Kultur och hälsa Egna initierade projekt

Transkript

1 Kultur och hälsa Egna initierade projekt

2 Förord...3 Bakgrund...3 Syfte...3 Mål...3 Metod och avgränsningar...3 Vill du veta mer om pilotprojekten?...4 Redovisning av pilotprojekten Berättande...5 Kort beskrivning av aktiviteten...5 Redovisning av effektmätning...5 Analys av effektmätning...6 Några ord från kulturarbetaren...6 Inspiration i arbetet för utvald personal...6 Slutsatser Musik & Rörelse...7 Kort beskrivning av aktiviteten...8 Redovisning av effektmätning...8 Analys av effektmätning...8 Några ord från kulturarbetaren...9 Kunskapsöverföring till personalen...9 Slutsatser Musik...10 Share Music pedagogiken...11 Kort beskrivning av aktiviteten...11 Redovisning av effektmätning...11 Analys av effektmätning...11 Några ord från kulturarbetaren...12 Slutsatser...12 Förslag på metod för mätning...12 Förlängning av projektet Konst & Bild...13 Kort beskrivning av aktiviteten...13 Redovisning av effektmätning...13 Analys av effektmätning...14 Några ord från kulturarbetaren...14 Slutsatser...14 Förslag på metod för mätning Skapande konst...15 Kort beskrivning av aktiviteten...15 Redovisning av effektmätning...15 Analys av effektmätning...16 Några ord från kulturarbetaren...16 Inspiration i arbetet för utvald personal...16 Slutsatser...16 Redovisning av effektmätning...18 Bilaga 1 Berättande...18 Bilaga 2 Musik & Rörelse...20 Bilaga 3 Musik...24 Bilaga 4 Konst & Bild...26 Bilaga 5 Skapande konst

3 Förord Denna rapport redovisar resultatet av genomförda pilotprojekt inom området Kultur och hälsa hösten 2006 till och med december 2007 (dnr , dnr ). Uppdragsgivare är Norrbottens läns landsting. Resultat för de fyra först presenterade pilotprojekten i rapporten samt text i förord, bakgrund, syfte, mål, metod och avgränsningar är sammanställd av Ingrid Karlsson, projektledare Kultur och hälsa vid division Kultur och Utbildning mellan maj 2006 juni Resultatet för det sista pilotprojektet Skapande konst är sammanställd av Kerstin Hamre som från och med juni 2007 är projektledare Kultur och hälsa, division Kultur och Utbildning. Bakgrund Projektledarens uppdrag är att utveckla och förstärka kopplingen mellan kultur och hälsa i landstingets organisation och med externa aktörer. Ett led i arbetet är att initiera och samverka i projekt med inriktningen kultur eller kulturarbetare för att utveckla delmetoder för uppföljning, utvärdering och mätning av kulturens verkan på vår hälsa och av kulturverksamhet. I denna rapport utvärderas fem pilotprojekt som initierats av projektledaren. Syfte Syftet med pilotprojekten är att utveckla delmetoder för uppföljning, utvärdering och mätning av kulturens verkan på vår hälsa och av kulturverksamhet. Nedan presenteras resultaten från fem pilotprojekt där det har undersökts om kulturaktivitet under ledning av professionell kulturarbetare kan vara ett verktyg i rehabiliteringsprocessen och verka hälsofrämjande för målgruppen/deltagarna i projekten. Projekten riktar sig till två målgrupper, dels personer inom landstingets rehabilitering och dels äldre i huvudsak boende på äldreboende. Kulturyttringen bygger på aktivitet hos deltagarna. Mål Målet är att på sikt permanenta inslag av kultur som ett arbetsverktyg i vård och omsorg. Metod och avgränsningar Valet av metod för projekten skedde i olika steg. Tillvägagångssättet var att läsa igenom litteratur om liknande projekt som hade genomförts i Sverige för att få inspiration om mätmetoder och upplägg. På ett tidigt stadium bestämdes det att mätningarna inte skulle vara av fysisk karaktär. Förkovran skedde även genom att i landstinget kontakta berörda personer för att få information om genombrottsmetoden och Hälsoenkät (SF-12 och 36) och EQ-5D och ICF-metoden. Inga av dessa metoder passade för syftet. Då mätning av kultur är någonting mjukt och då tillvägagångssättet har varit liknande för andra projekt valdes metoden intervjuer och enkäter med relevanta frågor kopplade till respektive projekts syfte. Metoden är densamma för alla projekten. 3

4 Två observatörer bland personalen utsågs (närutvärderare), dessa får frågeställningar att ha med sig under projektet. När projektet är slut intervjuas dessa personer. Resten av personalen är kontrollgrupp och får svara på frågor genom att besvara en enkät vid projektets slut där frågorna överensstämmer med observerande personals frågeställningar. Deltagarna kommer också, i mån av möjlighet beroende på fysisk status, att fylla i en enkät. I kulturarbetarens uppdrag ingår det att i kort dagboksform dokumentera sitt arbete i projektet beträffande metod och uppfattat resultat. Varje projekt avslutas med ett möte där alla inblandade har möjlighet att ge sina synpunkter på projektet. Utifrån intervjusvar och enkäter görs en sammanställning. Det bör betonas att denna rapport inte är vetenskaplig utan en lekmannarapport. Vill du veta mer om pilotprojekten? För att ta del av projektbeskrivningar, titta på kursupplägg eller komma i kontakt med aktuella kulturarbetare eller kontaktpersoner, vänligen kontakta divisionschef Majlis Granström, division Kultur och Utbildning på telefon: , mobiltelefon: eller via e-post: majlis.granstrom@nll.se 4

5 Redovisning av pilotprojekten 1. Berättande Målgrupp: Brukare boende på 3 stycken äldreboenden i Övertorneå kommun Delmetod: Teaterutövande för brukare boende på äldreboende I samverkan med: Övertorneå kommun och Tornedalens folkhögskola Kontaktperson Övertorneå kommun: Kultursekr. Marita Mattsson Barsk Kulturarbetare: Folkhögskolelärare Irene Muskos Projekttid: Tre månader Budget: kr Antal tillfällen med aktivitet: stycken Antal deltagare: 28 stycken Fördelning män respektive kvinnor: 23 kvinnor och 5 män Syfte: Syftet var att undersöka om teater handledd av kulturarbetare kan vara ett arbetsverktyg i äldreomsorgen i Norrbotten för att skapa aktivitet för brukarna och höja livskvaliteten. Metod: Brukarna fick besök av folkhögskoleläraren en gång i veckan i 60 minuter. Deltagandet var frivilligt. Teaterutövandet anpassades efter deltagarnas ork, nivå och språkliga bakgrund. Tanken var att deltagarna utifrån någon av de boendes berättelser skulle utforma en liten scen som spelades upp. Effektmätning: Följande mättes, Verkan på brukarnas hälsa, Ökad aktivitet hos brukarna, Ökad livskvalitet hos brukarna, Inspiration i arbetet för utvald personal Hälsostatus: Deltagarnas ålder var ca år. Majoriteten var över 90 år. De flesta hade rullator eller satt i rullstol, de flesta hade också olika åldershandikapp såsom syn och hörselnedsättning och i viss utsträckning åldersdemens. Kort beskrivning av aktiviteten Den ursprungliga teater inriktningen för projektet fick på ett tidigt stadium ändras. Så här beskriver kulturarbetaren, folkhögskolelärare Irene Muskos förändringen av inriktningen. Min uppgift och förhoppning var att och få igång en enklare form av teaterverksamhet med deltagarna. Det visade sig dock ganska snart att flera av deltagarna hade stora problem med närminnet. Det fanns också alltför många i varje grupp som av olika orsaker inte ville eller klarade av att läsa text. Detta trots att texterna som användes var rejält förstorade. Så gott som alla deltagare hade svårigheter att röra sig och var beroende av sina rullatorer. Vi var alltså ganska begränsade av att den verksamhet som skulle till behövde utföras sittande. De deltagare som läste gjorde det gärna och var mycket duktiga på det. Efter ca två gånger bestämde jag mig för att släppa tanken om att göra teater och koncentrerade mig istället på att hitta litteratur och material som vi kunde använda som utgångspunkt i samtal. Vi började läsa och samtala kring olika teman som fanns i litteraturen eller som vi själva kom på efterhand. Se bilaga 1. Redovisning av effektmätning 5

6 Analys av effektmätning Verkan på brukarnas hälsa Fysisk hälsa: Det har inte kunnat påvisas någon effekt på brukarnas fysiska hälsa. Psykisk hälsa: Positiva effekter. Påverkan på den psykiska hälsan kan påvisas. Ökad aktivitet hos brukarna Ökad aktivitet: Positiva effekter. Påverkan på deltagarnas aktivitet kan påvisas. Lättare att vårda brukarna: Nej. Projektet har inte gett någon effekt här. Ökad livskvalitet hos brukarna Bättre livskvalitet: Ja. Påverkan på livskvaliteten kan påvisas. Positiv sinnesstämning: Ja. Påverkan på sinnesstämningen hos brukarna kan påvisas. Önskar fortsätta: Majoriteten av deltagarna vill fortsätta. Några ord från kulturarbetaren Jag skulle gärna se en fortsättning av projektet i någon form. Jag kan mycket väl tänka mig att ordinarie personal som frigörs från sin huvudsakliga verksamhet mycket väl kan leda liknande kurser både på sin egen arbetsplats och på något annat boende. Jag skulle rekommendera att man inte arbetar med fler än två grupper per dag. Inspiration i arbetet för utvald personal Tanken var att det skulle ske en överföring till personalen så att de kunde driva aktiviteten på egen hand. Många i personalen kände sig inspirerade av aktiviteten och tyckte den var mycket bra, särskilt att få inspiration till nya samtalsämnen från förr i tiden. Men personalens brist på tid gör att det är svårt att få kontinuitet och personalen betonar också värdet av att någon kommer in utifrån och hälsar på. Det mest troliga, trots kulturarbetarens reflektion, är att det är lättast att låta en kulturarbetare genomföra aktiviteten. Slutsatser Positiv verkan på brukarnas psykiska hälsa kan påvisas, med betoning på att kultur är en färskvara och behöver fyllas på kontinuerligt, således är kontinuiteten mycket viktig. Nivån får inte vara för avancerad. Det kräver stor flexibilitet av den person som håller i verksamheten då målgruppen har en hög ålder och varierande åldershandikapp. Vana måste också finnas att möta äldre människor i deras miljö. Personalen behöver inte genomföra kulturaktiviteterna utan det finns ett värde i att någon kommer in utifrån. Kulturarbetaren är välbehövlig. 6

7 Lyckat projekt som går utifrån kursupplägg att använda sig av i hela länet. Billig aktivitetsform som ger effekter på den psykiska hälsan och deltagarna vill ha, efter att ha provat på, denna typ av aktivitet. Effektmätningen har varit tillräcklig och räckt för projektet. 2. Musik & Rörelse Målgrupp: Brukare boende på äldreboende och hemtjänsten brukare i Arvidsjaurs kommun. Brukarna på äldreboendet delades upp i två grupper, en med demenssjukdom och en friskare grupp. Delmetod: Dans för äldre och dementa boende hemma och på äldreboende I samverkan med: Dans i Nord och Arvidsjaurs kommun Kontaktperson Dans i Nord: Danskonsulent Maria Rydén Kontaktpersoner Arvidsjaurs kommun: Kulturchef Kristina Grubbström, Samordnare Kultur i vården Kickie Sjöberg Kulturarbetare: Danspedagog Lena Rydström Projekttid: Sex månader Budget: kr Antal tillfällen med aktivitet: 20 stycken Antal deltagare: I snitt har 6-8 personer deltagit per grupp Fördelning män respektive kvinnor: I grupperna på äldreboendet har 90% varit kvinnor och i gruppen med hemtjänstens brukare 80%. Syfte: Huvudsyftet var att undersöka om dans handledd av danspedagog kan vara ett arbetsverktyg i äldreomsorgen i Norrbotten för att skapa aktivitet för brukarna och höja livskvaliteten. Dans har i olika projekt för äldre varit mycket framgångsrikt i övriga Sverige och forskning finns kring ämnet. Syftet var också att danspedagogens arbete skulle vara en inspirationskälla för ordinarie personal i deras fortsatta arbete, tanken var att personalen efter projektets slut själva skulle kunna ha dans som aktivitet för de äldre. Metod: Grupperna fick besök av danspedagogen en gång i veckan. Tiden anpassades efter ork och förmåga. Gruppen med demenssjukdom utövade aktiviteten i 20 minuter. Äldre boende på servicehuset utövade aktiviteten i 30 minuter och hemtjänstens brukare orkade minuters aktivitet. Deltagandet var frivilligt. Dansutövandet anpassades efter brukarnas nivå, ork och handikapp. Under de tre sista månaderna förde danspedagogen över kunskap till personal och samordnaren för vården med tanken att man skulle kunna fortsätta och bedriva arbetet med dans för äldre som en del i arbetet med kultur i vården efter projektets slut. Tanken är att pilotprojektet skulle kunna ligga till grund för liknande arbeten på andra äldreboenden i länet. Effektmätning: Följande mättes, Verkan på brukarnas hälsa, Ökad aktivitet hos brukarna, Ökad livskvalitet hos brukarna, Kunskapsöverföring till utvald personal Hälsostatus: För de två grupperna på äldreboendet varierade åldern från 80 år och uppåt. De flesta hade rullator eller satt i rullstol, de flesta hade också olika åldershandikapp såsom syn och hörselnedsättning och nedsatt rörelseförmåga. En grupp hade diagnosen demens. Den sista gruppen var hemtjänstens brukare, personer som bodde hemma men som hade hjälp av hemtjänsten, många av dem hade lättare funktionshinder. 7

8 Kort beskrivning av aktiviteten I projektbeskrivningen används ordet dans men i samband med projektstarten ändrades inriktningen till musik och rörelse. Aktiviteten har utförts sittande för samtliga grupper på grund av deltagarnas hälsostatus. Gruppen med demens: Till musik, i ett varligt och mycket lugnt tempo slussar danspedagogen gruppen igenom olika övningar. De som inte kan eller förstår vilken rörelse som ska göras får hjälp av personalen. Äldre på äldreboendet och hemtjänstens brukare: Med musik i bakgrunden arbetar danspedagogen med lekfulla visualiseringsövningar där deltagarna själva är aktiva med rörelser samtidigt som de får använda sin fantasi. Ett exempel, händerna dyker ner i en låtsaspool där deltagarna själva berättar om vad man hittar i poolen - vilket kan vara allt från fiskar till otäcka paddor. Se bilaga 2. Redovisning av effektmätning Analys av effektmätning Grupp med demenssjukdom Verkan på brukarnas hälsa Fysisk hälsa: Det har inte kunnat påvisas någon effekt på brukarnas fysiska hälsa. Psykisk hälsa: Det har inte kunnat påvisas någon effekt på brukarnas psykiska hälsa. Ökad aktivitet hos brukarna Ökad aktivitet: Nej. Projektet har inte gett någon effekt här. Lättare att vårda brukarna: Nej. Projektet har inte gett någon effekt här. Ökad livskvalitet hos brukarna Bättre livskvalitet: Nej. Projektet har inte gett någon effekt här. Positiv sinnesstämning: Personalen vet inte medan brukarna svarar ja, för stunden. Önskar fortsätta: Brukarna svarar att de inte vill fortsätta medan personalen tror att de vill. Grupp, friskare boende i servicelägenhet Deltagarnas svar redovisas. Personalunderlaget var för litet. Verkan på brukarnas hälsa Fysisk hälsa: Nej. Majoriteten av brukarna upplever samma nivå före som efter projektet. Några hävdar dock att de har blivit rörligare. Psykisk hälsa: Positiva effekter. Påverkan på den psykiska hälsan kan påvisas. 8

9 Ökad aktivitet hos brukarna Ökad aktivitet: Positiva effekter. Påverkan på brukarnas upplevelse av pigghet kan påvisas. Ökad livskvalitet hos brukarna Bättre livskvalitet: Positiva effekter. Påverkan på brukarnas livskvalitet kan påvisas. Positiv sinnesstämning: Positiva effekter. Påverkan på brukarnas sinnesstämning kan påvisas. Önskar fortsätta: Brukarna är mycket nöjda och önskar fortsätta. Grupp hemtjänstens brukare Deltagarnas svar redovisas. Hemtjänstens personal har inte intervjuats då deltagaren bor i eget boende. Verkan på brukarnas hälsa Fysisk hälsa: Positiva effekter. Påverkan på den fysiska hälsan kan påvisas. Psykisk hälsa: Positiva effekter. Påverkan på den psykiska hälsan kan påvisas. Ökad aktivitet hos brukarna Ökad aktivitet: Positiva effekter. Påverkan på deltagarnas aktivitet kan påvisas. Ökad livskvalitet hos brukarna Bättre livskvalitet: Nej. Projektet torde inte ha gett någon effekt här. Positiv sinnesstämning: Positiva effekter. Påverkan på deltagarnas sinnesstämning kan påvisas. Önskar fortsätta: Samtliga deltagare är mycket nöjda och önskar fortsätta. Några ord från kulturarbetaren För att veta vad jag ska göra behöver jag ta reda på vad deltagarna kan göra. Så min utgångspunkt blir att undersöka deltagarnas rörelseförmåga. Kunskapsöverföring till personalen En del i projektet var kunskapsöverföringen från danspedagogen till personalen. Danspedagogen har vid två tillfällen undervisat personalen. Svårigheter har varit att få en eller två eldsjälar att ta vid. Fysiska hinder var att personalen går på schema och arbetar oregelbundna tider. Två stycken chefsbyten har också ägt rum under projekttiden. Slutsatser att dra är att det i dagsläget är bäst att bekosta en kulturarbetare som kommer in utifrån och genomför aktiviteten, även vid samtal önskar personalen själva det. Ett annat alternativ skulle vara att från projektets början utse en person anställd av kommunen som på förhand är bestämd att överta aktiviteten. Denna person lärs upp av kulturarbetaren. 9

10 Slutsatser Musik och rörelse har betydelse för den fysiska och psykiska hälsan och är en uppskattad aktivitet för hemtjänstens brukare och den friskare gruppen på äldreboendet som främst har psykiska fördelar. Rent kroppsligt är det viktigt att sätta in aktiviteten tidigt. Kontinuiteten är också oerhört viktig. De äldre blir förvirrade om aktiviteten uteblir en vecka. Genom observationer har rörligheten ökat markant hos några av deltagarna. Gruppen med demens har inte uppskattat aktiviteten om man ser till utvärderingen men denna grupp är svårare och bör följas under en längre tid och gärna av någon utifrån som kan följa och notera eventuella framsteg. Personalens inställning påverkar också brukaren då den är beroende av ledsagning och dylikt. Valet av musik kan förbättras. Det är viktigt att ha musik som de äldre känner igen. I framtiden bör personalen, som känner brukarna bäst, välja ut deltagare till grupperna. I detta projekt var det sjuksköterskan som valde ut. Ett uppskattat projekt som är enkelt att tillämpa på andra äldreboenden i länet under förutsättning att en lämplig ledare finns att tillgå. Effektmätningen har varit delvis tillräcklig men för att fastställa ett entydigt resultat bör mätningen göras över en längre tid, särskilt för gruppen med demens. 3. Musik Målgrupp: Patienter intagna på Rehab Medicin avdelning 42N, Sunderby sjukhus Delmetod: Musikutövande inspirerat av Share Music pedagogiken för patienter intagna på Rehab Medicin på Sunderby sjukhus I samverkan med: Framnäs folkhögskola och Sunderby sjukhus (avd. 42N) Kontakperson Framnäs folkhögskola: Rektor Bo Olofsson Kontaktperson Rehab Medicin: Enhetschef Lisa Karlsson-Lindström Kulturarbetare: Musikpedagog Marita Henningsdotter Lovnér Projekttid: Tre månader Budget: kr Antal tillfällen med aktivitet: 12 stycken Antal deltagare: 2-4 deltagare per tillfälle Fördelning män respektive kvinnor: Majoriteten har varit män Syfte: Huvudsyftet var att undersöka om musik under ledning av professionell kulturarbetare kunde vara ett verktyg i rehabiliteringsprocessen och verka hälsofrämjande för patienterna på rehabmedicin avdelning 42N och ryggmärgskadade patienter på angränsande avdelning. Ytterligare ett syfte fanns som var att skapa mervärde för patienterna och öka deras livskvalitet under tiden de vistades på Sunderby sjukhus. Förhoppningen var också att patienterna fortsätter att utöva eller lyssna på musik efter tiden vid sjukhuset. Metod: Patienterna fick besök av musikpedagogen en till två gånger i veckan i 60 minuter. Deltagandet var frivilligt. Den musikaliska verksamheten var utformad så att patienterna var aktivt deltagande. Alla musikaliska uttryck, vare sig de görs av en professionell eller en patient på en rehabavdelning har ett musikaliskt och konstnärligt uttryck. 10

11 Det är grundtanken både för Share Music ( och för projektet. Att delta och kunna bidra aktivt och kreativt till en musikalisk händelse är stärkande både fysiskt och psykiskt. Metodiken anpassades efter patienternas rörlighet, kommunikativa förmåga och mentala kondition. Effektmätning: Följande mättes, Verkan på patienternas hälsa och rehabilitering, Ökad aktivitet hos brukarna, Ökat mervärde och livskvalitet för patienterna under vistelsen på rehabmedicin, Väckt intresse för att lyssna på eller utöva musik hos patienterna. Hälsostatus: Deltagarnas ålder varierade från 25 år och uppåt. De flesta var runt 60 år. Diagnosen varierade från stroke till förvärvad hjärnskada. Samtliga personer hade nedsatt rörelsefunktion och var under medicinsk behandling. Share Music pedagogiken Share Music startades på Nordirland 1985 av läkaren Michael Swallow. Hans idé var att ge människor med funktionsnedsättning förutsättningar att utvecklas inom musik, tillsammans med professionella ledare. Sedan 2002 finns Share Music i Sverige. Musiken är det viktiga och alla kan vara med oavsett handikapp t ex kan man med teknikens hjälp spela instrument även om rörligheten är nedsatt. Kort beskrivning av aktiviteten Deltagarna har samlats i ett rum där de har fått lyssna och vara aktiva till musik. Musikpedagogen har spelat tvärflöjt. Deltagarna har också fått lyssna till rytmer och i mån av rörlighet kompat på trummor, shakers och speciella plaströr boom whakers. De har även sjungit till musik och satt ord till egen komponerad musik med hjälp av musikpedagogen. Se bilaga 3. Redovisning av effektmätning Analys av effektmätning Verkan på patienternas hälsa Fysisk hälsa: Vissa positiva effekter. Stimulerar till spontana rörelser om patienten kan och vill vara aktiv. Fysiskt välbefinnande av att lyssna på musik. Psykisk hälsa: Positiva effekter. Påverkan på den psykiska hälsan kan påvisas. Verkan på patienternas rehabilitering Snabbare rehabilitering går inte att påvisa. Dock får patienten motiverande avbrott i den ordinarie rehabiliteringen. Ökad livskvalitet hos patienterna Bättre livskvalitet: Positiva effekter. Påverkan på livskvaliteten kan påvisas. Positiv sinnesstämning: Positiva effekter. Påverkan på sinnesstämningen hos brukarna kan påvisas. 11

12 Väckt musikintresse hos patienterna Fortsatt musicerande: Hälften har svarat ja och hälften vet ej. De som har svarat ja har gjort det under förutsättning att patienterna blir erbjuden aktiviteten som ett alternativ, de tror alltså inte på ett utövande på egen hand. Några ord från kulturarbetaren Genom att leka med musiken har man avväpnat den. Deltagarna har fått med sig känslan att det inte är konstigare än så att utöva och skriva musik. Varje tillfälle har lockat till skratt. Slutsatser En del patienter har inte orkat eller velat delta. De som inte har orkat är mycket trötta under sin första tid på sjukhuset, det är också många aktiviteter som ska hinnas med. De äldre som inte har velat delta har antingen inte velat eftersom de aldrig tidigare har utövat musik på detta sätt. De yngre som inte har velat vara med har troligtvis tackat nej eftersom de upplever någon form av prestationsångest, man är rädd för att göra bort sig. För de patienter som valt att delta har projektet haft en positiv påverkan på den psykiska hälsan och sinnesstämningen. I viss mån påverkas den fysiska hälsan eftersom spontana rörelser aktiveras. Musiken är också ett bra avbrott i den konventionella rehabiliteringen. För att mäta en djupare effekt på rehabiliteringen bör projektet pågå över en längre tid och göras tillsammans med vetenskapen. Se stycket förslag på metod för mätning. Effekter av aktiviteter torde öka ju tidigare insatserna görs därför är det bra att börja redan på sjukhuset. Men det går också mycket väl att använda sig av pilotprojektet i ett senare skede av rehabiliteringen t ex när patienterna befinner sig i eftervården, primärvården eller som en aktivitet när rehabiliteringstiden är över. Under projekttiden har det varit ett mycket gott samarbete med vården och personalen, vilket är en förutsättning för att genomföra denna typ av aktivitet. Förslag på metod för mätning Denna effektmätning har fungerat väl för en första ytlig skanning men för att få en fördjupad effektmätning av rehabiliteringseffekten i en vårdsituation är mitt förslag att den sker på ett vetenskapligt sätt, då det i rehabiliteringssituationen pågår många parallella skeenden. Det är svårt att se effekterna av ett enskilt projekt om inte rätt verktyg används. Jag förordar därför ett samarbete med högskola eller universitet. Förlängning av projektet Projektet har varit så uppskattat att det har förlängts med tre månader from april till juni

13 4. Konst & Bild Målgrupp: Personer i rehabilitering i eftervården, primärvården på Rehab Centrum (Björskatans VC) Delmetod: Konst och bild som ett arbetsverktyg inom rehabiliteringen, primärvården Kontaktperson Rehab Centrum: Arbetsledare Joakim Norström Kulturarbetare: Konstnär Eva Stina Sandling Projekttid: Fem månader Budget: kr Antal tillfällen med aktivitet: 17 stycken Antal deltagare: 2-4 deltagare per grupp (en förmiddags- och en eftermiddagsgrupp) Fördelning män respektive kvinnor: Några fler kvinnor än män Syfte: Huvudsyftet var att undersöka om konst och bild under ledning av professionell kulturarbetare kunde vara ett verktyg i rehabiliteringsprocessen och verka hälsofrämjande för målgruppen beskriven nedan. Ytterligare två syften fanns, dels att skapa mervärde för patienterna och öka livskvaliteten under den tid som rehabiliteringen pågick på Rehab Centrum, och dels att väcka intresse för konstnärens arbete och bildens betydelse. Förhoppningen var att patienterna efter tiden i projektet själva sökte upp t ex konstutställningar. Metod: Patienterna fick besök av konstnären en gång i veckan i 60 minuter. Deltagandet var frivilligt. Konst och bild tillfällena anpassades efter patienternas ork och förmåga. Konst och bild tillfällena byggde på aktivitet från deltagarnas sida. Effektmätning: Följande mättes, Verkan på patienternas hälsa och rehabilitering, Ökat mervärde och livskvalitet för patienterna under vistelsen på Rehab Centrum, Väckt intresse för konst och bild hos patienterna Hälsostatus: Deltagarnas ålder varierade från 40 år och uppåt. Majoriteten var mellan år. Diagnosen varierade från stroke till förvärvad hjärnskada. Samtliga personer hade nedsatt rörelsefunktion och några hade problem med minnet. Kort beskrivning av aktiviteten Alla människor i alla tider och kulturer har haft och har bilden som språk. Bilden är ett skelett som vi hänger upp mycket ordlös kommunikation på i samhället. Kan jag på ett eller annat sätt hålla/greppa en krita eller penna kan jag också uttrycka och förmedla mig. Exempel på övningar har varit t ex teckna med kol, rita av stilleben och collageteknik. Se bilaga 4. Redovisning av effektmätning 13

14 Analys av effektmätning Verkan på patienternas hälsa Fysisk hälsa: Det har inte kunnat påvisas någon effekt på patienternas fysiska hälsa. Psykisk hälsa: Positiva effekter. Påverkan på den psykiska hälsan kan påvisas. Verkan på patienternas rehabilitering Snabbare rehabilitering går inte att påvisa. Ökad livskvalitet hos patienterna Bättre livskvalitet: Ja, främst för de patienterna som fick fortsätta med Konst och bild när deras rehabiliteringstid var över på Rehab Centrum. Positiv sinnesstämning: Ja, främst för de patienterna som fick fortsätta med Konst och bild när deras rehabiliteringstid var över på Rehab Centrum. Väckt konstintresse hos patienterna Fortsatt målande och att titta på bilder: Hälften har svarat ja och hälften vet ej. De som svarat ja tror bara att de personer som har haft det som intresse tidigare fortsätter, de andra möjligtvis om de blir erbjudna aktiviteten i grupp. Några ord från kulturarbetaren Deltagarnas bemötande har varit varmt och stimulerande. Lärorik och meningsfull verksamhet som jag gärna skulle vilja fortsätta med och utveckla vidare. Slutsatser Projektet sammanföll med en omorganisering av Rehab Centrums arbetssätt där personalen nu i högre grad besöker patienten i hemmet istället för att patienten kommer in och är på Rehab Centrum. Antalet deltagare vid Konst och bild tillfällena blev därför inte så stort som det kunde ha varit. För att till fullo genomföra ett sådant här projekt bör det vara ett tätt samarbete mellan kulturarbetaren och personalen. Denna gång var det inte möjligt på grund av omorganiseringen. Positiv effekt på den psykiska hälsan och sinnesstämningen kan påvisas framför allt för de personer som fick möjlighet att fortsätta utöva aktiviteten även efter det att de var färdigrehabiliterade vid Rehab Centrum. Aktiviteten torde vara en utmärkt sådan efter rehabiliteringstiden, då sinnena och motoriken får fortsätta att tränas och deltagarna får möjlighet att mötas i grupp. För att mäta en djupare effekt på rehabiliteringen bör projektet pågå över en längre tid och göras tillsammans med vetenskapen. Se stycket förslag på metod för mätning. Denna delmetod går bra att praktisera på andra verksamheter t ex inom äldreomsorgen. 14

15 Förslag på metod för mätning Denna effektmätning har fungerat väl för en första ytlig skanning men för att få en fördjupad effektmätning av rehabiliteringseffekten i en vårdsituation är mitt förslag att den sker på ett vetenskapligt sätt, då det i rehabiliteringssituationen pågår många parallella skeenden. Det är svårt att se effekterna av ett enskilt projekt om inte rätt verktyg används. Jag förordar därför ett samarbete med högskola eller universitet. 5. Skapande konst Målgrupp: Personer med en färdig medicinsk utredning och klar diagnos. Metod: skapande aktiviteter. I samverkan med: Sunderby folkhögskola Kontaktperson: Lars-Lennart Stenberg, Sunderby folkhögskola Projekttid: fyra månader Budget: kr Antal tillfällen med aktivitet: 5 tillfällen/grupp under 2,5 veckor Antal deltagare: 67 personer Fördelning män respektive kvinnor: 20 män och 47 kvinnor. Syfte: Syftet var att undersöka om konst under ledning av en professionell kulturarbetare kan vara ett arbetsverktyg i rehabiliteringsprocessen och verka hälsofrämjande för målgruppen genom att låta deltagarna uttrycka sin livssituation i skapande verksamhet. Metod: Konstpedagogen besökte deltagarna vid Garnis vid fem tillfällen under den rehabiliteringsperiod på 2,5 veckor som de tillbringade på Garnis Rehabcenter. Varje pass var 2x60 minuter, dock anpassat efter deltagarnas förutsättningar. Deltagandet var frivilligt.. Effektmätning: verkan på deltagarnas hälsa, verkan på deltagarnas rehabilitering, ökad livskvalitet samt väckt konstintresse bland deltagarna. Vidare mättes inspiration i arbetet för utvald personal. Hälsostatus: Garnis Rehabcenter i Boden är en länsövergripande rehabiliteringsresurs med inriktning på reumatologi, neurologi och långvarig smärtproblematik. Patienter som remitteras till Garnis är som regel medicinskt utredda och har en klar diagnos. Under en rehabiliteringsperiod stannar patienterna i snitt 2,5 veckor. Kort beskrivning av aktiviteten Den konstnärliga verksamheten utformades så att deltagarna deltog aktivt men att de anpassades efter deras rörlighet, kommunikativa och mentala kondition. Under ledning av konstpedagog och i samvaro med andra fick deltagarna prova olika material och deras uttrycksmöjligheter genom lustfyllda och kreativa övningar. Se bilaga 5. Redovisning av effektmätning 15

16 Analys av effektmätning Verkan på deltagarnas hälsa Fysisk hälsa: Det har inte kunnat påvisas någon effekt på deltagarnas fysiska hälsa. Psykisk hälsa: Positiva effekter är tydliga och kan påvisas. Verkan på deltagarnas rehabilitering Snabbare rehabilitering går inte att påvisa. Ökad livskvalitet hos deltagarna Bättre livskvalitet: Ja, och många upptäckte nya möjliga fritidssysselsättningar och gav därmed många inspiration till att fortsätta efter rehabiliteringen. Positiv sinnesstämning: Ja, konsttillfällena innebar stunder med mycket skratt, glädje och trevlig samvaro Väckt konstintresse hos deltagarna Mer än hälften av deltagarna poängterar att de avser fortsätta med skapande i någon form även efter rehabiliteringen. Några ord från kulturarbetaren Deltagarna har överlag upplevt Färg och Form -passen som meningsfulla och roliga. Kreativiteten har lockats fram genom lek och kravlösa övningar. Konsten/skapandet har avväpnats och blivit mer lättillgänglig för deltagarna. Den har också fungerat som en bra dörröppnare till reflektion över den egna situationen på ett avdramatiserat sätt. För många blev passen en slags starter att återuppta tidigare konstutövande eller hantverk, de insåg vikten av kreativa stunder för att må lite bättre. En verksamhet med utvecklingspotential som jag gärna skulle vilja fortsätta med. Inspiration i arbetet för utvald personal På Garnis Rehab Center har man i sitt ordinarie program olika skapande aktiviteter. Det som var nytt i detta projekt var den reflekterande delen, att deltagarna, i skrift, fick möjlighet att uttrycka vad de känner vilket bland annat tillfört personalen insikter om hur deltagarna tänker. Nya tekniker samt att aktiviteterna var styrda i grupp och pararbeten har också gett idéer och inspiration. Alla rehabgrupper kunde delta utifrån den egna förmågan. Projektet skänkte mycket glädje och skratt i grupperna. Slutsatser Skapandeaktiviteterna har haft positiva effekter när det gäller den psykiska hälsan och sinnesstämningen och många av deltagarna har påpekat att aktiviteterna inneburit att man för en stund kopplat ifrån smärtan, att konsttillfällena bidragit till glädje och skratt samt inte minst att man sett att det finns möjligheter till nya fritidssysselsättningar när man lämnar Garnis. 16

17 Projektet har varit lyckat och mycket uppskattat såväl bland deltagare som bland personalen. Personalen nämner särskilt den reflekterande delen där deltagarna fick möjlighet att uttrycka vad de känner. Detta tillförde viktiga insikter som varit bra för personalen. Positivt var också att alla rehabgrupper kunde delta utifrån de egna förutsättningarna. Projektet har dock tagit tid från det ordinarie schemat vilket innebar att det blev svårt för personalen att få ihop det övriga, ordinarie programmet eftersom en arbetsterapeut knöts upp till projektet för en halv dag/tillfälle varför man i en eventuell utveckling av projektet får ta detta i beaktande. På Garnis har man i den ordinarie verksamheten många olika skapande aktiviteter varför man funderat på att ge arbetsterapeuterna möjlighet till kompetensutveckling/kunskapsöverföring om nya tekniker och genomföras genom arrangerandet av handledning/utbildningstillfällen ledda av konstpedagogen. Mätning av djupare effekter på rehabiliteringen bör ske på ett vetenskapligt sätt då det i en rehabiliteringssituation pågår flera olika processer samtidigt. Används inte rätt mätmetoder blir det svårare att se effekterna av ett enskilt projekt. 17

18 Redovisning av effektmätning Bilaga 1 Berättande Deltagare Femton stycken deltagare, från samtliga tre boenden, besvarade enkäten. Det var tillåtet att använda personalen till hjälp när man hade svårt att fylla i enkäten själv. Enkäten bestod av tre enkla frågeställningar för att alla skulle förstå och ha möjlighet att besvara, svarsalternativen var ja, nej och vet ej. Samtliga svarade ja på frågan om de blev gladare av att läsa, berätta och titta på bilder. På frågan Känner du dig piggare när du har läst, berättat och tittat på bilder, svarade tretton stycken ja, två svarade vet ej. Sista frågan var Vill du fortsätta med att läsa, berätta och titta på bilder. Fjorton stycken var positiva medan en person svarade nej. Personal och observatörer Samtliga svar har sammanställts. Det svar som är vanligaste förekommande redovisas. Följande alternativ är valbara ja, nej och vet ej. I första hand finns det möjlighet att kommentera sitt svar i enkäten om man har kryssat i ja. När majoriteten har svarat ja redovisas nedan 1-3 av huvudargumenten. Totalt har nitton stycken personal svarat på enkäten och sex stycken observatörer intervjuats. Fråga: 1. Kan du se någon positiv effekt på brukarnas fysiska hälsa som hör ihop med pilotprojektet? Majoriteten svarade: Vet ej Observatörerna: Nej 2. Kan du se någon positiv effekt på brukarnas psykiska hälsa? Majoriteten svarade Ja: Brukarna blir gladare, piggare och mer harmoniska (lugnare). De mår bra av att samtala om gamla tider och delge andra. (Minnet kommer tillbaka.) Observatörerna: Stimulerande att någon (kulturarbetaren) kommer utifrån. 3. Kan du se att brukarna har blivit aktivare under tiden som de har deltagit i pilotprojektet? Majoriteten svarade Ja: De blir piggare. De ser fram emot nästa tillfälle. Observatörerna: De pratar mer sinsemellan. 4. Har det under tiden för pilotprojektet varit lättare att vårda brukarna? (Har de t ex tagit mer initiativ själva?) 18

19 Majoriteten svarade Nej eller Vet ej. Observatörerna kan inte heller se att det har varit lättare att vårda brukarna under pilotprojektet. 5. Verkar brukarna ha fått ett bättre mervärde och/eller en bättre livskvalitet under tiden för pilotprojektet? Majoriteten svarade Ja: Att få tid att prata och lyssna på andra ger en känsla av att vara värdefull. När man får berätta och delge erfarenheter och kunskap till andra blir man stolt. Observatörerna: Bättre livskvalitet! Anhöriga positiva. 6. Ser du en positiv effekt på brukarnas sinnesstämning under pilotprojektet? Majoriteten svarade Ja: De är gladare och förväntansfulla. Effekten varar bara under tiden som aktiviteten pågår. Observatörerna: Gladare och piggare! 7. Tror du någon av brukarna kommer att vilja fortsätta med att läsa, berätta och titta på bilder när pilotprojektet är slut? Majoriteten svarade: Ja, Intresse finns. Observatörerna: Ja de vill fortsätta! 8. Tycker du att du har fått inspiration att använda böcker och bilder som ett verktyg i ditt ordinarie arbete? Majoriteten svarade Ja: Att utgå från bilder och böcker för att skapa samtalsämnen är bra. I mån av tid. Observatörerna håller med. 9. Finns det delar av folkhögskolelärarens arbete som du kommer att fortsätta att använda dig av som ett verktyg i ditt arbete? Majoriteten svarade Vet ej. Av dem som svarat ja, kommer i huvudsak att använda sig av bilder. Observatörerna: Tveksamt om de kommer att använda sig av detta i arbetet. 10. Tycker du folkhögskolelärarens arbetsinsats har varit värdefull? Majoriteten svarade Ja (Det finns ingen möjlighet att kommentera svaret.) 11. Allmänt hur har du upplevt detta pilotprojekt? Bra, personalen hoppas på en fortsättning. 19

20 Bilaga 2 Musik & Rörelse Grupp med demenssjukdom Deltagare Projektledaren hade inte möjlighet att vara på plats och tyvärr blev det därför en hopblandning av enkäter och flera av deltagarna fick en enkät som inte var tänkt för dem utan för de andra grupperna, den var alldeles för avancerad men med hjälp av personalen fyllde de ändå i den. Totalt har åtta stycken brukare svarat på enkäten. Fråga: 1. Upplever du någon positiv effekt på din fysiska hälsa som hör ihop med pilotprojektet? Majoriteten svarade Nej 2. Upplever du någon positiv effekt på din psykiska hälsa? Alla svarade Nej 3. Har du blivit aktivare under tiden som de har deltagit i pilotprojektet? Majoriteten svarade Nej 4. Har det under tiden för pilotprojektet varit lättare att vårda brukarna? (Har de t ex tagit mer initiativ själva?) Alla svarade Nej 5. Har du fått ett bättre mervärde och/eller en bättre livskvalitet under tiden för pilotprojektet? Majoriteten svarade Nej 6. Har du upplevt en positiv effekt på din sinnesstämning under pilotprojektet? Majoriteten svarade Ja: Försökt delta och tyckt att det var roligt för stunden. Deltagit bättre än personalen trott. 7. Vill du fortsätta med musik och rörelse när pilotprojektet är slut? Alla svarade Nej Personal Samtliga svar har sammanställts. Det svar som är vanligaste förekommande redovisas. Följande alternativ är valbara ja, nej och vet ej. I första hand finns det möjlighet att kommentera sitt svar i enkäten om man har kryssat i ja. När majoriteten har svarat ja redovisas nedan 1-3 av huvudargumenten. Totalt har tre stycken personal svarat på enkäten. Inga observatörer har deltagit på grund av personal- och chefsbyte. 20

21 Fråga: 1. Kan du se någon positiv effekt på brukarnas fysiska hälsa som hör ihop med pilotprojektet? Majoriteten svarade Vet ej 2. Kan du se någon positiv effekt på brukarnas psykiska hälsa? Av den som har svarat Ja (svaren fördelade sig jämt över ja, nej och vet ej) Vårdtagaren tycker det är mycket trevligt med nya aktiviteter. 3. Kan du se att brukarna har blivit aktivare under tiden som de har deltagit i pilotprojektet? Majoriteten svarade Nej 4. Har det under tiden för pilotprojektet varit lättare att vårda brukarna? (Har de t ex tagit mer initiativ själva?) Alla svarade Nej 5. Verkar brukarna ha fått ett bättre mervärde och/eller en bättre livskvalitet under tiden för pilotprojektet? Majoriteten svarade Nej 6. Ser du en positiv effekt på brukarnas sinnesstämning under pilotprojektet? Majoriteten svarade Vet ej 7. Tror du någon av brukarna kommer att vilja fortsätta med musik och rörelse när pilotprojektet är slut? Alla svarade Ja: Främst tror de att de som hör till de aktivare vill fortsätta. 8. Tycker du att du har fått kunskap att använda musik och rörelse som ett verktyg i ditt ordinarie arbete? Alla svarade Nej 9. Finns det delar av danspedagogens arbete som du kommer att fortsätta att använda dig av som ett verktyg i ditt arbete? Alla svarade Nej 10. Tycker du danspedagogens arbetsinsats har varit värdefull? Majoriteten svarade Nej (Det fanns ingen möjlighet till att ge någon kommentar.) 11. Allmänt, hur har du upplevt detta pilotprojekt? Majoriteten svarade Dåligt: En kommentar är att många övningar är för komplicerade och att musiken inte känns passande, vårdtagarna känner inte igen den. 21

22 Grupp friskare boende i servicelägenhet Deltagare Samtliga svar har sammanställts. Det svar som är vanligaste förekommande redovisas. Följande alternativ är valbara ja, nej och vet ej. I första hand finns det möjlighet att kommentera sitt svar i enkäten om man har kryssat i ja. När majoriteten har svarat ja redovisas nedan 1-3 av huvudargumenten. Totalt har sju stycken brukare svarat på enkäten. Fråga: 1. Hur uppfattade du din hälsa innan du tog del av musik och rörelse? (Skriv fritt.) Varierande svar från bra till dålig. 2. Hur uppfattar du din hälsa efter att ha deltagit i musik och rörelse? (Skriv fritt.) Majoriteten uppfattar att deras hälsa ligger på samma nivå som före projektet. Några menar att de mår bättre och har en bättre rörlighet. 3. Har din hälsa på något sätt påverkats positivt av deltagandet i Musik och rörelse? Majoriteten svarade Ja: Roligt träffa andra och det är nyttigt att röra på kroppen. 4. Känner du dig mer rörlig efter att ha deltagit i Musik och rörelse? Majoriteten svarade Nej 5. Känner du dig piggare efter att ha deltagit i musik och rörelse? Majoriteten svarade Ja: Fått göra något roligt och annorlunda med andra i grupp. Gladare. 6. Känner du att du har fått ett mervärde och/eller en bättre livskvalitet under tiden du har haft musik och rörelse? Majoriteten svarade Ja: Roligt och kul! 7. Har du uppfattat någon effekt på din sinnesstämning under tiden du har haft musik och rörelse? Majoriteten svarade Ja: Gladare, för stunden känns det bättre. 8. Har du en önskan att fortsätta med musik och rörelse nu när projektet är slut? Majoriteten svarade Ja: Så att kroppen inte stelnar till. 9. Tycker du danspedagogens arbetsinsats har varit värdefull? Majoriteten svarade Ja (Det finns ingen möjlighet att kommentera svaret.) 22

23 10. Allmänt, hur har du upplevt projektet med musik och rörelse? Majoriteten tycker det har varit Bra. Personal Bara två av personalen har besvarat en enkät. Det är för litet underlag och redovisas därför inte. Inga observatörer har deltagit på grund av personaloch chefsbyte. Grupp med hemtjänstens brukare Deltagare Samtliga svar har sammanställts. Det svar som är vanligaste förekommande redovisas. Följande alternativ är valbara ja, nej och vet ej. I första hand finns det möjlighet att kommentera sitt svar i enkäten om man har kryssat i ja. När majoriteten har svarat ja redovisas nedan 1-3 av huvudargumenten. Totalt har fyra stycken brukare svarat på enkäten. Fråga: 1. Upplever du någon positiv effekt på din fysiska hälsa som hör ihop med pilotprojektet? Alla svarade Ja: Håller igång kroppen. 2. Upplever du någon positiv effekt på din psykiska hälsa som hör ihop med pilotprojektet? Alla svarade Ja: Man blir gladare av att röra sig och lyssna på musik. 3. Har du blivit aktivare under tiden som de har deltagit i pilotprojektet? Majoriteten svarade Ja: Går bättre och bättre att röra sig. 4. Har du fått ett bättre mervärde och/eller en bättre livskvalitet under tiden för pilotprojektet? Majoriteten svarade Vet ej: Projektet torde inte ha gett någon effekt här. 5. Upplever du en positiv sinnesstämning under pilotprojektet? Alla svarade Ja: Gladare och bättre humör! 6. Vill du fortsätta med musik och rörelse när pilotprojektet är slut? Alla svarade Ja: Det är uppiggande, visst vill jag det. 7. Tycker du att danspedagogens arbetsinsats har varit värdefull? Alla svarade Ja Det finns inte möjlighet att kommentera sitt svar.) 8. Allmänt, hur har du upplevt detta pilotprojekt? Alla svarade Mycket bra: Man blir glad. Viktigt att röra på sig och hålla igång. Positivt träffa de andra i gruppen. 23

24 Bilaga 3 Musik Deltagare Bara en av deltagarna har velat besvara en enkät. Orsakerna till att man inte vill är flera, ork, man är i en utsatt situation etc. Ifyllandet är frivilligt. Urvalet, en person är för litet och redovisas därför inte. Personal och observatör Samtliga svar har sammanställts. Det svar som är vanligaste förekommande redovisas. Följande alternativ är valbara ja, nej och vet ej. I första hand finns det möjlighet att kommentera sitt svar i enkäten om man har kryssat i ja. När majoriteten har svarat ja redovisas nedan 1-3 av huvudargumenten. Totalt har tre stycken personal svarat på enkäten och en observatör. Då personalen bara hade möjlighet att undvara en observatör till projektet redovisas personalens och observatörens svar tillsammans. Fråga: 1. Kan du se någon positiv effekt på patienternas fysiska hälsa som hör ihop med pilotprojektet? Majoriteten svarade Ja: Musiken stimulerar till spontana rörelser. Att lyssna på musik ger fysiskt välbefinnande. 2. Kan du se någon positiv effekt på patienternas psykiska hälsa som hör ihop med pilotprojektet? Majoriteten svarade Ja: Det syns att patienterna trivs. Ser glädje och leenden. Effekten är för stunden. 3. Kan du se någon positiv effekt på patienternas rehabilitering som hör ihop med pilotprojektet? Av dem som svarade Ja (hälften svarade Vet ej) Vetskapen om att kultur-musik har en positiv hälsoeffekt, att ta in denna vetskap och omsätta det i den ordinarie rehabiliteringen. Mer motiverad patient, ger ett bra avbrott, blir positiv och mer lättmotiverade till rehabilitering. 4. Verkar patienternas rehabilitering på något sätt ske snabbare under pilotprojektet än vad den annars brukar göra? Majoriteten svarade Vet ej 5. Verkar patienterna ha fått ett bättre mervärde/och eller en bättre livskvalitet under tiden för pilotprojektet? Majoriteten svarade Ja: Ja, i den stunden som patienten har musik, svårt att uttala sig om långtidseffekten. Livskvalitet för stunden. 24

25 6. Ser du en positiv effekt på patienternas sinnesstämning under pilotprojektet? Majoriteten svarade Ja: Ja för stunden! Gladare och mer leenden. Återigen svårt att avgöra eventuell långtidseffekt. 7. Tror du någon av patienterna kommer att fortsätta att utöva eller lyssna på musik efter tiden vid Sunderby sjukhus? Av dem som svarat Ja (hälften har svarat Vet ej) Ja, om de erbjuds någon form av musikverksamhet där de kan fortsätta med musikutövande. 8. Tycker du musikpedagogens arbetsinsats har varit värdefull? Majoriteten svarade Ja (Det finns ingen möjlighet till att ge någon kommentar.) 9. Allmänt, hur har du upplevt detta pilotprojekt? Alla svarade Mycket bra: Förhöjer patienternas livskvalitet och ett bra avbrott i den konventionella rehabiliteringen. 25

26 Bilaga 4 Konst & Bild Deltagare Bara två av deltagarna har velat besvara en enkät. Orsakerna till att man inte vill är flera, ork, man är i en utsatt situation etc. Ifyllandet är frivilligt. Urvalet, två personer är för litet och redovisas därför inte. Personal och observatörer Samtliga svar har sammanställts. Det svar som är vanligaste förekommande redovisas. Följande alternativ är valbara ja, nej och vet ej. I första hand finns det möjlighet att kommentera sitt svar i enkäten om man har kryssat i ja. När majoriteten har svarat ja redovisas nedan 1-3 av huvudargumenten. Totalt har fyra stycken personal svarat på enkäten och två stycken observatörer intervjuats. Fråga: 1. Kan du se någon positiv effekt på patienternas fysiska hälsa som hör ihop med pilotprojektet? Majoriteten svarade Vet ej: Behövs ett större patientunderlag för att utvärdera. Observatörerna: Svårt att säga, hade behövt mäta före och efter. 2. Kan du se någon positiv effekt på patienternas psykiska hälsa som hör ihop med pilotprojektet? Majoriteten svarade Ja: Positivt att kunna skapa någonting. En patient började måla igen efter att ha haft Konst och bild. Observatörerna: Självförtroendet stärks när man vågar skapa på ett blankt papper. Baksidan är att ett blankt, vitt papper även kan ge prestationsångest. 3. Kan du se någon positiv effekt på patienternas rehabilitering som hör ihop med pilotprojektet? Majoriteten svarade Vet ej: Svårt att se då flera olika delar ingår i patientens sammanlagda rehabilitering. Observatörerna: Man hade behövt hålla på en längre tid, kolla före, i mitten och efteråt. 4. Verkar patienternas rehabilitering på något sätt ske snabbare under pilotprojektet än vad den annars brukar göra? Hälften svarade Nej och hälften Vet ej Observatörerna: Återigen man hade behövt hålla på en längre tid, kolla före, i mitten och efteråt. 26

27 5. Verkar patienterna ha fått ett bättre mervärde/och eller en bättre livskvalitet under tiden för pilotprojektet? Majoriteten svarade Vet ej Observatörerna: Ja, för dem som ville vara med. 6. Ser du en positiv effekt på patienternas sinnesstämning under pilotprojektet? Majoriteten svarade Vet ej: Svårt att säga, i så fall de patienter som kom hit utifrån som var specifikt intresserade. Observatörerna: Ja, för dem som ville vara med. 7. Tror du någon av patienterna kommer att fortsätta att måla och titta på konst när rehabiliteringstiden på Rehab Centrum är slut? Av dem som svarade Ja (hälften svarade Vet ej) Ja, de som är specifikt intresserade sedan tidigare. Observatörerna: Bara den som har intresset sedan tidigare kommer nog att fortsätta. Nyväckt intresse kan finnas men då behövs det någon som sätter igång och håller vid liv genom gruppverksamhet. Oerhört viktigt med aktivitet efter rehabiliteringstiden i vården. 8. Tycker du konstnärens arbetsinsats har varit värdefull? Alla svarade Ja (Det finns ingen möjlighet till att ge någon kommentar.) 9. Allmänt, hur har du upplevt detta pilotprojekt? Alla svarade Bra. Bra med projekt. Konstnären har varit bra på att inspirera och få igång. Såg varje patient och vad de hade skapat. Sällan gruppaktivitet på Rehab Centrum utan tar normalt emot patienten individuellt. För litet underlag av patienter för att kunna se effekter. Dock spännande sätt att arbeta och nå människor. 27