamhälle, med god hushållning av våra gemensamma naturresurser. Konsekvensbeskrivningarna i översiktsplanearbetet visar tydligt att markanvändningskonflikter och transportalstring är den viktigaste påverkan från den utbyggnad som förslås. I Lunds fall var det tydligt att utbyggnader runt staden var fördelaktigast från transportsynpunkt medan konflikter med framför allt den goda åkermarken är ofrånkomlig. En viss utbyggnad i de östra kommundelarna blev därmed en del i intresseavvägningen. Dalby framstår här som fördelaktigast med hänsyn dels till närheten till Lund dels till sitt allmänt goda kommunikationsläge. De transporter som alstras har goda förutsättningar att kunna utföras på ett acceptabelt sätt från miljösynpunkt. Sociala skäl talar också för en utbyggnad av Dalby. När lokaliseringsfrågan avgjorts blir nästa steg i en hållbar planering att åstadkomma ett miljöanpassat byggande. Mål för detta kan formuleras i fördjupning av översiktsplanen men konkreta lösningar låses först i detaljplaneringen och vid bygglov. Stadsarkitektkontoret har tagit fram en idéskrift för miljöanpassat byggande och planering, Sunda Planen. Under rubrikerna mark och bebyggelse, samband och transporter, klimat och luft, material och råvaruflöden, livsmedel, energi, vatten och avlopp samt avfall, behandlas framtidslösningar inom planering och byggande. I förslag till fördjupning av översiktsplanen för Lunds stad redovisas en framtidsbild för Lund Denna innehåller tankar och idéer som är av intresse även för Dalbys utveckling. Som konkreta åtgärder föreslås bl a utveckla program för miljöanpassat byggande som avses användas i avtal vid markanvisning m m utveckla mål och styrmedel i Sunda planen samt balanseringsprincipen som del i en planpolicy för detaljplanläggning För närvarande råder osäkerhet om det finns tillförlitliga miljöalternativ när det gäller avloppssystem och energi. När det gäller dagvatten kräver de lokala förhållandena att fördröjning ordnas på olika sätt. Vad gäller avloppsvattnet bör lämpligt system utvärderas efter hand som nya erfarenheter kommer fram. Energisnål bebyggelse är ett självklart krav. Det fördelaktiga läget mot sydväst, speciellt i Påskagänget gör det intressant att utnyttja passiv solvärme. Möjligheter till aktiva system får utvärderas efter hand. I dagsläget verkar gas vara den naturligaste energikällan för uppvärmning i Dalby. Lunds kommun har i Energiplan 2001 fastställt att huvudmålet är att nedbringa utsläppen av växthusgaserna, framförallt CO. Av denna anledning samt på grund av att de fossila bränslena är en ändlig resurs ska användningen av fossila bränslen enligt energiplanen minskas. Vid slutlig bedömning av lämpligt uppvärmningssystem kan i en fördjupad utredning tas hänsyn till bl a bebyggelsens täthet och täthetens konsekvenser för kostnaderna för olika uppvärmningssystem. En annan viktig aspekt att utreda är om det finns en nivå där husen kan göras så energieffektiva att det inte är rimligt att installera vattenburna värmesystem. I de kvalitetsprogram som avses upprättas som underlag för tävlingar och detaljplaneläggning kan bl a krav på energiförsörjning/-hushållning preciseras. 3. GENOMFÖRANDE Fördjupningen av översiktsplanen för Dalby skall konkretisera ambitionerna i den kommunövergripande översiktsplanen, ÖPL-98, och anger riktlinjer för fortsatt planläggning av Dalby. Strategin ansluter till den utbyggnadstakt som det nyligen antagna Utbyggnadsprogrammet (UBP) anvisar. Planen visar hur ett högklassigt kollektivtrafiksystem med bussar och spårburen trafik, nya, varierade, bostadsområden och företagsområden med möjligheter till etablering även av kunskapsintensiv verksamhet kan samspela med en tätort som har höga kultur- och naturmiljövärden. I planen illustreras de olika värden som ligger i att planen kan förverkligas. Genom att ställa sig bakom planen och strategin bjuder kommunen in olika aktörer till utbyggnadsprocessen. Utan deras medverkan kan inte planerna på bostäder, verksamhetsetableringar och infrastruktur förverkligas. De olika inslagen i planen måste infogas i helheten i ett kontrollerat förlopp och i en tidsföljd som möjliggör optimalt samspel. Det är ett komplicerat orsakverkanförhållande med bland annat följande inslag och åtföljande krav: tillskott av attraktiva bostäder utveckling av nya och befintliga företag ökat befolkningsunderlag nytt kollektivtrafiksystem investeringar i bra skola, säkert lokalt gång- och cykelnät, parker och grönområden, god kontakt med överordnat trafiksystem och hänsyn till den existerande natur- och kulturmiljön attraktiv omgivning intresserade byggherrar Allt detta skall ske i ett samspel mellan kommun, exploatörer samt statliga och regionala aktörer. Kommunen har nyckeln till detta och kan genom ett konsekvent agerande visa sin målmedvetenhet att genomföra projektet. 3.1 PLANELEMENT Viktiga delar (planelement) i den fortsatta processen är: Stationsområdets omvandling (industriområdet) till bostadsområde och högklassigt företagsområde Bostäder i Påskagänget Nytt verksamhetsområde, Dalby Sydost (Siporex-området) Pågatågstrafik Malmö-Staffanstorp-Dalby (Simrishamnsbanan) Light-railförbindelse mot Lund (Lundalänken) Matarbusstrafik Revinge-S Sandby-Dalby-T Hällestad Ny skolenhet Kompletterande gatu- och vägsystem Planbilden visar hur dessa kan lokaliseras och dimensioneras. Verksamhetsområdet Dalby Sydost, eller Siporexområdet, är ett stort område för företag som föreslås mellan Påskagänget och nuvarande täktområde. Företag med olika inriktning skall kunna etablera sig i området. Det ges en strategisk roll, bland annat för att bli ett attraktivt alternativ för sådana företag som inte kan stanna kvar i Stationsområdet. Därmed skapas utrymme för att inleda omvandlingen i Stationsområdet med bostäder och verksamheter med hög kvalitet. Bostadsbebyggelsen blir högst och tätast närmast stationen, med flerbostadshus, samt i söder och sydost grupphus i varierande och avtagande täthet. En tidig start på bostadsbyggandet skall ge underlag för återupptagen spårtrafik på Simrishamnsbanan. Påskagänget planeras för blandad småhusbebyggelse med inslag av terassbebyggelse i de brantaste avsnitten. I de norra delarna kan utbyggnaden inledas redan före den i Stationsområdet. Genom parker av olika karaktär i såväl Stationsområdet som Påskagänget skall en hög kvalitet uppnås också i grönstrukturen. Större grönytor med bland annat idrottsområde föreslås i söder i Påskagänget. En förlängning av Pinnmöllevägen söderut är nödvändig, som följd av utbyggnaderna i öster. Ett viktigt inslag i utvecklingsstrategin är kommunens organisation och modell för projektstyrning och samverkan med olika intressenter, liksom beslutet att ordna en Bomässa i Dalby. Bomässa i Dalby Genom beslut i kommunfullmäktige planeras en Bomässa anordnas i Dalby. En arbetsgrupp har bildats för detta och den antas komma med förslag till tidpunkt för mässan. En bedömning i nuläget är att mässan skulle kunna äga rum omkring

11 3.2 PRELIMINÄR TIDPLAN (MÅLVISION) Det finns anledning att redan nu ange en möjlig och önskvärd tidsplan för den händelsekedja som förverkligandet av visionen i hög grad bygger på: Start Påskagänget Ö, bostäder Lundalänken till S Sandby Matarbuss Revinge-S Sandby -Dalby-Hällestad Start Stationsområdet, bostäder Lundalänken förlängs till Dalby Trafikstart Simrishamnsbanan Bomässa Dalby Ny skolenhet X X Planberedskap skall skapas för att utbyggnaden skall kunna inledas i mindre skala i Påskagängets östligaste del, vid Veberödsvägen, samt efterhand längre västerut med start från norr. Därefter inleds byggandet av flerbostadshus vid stationen omkring Det bör ske i en relativt hög takt, ca 70 lgh per år , för att ge underlag för trafikstarten på Simrishamnsbanan runt Pinnmöllevägens förlängning söderut antas behöva inledas omkring Omkring 2008 kan även byggande av grupphus påbörjas i de söderut liggande delarna av stationsområdet. Utbyggnaden söderut i Påskagänget fortsätter. En ny skola beräknas behövas omkring Den bör byggas som en tvåparallellig skola som kan utökas med ytterligare en parallell. Utbyggnaden i stationsområdet och Påskagänget antas därefter ske i jämn takt under planperioden fram till omkring Detaljplanläggningen av verksamhetsområdet Dalby sydost bör inriktas på ett öppnande omkring X X X X X X får området endast användas för industriändamål. Planen har ingen genomförandetid. Kommunens försäljning av tomtmark i området har stoppats genom beslut i kommunstyrelsen. Områdets innehåll och åtgärdsmöjligheter redovisas i PM , Stationsområdet i Dalby. I området finns verksamheter som bedöms som oförenliga med omvandlingsvisionen (Fighter och Lantmännens spannmålshantering) medför vissa problem att uppmärksamma (Bemo Pac och Kimor (AGA-lager) i ett kortare tidsperspektiv kan ligga kvar Kommunen äger inte den mark där de ovan nämnda företagen bedriver sin verksamhet. Några byggnader klassas som historiska karaktärsbyggnader och bör om möjligt användas (mejeriet, sta- tionshuset, godsmagasinet och lokstallarna). Därutöver finns två bostadshus i området. Omvandlingen bör starta i det område i nordost som till huvuddelen ägs och nyttjas av Lantmännen. Åtkomst till Lantmännens tomtmark är således en viktig förutsättning för förverkligandet av visionen. 3.4 SLUTSATSER, FÖRSLAG - STRATEGI För att kunna genomföra planidén krävs att kommunen spelar en aktiv roll under hela förändringsprocessen. Den bästa förutsättningen för det är att kommunen äger de strategiska markområdena. Därigenom kan kommunen själv styra genomförandet av de investeringar i infrastruktur som kommunen själv råder över, såsom gator, VA-system etc. Kommunen får vidare en starkare position när det gäller genomförandet av övriga delar av infrastrukturen. Därmed kan kommunen också tillgodogöra sig de mervärden som plangenomförandet skapar vilket kan vara avgörande för att kunna motivera att gå in i processen, av bl a kommunalekonomiska skäl. Markfrågor För att kunna inleda omvandlingen kan kommunen välja att förvärva den erforderliga mest strategiska marken, genom köp eller byte. Kommunen äger ca hälften av marken i Stationsområdet, större delen av marken i Påskagänget och mindre del av marken för verksamhetsområdet Dalby Sydost. Det förefaller möjligt att genom markbyten underlätta väsentliga delar av det fortsatta plangenomförandet. T.ex. kan de verksamheter som inte kan ligga kvar i stationsområdet erbjudas mark i det nya verksamhetsområdet i öster, för vilket detaljplanläggning pågår. 3.3 PROBLEM OCH MÖJLIGHETER För genomförande av idéerna är en omvandling av stationsområdet avgörande. Utan en sådan kan inte bostäder byggas i det stationsnära läge som krävs för att bidra till det ökade resandeunderlag som är en delförutsättning för att återuppta trafikering på Simrishamnsbanan. Omvandlingen av verksamhetsområdet är också angelägen för att attrahera verksamheter av kunskapsintensiv art. Stationsområdet består av kvarteren Pumpen och Rälsen. Enligt detaljplan nr 64, fastställd , 11

12 Kopplade avtal Genom att utveckla den modell med kopplade avtal som bland annat förs fram i utbyggnadsprogrammet, bör kommunen kunna erbjuda ett mer långsiktigt samarbete med vissa exploatörer. Därigenom kan en marknadsföring av de nya utbyggnadsområdena säkerställas för att ge områdena en god kvalitet. Viss kvot kan reserveras för exploatering i annan ordning. Överenskommelser med trafikhuvudmän (plankontrakt) Överenskommelser bör ingås med Banverket om investeringar i spårtrafiken på Simrishamnsbanan och eventuellt Lundalänken samt med Skånetrafiken om trafikering på Simrishamnsbanan, Lundalänken, pendeltrafiken mellan S Sandby och Dalby samt trafiken österut. Fortsatt planläggning För att ge maximalt inflöde av idéer för utformningen av Stationsområdet och delar av Påskagänget, som skall förutskicka verkligt attraktiva bostäder som kan intressera byggherrar, kan arkitekttävlingar för olika delar av områdena övervägas. En medveten variation och måttfull skala bör eftersträvas. Därefter kan detaljplanläggningen ske utifrån den tidsplan som är lämplig enligt den överordnade strategin och utbyggnadsordningen. Kvalitetsprogram bör upprättas som underlag för såväl arkitekttävlingar som detaljplanläggning. Organisationsfrågor Genomförande av strategin kräver ett samspel inom kommunen och mellan kommunen och externa aktörer. Lämpligen bildas en projektorganisation med förebild i tidigare planskeden för Brunnshögsområdet. En politiskt ledd styrgrupp leder en projektgrupp med företrädare för stadsbyggnadskontoret och tekniska förvaltningen, med kommunkontoret som samordnare. För samordningen med Bomässan bör kontakter med styrgruppen för denna utvecklas KONSEKVENSBESKRIVNING 4.1 ALLMÄNT Enligt Plan- och Bygglagen (PBL) skall konsekvenserna av planförslaget tydligt kunna utläsas. Konsekvenserna av denna fördjupning av översiktsplanen för Dalby har bedömts översiktligt utifrån ekologiska, ekonomiska och sociala faktorer, i förhållande till alternativet att inte genomföra någon utbyggnad nollalternativet. Nollalternativet är egentligen snarare ett minimialternativ som innebär att Dalby inte byggs ut mer än vad som idag är planlagt. Det innebär att endast ca 75 bostadslägenheter kommer att byggas. Dessutom gäller inte det stopp för försäljning av mark till företag i Bangårdsområdet (Stationsområdet) som gjordes i avvaktan på utredning. Därmed kan ytterligare fem hektar företagsmark erbjudas för försäljning. Därefter antas att utbyggnad av bostäder sker på andra ställen än i Dalby, i eller utanför Lunds kommun och nyetableringar i Dalby sker på redan ianspråktagen mark. Konsekvenserna av utbyggnad i Dalby enligt denna plan har således vägts mot konsekvenserna av att utbyggnaden sker i Lund eller någon annan kommun i Sydvästskåne. Planen är ett uttryck för att konsekvensanalysen visat att redovisade konsekvenser bedömts kunna hanteras i den fortsatta planeringen. Konsekvensbedömningen avser huvudsakligen de närmaste 20 åren. Avgänsningen av planområdet utgör gräns för vad som omfattas av konsekvensbeskrivningen. Avgränsningen mot norr gör att gränsen för planeringen av Skrylleområdet har flyttats norrut i motsvarande grad. Konsekvensbeskrivningen omfattar dock inte planförslagets utredningsområden. Osäkerheten om innehåll, inriktning och omfattning för dessa områden är så stor att konsekvenserna inte på ett meningsfullt sätt låter sig bedömas i detta skede. 4.2 KONSEKVENSER PÅ KOMMUNNIVÅ För Lunds kommun som helhet är konsekvenserna av planen Exploateringstrycket mot staden kan minska Möjlighet till bosättning utanför staden, med hög tillgänglighet till staden och regionen, i bostäder med hög kvalitet och varierad typ i naturnära lägen Lokaliseringsalternativ utanför staden för företag till områden med hög tillgänglighet till staden och regionen Åkermark av något lägre klass tas i anspråk (klass 8, delvis redan exploaterad, jämfört med runt staden) Miljövänligare kollektivtrafik ger minskad miljöbelastning med hög tillgänglighet till och från staden, samt i regionen Investeringar i förskolor, skola, gator, vägar, spår, gång- och cykelvägar, tunnlar och andra åtgärder för framkomlighet och säkerhet, samt parker och grönstruktur kommer dels att belasta den kommunala budgeten, dels att finansieras av exploateringen Ökat bostadsöverskott i Dalby befäster en struktur med stor inomkommunal pendling. Den har goda förutsättningar att ske med kollektivtrafik 4.3 ÖVERGRIPANDE KONSEKVENSER FÖR DALBY Planens innebörd Planen har i korta drag följande innebörd för Dalby med omgivningar: Tillskott av bostäder i tätorten Nya trafiksystem Nytt verksamhetsområde i öster och omvandling av Stationsområdet Nya parker och grönstråk i tätorten Möjlighet till utökad täktverksamhet öster om Dalby Bostäder - befolkning Tillskott av bostäder i övervägande småhus, men med inslag av ca 275 lägenheter i flerbostadshus Varierad lägenhetssammansättning i tillskottet gör det möjlighet för äldre att flytta till mindre bostad på orten, samtidigt som större lägenheter frigörs. Därigenom kan både äldre och yngre bo kvar och nybildade familjer kan bosätta sig i Dalby i äldre eller nybyggda hus Befolkningen väntas öka med ca personer på 20 år den minskar med drygt 300 i nollalternativet Gruppen unga, 6-12 år ökar med personer den minskar med drygt 300 i nollalternativet åringarna blir drygt fler minskar med 480 i nollalternativet Gruppen pensionärer ökar med nästan lika mycket, ca 575 i planförslaget, ca 550 i nollalternativet Bebyggelse Bostadsbebyggelsen i Påskagänget och Stationsområdet ger en förskjutning av byns tyngdpunkt från höjdpartierna ner mot slättlandskapet. Utformningen blir viktig för hur kulturlandskapet skall påverkas. Att göra befintliga vägsträckningar, ägogränser och gårdsmiljöer alltjämt avläsbara i den nya strukturen är viktigt från kulturhistorisk synpunkt vid fortsatt planering De nytillkommande bostäderna har förutsättning att bli attraktiva med naturskönt läge och god tillgänglighet till kollektivtrafik och grönområden 4.4 NYA BOSTADSOMRÅDEN Inom stationsområdet och Påskagänget kommer utbyggnaden inte att påverka naturvårdsintressena Utbyggnad av bostäder och verksamheter på åkermark av klass 8 inom stationsområdet och västra delen av Påskagänget, klass 6 inom östra delen av Påskagänget Inom Stationsområdet innebär planförslaget i huvudsak en omvandling från verksamheter till bostäder. Därför blir ianspåktagandet av högklassig jordbruksmark begränsat Utbyggnad av Stationsområdet och Påskagänget påverkar riksintresset kulturminnesvård. Åtgärder skall vidtagas för att minimera skadeverkningar Flera av de befintliga verksamheterna förutsätts kunna integreras i bostadsområdet. De lokaliseras till den nordvästra delen av området, närmast Malmövägen. Prövning av etableringen förutsätts ske från fall till fall Skyddsavstånd till bergtäkt är 500 m enligt Bättre plats för arbete. Den nya bebyggelsen föreslås inte närmare än detta avstånd och störningar från bergtäkten bedöms därför inte utgöra en konflikt vid utbyggnaden Enligt nyligen given koncession skall tillåtna flygvägar inte ge buller som överstiger de gällande normerna i de föreslagna utbyggnadsområdena 4.5 TRAFIK Ökad trafik inom tätorten som följd av nya bostäder och verksamheter samt allmän trafiktillväxt. Ökningen är mest märkbar på huvudvägnätet Nya stråk ger förutsättningar för ökad, samt säkrare gång- och cykeltrafik såväl inom som utanför tätorten Bullerskyddande åtgärder inom de nya bostadsområdena blir beroende av bl a husens placering och utformning I befintlig gatumiljö väntas en ökning av bullernivån ske med ca 2dB Utsläppen bedöms inte ge värden över gällande miljökvalitetsnormer enligt Miljöbalken

13 Nytt spår för Pågatåg i Simrishamnsbanans sträckning Planen anger fyra planskilda korsningar: med Lundavägen, Malmövägen, Pinnmöllevägens förlängning och med Rv 11 Trafikeringen bedöms ske med preliminärt 50 tåg per dygn, el motsvarande halvtimmestrafik, vilket väntas ge relativt måttliga störningar En riskanalys som visar små risker, är utförd. Fördjupade risk- och säkerhetsanalyser sker i kommande järnvägsplan och detaljplanläggning. I denna tas frågorna upp om skyddsavstånd, buller och vibrationer i förhållande till gällande riktvärden Korsningen med Genarpsvägen måste troligen ske i plan, p g a höjdförhållandena Ett miljövänligt och effektivt kollektivt transportmedel skapas. Tillgängligheten i regionen ökas med det nyskapade transportsystemet, särskilt för dem som inte har tillgång till bil Investeringar i spår, korsningar, anslutningar, bulleroch vibrationsskydd erfordras. Trafikeringen blir sannolikt delvis skattefinansierad Light-rail alternativet genom centrala Dalby Blandtrafik på befintliga vägsträckningar ger en viss påverkan genom luftledningar m m och kräver viss ombyggnad av gatorna Särskilt trånga gatusträckningar som t ex Genarpsvägen kan kräva begränsning till endast kollektivtrafik/behörig trafik Genom dragningen genom centrum kan behovet av omstigningar minskas. Tillgängligheten till/från Dalby ökas, särskilt för dem som inte har tillgång till bil Den bättre tillgängligheten i detta alternativ förväntas leda till att fler väljer kollektivtrafik istället för personbil, med minskade utsläpp som följd Light-rail alternativet direkt från väster in till Stationsområdet Befintliga gatumiljöer berörs ej av detta alternativ. Landskapsbilden utanför kyrkan påverkas Tätorten täcks inte in på samma sätt som i alternativet genom centrum. De gynnsamma effekterna kan inte utnyttjas Kommunikationer En högklassig kollektivtrafik utvecklas som ger god tillgänglighet till det regionala systemet Förändring i resvanor väntas ske i riktning mot mindre andel biltrafik. Tågtrafik beräknas leda till 20% fler resenärer än busstrafik Flertalet busslinjer kommer att tas bort när tågtrafiken inletts Frekvent matarbusstrafik till Stationsområdet inrättas från Revinge-Södra Sandby via Dalby och Hällestad 4.6 SERVICE Bättre underlag för varierad service, genom att befolkningens fördelning på åldersgrupper blir bättre Lokalisering av främst dagligvaruhandel till de nya bostadsområdena är önskvärd för att undvika långa gångavstånd, särskilt från områdenas yttre delar Stationsområdet skall planeras så att Dalby centrum inte konkurreras ut Behov av ytterligare maximalt tre paralleller i F 9- skola efterhand. Av klassbehovet betecknas 30%- 40% som ett tillfälligt behov (under år) Fem nya förskolor erfordras vid full utbyggnad 4.7 NYA PARKER OCH GRÖNSTRÅK En del parker tar i anspråk åkermark av klass 6-8 (ej Tegelbruksparken och grönstråket i västra delen av företagsområdet i Stationsområdet, vilka båda utgörs av omvandlade äldre verksamhetsområden) Planen medför att alla nya bostäder har tillgång till park inom 200 meter 4.8 ARBETSPLATSER - VERKSAMHETS- OMRÅDEN Några befintliga verksamheter i Stationsområdet måste flytta ut. De kan erbjudas utrymme i Dalby Sydost Icke miljöpåverkande verksamheter kan erbjudas visst utrymme i Stationsområdets västra del Verksamhetsområdena med god kollektivtrafikförsörjning kan bli attraktiva lokaliseringsalternativ också för personalintensiva verksamheter, särskilt i Stationsområdet Fler lokala arbetsplatser kan ge mindre antal pendlare och/eller kortare pendlingsavstånd, vilket samhällsekonomiskt är en fördel Utbyggnaden av Dalby sydost sker på åkermark av klass 6. I Stationsområdet omvandlas i huvudsak befintliga verksamhetsområden, varför högklassig åkermark ianspråktages i liten omfattning Omvandlingen av företagsområdet till ett kombinerat bostads- och företagsområde kan medföra kostnader i den kommunala budgeten, som skall uppvägas av intäkter från tomtförsäljningen 4.9 MÖJLIGHET TILL UTÖKAD TÄKT- VERKSAMHET ÖSTER OM DALBY Inga nya bostadsområden föreslås inom det minsta skyddsavståndet 500 meter mellan stentäkt och bostäder, som rekommenderas i Bättre plats för arbete, Boverket m fl Frågan om vibrationer och andra eventuella störningar från stenbrytningen tas upp vid ansökan om nytt täkttillstånd 4.10 VA-FRÅGOR Ökad belastning av dagvatten på Källingabäcken, fördröjningsmagasin krävs Ökad tillrinning från Dalby sydost och östra delen av Påskagänget, i bäcken vid Lunnarp Reningsverket har tillstånd för personer, en gräns som överskrids efter drygt 10 år med antagen utbyggnadstakt Eventuellt krävs dubblering av huvudvattenledning från Vomb 4.11 MILJÖ- OCH RISKFAKTORER Låg- och normalriskvärden för radon redovisade. Vid utbyggnad krävs radonskyddat utförande av bostäder Verksamheten vid Fighter och Lantmännens spannmålshantering är oförenlig med bostäder, kontor m m Lantmännens försäljning Bygg upp kan eventuellt vara integrerbar i området. Den måste i så fall flytta till den västra delen, som ej omvandlas Bemo Pac och Kimor (AGA-lager) är verksamheter med vissa problem, som måste uppmärksammas/utredas ytterligare, men sannolikt inte innebär problem för omvandlingen Alba kan innebära vissa problem men förefaller i det korta perspektivet kunna ligga kvar. För det längre tidsperspektivet måste frågan dock utredas ytterligare 4.12 JÄMSTÄLLDHET Planen medför bättre pendlingsmöjligheter, både med tåg och buss, vilket ökar tillgängligheten till en större, differentierad arbetsmarknad såväl i Lund som i regionen Förutsättningarna för arbetstillfällen inom tätorten ökar med satsningen på stora företagsområden i Dalby Placeringen av gång- och cykelvägar är gjord med avsikt att skapa säkra skolvägar. Vid kommande planering av tillkommer ytterligare cykelvägar längs gatorna, vilket ger ett tryggt alternativ nattetid 4.13 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Dalbys befolkning väntas med utbyggnad enligt planförslaget växa med ca 2/3 på 20 år. Planen bedöms kunna stödja de mål och ställningstaganden som finns i ÖPL 98, Lunds Agenda 21 och LundaMaTs och som är tillämpliga för Dalby. Genomförandet av planen kräver en kraftfull satsning från kommunen m fl aktörer, inte minst vad avser omvandlingen av stationsområdet och etablering av spårburen trafik. Utbyggnaden görs av ett samhälle som redan idag har en viss bredd i bostadsutbudet, fungerande service, rekreationsmöjligheter och arbetsplatser samt en historisk förankring och levande kulturmiljö. Med hänsynsfull fortsatt planering bör de sociala konsekvenserna kunna hanteras. De kommunalekonomiska konsekvenserna är av traditionellt slag vid en större utbyggnad. Investeringsutgifter och åtföljande driftskostnadsökningar för skola, grönstruktur och transportinfrastruktur väntas belasta den kommunala ekonomin. Särskilt insatser för att inleda omvandlingen av Stationsområdet kan ge större kommunala utgifter i inledningsskedet. De ekologiska konsekvenserna bedöms kunna hanteras i den fortsatta planläggningen. Konsekvenserna för kulturmiljö kräver särskilda hänsynstaganden i fortsatt planläggning. Någon avstämning mot de 15 miljömålen låter sig inte meningsfullt göras, då nedbrytningen av dessa på regional och lokal nivå ännu pågår. Planen bedöms inte medföra någon ökning av utsläpp som överstiger gällande miljökvalitetsnormer. Sammantaget ger en samlad bedömning att planen med redovisade hänsynstaganden är förenligt med ambitionen att uppnå en hållbar utveckling i Lunds kommun i allmänhet och Dalby i synnerhet. 13

14 5. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 5.1 GÄLLANDE ÖVERSIKTSPLAN ÖPL 98 antogs av kommunfullmäktige och förklarades aktuell Riktlinjerna ( ) (Utdrag, relevant för Dalbyplaneringen) Lunds kommun skall fortsätta att utvecklas och förnyas, dock inte mer än vad kommunen långsiktigt tål. Värdefulla miljöer och naturområden skall bevaras. Lunds unika karaktär av liten storstad får inte äventyras. Den medeltida stadskärnan får inte utsättas för större tryck än den tål. Miljötänkande skall genomsyra all planering. Lunds kommun skall bli ett kretsloppssamhälle, med en god hushållning av våra gemensamma naturresurser. Lund har en särställning i regionen när det gäller forskning och undervisning, kultur, avancerad sjukvård samt högteknologi. Det är av stor betydelse för utvecklingen av Lunds kommun att dessa verksamheter ges goda förutsättningar även i framtiden, med god tillgänglighet och mark för fortsatt utbyggnad. Lund är också en betydande knutpunkt för regionens kommunikationer. Den goda tillgängligheten till Lund skall bevaras och utvecklas, samtidigt som trafikens störningar på omgivningen minimeras. Planen bör visa utredningsområden för framtida utbyggnad i riktning Dalby - Veberöd som en motvikt mot utbyggnaden norr om Lund. Möjligheterna att genomföra ett spårburet system Lund - Dalby - Veberöd bör analyseras särskilt ur företags- och samhällsekonomisk synpunkt. Alternativa spårlägen bör redovisas. Innan spåret är byggt bör ett högklassigt busstråk med prioriterad framkomlighet komma till stånd. Kommunfullmäktiges inriktningsbeslut ( ) Inriktning Högsta prioritet ska gälla för bl a sådana förslag och åtgärder som kan medverka till persontrafik på Staffanstorpsbanan med förbindelse till Lund samt Lundalänken och dess fortsättning österut. Syntes Under hänvisning till de överväganden som gjordes i översiktsplanearbetet anvisas en fysisk struktur för Lunds kommun med utbyggnadsmöjligheter och kommunikationsstråk som sammanfattas i kartan nedan. Utdrag ur förändringskartan, i ÖPL-98, redovisas på kartan ovan. Utbyggnadsområden för bostäder redovisas i tidsperspektivet 1-20 år (orange), år (gult), samt verksamhetsområden (lila). Vidare redovisas reservat för infrastruktursatsningar, järnvägar (svart streckat) och vägar (rött streckat). 14 Relevant för Dalby Under punkt 1 Kommunen och staden planeras för verksamhetsområden som i tillräcklig omfattning medger en långsiktig utveckling och utbyggnad för såväl kunskapsorienterad verksamhet som för näringslivet i övrigt. Under punkt 2 Med tanke på trafikens miljöpåverkan vill byggnadsnämnden särskilt understryka betydelsen av att planeringen skapar förutsättningar för ett minskat transportbehov samt för en effektiv och miljövänlig kollektivtrafik i strävan att bl a bryta bilens dominans som transportmedel när det gäller arbetspendling. Utbyggnadsområden för bostäder och verksamhetsområden utanför Lunds tätort bör därför i första hand lokaliseras till stråk med förutsättningar för spårburen trafik, dels vid planerade spår i riktning Dalby-Veberöd, dels vid befintliga spår. Under punkt 3 För Staffanstorpsbanan förutsätts utbyggnad från Malmö till Staffanstorp och Dalby samt med anslutning till Lundalänken (Lund-Brunnshög-Dalby). Alternativa spårlägen ska prövas. 5.2 UTBYGGNADSPROGRAMMET (UBP) Utbyggnadsprogrammet för Lunds kommun med utblickar mot 2017 anger kommunens utbyggnadsstrategi. Programmet antogs i juni Programmet anger en utbyggnad av totalt ca bostäder i Dalby fram till 2017, fördelat på 600 i vardera Stationsområdet och Påskagänget. I varje område påbörjas 200 lägenheter i var och en av perioderna , resp Därutöver väntas utbyggnaden i området Kvarnstenen slutföras med 40 lägenheter före 2003.

15 När det gäller annan markanvändning anger programmet ianspråktagande av företagsområdet Dalby sydost (Siporexområdet) med start under perioden och successivt framåt i tiden. Grönstrukturen tänks utvecklad i jämn takt under programperioden och utblicken, med undantag av Stationsparken som avses påbörjas först från DALBY I ÖRESUNDSREGIONEN Med de förbättrade kommunikationerna över Öresund har förutsättningar skapats för Lund Malmö Köpenhamn och Roskilde att fungera som en kraftfull axel, Universitetsaxeln, för överordnade funktioner i regionen, forskning, utbildning, sjukvård, administration m m. Tillsammans bildar dessa orter ett regionalt centrum med betydande internationell konkurrenskraft i Öresundregionen (Skåne och östra Själland). För att tillförsäkra alla delar av Öresundsregionen goda framtidsmöjligheter (regional balans) krävs en utveckling av den regionala kollektivtrafiken med bland annat ytterligare linjer för spårburen trafik. När Simrishamnsbanan/Staffanstorpsbanan och Lundalänken byggts ut får Dalby ett mycket fördelaktigt läge från kommunikationssynpunkt. Det innebär direkt tillgänglighet till såväl Lund som Malmö i det regionala kollektivtrafiknätet. Spår- och infrastruktursatsningar enligt ovan innebär kraftigt sänkta restider. Se tabell nedan. Även Sjöbo och Tomelilla kan i framtiden uppnå kraftigt förbättrade resmöjligheter. Dalby Malmö C Kastrup Köpenhamn C Veberöd Dalby De beräknade restiderna är angivna i minuter. Restiderna i tabellen är beräknade när Citytunneln öppnats. 5.4 STURUP - FLYGVERKSAMHETEN Luftfartsverket sökte 1993 koncession för flygverksamheten på Sturup, för första gången förekom ca rörelser med tunga plan. I en prognos för framtida trafikmängder (avsåg ca 10 år framåt i tiden) redovisades en ökning till rörelser med tunga plan, vilket luftfartsverket också sökte tillstånd för. I ansökan redovisades starter mot norr rakt över Dalby och öster om Dalby, samt landningar rakt över Dalby. ÖPL-98 och flygbullermattor för 70 db vid Dalby (streckprickat). Dalby i Öresundsregionen Dalby Veberöd Sjöbo Tomelilla Dimensionerande för störningsbilden efter 2002, blir maxbuller över 70 db för flygplanstypen MD80. Starter över Dalby skulle beröras av detta medan landningarna inte gör det. I samband med behandlingen av koncessionsärendet ändrades emellertid starterna över Dalby till en flygväg väster om tätorten. Efter regeringens beslut att avslå samtliga överklaganden kan konstateras att överflygningar som innebär maxbuller över 70 db inte längre skall beröra befintlig eller planerad bebyggelse i Dalby. Genom att det finns en spridning i flygplanens lägen i redovisade flygvägar kan dock överflygningar av enstaka plan komma att förekomma. Det finns också en utveckling mot ännu tystare flygplan än MD80. Med dessa flygplanstyper kan även bebyggelse i Björnstorp, enligt ÖPL-98, komma att bli fullt möjlig från flygbullersynpunkt. 15

16 knuten till fäladsmarkerna (enefälader med torrängskaraktär) och en vacker landskapsbild. Delarna närmast Dalby ingår i ett större sammanhängande område med fäladsmarker som också omfattar Knivsåsen och Borelundsområdet. Gränsen för riksintresse för naturvård och friluftsliv bör anpassas till gränsen för bebyggelsen i Dalby tätort för att bättre överensstämma med de utpekade värdena. Naturvårdsförordnanden De naturvårdsförordnanden som omger Dalby är Dalby Söderskog (nationalpark), Dalby Norreskog (naturreservat), Skrylleområdet (naturreservat) och Knivsåsen (naturreservat). En del av Dalby Fälad (Hasse Jöns fälad) avses bli kommunalt naturreservat. Dalby Söderskog och Dalby Norreskog ingår i Sveriges förslag till Natura 2000-områden (EU:s habitatdirektiv) enligt beslut av regeringen. Dessutom har del av Knivsåsens naturreservat föreslagits ingå i Natura av Länsstyrelsen och Naturvårdsverket. Stora opåverkade områden Norr om Dalby, inom Skrylleområdet, har i ÖPL-98 markerats ett område som obetydligt påverkat av exploateringsföretag. Området sammanfaller med naturvårds- och friluftslivsintressena. Ekologiskt särskilt känsliga områden Ett antal områden har i ÖPL-98 pekats ut som ekologiskt särskilt känsliga. Det område som finns i närheten av Dalby är Dalby Söderskog/-Norreskog, Knivsåsenområdet samt ett område norr om Hällestadsvägen. Områdena har särskilt stora flora- och faunavärden. Utöver de områden som redovisas i ÖPL-98 bör även de högst klassade objekten enligt Länsstyrelsens ängsoch hagmarksinventering anses som ekologiskt särskilt känsliga. 5.5 NATURVÅRD OCH REKREATION Riksintressen för naturvård och friluftsliv Dalby omges av områden av riksintressen för både naturvård och friluftsliv. Riksintresset för friluftsliv är begränsat till områden norr om byn inom de i huvudsak skogklädda markerna vid Dalby Söderskog, Skrylleskogen, Knivsåsen och ner mot Romeleåsen. Skåneleden går någon kilometer öster om byn, från Romelestugan via Björnstorps samhälle, Knivsåsen och vidare mot Torna Hällestad. Från Dalby är det också lätt att nå motionsspåren i Skrylle. Riksintresset för naturvård omfattar ytor väster, norr och öster om byn. Naturvårdens intresse utgörs, 16 förutom av skogsområden, intressanta även för friluftslivet, av områden betydelsefulla för landskapsbild och flora/fauna. Åkermarken väster om Dalby har värdefull landskapsbild och är en del av Romeleåsens utlöpare mot Hardebergahöjden. Norr om byn finns betesmarker som en övergångszon mot Skrylleskogen. Betesmarkerna är värdefulla både för rekreation och naturvård. Park- och naturkontoret har med hjälp av statliga bidrag, i form av lokala investeringsprogram, stängslat delar av de öppna markerna och får håller numera marken öppen. Öster om Dalby mot Hällestad och Knivsåsen vidtar ett småbrutet landskap med omväxlande träd- och buskridåer i ägogränserna. Dessa områden öster om Dalby har både en värdefull flora

17 Utpekade naturvårdsintressen enligt kommun och Länsstyrelse Naturvårdsplan/-programmen sammanfaller i stort avseende vad gäller bedömningen av värdefulla områden. Länsstyrelsen pekar dock tydligare ut landskapet väster om byn som värdefullt. Naturvärdena inom riksintresseområdet beskrivs och definieras i programmen. Delar av betesmarkerna öster om Dalby har mycket höga naturvärden med intressant flora enligt Länsstyrelsens ängs- och hagmarksinventering. Ängs- och hagmarksinventeringen har fördjupats av kommunens park- och naturkontor (under 1999 inom ramen för projekt Storklandskapet) inom Dalby fälad, dvs norr och söder om Hällestadsvägen. Området berörs av utbyggnadsområden enligt ÖPL-98. En skyddszon föreslås av park- och naturkontoret inom området söder om Hällestadsvägen (Galgabacken) mot den mest värdefulla betesmarken. Ett stigsystem inom området föreslås också vilket kan ge både ökad tillgänglighet och en kanalisering av besökare. 5.6 KULTURMILJÖVÅRD Statligt skydd Dalby kungsgård är sedan 1935 skyddat som statligt byggnadsminne. Till byggnadsminnet hör ett större skyddsområde som sträcker sig från Malmövägen upp till Lundavägen. I Kulturminnesvårdsprogrammet för Skåne är de centrala delarna av gamla Dalby samt ett större landskapsparti väster om kyrkan och Kungsgården upptaget som riksintresse för kulturminnesvården. Riksintresset konstitueras i hög grad av vyn från och emot kyrkan och betydelsen av att kyrkan har en nära kontakt med, och tillåts dominera, ett öppet jordbrukslandskap. När det gäller odlingslandskapet påpekas kontinuiteten från förhistorisk tid och det av skiftena påverkade odlingslandskapet med äldre vägsträckningar samt gårds- och ägostrukturen. Kommunala ställningstaganden I Dalby centrum genomfördes 1980 en byggnadsinventering. Inventeringen var inriktad på de spår som fanns kvar av det agrara Dalby, medan de miljöer som knyter an till industrialismen och järnvägsutbyggnaden lämnades därhän. P g a överväganden som inte hängde samman med en antikvarisk bedömning lämnades också skjutsstallarna omarkerade. I en detaljplan 1999 har dock även det huset utpekats som kulturhistoriskt värdefullt. Med anledning av ett då aktuellt ärende gjorde bevaringskommittén 1989 en komplettering avseende del av kv Egino. Under 1999 genomfördes en inventering av bebyggelsen mellan Malmövägen och det gamla järnvägsområdet. I ÖPL 98 finns kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer redovisade. Redovisningen bygger, förutom på bevaringskommitténs ställningstaganden, på en översiktlig genomgång, som skedde i samband med översiktsplanearbetet. I översiktsplanen utvecklas också synen på kulturmiljövärdena i byarna i ett antal ställningstaganden, bl a: Flygbild över Dalby från år 2000 Vid ändring av byggnad inom kulturhistoriskt värdefulla områden skall PBL:s varsamhetsregler tillämpas. Dessa berör skala, materialval, färgsättning, takets utformning avseende form, obrutna takfall och takfotens utformning, men även viktiga detaljer som dörrar, fönster, listverk, skorstenar, trappor etc. Motsvarande krav skall ställas på nybebyggelse. Väsentligt är att olika för byns historia viktiga byggnader bevaras. Sådana symbolbyggnader är dels olika typer av offentliga byggnaderna som t ex skolor, fattighus, kommunalhus och järnvägsstationer, men det kan även vara olika typer av kommersiella byggnader såsom smedjor, kvarnar, hotell eller industrianläggningar. Till det betydelsebärande byggnadsbeståndet bör även ej utflyttade gårdar räknas. Vid planläggning i byarna skall värdefulla miljöer uppmärksammas och ges ett adekvat skydd. Efterhand som bevarings- 17

18 program utarbetas för de olika byarna bör dessa ges motsvarande ställning som bevaringsprogrammen för Lund. För att utveckla byarna och ge dem en egen identitet är det väsentligt att värna den äldre bebyggelsen, och medvetet arbeta med gestaltningen av de centrala delarna. Landskapet skall hållas öppet i anslutning till kyrkorna i Dalby, Genarp och Revinge. Kulturmiljövårdens intressen redovisas i en särskild underlagsrapport. På karta (sid 17) har de vid skilda tillfällen gjorda värderingarna av bebyggelsen och kulturmiljön i Dalby sammanställts. För överskådlighetens skull har dock en viss schematisering och tolkning av de använda beteckningarna gjorts. De i ÖPL-98 utpekade områdena redovisas enbart i den mån de är belägna utanför Riksintresseområdet års karta med dagens situation (i blått) lagd ovanpå 5.7 DALBYS SJÄL Dalby är byn uppe på åsen. Läget i sydsluttningen på Romeleåsens västra utlöpare, mitt emellan skogen och slättbygden, är mycket vackert. Vid foten av Dalby breder den feta fullåkersbygden, med de stora slättgårdarna, ut sig. På Kungsgårdens gamla utmarker norr om byn ligger Skrylleskogen med stora värden för rekreation, friluftsliv och naturvård. På den magrare jordbruksmarken i öster har ett attraktivt småbrutet jordbrukslandskap med omväxlande mindre åkerstycken och betesmarker (enefälader) bevarats. Läget på sluttningen präglar byns karaktär. Kyrkan uppe på krönet dominerar ett milsvitt landskap, och manifesterar Dalbys betydelse som gammal centralort för Kungamakt och Kyrka. Kring en historisk kärna med äldre bebyggelse och kommersiell service ligger de renodlade bostadsområdena från 1960-, 70- och 80- talen. Dalby präglas av närheten till Lund och en befolkning som till stor del pendlar till Lund, Malmö m fl orter. Väg 11 som numera passerar utanför byn utgör en huvudlänk till de östra delarna av Lunds kommun och Skåne. Förutom kyrkan och Kungsgården finns flera platser med symbolvärde för byn. Kring Trekanten ligger flera symbolbyggnader, skolorna, Tingshuset, Gästis och Skjutsstallarna, som även de vittnar om Dalbys roll som centralort. Utmed bl a Sandbyvägen och Länsmansvägen ligger rester av ett antal gårdar som vittnar om den tid då Dalby var en bondby. Med järnvägen kom Dalby att ändra karaktär. Det gamla stationsområdet upplevs som speciellt och spännande med spårområdet, det gamla stationshuset och en del äldre bebyggelse. Till miljön hör en del äldre industribyggnader som Mejeriet och Alba. I backen mellan det historiska centrumet och järnvägen ligger sekelskiftets egnahemsbebyggelse. Väderkvarnen är ett annat historiskt landmärke medan vattentornet i norr och Lantmännens silo i söder är nyare tillskott. Den ekonomiska grundvalen för Dalby utgjordes under århundraden av jordbruket och det omgivande skifteslandskapet är en viktig del av Dalbys karaktär. De gamla infartsvägarna, Hällestadsvägen, Veberödsvägen och Genarpsvägen, tillhör landskapets grundläggande strukturer. En spridd äldre bebyggelse markerar vägarnas ålder och bildar tillsammans med omväxlande utblickar spännande stråk med skiftande och intressant karaktär som står i kontrast till de yngre infarternas buskridåer. Täktverksamhet har förekommit under lång tid och rester av äldre tiders brytning av lera för tegeltillverkning finns bl a nordöst och sydöst om byn. Strax öster om samhället finns Sydstens stenbrott. Täktområdet tar stora ytor i anspråk men döljs till stor del från omgivande vägar av vegetation och höjdskillnader/backkrön. Intill bergtäkten finns även vissa andra industrier. Större vägar, intensivt brukad åkermark samt stentäkten utgör barriärer för gående och cyklister varför boende i Dalby främst söker sig mot norr och nordost för rekreation. Idrottsområdet vid Nyvångskolan är en stor tillgång för byn med flera stora fotbollsplaner. Dalbybadet är en uppskattad målpunkt sommartid. 18

19 5.8 BEFOLKNING Sedan 1950 har befolkningen ökat från till i det som fram till kommunsammanläggningen 1974 var Dalby kommun och idag utgör kommundelen Dalby. Det är mer än en fördubbling. Folkmängden i tätorten har på samma tid mer än femfaldigats. Ökningstakten har skiftat, men den stora tillväxten skedde mellan 1960 och 75 se tabell nedan. Vid årsskiftet 2000/01 bodde i Dalby tätort personer varav män och kvinnor. Andelen födda utomlands är 7%, jämnt fördelat på kön. Genomsnittet för hela kommunen är 13%. Flyttningarna till och från Dalby uppgick år 2000 till 464 inflyttare och 456 utflyttare, således ett litet positivt flyttningsnetto. Drygt 40% flyttade till Dalby från övriga delar av kommunen medan ca hälften av utflyttarna flyttade till andra delar av kommunen. Åldersstruktur Medelåldern för Dalby tätort är 37 år, något lägre än kommungenomsnittet på 39 år.vid årsskiftet 2000/01 bodde i tätorten personer i åldern 0-15 år, 670 pojkar och 628 flickor. Det är 24% av hela befolkningen, genomsnittet för hela kommunen är 18%. Antalet personer 65 år och äldre var 751, varav 371 män. Totalt är det 10% av tätortens befolkning, vilket är nära kommungenomsnittet. Antalet 80 år och äldre var 188 eller 3%, att jämföra med kommungenomsnittet 4%. Av dessa äldre pensionärer var 62 % kvinnor. Folkmängden i Dalby Dalby kommundel är lika med förutvarande Dalby kommun. Åldersstrukturen i Dalby kommundel visar följande utveckling mellan 1950 och w år Prognosvärden med kursiv stil 1/ 0-4 år 2/ 5-15 år 3/ år 4/ år 5/ 0-5 år 6/ 6-15 år Prognostalet för 2006 är från kommunens officiella prognos. Talen för 2010 och 2020 är hämtade från en prognos som särskilt tagits fram baserad på planförslagets möjliga bostadsbyggande talets expansion med stort bostadsbyggande har avsatt sig i den långsiktiga befolkningsutvecklingen och fördelningen på åldrar. De för inflyttningsområden karakteristiska stora ungdomskullarna är först nu på väg att minska i andel, förvisso i liten takt. Även i absoluta tal väntas gruppen 7-15 år minska i början, men ökar ånyo som följd av utbyggnaden. Antalet pensionärer väntas öka, men %-andelen förblir relativt konstant beroende på den totalt ökande befolkningen. år Kommundel Dalby tätort %-andel Förändringstakt kommundel -0,1% 33,6% 31,0% 18,0% 3,2% 113,0% tätorten 45,8% 101,2% 51,6% 20,6% 1,8% 446,4% 5.9 BEBYGGELSE Bostäder kommundelen Dalbys stora expansionsperiod sammanfaller med tiden för det s k miljonprogrammet, Detta kom för Dalbys del huvudsakligen till uttryck i ett massivt småhusbyggande på 60- och 70-talen fanns i kommunen Dalby lägenheter, 2000 hade antalet ökat till Av dessa är drygt lägenheter i småhus, en andel på 83%. Utbyggnaden av bostäder i Dalby kommun/kommundel mellan 1960 och 2000 återges nedanstående tabell. Bestånd ökning antal lgh antal lgh % antal per år Av de 682 nyuppförda bostäderna i Dalby , byggdes 544 i tätorten. Bostäderna i tätorten Fyra femtedelar av bostäderna i Dalby kommundel finns i tätorten (1998). Det rör sig om lägenheter. Andelen småhus är 80%. Dalby tätort är den av de östra tätorterna som har högst andel flerbostadshus och mindre lägenheter (upp till två rum och kök). Den har 115,0% 95,0% 75,0% 55,0% 35,0% 15,0% -5,0% Förändring av folkmängden i Dalby kommundel tätorten Staplarna anger procentuell ökning under respektive period också lägst andel av de största lägenheterna (31% av bostäderna har fem rum eller mer, jämfört med snittet för de östra tätorterna, 41%). Som jämförelse kan nämnas att Genarp har 94% småhus, 12% av bostäderna med upp till två rum och 49% med fem rum eller mer. I Dalby är antalet rumsenheter (en rumsenhet = 25 kvm) per lägenhet i genomsnitt 4,8, vilket kan jämföras med snittet 5,2 för övriga tätorter i öster. Antal invånare per lägenhet är 2,4 och per rumsenhet 0,5. Bostäderna med störst andel stora lägenheter (fem rum eller mer) återfinns främst i nordvästra delen av tätorten Hagalund och del av Norrevång, samt Rökepipan. Störst andel mindre lägenheter med upp till två rum finns dels i områdena kring idrottsplatsen samt österut längs Veberödsvägen. Bebyggelsemönster Dalbys äldsta delar finns kring kyrkan och Trekanten - torget- där tingshuset, gästgiveriet, skolan mm ligger. Längs infartsvägarna finns även inslag av äldre bebyggelse framförallt längs Lundavägen och Hällestadsvägen. Trekanten utgör idag Dalbys viktigaste knutpunkt. Den nya centrumbebyggelsen bör kopplas på ett bättre sätt till Trekanten. I planarbetet för de centrala delarna, inför ombyggnaden av Skjutsstallarna till bibliotek, föreslogs en utveckling av ett tvärgående stråk mellan Trekanten och nya centrum. En upprustning av områdets totala miljö, såväl allmän platsmark som kvartersmark, föreslås även med hänsyn till att området är av riksintresse för kulturminnesvården. Stationsbacken som tillkommit i början av talet är ett område med stora kultur- och miljövärden, som framförallt karaktäriseras av de tidstypiska röda tegelhusen. Området har under senare tid även kompletterats med nyare bostadsbebyggelse. Nyvången byggdes ut på 50- och 60-talet med omväxlande villor och låga rad- och kedjehus med hyresrätt. Gatunätet är ett stormaskigt rutnät med långa gator och hastighetsdämpande åtgärder har nyligen genomförts i området. Norrevång - Hagalund i en attraktiv västersluttning byggdes under expansionen på 60- och 70-talen. Ett centralt parkområde och trafikmatning utifrån karaktäriserar området. Bebyggelsen består framförallt av småhus i en våning, men även en- och tvåvånings radhus, parhus och flerbostadshus finns. Östramölla strax öster om centrum bebyggdes vid slutet av 70-talet med tät radhusbebyggelse. 19

20 Pinnmöllan i öster har tillkommit under 80-talet och erbjuder, med sin varierade bebyggelse, olika boendeformer. För de yttre kvarteren är det tyvärr långt till skola och relativt långt till centrum även om bra gång- och cykelvägar etablerats. Rökepipan är också från 80-talet. Det är bebyggt med 1½ vånings parhus i norr och blandad bebyggelse i söder med villor och radhus med bostadsrätt. Närheten till det värdefulla naturområdet i nordost är ett plus. Solbyn och bostadsområdet söder därom tillkom i slutet av 80-talet och består av 1-2 vånings radhus med bostadsrätt respektive hyresrätt. Dalbacka har under 90-talet successivt byggts ut till ett villa-område från att ha varit ett fritidshusområde. Kvarnstenen vid Pinnmöllevägen har delvis byggts ut under 90-talet med bostäder placerade i kringbyggda gårdar i 1-2 våningsbebyggelse med hyresrätt. Flygbild över Dalby från år 2000 Dalbytäkten Täkten är lokaliserad strax norr om väg 11 mellan Dalby och Veberöd. Verksamheten drivs av AB Sydsten. Berget utgörs av gnejs med gångar av amfibolit och diabas. Kvaliteten på materialet är bra, och området är av SGU uttalat som riksintresse, då området bedöms ha mycket stor betydelse för regionens materialförsörjning under lång tid. Täkten levererar idag omkring 25% av länets totala materialproduktion. Den totala tillståndsgivna produktionen är 8 Mton och den maximala årliga produktionen 2,0 Mton enligt nyligen givet tillstånd. Materialet används till betongballast, asfaltballast och olika vägbyggnader och anläggningsändamål. Mycket av materialet gick till byggandet av Öresundsbron. Dessutom tillverkas det 350 ton sprängmedel och ton återvinning av betong, lättbetong, tegel och asfalt är tillåten. Tillståndet gäller t o m 2003, men planer finns på att bryta i minst 50 år till. Största djupet ligger i dagsläget på +36 m över havet. Man planerar att bryta ännu en pall, vilket innebär ytterligare 20 m. Detta skulle leda till ett djup på ungefär m (+16 m över havet). Täktverksamhet har förekommit länge i området, ända sedan På 1970-talet tog man fram en generalplan för täkten för att visa omfattningen av täkten under perioden samt visa huvuddragen för den framtida markanvändningen. Enligt denna skulle man bryta ut 180 miljoner ton inom ett täktområde på 120 ha. Utbrytningen skulle ske i tre etapper. Idag finns tillstånd för två av etapperna, vilka innebär ett 57 ha stort område. Uppgifterna kommer från ett PM till generalplanen från KTAB (som även upprättat generalplanen) september VERKSAMHETER - ARBETSPLATSER Dalby har ca arbetsplatser (1998), varav de flesta inom handel och kommunikationer, vård och omsorg samt utbildning. De största arbetsställena är Hällbodal och Nyvångskolan. Större arbetsplatser inom sektorn tillverkning och utvinning är Yxhult AB med betongvarutillverkning och Sydsten med stenbrytning. Nedläggning av verksamheten vid Yxhult AB pågår. I Siporex kontorsbyggnad har en företagsby etablerats, vilken är under utveckling. Arbetsplatser sysselsättning Av tätortens befolkning i åldern från 16 år hade personer arbete 1998, jämnt fördelat mellan män och kvinnor. Av dem hade drygt 420 sin arbetsplats i tätorten, mer än hälften av dem kvinnor (58%). De flesta i den yrkesverksamma befolkningen är sysselsatta inom vård och omsorg (22%), tillverkning och utvinning resp handel och kommunikationer (17 resp 18%) samt utbildning och forskning (14%). Dessa näringsgrenar dominerar också sysselsättningen för dagbefolkningen, d v s näringsstrukturen i Dalby. Nästan en fjärdedel (23%) av arbetsplatserna finns inom vård och omsorg, där kvinnorna utgör huvuddelen av de anställda. Därefter följer handel och kommunikation (21%) samt utbildning och forskning 15 resp tillverkning och utvinning 14%. Förvärvsintensiteten, d v s förvärvsarbetande andel av den boende befolkningen i åldern år, var 85,3 för män och 81% för kvinnor. Motsvarande tal för Lund var 64%, nästan lika för vardera könet. 20

21 Brytning sker under grundvattenytan. Vattnet pumpas och leds ut, via ett utjämningsmagasin och en branddamm söder om täkten, till ett dike och vidare mot Höje å. Inga synliga negativa effekter har kunnat konstaterats. Vid avslutad täkt och pumpning beräknas vattnet stiga till ca 69 m ö h. Planer finns att lämna flera öppna bergbranter i vilka bergarter och tektonik kan studeras. Transport till och från täkten uppgår till maximalt 365 fordon/dygn direkt från fabriken ut på Rv 11 till Lund Malmö. Endast i undantagsfall leds transporterna genom Dalby SERVICE I Dalby finns ett förhållandevis gott utbud av allmän och kommersiell service samt dagligvaruhandel. Två större livsmedelsbutiker är lokaliserade till centrum. Därutöver finns mindre dagligvaruaffärer samt systembolag, två bankkontor, post, arbetsförmedling och lokalkontor för försäkringskassa. Vårdcentral, folktandvård, ålderdomshem samt vårdhem utgör utbudet inom vård och omsorg. Hagalundskolan och Nyvångskolan rymmer förskoleklasser och grundskola. Därutöver finns daghem och förskolor. Inom fritids- och kulturområdet kan nämnas fritidsgård och bibliotek belägna i centrum. Idrottsplats och idrottshall finns i anslutning till Nyvångskolan och lokal för inomhusidrott och motion därutöver finns i Hagalundskolan. byarna, park- och naturförvaltningen 1991, föreslås att vegetationen inom Norrevångsparken kompletteras för att öka rumskänslan och läeffekten samt utveckla olika karaktärer i olika delar av parken. Centrum och Nyvång har dålig grönyteförsörjning med endast några mindre parker. Kyrkogården, grönskan vid Kungsgården, idrottsplatsen liksom ett grönstråk på kvartersmark genom Nyvång utgör dock komplement till parkmarken. Trekanten är en vacker, liten, centralt belägen park från början av 1900-talet, med en stor blodbok som blickfång. En flyttning av bussarna till Allégatan skulle vara välgörande för Trekanten som då får en mer rofylld atmosfär. Norr om Nyvång finns ett område med öppen, delvis instängslad och betad mark, vilket ger ett värdefullt tillskott som grönyta. Naturområdet vid det f d Tegelbruksområdet öster om Albafabriken är också en tillgång för boende i centrala Dalby. Rökepipan och Pinnmöllan har god tillgång till parkmark genom Möllehagen och Pinnmölleparken. Tillgängligheten är också god till omgivande naturmark. Hällestadsspåret är ett viktig grönstråk som utnyttjas av gående och cyklister samt för ridning. Det f d spåret har flera funktioner; det förbinder de sydöstra bebyggelseområdena, är ett stråk ut mot naturområdena i nordöst och utgör cykelväg till Torna Hällestad. Gatorna i Dalby saknar i de flesta fall alléer eller andra trädplanteringar, undantag utgörs av Allégatan, Östra Möllavägen, Järnvägsgatan samt några mindre gator på Norrevångsområdet TRAFIK OCH KOMMUNIKATIONER Biltrafiken Goda vägförbindelser Rv 11 och Rv 16 - finns mellan Dalby och de övriga tätorterna inom Lunds kommun samt mellan Dalby och intilliggande kommuner. Det nuvarande trafiksystemet innebär att genomfartstrafiken i huvudsak leds utanför samhället utom trafiken till/från Torna Hällestad PARKER OCH ÖVRIG GRÖNSTRUKTUR Dalby har ca 33 ha parkmark, vilket är 60 m 2 /inv, räknat på 2001 års tätortsbefolkning. Som jämförelse kan nämnas att Lunds kommun har som genomsnitt 64 m 2 / inv, enligt PM nr 14, grönstrukturen för Lunds stad med omland. Det finns tre större parker i Dalby, Norrevångsparken, en typisk 70-talspark, Möllehagen, en rest av äldre kulturmark och Pinnmölleparken, som anlades på 80-talet med naturlika planteringar och ett odlingsområde. Grönyteförsörjningen är ojämnt fördelad inom Dalby, med en tydlig brist i de centrala delarna. Den angränsande naturmarken med skog och betesmarker norr om Dalby kompenserar i viss mån bristen på parkmark. Inom Norrevång och Hagalundsområdet finns en utvecklad grönstruktur med relativt stora parkytor inom Norrevångs- och Hagalundsparkerna centralt i området. Gång- och cykelvägar leds genom parkerna samt i smalare grönstråk däremellan. I Grönplan för de större 21

22 Enligt utredningen Trafikräkningar & trafikolyckor 2000 utarbetad av Tekniska Förvaltningen - Gatukontoret har trafikmängderna ökat något jämfört med Trafiken har ökat måttligt, knappt en procent årligen (1,5% i Lunds kommun på kommunala vägnätet). Biltätheten (antal personbilar i trafik per 1000 invånare) varierar mellan olika tätorter beroende på skiftande befolkningsstruktur. Biltätheten i Dalby ökade under 1998 till 432 bilar/1000 invånare. Såväl kommunens biltäthet (330) som biltätheten i riket ökade under Antalet registrerade bilinnehavare i Dalby tätort 1998 var 2 069, varav män. Antalet registrerade körkortsinnehavare var 3 396, varav män. Det innebär att nästan 70% av männen, 18 år och äldre, hade bil men endast 33% av kvinnorna. Körkortsinnehavet fördelades något jämnare, med 89% av männen och 78% av kvinnorna. Andelen registrerad som både körkortsoch bilinnehavare var 67% ifråga om männen och 32% för kvinnorna. Jämfört med staden Lund ligger såväl bil- som körkortsinnehav betydligt högre i Dalby. Andelen manliga bilinnehavare är också högre i Dalby än i Lund, medan skillnaden i körkortsinnehav är mindre, om än påtaglig. Pendling 1998 bodde ca förvärvsarbetande i Dalby tätort, jämnt fördelat mellan kvinnor och män. Ca 430 hade också sin arbetsplats i tätorten, därav en majoritet kvinnor (58%). Dagbefolkningen, d v s antalet yrkesverksamma, i tätorten uppgick till personer, relativt jämnt fördelat mellan män och kvinnor. Det förekommer såleds en betydande pendling till och från Dalby. Knappt pendlar ut, något fler män än kvinnor och ca 700 pendlar in, även här något fler män. Av utpendlarna söker sig personer till staden Lund, varav 56% kvinnor, ca 125 till andra delar av Lunds kommun och ca 475 till Malmö. Pendlarna till Malmö och övriga delar av Skåne utgörs till 65% av män. Inpendlarna kommer till största delen från Lund stad (111) och övriga delar av kommunen (235), varav ca 58% är kvinnor. Från Sjöbo, Malmö, Eslöv och Staffanstorp kommer huvuddelen av övriga inpendlare, varav drygt 60% är män. Enligt den senast tillgängliga statistiken avseende färdmedel för pendlingen (Folk- och bostadsräkningen, FOB 1990) tog ca 32 % av de som bodde och arbetade i Dalby (kommundel) bilen till jobbet och ca 56% cyklade eller gick till jobbet. Av de som bodde i Dalby (kommundel) och jobbade i övriga delar av kommunen, annan kommun i länet eller annat län, tog ca 61 % bilen till jobbet, ca 20 % åkte kollektivt och ca 4 % cyklade. Av de med bostad i övriga kommunen, annan kommun i länet eller annat län och arbetsplats i Dalby tog ca 72 % bilen till jobbet, ca 14 % åkte kollektivt och ca 5% cyklade. Gång- och cykeltrafik Gång- och cykelvägnätet är ganska väl utbyggt. De viktigaste målpunkterna som skolor, centrum inklusive bussterminal och rekreationsområden inom och utanför samhället nås via separata GoC-vägar belägna utmed gatunätet eller/och i parkmiljöer. Kollektivtrafik Bussförbindelser finns idag med Lund, Malmö, Staffanstorp, Södra Sandby, Genarp, Veberöd, Torna Hällestad, Sjöbo och Ystad. Bussterminalen ligger i centrum vid Trekanten. Terminalen är hårt belastad. Idéer finns att flytta bussterminalen till Allégatan. Täckningen vad avser gångavstånd till hållplats är i stort godtagbar. Olyckor De största olycksriskerna finns där gående och cyklister korsar bilgator i plan. År 2000 polisrapporterades 12 skadade varav 6 svårt skadade. Störningar och föroreningar En Bullersaneringsplan har utarbetats och ca 190 fastigheter har inventerats ( Akustikbyrån). Enligt utredningen finns ca 75 fastigheter som har utomhusnivåer inom intervallen 61 db-65 db och ca 95 fastigheter som har utomhusnivåer inom intervallen 56 db-60 db. Godtagbara ljudnivåer är 55 db vid uteplats och 30 db inomhus. Avgashalterna som kan beräknas med hjälp av befintligt dataprogram (CO och NO 2 ) ligger under gränsvärdena. För ämnen som svaveldioxid, bly och partiklar (PM10) kan redovisning inte göras, i avsaknad av beräkningsmodell. Luftföroreningssituationen i Dalby bedöms ligga inom godtagbara nivåer, efter jämförelse med de mätningar, framtagna av Miljöförvaltningen för vinterhalvåret 2000/2001, som visar på låga/måttliga halter som ligger under miljökvalitetsnormerna TEKNISK FÖRSÖRJNING Energiförsörjning Uppvärmningen av bebyggelsen i Dalby utgörs för närvarande av individuell uppvärmning, framför allt med olja, elvärme, naturgas samt i mindre omfattning, i Pinnmöllan, fjärrvärme. Värmeplanen är helt inriktad på att använda naturgas och el för uppvärmning. Energibehovet i övrigt är också inriktat mot dessa energislag. Försök har emellertid gjorts med förnyelsebara energikällor. I Solbyn finns försök med passiv solvärme och återvinning av värme ur avloppssystemet. I kvarteret Byalaget har nyligen utförts en anläggning med solfångare liksom vid badet. Asfaltverket i stenbrottet drivs med naturgas. Ledning finns också till Lantmännen och Fighters anläggning. Från och med 2005 kan naturgas köpas fritt och är från miljösynpunkt ett utmärkt alternativ, möjligen med undantag av CO 2 -problematiken. Inblandning av biogas i nätet kan dock vara en möjlighet. Mycket av bebyggelsen i Dalby är så gles att ett lokalt fjärrvärmenät knappast är motiverat. Slutsatsen hittills är att naturgas och satsning på energibesparing 22

23 är en rimlig strategi. Konvertering av eluppvärmda hus till t ex gas har visat sig ge liten besparing på investerat kapital. Statsbidrag finns dock för den som vill satsa på detta. Lokalklimat I den bedömning som tidigare gjorts beträffande de nya utbyggnadsområdena i Dalby konstateras att: genom sluttningsläget torde större delen av detta markområde ha ett ur bebyggelsesynpunkt gynnsamt lokalklimat. VA De nya områdenas påverkan på grundvattnet bör inte förorsaka problem. Den ökade belastningen på reningsverket möts med erforderliga åtgärder och befintliga vattendrag kan ta emot det ökade vattenflödet från spillvatten och regnvatten. Fördröjningsmagasin kan ordnas. Ett sådant finns anlagt vid industriområdet vid Dalby station. Vatten Huvudledning från Vombverket kommer in längs Genarpsvägen. Ett tillskott på lägenheter klarar man utan problem. Huvudledningen kan eventuellt behöva dubbleras. Detta är dock ingen större kostnad. Nästa år byggs en ny huvudledning mellan Dalby och Södra Sandby, vilket förbättrar säkerheten i systemet. Avlopp Reningsverket, beläget söder om Malmövägen och väster om väg 11, har tillstånd för personer. Verket behöver byggas ut när bebyggelseplanerna genomförs. En huvudledning till reningsverket går genom Stationsområdet. Dagvatten Dagvattnet från större delen av utbyggnadsområdena kommer att ledas bort via Källingabäcken, som i sin tur rinner ut i Höjeå. Källingabäcken har begränsad kapacitet varför det är viktigt med ett trögt system. En fördröjningsdamm har byggts i anslutning till Stationsområdet som del i Höjeå-projektet. En befintlig mindre damm vid Tegelbruksområdet skulle också behöva förstoras. En damm för ytterligare fördröjning och rening av vattnet i Källingabäcken planeras nedströms reningsverket. De östra delarna av Påskagänget, liksom Östra industriområdet avvattnas via en bäck som rinner mot Höjeå vid Lunnarp GÄLLANDE DETALJPLANER OCH PÅGÅENDE PLANARBETE Detaljplanelagda områden redovisas på karta sid 25. Kv Riddarsporren mellan Sandbyvägen och friluftsbadet planeras för 11 styckebyggda småhus enligt gällande detaljplan. Aklejan vid Tetravägen öster om Sandbyvägen planeras att bebyggas med fyra styckebyggda småhus enligt gällande detaljplan. Dalby 92:2 söder om Hällestadsvägen och väster om Pinnmöllevägen planeras för verksamheter och bostäder. Kv Dammen vid Veberödsvägen. Utbyggnad planeras med ca lgh i 1-3 våningsbebyggelse enligt gällande detaljplan. Kv Vattenrännan planeras för befintlig bensinstation m m samt viss ny småindustri- och kontorsverksamhet enligt gällande detaljplan. Kv Kvarnstenen öster om Pinnmöllevägen och norr om Veberödsvägen planeras att bebyggas med ca 40 lgh, delvis äldreboende, i en- och tvåvåningshus, utöver 60 redan byggda lgh, enligt gällande detaljplan. Dalby 80:1 m fl mellan Veberödsvägen och riksväg 11 väster om Siporex/Yxhults fabriksområde planeras ett nytt verksamhetsområde. Detaljplanen för industriområdet vid Dalby station, kvarteren Pumpen och Rälsen. För området gäller detaljplan nr 64, fastställd den 11 februari 1987, enligt vilken tomterna endast får användas för industriändamål. En tomt i områdets västra del får endast användas för bensinstation, bilservice och dylika för trafikens behov erforderliga ändamål samt för gatuköksändamål. I länsstyrelsens fastställelse undantogs bensinstationen, av hänsyn till konflikten mellan reklamskyltar och kulturminnesintresset. Riksantikvarieämbetet har ansett att det skulle vara möjligt att fastställa planen även för bensinstationstomten om planen kompletteras med restriktioner om skyltning. Regeringen har beslutat att fastställa planförslaget även beträffande det område som länsstyrelsen undantagit, mot bakgrund av ämbetets yttrande och markägarens positiva inställning till att ge verksamheten en karaktär som inte innebär olägenheter från kulturhistorisk synpunkt från kyrkan. Planen har ingen genomförandetid. Markförsäljningen har stoppats av kommunstyrelsen. Avloppssystem 5.16 MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN Större markinnehav redovisas på karta på sidan 25. Jernhusen AB äger det gamla järnvägsområdet, kommunen äger knappt hälften av de outnyttjade tomterna i verksamhetsområdet vid Dalby station. Lantmännens fastighet har ett strategiskt läge i förhållande till planens intentioner. Påskagänget ägs till stora delar av kommunen. Det kan också noteras att Lunds kommun äger de gamla järnvägsspåren, både Staffanstorps-/Simrishamnsbanan och Hällestadsspåret. Siporex AB och Sydsten är stora markägare i Dalby sydost. 23

24 6. UNDERLAG ÖPL-90R, Översiktsplan för Lunds kommun FÖPL Dalby 92 samrådshandling Skrylleområdet Fördjupning av översiktsplan, samrådsförslag 1995 ÖPL-98, Översiktsplan för Lunds kommun Program för parallella uppdrag, Dalby stationsområde och Påskagänget FFNS förslag Fojabs förslag Claes B Persson förslag Utbyggnadsprogram för Lunds kommun med utblickar mot 2017 (UBP) Underlagsrapporter (PM) i planarbetet för Dalby - Stationsområdet (möjligheten att integrera befintliga verksamheter med bostäder etc) - Kulturmiljövärden i Dalby, en översiktlig antikvarisk bedömning - Kommundel Dalby, Lunds kommun.bonderup, Dalby och Hällestads socknar. Arkeologisk och antikvarisk bedömning av översiktsplanen - Grönstruktur, naturvård och rekreationsintressen i Dalby med omland - Trafik och kommunikationer - Sturup (flygverksamheten) - Dalby stationsområde m m, riskanalys avseende järnvägstrafik - Strategiska frågor avseende uppvärmning av byggnader och konsekvenser för Dalby och Stångby - Tillgänglighet till kollektivtrafik och grönstruktur i Dalby en GIS-analys Lägesrapport och utvärdering av parallella uppdrag för Stationsområdet och Påskagänget samt byggnadsnämndens inriktningsbeslut (se bilaga) Dalby Centrum, kulturhistorisk byggnadsinventering 1980 Byggnadsinventering av område vid den gamla järnvägsstationen i Dalby 1999 ÖPL-97 Faktablad Dalby Kulturminnesvårdsprogram för Malmöhus län 1984 Grönplan för Dalby 1991 Naturvårdsplan för Lunds kommun 1990 Projekt Storklandskapet landskapsvård och småvatten, Dalby fälad. Park- och naturkontoret Lund 1999 Naturvårdsprogram för Malmöhus län, remissupplaga, länsstyrelsen 1995 Ängs- och hagmarksinventeringen, länsstyrelsen

25 25

26 26