Tillstånd enligt miljöbalken till hantering av petroleumprodukter

Transkript

1 Aktbilaga 21 BESLUT 1(19) Diarienr/Dossnr Miljöprövningsdelegationen Miljöskydd Per Ahlenius Tel : per.ahlenius@x.lst.se AB Svenska Shell c/o Alrutz Advokatbyrå AB Box STOCKHOLM Tillstånd enligt miljöbalken till hantering av petroleumprodukter Anläggning: AB Svenska Shell Fastighet: Fredriksskans 2:1 N/S-koordinat: , O/V-koordinat SNI-kod: -k1 Beslut Miljöprövningsdelegationen lämnar AB Svenska Shell ( ) tillstånd enligt miljöbalken till att inom ovan nämnda fastighet bedriva oljedepå på områdena GD 512 och GD 63, ND 4A, ND 4C, ND 24A och ND 25A. Verksamheten begränsas till en maximal hantering av ton petroleumprodukter per år. Av den tillståndsgivna mängden får maximalt ton utgöras av flygbränsle, ton av övriga petroleumprodukter varav maximalt ton bensin. Miljöprövningsdelegationen beslutar med stöd av 6 kapitlet 9 miljöbalken (MB) att godkänna miljökonsekvensbeskrivningen i ärendet. Med stöd av 22 kap 27 MB skjuter miljöprövningsdelegationen under en prövotid upp frågan om vilka slutliga villkor som ska gälla för invallning av cisterner innehållande produkter med brandfarlighetsklass 2 och 3. Bolaget ska under prövotiden: Utreda möjligheterna att även valla in de cisterner där diesel, Eo1 eller andra petroleumprodukter som berörs av lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor lagras. Redogörelsen ska innehålla tekniska, miljömässiga och ekonomiska förutsättningarna för uppförande av invallningar. Utredningen ska lämnas till miljöprövningsdelegationen senast den 1 juli För tillståndet gäller följande slutliga villkor: 1. Om inte annat följer av övriga villkor skall verksamheten i huvudsak bedrivas i enlighet med vad bolaget angivit i ansökan eller i övrigt åtagit sig i ärendet.

2 2. Buller från verksamheten inklusive transporter inom verksamhetsområdet skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder och skola som riktvärde inte överskrider: 50 db(a) vardagar dagtid (kl ) 45 db(a) kvällstid (kl ), söndag och helgdag (kl ) 40 db(a) nattetid (kl ) Den momentana ljudnivån nattetid får inte överskrida 55 db(a) som riktvärde vid bostäder. Buller från verksamheten får ej innehålla störande impulsljud eller hörbara tonkomponenter. 3. Halten av olja i oljeförorenat dagvatten vid anslutningspunkt till hamnens OFA 1 -system får som riktvärden uppgå till högst följande: enstaka prov årsmedelvärde Oljeindex 30 mg/l 5 mg/l 4. Dagvatten från områden som kan förorenas med oljeprodukter ska via systemet för oljeförande avloppsvatten (OFA) avledas till Gävle Hamns reningsanläggning. 5. Dagvattenbrunnar utomhus skall vara väl utmärkta och anordningar för att snabbt täta dem skall finnas lätt tillgängliga i händelse av olycka. 6. Kemikalier som kan störa reningsprocessen i hamnens reningsverk får ej hanteras så att de kan nå OFA-systemet. 7. Ventiler, pumpar och eventuellt andra ur läckagesynpunkt känsliga punkter ska vara försedda med spillskydd som förhindrar att mark eller grundvatten förorenas. 8. Bolagets OFA-system skall vara försett med avstängningsventil som möjliggör att systemen kan avskiljas från hamnens OFA-system. 9. I cisterner som används för lagring av bensin skall de flytande taken var försedda med dubbeltätning (primär- och sekundärtätning). 10. Cistern 302 ska senast 1 år efter det att tillståndet vunnit laga kraft vara försedd med nivåövervakning med överfyllnadslarm. Övriga cisterner ska vara utrustade med nivåövervakning med överfyllnadslarm innan nästa fyllning. 11. Utformningen av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod skall regleras i ett kontrollprogram. Programmet skall följas. 12. Möjligheter till energieffektivisering skall utredas och redovisas till tillsynsmyndigheten senast 6 månader efter tillståndet vunnit laga kraft. Tillsynsmyndigheten bemyndigas att föreskriva ytterligare villkor i frågan. 13. Om verksamheten upphör ska detta i god tid före nedläggningen anmälas till tillsynsmyndigheten. Bolaget ska vid avslutning av verksamheten i samråd med tillsynsmyndigheten undersöka om mark, byggnader eller anläggning är förorenad och om så är fallet vidta nödvändiga efterbehandlingsåtgärder. 1 OFA Oljeförande avlopp 2(19)

3 3(19) Miljöprövningsdelegationen överlåter med stöd av 22 kap 25 tredje stycket MB åt tillsynsmyndigheten att föreskriva ytterligare villkor angående energieffektivisering (villkor 12). Miljöprövningsdelegationen överlåter vidare till tillsynsmyndigheten att, om det behövs, besluta angående kontroll av utsläppsvillkor med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod avseende kontrollprogrammet (villkor 11). Med riktvärde menas ett värde som, om det överskrids mer än tillfälligt, skall föranleda de åtgärder som behövs för att förhindra att överskridandet upprepas. Med gränsvärde menas ett värde som aldrig får överskridas. Igångsättningstid Eftersom verksamheten pågår behövs ingen bestämmelse om igångsättningstid. Verkställighetsförordnande Miljöprövningsdelegationen förordnar med stöd av 22 kap 28 första stycket MB att tillståndet får tas i anspråk även om beslutet inte har vunnit laga kraft Särskilda upplysningar Miljöprövningsdelegationen vill upplysa om att meddelat tillstånd enligt miljöbalken inte befriar tillståndsinnehavaren från skyldighet att iaktta vad som föreskrivs i annan författning i fråga om anläggning eller verksamhet som avses med tillståndet. Bolaget ska beakta de bestämmelser som återfinns i lag (1999:381) och förordning (1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Bolaget skall fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön (26 kap 19 MB) samt i övrigt iaktta vad som sägs i förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Enligt denna är verksamhetsutövaren bl a skyldig att omgående underrätta tillsynsmyndigheten om driftstörning eller liknande händelse som kan leda till olägenhet för människors hälsa eller miljö. Varje år före utgången av den 31 mars skall en miljörapport och eventuellt en köldmedierapport lämnas in till tillsynsmyndigheten (26 kap 20 MB respektive 16 SNFS 1992:16). Det är den sammanlagda köldmediemängden som avgör om bolaget är skyldig att lämna köldmedierapport eller inte. Bolaget skall till tillsynsmyndigheten lämna de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen samt utföra eller bekosta sådana undersökningar av verksamheten och dess verkningar som behövs för tillsynen (26 kap 21 och 22 MB).

4 Enligt förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt MB skall avgift betalas årligen av den som bedriver miljöfarlig verksamhet. Bedrivs en miljöfarlig verksamhet av annan än den som meddelats tillståndet är den nye verksamhetsutövaren skyldig att snarast upplysa tillsynsmyndigheten om det ändrade förhållandet (32 SFS 1998:899). En kopia av informationen bör skickas till länsstyrelsen. Det är förbjudet att utan anmälan enligt miljöbalken ändra en tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet (21 SFS 1998:899). Att upphöra med verksamheten är enligt miljöprövningsdelegationens bedömning en anmälningspliktig ändring. Redogörelse för ärendet 4(19) Ärendets handläggning Ärendet har föregåtts av en MKB-process där samråd skett med länsstyrelsen, Gävle kommuns miljökontor, Gävle Hamn samt omgivande verksamheter. Länsstyrelsen beslutade den 20 juli 2004 (dnr ) att verksamheten antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap 4 MB. Utökat samråd med miljökonsekvensbedömning har genomförts med berörda myndigheter, grannar, miljöorganisationer samt en bredare allmänhet. Samrådet genomfördes dels genom ett möte för inbjudna myndigheter samt genom annonsering i lokalpressen den 17 september 2005 och riktade utskick till de närmaste grannarna och utvalda intresseorganisationer. Ansökan och tillhörande MKB inkom till miljöprövningsdelegationen den 15 februari 2005 och kompletterades den 2 juni Ärendet kungjordes den 10 juni 2005 i Gefle Dagblad och Arbetarbladet. Byggnads- och miljönämnden i Gävle kommun, Gävle Hamn AB (under ärendets handläggning har huvudmannaskapet för hamnen övergått från Gävle Hamn AB till Gävle Lagerhus AB), Gävle Vatten, Gästrike Räddningstjänstförbund samt Landstinget Gävleborg, enheten för samhällsmedicin har beretts tillfälle att yttra sig. Sökande har beretts tillfälle att lämna synpunkter på de yttranden som kommit in. Ansökan Av ansökningshandlingarna framgår bland annat följande: Lokalisering Depån är lokaliserad till Gävle Oljehamn. Inom det aktuella området har oljehantering bedrivits sedan början på 1950-talet och AB Svenska Shell (nedan kallat Shell) har haft en egen depå i oljehamnen sedan 1960-talet. Verksamheten inom depån har i huvudsak bestått i hantering av bensin, diesel och eldningsoljor av olika kvaliteter.

5 Området är enligt gällande stadsplan redovisat som hamn och industrimark. Närmaste bostäder återfinns inom bostadsområdet Lervik som ligger på ca 700 meters avstånd från bolagets depå. Verksamhetsbeskrivning Som tidigare nämnts har Shell bedrivit verksamhet inom det aktuella depåområdet sedan början på 1960-talet. Fram till år 1997 drevs depån av Pol Transport AB som var hälftenägt av vardera Shell respektive Kuwait Petroleum. Depån har sedan dess delats i två delar, en del där verksamheten numera bedrivs av Shell och en del där OK-Q8 AB bedriver verksamhet Bolaget har i dag inget tillstånd för verksamheten utan den bedrivs med stöd av miljöbalkens övergångsbestämmelser. Depåns storhetstid inföll under 60 och 70- talen då man årligen hanterade mångdubbelt större volymer än vad som skett de senaste åren då verksamheten begränsat sig till en hantering av ca ton eldningsoljor årligen. Bolaget planerar dock att flytta viss hantering av petroleumprodukter till anläggningen i Gävle Oljehamn vid en eventuell nedläggning av Loudden i Stockholm. Shell har därför beslutat ansöka om tillstånd för fortsatt och utökad verksamhet vid Gävledepån. Förutom en ökning av volymerna kommer verksamheten vid depån inte att förändras i någon större omfattning. Den kommer även fortsättningsvis att bestå av mottagning, mellanlagring och utlastning av flygbränsle och petroleumprodukter i form av bensin och mellandestillat. Shell:s depå är indelad i tre stycken cisternområden, område A och B ligger inom det gamla depåområdet (GD) medan område C ligger i det nya depåområdet (ND). Område A består av delområde GD 512. Inom området finns två st cisterner för klass -3 produkter. Cisternerna är i dagsläget ej operativa men besiktade och godkända, vilket innebär att de snabbt kan tas i drift när behov uppstår. Område B består av delområde GD 63. Detta område inrymmer fyra cisterner varav tre är operativa och godkända för lagring av klass 1 produkter. Den fjärde cisternen (317) är avställd och beräknas ej heller tas i bruk. Område C är det största av bolagets cisternområden och består av delområdena ND 24 A, ND 25 A, ND 4A samt ND 4C. På område ND 24 A finns en cistern för klass-3 produkter. Cisternen innehåller WRD-olja och är för övrigt den enda i dag operativa cisternen vid depån. Inom ND 25 A finns totalt fem st cisterner varav fyra är klassade för klass-1 produkter och en för klass-3 produkter. På område ND 4A finns anläggningens centralbyggnad som inrymmer kontor och personalutrymmen. Inom delområde ND 4C som bolaget delar med OK-Q8 AB finns bolagets fyra lastöar där all utlastning till tankbilar sker. Den utökade hanteringen kommer inte att innebära något behov av nya byggnader eller cisterner. Däremot kommer den befintliga cisternparken att anpassas för hantering av flygbränsle. 5(19)

6 Inlastning Samtliga produkterna som kommer till depån levereras med tankbåtar och pumpas till depåområdet via hamnens rörsystem. Väl inne på de olika depåområdena lagras de levererade produkterna i olika cisterner. De maximala volymer som i framtiden kan komma att hanteras vid depån är ca ton / år, fördelat enligt nedan : 6(19) Flygbränsle Gasoil och bensin Totalt ton ton ton Gasoil och mellandestillat är två samlingsnamn för petroleumprodukter ur brandklass-3, vilket innebär eldningsoljor, diesel mm. Orsaken till att bolaget valt att klumpa ihop fraktionerna gasoil och bensin i sin ansökan är att man vill få en större flexibilitet i sitt tillstånd. Man vill kunna variera den årliga hanteringen fritt mellan de ingående fraktionerna utifrån eget behov och marknadens efterfrågan. Den årligen hanterade mängden bensin kommer dock aldrig att överstiga ton. Cisterner Totalt har bolaget 12 st cisterner i spannet mellan 5700 m m 3. Av dessa är sju brandklassade för lagring av klass-1 produkter, fyra för klass-3 produkter och en cistern är avställd. Den operativa cisternvolymen inom depån uppgår till ca: m 3. Samtliga klass-1 cisterner är försedda med flytande tak och invallningar av betong som rymmer 100 % av cisternernas volym. Inga av depåns cisterner är i dag försedda med vare sig nivågivare eller överfyllnadsskydd utan varje cistern pejlas manuellt före och efter varje påfyllning. Bolaget kommer dock att installera såväl överfyllningslarm som nivågivare i de cisterner där flygbränsle och bensin kommer att lagras. OFA-system och Oljeavskiljare Bolagets samtliga cisternområden är utrustade med OFA-system och oljeavskiljare som samtliga är anslutna till hamnens OFA-system. Bolaget har rutiner som innebär att avskiljarna regelmässigt rengörs var annan månad. Samtliga oljeavskiljare är även utrustade med larm, om larmnivån i någon avskiljare överskrids tänds en larmlampa vid avskiljaren, samtidigt aktiveras ett optiskt och akustiskt larm inne i kontorsbyggnaden. Fram till 1997 bedrev Pol Transport AB verksamhet på depåområdena ND 4, ND 24 och ND 25. Områdena ND4 och ND25 har ett gemensamt OFA-system och oljeavskiljare, medan ND 24 har ett eget OFA-system och oljeavskiljare. När Pol Transport AB upphörde med verksamheten hösten 1997 delades den dåvarande depån upp i två delar, nuvarande OK-Q8 AB:s och Shell:s depåområden. Eftersom cisternerna i ursprungsdepån inte låg symmetriskt

7 fördelade mellan ND 24 och ND 25 delades dessa upp ytterligare i 24A och B respektive 25A och B. Utlastningsområdet ND 4 delades upp i tre delar, A, B och C. Efter delningen fick Shell tillgång till områdena ND 4A, ND 4C, ND 24A och ND 25A, medan OK-Q8 AB bedriver sin verksamhet inom områdena ND 4B, ND 24B och ND 25B. Den nya uppdelningen innebär att område ND 25A som ägs av Shell och område ND 4C där Shell sköter all utlastning till bilar är anslutet till OK-Q8: AB: s OFAsystem och oljeavskiljare. För att klara ut eventuella juridiska aspekter som kan uppkomma till följd av de sammankopplade OFA-systemen har bolagen upprättat ett avtal sinsemellan där respektive bolags ansvarsområden klargörs. Gentemot tillsynsmyndigheterna ansvarar respektive bolag för den egna oljeavskiljaren samt de ledningar som är kopplade till denna oberoende av vilka depåområden som betjänas. Vattnet som avleds från bolagets OFA-system leds vidare till hamnens OFAsystem och reningsanläggning där det behandlas gravimetriskt och filtreras i ett sandfilter innan det släpps till recipient. Dagvatten från den hårdgjorda ytan utanför bolagets kontorsbyggnad och hustaket samlas upp i två brunnar innan det leds till det interna OFA-systemet. Största delen av det dagvatten som uppstår inom de inte hårdgjorda delområdena tillåts perkolera ner i marken. Detta gäller dock inte områdena mellan cisternerna i delområde A och C som dräneras och avleds till det lokala OFA-systemet Utlastning All utlastning av eldningsoljan WRD 2 och andra mellandestillat kommer att ske till tankbil. Utlastningen sker via 4 st utlastningsplatser som är lokaliserade inom område ND 4C. Samtliga dessa är försedda med hårdgjord yta och är anslutna till OK-Q8:s OFA-system och oljeavskiljare. Lastningen sker genom underfyllning med droppfria kopplingar. För att minimera risken för överfyllning är fordonen utrustade med två av varandra oberoende överfyllnadsskydd. När det gäller bensinlagring kommer depån att fungera som en tradingdepå där cisternutrymme hyrs ut till externa kunder. Det betyder att ingen utlastning till tankbil kommer att ske vid depån. Bensinen kommer istället att lastas ut till fartyg eller eventuellt pumpas över till någon annan depå inom oljehamnen. Den övervägande delen av flygbränslet som hanteras i depån kommer att lastas ut till järnvägsvagn för vidare transport till i första hand Arlanda. För att denna utlastning ska kunna ske kommer bolaget att uppföra ett nytt ledningssystem som ansluter till det system som AFAB 3 kommer att uppföra. Förutom de leveranser som kommer att ske med tåg till Arlanda kommer en mindre del av flygbränslet att lastas ut till tankbil. Det är främst till mindre flygplatser som t.ex. Uppsala och 7(19) 2 WRD - Wide Range Destillat 3 AFAB - Arlanda flygbränslehantering AB

8 Sundsvall som lastbilstransporter blir aktuella. För att klara leveranserna till Arlanda kan bolaget vid oplanerade avbrott i järnvägstransporterna bli tvungna att sköta transporterna med tankbil. Om inga långvariga stopp uppstår i tågtrafiken kommer dock den volym flygbränsle som lastas ut till tankbil inte att överstiga m 3 årligen. Utsläpp till luft Den planerade bensinhanteringen kommer att innebära att VOC 4 - utsläpp uppstår. Beräkningar som bolaget gjort med Concawemetoden visar att emissionerna vid en årlig hantering av ton bensin kommer att uppgå till närmare 26 ton. Flygbränslets betydligt lägre ångtryck innebär att avgången till luft blir betydligt lägre än vid bensinhantering trots att de hanterade volymerna är betydligt större. Eftersom de metoder som finns för beräkningar av VOC-utsläpp är anpassade till bensinhantering är det i dagsläget inte möjligt att matematiskt kvantifiera dessa utsläpp. Allmänna hänsynsreglerna Kunskapskravet Shell har bedrivit denna typ av verksamhet under lång tid och på många platser runt om i landet. Bolaget anser sig därför ha den kunskap om verksamhetstypen som krävs enligt 2 kap. 2 miljöbalken. Försiktighetsprincipen Shell eftersträvar alltid att minimera utsläppen från verksamheten. Det sker såväl vid val av lagringsteknik som genom investeringar i skyddsåtgärder. De skyddsåtgärder man väljer är enligt bolaget att hänföra till bästa möjliga teknik. Lokaliseringsprincipen Bolaget anser att det minsta intrånget och olägenheten för människor och miljö uppnås om depån även fortsättningsvis lokaliseras till det befintliga depåområdet. När det gäller lagring av flygbränsle är denna hantering till största delen beroende av AFAB:s hanteringstillstånd. Eftersom AFAB redan har erhållit tillstånd att hantera bränslet i Gävle hamn finns ingen alternativ lokalisering. Hushållnings- och kretsloppsprincipen Eldningsolja förbrukas endast vid uppvärmning av lokaler och cisterner för WRDolja. Eftersom denna hantering inte förändras av den utökade verksamheten innebär den utökade verksamheten inte någon ökad resursförbrukning. Produktvalsprincipen Eftersom Shell inte hanterar några andra kemikalier än petroleumprodukter vid depån anser man att produktvalskravet i 2 kap. 6 MB uppfylls. 8(19) 4 VOC Lättflyktiga kolväten

9 Säkerhetsrapport Eftersom Shell:s verksamhet i Gävle Oljehamn har sådan omfattning att den omfattas av den högre kravnivån i lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor har en säkerhetsrapport bilagts ansökan. Yrkande Shell begär tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till verksamheten i bolagets depåanläggning i Gävle oljehamn, avseende en årlig hantering av ton flygbränsle och ton övriga petroleumprodukter, varav högst ton bensin, i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökan och med iakttagande av de villkor som anges nedan. 9(19) Om ej annat följer av nedan angivna villkor skall verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden i ansökningshandlingar och övrigt i ärendet angett eller åtagit. Allt OFA-vatten skall passera oljeavskiljare och därefter ledas till Gävle Hamns reningsanläggning för ytterligare rening. Även dagvatten som inte löper risk att förorenas skall utledas via hamnens reningsanläggning. Bolaget skall i enlighet med föreliggande undersökningsprogram fortlöpande spåra läckage av kolväten från ventiler, flänsförband, pumpar och övrig processutrustning samt snarast vidta de reparationer och utbyten m.m. som skäligen kan krävas med anledning av upptäckt läckage. Driftstörningar och haverier i depåanläggningen skall omgående anmälas till tillsynsmyndigheten. Buller från verksamheten får som riktvärde inte ge upphov till högre ljudnivåer vid närmaste bostäder än vad som anges nedan (riktvärden) dagtid kl db(a) kvällstid kl db(a) nattetid kl db(a) Shell hemställer slutligen att blivande tillståndsbeslut får utnyttjas utan hinder av talan mot beslutet. Miljökonsekvensbeskrivning Utsläpp till luft Vid i stort sett all hantering av petroleumprodukter förekommer utsläpp till luft. Utsläppen utgörs till största delen av kolvätebemängd luft (VOC) som avgår från

10 lagring och hantering av bensin. Storleken på utsläppen varierar beroende på produktens ångtryck, inlagringssättet och hanteringsförfarandet. När man talar om VOC-utsläpp från en depå skiljer man normalt mellan 10(19) Andningsförluster som uppstår när gasfasen utvidgar sig till följd av temperaturförändringar. Dessa minimeras enklast genom att samtliga bensincisterner förses med flytande innertak, som ytterligare säkerhet kan taken förses med dubbla tätningar. Förträngningsförluster som uppkommer vid exempelvis pumpningar från båt till cistern och från cistern till tankbil. Vid dessa tillfällen avgår kolvätebemängd luft med motsvarande volym som överpumpats. Eftersom ingen utlastning av bensin till lastbil kommer att ske vid Shell:s depå kommer utsläppen från depån i första hand att röra sig om andningsförluster. I dag hanteras ingen bensin vid depån utan bara ca ton WRD-olja årligen. Eftersom WRD-olja inte avger några nämnvärda mängder VOC kommer den utökade verksamheten att innebära ökade utsläpp till luft. Bolagets beräkningar visar att närmare 26 ton VOC kommer att avgå vid en årlig hantering av ton bensin. Utsläpp till mark Det ökade genomslaget vid depån ger en viss ökad risk för spill. Eftersom samtliga ytor där spill kan förekomma är hårdgjorda är risken för utsläpp till mark vid normala förhållanden liten. Risken för utsläpp till mark bedöms därför inte öka nämnvärt till följd av den utökade verksamheten vid depån. Utsläpp till vatten Det ökade antalet in och utpumpningar torde resultera i en viss ökning av spill till OFA-systemet jämfört med dagens verksamhet. Eftersom allt spill passerar såväl bolagets oljeavskiljare som hamnens reningsanläggning innan det når recipienten bedöms dock inte utsläppen till vatten öka tillföljd av den ökande hanteringen. Avfall Vid en oljedepå uppkommer såväl farligt som icke farligt avfall. Det farliga avfallet som uppkommer består främst av: Olja och slam från oljeavskiljare. Slam från cisternrengöringar. Oljeförorenat saneringsmedel. Batterier och lysrör. Bolaget beräknar att det farliga avfallet kommer öka något till följd av den ökande hanteringen. Orsaken till detta är främst att antalet operativa cisterner ökar vilket innebär fler rengöringar behövs och därmed också mera slam som behöver omhändertas.

11 Även det icke farliga avfallet som utgörs av returpapper samt ordinärt hushållsavfall beräknas öka i omfattning eftersom den ökande hanteringen kräver mera personal. Kemikalier Eftersom inga additiver eller andra kemikalier används i någon större omfattning inom verksamheten kommer inte kemikalieförbrukningen att påverkas av den utökade verksamheten. Buller Den utökade verksamheten inom depåområdet bedöms inte påverka bullernivån i någon större utsträckning. Däremot kommer det ökade pumpningsbehovet att innebära att ljud förekommer oftare. Den totala bullernivån beräknas dock inte överstiga Naturvårdsverkets riktvärden för industribuller från nya verksamheter. 11(19) Ljud alstras även till följd av fartygs-, järnvägs och tankbilstransporterna till och från depån. Den momentana ljudnivån från båttrafiken kommer inte att bli högre men på grund av det ökande antalet fartyg kommer ljud från fartyg att förekomma oftare. Eftersom det krävs en fördubbling av trafikmängden för att den ekvivalenta ljudnivån ska uppfattas som förändrad av en närboende torde den marginella ökningen av antalet tankbilstransporter från Shell:s depå inte påverka den totala bullersituationen. Däremot kan den ökade tågtrafiken komma att upplevas som störande av de närboende. Transporter Samtliga produkter levereras in till depån med tankbåt. Den sökta omsättningen innebär att antalet båtar ökar från dagens ca 8 st till maximalt 120 st båtar årligen vid maximal hantering. Eftersom den absolut största delen av den kommande hanteringen är avsedd för Arlanda kommer uttransporterna till största delen att ske med tåg. Vid maximalt hanterade volymer kommer 720 tågset med 17 vagnar per tåg att avgå med flygbränsle till Arlanda årligen. Även transporterna med tankbil ut från depån kan komma att beröras av den ökande hanteringen. Ökningen är dock tämligen marginell eftersom endast ett fåtal transporter per år av flygbränsle till mindre lokala flygplatser kommer att ske med lastbil. Bolaget räknar med antalet tankbilar per dygn som transporterar ut produkter till kunderna ökar från dagens till mellan 80 och 90 när den sökta hanteringen uppnås. Dessutom kommer dagligen 1-2 tågset lastade med flygfotogen att lämna AFAB:s utlastningsanläggning. Energi För uppvärmning av kontorslokalerna och WRD cisternen åtgår ca 80 m 3 eldningsolja per år. Denna förbrukning kommer inte att påverkas av den utökade hanteringen. I dag ligger depåns elförbrukning på ~ 95 MWh årligen. Den ökade hanteringen innebär ett ökat behov av pumpning. Enligt bolagets beräkningar

12 kommer elförbrukningen vid depån att öka i proportion med hanterad volym upp till ca 160 MWh vid fullt utnyttjat tillstånd. Yttrande Byggnads och Miljönämnden tillstyrker bolagets ansökan och anför bland annat att följande villkor bör föreskrivas för verksamheten: De flytande taken på cisterner som används operativt för lagring av bensin skall innan de fylls nästa gång vara försedda med dubbeltätning (primär- och sekundärtätning). Utsläpp av oljeförorenat dagvatten bör som riktvärde högst få uppgå till 30 mg/l mätt som oljeindex. Dagvatten från områden som kan förorenas med oljeprodukter ska via systemet för oljeförorende avloppsvatten (OFA) avledas till Gävle Hamns reningsanläggning. Dagvattenbrunnar utomhus ska vara väl utmärkta och anordningar för att snabbt täta dem skall finnas lätt tillgängliga i händelse av olycka. Samtliga oljeavskiljare ska förses med provtagningsbrunn efter oljeavskiljarna. OFA-ledning efter oljeavskiljarna ska förses med stängbara ventiler. OFA avtal bör träffas med Gävle Hamn. Gävle Lagerhus AB tillstyrker bolagets ansökan men anför bland annat att bolaget måste bygga om sina oljeavskiljarlarm så att de i framtiden bevakas dygnet runt och inte som i dag bara på kontorstid. Gävle Vatten anför i sitt yttrande över Shell:s ansökan bland annat att det är av största vikt att hanteringen av verksamhetens produkter inte medför någon risk för påverkan på dricksvatten respektive spillvattnet. Vattenanläggningar, ledningar, tappställen mm ska därför vara så utformade att främmande ämnen inte ska kunna kontaminera dricksvattnet. Man påpekar att återströmningsskydd ska installeras där risk för hävertåterströmmning och/eller övertrycksåterströmmning av petroleumförorenat vatten finns. Vidare anser man att det bör finnas provtagningsmöjligheter på spillvattnet från verksamheten. Gävle Vatten erinrar även om att de Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter som gäller när spillvatten avleds till det kommunala spillvattennäten även gäller för denna verksamhet. Dessa innebär att den interna spillvattenanläggningen ska vara i sådant skick att dagvatten, oljespill mm inte till någon del ska kunna avledas till de allmänna spillvattenledningarna. Landstinget Gävleborg enheten för Samhällsmedicin säger i sitt remissvar att man utifrån det presenterade materialet har genomfört en riskbedömning av störningar 12(19)

13 och hälsorisker till omgivningen. Riskerna bedöms som acceptabla och man säger att man för närvarande inte har några ytterligare miljömedicinska krav i ärendet. Sökanden har som svar på de inkomna yttrandena bland annat anfört följande : Bolaget anser inte att Byggnads- och Miljönämndens önskemål om utsläppsvillkor på vatten som släpps till hamnens OFA-system är relevanta. Bolaget anser att villkor endast bör föreskrivas för utsläpp från hamnens reningsanläggning. I övrigt har bolaget inget att anföra mot de av Byggnads och Miljönämnden framförda synpunkterna. När det gäller Gävle Lagerhus AB:s yttrande hänvisar bolaget till sina kontrolloch larmrutiner för OFA-systemet. Där framgår att larmet kommer att anslutas till ett system som ansluter till mobiltelefonnätet. Detta innebär att eventuella larm utanför kontorstid i framtiden automatiskt kommer att kopplas till jourhavandes mobiltelefon. Som svar på Gävle Vattens yttrande anför bolaget att man accepterar de flesta av Gävle Vattens krav men att man ställer sig tvekande till behovet av att kunna provta det sanitära avloppsvattnet från anläggningen. 13(19) Miljöprövningsdelegationens motivering Miljöprövningsdelegationen anser sammanfattningsvis att, om föreskrivna villkor följs, kan verksamheten förenas med de allmänna hänsynsreglerna och målen i miljöbalken samt med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurserna samt med den för området gällande översiktsplanen. Tillstånd skall därför lämnas till verksamheten. Lokalisering Enligt 2 kap 4 MB skall en plats väljas för verksamheten som är lämplig bland annat med hänsyn till miljöbalkens mål och så att en god hushållning av markoch vattenområden uppnås (kap 3 och 4 MB). Platsen ska väljas så att ändamålet med verksamheten kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljö. Med hänsyn till de skyddsåtgärder som sökande åtagit sig och de villkor som ställs i detta tillståndsbeslut anser miljöprövningsdelegationen att den föreslagna lokaliseringen uppfyller kraven på plats i 2 kap 4 MB. Ansökan avser befintlig och utökad verksamhet inom fastigheten Fredriksskans 2:1. Enligt gällande översiktsplan är området avsatt för industriverksamhet. Området för lokaliseringen är inte av riksintresse enligt 3 eller 4 kap MB. Inte heller några andra intressen enligt 3 kap berörs.

14 Säkerhetsfrågor Verksamheten omfattas av den högre kravnivån enligt lag (1999:381) och förordning (1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Till följd av detta har bolaget bifogat en säkerhetsrapport som bilaga till sin ansökan. Miljöprövningsdelegationen bedömer att rapporten innehåller tillräckliga uppgifter för att utgöra beslutsunderlag i säkerhetsfrågor vid tillståndsprövningen. Miljöprövningsdelegationen har dock inte genomfört någon detaljerad granskning av rapporten utan detta kommer att ske av tillsynsmyndigheten inom ramen för den operativa tillsynen. Miljöprövningsdelegationen bedömer att anläggningens säkerhet inte utgör något hinder för att medge tillstånd för verksamheten. Miljöprövningsdelegationen vill dock erinra om att detta utlåtande inte förhindrar att tillsynsmyndigheten i framtiden kan komma att ställa ytterligare krav på säkerhetshöjande åtgärder vid anläggningen. 14(19) Miljökvalitetsnormer och miljömål Den aktuella verksamheten berör såväl miljömålen begränsad klimatpåverkan som frisk luft. Miljöprövningsdelegationens bedömning är dock att inverkan från bolagets verksamhet inte har sådan omfattning att den aktivt kommer att motverka möjligheten att uppnå dessa regionala miljömål. Verksamheten har även en indirekt inverkan på utsläppen av PM10, kväveoxider och svaveldioxider vilka samtliga berörs av miljökvalitetsnormer. Storleken på dessa emissioner har till största delen en direkt koppling till landsvägstrafik. Eftersom den största delen av transporterna till och från depån kommer att ske med järnväg eller båt är miljöprövningsdelegationens bedömning att verksamheten inte innebär att någon av de i dag fastställda miljökvalitetsnormerna kommer att överskridas. Motivering av villkor Utredningsvillkor Verksamheten omfattas av den högre kravnivån enligt lag (1999:381) och förordning (1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Detta innebär att större krav ställs på förebyggande åtgärder som minimerar följderna av en eventuell olycka. Eftersom bolaget förutom bensin även lagrar såväl flygbränsle som diesel och Eo1 vilka samtliga är produkter som numera berörs av Sevesolagstiftningen anser miljöprövningsdelegationen att bolaget bör utreda möjligheten att bygga invallningar även på de cisterner där dessa produkter lagras. Redogörelsen ska innehålla tekniska-, miljömässiga- och ekonomiska förutsättningarna för uppförande av invallningar. Utredningen ska således förutom betonginvallningar även omfatta alternativa byggmaterial som tex invallningar av jord.

15 Buller (villkor 2) Eftersom bullerproblematiken i Gävle Hamn är högst påtaglig anser miljöprövningsdelegationen att buller från samtliga verksamheter i Gävle Hamn skall begränsas så långt det går. Miljöprövningsdelegationen har i andra tillståndsprövningar av befintliga depåer i oljehamnen begränsat tillåtna bullernivåer så de motsvarar Naturvårdsverkets riktlinjer för ny verksamhet. Miljöprövningsdelegationen anser därför att det är rimligt att motsvarande bergränsningsvärde även bör gälla för den verksamhet som bedrivs inom Shell:s depåområde. I Naturvårdsverkets riktlinjer anges att tillåten bullernivå bör sänkas med 5 db(a) om bullret innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter. Orsaken till sänkningen är att dessa ljudtyper anses mer störande (även om de inte alltid ger en ökad ekvivalentnivå). Bolaget har i sin ansökan inte angett att dessa ljudtyper förekommer i verksamheten. Miljöprövningsdelegationen anser att sådana ej heller kan accepteras vid angivna begränsningsvärden i sådan omfattning att de medför störningar. Miljöprövningsdelegationen vill upplysa om att ljudnivåerna gäller vid alla bostäder, inte enbart de närmaste. Vatten till hamnens OFA (villkor 3, 4, 5 och 6) Allt vatten som riskerar att innehålla föroreningar leds till hamnens OFA-system där det genomgår rening innan det släpps ut till recipienten. Gävle Hamn är i dag huvudman för reningsanläggningen och ansvarar därför för de utsläpp som sker till recipienten. Då det i dag inte finns något avtal mellan depåinnehavarna och hamnen som reglerar vilka oljeutsläpp som får ske till hamnens OFA-system anser miljöprövningsdelegationen att det bör föreskrivas villkor för detta. Eftersom man med en väl underhållen gravimetrisk oljeavskiljare utan problem kan uppnå en reningsgrad motsvarande 30 mg/l i enstaka prov och 5 mg/l som årsmedelvärde uttryckt i oljeindex anser miljöprövningsdelegationen att detta är en lämplig villkorsnivå. Denna nivå har Gävle hamn vid underhandskontakter även accepterat att ta emot i sin reningsanläggning. Inget kontinuerligt utsläpp av oljehaltigt vatten sker från depån. Där oljeprodukter hanteras finns dock trots alla förebyggande åtgärder alltid en risk för spill. I en oljedepå finns det även risk att oljeprodukter dras med tankbilarnas däck ut på områden där ingen oljehantering normalt sker. Miljöprövningsdelegationen anser att allt vatten som avleds från ytor där risk för oljespill förekommer ska betraktas som oljeförorenat avloppsvatten och därför avledas till OFA-systemet. Depåerna ansvarar för att vatten som leds till OFA-systemet håller sådan kvalitet att funktionen på hamnens reningsanläggning inte riskeras. Miljöprövningsdelegationen anser att det i omedelbar närhet av brunnarna ska finns tillgång till brunnstätningar, länsor eller liknande utrustning för att snabbt kunna begränsa spridningen och förhindra att ett utsläpp når OFA-systemet. Ambitionen bör vara att ett utsläpp inte ska kunna förorena mark eller nå avlopp. 15(19)

16 16(19) Spillskydd (villkor 7) För att hindra att mark eller grundvatten förorenas anser miljöprövningsdelegationen att det är rimligt att samtliga ventiler, pumpar och andra ur läckagesynpunkt känsliga installationer, där risk för spill föreligger ska vara försedda med spill- och nederbördsskydd. Avstängningsventil på OFA (villkor 8) Miljöprövningsdelegationen anser att bolagets OFA-system skall vara försett med avstängningsventil för att man ska kunna förhindra att bensin når Gävle hamns OFA-system och slå ut dess reningsanläggning vid en överpumpning, cisternbrott eller ett större spill. Utsläpp av VOC till luft (villkor 9) I de regionala miljömålen för Gävleborgs län som antogs i juni 2002 finns ett mål att regionens årliga VOC-utsläpp ska understiga 6000 ton år Miljöprövningsdelegationens åsikt är att en minskning av regionens VOC-utsläpp är ett viktigt mål och anser därför att alla branscher måste hjälpa till för att målet ska uppnås. Det finns i dag inte några säkra metoder för att beräkningsvägen kvantifiera kolväteutsläpp till luft från denna typ av verksamheter. Jämförelser mellan den i dag vanligaste beräkningsmodellen, Concawemetoden, och utförda mätningar visar att de uppmätta utsläppen kan vara upp till 4 ggr större än de teoretiskt beräknade. Så länge utsläppsmängderna som redovisas är framräknade med relativt osäkra beräkningsmetoder anser miljöprövningsdelegationen inte att ett villkor som stipulerar årligen tillåtna kolväteutsläpp fyller någon funktion. Miljöprövningsdelegationen föreskriver istället om förebyggande åtgärder som minskar de faktiska utsläppen. Erfarenheter från de VOC-mätningar som med hjälp av DIAL teknik gjorts i Göteborgs oljehamn visar att en av de absolut största enskilda källorna till VOCutsläpp i depåer är undermåliga tätningar på cisternernas inre flytande tak. I den av branschorganisationerna Svenska Petroleum Institutet och Svenskt oljehamnsforum under hösten 2001 presenterade skriften Miljöpraxis för oljehamnar och oljedepåer rekommenderas även branschen att vid utbyte av tätningar på befintliga innertak överväga installation av dubbla tätningar. Eftersom beräkningar som gjorts i Västra Götaland visar att man genom att förse de flytande taken med en sekundär tätning kan reducera utsläppen med ytterligare % anser miljöprövningsdelegationen att kravet är befogat. Miljöprövningsdelegationen har även i de senaste årens tillståndsprövningar av oljedepåer regelmässigt ställ krav på att depåinnehavarna ska förse de cisterner som används för lagring av klass 1 produkter med dubbla tätningar. Miljöprövningsdelegationen anser därför att det är rimligt att samma villkor föreskrivs för samtliga klass 1 cisterner i Gävle Oljehamn.

17 17(19) Beräkningar miljöprövningsdelegationen gjort visar att de investeringskostnader bolagen får av ett byte från enkla till dubbla tätningar i bensincisterner har en relativt kort återbetalningstid. Orsaken är att avdunstningsförlusterna från cisterner blir betydligt lägre med dubbla tätningar samtidigt som åtgärden inte innebär några fortlöpande driftskostnader. Miljöprövningsdelegationen anser därför att det såväl ur ekonomiskt som teknisk synvinkel är rimligt att ställa kravet att cisterner där bensin lagras skall vara försedda med dubbla tätningar på det flytande innertaket. Shell har i sina kommentarer till de i ärendet inkomna remissvaren åtagit sig att montera dubbla tätningar på de flytande taken i de cisterner där bensin kommer att lagras. Eftersom bolagets åtagande innebär att tätningar kommer att monteras innan cisternerna fylls nästa gång anser miljöprövningsdelegationen inte att det behöver föreskrivas något sista datum för arbetet. Nivåövervakning (villkor 10) Erfarenheter från bland annat Göteborgs oljehamn visar att en av de största riskmomenten i en oljedepå är överfyllningar av cisterner i samband med inpumpning. Eftersom ingen av bolagets cisterner i dag är utrustade med någon typ av nivågivare eller överfyllnadsskydd har bolaget i sin ansökan förbundit sig att installera såväl nivågivare eller överfyllnadsskydd i de cisterner där flygbränsle eller bensin kommer att lagras. Miljöprövningsdelegationen anser dock inte att detta är tillräckligt utan anser att någon typ av överfyllnadslarm bör finnas på samtliga operativa cisterner. Orsaken är främst att man trots skriftliga instruktioner och fungerande rutiner aldrig kan förbise den mänskliga faktorn. Enligt miljöprövningsdelegationens åsikt skulle ett överfyllnadslarm till stor del eliminera den riskökning som mänskliga faktorns inverkan har i detta fall. Eftersom bolaget i dag endast har en operativ cistern anser miljöprövningsdelegationen att det är rimligt att ställa krav på att de övriga ska vara försedda med nivåvakt innan nästa påfyllning. För den i dag operativa cisternen (302) anser miljöprövningsdelegationen däremot att det är skäligt att medge en genomförandetid om ett år efter det att tillståndet vunnit laga kraft för montering av nivåövervakning med överfyllnadslarm. Kontroll av anläggningen (villkor 11) Verksamhetsutövarens skyldigheter och tillsynsmyndighetens möjligheter är beskrivna under Särskilda upplysningar på sidan 3. Uppföljning av utsläppsvillkor 3 kräver löpande kontroll. Denna bör regleras i ett kontrollprogram där såväl mätmetod, mätfrekvens som utvärderingsmetod anges. Miljöprövningsdelegationen överlåter utformningen av kontrollprogrammet till bolaget i samarbete med tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten bör ges rätt, att där så behövs, besluta om fastställelse av kontrollprogrammet.

18 Energiplan (villkor 12) En stor del av samhällets miljöproblem kan relateras till energiproduktion eller energiförbrukning. Ansenliga delar av utsläppen av växthusgaser beror bland annat på vår användning av fossila bränslen vid transporter samt vid uppvärmning av bostäder och lokaler. Av den anledningen har även flera av de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen likväl som de regionala miljömålen för Gävleborgs län en inriktning mot ett energieffektivare samhälle. För att de uppsatta målen ska kunna nås måste länets industrier se över möjligheten att energieffektivisera sina verksamheter, alternativt övergå till andra miljövänligare energislag i såväl processer som transporter. Energiplanen bör t.ex. innehålla uppgifter om nuvarande energitillförsel uppdelat på olika energislag, energianvändning i olika processer, ventilation, belysning etc. Den bör även redovisa möjligheter till energieffektiviseringar och en tidplan för dessa åtgärder. Överlåtna frågor Miljöprövningsdelegationen anser att den aktuella verksamheten och förutsättningarna är av sådan art att tillsynsmyndigheten kan ges möjlighet att föreskriva om ytterligare åtgärder eller villkor som kan föranledas av villkorspunkterna (11 och 12) angående kontroll av anläggningen och energieffektivisering. Övrigt Med hänsyn till verksamhetsutövarens skyldigheter och tillsynsmyndighetens möjligheter, se särskilda upplysningar sidan 3, så bedömer miljöprövningsdelegationen att några särskilda villkor om kontrollprogram eller besiktning inte behöver meddelas. Bedömning av miljökonsekvensbeskrivningen Enligt 6 kap 7 MB skall en miljökonsekvensbeskrivning för verksamheter som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan innehålla de uppgifter som behövs för att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten kan medföra på människors hälsa och miljön. Miljöprövningsdelegationen bedömer att den upprättade miljökonsekvensbeskrivningen motsvarar de krav som ställs i 6 kap MB. 18(19)

19 19(19) Detta beslut har fattats av miljöprövningsdelegationen efter föredragning av Per Ahlenius. Upplysningar om hur man överklagar samt beslut om kungörelsedelgivning, se bilaga. Gösta Törnblom Sven H Jansson Bilaga: Beslut om kungörelsedelgivning och Hur man överklagar Kopia till: Aktförvararen. Naturvårdsverket Bygg- och miljönämnden i Gävle kommun Gävle Vatten Arbetsmiljöinspektionen. Gästrike Räddningstjänstförbund. Gävle Lagerhus AB. Landstinget Gävleborg, enheten för samhällsmedicin.