Extravaserings PM för läkare och sjuksköterskor

Transkript

1 PM Skånes onkologiska klinik Dokumentnamn: Extravaserings PM Gäller för: Läkare och sjuksköterskor vid Skånes Onkologiska klinik Dokumentnr: 3 Antal sidor: 7 Utfärdat av: Sigrid Holmstrand Maria Lennartsson Karin Rydström Jeanette Thuné Mats Jerkeman Martin Söderberg Eva-Christin Kjellman Godkänd av: Uppdaterad: Gäller t o m: Extravaserings PM för läkare och sjuksköterskor Inledning En del cytostatika är starkt vävnadstoxiska (se bilaga 2, sidan 4). Om de extravaserar kan det leda till vävnadsnekros med omfattande skador. Tidiga symtom vid extravasering kan vara obehag, svullnad, smärta eller brännande känsla kring infusionsstället. Inom några timmar kan rodnad och missfärgning uppträda. Senare symtom, som utvecklas under loppet av dagar till veckor, kan vara inflammation, blåsor, sår och vävnadsnekros. Vävnadsskadans omfattning beror på vilken sort och hur stor mängd cytostatika som extravaserat. Rätt agerande vid extravaseringen har stor betydelse för att minska skadans omfattning och eventuella framtida komplikationer. Förebygg! De starkt vävnadstoxiska preparaten bör ges i central infart. Endast i undantagsfall ges dessa i nysatt perifer infart och då enligt läkarordination. Om perifer infart används ska vener nära leder och senor undvikas, liksom vener på handrygg, i strålbehandlat område och i armar med lymfödem. Välj en stor ven på underarmen och använd helst en perifer venkateter storlek 0,9x25mm (blå), för att bibehålla ett gott blodflöde runt katetern. Kontrollera regelbundet flödet i kärlet. Tänk på att fixera infarten och infusionsslangarna ordentligt. Håll området varmt för att minska risken för kärlspasm. Uppmana patienten att vara uppmärksam på symtom som smärta, brännande känsla, svullnad vid injektionsstället eller annat obehag under pågående cytostatikabehandling. Extravasering kan ske även om infusionen har pågått en tid. Tecken på extravasering Smärta, svullnad eller brännande känsla vid och/eller i närheten av injektionsstället Rodnad, svullnad eller missfärgning vid och/eller i närheten av injektionsstället Infusionspumpen larmar innan droppet är slut eller minskad/avstannad dropptakt. Det är dock inte säkert att den larmar och ska därför inte ses som en säkerthetsåtgärd. Motstånd vid administrering Skilj detta från allergisk reaktion: vid perifer administration av antracykliner kan en lokal rodnad uppkomma utan att extravasering föreligger. Ter sig ofta som en röd strimma efter venen, med klåda, men ej smärta. Avklingar vanligen efter 30 min. Spola katetern med 20 ml NaCl-lösning 9 mg/ml, och ge läkemedlet i annat kärl. Vid osäkerhet om extravasering eller allergisk reaktion ska tillståndet initialt behandlas som extravasering. sid.1

2 Åtgärder vid extravasering 1. Avbryt genast injektionen/infusionen. 2. Aspirera den cytostatika som finns kvar i venkatetern. 3. Kontakta ansvarig läkare. 4. Dra ut den perifera venkatetern/subkutana venportsnålen och aspirera samtidigt försiktigt. 5. Immobilisera patienten och placera det drabbade området i högläge. Om extravasering skett kring den subkutana venporten eller CVK, ska patienten ha planläge. Ansvarig läkare bestämmer hur länge detta gäller. Tre alternativ finns sedan beroende på typ av cytostatika Antracyklin Doxorubicin/Adriamycin Epirubicin/Farmorubicin Daunorubicin/Cerubidin Idarubicin/Zavedos Savene, dexrazoxan, ges inom 6 timmar. (Bilaga 1, sid 3) Kyl ej det extravaserade området innan Savene givits! Vincaalkaloid Vinkristin/Oncovin Vinorelbin/Navelbine Vinblastin/Velbe ) värm området i 4-6 timmar. Använd värmedyna med svag värme (37-38 grader) och termostat för att undvika brännskador. Fortsätt sedan uppvärmning 20 min, 4 ggr dagligen i 2 dagar. Övriga Om annat cytostatikum extravaserats, kyl området. Lägg is i plastpåse med en handduk runt under minst 1 timme. Kyl sedan området i 20 minuter 4 gånger under 2 dagar. 6. Vissa cytostatika medför låg risk för vävnadsskada (se Bilaga 2). Dessa behandlas individuellt utifrån klinisk bild. 7. Markera området med vattenfast penna och uppskatta mängden cytostatika som gått extravasalt. 8. Läkaren kontaktar alltid kirurgisk expertis/plastikkirurg. Jourhavande plastikkirurg söks via sjukhusets växel dygnet runt (tel. 99). Vid skada på handen ska också handkirurg kontaktas. 9. Området hålls under observation den närmsta tiden, då det kan dröja innan en nekros framträder. Ansvarig läkare bedömer hur länge och ofta observationer ska pågå. 10. Uppmana patienten att ta kontakt med avdelningen om det uppstår problem efter hemgång. 11. Kontrollera att patienten har analgetika att ta vid behov, även efter hemgång. 12. Fotografera området, glöm ej att lägga in en linjal eller måttband i bilden. 13. Dokumentera. Läkare och sjuksköterska fyller i en mall för dokumentering, (se bilaga 3 sidorna 5-7). I läkarjournal kodas symtom (feber, hudreaktion etc.) + T80.0 (komplikation) + Y60.1 (hur komplikationen uppstått) + ATC-kod för läkemedlet. 14. Sjuksköterska skriver en avvikelserapport. sid.2

3 Bilaga 1 Användande av Savene efter extravasering av antracykliner Efter extravasering av antracyklin (doxorubicin, epirubicin, daunorubicin eller idarubicin) rekommenderas antidoten Savene (dexrazoxan) som är ett cytostatikum. OBS Savene ges ej vid extravasering av Caelyx. Savene förvaras och bereds på ACB i Lund (apotekets cytostatika beredning). På dagtid kontaktas ACB på tel På jourtid kontaktas jourhavande farmaceut via sjukhusets växel, tel 99. I Malmö finns Savene i läkemedelsrummet på Cytostatikamottagningen med tillhörande utrustning för beredning med slutet system. Fösta dosen skall ges snarast, senast inom 6 timmar! Den andra dosen skall ges inom 24 timmar +/- 3 timmar, tredje dosen skall ges inom 48 timmar +/- 3 timmar. Området ska ej kylas innan Savene ges. Om man ändå börjat kyla ska kylningen avbrytas minst 15 min. innan Savene ges. Savene rekommenderas inte till barn och försiktighet rekommenderas till patienter med nedsatt njur- eller leverfunktion. Savenedosen beräknas på patientens kroppsyta. För detta krävs aktuell längd och vikt. Maxdosen är 2000mg/dos. Savene ordineras i ett cytostatikakort. Savene administreras som infusion under 1-2 timmar i nysatt infart som ska placeras utanför området för extravasering, helst i andra armen om extravasering skett med perifer infart. Dosen är Dag 1: 1000mg/m² Dag 2: 1000mg/m² Dag 3: 500mg/m² (maximal dos 1000 mg) För utförlig information om Savene se FASS. sid.3

4 Bilaga 2 Cytostatikas vävnadstoxicitet vid extravasering Licenspreparat markerat med *, generiska namn i kursiv stil. Starkt vävnadstoxiskt, risk för nekros Adriamycin, Doxorubicin doxorubicin Måttligt vävnadsretande, sällan allvarlig skada Alkeran melfalan Ej vävnadsretande Alimta pemetrexed Amekrin amsakrin Becenun* karmustin Arabine, Cytosar, DepoCyte cytarabin Caelyx doxorubicinliposomalt Campto irinotecan Bleomycin bleomycin Cerubidin, DaunoXome daunorubicin Cosmegen aktinomycindaktinomycin Carboplatin, Paraplatin karboplatin Eloxatin oxaliplatin Erbitux cetuximab Erwinase 1-asparaginas DTIC dacarbazin Flurablastin, Fluracedyl Fludara fludarabin fluorouracil Eldisine vindesin Gemzar gemcitabin Halaven- eribulin Farmorubicin epirubicin Hycamtin topotecan Herceptin trastuzumab Levact/Ribomustine* Novantrone mitoxantron Holoxan ifosfamid bendamustin Mustin* mekloretamin Platinol, Lederplatin - Leustatin cladribin cisplatin Mutamycin mitomycin Taxol, Paxene paclitaxel MabCampath alemtuzumab Navelbine vinorelbin Taxotere docetaxel Mabthera rituximab Oncovin, Vincristine vinkristin Vepesid, Eposin, Exitop etoposid Methotrexat, Emthexat, Metoject metotrexat Yondelis trabektedin Vumon teniposid Sendoxan cyklofosfamid Velbe vinblastin Torisel temsirolimus Zanosar* streptozocin Thiotepa thiotepa Zavedos idarubicin Monoklonala antikroppar anses i dagsläget inte vara vävnadsretande. sid.4

5 Mall för dokumentation vid extravasering Bilaga 3:1 1. Patientnamn: Personnr: 2. Datum för extravasering: 3. Infart som användes vid extravasering: Perifer venkateter, placering Subkutan venport, placering 4. Rita in både infartens placering och området för extravasering på sida Om perifer venkateter användes, hade man nyligen punkterat blodkärl inom det området där extravaseringen skedde? Nej, ange när 6. Cytostatika som extravaserat, ange alla preparat om flera olika cytostatika extravaserat 7. Uppskattad volym av varje preparat som extravaserat, ange i ml 8. Extravaseringen upptäcktes: Under pågående infusion Efter avslutad infusion, när det hade gått timmar 9. Kunde man aspirera någon del av den extravaserade cytostatikan?, uppskattad volym som aspirerades ml 10. Är den perifera venkatetern/ subkutana venportsnålen som användes utdragen? 11. Om perifer venkateter användes, är den drabbade armen placerad i högläge? Nej, p.g.a. 12. Om subkutan venportsnål användes, ligger patient i planläge? 13. Om antracyklin extravaserade, erhöll patienten Savene? 14. Om Savene gavs, hur lång tid efter extravasering gavs det? Efter h sid.5

6 Bilaga 3:2 15. Om Savene gavs, erhöll patienten alla tre doserna enligt dosering i FASS? 16. Om vinkaalkaloid extravaserade, värmdes området?, ange hur länge 17. Om annat cytostatikum (ej antracyklin/vinkaalkaloid) extravaserade, kyldes området?, ange hur länge och eventuell upprepning 18. Är det drabbade området markerat med märkpenna? 19. Är plastikkirurg kontaktad?, ange eventuell åtgärd av plastikkirurg 20. Har patient erhållit extra smärtlindring? 21. Är området fotograferat? 22. Vilka symtom har patienten initialt och senare från drabbat område? Ange områdets två största diametrar. Ange även tidpunkt för kontroller. Initialt: Efter Efter Efter x cm x cm x cm x cm Smärta Smärta Smärta Smärta Ödem Ödem Ödem Ödem Rodnad Rodnad Rodnad Rodnad Blåsor Blåsor Blåsor Blåsor Ulceration Ulceration Ulceration Ulceration Nekros Nekros Nekros Nekros Infektion Infektion Infektion Infektion Sign Sign Sign Sign 23. Är avvikelserapport skriven? 24. Övriga kommentarer/uppgifter: Sjuksköterska Läkare sid.6

7 Bilaga 3:3 sid.7