Men han är inte De nya fynden

Transkript

1 Bakterierna utmanar prostatapatienterna Risken att smittas av bakterier som motstår de flesta former av antibiotika har hittills varit låg i Sverige, jämfört med situationen i många andra länder. Men med den ökande antibiotikaförbrukningen blir alltfler stammar resistenta mot det som räddat så många liv under de senaste 60 åren. Nu måste läkarna för första gången lägga om behandlingen för en hel patientgrupp, för att undvika livshotande infektioner. För den hittills relativt riskfria metoden att upptäcka och hejda cancer provtagning av prostata - medför numera ökad risk för livshotande blodförgiftning. En av dem som drabbats är Nils Larsson i Linköping. I sex år har han tagit det vanliga blodprovet för att mäta PSA-värdet, men den här gången blev läkarbesöket annorlunda. --I januari var det en underläkare som ville ha både hängslen och svångrem när han fattade beslut och han tyckte att ärftliga anlag skulle man ta lite på allvar, berättar den 72-årige Nils Larsson. Han tvekade aldrig när doktorn föreslog en prostatabiopsi. Tre av hans fyra bröder hade gått en alltför tidig död till mötes i cancer och den statistiken ville han inte bli en del av. Men det som i vanliga fall är ett relativt enkelt, smärtfritt och ofarligt ingrepp blev för Nils Larsson allt annat än riskfritt. Några timmar efter den första provtagningen las han in akut på urologkliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping med hög feber och fick intravenöst antibiotikadropp. Diagnos: Blodförgiftning något som innebar en dödsdom innan antibiotikan kom. Behandlingen bet snabbt på bakterierna och han skickades hem med nya, starka kurer. Och tillfrisknade på några dagar. Men provsvaret om cancer dröjde och oron kom och gick. Efter fem veckor tog han med sig hustrun Mia till kliniken för att få veta. Provsvaret visade en mycket liten tumör, tre millimeter i diameter, och den behövde inte opereras. Men läkarna ville hålla kontrollen och efter några månader blev det nytt blodprov och nya stick. Eftersom Nils Larsson fått infektion tidigare fick han extra effektiv antibiotika i förebyggande syfte.

2 Ett tiotal nya stick i körteln och så följde ny väntan. Men inte särskilt länge. Den här gången kom febern efter ett dygn när Nils och Mia hade åkt till landstället i södra Östergötland. --Då mådde jag inte bra, berättar Nils. Jag hade väl 39,6 i feber och en enorm frossa, så jag ringde efter ambulans. Nils togs emot av samma sjuksköterskor och fick ligga i samma säng som vid förra besöket. Men behandlingen blev tuffare. När han skrevs ut var det under förutsättning att han kom till sjukhuset tre gånger per dygn för att få sitt intravenösa antibiotikadropp. Men han kände sig trygg, han hade ju varit där förut. Fast patientinformationen om risker var han lite förvånad över. --Där stod att två av 1000 patienter kunde få feber, så jag måtte haft maximal otur. Jag uppfyllde ju hela kvoten själv. När det återstod en tablett av den sista antibiotikakuren kom febern tillbaka. Nu var det urinvägsinfektion och det blev sjukhusvistelse för tredje gången på fyra månader. Nu sitter han och vilar ut på sin terrass vid huset i en lugn del av Linköping. Det har varit en varm vår och han ser frisk och solbränd ut. Men han är inte den ende som fått resistenta bakterier på ovälkommet besök. Från många länder kommer vetenskapliga studier om hur antalet livshotande infektioner vid prostata-provtagning ökar. Risken har ökat i samma takt om resistensen hos bakterierna. Förklaringen är enkel. Vid provet används ultraljud och läkaren går in med en nål via analkanalen. Man sticker gånger för att hitta tumörceller. Om patienten har resistenta bakterier i sin tarmflora kan de hamna i prostatakörteln och i blodbanan och orsaka sepsis blodförgiftning som kräver antibiotikabehandling intravenöst, rakt in i blodet. För det är viktigt att sätta in behandling snabbt, säger Håkan Hanberger, professor infektionssjukdomar vid Linköpings universitet. --Det gäller att fånga infektionerna tidigt. Man måste ha rätt behandling inom två-tre timmar för att patienten inte ska riskera att dö i allmän blodförgiftning helt enkelt. De nya fynden som nu rapporteras i studier från många länder väcker frågor om hur den vanligaste cancerformen hos män ska attackeras. Risken för dödliga infektioner vid testningen späder på kritiken från dem som tycker att testerna överanvänds redan idag, och att alltför många friska män måste genomgå ingreppet för att rädda ett fåtal från farlig cancer.

3 I Sverige har debatten om massundersökning för att upptäcka prostatacancer pågått i decennier. Men hittills har myndigheterna inte ansett att allmän hälsokontroll ska genomföras. Däremot har alla män som önskar ett PSA-test, rätt att få det. Men de nya fynden är också ett tecken på att de bakterier som motstår antibiotika har vunnit mark - igen. Nu tvingas läkare tänka om när de ger förebyggande antibiotikabehandling inför en prostatabiopsi och också kanske testa de patienter som löper ökad risk. Patienter måste också själva ta ställning till fördelar och nackdelar med biopsi. Enligt professor Håkan Hanberger måste man sannolikt testa alla som ska genomgå ingreppet: --I framtiden kan det bli så att vi måste utreda patienterna med screeningodlingar av tarmfloran för att se om man har resistenta bakterier och även ta vanliga urinodlingar för att se om patienten är infekterad med en bakterie som måste behandlas på annat sätt den förebyggande behandlingen vi ger med så kallad kinolon-antibiotika. För redan nu kan man se att t ex de som nyligen rest i länder med hög antibiotikaresistens lever farligt om de får en infektion, eftersom de ofta bär på tarmbakterier som motstår antibiotika. En svensk studie visar att bland de resenärer som besökt Indien hade tre fjärdedelar multiresistenta bakterier i sin tarmflora. Men man kan inte ge några allmänna råd om att utlandsresenärer ska avstå från prostata-test, säger Håkan Hanberger: --Det tycker jag inte man kan säga generellt utan man ska genomgå de medicinska undersökningar som är motiverade. Men det är klart om man har en låg risk för att biopsin ska visa på tumör så kanske man kan vänta tre-sex månader. Då är chansen att man blivit av med de här bakterierna i tarmfloran större. Vi har sett i våra undersökningar att efter ungefär tre månader har de flesta patienter blivit av med de resistenta bakterierna. Jag skulle då föreslå att man väntar några månader efter en resa till högresistensländer som Indien, Egypten och liknande. Andra grupper som kan bära på resistenta bakteriestammar är t ex sjukhuspersonal, de som lever i samma hushåll som bakteriebärarna eller de som behandlats med antibiotika den senaste tiden. Men det problemet verkar ganska avlägset när Nils Larsson leker med sina barnbarn Martin och Kalle, två och sex år gamla på terrassen till villan i Linköping. Grannen snickrar, och den lilla trädgården är full av sommarblommor. Nils mår bra nu, även om den sista antibiotikakuren inte är avslutad ännu. Han tänker tillbaka på brödernas öde:

4 --Alla tre gick bort för att de kom under behandling för sent, det hade gått för fort. Och det är väl det att jag har hamnat i en annan situation som jag försöker utnyttja för att parera. De fick ju inte möjligheten. Jag känner mig priviligierad att jag har fått den chansen. Anna Larsson Fakta om prostatacancer Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige och antalet fall har ökat med 2,7 % per år under de två senaste decennierna var det män som fick diagnosen i Sverige. Ett sätt att upptäcka prostatacancer innan den ger några symptom är att mäta halten av PSA = prostataspecifikt antigen i blodet. Förhöjda halter av äggviteämnet PSA kan vara ett tecken på cancer, men kan också bero på att prostatakörteln är inflammerad eller förstorad av andra skäl än cancer. Ett problem med att massundersöka alla medelålders män är att man inte kan avgöra om cancern är vilande eller aggressiv. Väldigt många får en diagnos som inte behöver behandlas, men som kan ge onödig oro och försämrad livskvalitet. Många män lever med en "tyst" tumör i årtionden, tills de dör av något annat. Därför har så kallad aktiv övervakning blivit vanligare, där man försöker hålla kontroll på tumörens eventuella utveckling. Ny behandling på väg En grupp nya läkemedel mot prostatacancer är på väg ut på marknaden i Europa. De bygger på att blockera signaleringen i tumörcellerna och studier har visat på god effektivitet. Ett godkänt behandlingsvaccin finns i USA och väntas bli godkänt i Europa i höst. (källa: Cancerfonden) Här finns mer information Cancerupplysningen på telefon lakemedel/sjukdom-och-behandling/behandlingsrekommendationer--- listan/prostatacancer/

5

6 The content of this article does not reflect the official opinion of the European Union. Responsibility for the information and views expressed therein lies entirely with the author(s).