Lättläst om. Social franchising. En väg för att öka antalet arbetsintegrerande sociala företag och ge möjlighet till arbete för fler människor

Transkript

1 Lättläst om Social franchising En väg för att öka antalet arbetsintegrerande sociala företag och ge möjlighet till arbete för fler människor

2 Inom ramen för Östgötamodellen för start, stimulans och tillväxt av sociala företag/ arbetskooperativ finns ytterligare tre skrifter: Om sociala företag Om finansieringsmöjligheter Om stödstrukturer Form, layout och original: Byrå

3 Social franchising En väg för att öka antalet arbetsintegrerande sociala företag och ge möjlighet till arbete för fler människor Inledning Projektet har pågått under år 2013 och Projektet har beviljats medel ur den Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) Projektet skulle ge stöd, uppmuntran och start till sociala företag och arbetskooperativ. Projektets mål har varit att ta fram förslag på hur kommuner i Östergötland kan ge stöd till sociala företag och hur sociala företag kan utvecklas och anställa fler människor. Både kommuner, sociala företag och människor som vill starta företag tillsammans har fått hjälp. Regionförbundet Östsam har haft huvudansvar för projektet. I den här rapporten skriver vi om social franchising som en metod för att skapa ett nytt företag där man använder erfarenhet från andra, gamla företag, i det nya. Man startar en liknande verksamhet med samma sociala och ekonomiska mål.1 För mer information se 1 Social Franchising, Sven Bartilsson, Tillväxtverket 3

4 Att utveckla företag Det kanske vanligaste sättet att skapa mer affärer och verksamhet med en framgångsrik modell är att öppna nya avdelningar, filialer. I dessa fall kontrollerar och äger det ursprungliga företaget, filialerna. De kan göra det direkt eller genom att man äger ett dotterbolag i vilket verksamheten bedrivs. Ett framgångsrikt socialt företag som utvecklats till en sammanslutning av företag är Basta. Basta bildades 1994 i Nykvarn. Målet var att rehabilitera människor som under långa tider varit borta från arbetsmarknaden, på grund av missbruksproblem eller kriminalitet. Tanken var att de som sökte arbete på Basta skulle börja träna sig tillbaka till arbetslivet genom att driva ett ekonomiskt lyckat företag. Bastas idéer om rehabilitering genom företagande visade sig vara hållbara. 4 Under de första åren på 2000-talet startade Basta ett dotterföretag. Det heter Basta Väst och ägs av den ideella föreningen Basta Arbetskooperativ. Sedan oktober 2013 driver Basta även ett Transfer of Innovation projekt med finansiering från EU-programmet Leonardo da Vinci. Genom projektet pågår arbete med att överföra modellen för Basta till två organisationer i England och Frankrike.

5 I Östergötland finns företaget Kooptjänst. Kooptjänst utvecklas genom att man startar nya företag i företaget. Deltagarnas ideer ska kunna bli nya företag eller så köper man in företag som startats av andra. Idag (1 oktober 2014) har Kooptjänst 75 anställda och finns i 7 olika kommuner. Ett annat sätt att skapa mer affärer av en framgångsrik modell är franchising. Vad är franchising? Franchise bygger på avtal mellan franchisegivare och franchisetagare. I avtalet kommer man överens om vad man kan göra, och vad man inte kan göra. Ibland kan det ursprungliga företaget välja att kontrollera mycket. I andra fall mindre. Franchising innebär att start och etablering går fortare för det nya företaget, och kraven är inte lika höga för att skapa nya idéer. Det nya företaget får kunskap från en lyckad affärsverksamhet och ökar sina möjligheter att konkurrera 2 på marknaden. Franchisegivarens främsta mål är att ha nöjda franchisetagare. Det skulle helt enkelt inte fungera att ha franchisetagare som inte är nöjda. 3 2 Handbok Social Franchising, Sven Bartilsson, 3 Att lära av mirakel, kapitel social franchising, 5

6 Social Franchising I social franchising är företagen som bildar lokala avdelningar av det ursprungliga företaget, små och självständiga. Det ska finnas en känsla av att man är delaktig, engagerad och att det är vårt företag. Det finns många fördelar med social franchising; det sociala företaget drivs inte isolerat, man skapar en gemenskap och man ingår i ett större sammanhang som ger en större styrka. Saker behöver inte uppfinnas på nytt utan man kan lära av sina föregångare. Möjligheten att bli starka ökar även genom att företagen kan dela erfarenheter mellan varandra och förbättringar kan göras snabbare. Framför allt innebär social franchising ett stöttande mönster, en stödstruktur för det sociala företaget och dess medlemmar. I stödstrukturen finns en verklig kunskap om den verksamhet som bedrivs. Enligt European Social Franchising Network är social franchising: 4 en organisation som kopierar ett socialt företags affärsmodell den sociala franchisegivaren minst en oberoende social franchisetagare, det vill säga ett socialt företag som drivs enligt den kopierade modellen och med samma värdegrund ett gemensamt varumärke som används av alla franchisetagare ett gemensamt utbyte av kunskap mellan franchisetagarna och franchisegivaren

7 Projekt Explosion Idag finns det flera sociala företag som det går bra för och som växer. Erfarenheter och kunskaper som finns i de företagen borde kunna användas mer för stöd och utveckling av sociala företag runt om i landet. Med det som syfte bildades projekt Explosion. Projekt Explosion är ett ESF-projekt (Europeiska socialfonden) Projektet pågår från 1 november 2011 till 31 december Projektägare är Coompanion Göteborg. Projekt Explosion hjälper till skapa franchisegivare av sociala företag som varit framgångsrika. Nedan följer en kort beskrivning av de olika företagen för social franchising som finns i projekt Explosion. Le Mat Le Mat är en franchisekedja för sociala företag som driver Hotel, Bed & Breakfast och Hostel. De säljer boende av hög kvalitet till nattgäster samtidigt som de vill skapa arbete för människor som står långt från arbetsmarknaden. Le Mat Sverige är öppet för sociala företag som vill bli Le Mat företag. Modellen för Le Mat, är Hotel Tritone i Trieste i Italien som startades för mer än 20 år sedan. Le Mat Europa är ett europeiskt samarbete för att göra idén starkare och sprida den till fler länder. På så sätt startas fler sociala företag och det blir fler nya jobb

8 Le Mat Sverige är en ekonomisk förening som bildades i oktober 2006 av Vägen ut! kooperativen, Le Mat Bed & Breakfast, Solakoop Karlstad, Coompanion i Göteborg och Stockholm samt Värmlandskooperativen som är en del av Coompanion. Syftet var att sprida modellen i Sverige. Le Mat finns för närvarande i Göteborg och har genom projekt Explosion startats upp i Stockholm och Luleå. 6 I Luleå är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunen och Coompanion med i projektet. Det har bland annat blivit ett Le Mat lågprishotell och bemanning av järnvägsstationen. Vid intresse för att starta Le Mat på er ort kontakta Elisabet Abrahamsson som är franchiseledare på Le Mat Sverige ( Vägen ut! Kooperativen Franchisemodellen för Vägen ut! Kooperativen, stödjer människor genom att bryta en negativ livsstil med missbruk och kriminalitet, för att skapa ett bra liv med arbete, en aktiv fritid och ett nytt socialt nätverk. Vägen ut! kooperativen, är en intressegrupp ett konsortium. Konsortiet arbetar med gemensamma frågor som personal och arbetsgivaransvar, försäkringar och administration av löner för företagen som ingår i konsortiet. Utvecklings- och kvalitetsfrågor, start av nya företag, marknadsföring och frågor som handlar om avtal sköts också gemensamt. Inom konsortiet finns det möjligheter för medarbetarna att utveckla sig och prova nya arbetsuppgifter i systerföretagen Le Mat & Le Mat och Casa startas i Luleå genom projekt Explosion stationen-ska-leva-igen aspx#.u0whdcwduba.facebook 7 ESF

9 Vägen ut! startade 2002 som ett EU-projekt i samarbete med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Kriminalvården, Coompanion och flera andra organisationer. När projektet avslutades 2005 hade tre sociala arbetskooperativ vuxit fram: Villa Vägen ut! Solberg, Karins Döttrar och Café Solberg. Tillsammans bildade de konsortiet Vägen ut! Kooperativen. För mer information: CASA CASA Care And Share Associates, är ett personalkooperativ som erbjuder hemtjänst, hushållstjänster och fastighetsservice. CASA är ett franchiseföretag som det gått bra för. Det har funnits i Storbritannien i snart tjugo år. CASA har sina rötter i England tog Margaret Elliot första steget till att starta kooperativet Sunderland Home Care Associate. Hon startade i ett nedslitet område med mycket hög arbetslöshet. Idag har man över 300 anställda delägare. Kooperatörerna ville sprida den väl fungerande affärsidén och 2004 startades CASA. Syftet med CASA är inte att göra vinsten så stor som möjligt, utan att vara verksam i det samhälle där man finns. CASA skapar arbetstillfällen hos de som varit arbetslösa länge och stödjer medarbetarnas utveckling så att det blir hög kvalité på vård och omsorg. Kunder och deras äldre anhöriga ska känna trygghet och förtroende och därför har varje äldre person som får service en kontaktperson som följer upp hur det går. Meningen är att den äldre ska få det stöd den behöver 9

10 för att själv kunna göra så mycket som möjligt. År 2011 inledde Coompanion Göteborgsregionen ett samarbete med CASA United Kingdom. År 2012 startades CASA i Sverige. 8 Casa finns sedan våren 2014 i Mölndal, Göteborg och Stockholm. Genom projekt Explosion är de redo att etablera verksamhet i Luleå och har planer på att starta på fler orter. 9 Casa säljer tjänster för städning, service av bostäder och fastigheter både i Stockholm och Göteborg. De är godkända för att sälja tjänster inom hemtjänst i Mölndal, Sundbyberg och Västra Göteborg. Varje franchisetagare är ett socialt företag. Det är ägt och styrt av de anställda. De får del av vinsten och överskottet låter de gå tillbaka in i sitt företag för att hålla en jämn och hög kvalitet. CASA rekryterar all sin personal från närområdet. Kommunen kan köpa en tjänst och samtidigt få många arbetslösa i verksamhet. Det blir en vinna-vinna situation. I de flesta fall sker starten av nya verksamheter tillsammans med de lokala myndigheterna. De startar ofta i projektform. CASA har utvecklats mycket och växer nu. Man har lyckats få en engelsk privat social investeringsfond Bridges Venture att investera i utökningen. För mer information: Macken Macken är egentligen två föreningar, 10 8 Social Franchising, Sven Bartilsson, Tillväxtverket 9

11 kooperativet Macken och föreningen Mackens vänner. Många pensionärer och frivilliga tror på Macken och vill hjälpa till. Det kan de göra ideellt. De kan till exempel bidra med kompetens, erfarenhet, mentorskap och kontakter. De hjälper till med undervisning i svenska. odling, stöd i samhället och skola för körkort. Föreningen är en ekonomisk förening där alla som arbetar erbjuds medlemskap. Cirka trettio personer är anställda idag och det finns över hundra elever och praktikanter. 10 Mackens olika delar: Macken har en egen mottagning på Norremarks återvinningscentral i Växjö. Där tar de hand om saker som annars hade varit slängda. De reparerar de slängda prylarna i sina verkstäder, cykel, textil, elektronik och snickeriverkstad. De har två egna butiker. Det finns även en egen avdelning för design som hör till verkstäderna. Varorna från verkstäderna ska vara roliga och attraktiva. Macken driver kaféer i Växjö, på Försäkringskassan och på Utvandrarnas hus. En stadsodling drivs inne i stadens centrum. Där säljs grönsaker på Bondens marknad. Det finns Språkverkstäder där det finns flera utbildningar: svenska och samhällskunskap för invandrare, företagarutbildning och lantbruksskola. Det har även funnits utbildning inom handel, städning, skogsröjning och lantbruksskola. Alla utbildningar är på lätt svenska. 10 Tillväxtverket 11

12 När eleverna ville ha extrajobb startades Mackens fastighetsservice där de till exempel skottar snö, sköter hantering av grovsopor, flyttstädar med mera. Macken har även uppdrag att vara etableringslots En etableringslots hjälper den som kommer från ett annat land att komma in i det svenska samhället. Växjö kommun har hjälpt Macken att bygga upp ett företagscentra Där hjälper de människor att gå från ekonomiskt bistånd till eget företagande. Det började med att en av eleverna ville ha hjälp att starta en liten frisersalong. Macken drog igång en ny salong med hjälp av kooperativet. Där fick eleven praktisera i sex månader. Man bestämde att lägga ned salongen om det gick dåligt. Om det gick bra fick eleven skaffa egen F-skattsedel och fortsätta själv. På detta sätt har de startat flera små företag i Växjöregionen. Mackens metoder har utvecklats. Nu kan de hjälpa personer med ekonomiskt bistånd att komma igång som egen företagare. Macken driver också ett företagshotell i samarbete med Växjö kommun. Mackens inkomster kommer från flera olika verksamheter: De säljer elevplatser till fyra kommuner. De säljer möbler, grönsaker och kläder. De utför uppdrag åt Arbetsförmedlingen. De bedriver folkhögskolekurser. De driver projekt med pengar från EU, Allmänna arvsfonden, Tillväxtverket och Jordbruksverket. 12

13 De utför tjänster åt kommunerna. Macken kan driva arbetsmarknadsenheter på uppdrag av kommuner. För ett år sedan fanns Macken bara i Växjö. Nu finns också Macken i Alvesta, Karlskrona och Högsby. Ett par Mackar är startade genom projekt Explosion. En annan är startad med pengar från Jordbruksverket och ett regionförbund (Citat: Fredrik Berggren, Macken, 9/4 2014). För mer information: IOU Design for Charity Utvecklar, tillverkar och säljer miljövänliga trädgårdsmöbler och trädgårdsprodukter. Peter Söderlund kom på idén till IOU. Han startade IOU år Han har arbetat länge med människor som är på väg in i kriminalitet och missbruk eller som redan halkat in på fel bana. Han ville erbjuda utbildning för människor i utanförskap. De skulle få utbildning i produktion och försäljning för att få en möjlighet att komma in i samhället igen. Utbildning är ett viktigt steg på vägen till drogfrihet och ett hederligt liv. Tanken är att sprida verksamheten så produktion och försäljning kan ske på fler sociala företag i Sverige. IOU Designs produktion sker i samarbete med föreningen X-Cons. För X-Cons medlemmar kan anställning i ett socialt företag vara vägen in i arbetslivet. För mer information: 13

14 X-CONS X-Cons är en ideell förening startad av före detta kriminella och drogmissbrukare. Där hjälper man varandra att leva hederligt och drogfritt. X-Cons och har i dag nästan sextio anställda. X-Cons arbetar för ett drogfritt samhälle, en humanare kriminalvård och bättre rehabilitering för kvinnor och män som sitter eller har suttit i fängelse. Genom att göra saker tillsammans, rådgivning, stöd samt kontaktverksamhet hjälper X-Cons medlemmar varandra Om man saknar kontakter in i arbetslivet eller en utbildning kan det vara svårt att få ett jobb. Utan ett riktigt jobb är det svårt att få ekonomin att gå ihop. För dem som saknar jobb behövs en lösning. En lösning där de får möjlighet att växa och utvecklas för att få en bättre framtid och ett lyckligare och rikare liv. 11 Ung i X-CONS Stockholm bedriver en stor verksamhet med program och aktiviteter i samarbete med till exempel Socialtjänsten. I Stockholm har man ett samarbetsavtal med Kriminalvården. För mer information:

15 Projekt Café REKOmendera Caféer finns det många. Men caféer med inriktning på rättvis och ekologisk handel som drivs av människor med arbetshinder finns det inte så många av. Idén med projektet Café Rekommenderas är att ungdomar och personer med funktionsnedsättning som har svårt att komma in på arbetsmarknaden startar Fair Trade-caféer. Ingredienserna i bakverk och smörgåsar, pålägg och dryck ska vara ekologiska, eller producerade i närheten. Så långt det är möjligt ska allt som serveras vara Fair Trade. Man vill att det ska bli minst fyra sociala företag som resultat av projektet. På varje café kommer en handledare att vara anställd. De ska fortsätta på egna ben efter projektets slut. I projektet utbildas både handledare och deltagare inom socialt företagande, Fair Trade och ekologi. Erfarenheterna som man får genom projektet används för att skapa en modell, ett koncept för social franchise med namnet Café REKOmmenderas. Det ska sedan kunna spridas över landet. Caféer har startats i Borås, Falun, Uppsala, Luleå samt är på gång i Växjö och Umeå. Caféerna kommer att gå samman och bilda ett gemensamt kooperativ som ska ta hand om konceptet framöver

16 Det är kommunernas ansvar att stödja ungdomarnas väg från skola till arbetsliv samt ordna sysselsättning och meningsfulla jobb för personer med funktionsnedsättning Därför drivs projektet i samarbete med kommunerna. 13 För mer information: 16

17 17

18