Studieplan för SSU Stockholm

Transkript

1 INLEDNING.... ALLMÄNT.... STUDIEPLANENS UPPLÄGG.... SSU-ETTAN.... Organisation och påverkan.... Verklighetsförändrande arbete.... Socialdemokratisk ideologi Socialism.... Feminism.... Antirasism.... Arbetarrörelsens historia.... Vad tycker SSU?.... Sånger och samkväm.... SSU-TVÅAN.... Arbetarrörelsens historia II.... Socialdemokratins idéutveckling.... Verklighetsförändrande arbete.... Härskartekniker.... Feminism.... Antirasism.... Internationell solidaritet.... Sånger och samkväm.... SSU-TREAN.... Marxismen.... Övriga socialistiska vänsteridéinriktningar.... Feminismpass.... Borgerliga ideologier.... Riksdagspartiernas ideologier.... Antirasism.... Sånger och samkväm.... SSU-FYRAN.... Marxistisk idéutveckling.... Klimat & miljöpolitik.... Politiskt skrivande och retorik.... Socialistisk kulturpolitik.... Facklig-politiskt samverkan arbete internationellt.... Feminism och antirasism i praktiken.... Egenvalt politiskt pass.... Sånger och samkväm.... POLITISKA OCH ORGANISATORISKA SPECIALKURSER.... CIRKELSTUDIER.... Cirkelns upplägg.... Regler.... OM STUDIERNAS GENOMFÖRANDE.... DELTAGANDE OCH PÅVERKAN...

2 Inledning. Allmänt Studier är det viktigaste vapen arbetarrörelsen har att tillgå i kampen för ett socialistiskt och feministiskt jämlikt samhälle. Genom våra studier får vi kunskap om och förståelse för det samhälle vi lever och verkar i, men också verktyg och strategier för att påverka och förändra det. Studierna ger oss möjlighet till att själva forma våra tankar om vad vi vill kämpa för och vilket samhälle vi vill leva i. Genom våra egna studier får vi möjlighet att själva välja vad vi ska studera och hur. Genom folkbildningspedagogiken lär vi oss också främst av varandra, i förståelse för att det är i det mellanmänskliga mötet kunskap skapas. SSU Stockholm anser att studier har ett starkt egenvärde, och distriktets grundkurser syftar därför framför allt till att uppmuntra eget kunskapsinhämtande och utveckla våra medlemmar personligen. Studierna ska även uppmuntra medlemmarna till aktivitet, så att studieverksamheten genererar verksamhet och studier i klubbarna. Rent kunskapsmässigt syftar studierna dels till att utbilda våra medlemmar så att de kan agera politiskt och fackligt med en stark såväl ideologisk som historisk bas och god förmåga att göra politiska analyser, dels till att utbilda goda ledare och organisatörer, med kunskap om möjligheterna med vår organisation som verklighetsförändrande verktyg. SSU Stockholms studier ska eftersträva att tillfredsställa alla våra medlemmars olika behov av utbildning och kunskap. Studierna ska vara upplagda på ett sådant sätt att alla ska kunna lära sig och ta del av distriktets studier. I SSU Stockholm studieverksamhet ska lusten att lära alltid stå främst. Detta gör att all studieverksamhet ska genomföras i trygg gemenskap och ska statuera exempel på socialism i praktiken. SSU Stockholms studier ska vara öppna och anpassas för alla medlemmar, i linje med vår övertygelse att samhällsomdaningen börjar då vi organiserar och skolar oss, och på detta sätt påverkar vår vardag.. Studieplanens upplägg Denna studieplan presenterar innehållet i och upplägget av SSU Stockholms studieverksamhet. Studieplanen innehåller även tips till klubbarnas cirkelverksamhet och allmän information om hur SSU Stockholms studier ska bedrivas. Studieplanen innehåller fem olika delar och det som fastställs här är bindande för alla kurser som drivs eller får stöd av SSU Stockholm. Grundkurserna SSU Stockholms politiska och organisatoriska stegvis upplagda grundutbildning, som alla medlemmar ska genomgå. Den grundläggande medlemsskolningen syftar till att ge medlemmarna baskunskap och redskap för att analysera och förstå den värld vi lever i, kunskap om möjligheterna att genom klubben, facket, rörelsen och det parlamentariska arbetet påverka och förändra samhället samt lusten att vilja och modet att våga. Kurserna ska innehålla de pass som fastställs i studieplanen, men det är upp till handledarna hur dessa pass läggs upp och i vilken ordning de hålls. Vill handledarna utöka en kurs med extra föreläsningar eller aktiviteter är detta välkommet, förutsatt att detta pass inte finns med i mallarna för senare grundkurssteg.

3 Krets- och klubbledarkurs SSU Stockholms ska genomföra utbildningar för de som valts till styrelsen i klubben och/eller kretsen. Innehållet för dessa regleras under detta avsnitt i studieplanen, men är möjligt att variera utefter behoven hos klubb- och kretsstyrelserna. Politiska och organisatoriska specialkurser SSU Stockholms specialinriktade utbildningar som vänder sig till dem som är intresserade av att visst politiskt eller organisatoriskt område. Cirkelstudier Här finns tips om bra cirklar och hur en genomför cirkelstudier på bästa sätt. Allmänt om studiernas genomförande Här finns allmänna grundsatser om hur distriktets studier ska genomföras. Deltagande och påverkan Här slås fast hur medlemmar kan delta i och påverka SSU Stockholms studieverksamhet. Också anmälningar till förbundets kurser och eventuella studiesamarbeten med andra distrikt avhandlas.

4 SSU-ettan SSU-ettan syftar till att ge den nya medlemmen kunskap som leder till att denne kan förklara och motivera sitt politiska ställningstagande. Den nye medlemmen ska också förstå klubbens möjligheter som verklighetsförändrande verktyg, veta varför vår rörelse existerar idag och vilken roll den spelat. SSU-ettan syftar även till att den nya medlemmen ska få en SSU-identitet och förstå de grundläggande tankarna bakom den strukturella rasismen och patriarkatet, samt våra motstrategier antirasism och feminism. För fackliga medlemmar motsvarar Facket och samhället SSU-ettan. Efter kursen ska varje deltagare få Boken om stan.. Organisation och påverkan Passets grundläggande syfte är att deltagaren ska få kännedom om arbetarrörelsens grundläggande organisation. Under passet ska SSUs föreningsidé och syn på engagemang förklaras, samt klubbens roll, funktion och uppbyggnad där t ex styrelsens funktioner kort gås igenom. SSU-förbundets organisation ska visas och förklaras på ett sätt där skillnaden mellan klubbar, kommuner, distrikt och förbund förklaras tillsammans med vilka olika uppgifter, funktioner och syften de olika leden har. Viktigt är att ytligt presentera den liknande organisationsstruktur Socialdemokratiska Arbetarepartiet har, och förtydliga den enskilde medlemmens och SSUs möjligheter att påverka partiet. Frivilligt men positivt är att beröra hur andra delar av arbetarrörelsens organisation ser ut, t ex facket. Med fördel förklaras här de förkortningar som frekvent används inom arbetarrörelsen, t ex ARSK:en och Repet. Under detta pass bör också grundläggande mötesteknik gås igenom, där syftet är att ge deltagaren förståelse för varför mötesteknik är så viktigt för demokratin, och presentera detta tillräckligt väl för att deltagaren ska kunna besöka ett klubbårsmöte eller en årskonferens utan att bli bortskrämd och kunna delta i arbetsformen på lika villkor som äldre medlemmar. Detta går t ex att utföra genom att praktiskt pröva på att rollspela en ARSK, eller genom att teoretiskt förklara arbetsformen.. Verklighetsförändrande arbete Detta pass fungerar lämpligast som en fortsättning på passet Organisation och påverkan, där tanken är att medlemmarna praktiskt ska få fundera runt både parlamentarisk påverkan och övrigt opinionsbildande, t ex genom att pröva på att skriva en motion eller utforma en kampanj. Viktigt är att här låta medlemmarna ta ut svängarna i vad opinionsbildning skulle kunna innebära, och inte begränsa sig till vad som genomförts tidigare eller enligt passhållarens erfarenhet fungerar. Under passet bör hur och varför vi nu och i framtiden medlemsvärvar tas upp och diskuteras i gruppen. Under verklighetsförändrande arbete ska deltagarna få fördjupa sig i vad en SSU-klubb kan vara och göra. SSU:s föreningsidé och syn på engagemang ska förklaras, samt klubbens roll, funktion och uppbyggnad där t ex styrelsens funktioner kort gås igenom. Genom diskussioner om påverkan underifrån och vikten av att vara en bred rörelse ska också varför vi medlemsvärvar diskuteras, och vägar till organisering diskuteras. Under passet ska klubbens möjligheter som verklighetsförändrande verktyg, både parlamentariskt och opinionsbildande, uppenbaras för deltagarna. Under detta pass bör också grundläggande mötesteknik gås igenom, där syftet är att ge deltagaren förståelse för varför mötesteknik är så viktigt för demokratin, och presentera detta tillräckligt väl för att deltagaren ska kunna besöka ett klubbårsmöte eller en årskonferens utan att bli bortskrämd och kunna delta i arbetsformen på lika villkor som äldre medlemmar. Detta går t ex att utföra genom att praktiskt pröva på att rollspela en ARSK, eller genom att teoretiskt förklara arbetsformen. Under passet ska någon form av grupparbete om klubbverksamhet genomföras och redovisas.. Socialdemokratisk ideologi Socialism Detta pass syftar till att presentera den grundläggande socialdemokratiska vår rörelses grundläggande ideologin och den socialistiska människosynen för deltagarna. Under passet ska konflikten mellan arbete och kapital, grunderna för hur det kapitalistiska systemet fungerar och klassamhället det skapar och vår syn på denna samt klassamhället tas upp diskuteras. I samband med detta ska begreppet klassintresse förklaras. Den socialdemokratiska demokratisynen med de tre stegen ska förklaras och diskuteras, och begrepp såsom jämlikhet, solidaritet, rättvisa och negativ och positiv frihet ska förklaras och diskuteras ur vårt perspektiv. Under detta pass är det av stor vikt att deltagarna får

5 chans att knyta an det som tagits upp under passet till sin egen verklighet och problem de upplever där.. Feminism Under detta pass ska alla kursdeltagare få möjlighet att presenteras för feminismen som idé, och som analysverktyg kopplat till klassamhället och våra grundläggande värderingar. Detta pass är ett av dem där nivån på deltagarnas förkunskaper kan vara som mest ojämna i gruppen, varför det är viktigt att det tar ett mycket grundläggande avstamp. Begrepp såsom patriarkat, binärt könssystem, könsmaktsordning och heteronorm kan vara bra att utgå ifrån, liksom att förklara skillnaden mellan särartsfeminism och likhetsfeminsim samt vår syn på kön som social konstruktion. Med fördel baseras passet till stor del på diskussioner i gruppen.. Antirasism Under detta pass ska alla kursdeltagare få möjlighet att presenteras för antirasismen, men också för det faktum att det i vårat samhället råder en strukturell rasism och vår motstrategi antirasism. Här, liksom under feminismpasset, går deltagarna in med relativt ojämna grundförutsättningar och utgångspunkter, vilket gör att också detta pass bör hållas på en generellt grundläggande nivå. Begrepp som kan vara bra att bör lyftas är vithetsnorm, rasifiering och strukturellt förtryck samt hur detta skiljer sig mot vardagsrasism. SSU Stockholms antirasistiska åsikter strategier bör lyftas, och förklaras och jämföras med liberala lösningsförslag och passet bör baseras på diskussion. Under passet är det viktigt att mycket tid prioriteras till diskussion.. Arbetarrörelsens historia Under passet ska arbetarrörelsens historia, från det att klassamhället som vi idag känner det uppstår till och med Saltsjöbadsavtalet, behandlas. Passet syftar till att ge den nye medlemmen en inblick i och en förståelse för varför vår rörelse existerar och ett fördjupa förståelsen för vårt ställningstagande i konflikten mellan arbete och kapital. Medlemmen bör ges inblick i vilken roll arbetarrörelsen spelat under formandet av det senaste århundradets samhälle, och ges möjlighet att forma sig en SSU- och rörelseidentitet. I detta pass är speciellt fackföreningsrörelsens roll viktig att betona, och Socialdemokratiska Arbetarepartiets ställningstaganden gentemot andra delar av arbetarrörelsen bör beskrivas på ett nyanserat sätt. Det fackliga löftet och det politiska klimat som rådde under rörelsens födelse och framåt bör också förklaras. Detta pass kan med fördel hållas i rollspelsform med en kompletterande faktadel.. Vad tycker SSU? Här ska alla medlemmar få chans att lära sig hur distriktets ställningstaganden ser ut i olika frågor. Under passet bör passhållaren se till att variera mellan att se till att alla medlemmar vet var vi står i de kärnfrågor hen ser som viktiga, men också anpassa passet efter deltagarnas intressen, till exempel genom att låta dessa söka information runt vissa ämnen själva och presentera för varandra. Viktigt är att alla medlemmar får chans att forma sig en SSU-identitet genom att få pröva egna åsikter och resonemang mot de kunskaper de fått om socialism under kursen. Under detta pass kan passhållaren med fördel låta deltagarna testa olika debatt- och värderingsövningar, och låta deltagarna fundera över vilka frågor de vill påverka SSU att driva. Där SSU Stockholms och förbundets åsikter går isär är detta viktigt att förtydliga.. FACKLIGT PASS Om facket Under detta pass bör man med fördel anknyta till passet om arbetarrörelsens historia. Passet syftar till att beskriva arbetsmarknadens uppbyggnad och den svenska modellen. Arbetsmarknadens parter kan med fördel diskuteras utifrån begreppet klassintresse. Det fackliga löftet ska förklaras för kursens deltagare, gärna genom praktiska övningar som förtydligar löftets syfte. De fem fackliga värnen ska diskuteras och politikens inflytande över dessa diskuteras. Strategier för facklig-politisk samverkan får gärna diskuteras.

6 Sånger och samkväm Under kursen ska bakgrunden till varför arbetarrörelsen historiskt använt och idag använder sig utav sång som strategi förklaras, och personer såsom Joe Hill tas upp. Vilka sånger som sjungs under passet är upp till passhållaren, men en god idé kan vara att välja sånger med viss bredd, så att även deltagare med olika intresseområden och musikaliska preferenser har chans att hitta något de själva kan gilla eller relatera till. Självklart ska ingen deltagare lämna kursen utan att ha sjungit Internationalen minst en gång. Under kursen är många medlemmar nya och lär känna fler nya kamrater än på senare grundkurser. Därför är det extra viktigt att se till att samkvämet anpassas till detta och får medlemmarna att känna sig säkra i gruppen. Valet av lekar bör ske med hänsyn till detta. Mina grannar är ett exempel på en bra lek, Maffia exempel på en mer exkluderande och därför sämre lek.. SSU-tvåan SSU-tvåan syftar till att ge deltagarna en historisk grund att stå på inför vidare självstudier. Deltagarna ska även få en inblick i den övriga arbetarrörelsen, och se möjligheterna som hela vår rörelse ger att påverka. Krav för att gå SSU-tvåan är att man har gått SSU-ettan eller Fackets grunder.. Arbetarrörelsens historia II Detta pass innehåller arbetarrörelsens historia från Saltsjöbadsavtalet och framåt. Under passet är det viktigt att belysa historien ur både mäns och kvinnors perspektiv, och att uppmuntra en nyanserad diskussion kring en socialdemokrati som både lade grunden för en jämlik välfärdsstat, men också lyfta fram ställningstaganden under -talets rasistiska vindar och 0-talets tredje vägval. Syftet med passet är både att skapa förståelse för vilka reformer socialdemokratin genomfört och hur dessa påverkat de moderna politiska skeenden vi ser idag, men också inspirera medlemmarna till framtida politiska projekt och självstudier. Folkhemsbygget och vad denna idé betytt för socialdemokratin och Sverige ska förklaras. Värt att minnas som passhållare är att Socialdemokratins idéutveckling är ett eget pass, varför detta pass bör koncentreras runt konkreta politiska händelser. Passhållaren får gärna nämna begreppet materialistisk historiesyn, men behöver inte lägga någon större tid på detta då marxismen huvudsakligen gås igenom på SSU-trean.. Socialdemokratins idéutveckling Detta pass ska ta upp den idédebatt som rått inom socialdemokratin sedan rörelsens födelse, och belysa vilka historiska vägval socialdemokraterna gjort. Statssocialism, funktionssocialism, löntagarfonder och tredje vägens politik ska tas upp och diskuteras. Passet är menat att inleda en diskussion och tankegång hos deltagarna om vilka steg socialdemokratin har framför sig, varför passet bör innehålla mycket diskussion och/eller grupparbeten. Passhållaren bör också hålla i minnet att deltagarna får kunskap om arbetarrörelsens historia från ett annat pass, varför det är viktigt att se till att inte överlappa det för mycket.. Verklighetsförändrande arbete På detta pass är det meningen att deltagarna ska få veta hur de kan gå till väga använda sig av klubben för att förändra världen. Under motsvarande pass på SSU-ettan gås framför allt opinionsbildning igenom, och här är det meningen att samhällets parlamentariska organisation och klubbens möjligheter att påverka den politiska processen ska tas upp. Med fördel tas också påverkan genom andra grenar av rörelsen, t ex facket, upp. I övrigt ska passet stärka medlemmarnas lokala klubbengagemang genom att prata om hur klubbens verksamhet kan utformas för att passa en så bred målgrupp som möjligt, t ex genom att diskutera funktionen av kulturell, social, studie- och politisk klubbverksamhet, och om hur klubben i sig kan vara ett verktyg i att utjämna klasskillnader och bekämpa klassamhället. Passet ska stärka medlemmarnas lokala klubbengagemang genom att prata om hur klubbens verksamhet kan utformas för att passa en så bred målgrupp som möjligt, t ex genom att diskutera funktionen av kulturell, social, studie- och politisk klubbverksamhet, och om hur klubben i sig kan vara ett verktyg i att utjämna klasskillnader och bekämpa klassamhället. Under passet ska deltagarna få pröva att utforma en kampanj, skriva en insändare eller likande.

7 Härskartekniker Under detta pass ska deltagaren bli medveten om hur och varför härskartekniker utövas, samt lära sig känna igen, motarbeta och försvara sig mot dem. Passet ska ta upp de sju härskartekniker Berit Ås listade, och bör presentera de erkända motstrategier och bekräftartekniker som finns. Viktigt för passhållaren är att koppla utövandet av härskartekniker till patriarkatet och den strukturella rasismen. Under detta pass bör deltagarna få mycket tid till diskussion och tid för att reflektera över när de själva mött eller utövat härskartekniker.. Feminism Här förväntas deltagarna ha en grundläggande uppfattning om vad feminism är och räkna sig som feminister sedan SSU-ettan. Under detta pass läggs istället fokus på feminismens historiska utveckling, där de två vågorna och tänkare vars idéer varit utmärkande för dessa perioder bör presenteras. Passhållaren bör presentera huvuddragen från de största inriktningarna inom likhetsfeminsim (radikalfeminism, marxistisk feminism, liberalfeminism och queerfeminism). Deltagarna bör innan passets slut också ha fått chans att diskutera feminismens ställning idag och identifiera socialdemokratins utmaningar på området. Passet ska framför allt inspirera deltagarna till självstudier, varför det kan vara bra att tipsa om litteratur eller media för den intresserade.. Antirasism Här förväntas deltagarna ha en grundläggande uppfattning om vilka antirasistiska strategier vi ställer oss bakom och arbetar med. Under detta pass läggs istället fokus på rasismens och antirasismens historiska utveckling. Då feminismpasset introducerar deltagarna till olika ideologiska inriktningar är det önskvärt att också det antirasistiska passet tar upp och diskuterar vilka strategier som använts och används av olika rörelser. Deltagarna ska få möjlighet att diskutera framtida antirasistiska strategier och reformer för den socialdemokratiska rörelsen. Passet ska framför allt inspirera deltagarna till självstudier, varför det kan vara bra att tipsa om litteratur eller media för den intresserade.. Internationell solidaritet Under detta pass ska arbetarrörelsens internationalistiska grund förklaras. SSU Stockholms syn på nationen och strategier för global klasskamp ska tas upp och diskuteras. Nyckelbegrepp för att förstå säkerhetspolitiska diskussioner och historisk bakgrund till nutida konflikter ska presenteras. SSU Stockholms syn på olika internationella samarbeten, t ex NATO och EU, ska också presenteras.. Sånger och samkväm Under SSU-tvåans sångpass fångas kursens allmänna fokus på arbetarrörelsens historia upp genom att deltagarna presenteras för sånger i samma stämning. Ett exempel är till exempel Oss alla unga. Under detta pass är det viktigt att deltagarna får sjunga sånger de redan är bekanta med, men också introduceras för nya, och får diskutera de förändringar i text som skett sedan vissa av sångerna skrevs och varför detta skett. Viktigt för den ansvarige för passet är att se till att sångerna som sjungs är representativa, och till exempel inte glömma bort att sjunga sånger med fokus på kvinnokamp. Samkvämet kan här utmana deltagarna mer än samkvämet på SSU-ettan, gärna med olika former av problemlösning i grupp. Övningar och lekar bör dock alltid anpassas efter vad gruppen verkar redo för.. SSU-trean Kursen syftar till att ge deltagarna en stark ideologisk grund att stå på inför vidare studier. Det är viktigt att inse att vi inte hinner gå igenom alla politiska ideologier under en helg, varför kursen är upplagd så att den ger deltagarna inblick i ideologiernas centrala tankegångar. Det viktigaste är att deltagarna får en förståelse för vilken roll de olika ideologierna spelar, och har verktygen att gå vidare och skaffa sig ytterligare kunskaper själva. Krav för att gå SSU-trean är att ha gått SSU-ettan och SSU-tvåan eller Fackets grunder samt Facket och Samhället.

8 Marxismen Detta pass är det som ska få mest tid under kursen, och går huvudsakligen att dela upp i två olika delar Marxistisk teori Under passet bör deltagarna få begreppen historiematerialism, alienation, dialektik, bas och överbyggnad och materialistisk historieuppfattning förklarade. Marxistisk ekonomi Under passet ska deltagarna presenteras för begreppen värdelära, kristalliserat arbete och förstå kristeorin i stort.. Övriga socialistiska vänsteridéinriktningar Detta pass syftar till att gå igenom huvuddragen i de socialistiska ideologierna som ligger längre ut på vänsterskalan: kommunismen, syndikalismen och anarkismen. Under passet hålls med fördel en diskussion om strategi för hur vi kommer till det klasslösa samhället, och vilka strategier vi kan se i historien och i vänsterrörelsen idag.. Feminismpass Under detta pass är det meningen att deltagarna ska få fördjupa sig än mer i de fyra största vedertagna inriktningarna inom likhetsfeminismen: marxistisk feminism, liberalfeminism, radikalfeminism och queerfeminism. Deltagarna ska få möjlighet att pröva sina analyser med begrepp såsom intersektionalitet och heteronormativitet. Viktigt är att passet i sin helhet knyter an till de olika ideologiska strömningar SSU-trean i allmänhet avhandlar.. Borgerliga ideologier Detta pass behandlar liberalismen, konservatismen samt fascismen. Liberalismen kan till exempel diskuteras med hjälp av Smith och Mill, franska revolutionen och skillnaden mellan socialliberalism och nyliberalism. Konservatismen ska både behandlas som ideologisk idé och som en värdering i och med värdekonservatismen. Edmund Burke, socialkonservatism och konservativ människosyn bör tas upp för deltagarna. Fascismen uppkomst och härjningar internationellt ska presenteras, och får gärna kopplas till de moderna rörelser vi kan se vinna mark i Europa. Nazismens idéutveckling bör redovisas och begreppet nationalsocialismen diskuteras.. Riksdagspartiernas ideologier En koppling mellan de olika ideologierna och dagens olika politiska partier bör finnas med någonstans på kursen. Detta pass bör inte ta upp så mycket tid, men får gärna innehålla gruppövningar eller audiovisuell teknik.. Antirasism Detta pass syftar till att låta deltagarna pröva sina analyser av antirasism på imperialism och kolonialism som historiska och nutida företeelser. Begreppet postkolonialism ska förklaras, och diskussion om strategier framåt ska få ta mycket tid under passet. Det ideologiska perspektiv som genomsyrar SSU-trean bör tillämpas även här, genom att diskutera de olika ideologiernas syn på/koppling till rasism.. Sånger och samkväm Här är det viktigt att ta den näst sista grundkurschansen att samla deltagarna till obligatorisk sång- och samkvämstund! Dra gärna nytta av att dessa medlemmar varit tillräckligt intresserade för att vid detta lag gå tre grundkurser sjung länge och väl, och hitta gärna på nya sånger tillsammans!. SSU-fyran Detta är i nuläget distriktets sista grundkurs. Då kursen är ny är dess innehåll relativt spretigt, och går som handledare att påverka mycket. Dock är det bra att tänka på att de pass som hålls på denna nivå bör fungera som fortsättningar på de pass som finns under de tidigare kurserna.

9 Marxistisk idéutveckling Detta pass ska beskriva marxismens idéutveckling genom analys av ett antal marxistiska tänkares inverkan på marxismen. Under passet ska ett antal av marxismens olika tänkare lyftas fram och deras tankar samt deras inverkan på marxistismen presenteras och förklaras, genom vilket olika marxistiska perspektiv och deras skillnader ska tydliggöras. Störst fokus ska läggas på Andra Internationalens ideologiska splittring, där revisionismen och debatten i det tyska socialdemokratiska partiet ska diskuteras (Kautsky, Bernstein, Luxemburg). I sammanhanget ska också Lenins marxism redogöras och vidare ska Kollontaj tas upp. Utöver idédebatten i Andra Internationalen ska Gramscis teorier fylla passet. Deltagarna ska efter passet känna sig säkrare i sin relation till hur marxismen utvecklats historiskt och vilka som påverkat denna utveckling samt fått tips på litteratur, antalogier och/eller andra metoder för vidare självstudier. Stort ansvar hos föreläsaren ligger också på att vara medveten kring vilka teoretiker som lyfts under passet och sträva efter en jämlik representation bland dessa.. Klimat & miljöpolitik Under de tre första grundkurserna med SSU Stockholm tas aldrig klimat- och miljöpolitik upp som eget pass. Detta pass syftar därför till att utreda det alarmerande i klimathotet på olika nivåer, men framförallt diskutera internationell solidaritet och de direkta konsekvenser klimathotet får för de fattigare delarna av världen. Föreläsaren bör också presentera deltagarna för debatten om historiskt ansvar och ekonomisk makt. Den globala miljöpolitik vi idag betraktar och de liberala förslagen till lösningar bör presenteras, och där även vår kritik av dessa lösningar. Stor vikt bör läggas vid att deltagarna får diskutera de konkreta lösningar de kan finna på klimatproblemen med avstamp i sina ideologiska förkunskaper, där diskussionen om t ex det offentliga ägandet är av hög vikt. Nyckelbegrepp föreläsaren bedömer som viktiga för att kunna förstå och delta i rådande klimatdebatt bör gås igenom och förklaras (t ex Polluter Pays Principle), och vanliga miljöpolitiska förslag, såsom kött- och bensinskatt diskuteras utifrån vår klassanalys. Organisering kring miljöfrågor, både från vår rörelse och andra, bör diskuteras.. Politiskt skrivande och retorik De medlemmar som fullföljer SSU-fyran har gått samtliga SSU Stockholms grundkurser, och har därmed förvärvat en god ideologisk grund och en bred sakkunskap. Detta pass ska uppmuntra dessa att uttrycka sina kunskaper genom att öva på debatt och genom att gå igenom grunderna för hur en skriver politiskt. Av stor vikt är att passet till största del består av praktisk övning.. Socialistisk kulturpolitik Detta pass bör ta upp vilken roll kulturen spelat historiskt för vår rörelse, och ge möjlighet för medlemmarna att diskutera demokratiaspekterna av kulturen, samt hur detta kan implementeras i framtida socialdemokratiska reformer och förslag.. Facklig-politiskt samverkan arbete internationellt Detta pass bör avhandla socialdemokratins samarbete med fackföreningsrörelsen, hur detta ser ut idag och hur det kan komma att se ut imorgon. Detta pass ska ta upp hur den internationella fackföreningsrörelsen är organiserad, och hur den globala klasskampen hänger ihop med den lokala arbetsplatskampen. Storföretagens globala utbredning och outsourcingtendenser, samt vår rörelses möjligheter att organisera oss mot dessa, ska diskuteras.. Feminism och antirasism i praktiken Under de tre första grundkurserna behandlas feminismens och antirasismens olika inriktningar och historia. Under detta pass ska deltagarna få diskutera och reflektera över hur vi utövar feminism och antirasism i praktiken, både som privatpersoner och som arbetarrörelse. Här har vi möjlighet att diskutera hur olika förtryck samverkar och reproducerar varandra.. Egenvalt politiskt pass Här får handledarna möjlighet att påverka vad de själva är intresserade att ta med ett pass om.

10 Sånger och samkväm Detta är SSU Stockholms sista grundkurs och sista tillfället för medlemmarna att som deltagare gå på en sångkväll. Ta chansen och sjung gamla favoriter och presentera mer svårsjungna sånger. Detta om pass ska gärna syfta till att deltagarna håller sångkvällar i sina klubbar, varför lämpligt upplägg på sådana gärna får diskuteras. Se till att alla får med sig ett sånghäfte hem för inspiration!. Krets- och klubbledarkurs Krets- och klubbledarutbildningen riktar sig främst till de som sitter i styrelserna för klubbarna och kretsarna. Syftet med kursen är att ge deltagarna kunskap om vilken roll de spelar för vår organisation, vilka uppgifter deras uppdrag för med sig, hur en utför dem, samt stärka och peppa deltagarna personligen så att de både klarar av sina uppdrag och vågar tänka nytt i dem.. Krets- och klubbarbete Detta pass syftar till att gå igenom tre olika delar av krets- och klubbarbetet. Den första är klubbens/kretsens roll och uppgift. Den andra är vad som är viktigt för att klubben/kretsen ska fungera: ansvarsfördelning, värvning och målsättning. Den tredje är planering och utförande av klubb/kretsverksamheten, där passet ska behandla hur en gör för att uppfylla klubbens/kretsens mål, det vill säga hur en planerar och leder klubbens/kretsens verksamhet.. Ledarskap Ledarskapspasset syftar till att göra deltagarna uppmärksamma på att de är ledare, och vad detta för med sig. På passet bör man lära ut enklare gruppsykologi, diskutera hur en peppar en klubb i sin verksamhet, får alla delaktiga, samt hur en möter och löser problem och konflikter av olika slag.. Mötesteknik Passet syftar till att deltagarna ska kunna hålla möten på egen hand. Här är det bra att fokusera på diskussion om hur vi stärker vår verksamhet internfeministiskt och antirasistiskt med hjälp av dessa kunskaper.. Mediahantering På detta pass bör deltagarna diskutera hur vi idag syns i media och varför, och hur våra strategier bör kan se ut om vi vill ändra på detta. Vad är bra att säga till en journalist, beroende på vilken effekt klubben söker, och vad är en talpunktslista? Hur skriver en klubb ett pressmeddelande och vart skickas det? Passet är menat att reda ut dessa starter till en spirande relation med varje klubb eller krets lokaltidning(ar), och får gärna följas upp av skrivarövningar.. Funktionsutbildning På detta pass ska alla frågor om allt praktiskt som tillkommer med att sitta i en styrelse besvaras. Hur sköter en medlemskontakt på ett bra sätt, hur ska klubben bedriva studieverksamhet, hur en arbetsleder en grupp i vanlig verksamhet eller i större kampanjer, hur gör en SWOT-analys på sin klubb, hur en sköter ekonomin snyggt: allt ska få sitt svar! På detta pass kan det vara en idé att dela upp det och köra den andra hälften mer nischat utefter personernas poster i styrelsen, så att alla har en överblick men att en också tillåts bli proffs på sitt område för verksamhetsåret.

11 Politiska och organisatoriska specialkurser De politiska specialkurserna ska tillfredsställa medlemmarnas vilja att lära sig mer inom ett visst politiskt ämnesområde. De organisatoriska specialkurserna är verksamhetsbetonade kurser, också dessa inom olika områden, och fungerar som komplement vid behov till ledarutbildningarna och grundkursverksamheten. För att gå en specialkurs ska en ha gått SSU-ettan eller Om Facket. Specialkursernas innehåll är inte hugget i sten, men det finns några områden som bör återkomma. De politiska specialkurser som tenderar efterfrågas regelbundet är miljöpolitiska kurser och feministiska fördjupningskurser. Vill en ha en separatistisk tjejkurs är det också under denna kategori den hamnar. Att tänka på är att alla funktionärer och handledare under en sådan kurs självklart också ska vara tjejer. På den organisatoriska sidan är det skolpresentatörsutbildningar, agitations och propagandautbildning och utbildningar för klubbarnas studieansvariga och studieintresserade som distriktets medlemmar ofta vill lära sig mer om.

12 Cirkelstudier Studiecirkeln är SSUs och arbetarrörelsens viktigaste studieform. Dess historia löper tillbaka till arbetarrörelsens barndom. I cirkeln kan klubbens medlemmar lära sig mer om olika ämnen som intresserar dem.. Cirkelns upplägg Det finns inga färdiga mallar för hur en studiecirkel ska eller måste se ut. Cirkelstudierna kan vara upplagda på många olika sätt. Det viktigaste är att man har roligt och att cirkeln utformas av klubben själva och vad deltagarna i cirkeln har lust med. En bra utgångspunkt är dock att tillsammans sätta mål för sitt arbete. Det kan vara att lära sig mer om ett visst ämne, att lära känna de andra i klubben och lära sig samarbeta med dessa under cirkelns gång eller att cirkeln ska leda vidare till praktisk handling i klubben. På första cirkelträffen är ett bra tips att deltagarna tillsammans gör en arbetsplan. Då sätter en som grupp riktlinjer för vad alla vill lära sig, hur cirkeln ska lägga upp, var och hur ofta träffarna ska vara, om en som enskild medlem ska läsa in sig på något mellan träffarna, om några föreläsare ska bjudas in och om något material ska användas. Försök hitta nya infallsvinklar och sök stöd från ABF Stockholm!. Regler Om ni ska anordna tillsammans med ABF finns det dock lite regler att hålla reda på! Dessa är: Ni måste vara minst tre deltagare på varje träff, cirkeln måste innehålla minst studietimmar (en studietimme är minuter), ni får avklara max fyra studietimmar vid ett cirkeltillfälle och cirkeln får max träffas tre gånger i veckan, men måste samtidigt också träffas minst träffas tre gånger totalt för att räknas som cirkel.

13 Om studiernas genomförande. Socialism i praktiken Det är av största vikt att verka för att bygga upp en bra gemenskap på kursen där ingen hamnar utanför. Kursöppningen och de obligatoriska samkvämen är viktiga strategier för handledarna i sin strävan efter god gemenskap och kamratlig stämning. Den praktiska socialismen ska genomsyra kursen i sin helhet, såväl kurspass som raster. Med detta menas att alla deltagare ska uppmärksammas och bekräftas, alla ska behandlas likvärdigt, och att alla deltagare är lika viktiga. Det är handledarnas ansvar att detta förverkligas och det är av högsta vikt att dessa fungerar som bra förebilder.. Samkvämen Samkvämen är en obligatorisk del av kursen. Syftet är att alla deltagare ska lära känna varandra och få alla att slappna av. Samkvämen kan innehålla allt ifrån filmvisningar, sång och teater till vanliga lekar.. Demokratiskt arbetssätt En kurs är en träning i demokrati. Det är viktigt att lyssna på varandra och att alla tillsammans beslutar om olika praktiska saker. Vid grupparbeten är det av största vikt att alla arbetar tillsammans och att alla antecknar, och att man turas om att redovisa grupparbetet. Det är viktigt att alla är delaktiga i kursarbetet. Små grupparbeten, bikupor eller laget runt tvingar alla deltagare att aktivera sig. Att dessutom inkludera deltagarna i utförandet av kursen är att önska. Förhållningsregler för kursen ska utformas tillsammans med deltagarna. Utforma gärna raster, samkväm, städning och annat praktiskt tillsammans med deltagarna.. Kultur Vi måste se till att alla kan ta del av vår studieverksamhet. Därför gäller det att varva teori och praktik, och att ta hjälp av kulturen. Att försöka hitta andra, mer inkluderande, former av lärande än den klassiska katederundervisningen är oerhört viktigt. Genom att använda oss av kulturen för att tillgängliggöra den kunskap vi förmedlar under våra kurser, visar vi också på vad vi konkret menar med att kulturen är ett politiskt vapen.. Mat Maten på våra kurser är mycket viktig. För att man som kurshandledare ska veta vad som är bra och vad som är mindre bra att köpa har SSU Stockholm en konsumentpolicy som ska följas utav den med ansvar för inköp. Maten som serveras under SSU Stockholms studieverksamhet ska vara vegetarisk.. Handledarna Att vara handledare innebär att tillsammans med ett handledarlag vara ansvarig för en kurs. Handledarlagets mål är alltid att sträva efter att tillgodose deltagarnas behov av kunskap, se till att alla trivs och kan lära sig under kursen och hantera eventuella schema- och deltagarproblem. Distriktets studieledare leder handledarlaget.. Planering av studierna Handledarlaget för den aktuella kursen är de som är ansvariga för att boka lokaler, planera schema och mat och boka föreläsare. Är det ett önskemål från kursdeltagarna och/eller handledaren står dessa fria att vid intresse skicka ut material i förväg, ha för- och efterträffar och att fortsätta kursen med en studiecirkel. En i handledarlaget är innan kursen ansvarig för att se till att alla som anmält intresse för kursen får den information de behöver i god tid innan kursstart, där tumregeln brukar vara minst en vecka innan.. Handledarnas förhållningssätt till kursdeltagarna Det är viktigt att de som är handledare under en kurs är väl införstådda med på vilken maktposition detta medför, och inte utnyttjar denne till egen fördel. Handledarna ska i sin roll alltid sträva efter att lösa situationer rättvist och demokratiskt. Det är viktigt att handledarna bibehåller en professionell relation till alla deltagare, oavsett hur en känner någon privat utanför kursen, och varken särbehandlar

14 negativt eller positivt då inte särskilda skäl för detta föreligger och har diskuterats med kursens handledarlag.. Deltagare som missköter sig Om problem uppstår med någon eller några deltagare, ska handledarna i första hand försöka reda ut det diskret med den eller de inblandade. Om man inte kan lösa konflikten genom samtal kan handledarna i värsta fall skicka hem personen. Under kurserna ska de krisplaner som finns upprättade följas vid behov av detta.. Utvärdering Vare kurs ska avslutas med en kursutvärdering. Detta främst för att handledarna ska kunna se vad som gick bra och vad som skulle kunna göras bättre, men också för att ge deltagarna tid till egen reflektion av vad de gått igenom under kursen. Utvärderingarna ska utformas så att erfarenheterna vara möjliga att jämföra vid en senare kurs av samma slag. Under vissa kurser kan det vara nödvändigt att be deltagarna märka utvärderingen med huruvida de definierar sig som kvinna eller man detta inte för att tvångsköna, utan för att senare kunna utvärdera hur olika internfeministiska strategier fungerat och om alla kön upplever sig kunnat delta i kursen på lika villkor. Handledarna ska efter kursen sammanställa deltagarnas synpunkter så att studieutskottet kan ta del av dem på de möten där detta behövs för att vidareutveckla hur studieverksamheten bedrivs.. Drogfritt Vår studieverksamhet genomförs i en rök- och alkoholfri miljö. För de som vill röka ska en rökruta uppföras på utefter de punkter som listas nedan. Om reglerna inte efterföljs får man åka hem på egen bekostnad. Rökrutan ska uppföras så pass långt avstånd från platser där de övriga deltagarna vistas mycket att astmatiker och personer med luftvägsproblem inte får några besvär: en bra tumregel brukar vara meter bort. Genom de strategier vi kan tillämpa ska vi se till att rökrutan inte är en naturlig plats för umgänge mellan kursdeltagare och inte heller blir en exotisk och häftig plats. Konkreta tips för detta kan vara till exempel att den inte ska ligga under tak, inte ligga utom synhåll från plats där deltagare vistas, helst inte ska vara ett bord med sittmöjlighet och att den inte ska vara benägen på någon uppenbart vindstilla och härlig plats.

15 Deltagande och påverkan. Rekrytering till distriktets kurser Studieledaren ansvar för att aktuell information om distriktets studieverksamhet skickas ut till klubbarna och medlemmarna: antingen genom distriktets nyhetsbrev eller genom KLOK:en eller STARK:en. Det ligger också på handledarna för den aktuella kursen att rekrytera medlemmar till utbildningen, samt att göra reklam på facebook och andra sociala medier.. Anmälan Anmälan till distriktets kurser ska ske innan den sista anmälningsdagen till kursen i fråga, vanligtvis runt två-en vecka innan kursstart. Handledarna skickar därefter ut en bekräftelse till kursdeltagarna senast en vecka före kursstart. Självklart är det möjligt att avanmäla sig från en kurshelg. Orsakar det stora problem för kursen att vissa deltagare inte dyker upp och inte har avanmält sig är det möjligt att lägga en straffavgift på medlemmens klubb, som motsvarar kostnaden för kursen för denne medlem. Detta är dock något som får tillämpas med finess och känsla för situationen.. Handledarlaget För att delta i distriktets grundkurser genom att vara handledare ska en ha genomgått minst det grundkurssteg en handleder. Intresse av att vara handledare kan meddelas till klubbens studieansvarige, som vidareförmedlar detta till distriktets studieledare, eller direkt till denne. Handledarlagets uppgifter slås fast under Om studiernas genomförande i studieplanen.. Studieledarkonferensen (STARK:en) Distriktsstyrelsens studieledare ansvarar för STARK:en studieledarkonferensen. Denna grupp finns till för att stödja klubbarnas studieledare i deras arbete, och har möten någon gång per termin. På studieledarkonferensen är studieledarna från alla klubbar i SSU Stockholm välkomna, och på mötena ska dessa kunna diskutera klubbstudier med varandra för att få inspiration och utveckla samarbeten. Studieledarkonferensen kan dessutom också, vid sidan om andra kanaler, fungera som en kommunikationsväg för distriktsstyrelsen att sprida information om aktuella studier till medlemmarna genom klubbarnas studieledare.. Studieutskottet Studieutskottets funktion är att vara ett öppet utskott, där intresserade av distriktets studieverksamhet kan fångas upp och studieverksamheten i stor diskuteras och förändras. Målet är att studieutskottet ska vara ett självklart forum för att påverka distriktets grundkurser, idédebatt och folkbildning i praktiken, utan att för den sakens skull behöva ta ett för stort ansvar för studiernas utformande. Detta gör dock också att studieutskottet placeras under studieledaren och handledarlaget i vem som har sista ordet och verkställandeplikten i och av studieverksamheten.. Deltagande i förbundsstudier SSU-förbundets studier är viktiga, inte främst för den kunskap de ger deltagarna, utan också för kamrater en möter, den fina miljön och den goda servicen på SSUs kursgård Bommersvik. Därför är det viktigt att SSU Stockholm uppmuntrar och skickar medlemmar på SSUs nationella kurser. På detta tjänar vi dels vi som distrikt, då de kunskaper som kursdeltagaren får kan sporra distriktets egen aktivitet och politik, men även den enskilde kursdeltagaren gynnas då denne får en förmodat fin upplevelse, nya kamrater och god mat. Då intresseanmälningarna till nationella kurser ska prioriteras ska detta tas upp på ett möte med distriktsstyrelsen, och studieledaren är slutgiltigt ansvarig för att rapportera in distriktets prioriteringar.. Förbundets ledarutbildningar SSU Stockholm har en målsättning om att ha minst två deltagare på varje steg under de veckolånga ledarutbildningarna vid nyår, till exempel klubbledarutbildning (KLU), distriktsledarutbildning steg ett och två (DLU och DLU). Detta är enbart möjligt om distriktet har många intresserade och kunniga

16 medlemmar som söker dessa, och att dessa medlemmar har genomgått minst de tre första grundkurserna.. Förbundets organisatoriska och politiska utbildningar SSU-förbundet anordnar då och då utbildningar i olika ämnen, till exempel i politiskt skrivande eller skoldebatt. Det är viktigt att SSU Stockholm har representanter också på dessa utbildningar. För att hålla utkik efter dessa och rekommendera olika medlemmar att söka ansvarar de ur handledarlaget som känner sig manade och studieledaren.. Studiesamarbeten Vid de tillfällen då det inte finns tillräckligt många intresseanmälningar för en kurs i distriktets logi, kan det vara aktuellt att pröva på ett studiesamarbete med andra SSU-distrikt. I så fall ska en uppdelning av kostnaderna för kursen göras mellan de ansvariga från de olika distrikten. I mån av plats är även självklart också enskilda deltagare från andra distrikt välkomna på våra kurser, då det är positivt att distriktets medlemmar får träffa andra aktiva från runt om i landet. Om det går att få bidrag för detta från deltagarens distrikt är det välkommet, men kursverksamheten ska självklart heller aldrig fokusera på ekonomisk vinning eller förlust. Då SSU Stockholms medlemmar besöker kurser i andra distrikt finns det möjlighet att ansöka om att få resan betald av distriktet.