Komplettering till ansökan Projekt P47 Helsingborgs Stad m.fl.: EVAA Integrerad systemlösning inom Energi VA Avfall; Teknisk Förstudie
|
|
- Emma Lindström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ert datum: DNR 28/2011 Er beteckning: & / (8) Komplettering EVAA ansökan DfHS soka Sofie.karlsborn@helsingborg.se Delegationen för Hållbara städer m.hallbarastader@environment.ministry.se Boverket astrid.hakansson@boverket.se Komplettering till ansökan Projekt P47 Helsingborgs Stad m.fl.: EVAA Integrerad systemlösning inom Energi VA Avfall; Teknisk Förstudie EVAA är ett delprojekt inom stadsförnyelseprojektet H+ i Helsingborgs Stad. EVAA drivs i samverkan mellan staden och de regionala aktörerna Öresundskraft, NSVA och NSR, i syfte att ta fram principer för innovativa, integrerade systemlösningar inom Energi, Vatten, Avlopp och Avfall i H+ området, samt att undersöka, designa och därefter implementera dessa. En övergripande utgångspunkt, är att de integrerade systemlösningarna säkerställer att H+ som område, sett över året, kan generera ett energiöverskott, vilket härleds tillbaka till stadens övergripande mål om ett energineutralt Helsingborg Denna utgångspunkt koordinerar EVAA projektet i syfte att förorda ett antal principer, om vilka parterna förväntas kunna fatta beslut om i december Samtliga deltagande parter ser vikten av tidig och kontinuerlig samverkan för att höja vår gemensamma kunskapsnivå och beredskap, samt säkerställa kvaliteten och genomförbarheten i de principer som tas fram inom ramen för EVAA. EVAA har sedan ansökans inlämning bedrivits som en förstudie i syfte att ta fram övergripande principer för hållbara systemlösningar. Det handlar om att kunna specificera vilka funktionella krav vi har på framtida systemlösningar alltså vad vi förväntar oss att systemlösningarna ska kunna leverera/klara av när de är implementerade. Den tekniska förstudie som utgör grunden för ansökan till Delegationen möjliggör en fördjupad teknisk prövning av de principer som föreslås, innan staden slår fast vilka tekniska/infrastrukturella system som förordas för implementering. Relaterat till Delegationens beslut och Boverkets yttrande per , ger Helsingborgs Stad m.fl. genom EVAA projektet följande kompletteringar till tidigare inlämnad ansökan: Svar på fördjupningsfråga: Integrerade och smarta system tillämpas redan på andra håll. Vilka förebilder för systemen finns? Det har inte varit svårt att hitta förebilder inom smarta system och integrerade lösningar. EVAA projektet har bl.a. besökt och inspirerats av Kongahälla i Kungälvs kommun ett kvarter som ska generera plus i energikalkylen bl.a. genom samverkan med näringsidkare som låter täcka verksamhetens tak med solceller. H+ kontoret SHIP Besöksadress: Bredgatan 11 Postadress: Helsingborg Tele Fax
2 2 (8) Flera av Sveriges största stadsförnyelseprojekt har också bidragit som kunskapskällor och inspiration t.ex. Norra Djurgårdsstadens innovativa lösningar inom VA hantering, smarta nät och sopsugssystem, och Västra Hamnen i Malmö där staden och exploatörerna har arbetat aktivt med energibesparingar långt bättre än BBR. I Borås kommun har man valt att satsa på en samlokalisering av avfallsanläggning, kraftvärmeverk och avloppsreningsverk, vilket också har inspirerat. I Västerås kommun har man i en del områden börjat med enklare typer av lågtemperatursystem för värmedistribution. Bland annat kombineras detta med lågenergibyggnader. I Hamburg finns det största utbyggnadsprojektet i sitt slag i Europa där man arbetar med nya sorters tekniklösningar. Likaså finns internationella exempelprojekt, t.ex. Masdar City i Abu Dhabi som byggs utifrån stränga krav på hållbarhet, samtidigt som man profilerar staden som en hub för hållbara innovationer. Även kinesiska superstäder som Caofeidian som ska vara koldioxidneutral och just bygga på integrerade system har varit en förebild. Inom EVAA-projektet har vi trots allt haft svårt att hitta goda exempelprojekt som faller inom ramen för det vi vill utveckla för H+ området. Många av de goda exempel vi har hittat bygger på att antingen bygga nya stadsdelar/städer, eller att inom existerande stadsmiljöer bryta upp existerande infrastruktur och ersätta med annat. Detta rimmar inte helt med de tankegångar vi har i EVAA, och H+ projektet. H+ projektet i stort syftar till att integrera nytt med gammalt, d.v.s. återanvända och bruka så mycket som möjligt igen snarare än att riva och bara bygga nytt. Detta ligger i linje med bl.a. de kulturmiljöanalyser som utarbetats inom ramen för H+ projektet, och som utpekar byggnadsminnen och annan kulturmiljövård inom området. Vi ska kunna integrera och hitta lösningar som är funktionella och skapar mervärde även i existerande byggnader och för existerande fastighetsägare. Vi måste hitta system som är tillräckligt flexibelt för att kunna rymma både det gamla och det nya, och samtidigt kunna säkerställa att vi når upp till den övergripande principen om energiöverskott. När det gäller specifika tekniska lösningar har vi funnit ett flertal av olika system som integrerar VA och energiförsörjning, eller avfall och energiförsörjning, men vi har inte lyckats hitta exempel där man tar EVAA:s helhetsgrepp på Energi, Vatten, Avlopp och Avfall. Svar på fördjupningsfråga: Vad ska göras rent praktiskt? Ska det komma fram i förstudien (som omfattas eller inte av ansökan)? För att ge en heltäckande bild beskriver kompletteringen vad som kommer att göras rent praktiskt i EVAA projektet från start till slut, med tyngdpunkt på förstudiefasen. 1. Förstudiefas. Förstudiefasen omfattar en inledande del, i syfte att kunna besluta om principer för hållbara systemlösningar (beskrivet ovan). Målet med den inledande delen är att studera goda exempel och att utifrån kända lösningar fokusera på möjliga synergieffekter mellan energi, vatten, avlopp
3 3 (8) och avfall. Utifrån de principer som förordas kan beslut tas om vilka tekniska och/eller infrastrukturella lösningar som bör utvecklas och implementeras i H+ området. Denna inledande förstudie genomförs under 2011, med målet att presentera principer i december De övergripande utgångspunkterna, förutom skapandet av energiöverskott över året, som vi arbetar med i EVAA projektet för att kunna konkretisera våra principer är: Maximal flexibilitet mellan nya och gamla system Maximal resurseffektivisering Maximal återföring av resurser, kretsloppstanken Maximal anpassning till klimatförändringar/externa påverkansfaktorer Optimalt nyttjande av resurser, samnyttjande Optimala driftsförutsättningar Optimal koppling mellan stad och land Minimalt med restprodukter Minimala utsläpp genom hela det processuella förloppet Minimala kostnadsförändringar för slutkund Principerna kommer att röra sig från stort till smått, från det övergripande infrastrukturella till det fastighetsspecifika. Även om inga tekniska lösningar kommer att anges, ska principerna ändå vara så pass konkreta att de gör det möjligt att peka på olika lösningar som gör att de kan uppnås. Den del av förstudiefasen som omfattas av ansökan till Delegationen: Ett bifall från Delegationen skulle innebära att EVAA projektet genom en teknisk förstudie ges möjlighet att simulera och studera ett antal av dessa möjliga lösningar utifrån H+ områdets unika förutsättningar, innan beslut om val av tekniska lösningar fattas. Denna förstudie är önskvärd för att ännu bättre kunna säkerställa att de principer som EVAA beslutat att sträva efter faktiskt uppnås. En teknisk förstudie planeras innehålla följande moment: Insamling och sammanställning av relevanta mätdata från staden och bolagen, bl.a. Energiförbrukning/capita/m2 el. likn. Energislag samt framtida projektioner Omfattning ledningsnät samt drift (Energi samt VA) Spill/tapp från anläggningar/ledningsnät Avfallsmängder/återvinningsmängder/capita/fraktion el. likn. Transportsträckor för avfallshantering och återvinning Potentiella energibringare i området (ex. färjetrafik) Mängder svartvatten, gråvatten, dagvatten etc. Nederbördsmängder, vattentillflöden Klimatmätningar (ex. stigande havsnivåer, extrema och medel, fluktuerande grundvattennivå) från bl.a. SMHI
4 4 (8) Studier av och ställningstaganden kring lokala, nationella och internationella krav bl.a. inom Energieffektivisering Vattenhantering Avloppshantering Avfallshantering Återvinning Återanvändning/återbruk Avfallsprevention och -minimering Transporter Mikroklimat Klimatpåverkan Studier av påverkansmöjligheter/lokalt ställda krav, t.ex. i: Exploateringsavtal Miljöbyggprogram SYD LEED BREEAM Annan hållbarhetscertifiering Val av tekniska lösningar att studera Genomförande av tester på tekniska lösningar Analys av resultat Ekonomiska kalkyler Resilience-studier (Motståndskraft mot extern påverkan/klimatförändringar) Utökad analys av möjliga val Sammanställning och rekommendationer inför beslut om val av lösningar Arbetet kommer att drivas av en arbetsgrupp bestående av representanter från samtliga medverkande parter. Denna arbetsgrupp samverkar på lika villkor, finansieras av alla parter, och driver arbetet kring de gemensamma systemen och möjliga gemensamma lösningar som bidrar till det övergripande målet att skapa ett energiöverskott sett över året. Den inre arbetsgruppen har i sin tur kopplat till sig arbetsgrupper i respektive verksamhet (dvs. inom staden, Öresundskraft, NSR respektive NSVA) bestående av intern expertis som driver det interna arbetet med EVAA frågeställningarna. H+ projektet har en uttalad önskan att låta projektområdet vara ett fullskalelaboratorium för studenter, i det att H+ Projektet ska kunna utgöra case för empiriska studier, möjlig testarena för olika initiativ mm. I syfte att ytterligare förstärka stadens samarbete med Lunds Universitet Campus Helsingborg har EVAA projektet en förhoppning om att kunna involvera studenter och/eller forskare i arbetet med att bidra med kunskap till den tekniska förstudien. Dessa skulle i så fall delta inom ramen för sina uppsatser och eller pågående forskningsprojekt. Genom hela den tekniska förstudien kommer den röda tråden vara att de beslut som fattas kring system att designa vidare och sedan implementera ska skapa ett vinna-vinna koncept för både parterna, medborgarna, fastighetsägarna och framtida exploatörer. En huvudutgångspunkt för EVAA projektet är att de lösningar som slutgiltigt föreslås inte ska innebära merkostnader för kund när de implementerats. Detta ställer höga krav på inte bara den tekniska, utan även den ekonomiska genomförbarheten på lösningar. Dessutom har ju H+ området som tidigare nämnts de specifika förutsättningarna att det nya ska samexistera med det gamla, d.v.s. det ska finnas
5 5 (8) positiva incitament även för existerande fastighetsägare att arbeta för att detta genomförs. Här är även en viktig utgångspunkt att lösningarna ska ha en användarvänlighet, och en möjlighet för brukarna att få återkoppling. H+ Miljöprofil, en av förutsättningarna för EVAA projektet har som ett av sina fem profilområden Hållbar Urban Livsstil. Människor i H+ förväntas göra medvetna hållbara val i vardagen, och även om de lösningar som EVAA syftar till att implementera i mångt och mycket ska vara osynliga och bidra till vår dagliga komfort, ska det finnas möjligheter att få personlig återkoppling på hur man lever och vilka val man gör. Som en del av simuleringarna kommer även brukarvänligheten, driftsvänligheten och möjligheten till återkoppling vara en parameter, vilket också implicit innebär att det kommer att föras en medborgardialog i syfte att ta fram önskemål kring återkoppling mm. EVAA projektet syftar till att kunna föreslå lösningar både för de övergripande infrastrukturella systemen kopplade till Energi, Vatten, Avlopp och Avfall, men även sådant som kommer att behöva implementeras i eller i nära anslutning till fastigheterna. Därför måste det också ske en noggrann avvägning kring kravställande på existerande och framtida fastighetsägare. Staden har en möjlighet att specificera och reglera vilka förutsättningar som gäller genom t.ex. exploateringsavtal med nya exploatörer, och det gäller återigen att skapa ett koncept där exploatörer ser nyttan i att ansluta sig till dessa krav. I förlängningen är ju självklart önskan att exploatörerna ska ställa ännu högre krav på sig själva och vara de som driver utvecklingen. När det gäller existerande fastighetsägare är det om möjligt ännu viktigare att kunna visa på även den ekonomiska nyttan med att implementera föreslagna lösningar. Arbetet med att hitta lösningar för de EVAA-specifika områdena ska också på ett självklart sätt anpassas till stadens övergripande arbete när det gäller infrastruktur och flöden, men också när det gäller klimatanpassningar och ekosystemtjänster. Förutom att utreda hur större infrastrukturella system ska klara av utmaningar med högsta högvatten och eventuella höjda grundvattennivåer, bör det undersökas hur t.ex. dagvattenflöden och det Blågröna stråket (den vatten- och grönstruktur som förväntas löpa genom området) i H+ kan nyttjas för att bidra med motståndskraft och kapacitet (s.k. resilience ) vid översvämningar, höga flöden mm. Dessutom bör det undersökas hur man säkerställer en maximal återföring av resurser, t.ex. i form av biomassa, gödsel, vatten mm. i området efter olika nyttjandeprocesser (rötning, energiutvinning, rening mm.). Sammantaget arbetar EVAA projektet utifrån samtliga tre perspektiv på hållbarhet, exempelvis - miljömässigt utifrån att minska klimatpåverkan, - ekonomiskt utifrån att maximera anpassningsbarheten, och - socialt utifrån minimal kostnadspåverkan för kund Resultatet som arbetas fram skall ligga till grund för beslut i EVAA:s styrgrupp, parternas ledningsgrupper och styrelser. Resultatet ska även behandlas politiskt. Målet är att det arbete som utförs inom ramen för EVAA teknisk förstudie ska kunna vara användbart i allt framtida arbete inom stadens energi-, vatten-, avlopps- och avfallssektorer. Även om H+ området är case för EVAA projektet, ska lösningarna även kunna implementeras i andra områden i första hand i Helsingborg, och i andra hand på andra platser. I ursprunglig ansökan till Delegationen beskrivs ytterligare ansatser till informations- och kunskapsspridning (se punkt 9 och 11). Resultatet av den tekniska förstudien kan bli en del av förverkligandet av bl.a. stadens miljöprogram, energistrategi, avfallsplan och VA-plan. Utöver detta ligger arbetet i linje med den fördjupande översiktsplanen för H+ och H+ miljöprofil. Arbetet inom ramen för EVAA teknisk förstudie kan i förlängningen komma att påverka översiktsplan och markanvändning i H+
6 6 (8) området om det t.ex. skulle vara så att en samlokalisering av anläggningar föreslås. Då detta i dagsläget inte är möjligt att fastslå kan vidare beskrivning såsom efterfrågats i Boverkets yttrande inte ges. Arbetet med den tekniska förstudien kan påbörjas efter bifall från Delegationen, i början av 20, och förväntas pågå under 20. Efter förstudiefasen följer ett arbete med att förankra och besluta om investering för övergripande infrastrukturella system och satsningar. Detta, och nedan beskrivna delar av arbetet omfattas inte av ansökan till Delegationen. 2. Designfas Efter att beslut om val av lösningar har fattats påbörjas och genomförs designfasen. I denna fas projekteras för övergripande infrastrukturella system som ska hantera flödena av energi, vatten, avlopp och avfall, och som ska hanteras och förvaltas av staden och/eller bolagen. Designfasen ska säkerställa att principerna uppnås och att de tekniska lösningarna kan implementeras på ett optimalt sätt. Här är det ytterst viktigt att skapa flexibilitet i systemen, så att det finns en anpassningsbarhet både för det gamla och för det nya. Det genomförs även fördjupade studier kring de utvalda tekniska lösningar som föreslagits finnas i eller i nära anslutning till själva fastigheterna. För sådana lösningar är målet med designfasen att kunna sätta samman en idékatalog till nuvarande fastighetsägare och framtida exploatörer, i syfte att inspirera dem att själva ta lead och implementera best practice-lösningar i sina fastigheter. 3. Implementeringsfas Denna fas kommer att pågå under lång tid, och beräknas vara avslutad när H+ området en dag är färdigutbyggt målbilden idag är år Detta perspektiv ställer ytterligare krav till systemens flexibilitet, eftersom utvecklingen sannolikt inte kommer att stå still under denna tidsperiod, kopplat med ständigt ökade krav från myndigheter och beslutsfattare. Och om EVAAprojektet ska stå upp för sina utgångspunkter så vill vi ju att fastighetsägarna själva ska driva arbetet och implementera best-practice över tiden, vilket än en gång pekar på vikten av ett flexibelt system. Ytterligare kompletteringar med bakgrund i Boverkets yttrande: Gällande uppföljning: EVAA projektet kommer kontinuerligt att följas upp, både under arbetets gång och efter färdigställande. Helsingborgs stad har ett antal verktyg för uppföljning inom olika dimensioner av hållbar utveckling, bl.a. HUT, och MiljöByggProgram SYD, som EVAA kommer att nyttja för uppföljning. Dessutom sker ett kunskapsutbyte och lärande i form av utvärdering tillsammans med Lomma Kommun avseende projekt Lomma Hamn, där EVAA projektet genom H+ deltar. Utöver dessa verktyg kommer uppföljning av EVAA projektet att ta avstamp i de utgångspunkter som beskrivs på sid 3 i denna komplettering. Dessa utgångspunkter bryts ner i mätbara mål, och som tidigare beskrivet berörs aspekter av samtliga tre dimensioner av hållbar utveckling i dessa.
7 7 (8) Uppföljning kommer därefter att ske i samband med sammanställning och rekommendationer i den tekniska förstudien, för att säkerställa att det givits goda förutsättningar för att målen ska kunna uppnås (det blir svårt att göra något annat än uppskattningar i detta stadium). De mätbara målen kommer att följas upp på liknande sätt genom designfasen, här återigen med utgångspunkt i att det blir uppskattningar baserat på förstudiens resultat. Det är först efter implementering som de mätbara målen verkligen kan följas upp. Eftersom H+ området har en så pass lång genomförandetid ska målen efterhand kunna revideras och skärpas utifrån externa krav, ifall de ursprungliga målen inte lever upp till framtida krav och regler. Också då olika delar av H+ området kommer att bebyggas och olika fastigheter kommer att ansluta sig till systemet vid olika tidpunkter, bör system samt fastigheter att följas upp individuellt. Budget för EVAA projektet - Teknisk förstudie: Under genomförandet av den inledande förstudien har arbetsgrupp och styrgrupp beslutat att revidera ner kostnaderna för en teknisk förstudie, efter överväganden kring tidsåtgång, kompetensbehov och utredningsbehov. Tidigare bedömd kostnadsomfattning var kr, med sökt stöd på kr. Reviderad budget: Projektledning 1 2 Konsultarvoden 3 Projektplanering Övrigt/Oförutsett Summa 4 Sökta medel från Delegationen Medel från externa samverkansparter (NSR, NSVA och Öresundskraft) kr kr kr kr kr Kr kr Den tekniska förstudien så som presenterad i ansökan kan inte genomföras utan stöd från Delegationen. Samverkansparterna i EVAA projektet har avsatt medel för intern projektledning enligt ovan, samt en mindre del till konsultarvoden i den tekniska förstudien. Dock räcker inte dessa egna avsatta medel för att kunna genomföra de tekniska utredningar, simuleringar mm. som krävs för att nå tillfredsställande resultat i studien. 1 Innefattar Arbetsgrupp bestående av projektledare (35 %), delprojektledare från samverkansparterna (3 st. à 20 %), projektmedarbetare från samverkansparterna(2 st. à 10 % + 1 st. à 5 %). Styrgrupp (5 st x 20h). Intern kompetens från samverkansparterna (4x250h), samt slutrapport till Delegationen. 2 Innefattar ersättning till externa experter som handlas upp och/eller deltar i teknisk förstudie med kompetens, inom ramen för simuleringar, tekniska utredningar, rapportskrivning etc. 3 Här ingår möten, studiebesök, konferensdeltagande mm. som är faktiska kostnader och inte resurstimmar i projektet. 4 Denna post tar höjd för eventuella tillkommande utredningsbehov, kompetensbehov eller annat oförutsett under projektets gång.
8 8 (8) Tidplan för EVAA projektet Teknisk förstudie Delmoment Jan- Feb- Mar- Apr- Maj- Jun- Jul- Aug- Sep- Okt- Nov- Dec- Jan- 13 Feb- 13 Förankring i organisation Insamling ( ) mätdata (...) Ställningstaganden ( ) krav ( ) Påverkansmöjligheter ( ) krav Val av tekniska lösningar att studera Genomförande av tester Analys av resultat Ekonomiska kalkyler Resilience studier Utökad analys av möjliga val Sammanställning/rekommendationer Beslut Karta över H+ området i Helsingborg, samma avgränsning gäller EVAA projektet.
Om detta blir en lyckad dag
Om detta blir en lyckad dag så känner ni er inspirerade av det spännande, ambitiösa H+projektet så har ni med er hem en tydlig bild av förutsättningarna så återkommer ni med en tankegång på hur ert företag
Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling INVESTERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103
PM Energistrategi för H+ Bakgrund. Plusenergi. Energiberäkningar
Energistrategi för H+ Bakgrund Öresundskraft har sedan 2011-06-29 arbetat med den övergripande målsättningen att skapa ett effektivt och hållbart energisystem för H+. Arbetet har bedrivits av en projektgrupp
Komplettering av ansökan till projekt nr 46 Stadens ljud samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet
2011-10-17 Malin Rizell malin.rizell@helsingborg.se Tel 042-107569 Dnr 28/2011 Delegationen för Hållbara städer Boverket Komplettering av ansökan till projekt nr 46 Stadens ljud samexistens och metodutveckling
Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten
Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33
Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057
Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424
Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT
Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8
Projektplan. Av projektledaren: Rowan Wright Miljöstrategiska enheten
Projektplan Av projektledaren: Rowan Wright Miljöstrategiska enheten Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 2 2. UPPDRAGET... 3 3. SYFTE... 3 4. MÅL... 3 5. TIDPLAN... 4 6. PROJEKTSTRUKTUR... 4 6.1 ADMINISTRATION...
Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33 Stockholm 1. Uppgifter
Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33 Stockholm 1. Uppgifter
PM - Revidering av avfallsplan och avfallsföreskrifter Dnr KS14/
2014-12-19 Malin Attlin Avfallsingenjör 08-560 39 392 Malin.Attlin@ekero.se - Revidering av avfallsplan och avfallsföreskrifter Dnr S14/314-309 1. Inledning 1.1 Behov av revidering Enligt 80 Avfallsförordningen
Miljöprofil
www.hplus.helsingborg.se Miljöprofil Resurseffektiv stad Varför en miljöprofil? För att uppfylla H+ vision om en långsiktigt hållbar stadsutveckling har Miljöprofil H+ tagits fram. Denna ska fungera som
Ramverk för Gröna obligationer
program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort inklusive koncernen Västerås stad uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet i koncernen
Samverkan för stärkt krisberedskap genom behovsanalysprocessen
Samverkan för stärkt krisberedskap genom behovsanalysprocessen Aktörsgemensamt CBRNE-möte 170126 Ingrid Nilsson Folkhälsomyndigheten Ingrid.nilsson@folkhalsomyndighetn.se 2016-12-19 Behovsanalysprocessen
2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år
216, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna 16-64 år Öppet arbetslösa i GR (16-64år) Göteborg Totalt Göteborg Totalt jan 328 514 13 351 418 743 372 351 169 762 422 31 155 93 17 988 jan 342
TOTALT 5036700. BUDGET Modulär cykelparkering som ett skalbart sätt att utveckla cykelparkering Borås Stad
BUDGET Modulär cykelparkering som ett skalbart sätt att utveckla cykelparkering Borås Stad Åtgärd Kostnad Moduler 1300000 Inredning 800000 VA 55000 Återställningsarbeten VA 55000 nät 60000 Återställningsarbeten
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0
Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling
Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling Detta dokument är ett utkast på kärnfrågor för ett svenskt certifieringssystem för hållbar stadsutveckling. Kärnfrågorna syftar till att fungera
STADS- INNOVATIONER - STÖD TILL SPETSTEKNIKER OCH AVANCERADE SYSTEM- LÖSNINGAR
STADS- INNOVATIONER - STÖD TILL SPETSTEKNIKER OCH AVANCERADE SYSTEM- LÖSNINGAR Stockholm 23-24 mars Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-03-28 1 Sebastian Dahlgren- Axelsson, Innovationsstrateg
B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen
B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen 2016-01-19 Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@folkhalsomyndigheten.se Bakgrund Varför ett projekt om B-samordning Samordningen är komplicerad inom B- pga av
H+ - som helhetstanke. Sofia Öreberg, strategisk planering Helsingborg
H+ - som helhetstanke Sofia Öreberg, strategisk planering Helsingborg En vision att bygga stad i hamn En plats med utmaningar och möjligheter Början Söder i förändring Boendedialog och förbättringsåtgärder
Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010
Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 9 juni 2010 1 Innehåll VERKSAMHETEN 2010...2 Inledning...2 Delprojekt, översikt...2 Beskrivning av delprojekten...4
YTTRANDE. Datum 2015-11-27 Dnr 1503169. Remiss. Uppdatering av Region Skånes miljöprogram
Kulturnämnden Margareta Olsson Verksamhetscontroller/miljösamordnare margareta.g.olsson@skane.se YTTRANDE Datum 2015-11-27 Dnr 1503169 1 (5) Regionstyrelsens arbetsutskott Remiss. Uppdatering av s miljöprogram
Agenda I riktning mot en hållbar välfärd. Kortversion av nulägesbeskrivning och förslag till handlingsplan
Agenda 2030 I riktning mot en hållbar välfärd Kortversion av nulägesbeskrivning och förslag till handlingsplan Agenda 2030 kräver en samhällsomställning där hållbar utveckling är ett övergripande mål för
Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning
Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås
Västerbro. Projektforum
Västerbro Projektforum 181025 Program Inledning Nuläge Detta sker i närtid Paus Västerbropengen Genomförandeplanering Bakgrund Vad är bakgrunden till att stadsomvandla? Översiktsplan för Lund Västerbro
Strategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014
Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar
@fores_sverige #fores
@fores_sverige #fores www.fores.se Klimatet och Parisavtalet kräver handling nu! Grön omställning i Sverige Miljö- och energidepartementet Miljö- och energidepartementet Klimatklivet stöd till lokala klimatinvesteringar
Benchsamarbete för ökad effektivitet
Benchsamarbete för ökad effektivitet Publicera, kommunicera med omvärlden Mäta Kunskap om effektiv stadsbyggnadsprocess Utveckla och förbättra i egen kommun Idéer och goda exempel Indikatorer på samband
Remiss på klimat- och energistrategin för Jönköpings län
2019-05-13 Sida 1 av 5 Kommunledningskontoret Till Kommunstyrelsen Remiss på klimat- och energistrategin för Jönköpings län Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att
Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14
Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 The Capital of Scandinavia Kunskap förstå strategi - agera 14/10/2013 The Capital of Scandinavia PAGE 2 Kunskap - Material som tagits fram tidigare Strategi - Klimatanpassning
Delningsekonomi i hållbar stadsutveckling via Malmö Innovationsarena
Delningsekonomi i hållbar stadsutveckling via Malmö Innovationsarena CSR Syd 18 april 2017 Jenny Åström, projektledare Malmö Innovationsarena Emma Börjesson, delprojektledare Malmö Innovationsarena Varför
Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum:
Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 (1)6 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning etjänster inom socialtjänsten Dokumentbeskrivning: Anslutning till den sammansatta basttjänsten SSBTEK
Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy
2016-03-08 1 (5) Stadsmiljö- och tekniska nämnden Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy Beslutsunderlag Förslag till Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy den 29:e april 2016. Stadsmiljö- och
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument RIKTLINJER FÖR KONSTNÄRLIG GESTALTNING I OFFENTLIG MILJÖ ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2018-10-04, 274 GÄLLER FRÅN OCH MED: 2019-01-01 ANSVAR
Arbetsgruppen för social hållbarhet
Arbetsgruppen för social hållbarhet Handlingsplan för fortsatt arbete 27 april 2016 Arbetsgruppens fortsatta arbete På kort sikt: Fortsätta arbeta med idé och erfarenhetsutbyte i nätverks- och seminarieform.
Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad
Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Tjänsteutlåtande Dnr 1.6.1-6148/2016 Sida 1 (7) 2016-08-31 Handläggare Somia Frej Telefon: 08-508 33 027 Till Utbildningsnämnden 2016-09-22
1(2) Linköping /472/10.5. Sökande organisation. Statens geotekniska institut / SGI. Olaus Magnus väg 35
ett förändrat klimat 2016 Datum 2016-03-29 1(2) Ansökan skickas med epost till reristrator@>smhi.se senast 31 mars 2016 Sökande organisation Myndighetens namn Statens geotekniska institut / SGI Adress
Klimatkontrakt för Hyllie
Klimatkontrakt för Hyllie Undertecknat den 17 februari 2011 Ill: David Wiberg Bakgrund I slutet av 2009 antog Malmö stad Miljöprogram för 2009-2020 samt Energistrategi Malmö. Miljöprogrammets ambition
Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan
Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet
Miljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- klimatutmaningar! Nu skrivs miljööverenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt synliggöra kommunernas Landstinget
Finalisterna klara till Skåne Solar Award 2012!
Finalisterna klara till Skåne Solar Award 2012! Skåne Solar Award är en årlig utmärkelse som belönar de verk i regionen som genom sitt koncept och sin gestaltning särskilt bidragit till att öka intresset
Riktlinje för organisation och finansiering av projekt
Riktlinje för organisation och finansiering av projekt tillhör Ett program för digital förnyelse The Capital of Scandinavia Innehåll 1 Inledning... 3 2 Styrning och ledning av projekt och portföljer...
Budgetmall - projektstöd
Budgetmall - projektstöd Bilaga nummer: 1 Organisationsnummer: Projektnamn: Åre Trailrunning Du behöver inte fylla i bilagenummer om du bifogar budgetmallen med ansökan i e-tjänsten. FPMB12:11 version
Regionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Bo Fransman Miljöhandläggare 044-309 32 69 Bo.Fransman@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-11-05 Dnr 1501205 1 (5) Regionala utvecklingsnämnden s Miljövårdsfond - ansökningar
VÄSTRA MÄLARDALEN I SAMVERKAN. Handlingsplan. Innovation 2014
Handlingsplan Innovation 2014 Läs mer på www.vastramalardalen.se 1 (6) 1. Bakgrund Projekt Tillväxt Västra Mälardalen pågår från och med 2012-04-01 till och med 2014-10-31 och har beviljats projektstöd
Ja /Nej /Vet ej. Ja /Nej /Vet ej. Kommunstyrelsen /Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande) /Särskild styrgrupp för klimatanpassningsarbetet /Annat
Frågor Inledande frågor 1. Vilken kommun arbetar du åt? 2. Vilket län tillhör kommunen? 3: Har din kommun, så vitt du känner till, påverkats av klimatförändringar och/eller extrema väderhändelser så som:
Soci a l a i n veste r i n gsm ed e l
Beslutad av: regionutvecklingsnämnden, 2019-05-23 Diarienummer: RUN 2019-00210 Riktlinje Soci a l a i n veste r i n gsm ed e l Riktlinjen gäller för: Västra Götalandsregionen/Koncernkontoret Innehållsansvar:
Sysavdagen 2016. Aktuellt från Sysav. Peter Engström. 16 maj 2016 1
Sysavdagen 2016 Aktuellt från Sysav Peter Engström 16 maj 2016 1 Sysav och Sysav Industri hanterade 854 700 ton avfall Hushållsavfall Grovavfall Industriavfall Bygg- och rivningsavfall Kliniskt avfall
MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA. Tid: Måndagen den 20 maj 2019 kl Ledamöter kallas Ersättare undenättas
MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Tid: Måndagen den 20 maj 2019 kl.13.00 Plats: Sammanträdesrum Åsnen, Torggatan 12, Tingsryd KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA Ledamöter kallas Ersättare undenättas Ärende 1. Mötets
Västerbro projektforum. 26 januari 2018
Västerbro projektforum 26 januari 2018 Huvudtidplan Planeringsfasen pågår Syfte med Planeringsfasen Djupare kunskap än FÖP för projektområdets förutsättningar.(föp är större område) Fördjupade analyser
Arbetsgruppen för social hållbarhet
Arbetsgruppen för social hållbarhet 22 augusti Syfte med arbetsgruppens arbete Främja social hållbarhet i Göteborgsregionen Detta sker genom kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling Vad
Miljöbyggprogram SYD efter Från krav i avtal till dialog
Miljöbyggprogram SYD efter 2015 Från krav i avtal till dialog Innehåll Hur har vi arbetat? Hur funkar särkravsstoppet? Hur kan vi arbeta i framtiden? Resan MBP SYD 2006 2008 2009 2010 2015 2012 2013 2014
Stadsförnyelseprojektet H+ - resurssmarta avlopps-och avfallslösningar
Stadsförnyelseprojektet H+ - resurssmarta avlopps-och avfallslösningar Presentation på Skånes miljömålskonferens 2015 Jens Gille 2015-03-20 H+ På agendan Samverkan mellan kommunala bolag och staden på
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 7 272,1 6 462,7 6 116,8 4 575,2 5 211,6 3 621,7 764,6 561,7 889,7 889,4 696,7 541,5 6 319,3 5 844,7 6 405,3 6 241,9 4 070,0 4 686,4 608,1 545,0 617,1 534,3
Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson
Klimp för biogas -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp biogas, miljö och kretslopp Vad är Klimp? Klimatinvesteringsprogrammet 2003-2012 Fokus på att reducera utsläpp av växthusgaser och energieffektivisering
Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.
Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra
Kommunala verktyg för minskad energianvändning i nybyggnation
WP2 Urban och regional planering samt infrastruktur Kommunala verktyg för minskad energianvändning i nybyggnation Lena Neij, IIIEE Bakgrund Redan idag finns ett antal styrmedel för minskad energianvändning
Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv
Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det
Riktlinje för organisation och finansiering av projekt
Riktlinje för organisation och finansiering av projekt tillhör Ett program för digital förnyelse The Capital of Scandinavia Innehåll 1 Inledning... 3 2 Styrning och ledning av projekt och portföljer...
ANSÖKAN medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan
ANSÖKAN 2014 37-medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan För information och tips om hur ansökan ska fyllas i; se Vägledning
Jämförelse av Solhybrider
Jämförelse av Solhybrider Uppföljning Oskar Jonsson & Axel Nord 2014-08-19 1 Inledning Denna rapport är beställd av Energirevisor Per Wickman som i ett utvecklingarbete forskar kring hur man kan ta fram
Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2010. Slutdatum: December 2019.
Projektnamn: Färdplan Flen Projektägare: Kommunfullmäktige Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott, Lars Rådh, Sari Eriksson, Karin Lindgren och Arne Fältin Projektledare: Karina Krogh Startdatum: Januari
VINNOVA SOM FINANSIÄR AV INNOVATION INOM KOMPETENSFÖRSÖRJNING
VINNOVA SOM FINANSIÄR AV INNOVATION INOM KOMPETENSFÖRSÖRJNING HANINGE 3 MAJ 2019 GUSTAV MALM gustav.malm@vinnova.se Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet Uppgift: Bidra till hållbar tillväxt genom att
BREEAM communities vs MKB Betraktelser och framtidsspaningar Åsa Norman
FÖR BÄTTRE SAMHÄLLEN BREEAM communities vs MKB Betraktelser och framtidsspaningar Åsa Norman Upplägg Kort om systemet Breeam communities Relation till MKB-processen likheter, skillnader Framtidsspaning
Detaljerade mål/aktiviteter för att nå mål Slutdatum Ansvarig Ansvarig för uppföljning UTBILDNING. Diarenr: Akademi 1
Diarenr: Akademi 1 Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2014 2016: A1_fd_THS Detta underlag är baserat på Högskolans övergripande måldokumentet för hållbar utveckling Högskolegemensamma mål för hållbar
Verksamhetsstrategi 2015 2019
Verksamhetsstrategi 2015 2019 Copyright: Svenskt Vatten AB, 2015 Foto: Thomas Henrikson (om inget annat anges) Foto s. 6: Catharina Eriksen Illustration: Pertti Salonen Grafisk form: Svenskt Vatten Tryck:
Helsingborg ska vara Sveriges mest attraktiva stad för människor och företag.
Helsingborg ska vara Sveriges mest attraktiva stad för människor och företag. Helsingborg ska vara till en tolerant, spännande, hållbar och framtidsinriktad stad som lockar en mångfald av olika människor
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser
Om kommunal avfallsplanering. för dig som är politiskt förtroendevald eller förvaltningschef
Om kommunal avfallsplanering för dig som är politiskt förtroendevald eller förvaltningschef För varje kommun ska det finnas en renhållningsordning som ska antas av kommunfullmäktige. Renhållningsordningen
Nytt it-program för Stockholms stad
ÄLDREFÖRVALTNINGEN KOMMUNIKATION TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 0401-308/2012 SID 1 (7) 2012-11-19 Handläggare: Carl Smitterberg Telefon: 08-508 36 221 Till Äldrenämnden Svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr:
Avfall Sveriges ståndpunkter 2018
Avfall Sveriges ståndpunkter 2018 Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla förebyggande, återanvändning och avfallshanteringen samt kommunernas
Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun
DANDERYDS KOMMUN 1(11) Kommunstyrelsen Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun Intentionen med föreliggande förslag är att utveckla och tydliggöra kommunens mål- och styrmodell.
Projektpresentation: Fossilfria transporter i norr
Projektpresentation: Fossilfria transporter i norr Kontaktperson: Elin Söderberg Klimat- och energisamordnare Länsstyrelsen Västerbotten elin.soderberg@lansstyrelsen.se 010-2254532 I Västerbotten är det
NY BILD HÄRÖN DETALJPLAN FÖR DALBERGEN HÄRÖN 1:4 M.FL. FISKELÄGET HÄRÖN
NY BILD HÄRÖN DETALJPLAN FÖR DALBERGEN HÄRÖN 1:4 M.FL. FISKELÄGET HÄRÖN GENOMFÖRANDEBESKRIVNING NORMALT PLANFÖRFARANDE (ANTAGANDEHANDLING, 2012-06-20) Tjörns Kommun, Västra Götaland INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Projektdirektiv Vision Mölndal 2022
1(10) Kommunledningskontoret HR-avdelningen Kristian Käll Projektdirektiv Vision Mölndal 2022 Inledning Bakgrund Mölndal och Västsverige kommer inom de närmaste 10 åren att befinna sig en aktiv utvecklingsfas.
PROJEKTPLAN. Grönytefaktor för Nacka stad. 2014-09-03 Liselott Eriksson Park- och naturenheten
PROJEKTPLAN för Nacka stad 2014-09-03 Liselott Eriksson Park- och naturenheten Innehållsförteckning 1 Förutsättningar/bakgrund... 3 2 Mål och delmål... 5 3 Förväntat resultat... 5 4 Avgränsningar... 5
Finansiering av innovationsmiljöer
1 (5) Finansiering av innovationsmiljöer Energimyndigheten satsar årligen ca 1,5 miljarder SEK på forskning och innovation, varav ca 160 miljoner SEK går till att stötta kommersialisering av ändamålsenliga
Framtidsplan för Skrylle
Kommunkontoret Tjänsteskrivelse 1 (7) Ekonomiavdelningen Gunilla Welander Kommunstyrelsen gunilla.welander@lund.se Framtidsplan för Skrylle Sammanfattning Skrylleområdet är Lunds största natur- och fritidsområde.
Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...?
Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Jonas Kamleh Enhetschef för Klimat och Naturresurser Avdelningen för Stadsutveckling och strategi Miljöförvaltningen, Malmö stad Ja. och kanske lite
Länsplan Västmanland. Presentation för VKL s utökade presidium 2011-11-03
Länsplan Västmanland Presentation för VKL s utökade presidium 2011-11-03 Projektorganisation Projektägare Kommunerna, Landstinget, VKL och Länsstyrelsen Styrgrupp (VKL:s utökade presidium och Länsledningen)
Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,
UFV 2016/965 Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, 2017-2021 Fastställt av rektor 2017-03-27 Inledning I Program för Uppsala universitet- Campus Gotland 2017-2021, fastställt av konsistoriet
ÄGARDIREKTIV för Öresundskraft AB
SID 1(5) ÄGARDIREKTIV för Öresundskraft AB År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. 1. Inledning Öresundskraft är ett
Norrköpings kommun riktlinje för klimatanpassning - Processen
2016-04-20 Norrköpings kommun riktlinje för klimatanpassning - Processen Merja Willman, Kommunstyrelsens kontor Norrköping staden vid havet? Norrköping växer Ca 136 000 invånare (2015) Ca 155 000 invånare
Lärande för hållbar utveckling i Malmö
Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010 Upprättad Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2010-06-15 1.0 Johanna Ekne, Åsa Hellström, Per-Arne Nilsson Miljöförvaltningen Miljöstrategiska
Datum. Antagen av Kommunfullmäktige Dokumentnamn: Policy för avfallshantering i Örnsköldsviks kommun
Datum Policy för avfallshantering i Örnsköldsviks kommun (utgör del av kommunens renhållningsordning - avfallsplan och renhållningsföreskrifter - enligt 15 kap 11 MB) Antagen av: Kommunfullmäktige 268
Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd
Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan
Verksamhetsplan för Avfall Sveriges arbetsgrupp för export. Februari 2012
Verksamhetsplan för Avfall Sveriges arbetsgrupp för export Februari 2012 Bakgrund Styrelsen för Avfall Sverige beslutade 2011 att inrätta en ny arbetsgrupp för att stimulera till utveckling inom området
Kommunförbundet Skåne. Resultat Workshop. Lund 28 augusti 2017 Organisation & samverkan
Resultat Workshop Lund 28 augusti 2017 Organisation & samverkan Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress: Box 53, 221 00 Lund Webbadress: kfsk.se Telefon: 072-885 4700 Program 09.00 Inledning BOSS-teamet
Projektplan. Deltagande i Uthållig kommun etapp 3. Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen
Projektplan Deltagande i Uthållig kommun etapp 3 Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen 2012-07-04 Mora kommun deltar tillsammans med ett 30-tal andra svenska
Gröna tak Motion den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (MP)
2013-03-13 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KFKS 2012/506-229 Kommunstyrelsen Gröna tak Motion den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (MP) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige
Förenklad förstudie och samarbetsförslag
Tjänsteskrivelse -02-21 KFN 2013.0096 Handläggare: Annelie Henriksson Förenklad förstudie och samarbetsförslag Sammanfattning Arbetet med införande av e-arkiv i Karlskoga kommun har påbörjats under hösten
Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12
12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5
Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling INVESTERINGSÅTGÄRD (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Stödet kan
GENOMFÖRANDEBESKRIVNING
GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Flässjum 3:60 m.fl., ALLAKTIVITETSHUSET Bollebygds kommun, Västra Götalands län Samrådshandling 2009-01-20 Detaljplan för Flässjum 3:60 m.fl., ALLAKTIVITETSHUSET
Tillsammans skapar vi Sveriges bästa busslinje - Hur gick det då? Malena Möller Fredrik Palm Ola Beckman
Tillsammans skapar vi Sveriges bästa busslinje - Hur gick det då? Malena Möller Fredrik Palm Ola Beckman Upplägg denna presentation Kort om projektet Hur gick det då? Hur gick det med fordonen? Hur gick
Utlysning: medel för implementeringsnätverk och samordningsnätverk inom energi- och klimatomställning
EM4000 W-4.0, 2010-11-17 Datum: 2016-05-17 Dnr: 2016-4714 1 (5) Utlysning: medel för implementeringsnätverk och samordningsnätverk inom energi- och klimatomställning Bakgrund Regeringen avsätter 25 miljoner