Patienters erfarenheter efter bariatrisk kirurgi

Transkript

1 Examensarbete 15 hp Patienters erfarenheter efter bariatrisk kirurgi En systematisk litteraturstudie Författare: Anna-Lena Johansson & Åse-Maria Lönnbom Termin: HT15 Ämne: Vårdvetenskap Nivå: Grundnivå Kurskod: 2VÅ60E

2 Abstract Background: In 2014, there were 6,800 bariatric surgeries performed in Sweden, in order to reduce an individual's weight and improve well-being. This study was conducted to describe the patients' subjective experiences of the process after surgery and were anchored in Dorothea Orem's self-care theory. Aim: The aim was to describe patients' experiences after bariatric surgery. Method: A systematic literaturereview emanated from Forsberg and Wengström s (2013) methodology. Result: The results are presented with an overarching theme: A desire to regain health through weight loss, and six associated categories. Experience after bariatric surgery was described by many of the participants generally positive. The most common experience was that the relationship with food changed. For many of the participants there was an improvement in both self-esteem and social and physical abilities. Some experienced difficulties adjusting after surgery which affected their experience negatively. Conclusion: Most people who underwent bariatric surgery increased their quality of life in many ways. In addition to the surgical procedure that reduces the stomach, most of them needed additional measures in terms of lifestyle changes and self-care. A responsibility that largely lay with the individual himself, though even healthcare professionals have a responsibility in the subsequent care. Keywords: Bariatric surgery, experiences, patients i

3 Abstrakt Bakgrund: År 2014 utfördes 6,800 bariatriska operationer i Sverige med syfte att minska individers vikt och förbättra välbefinnandet. Studien utfördes för att beskriva patienters subjektiva erfarenheter av processen efter operation och förankrades i Dorothea Orems egenvårdsteori. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter efter bariatrisk kirurgi. Metod: En systematisk litteraturstudie som utgick från Forsberg och Wengströms (2013) metodologi. Resultat: Resultatet presenterades som ett övergripande tema: En önskan om att återfå hälsa genom viktminskning, med sex tillhörande kategorier. Många av deltagarna beskrev att erfarenheter efter bariatrisk kirurgi överlag var positiva. De upplevde också att relationen till mat förändrades. Självkänslan samt sociala och fysiska förmågor förbättrades. Några upplevde svårigheter att anpassa sig efter operationen vilket påverkade deras erfarenheter negativt. Slutsats: Många av dem som genomgick bariatrisk kirurgi ökade sin livskvalitet på många sätt. Utöver det kirurgiska ingreppet som förminskar magsäcken behövdes ytterligare åtgärder i form av livsstilsförändringar och egenvård. Ett ansvar som till stor del låg hos individen själv, dessutom fanns också ett ansvar hos sjukvårdspersonalen, att uppmärksamma vilken hjälp patienten kunde komma att behöva i den fortsatta hälsoprocessen och stötta dem i detta. Nyckelord: Bariatrisk kirurgi, erfarenheter, patienter Tack Vi vill tacka Annica Claesson för ovärderlig handledning, samt våra familjer och närstående för stort stöd och tålamod under denna process. ii

4 Innehållsförteckning 1.0 Inledning Bakgrund Övervikt och fetma Bariatrisk kirurgi Fördelar och nackdelar med bariatrisk kirurgi Sjuksköterskans betydelse Teoretisk referensram Problemformulering Syfte Metod Litteratursökning Inklusionskriterier Datainsamling Urval Kvalitetsgranskning Analys Forskningsetiska överväganden Resultat Relationen till mat Förändrad självkänsla Den psykiska processen Den kroppsliga förändringen Det sociala livet Livsförändring Diskussion Metoddiskussion Metod Litteratursökning Inklusions- och exklusionskriterier Datainsamling Urval Kvalitetsgranskning Analys Resultatdiskussion Slutsats Kliniska implikationer Förslag till fortsatt forskning 28 Referenser 29 iii

5 Bilagor Bilaga 1 Databassökningar inklusive manuell sökning Bilaga 2 Artikelmatris Bilaga 3 Kvalitetsgranskningsmall; Tvärsnittsstudier Bilaga 4 Kvalitetsgranskningsmall; Kvalitativa studier iv

6 1.0 Inledning Övervikt och fetma ligger till grund för många sjukdomar, trots detta faktum är det ett växande problem i samhället. Det finns flera olika metoder för att gå ner i vikt och många olika dieter att välja bland. För dem som inte klarar av att på egen hand lyckas med viktminskningen, finns ett annat alternativ, bariatrisk kirurgi. Vilket innefattar operationer som leder till viktminskning såsom till exempel gastric bypass. Dessa operationer är, sett från en medicinteknisk vinkel, både effektiva och säkra, men kräver också en stor insats från patienten själv. Då vi mött människor som genomgått operationer med syfte att minska i vikt, både privat och under VFU (verksamhets förlagd utbildning), har vi förstått att dessa viktminskningsmetoder kan vara en lång process. Vi ville ta reda på hur patienterna upplever detta ingrepp och hur det har påverkat deras liv. Detta kan vara till stor hjälp när vi i framtiden kommer att möta dessa patienter i olika vårdsammanhang. 2.0 Bakgrund 2.1 Övervikt och fetma Övervikt och fetma definieras vanligen genom BMI (body mass index) vilket anger kvoten mellan vikt och längd i meter i kvadrat (kg/m 2 ) (Ericson & Ericson, 2013). World Health Organization (WHO, 2015) definierar övervikt vid ett BMI på 25 och gränsen för fetma definieras vid ett BMI på 30 och uppåt. Globalt har en fördubbling av övervikt och fetma skett hos befolkningen sedan År 2014 beräknades 39 procent av världens befolkning över 18 år vara överviktiga och andelen som led av fetma var cirka 13 procent (WHO, 2015). Av Sveriges befolkning beräknades 14 procent lida av fetma år 2014 (Folkhälsomyndigheten, 2015). Den grundläggande orsaken till att en individ utvecklar övervikt och/eller fetma är en längre tids positiv energibalans. Det vill säga ett högre energiintag i förhållande till energiförbrukning. Flera olika faktorer, som till exempel biologiska, psykologiska och miljömässiga, samspelar dock vanligen. Detta ger individuella skillnader för uppkomst av övervikt och fetma (Budd & Peterson, 2014). Forskning har visat att individer kan bära på gener som predisponerar övervikt och/eller fetma, trots detta kan den globala ökningen inte helt förklaras av detta då utvecklingen har skett för fort. Den största anledningen anses därför vara förändringar i livsstil och miljö (Caterson & Gill, 2002). 5

7 Risker med fetma är framförallt typ 2 diabetes, hypertoni, hyperlipidemi och hjärtsjukdom men leversjukdom, gallsten och sömnapné hör också till den långa raden av hälsorisker som fetma för med sig (Braun & Anderson, 2012). Forskning har även visat att fetma ofta inverkar negativt på individers livskvalitet (McLaughlin & Hinyard, 2014). En studie av Kruseman, Leimgruber, Zumbach och Golay (2010) visade att överviktiga ofta hade ett komplicerat förhållande till mat och måltider som i många fall resulterade i ätstörningar, detta kunde medföra känslor av skuld, skam och en sämre självkänsla. Resultatet stämmer väl med Engström, Wiklund, Fagervik Olsén, Lönroth och Forsbergs (2011) studie. Deras resultat visade att maten många gånger användes för att hantera känslor och relationen till mat liknades av några deltagare som ett missbruk. Fetman ledde även till att individernas liv begränsades, både fysiskt och socialt. De kunde till följd av fetma uppleva stigmatisering och diskriminering i samhället men även av vårdpersonal (Engström et al., 2011). Poon och Tarrants (2009) studie visade att sjuksköterskor uppvisade en negativ attityd gentemot överviktiga patienter vilket resulterade i en sämre vårdrelation. Upprepade misslyckade viktminskningsförsök med hjälp av olika dieter medförde många gånger en känsla av hopplöshet hos den enskilda individen (Engström et al., 2011). 2.2 Bariatrisk kirurgi Bariatrisk kirurgi innefattar kirurgi där syftet är att uppnå viktminskning (Järhult & Offenbartl, 2013). Den första operationen utfördes 1954 men innebar ofta svåra och allvarliga komplikationer för patienten (O'Brien, 2012). Sedan mitten på 1990-talet har nya metoder för kirurgi utvecklats. Idag utförs de flesta operationerna med laparoskopisk teknik, det vill säga genom titthålsoperation, som jämfört med traditionell operationsteknik innebär att snitten i huden blir mindre och att vårdtiden som regel förkortas (Järhult & Offenbartl, 2013). De vanligaste metoderna för bariatrisk kirurgi är Gastric bypass, Sleeve gastrectomy och Gastric Banding (Angrisani et al., 2015). Kriterier för operation är vanligen ett BMI från 35 och uppåt, patienter med BMI under 35 kräver en mer noggrann genomgång. Seriösa försök till viktnedgång ska alltid ha gjorts innan operation (NIOK, 2009). Gastric bypass innebär att magsäcken blir förbipasserad genom ett kirurgiskt ingrepp. Magsäcken delas och endast en liten rest återstår som sedan kopplas samman med en tunntarmsslynga. Ingreppet påverkar således både näringsupptaget och mängd föda som kan intas (Ericson & Ericson, 2013). Vid Sleeve gastrectomy avlägsnar kirurgen en större del av magsäcken så cirka ¼ kvarstår. Denna metod tillåter patienten att inta nästintill normala 6

8 portioner då den kvarvarande delen av magsäcken tänjer ut sig under de nästkommande 18 månaderna. Gastric banding innebär att ett plastband delar av magsäcken så att enbart en liten ficka av magsäcken kan ta emot mat. Varken Sleeve gastrectomy eller Gastric banding påverkar absorptionen av näringsämnen (Hydock, 2005). Globalt registrerades 468,609 utförda operationer år 2013, vilket kan jämföras med 146,301 registrerade operationer 2003 (Angrisani et al., 2015). Under början på 2000-talet genomgick cirka 800 personer bariatrisk kirurgi i Sverige (Scandinavian obesity surgery registry [SOReg], 2010), år 2014 registrerades 6,800 utförda operationer (SOReg, 2015). En av anledningarna till att bariatrisk kirurgi ökat kraftigt är bland annat att tekniken utvecklats och blivit säkrare (SOReg, 2010). 2.3 Fördelar och nackdelar med bariatrisk kirurgi Det finns flertalet risker med bariatrisk kirurgi, bland annat blödningar, blodproppar och läckage i magsäcken där ingreppet gjorts. Problem med dumping är relativt vanligt förekommande och kan uppkomma efter hastigt födointag eller av sockerrika måltider (Laurenius, Olbers, Näslund & Karlsson, 2013). Det innebär att tarmen tar upp socker för snabbt och att kroppen pumpar ut insulin i för hög dos vilket gör att blodsockret sjunker, tecken på detta är illamående, hjärtklappning, bullrande mage, matthet, kallsvettning och kräkningar (Kallenberg, 2015). En del känner sig trötta och frusna det första året och några får övergående problem med håravfall. Undernäring samt mineral- och vitaminbrist är också en komplikation som kompenseras genom kosttillskott varje dag, hela livet ut (Laurenius et al., 2013). Trots att risk för komplikationer förekommer, finns det stora medicinska fördelar med bariatrisk kirurgi då de fetmarelaterade följdsjukdomarna minskar markant såsom hjärtkärlsjukdomar och diabetes. När fetman minskar ökar även insulinkänsligheten och personer med diabetes typ 2 kan tillfriskna från sjukdomen. För kvinnor ökar det även chanserna att bli gravid (Kallenberg, 2015). Bariatrisk kirurgi har även visat sig ha en positiv inverkan på tillstånd av depression och ångest, detta har i sin tur ökat livskvaliteten (Gilmartin, Long & Soldin, 2015). Dessutom anses kirurgin ge en större viktminskning under längre tid än icke-kirurgiska metoder. (Sjöström et al., 2004). Men alla individer går inte ner i vikt som förväntat efter bariatrisk 7

9 kirurgi (Hörchner & Schweitzer, 2013) eller kan behålla viktreduktionen över längre tid (Freire, Borges, Alvarez-Leite & Toulson Davisson Correia, 2012). För att bariatrisk kirurgi ska ge positiva långtidseffekter bör individer göra livsstilsförändringar i form av kostförändringar samt ökad fysisk aktivitet (Kulick, Hark & Deen, 2010). Studier har också visat att operation kan vara början av en lång process där patienterna försöker finna sig själva. En kraftig viktnedgång resulterar även i ett överskott av hud, vilket kan innebära att patienten återgår till ett tillstånd med försämrat självförtroende och depressioner (Gilmartin et al., 2015). Då studier har visat att patienterna ofta lider av dåliga matvanor kan, utöver den kontroll som görs pre-operativt, även en uppföljning av patienten behövas för att uppmärksamma eventuell ätstörning (Kruseman et al., 2010). En interdisciplinär vård kan behövas för patienter som genomgått bariatrisk kirurgi, det vill säga en vård där det finns ett nära samarbete mellan berörda professioner såsom läkare, sjuksköterskor, psykologer och dietister. Då operationen endast minskar vilken mängd mat som är möjlig att konsumera, finns en risk att en eventuell ätstörning kvarstår (Beck, Mehlsen & Støving, 2012). 2.4 Sjuksköterskans betydelse Många kan uppleva att bariatrisk kirurgi är en sista utväg för att återfå kontrollen över hälsan och välbefinnandet (Ogden, Clementi & Aylwin, 2006; Engström et al., 2011). En litteraturöversikt av Neil och Roberson (2015) visade att patienter hade förhoppningar att operationen skulle leda till bättre hälsa med färre följdsjukdomar men även att den psykiska hälsan och livskvaliteten skulle förbättras. Vidare påtalade studien sjuksköterskors betydelsefulla roll för att förbereda patienter på processen före operation såväl på efterkommande livsstilsförändringar. För att kunna ge individuellt anpassad vård och stöd behöver sjuksköterskor även förstå patienters förhoppningar och motivationen till varför operationen är önskvärd (Neil & Roberson, 2015). Vilket innebär att sjuksköterskor bör inta ett öppet och följsamt förhållningssätt mot patientens perspektiv och erfarenheter för att omvårdnaden ska vara god och främja hälsa (Dahlberg & Segesten, 2010). 2.5 Teoretisk referensram Orems (2001) egenvårdsteori ses som en passande teoretisk utgångspunkt, då hennes teori lägger fokus på patientens förmåga att utföra egenvård. Att främja patientens förmåga till egenvård bör vara målet med sjuksköterskans omvårdnad. 8

10 Dorothea Orems egenvårdsteori presenterades första gången 1971, sedan dess har den generella omvårdnadsteorin förfinats och vidareutvecklats i tre specifika teorier: teorin om egenvård teorin om egenvårdsbrist teorin om omvårdnadssystem Egenvård måste enligt Orem (2001) utföras för att kunna bevara både fysisk och psykisk hälsa såsom integritet och personlig utveckling. Fortsatt förklarar hon att egenvård måste läras och utföras utifrån individens individuella egenvårdsbehov som varierar med bland annat ålder och hälsotillstånd. Egenvård är en process som börjar med medvetenhet och kunskap om det egna hälsotillståndet. Det kan därför vara av stor vikt att som sjuksköterska identifiera kunskapsbehovet hos patienter, för att stödja dem och hjälpa dem i sin egenvård. Den egenvårdskapacitet och motivationen som krävs för att bedriva egenvård, som Orem (2001) menar att alla har inom sig, kan vid sjukdom förändras och vårdpersonalen kan då hjälpa patienten att utveckla ett handlingsmönster för att hantera den nya situationen. Egenvårdskapacitet och egenvårdsbegränsning är två viktiga begrepp i Orems (2001) teori om egenvårdsbrist. Egenvårdskapaciteten kan förklaras som en inlärd förmåga att kunna tillfredsställa och främja sina behov. Egenvårdsbegränsningar innefattar begränsade kunskaper, begränsad förmåga att bedöma och att fatta beslut samt begränsad förmåga att genomföra handlingar. Att det föreligger en balans mellan egenvårdskraven och egenvårdskapaciteten är viktigt menar Orem (2001) då obalans mellan dessa två ger upphov till egenvårdsbrist och ett behov av omvårdnad (Orem, 2001). 3.0 Problemformulering Övervikt och fetma hos befolkningen har ökat kraftigt sedan 1980-talet. Att personer utvecklar övervikt och/eller fetma beror på ett samspel mellan gener, förändrat levnadssätt och psykologiska faktorer. Fetma inverkar ofta negativt på individens välbefinnande och kan ses som en obalans i livet. Dels på grund av fetmarelaterade sjukdomar men även genom felaktigt matintag och ett begränsat socialt och fysiskt liv. I och med detta har bariatrisk kirurgi blivit allt vanligare, detta med syfte att reducera vikten, minska risken för sjukdom samt förbättra individers livskvalitet och välbefinnande. För att operationen ska få långsiktiga positiva effekter krävs det dock att individen utför livsstilsförändringar. En del patienter kan uppleva svårigheter att anpassa sitt liv till dessa förändringar. Orem (2001) beskriver i sin 9

11 teori att alla har en egenvårdskapacitet men att det i vissa situationer, exempelvis sjukdom och ohälsa, kan krävas utbildningsinsatser då sjukdomstillståndet kan upplevas övermäktigt. När hon beskriver de universella egenvårdsbehoven tar hon bland annat upp vikten av att skapa balans (Orem, 2001). Då allt fler genomgår bariatrisk kirurgi, innebär det att vi som kommande sjuksköterskor kommer att möta dessa patienter i olika vårdkontexter mer frekvent. Därav finns ett behov av att utforska patienters erfarenheter av att genomgå bariatrisk kirurgi, detta för att få en ökad kunskap och förståelse för deras situation samt för att kunna stödja dem till förbättrad egenvård och balans. 4.0 Syfte Syftet var att beskriva patienters erfarenheter efter bariatrisk kirurgi. 5.0 Metod Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie (Kristensson, 2014). Metoden lämpar sig för att besvara syftet, då den enligt Forsberg och Wengström (2013) leder till en sammanställning av forskningsområdet. Sammanställningen sker utifrån en strukturerad genomgång och kritisk granskning av relevant litteratur (Kristensson, 2014). Resultatet, beskriver Forsberg och Wengström (2013), ger en fördjupning av kunskapsläget och kan vara vägledande för klinisk praxis eller motivera till empirisk forskning. 5.1 Litteratursökning Datainsamlingen inleddes med att övergripande litteratursökningar utfördes med fritextord i olika databaser som ansågs vara relevanta. Valda databaser var Cinahl, PubMed samt PsycINFO. Cinahl innefattar litteratur inom områdena omvårdnad, sjukgymnastik och arbetsterapi. PubMed täcker bland annat litteratur inom medicin och omvårdnad medan PsycInfo koncentreras till psykologisk litteratur inom medicin samt omvårdnad (Forsberg & Wengström, 2013). Inledande litteratursökningar genomfördes för att identifiera relevanta nyckelord, enligt Kristensson (2014) är detta av vikt för att skapa en strukturerad sökstrategi. I samband med de första sökningarna konsulterades även en av universitetets bibliotekarier för diskussion om lämpliga sökord, något som rekommenderas av Forsberg och Wengström (2013), samt användning av svensk MeSH. 10

12 5.2 Inklusionskriterier Inklusionskriterier var vetenskapliga studier med kvantitativ eller kvalitativ ansats med etiskt godkännande. Vidare var inklusionskriterierna att studier skulle vara publicerade på engelska eller svenska de senaste tio åren samt deltagare över 18 år som genomgått bariatrisk kirurgi. 5.3 Datainsamling De slutgiltiga systematiska sökningarna i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO skedde under tidsperioden Nyckelorden som identifierats under de första inledande sökningarna anpassades till databasernas specifika indexord. Med indexord menas att artiklar som återfinns i en databas tilldelas etiketter som baseras på artikelns innehåll för att därefter vara sökbara på de specifika indexorden (Kristensson, 2014). Genom att använda indexord blir sökstrategin mer specifik enligt Kristensson (2014). Cinahl s benämning på indexord är Cinahl Headings, i PubMed kallas de för MeSH-termer och PsycINFO använder begreppet Thesaurus. Indexorden användes därefter systematiskt tillsammans med de Booelska sökoperatorerna AND och OR som enligt Kristensson (2014) används för att öka sökningens sensitivitet. Sökoperanden AND används för att kombinera två sökord och OR för att sökningen ska ske på varje valt sökord. I databaserna Cinahl och PsycINFO användes indexordet bariatric surgery som Major Heading tillsammans med fritextsökningar på fraserna weight loss surgery och obesity surgery. Dessa kombinerades med indexorden life experiences, som utökades för att även generera träffar på underliggande indexord, samt health behavior och fritextordet experience med trunkering. Trunkering används enligt Forsberg och Wengström (2013) för att finna olika varianter på ordet. Databasen PubMed skiljde sig åt angående indexordet life experiences. I stället användes indexordet life change events som kombinerades med fritextordet experiences. I PubMed genererade trunkering alltför stor mängd artiklar och valdes därför bort. I övrigt utfördes sökningen i likhet med ovanstående databaser. Sökningar med fritext valdes att kombineras med indexord för att eventuellt relevanta artiklar inte skulle missas. Kristensson (2014) beskriver att fritextsökningar ökar sökningens sensitivitet. Enligt samma författare kan dock sökningar med fritext generera i alltför stor mängd irrelevanta artiklar och därför begränsades dessa. Avgränsningar utfördes beroende på databasernas möjligheter. Avgränsningar förespråkas av Kristensson (2014) för att göra sökningen mer specifik. I Cinahl och PsycINFO valdes 11

13 avgränsningen peer-reviewed. Enligt Kristensson (2014) innebär peer-review att en artikel har granskats inför publicering i en vetenskaplig tidskrift och innebär ökad möjlighet att finna vetenskapliga studier. Dessutom utfördes avgränsningar till att enbart studier publicerade de senaste tio åren skulle återfinnas. Systematiska litteraturstudier bör koncentreras till aktuella studier, enligt Forsberg och Wengström (2013). Kristensson (2014) menar dock att det är forskningsfrågan som styr vad som kan anses vara aktuellt. Efter diskussion enades författarna att en tidsram på tio år var rimligt. Språket begränsades till engelska då det visade sig att inga studier fanns att tillgå som var skrivna på svenska. Enligt Kristensson (2014) bör avgränsningar ske utifrån författarnas språkkunskaper. Databasen PubMed saknade möjligheten att avgränsa till studier som genomgått peer-review och därför kontrollerades tidskrifternas vetenskaplighet med hjälp av Ulrichweb. I likhet med ovanstående fanns inte heller här några studier skrivna på svenska. Författarna valde att avstå att begränsa till ålder på grund av att databaserna saknade möjligheten att välja >18 år, endast begränsning på >19 år fanns att tillgå. De systematiska sökningarna i databaser kompletterades med en manuell sökning utifrån en genomgång av studiers referenslistor. Detta för att få en så heltäckande sökning som möjligt och för att inte missa eventuella relevanta studier som inte återfanns i databassökningen. Förfarandet rekommenderas av Forsberg och Wengström (2013). Komplett databassökning samt manuell sökning återfinns i bilaga Urval Enligt Forsberg och Wengström (2013) bör urvalet ske i olika steg med en första gallring utifrån titlar och abstrakt. Därefter läses relevanta studier i fulltext för att avgöra om de är förenliga med studiens syfte (Forsberg & Wengström, 2013). När de systematiska sökningarna ansågs vara klara, läste författarna enskilt samtliga 292 titlar från databassökningarna samt 549 titlar ifrån den manuella sökningen, vilket Kristensson (2014) förespråkar. Studier som uppenbart inte svarade på studiens syfte gallrades bort. Därefter lästes totalt 137 stycken abstrakt från databassökningarna samt 52 abstrakt från den manuella sökningen. Även här läste författarna abstrakt enskilt för att därefter jämföra och diskutera resultatet av gallringen. Studier som var förenliga med valt syfte lästes i fulltext, vilket innebar att totalt 36 studier lästes av båda författarna och därefter fördes åter en 12

14 diskussion om studiernas relevans. Efter detta förfarande exkluderades 19 studier av samma anledning som ovan. 5.5 Kvalitetsgranskning För att kritiskt bedöma artiklarnas kvalitet utfördes en kvalitetsgranskning av de 17 artiklar som bedömts överensstämma med syftet. Enligt Kristensson (2014) bör granskningen ske systematiskt genom att använda granskningsmallar. Författarna valde att använda Kristenssons (2014) mall för tvärsnittsstudier respektive Kristenssons (2014) mall för kvalitativa studier (bilaga 3 och 4). För studier med så kallad mixad metod, innehållande både kvantitativ och kvalitativ ansats, valde författarna att granska kvalitativa respektive kvantitativa ansatser separat med samma mallar som ovan. Bedömningen skedde med hjälp av en tregradig skala: låg, medel och hög kvalitet. För att en studie skulle bedömas med medelhög eller hög kvalitet skulle flertalet av frågorna kunna besvaras med ja. Enligt Kristensson (2014) bör studier med så hög kvalitet som möjligt inkluderas i resultatet. Författarna valde därav att enbart inkludera studier med medel eller hög kvalitet. En gemensam genomgång av mallarna utfördes för att säkerställa att frågorna uppfattades enhetligt av författarna. För att bedöma studiernas trovärdighet lades stor vikt på huruvida studiernas syfte, metod och resultat följde en logisk precision samt hur eventuella metodologiska brister och risk för bias hanterats och diskuterats. Kvalitetsgranskningen av samtliga studier skedde individuellt för att därefter gemensamt diskutera utfallet av granskningen. Fyra av studierna bedömdes hålla låg kvalitet och exkluderades. Studien med så kallad mixad metod bedömdes den kvantitativa delen vara av låg kvalitet och exkluderades, den kvalitativa delen bedömdes vara av hög kvalitet och inkluderades. Anledningen till att studierna bedömdes hålla låg kvalitet var att studierna inte uppnådde en logisk precision och/eller saknade resonemang om metodologiska brister och hur dessa hanterats. Slutligen inkluderades 13 studier, varav 12 stycken var med kvalitativ ansats och en studie med kvantitativ ansats. Åtta av dessa studier bedömdes vara av hög kvalitet och fem studier bedömdes ha medelhög kvalitet. En fullständig artikelmatris av inkluderade studier återfinns i bilaga 2. 13

15 5.6 Analys Analysen utgick utifrån Forsberg och Wengströms (2013) innehållsanalys för systematiska litteraturstudier, vilket innebar att analysen utfördes i olika steg för att strukturerat kunna sammanställa resultatet av de inkluderade studierna till en ny helhet. Kvantitativ data omvandlades till text för att kunna analyseras tillsammans med kvalitativ data, vilket stöds av Forsberg och Wengström (2013). Det första steget i analysprocessen innebar att författarna var för sig läste igenom studiernas resultat för att bilda sig en uppfattning om materialet som helhet. I det andra steget identifierades utsagor som var relevanta i förhållande till syftet. Författarna arbetade först gemensamt för att därefter individuellt identifiera utsagorna. En diskussion fördes om vad som framkommit, därefter tilldelades utsagorna en kod. Koderna lästes noggrant igenom för att upptäcka likheter och skillnader. De koder som innehållsmässigt liknade varandra kondenserades till en kategori, vilket utgjorde det tredje steget i analysprocessen. Slutligen granskades kategorierna grundligt och jämfördes med de ursprungliga utsagorna och texterna som helhet. Utefter kategoriernas betydelse och innebörd formulerades ett övergripande tema som sammanfattade samtliga kategorier. Exempel från analysprocessen visas i tabell 1. Tabell 1. Analysprocess Artikel Utsaga Kod Kategori Tema 2 Surgery was described as a possible access to new eating practices. Nya matvanor 3 She described food in terms of it being a necessity to live, rather than living to eat. Mat ett måste för att leva. Relationen till mat 9 The changed personality also meant that they felt the need to change their self-image. 5 Narratives depict improved opportunities in their life, where confirmation from others gave them a sense of equal status 3 Some described how surgical had led to the development of, or accentuation of, depression. Förändrad självbild Lika värde Utveckla depression. Förändrad självkänsla En önskan om att återfå hälsa genom viktminskning 14

16 4 Living with profound embodied change created tension and instability, and initiated an unavoidable process of inner work. 4 In spite of the satisfactory weight loss, the sagging skin made them uncomfortable and affected their body image 11 Ability to move already had increased and they described that the vicious circle was broken 12 The men described how life had changed, they could and wished to take part in social life outside of home and work with family and friends. 5 No longer felt marginalized to the same extent, they had desire and courage to expand their social circle. 6 The reality that subjects needed to make lifestyle changes or the weight would go back on despite the surgery 5 They were in a learning process where new habits had to be learnt and former habits broken. Förändringar skapade en inre process. Överskottshud påverkade kroppsbilden. Fysisk förmåga förbättrades. Ville vara sociala. Utökning av socialt umgänge. Livsstilsföränd ring nödvändigt. Process att lära in nya vanor. Den psykiska processen Den kroppsliga förändringen Det sociala livet Livsförändri ng 6.0 Forskningsetiska överväganden Författarna har eftersträvat att följa Vetenskapsrådets (2011) riktlinjer för god forskningssed, vilket innebär att inkluderade studier inte uppsåtligen plagierats eller förvrängts. Författarna har strävat efter att objektivt inkluderat, granskat samt analyserat samtliga studier. Forsberg och Wengström (2013) beskriver att ett oetiskt förfarande innebär att enbart inkludera studier som följer författarnas åsikter. Trots att objektivitet har eftersträvats kan det inte helt uteslutas att författarnas förförståelse inte återspeglas i litteraturstudien. Förförståelse innebär enligt Forsberg och Wengström (2013) tidigare kunskap och förståelse inom forskningsområdet men även förutfattade meningar. Vidare har inkluderade studier noggrant redovisats samt har godkännande från en etisk kommitté och/eller innehållande etiska överväganden. Detta är enligt Forsberg och Wengström (2013) av stor vikt för en systematisk litteraturstudie. 15

17 7.0 Resultat Litteraturstudiens syfte var att beskriva patienters erfarenheter efter bariatrisk kirurgi. Utifrån innehållsanalysen identifierades ett övergripande tema: En önskan om att återfå hälsa genom viktminskning. Under temat återfinns sex kategorier. En önskan om att återfå hälsa genom viktminskning Relationen Förändrad Den Den Det Livsförändring till mat självkänsla psykiska kroppsliga sociala processen förändringen livet 7.1 Relationen till mat Resultatet visade att många upplevde att extrem hunger och begäret efter mat försvann efter operationen (Engström & Forsberg, 2011; Natvik, Gjengedal, Moltu & Råheim, 2014; Geraci, Brunt, & Marihart, 2014a; Sutton, Murphy & Raines, 2009). Flera deltagare uppfattade att restriktionen av magsäcken och dess bieffekter var den grundläggande anledningen som gav kontroll över matintaget. Att inte kunna äta fet och kaloririk mat på grund av dess bieffekter framtvingade överväganden om att välja rätt slags kost vilket ledde till hälsosammare och mer balanserade matvanor. Flera av deltagarna insåg att okontrollerat matintag kunde leda till viktuppgång vilket ledde till att emotionellt matintag delvis avtog (Engström & Forsberg, 2011; Natvik, Gjengedal & Råheim, 2013; Wysoker, 2005; Forsberg, Engström & Söderberg, 2014; Geraci et al., 2014a; Wood & Ogden, 2015). Resultatet visade även att relativt många kände en frustration över att inte kunna äta som förut vilket resulterade i en tomhet samt att maten fortfarande upptog mycket av deras tid (Natvik et al., 2014; Wood & Ogden, 2015; Natvik et al., 2013; Jensen et al., 2014; Geraci et al., 2014a; Forsberg et al., 2014; Heidmann, & Grønkjær, 2015). Vidare visade resultatet att några upplevde sig ha fortsatta ätstörningar och emotionellt matintag vilket gjorde att viktminskningen inte blev så stor som deltagarna önskade eller att viktuppgång skedde efter en tid (Natvik et al., 2014; Wood & Ogden, 2015; Natvik et al., 2013; Jensen et al., 2014; Geraci et al., 2014a). De som lyckades bäst i sin viktnedgång hade utvecklat nya strategier för att hantera begäret efter mat och hade på många andra sätt förändrat sin livsstil. Några började träna medan andra ägnade mer tid till avkopplande aktiviteter såsom läsning (Engström & Forsberg, 2011; Wood & Ogden, 2015). 16

18 7.2 Förändrad självkänsla Många deltagare beskrev en process som innebar att återfinna sin självkänsla efter operation. Detta upplevdes av en del som krävande medan andra såg det som en möjlighet till ett förbättrat liv med större glädje inför sig själva (Natvik et al., 2013; Heidmann, & Grønkjær, 2015; Jensen et al., 2014). Många av deltagarna upplevde att viktminskningen gav en förbättrad och mer balanserad självkänsla. Nya interaktioner med andra startade hos många en process att återfinna sig själva, vilket inbringade ökat självförtroende och förändrad självkänsla (Engström & Forsberg, 2011; Natvik et al., 2013; Jensen et al., 2014; Heidmann, & Grønkjær, 2015; Natvik, Gjengedal, Moltu, & Råheim, 2015). Resultatet visade dock att vägen till förbättrad självkänsla för många var svår att finna då de fortfarande identifierade sig som överviktiga och hade svårt att relatera till den nya kroppen (Engström & Forsberg, 2011; Natvik et al., 2013; Heidmann, & Grønkjær, 2015; Forsberg et al., 2014). 7.3 Den psykiska processen Graden av känslomässiga reaktioner såsom ångest, stress och depressioner var varierande. Operationen frambringade för några en inre process och känslomässiga reaktioner. Flera upplevde att de var mindre deprimerade, medan andra ansåg att tillståndet var likvärdigt eller sämre (Wood & Ogden, 2015; Natvik et al., 2013). Något som framkom i flera studier var rädslan att återigen gå upp i vikt som ledde till oro, om viktuppgång inträffade orsakade den ofta känslor av skam och misslyckande. En relativt vanlig oro var att viktminskningen kunde vara övergående och den oron orsakade att några levde med förkroppsligade och existentiella spänningar som innebar sjukdom, smärta, stress och en osäkerhet om framtiden (Engström & Forsberg, 2011; Wysoker, 2005; Natvik et al., 2014; Natvik et al., 2013; Natvik et al., 2015). 7.4 Den kroppsliga förändringen Många upplevde viktminskningen som nyckeln till ofrivillig fysisk isolering och beskrev hur de nu hade nya möjligheter till ökad fysisk funktion och hur de efter operationen kunde ta promenader utan att uppleva smärta. Den onda cirkeln var bruten (Engström & Forsberg, 17

19 2011; Wood & Ogden, 2015; Natvik et al., 2013; Heidmann, & Grønkjær, 2015; Forsberg et al., 2014). Resultatet visade även att några som fick svåra komplikationer efter ingreppet hade svårt att klara av besvikelsen av detta då de kände svaghet och trötthet, detta fick dem att känna en fortsatt begränsad fysisk förmåga (Natvik et al., 2014; Natvik et al., 2013; Heidmann, & Grønkjær, 2015). Efter viktminskningen upplevde många att överskottshuden orsakade stora kroppsliga problem som påverkade välbefinnandet. Detta fick dem att känna sig oattraktiva och gav dem ett sämre självförtroende och de flesta upplevde den som genant och gjorde dem så obekväma att de återigen undvek offentliga situationer (Engström & Forsberg, 2011; Natvik et al., 2013; Heidmann, & Grønkjær, 2015). 7.5 Det sociala livet Efter operationen var det många som engagerade sig i bariatriska forum, både som stöd till andra men också för att behålla motivationen för fortsatt viktminskning (Geraci, Brunt & Marihart, 2014b). En växande självacceptans gjorde dem mer bekväma i sociala situationer och resultatet visade att en viktminskning ofta resulterade i ett utökat socialt liv (Natvik et al., 2013; Natvik et al., 2014; Jensen et al., 2015; Heidmann, & Grønkjær, 2015). Många kände sig tacksamma för operationen då den hjälpt dem att våga umgås med andra. Även arbetslivet påverkades positivt då de upplevde det lättare att både få jobb och att arbeta, de kände sig inte längre begränsade. Resurserna i det sociala nätverket ansågs ge det stöd och den bekräftelse som behövdes för att behålla viktminskningen (Jensen et al., 2014; Natvik et al., 2015; Geraci et al., 2014b). 7.6 Livsförändring Operationen upplevdes övervägande som en positiv livsförändrande erfarenhet då den minskade tidigare barriärer och de upplevde en förbättrad livskvalitet (Sutton, Murphy, & Raines, 2009; Natvik et al., 2015; Pristed, Omar & Kroustrup, 2013). Hos många av deltagarna dominerades det första året med känslor av energi och en stor målmedvetenhet att kunna hantera jobb, studier och familj. Denna nya motivation hade gjort det värt att genomgå operationen trots en del obehag och de flesta uppfattade den som ett verktyg i processen och insåg att en livsstilsförändring var nödvändig (Forsberg et al., 2014; Wysoker, 2005; Geraci et 18

20 al., 2014a). Många hoppades att denna förändringsprocess skulle leda till tillfredsställelse när vikten blivit normal (Jensen et al., 2014). En frigörande känsla som innefattade energi, glädje och nya möjligheter upplevdes av några (Natvik et al., 2013). Några av deltagarna ville helt förtränga hur det varit före operationen och försökte glömma allt negativt som varit, medan andra såg sig själva som förebilder i detta nya liv, förebilder som kunde hjälpa andra i liknande situation (Engström & Forsberg, 2011). 8.0 Diskussion. 8.1 Metoddiskussion Studiens metodologi och dess kvalitet diskuteras främst utifrån Kristenssons (2014) beskrivning av begreppet trovärdighet som inbegriper tillförlitlighet, överförbarhet, verifierbarhet och giltighet. Tillförlitlighet handlar om resultatets sanningshalt och att resultatet inte grundas av författarnas förutfattade meningar och förförståelse. Att stärka tillförlitligheten kan utföras på olika sätt. Till exempel genom triangulering som enligt Kristensson (2014) innebär att minst två personer är delaktiga i processen vilket säkrar att inte en enskilds författares åsikter återspeglas. Ytterligare kan tillförlitligheten stärkas av ett varierat datamaterial samt att synliggöra analysprocessen för läsaren. Överförbarhet är resultatets giltighet i andra sammanhang och är beroende av ett noggrant beskrivet urval och kontext, dock är det läsaren själv som slutligen avgör en studies överförbarhet. Överförbarhet ska inte förväxlas med generaliserbarhet. Verifierbarhet består av datamaterialets hållbarhet och kan styrkas av att låta en granskare ha insyn i datamaterialet och analysen. Giltigheten utgör resultatets stabilitet vilket kan styrkas av att beskriva vilken tidsperiod som datamaterialet samlats in (Kristensson, 2014) Metod En systematisk litteraturstudie valdes för att besvara syftet. Styrkan med vald metod är att resultatet utgörs av empiriska studier som systematiskt sammanställts och Forsberg och Wengström (2013) beskriver att systematiska litteraturstudier ger ett bra bevisvärde. Dock innebär systematiska litteraturstudier att resultatet blir en sekundärkälla enligt samma författare, vilket utgör en svaghet med vald metod Litteratursökning Inledande litteratursökningar utfördes i tre databaser som ansågs relevanta utifrån valt ämnesområde. Cinahl, PsycINFO och PubMed är databaser som enligt Forsberg och 19

21 Wengström (2013) tillhandahåller forskning inom bland annat omvårdnad. Syftet med dessa sökningar var att undersöka forskningsområdet och att finna relevanta nyckelord. En erfaren bibliotekarie kontaktades för att få ytterligare råd om användbara sökord. De inledande litteratursökningar är en styrka för studien då de bidrog till att finna användbara nyckelord, som enligt Kristensson (2014) är av vikt för en god sökstrategi ska kunna utföras Inklusions- och exklusionskriterier Studier med olika ansatser och designer har inkluderats i litteraturstudien, vilket stärker tillförlitligheten eftersom det enligt Forsberg och Wengström (2013) ger både bredd och djup till resultatet. Författarna till denna litteraturstudie valde även att enbart inkludera studier som var publicerade på engelska och svenska. Detta kan ha medfört att relevanta studier skrivna på exempelvis danska eller norska missats som kunde ha bidragit till ett mer varierat datamaterial. Vidare valde författarna att enbart inkludera studier som var publicerade de senaste tio åren vilket ansågs vara en rimlig tidsbegränsning utifrån syftet. Enligt Kristensson (2014) bör litteraturstudier baseras på aktuell forskning samtidigt som det är viktigt att inte ge avkall på kvaliteten. Därav ses vald tidsbegränsning öka tillförlitligheten. Att exkludera studier med deltagare under 18 år anses vara en styrka då den rekommenderade åldersgränsen är 18 år i Sverige för att få genomgå bariatrisk kirurgi (Schelin, 2014). Detta kan öka studiens överförbarhet till svensk kontext Datainsamling Sökningen i de tre valda databaserna kompletterades med en manuell sökning utifrån referenslistor för att få till stånd en så heltäckande sökning som möjligt, vilket rekommenderas av Forsberg och Wengström (2013). Detta stärker litteraturstudiens tillförlitlighet då sökningen är bred och varierande. Dock kan en möjlighet finnas att det även i andra databaser, såsom Swepub, kunde ha återfunnits relevanta studier. Vidare insåg författarna under arbetets gång att den manuella sökningen även kunde ha omfattat en genomgång av den vetenskapliga tidskriften Bariatric Nursing & Surgical Patient Care som var relevant utifrån valt ämnesområde. Något som Forsberg och Wengström (2013) menar kan utgöra en grund för manuell sökning, på grund av tidsskäl var detta dock ej möjligt men är således en tillförlitlig svaghet. Databassökningen skedde med en kombination av indexord samt fritextsökningar. Kristensson (2014) rekommenderar indexord för att sökningen ska bli mer specifik och att 20

22 fritextord kan komplettera databassökningen genom att öka sökningens sensitivitet, dock riskerar det att generera en stor mängd irrelevanta studier. Att undvika fritextord helt kunde ha medfört att relevanta studier riskerat att falla bort. Indexord tillsammans med fritextord styrker därför tillförlitligheten. Författarna valde att inte använda indexordet quality of life på grund av att det inte var bärande för syftet. Kristensson (2014) menar dock att närliggande begrepp många gånger behöver användas. I efterhand har författarna insett att den slutgiltiga sökningen kunde ha kompletterats med ytterligare en sökning i databaser och att detta eventuellt resulterat i en större mängd kvantitativa studier. Detta försvagar litteraturstudiens tillförlitlighet. Avgränsningar utfördes till att omfatta språk och tidsperiod samt i de databaser det var möjligt även funktionen peer-reviewed. Författarna valde att inte avgränsa till att enbart finna studier i fulltext. Detta är en styrka med den systematiska sökningen då inga studier missades på grund av detta enligt A. Wolke (personlig kommunikation, 8 oktober, 2015). Dock fanns sex intressanta studier inte tillgängliga i fulltext. Efter noggrann läsning av dessa abstrakt och genom diskussion mellan författarna beställdes tre av dessa studier, varav en inkluderades i resultatet. En av de beställda studierna överensstämde inte med syftet och en exkluderades efter kvalitetsgranskning på grund av låg kvalitet. Därav kan det finnas en risk att de tre studier som valdes bort var mer relevanta, vilket kan vara en svaghet för litteraturstudiens resultat. Anledningen till att endast tre studier beställdes var av ekonomiska skäl. Trots att vissa brister och svagheter med datainsamlingen går att finna anser emellertid författarna att ett gediget material som varit förenligt med syftet erhållits och att ytterligare sökningar eventuellt riskerat att påverka litteraturstudiens fortsatta arbete negativt. Detta på grund av tidsaspekten. Datainsamlingen är även väl beskriven, dels när den är utförd men även vilka sökord som slutligen använts och hur dessa användes. Detta styrker litteraturstudiens giltighet och tillförlitlighet Urval Urvalsprocessen utfördes med triangulering där författarna individuellt läste titlar, relevanta abstrakt och studier i fulltext. Därefter fördes en gemensam diskussion om studiernas relevans. Förfarandet bidrog till att tillförlitligheten styrktes då urvalsprocessen inte speglades av en enskild författares förförståelse och åsikt, vilket även Kristensson (2014) menar. Dock 21

23 kvarstår en risk att författarna omedvetet gallrat bort titlar och abstrakt som kan ha varit relevanta för studiens syfte Kvalitetsgranskning Kvalitetsgranskningen utfördes med Kristenssons (2014) mallar för tvärsnittsstudier respektive kvalitativa studier. Att kritiskt granska studiers kvalitet utifrån från granskningsmallar betyder enligt Kristensson (2014) att granskningen sker systematiskt. Tillvägagångssättet innebar även att samtliga studier granskades likvärdigt, det kan likväl finnas en viss risk att författarnas subjektiva bedömningar påverkat kvalitetsgranskningen. I granskningsmallarna som användes erhölls ingen punkt om godkännande från en etisk kommitté eller etiskt resonemang. Författarna valde att inte modifiera granskningsmallarna angående detta utan detta var ett generellt inklusionskriterium. En av studierna (Pristed, Omar & Kroustrup, 2013) erhöll inget etiskt resonemang och/eller etiskt godkännande. Författarna kontrollerade då att tidskriften hade krav angående detta inför publicering. Författarna valde att exkludera studier som bedömdes hålla låg kvalitet och detta styrker litteraturstudiens trovärdighet. Kristensson (2014) betonar att det är viktigt att litteraturstudiens resultat består av studier som håller god kvalitet. Även kvalitetsgranskningen skedde med triangulering samt efterföljande diskussion till dess att konsensus uppnåddes, vilket styrker tillförlitligheten och rekommenderas av Kristensson (2014) Analys Analysen av inkluderade studier utgick utifrån Forsberg och Wengströms (2013) innehållsanalys för systematiska litteraturstudier. Analysmetoden lämpar sig för syftet då den enligt Forsberg och Wengström (2013) erbjuder en strukturerad arbetsgång med fokus på likheter och skillnader i textens innehåll. Författarna arbetade omväxlande individuellt och gemensamt samt hade regelbunden granskning av handledare. Under analysen gick studiernas resultat noggrant igenom och jämfördes med utsagorna, koderna och kategorierna samt temat. Författarna rörde sig därav mellan helheten och delarna med fokus på det egna syftet, vilket Forsberg och Wengström (2013) rekommenderar. Detta stärker analysprocessens tillförlitlighet och verifierbarhet. Författarna har reflekterat och diskuterat över sin förförståelse för att denna inte ska ha 22

24 påverkat analysprocessen och urvalet av inkluderade studier. I vilken utsträckning det är möjligt att hålla tillbaka förförståelsen helt råder delade meningar enligt Kristensson (2014). Därav kan en viss möjlighet kvarstå att författarnas förförståelse påverkat urval samt analys trots att detta försökt att undvikas. Kvantitativ data omvandlades till text, vilket stöds av Forsberg och Wengström (2013), för att kunna analyseras i likhet med kvalitativ data. Dock menar Friberg (2012) att kvantitativ och kvalitativ data bör särskiljas och redovisas var för sig. Då endast en kvantitativ studie ingick i resultatet ansågs inte omvandlingen som något hinder, utan snarare som en styrka då det gav resultatet mer bredd. Samtliga studier var skrivna på engelska, vilket inte är författarnas modersmål. Dock behärskas det engelska språket väl. Där osäkerhet ändå uppstod användes elektroniska uppslagsverk samt en diskussion mellan författarparet om betydelsen. Likväl kan det inte tillfullo uteslutas att språket inte kan ha påverkat översättningen av studiernas resultat och bör därför ses som en svaghet. Av 13 inkluderade studier var sju av dessa till viss del utförda av samma författare (Engström & Forsberg, 2011; Forsberg et al., 2014; Natvik et al., 2013; Natvik et al., 2014; Natvik et al., 2015; Gearci et al., 2014a; Geraci et al., 2014b). Detta anser författarna till litteraturstudien eventuellt kan ha påverkat resultatet negativt genom att begränsa bredden och variationen av datan. Dock kan det även innebära en styrka då författarna till dessa studier förmodligen har god kunskap inom ämnesområdet. Att resterande sex studier var utförda av andra författare innebär att ett varierat datamaterial ändå återfunnits. Dessutom består litteraturstudiens resultat av åtta studier med nordiskt ursprung och resterande fem studier har ursprung från USA och Storbritannien. Angående könsfördelningen består litteraturstudien av 76 % kvinnor respektive 24 % män. Vilket kan ses som ojämnt, men faktum är att könsfördelningen återspeglar den svenska fördelningen mellan män och kvinnor som genomgått bariatrisk kirurgi. År 2014 registrerades att ca 24 % av de utförda bariatriska operationerna var utförda på män (SOReg, 2015). Författarna har även strävat efter att noggrant beskriva sök- och analysprocessen. Litteraturstudiens resultat till att rimligen kunna överföras till ett svenskt sammanhang gällande både män och kvinnor bör därav vara hög. Däremot bör resultatets överförbarhet till att gälla andra kulturer ske med försiktighet då synsättet på fetma och bariatrisk kirurgi kan skilja sig åt. Dock menar Kristensson (2014) att läsaren avgör huruvida resultatet kan vara överförbart till en annan kontext och lämnas därför till varje enskild läsare att bedöma. 23

25 Slutligen vill författarna lyfta att deras kunskaper i utförandet av litteraturstudier från början var mycket begränsade. Stor kunskap har erhållits under arbetets gång om sökstrategier och analysprocess från handledare, bibliotekarie samt kurskamrater. Som en sista styrka för litteraturstudiens trovärdighet och giltighet bör det också framhållas att författarparet båda varit delaktiga under hela processen och att om oenigheter uppstått har det förts en diskussion till dess att konsensus uppnåtts. 8.2 Resultatdiskussion Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters erfarenheter efter bariatrisk kirurgi. Ur analysen framkom det övergripande temat: En önskan om att återfå hälsa genom viktminskning samt sex kategorier: Relationen till mat, Förändrad självkänsla, Den psykiska processen, Det sociala livet och Livsförändring. Huvudresultatet visade att många av de som genomgått bariatrisk kirurgi hade erfarenheter av att återfå fysisk såväl som psykisk hälsa genom viktminskning. Hälsa ur ett vårdvetenskapligt perspektiv handlar om att uppleva välbefinnande, inte bara att vara biologiskt frisk, det vill säga avsaknad av sjukdom. Dahlberg och Segesten (2010) förklarar hälsa som att vara i stånd till och hur den påverkas av livslust och livskraft. Både förmågan till aktivitet och till vila anses viktigt. Hälsa enligt WHO (2015) definieras enligt följande; "Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaro från sjukdom och handikapp. Övervägande visade vårt resultat att deltagarna upplevde att relationen till mat och självkänslan förbättrades efter operationen, resultatet var dock inte entydligt. Författarna till denna litteraturstudie har därav valt att främst belysa två kategorier; relationen till mat och förändrad självkänsla. Dessa kategorier anses vara mycket relevanta för oss som kommande sjuksköterskor att ha kunskap och medvetenhet om. Vårt resultat visade att begränsningarna av magsäcken som operationen medförde, många gånger sågs som en hjälp för att förändra tidigare relation till mat. Resultatet visade även att negativa bieffekter, såsom till exempel dumping, vilket riskerade uppkomma när fel kost intogs, kunde upplevas som besvärande. Men detta ansågs samtidigt vara vägledande för att välja rätt sorts mat och en hjälp för att förändra relationen till mat i positiv riktning. Detta innebar för många en ny medvetenhet om vilken mat som tolererades av den förändrade magsäcken. Vårt resultat ligger i samma linje som studien av Ogden et al. (2006) som 24