Regionförvaltningsverkens fortbildningsdagar hösten Idrottslagen Förändring i rörelse! riktlinjer för hälsofrämjande motion

Transkript

1 Regionförvaltningsverkens fortbildningsdagar hösten Idrottslagen Förändring i rörelse! riktlinjer för hälsofrämjande motion

2 Utgångspunkterna för den nya idrottslagen Samhällelig förändring: medborgarna rör dagligen på sig allt mindre, sitter för mycket stilla. Motion som basservice stärks i enlighet med arbetsgruppens mål Förändringar på fältet; vid sidan om klubbverksamheten allt mer motion på eget initiativ; finansieringen bör riktas så att den är till nytta för så många som möjligt Statens idrottsråd utvecklas allt mer mot utvärdering av hela den statliga idrottspolitiken Alltjämt en ramlag, som föreskriver om ansvarsfördelningen mellan olika aktörer och om grunderna för beviljande av statsunderstöd. Bidragen finansierias också framöver med tipsvinstmedel..

3 Den nya idrottslagen 390/2015 Den nya lagen trädde i kraft Lagen preciserar kommunens ansvar i syfte att stärka idrottens ställning som basservice. (5 ) Bland kommunens uppgifter betonas tillgången till idrottstjänster samt anordnande av motion som främjar hälsa och välbefinnande för alla. Kommunen ska sköta uppgifterna i form av samarbete mellan olika sektorer och genom att utveckla samarbetet på lokal och regional nivå. Lagen föreskriver också om kommunens ansvar att höra invånarna i viktiga beslut om idrotten samt utvärdera invånarnas idrottsaktivitet. Lagen ger motion som främjar välbefinnande och hälsa en stark ställning.

4 Övrig lagstiftning - sektoröverskridande samarbeten, Hälso- och sjukvårdslagen: Kommunen ska inkludera hälsorådgivning i all hälso- och sjukvård samt ordna hälsoundersökningar och rådgivning för samtliga åldersklasser. Ungdomslagen: syftet med lagen är att stödja de ungas utveckling och självständighetsprocess, främja ett aktivt medborgarskap hos de unga och stärka deras sociala identitet samt förbättra de ungas uppväxt- och levnadsvillkor. En utgångspunkt för detta är sunda levnadsvanor. Idrottsverksamhet för unga ingår i det kommunala ungdomsarbetet. Kommunlagen: Kommunen ska sträva efter att främja sina invånares välfärd. Idrott är ett verktyg för välfärdspolitiken och har betydelse för invånarnas hälsa samt arbets- och funktionsförmåga.

5 Nuläget i kommunerna TEA-viisari % av de kommunala strategierna inkluderar främjande av hälsomotion bland kommuninvånarna Minde än hälften av de kommunala välfärdsberättelserna innehöll beskrivningar av invånarnas idrottsaktivitet Över hälften av kommunerna har bestämt sig för att ha verksamhetspunkter i syfte att främja att hela befolkningen på bred front rör på sig och motionererar. Kommunerna följde i lägre grad med idrottsaktiviteten bland människor i olika åldrar och hur nöjda de var med de kommunala idrottstjänsterna jämfört med användarinfo om barn och unga Nästan hälften av kommunerna samlar aktivt in respons om hur idrottsplatserna och servicen används Stor variation i fråga om specifikt inriktade idrottstjänster (för seniorer, invandrare )

6 Idrott 2014 IDROTT Engagemang Ledarskap Uppföljning och hälsoanalys Resurser Deltagande Övrig kärnverksamhet Dåligt resultat Bör förbättras Bra resultat

7 Resurser 2014 Träningstider för barn och unga Träningstider för vuxna Trafikleder för lätt trafik Närbelägna motionsanläggningar Kostnader för motion och friluftsliv Idrottsplatser Personal Dåligt resultat Bör förbättras Bra resultat

8 Idrottsväsendets samarbeten med andra kommunala sektorer utbildningssektorn den tekniska sektorn social- och hälsovården småbarnspedagogiken eftisverksamhet markanvändning och planering

9 Nuläget i kommunerna (2) TEA-viisari 2014 Utvecklingspotential i form av nära samarbete mellan idrotts- samt social- och hälsovårdsväsendet på kommunnivå Samarbete med småbarnspedagogiken samt morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever kan också utökas kännbart.

10

11 Regeringsprogrammet ur den kommunala ekonomins perspektiv Uppgifter och skyldigheter» Kommunernas kostnader skärs ned med» 1 miljard euro» Gallring i uppgifter och behörighetsvillkor» Detaljerat åtgärdsprogram (9/2015)» Detaljerade framställningar från ministerierna (12/2015) Kommunala försök Kommunernas betalningspolitik frigörs Frysning av indexhöjningar etc. etc. 11

12 Regeringsprogrammet /Sipilä 1. Spetsprojekt; Nya inlärningsmiljöer och digitala material för grundskolorna Eleverna ska röra på sig en timme per dag, t.ex. genom att projektet Rörelse i skolan utvidgas Spetsprojekt; Hälsa och välfärd ska främjas och ojämlikheten minskas Främjande av folkhälsan, motionerande, hälsosamma levnadsvanor och matvanor samt ansvar för den egna livsföringen Genomförande av god praxis som främjar hälsa och välmående samt verksamhetsmodeller i samråd med idrottsorganisationer Genomförande av en totalreform av rehabiliteringssystemet 12 maaliskuu 2015 Nuorisotyön ja -politiikan vastuualue

13 Regeringsprogrammet/Sipilä 1. Bilaga 3; Det stiftas en lag inom ramen för vilken kommunerna enligt prövning kan besluta på vilket sätt de ordnar de tjänster som räknas upp i lagen Sammanlagt 14 lagar, t.ex ungdoms-, idrottsbiblioteks-, kultur-, musei- och friluftslagarna samt teater- och orkesterlagen Inga nya uppgifter under mandatperioden större handlingsfrihet bedöms medföra att man uppnår betydande inbesparingar inom den offentliga ekonomin 13 maaliskuu 2015 Nuorisotyön ja -politiikan vastuualue

14 Den nya idrottslagen 390/2015

15 Ändringarna Är framför allt preciseringar, uppdateringar, förtydligande av strukturer, även konkreta ändringar Ändringarna syns i följande paragrafer: 2 Lagens syften 3 Definitioner (ny paragraf) 5 Kommunens ansvar (ny paragraf) 6 Statens idrottsråd 10 Rätt till statsbidrag för organisationer som främjar idrott (ny paragraf) 11 Ändringssökande (ny paragraf) 12 Beviljande av statsunderstöd till organisationer som främjar idrott

16 Idrottslagens struktur 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Lagens tillämpningsområde 2 Lagens syften 3 Definitioner 4 Statens ansvar 5 Kommunens ansvar 6 Statens idrottsråd 7 Regionala idrottsråd

17 Idrottslagens struktur 2 kap. Statlig finansiering 8 Statsandel till kommunens idrottsverksamhet 9 Finansiering av regionförvaltningens idrottsverksamhet 10 Rätt till statsbidrag för organisationer som främjar idrott 12 Ändringssökande 12 Beviljande av statsunderstöd till organisationer som främjar idrott 13 Statsunderstöd för idrottsanläggningar 14 Statsunderstöd för andra ändamål som främjar idrotten 15 Statsbidragsmyndighet

18 1 kap. Idrottslagens struktur 390/2015 Allmänna bestämmelser 1 Lagens tillämpningsområde (ny paragraf) Denna lag innehåller bestämmelser om främjande av idrott och elitidrott, om statsförvaltningens och kommunernas ansvar och samarbete, om statens förvaltningsorgan och om statsfinansiering inom idrotten.. Utöver denna lag ska de internationella förpliktelser som är bindande för Finland iakttas.

19 2 Lagens syften Denna lag syftar till att främja 1) olika befolkningsgruppers möjlighet att röra på sig och utöva motion och idrott, 2) befolkningens välbefinnande och hälsa, 3) upprätthållande och förbättrande av den fysiska funktionsförmågan 4) barns och ungas uppväxt och utveckling, 5) medborgarverksamhet inom idrotten, medräknat föreningsverksamhet, 6) elitidrott, 7) ärlighet och etiska principer inom idrott och elitidrott, samt 8) minskande av ojämlikhet inom motion och idrott. Dessa syften ska uppnås med utgångspunkt i jämlikhet, likvärdighet, gemenskap, kulturell mångfald, sunda levnadsvanor och respekt för miljön samt en hållbar utveckling.

20 3 Definitioner (ny paragraf) I denna lag avses med 1) idrott all motions- och idrottsverksamhet som idkas på eget initiativ eller organiserat, med undantag för elitidrott, 2) elitidrott nationellt betydande och på internationell framgång inriktad, målinriktad idrottsverksamhet, samt 3) motion som främjar hälsa och välbefinnande all fysisk aktivitet under olika skeden av livet i syfte att upprätthålla och förbättra hälsan och funktionsförmågan.

21 4 Statens ansvar (ny paragraf) Undervisnings- och kulturministeriet svarar för den allmänna ledningen, samordningen och utvecklingen av idrottspolitiken samt för att allmänna förutsättningar för idrott skapas inom statsförvaltningen. För den regionala förvaltningen av idrotten svarar regionförvaltningsverken. Närmare bestämmelse om deras uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet. Staten ska vid skötseln av sina uppgifter vid behov samarbeta med kommunerna, medborgarorganisationerna och andra aktörer inom idrottssektorn.

22 Lagstifning Respektive ministeriums uppgifter Statsrådets instruktion: respektive ministeriums uppgifter Respektive ministeriums arbetsordning Regeringsprogrammet Den politiska styrningen under respektive regerings mandatperiod Regeringsprogrammet för Jyrki Katainens regering (2011) Regeringsprogrammet för Alexander Stubbs regering (2014) Strukturella paket, rambudgetar etc. Strategier, visioner Ministeriets verksamhet: budgetanslag, styrning genom lagstiftning Informationsstyrning Budgetar, verksamhets- och ekonomiplaner Ministeriets strategiska planering Reformer av lagstiftning Informationsstyrning, t.ex. rekommendationer, särskilda strategier etc. Uppföljning Ministeriets åtgärder för motionsfrämjande Uppföljning av regeringsprogrammet Respektive ministeriums verksamhetsberättelse Statens idrottsråds enkät till ministerierna om motionsfrämjande 2012 Ordf. Harkimos skriftliga spörsmål till ministrarna 2013 Ministerrundan i Statens idrottsråd

23 Idrott och motion sammanhänger med stora samhälleliga utmaningar Äldre personers fysiska förmåga Hälsa och välfärd Ett fungerande försvar Lärande Utgifterna inom sjukoch hälsovården Barns och ungas deltagande Utslagning Läget inom den offentliga ekonomin Integrering av invandrare Utsläppsfri trafik Minna Paajanen 23

24 Gång- och cykelleder Hälsocentraler Daghem Skog Förskoleundervisning Grundläggande utbildning UKM Naturen Seniorsevice Bebyggelse Armén Minna Paajanen 24

25 Alla förvaltningar ska dra åt samma håll UKM, IDROTTSENHETEN idrottspolitiska beslut SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Hälsofrämjande: planering, styrning och övervakning på ett allmänt plan KOMMUNIKATIONSMINISTERIET trafikarrangemang, promenad- och cykelstråk MILJÖMINISTERIET samhällsplanering, rekreationsbruk av naturen, byggda miljöer UKM UTBILDNINGS- OCH FORSKNINGSPOLITIK förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasie- och annan allmänbildande utbildning, morgon- och eftermiddagsverksamhet, yrkesutbildning, vuxenutbildning och fritt bildningsarbete, universitetsundervisning, yrkeshögskoleundervisning och vetenskaplig forskning ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIET sysselsättningen, arbetslivet, näringsverksamhet JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET mångsidigt bruk av naturen, friluftsliv, jakt, fiske, naturturism FÖRSVARSMINISTERIET Idrottsfostran, att se till försvarsmaktens personals aktivitet och funktionsförmåga med tanke på krigs-, kris- och fredstida behov. Fysisk aktivitet, vardagsmotion Samordning

26

27 5 Kommunens ansvar (ny paragraf) Det är kommunernas uppgift att skapa allmänna förutsättningar för idrott på lokal nivå. Kommunen ska skapa förutsättningar för kommuninvånarnas idrottsutövning genom att 1) ordna idrottstjänster samt motion som främjar hälsa och välbefinnande med tanke på olika målgrupper, 2) stödja medborgarverksamhet, medräknat föreningsverksamhet, samt 3) bygga och driva idrottsanläggningar. Ovan i 1 mom. avsedda uppgifter ska inom kommunerna skötas i samarbete mellan olika sektorer samt genom att kommunerna utvecklar det lokala samarbetet, samarbetet mellan kommunerna och det regionala samarbetet och vid behov svarar för andra verksamhetsformer som lämpar sig för de lokala förhållandena och behoven.

28 5 Kommunens ansvar (forts.) Kommunen ska höra sina invånare i centrala beslut som gäller idrotten inom ramen för sin uppgift enligt 27 i kommunallagen (365/1995) att skapa förutsättningar för kommuninvånarna att delta i och påverka kommunens verksamhet. Kommunen ska utvärdera kommuninvånarnas idrottsaktivitet inom ramen för sin uppgift att främja invånarnas hälsa och välbefinnande enligt 12 i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010). När kommunen sköter de uppgifter som avses i 1 mom. verkar kommunen inte i ett konkurrensläge på marknaden, såvida uppgifterna inte genomförs i affärsmässigt syfte och på affärsmässiga grunder.

29 Prissättning av kommunal idrotts- och motionsservice på den fria marknaden? Biblioteks- kultur-, idrotts- och ungdomstjänster är till sin natur lagstadgade uppgifter som ingår i kommunens skyldigheter, men kommunen har rätt att bestämma i vilken utsträckning och på vilket sätt dessa tjänster ordnas. En del av tjänsterna ingår i den kommunala basservicen eller är verksamhet som är har karaktären av basservice. Om verksamheten inte prissätts på marknadens villkor, utan finansieras t.ex. med statsandelar, kan verksamheten inte anses vara affärsmässig. Trafiktjänsterna består till övervägande del av sådana tjänster. Avgörande är verksamhetens karaktär, som ska bedömas från fall till fall..

30 Att bolagisera eller låta bli? KommunalL 126 När en kommun sköter uppgifter i ett konkurrensläge på marknaden ska den överföra skötseln av uppgifterna till ett aktiebolag, ett andelslag, en förening eller en stiftelse (bolagiseringsskyldighet) (IdrottsL 5 : När kommunen sköter uppgifter i enlighet med idrottslagen verkar kommunen inte i ett konkurrensläge på marknaden, såvida uppgifterna inte genomförs i affärsmässigt syfte och på affärsmässiga grunder. Idrottslagen: avsikten är att både trygga idrottstjänsternas karaktär av kommunal basservice och att tjänsterna är tillgängliga för samtliga kommuninvånare på lika villkor. Avsikten är inte att föreskriva om saken på annat sätt än i kommunlagen eller konkurrenslagen. Avgörande är karaktären på den tjänst som bedrivs, och bedömningen görs från fall till fall. Konkurrens- och konsumentverket övervakar att bolagiseringsförpliktelsen efterföljs i första hand söker man en lösning via förhandlingar. Det rekommendaras att kommunen gör en klar åtskillnad mellan dels kommunal (bas) service i form av idrottstjänster och å andra sidan övriga idrottstjänster.

31 Kommunal idrotts- och motionsservice Det är möjligt att man i vissa fall skulle kunna anses att den kommunala verksamhet är av sådant slag att den kan anses konkurrera med dem som tillhandahåller privat service på samma marknad. I och för sig förpliktigas kommunen inte därmed att bolagisera tjänsten; båda ryms nog på en och samma marknad, men ifall kommunen därigenom snedvrider eller förhindrar konkurrensen kan detta föranleda ett ingripande. För kommunens del nås klarhet bäst genom att konsekvent utreda vilka idrottstjänster kommunen erbjuder, vilka andra som tillhandahåller idrottssevice i kommunen och hur väl dessa tjänster passar ihop med varandra. Kommunen kan ordna idrottstjänster i egen regi, tillsammans med idrottsorganisationer eller upphandla dem av en privat tillhandahållare av service.

32 Kommunal praxis Diskussion parvis hurdana idrottstjänster har er kommun, där det kan bli aktuellt att fundera över konkurrens på affärsmässiga grunder? är kommunens egen verksamhet sådan att den kan anses snedvrida eller förhindra konkurrens? finns det exempel på hur idrottstjänster produceras i samarbete tredje sektorn eller privata tillhandahållare av service?

33 8 Statsandel till kommunens idrottsverksamhet Bestämmelser om den statsandel som kommunen beviljas för driftskostnader för idrottsverksamheten finns i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009). Statsandelen ska användas för verksamhet enligt 5 i denna lag.

34 13 Statsunderstöd för idrottsanläggningar I statsbudgeten tas det årligen in ett anslag för beviljande av understöd för anläggningsprojekt som avser idrottsanläggningar och tillhörande fritidslokaler. Understöd beviljas för uppförande, förvärv, ombyggnad och utrustning av idrottsanläggningar avsedda för breda användargrupper. Dessutom kan understöd av särskilda skäl beviljas för annat uppförande av idrottsanläggningar. Understöd beviljas kommuner eller samkommuner eller sammanslutningar där en kommun eller samkommun har bestämmanderätten. Understöd kan även beviljas andra sammanslutningar, om understödet behövs för att uppnå denna lags syften. Bestämmelser om statsunderstöd som avses i 1 mom. finns i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet..

35 Uppföljning av kommuninvånarnas idrottsaktivitet samt olika slags hörande, fungerande praxis och de slags insamlingar av data som finns

36 Tvärsektoriellt samarbete kring idrottande och principen om genomsyrning Enligt hälso. och sjukvårdslagen ska kommunerna bereda en välfärdsberättelse som instrument för planering och utvärdering av samt rapportering om välfärdspolitiken. Inkludera uppgifter om motion och idrott i den! Kommunen ska främja hälsa och välfärd genom samarbeten mellan olika sektorer. Samarbetet mellan kommunens olika förvaltningar är centralt för främjande av motion och idrott. Motion och idrott ska ingå i kommunens allmänna strategiutveckling.

37 Uppföljning av kommuninvånarnas idrottsaktivitet Idrottslagen 5 4 mom.: Kommunen ska utvärdera kommuninvånarnas idrottsaktivitet inom ramen för sin uppgift att främja invånarnas hälsa och välbefinnande enligt 12 i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010). För att motionsfrämjandet ska utgå från kommuninvånarnas behov, måste det finnas uppföjningsdata om deras idrottsaktivitet. - uppgifter om kommuninvånarnas fysiska aktivitet - om användningen av idrottsanläggningarna - om barns och ungas deltagande i klubbverksamhet - om vilka riktade åtgärder som vidtagits

38 Uppföljningsverktyg Enkäten Hälsa i Skolan (THL) rikligt med resultat om högstadieelevers, gymnasiestuderandes och yrkesskolestuderandes levnadsförhållanden, skolvardag, levndsvanor, upplevda hälsotillstånd samt erfarenheter av elev- och studerandehälsovård. MOVE! ett uppföljningssystem kring den fysiska funktionsförmågan (i bruk 2016, barn och unga) Den regionala hälso- och välfärdsundersökningen (ATH) - ger kommuner och samkommuner förutsättningar för att följa upp invånarnas hälsa och välfärd samt faktorer som påverkar dem.

39 Motionerar på fritiden så man blir andfådd högst 1 h per vecka, procentuell andel av eleverna i årskurs 8 och 9 (enkäten Hälsa i Skolan) Hela landet Egentliga Finland

40 Move!- ett uppföljningssystem kring den fysiska funktionsförmågan Move! är ett nationellt datainsamlings- och responssystem som används för att mäta den fysiska funktionsförmågan hos elever i årskurs 5 och 8 i den grundläggande utbildningen. Systemet kan bland annat samla information som kan användas i omfattande hälsoundersökningar om elever i årskurserna 5 och 8.. positivt påverka elevens fysiska, psykiska och sociala funktionsförmåga och välbefinnande handleda eleven att utveckla och iaktta sin egen funktionsförmåga handleda eleven att förstå betydelsen av motion

41 Procentuell andel som inte alls motionerar på fritiden, personer i åldern år

42 Stora svårigheter att gå 500 m, procentuell andel RFV i Västra och Inre Finland

43 Personer som inte motionerar alls på fritiden, procentuell andel

44 Personer som inte motionerar tillräckligt, procentuell andel

45

46 Tillräckligt utbud på motion och idrott

47 Tillräcklig information om motions- och idrottsservice

48 Personer som aktivt deltar i idrotts- eller motionsföreningar Städer/landsbygd , ja 75+ -vuotiaat

49 Aktiva inom idrottsföreningar Kati Lehtonen, LIKES-tutkimuskeskus

50

51 Uppföljningsverktyg(2) Uppföljning av antalet besök olika sätt att samla in data lättast följa upp antalet simhallsbesök föreningarnas data om antalet turer som använts data som föreningarnas själva samlat in och uppgett passerkontrollrapporter/-kort uppföljning av nyttjandet av utomhusanläggningar

52 Parvis diskussioner kring och tips om god praxis Vilka slags uppföljningsdata har ni i/samlar kommunen in i fråga om idrottsaktivitet Fokuserar uppföljningen lika mycket på olika åldersgrupper, eller särskilt på vissa målgrupper? Var finns de största luckorna gällande data? Vilka slags uppföljningsdata samlar ni in om turer/användare som nyttjar kommunens idrottstjänster eller idrottsanläggningar? Utmaningar när det gäller insamling av data?

53 Uppföljning, hur ofta samlas data in? Datainsamlingen skulle kunna göras enligt fullmäktiges mandatperiod och ligga till grund för beslutsfattande, strategiska riktlinjer och konkreta åtgärder Det centrala är att bifoga dessa aspekter till den elektroniska välfärdsberättelsen Undervisnings- och kulturministeriet samlar in riksomfattande data om kommunerna, bl.a. genom att sammanställa TEA-viisari, ATHforskningen, enkäten Hälsa i Skolan och Statistikcentralens insamlade data och förenar dessa data till s.k. kommundata-indikatorer och resultatkort för det kommunala idrottsväsendet. Resultatkortsdata tas fram vartannat år.

54 Kommun X Beviljde bidrag Tea-viisari Motion och idrott, antal Grundrenovering av simhall Idrott för invandrare Projektet hälsofrämjande motion Kommunens välfärdsberättelse Målen och åtgärderna för idrottsaktiviteten i olika åldersgrupper framgår inom idrottssektorn av kommunens verksamhets- och ekonomiplan (bl.a. personer i arbetsför ålder, barn och unga, specialgrupper, invandrare ).

55

56 Hörande av kommuninvånare Idrottslagen 5 3 mom.: Kommunen ska höra sina invånare i centrala beslut som gäller idrotten inom ramen för sin uppgift enligt 27 i kommunallagen (365/1995) att skapa förutsättningar för kommuninvånarna att delta i och påverka kommunens verksamhet. Kommunen ska i sin verksamhet beakta nya former för motion och idrott samt idrottsgrenar när den utvecklar de allmänna förutsättningarna för motion och idrott. t.ex. ungdomsgrenar; parkour, scootering, longboarding, skejting, BMX racing Forskningsprojektet Liikunnan monimuotoistuvat tilat ja tavat ( ), UKM. Liikutukseen asti. Vaihtoehtoliikunta, nuoruus ja erottautumisen mieli. Red. Päivi Harinen, Veli Liikanen, Anni Rannikko, Pasi Torvinen. LIKES.

57 Hörande av kommuninvånare Kommunallagen (410/2015) 22 Möjligheter att delta och påverka Kommuninvånarna och de som använder sig av tjänsterna har rätt att delta i och påverka kommunens verksamhet. Kommunfullmäktige ska se till att det finns mångsidiga och effektiva möjligheter att delta. Kommunen kan främja deltagande och möjligheterna att påverka särskilt: genom att 1) ordna diskussionstillfällen och höranden samt kommuninvånarråd, 2) utreda invånarnas åsikter innan besluten fattas, 3) utse representanter för användarna till kommunala verksamhetsorgan, 4) ordna möjligheter för invånarna att delta i planeringen av den kommunala ekonomin, 5) planera och utveckla servicen tillsammans med dem som använder sig av den 6) stödja planering och beredning av ärenden som utgår från kommuninvånares, idrottsorganisationers eller andra sammanslutningars initiativ

58 Hörande av kommuninvånare Hur? Inkludering på webben; webbhörande Diskussionstillfällen Diskussionstillfällen för olika målgrupper Hörande enligt serviceform Att nå ut så heltäckande som möjligt: Enkäter t.ex. i köpcentra När? Kundnöjdhet/missnöje klarläggs feedback-enkäter för att utveckla tjänster I planeringsskedet för idrottsanläggningar I det skedet man utreder vilka behov som finns

59 Parvis diskussioner kring och tips om god praxis Hur ordnar ni höranden för olika målgrupper? - barn och unga - vuxna - seniorer Vad funkar? vad funkar inte? Hur samlas kundresponsen in? Och hur utnyttjas den? Ge exempel på hur lyckade höranden gått till.

60 KIITOS Sari Virta 60