Översyn av skolorganisationen i Järfälla kommun

Transkript

1 Översyn av skolorganisationen i Järfälla kommun Sandra Backlund Kristofer Fagerström Oktober 2016 Dnr Bun 2016/224

2 (18) Innehåll SAMMANFATTNING INLEDNING Mål och syfte Metod TIDIGARE FORSKNING FOKUSGRUPPER Fokusgrupp med lärare och rektorer Läroplanernas utformning och betygsättning i årskurs Nationella prov och rekrytering av lärare Elevernas olika förutsättningar och mognadsgrad Kunskapsutvecklingen över tid Undervisningssalar Trygghet Elevråd Föräldraråd Argument för en 6-9-organisation Argument för en traditionell stadieindelning ANDRA KOMMUNERS ERFARENHETER KAPACITETSPLANERING Möjliga scenarier Scenario 1 ny skolorganisation år FÖRDELAR Scenario 2 ny skolorganisation år Scenario 3 ny skolorganisation år Praktiska angelägenheter att ta hänsyn till ANALYS Det pedagogiska perspektivet Trygghetsperspektivet Framtida övergång en fråga om kostnad mot nytta SLUTSATSER OCH FÖRSLAG LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING... 17

3 (18) SAMMANFATTNING Denna utredning syftar till att ge förslag på en lämplig skolorganisation i Järfälla samt beskriva hur en eventuell organisationsförändring kan genomföras och när i tiden det kan vara möjligt. Tre perspektiv har varit ledande genom utredningsarbetet: det pedagogiska perspektivet trygghetsperspektivet kapacitetsperspektivet Rektorers, lärares, elevers och föräldrars synpunkter har inhämtats genom fokusgrupper och besök på elev- och föräldraråd. Det kan konstateras att den pedagogiska personalen föredrar en traditionell stadieindelning. Det främsta argumentet för detta är att modellen för skolorganisationen bör följa läroplanens uppbyggnad, vilket anses underlätta det pedagogiska uppdraget på flera plan. Elever och föräldrar är mer delade i sina åsikter, men lyfter fördelar med ett år extra på mellanstadiet utifrån trygghetsperspektivet och då det anses gynna elever som är senare i sin mognadsprocess. Vinsterna med en omorganisation bör dock vägas emot kostnader och de utmaningar en övergång för med sig. Det finns inget helt smärtfritt sätt att genomföra omorganiseringen. Att göra detta samtidigt som kommunen är i en expanderande fas medför både organisatoriska utmaningar och kostnader kopplade till kapacitetshöjande åtgärder. I utredningen beskrivs tre olika scenarier för hur en övergång kan ske och vad det skulle kosta. Scenarierna har olika tidsramar för när en ny skolorganisation kan vara implementerad: år 2019, 2021 och Valet av organisationsmodell bör grunda sig i en vilja att optimera för kvalitet i skolorna i Järfälla och då ytterst för att stödja elevernas lärande. Därför anser barn- och ungdomsförvaltningen att lokalplaneringens fortsatta arbete bör sträva efter att möjliggöra för en organisationsförändring där låg-, mellan- och högstadiet hålls ihop. Detta innebär att skolorna kan omfatta årskurs F-3, F-6, F-9, årskurs 4-9 eller årskurs 7-9. Förvaltningen anser att en ny skolorganisation bör vara på plats senast år 2021 och att planering för detta påbörjas snarast.

4 (18) 1. INLEDNING Höstterminen 2009 implementerades en ny skolorganisation i Järfälla. Skolor som tidigare haft årskurserna F-6 respektive 7-9 blev F-5-skolor respektive 6-9-skolor. Lokalfrågan var överordnad då beslutet om en ny skolorganisation skulle fattas och genom den nya indelningen av årskurser lyckades barn- och ungdomsnämnden senarelägga och minska behovet av nyinvesteringar. År 2013 gjordes en utvärdering 1 av den nuvarande skolorganisationen och brister kunde konstateras. Att skolorganisationen inte följer uppbyggnaden i Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011 (benämns fortsatt som läroplanen) uppfattades som problematiskt och ansågs försvåra det pedagogiska uppdraget. Kursplanerna är konstruerade utifrån ämnets långsiktiga mål och centrala innehåll och beskriver vad som krävs av eleverna för att uppnå godtagbara kunskaper i årskurs 3 och för olika betyg i årskurs 6 och 9. Utifrån detta beskrevs organisationsmodellen vara ologisk. Med utgångspunkt i det som belystes i den tidigare utvärderingen gavs barn- och ungdomsförvaltningen ett uppdrag om att åter se över skolorganisationen samt ta fram förslag på hur en passande skolorganisation bör se ut i Järfälla Mål och syfte Utredningen syftar till att göra en översyn av nuvarande skolorganisation i Järfälla och att undersöka om det finns skäl att förändra skolorganisationen så att denna bättre stämmer överens med nationella och lokala styrdokument. Målsättningen är att ge förslag på en lämplig skolorganisation i Järfälla samt beskriva hur en sådan organisationsförändring kan genomföras och när i tiden det kan vara möjligt Metod I utredningen har olika metoder använts för att samla in information och data från olika källor. För att inhämta synpunkter från berörda parter, till exempel elever, lärare, föräldrar och rektorer, har ett antal fokusgrupper genomförts. En sammanställning av innehållet i dessa återfinns i kapitel tre. Synpunkter har även inhämtats från andra kommuner, däribland Upplands-Bro som nyligen har genomfört en förändring av skolorganisationen. För att kunna göra en bedömning av framtidens kapacitetsbehov av skolplatser har data sammanställts och analyserats. Beräkningen ligger till grund för ett antal scenarier som presenteras och som beskriver vad som skulle krävas för att förändra skolorganisationen. Analysen av det framtida kapacitetsbehovet, och följaktligen de framtagna scenarierna, baserar sig på prognoser och ska tolkas med försiktighet då osäkerhetsfaktorer förekommer. 1 Uppföljning av en förändrad skolorganisation i Järfälla, Dnr Bun 2013/216

5 (18) 2. TIDIGARE FORSKNING Ekström et al (2008) lyfter fram att övergången mellan mellanstadiet och högstadiet fortfarande är tydligt markerad för eleverna i grundskolan 2. Skolverket påvisar vidare i en rapport att om övergången sker mellan årskurs 5 och årskurs 6, finns en risk att eleverna i årskurs 6 bildar egna öar mitt i övergången. Exempel ges där eleverna i år 6 hamnat i en gråzon med egna lärare och egna regler. Eleverna är inne i en känslig ålder, kraven ökar och de får ofta fler lärare än tidigare. Många elever känner ett tryck att leva upp till ett högstadiebeteende, t.ex. att upphöra med lek och bete sig coolt som en elevgrupp uttryckte det. Det finns en risk att rörelsebehovet tar sig andra uttryck. 3 Skolverkets rapport lyfter även fram att ett skolbyte mellan mellan- och högstadiet kan ses som en rit eller ceremoni för de elever som gör den. En ny period börjar i elevernas liv och skolbytet ses som ett steg i elevernas livsvandring. Även om skiftet mellan stadierna kan upplevas som stressfyllt för vissa är det inte fallet hos alla elever. Vid intervjuer med elever som går på F-9-skolor har en del elever framhållit att man saknar en övergång, det anses som tråkigt att gå på samma skola hela tiden. Vidare framhålls det i Skolverkets rapport att det finns en risk med en alltför stark fixering vid trygghet inom en sammanhållen grupp under längre tid då detta kan utgöra ett hinder för växande och utveckling. I Garpelins (2003) studie om övergången mellan mellan- och högstadiet beskrivs ungdomars upplevelser kopplade till övergången. De positiva upplevelserna var främst kopplade till en känsla att få lämna barndomen, att få komma till en större skola och ta mer ansvar för sig själv. Dessutom uppstod nya utmaningar och nya kamratrelationer. Negativa upplevelser handlade främst om känslor om att ha blivit övergiven och sviken. Dessutom fanns upplevelser av marginalisering och utsatthet. 4 För elever med någon form av svårighet, till exempel koncentrationssvårigheter eller beteendeproblem, kan förändringar eller omställningar inom skolan upplevas som extra svåra. Att få möjligheten att välja kan innebära svårigheter för dessa grupper. För att möta dessa svårigheter är det enligt Nordahl, Sorlie, Manger och Tvevit (2007) extra viktigt med en fast struktur vid övergångar. 5 Sammanfattningsvis kan det alltså konstateras att det i forskningen finns en blandad bild av hur elever upplever övergången mellan mellanstadiet och högstadiet. Vissa elever finner den spännande och lustfylld, andra förknippar den med krav och stress. Klart står i varje fall att nämnda övergång är och förblir en tämligen markerad del av skolgången för många elever. 2 Övergångar under förskoleåren. Som kritiska händelser för barnet, föräldrarna och verksamheten en forskningsöversikt. Ekström, K., Garpelin, A. & Kallberg, P. (2008) 3 Helheten i utbildningen Utbildning på entreprenad, Skolverket rapport 190 (2000), s Ung i skolan. Om övergångar, klasskamrater, gemenskap och marginalisering. Garpelin, A. (2003) 5 Att möta beteendeproblem bland barn och ungdomar Teoretiska och praktiska perspektiv. Nordahl, T. Sorlie M-A., Manger, T. och Tvevit, A. (2007)

6 (18) 3. FOKUSGRUPPER Som nämndes inledningsvis har ett antal fokusgrupper genomförts med relevanta målgrupper för att få kunskap om vilka åsikter, tankar och perspektiv som finns. Framförallt fyra målgrupper har identifierats som primära för utredningens syfte: lärare, rektorer, elever och föräldrar. Utredarna har strävat efter en blandning och representativ bild av kommunens skolor vid sammansättningen av fokusgruppernas deltagare. Det har därför funnits representanter från samtliga kommundelar, från både kommunala- och fristående huvudmän samt från skolor med mellan- respektive högstadium bland deltagarna. Elev- respektive föräldraråd har besökts på Ulvsättraskolan och Fastebolskolan. Fler fokusgrupper, bland annat med elever från årskurs 6-9, utfördes i samband med tidigare nämnd utvärdering från 2013 och finns att läsa om i utredningen Uppföljning av en förändrad skolorganisation i Järfälla 6. Under fokusgrupperna diskuterades vilka fördelar respektive nackdelar som finns med de två olika organisationsmodellerna, det vill säga nuvarande organisation gentemot en mer traditionell stadieindelning. Nedan ges en sammanfattning för vad dessa fokusgrupper resulterade i. Fokusgrupperna för lärare och rektorer redovisas gemensamt då diskussionerna i stort överenstämde Fokusgrupp med lärare och rektorer Läroplanernas utformning och betygsättning i årskurs 6 Både deltagande lärare och rektorer var överens om att det utifrån läroplanen och kursplanernas utformning är bättre med en traditionell skolorganisation uppdelad efter låg-, mellan- och högstadium. Att hålla ihop mellanstadiet innebär en stor pedagogisk fördel, eftersom det ger ett tydligt spår i kunskapsutvecklingen och ger möjlighet till avslutning och uppföljning i årskurs 6. Att pedagoger kan följa eleverna hela vägen i enlighet med kursplanerna ger bättre förutsättningar till kollegialt lärande och även till skolutveckling, menade rektorerna. Det ansågs dessutom vara mer kvalitativt och rättsäkert att läraren som har haft eleverna under årskurs 4-5 sätter betyg i årskurs 6. Dessa lärare bör ha bättre underlag för bedömning och betygsättning, ansåg både lärare och rektorer. Lärarna beskrev det som problematiskt att eleverna i en 6-9-organsiation kommer till årskurs 6 med olika kunskaper. Eleverna har ofta gått i olika skolor där undervisningen har lagts upp på varierande sätt under årskurs 4-5. Detta gör det svårt att planera för undervisningsinnehållet i årskurs 6. Överlämningar mellan avlämnande och mottagande skola görs, men ibland brister kvaliteten på dessa överlämningar. Vissa skolor har ett flertal skolor att ta emot överlämningar från vilket kan medföra olika typer av svårigheter, till exempel tidsbrist och komplexitet Nationella prov och rekrytering av lärare Ytterligare argument som framfördes för en organisation med traditionell stadieindelning är att nationella prov för årskurs 6 i så fall skulle ligga på mellanstadiet. Både lärarna och rektorerna uppfattade detta som positivt. Detta skulle avlasta 6-9- skolorna rent arbetsmässigt och dessutom kunna skapa möjlighet till avstämningar och ökad kompetens bland lärare på mellanstadiet. Deltagande lärare som undervisar på högstadiet framförde också att undervisningen i årskurs 7-8 i vissa fall blir lidande 6 Uppföljning av en förändrad skolorganisation i Järfälla, Dnr Bun 2013/216

7 (18) av att nationella prov i årskurs 6 och 9 genomförs på ett gemensamt högstadium. På grund av tidsbrist finns en risk att lärare är tvungna att prioritera hanteringen av nationella prov framför ordinarie undervisning. Särskilt rektorerna betonade att även lärarutbildningarnas utformning sker traditionell stadieindelning, vilket talar för en ny skolorganisation. Detta eftersom det anses kunna underlätta vid rekryteringar Elevernas olika förutsättningar och mognadsgrad Det rådde konsensus kring att framför allt vissa elever gynnas av att börja i årskurs 6 i en 6-9-skola. Dessa elever beskrevs utifrån sin mognadsgrad ha ett behov av miljöombyte och större utmaningar, vilka är enklare att ge på ett högstadium där annan lärarkompetens finns. I kontrast framgick att framförallt de elever som är senare i sin mognadsprocess ansågs gynnas av ett extra år på mellanstadiet. Dessa elever beskrevs ha svårt att anpassa sig till den nya miljön på högstadiet där graden av ansvar och förväntningar är större. Några av lärarna och rektorerna menade dock att resonemanget går att vända på börjar man ett år tidigare på högstadiet har man också ett extra år på sig att vänja sig vid det större sammanhanget. Rektorerna beskrev även att problem som tidigare uppmärksammades bland elever i årskurs 6 på en F-6 skola har krupit ner i åldrarna och syns nu redan i årkurs 5. Årskurs 6:s närvaro på mellanstadieskolorna kan därför ha betydelse på hur eleverna uppfattar sin mognadsnivå i yngre årskurser. Det finns en liknande upplevelse av att eleverna i årskurs 7 agerar äldre än de är, eftersom det finns andra elever på skolan som är yngst. En rektor ansåg dock att 6-9-skolorna snarare gynnas av att ha årkurs 6 då det kan medföra ett lugnare klimat på skolan Kunskapsutvecklingen över tid Argument som fördes fram för en 6-9-organisation handlade bland annat om att elevernas totala kunskapsutveckling över tid gynnas av att de börjar i årskurs 6 i en 6-9- skola. Kring detta argument rådde delade meningar, både bland lärare och rektorer, men utgångspunkten i resonemanget var att ett år extra på högstadiet gav bättre förutsättningar för betygen i årskurs Undervisningssalar Det som också kan tala emot en återgång till en mer traditionell skolorganisation är lokalfrågan, ansåg rektorerna. Lokaler för NO och hemskunskap finns i större utsträckning på 6-9-skolor. Det finns därför bättre förutsättningar för undervisning, åtminstone i dessa ämnen, på högstadiet. Att återgå till en traditionell skolorganisation skulle kräva att lokalanpassningar genomförs. Utöver en lokalanpassning utifrån ämnesundervisningen måste även det totala lokalbeståndet utökas i en eventuell F-6- organisation. Paviljonger är möjliga att använda under en infasningstid, men på sikt behöver en helhetslösning tas fram Trygghet Trygghetsperspektivet beskrivs inte ha en stark påverkan på vilken organisationsmodell eleverna föredrar, enligt vissa av rektorerna. Eleverna tycks ha anpassat sig till nuvarande modell och kommer sannolikt att anpassa sig om organisationen förändras. Några av lärarna menade dock att eleverna i årskurs 6 har mer rörelsebehov och att miljön i en mellanstadieskola därför är mer gynnsam utifrån trygghetsaspekten. Detta också då det finns fler vuxna och tillsyn i större utsträckning på ett mellanstadium.

8 (18) 3.2. Elevråd Elevernas argumentation gick i något olika riktningar även om en majoritet kan sägas vara mer positiv till nuvarande skolorganisationsmodell, F-5 och 6-9. Av de som förespråkade nuvarande modell återkom både argument som handlade om utmaningar och pedagogik. En elev framhöll att det var viktigt med nya utmaningar efter årskurs 5 för att behålla motivationen. Det ansågs dessutom bättre att börja en ny skola i årskurs 6 då detta gav eleverna ytterligare ett år att lära känna lärarna i högstadiet. En annan elev framhöll att det kunde vara bättre att börja högstadiet i årskurs 6 ur ett lärandeperspektiv det finns större resurser i form av specialanpassade salar och bättre läromedel. Ytterligare en elev menade att en tidigare övergång sporrade till en högre prestation. Av de elever som föredrog en mer traditionell organisationsmodell utgick argumenten från trygghetsperspektivet. Att börja i årkurs 6 kan kännas pirrigt, särskilt då eleverna i årskurs 9 upplevs stora och ibland skrämmande. En elev tyckte att det hade varit skönt att gå ett år till på mellanstadiet där andra elever och lärare är bekanta. Tryggheten på en mellanstadieskola medför att eleverna kan känna mindre press och kan prestera bättre, ansåg en elev. En annan elev ansåg att det finns en risk att elever i årskurs 6 kan uppleva grupptryck och ta efter dåligt beteende från äldre elever, till exempel rökning. Som ett motargument framfördes att det också finns goda förebilder på 6-9:skolor, förebilder som de yngre eleverna kan lära sig av Föräldraråd Hos föräldrarna gick åsikterna isär. En grupp förespråkade nuvarande skolorganisation, medan en annan grupp förespråkade en tillbakagång till en traditionell modell Argument för en 6-9-organisation Hos den förstnämnda gruppen handlade argumenten mycket om att eleverna idag har vant sig vid nuvarande modell och därför känner sig trygga. Föräldrarna ansåg att eleverna inte verkar känna någon oro inför skolbytet i årskurs 6, och de trodde inte heller att eleverna tar efter negativt beteende från äldre eleverna. Eleverna behöver en ny utmaning efter årskurs 5, menade föräldragruppen. Att börja i högstadiet ett år tidigare gav dessutom eleverna bättre förutsättningar att få höga betyg i årskurs 9, vilket betraktades som en pedagogisk fördel. Betygen i årskurs 6 ansågs inte lika viktiga i förhållande till grundskolans slutbetyg Argument för en traditionell stadieindelning I den andra föräldragruppen fanns en tydlig majoritet för att gå tillbaka till en traditionell skolorganisation. Argumenten grundade sig främst i trygghetsaspekten. Även om det idag tycks finnas en god beredskap i 6-9-skolorna att möta eleverna i årskurs 6, så upplevde föräldrarna att det ändå är för tidigt att byta skola efter årskurs 5. Någon framhöll att barnen hamnar i tonårsvärlden för tidigt, en värld där ungdomar tenderar att testa rökning, alkohol och så vidare. Därför ansågs det vara bra om eleverna får ett extra år i mellanstadiet så att de kan mogna ytterligare. Föräldrarna menade att även om det finns större ämnesdjup hos lärare i årskurs 6-9, vilket kan ha gynnsamma pedagogiska effekter, bör trygghetsaspekten ges företräde. Att känna trygghet är grundläggande för ett gott lärande, poängterade en förälder. En annan förälder menade att årskurs 6 i dess nuvarande utformning kunde bli lite av ett mellanår för lärarna och eleverna. Mycket tid gick åt att fånga upp eleverna i

9 (18) deras kunskapsutveckling och ta reda på vad de hade lärt sig då alla kommer till årskurs 6 från olika skolor. Detta ansågs inte önskvärt, istället föresprårskursade dessa föräldrar att eleverna skulle gå årskurs 6 i mellanstadiet. 4. ANDRA KOMMUNERS ERFARENHETER Inom ramen för utredningen har ett antal kommunen tillfrågats om hur de ser på indelning av årskurser och hur de valt att organisera sig. Kommuner som tillfrågats är Sollentuna kommun, Huddinge kommun, Sundbybergs stad, Botkyrka kommun och Upplands-Bro kommun. De flesta kommuner står inför samma utmaningar som Järfälla gällande val av skolorganisation. Kvalitet respektive resurser avgör hur man väljer att organisera sig. Huddinge kommun, Sundbybergs stad och Sollentuna kommun har valt att organisera sig utifrån läroplanens uppbyggnad. Detta ses som mer logiskt och anses skapa goda förutsättningar för det pedagogiska uppdraget. Sollentuna kommun valde att omorganisera sin skolverksamhet från Järfällas nuvarande modell till en modell där brytningen sker efter årskurs 6 för att komma till rätta med brister med anknytning till betygsättning och utifrån läroplanens uppbyggnad. Botkyrka kommuns skolorganisation har ingen princip om hur årskurserna ska delas in. Det finns skolor med olika indelning, bland annat både F-5, 6-9, F-6, 7-9 samt F fattade utbildningsnämnden i Upplands-Bro kommun beslut 7 om att förändra skolorganisationen och de är för närvarande uppe i en implementeringsprocess. Det mest framträdande argumentet för beslutet handlade om att skapa en likvärdighet i betygsättandet i årskurs 6. Beslutet innebar att skolor som vid tillfället hade en F-5- organisation skulle utökas till en F-6-organisation när förutsättningarna så medger. Det fanns också 6-9-skolor som skulle utökas till 4-9-skolor. En del skolor kunde omgående genomföra organisationsförändringen, medan andra var tvungna att avvakta tills dess att kapaciteten i förhållande till elevunderlaget gjorde det möjligt. I dagsläget finns fortfarande skolor som inte har genomfört förändringen, men där en implementering på sikt ska genomföras. Genom att använda sig av paviljonger och andra typer av lokalanpassningar, har kapaciteten på skolorna förstärkts vilket i en del fall möjliggjort för årskurs 6 respektive årskurs 4-5 att inkluderas i organisationen. 7 Organisation för Grundskolan och grundsärskolan i Upplands-Bro kommun, Dnr

10 (18) 5. KAPACITETSPLANERING Det är allmänt känt att Järfälla kommun befinner sig i en expanderande fas med en växande befolkning, vilket ställer krav på fler skolplatser. Utmaningarna detta medför bestämmer förutsättningarna och utrymmet för att förändra skolorganisationen. Tre scenarier- 2019, 2021, och har tagits fram utifrån befolkningsprognosen för att visa vad som kan krävas om en ny skolorganisationsmodell ska införas. Det bör poängteras att scenarierna alltid utgår från ett nuläge, ett nuläge som i en expansiv kommun kan förändras relativt fort. Detta gör att det finns en viss grad av osäkerhet i de prognoser vars siffror vi använder i de olika scenarierna. De olika scenarierna beskriver vilka kapacitetsförstärkande insatser som skulle kunna krävas för att kunna genomföra en organisationsförändring inom en viss tid. Notera dock att de kapacitetsförstärkande insatserna är just förslag på möjliga insatser. Det finns säkerligen andra insatser som skulle kunna vidtas för att höja kapaciteten i Järfällas skolor. Men för att identifiera dessa krävs ett nära samarbete med rektorerna och en noggrann planering, vilket av tids- och avgränsningsskäl inte varit möjligt inom ramen för denna utredning. Utredningens syfte är inte heller att presentera en uttömmande bild av alla olika möjliga lösningar som kan tänkas finnas, utan endast att ge förslag på en lämplig skolorganisation i Järfälla samt beskriva hur en sådan organisationsförändring kan genomföras (se Mål och syfte). Av detta skäl väljer vi att i denna utredning utgå från ett antal kapacitetshöjande insatser, som är att betrakta som kostnadseffektiva och som ger läsaren en god överblickbarhet. Det ska poängteras att alla kostnader som det refereras till i det följande är grovt uppskattade räkneexempel och bygger på tidigare budgeter framtagna i andra projekt. Avvikelser kommer garantererat att ske, men i vilken mån är svårt att förutsäga. Många rörliga faktorer påverkar kostnaderna, till exempel konjunktur och inflation. Slutligen ska det framhållas att alla siffror rörande elevplatser utgår från den prognos som barn- och ungdomsförvaltningens kapacitetsansvarige gjorde hösten 2016 inför framtagandet av Järfällas kapacitetsplan. Denna sträcker sig fram till år Möjliga scenarier Att byta skolorganisationsmodell i år, 2016, är av logistiska skäl uteslutet. En stor platsbrist skulle uppstå på F-6-skolorna och många platser skulle stå tomma på 7-9- skolorna. Av detta skäl måste blicken vändas mot framtiden. I slutet av de olika scenarierna presenteras en lista över för- och nackdelar med en organisationsförändring respektive år. För- och nackdelarna är relaterade till tiden för organisationsförändringen, inte till om förändringen bör ske. Den sistnämnda frågan måste behandlas utifrån ett övergripande perspektiv och berörs under analysavsnittet Scenario 1 ny skolorganisation år 2019 Väljer Järfälla att gå över till en ny skolorganisation år 2019 föreslås följande kapacitetsstärkande åtgärder: Tallbohovskolan byggs om till en F-6-skola. Uppskattat kostnad: Cirka 30 miljoner kronor Fjällenskolan byggs om till en F-6-skola men behåller 1-2 paralleller i årskurs 7-9. Uppskattad kostnad: Cirka 20 miljoner kronor

11 (18) Källtorpskolan byggs om till en 4-9-skola. Uppskattad kostnad: Cirka 10 miljoner kronor Den nya skolan i Barkarbystaden byggs som en F-6-skola och inte som en F-9- skola. Den totala uppskattade kostnaden för alla föreslagna åtgärder uppgår till cirka 60 miljoner kronor. Under förutsättning att kostnaden accepteras, och att tidsplanen håller för nybyggnationen och ombyggnationen, kan Järfälla kommun erbjuda en övergång till en ny skolorganisation år Anledningen till att Fjällenskolan måste behålla en eller två klasser i årskurs 7-9 beror på att platsutbudet inom Viksjö annars blir obalanserat. Viksjöskolan kommer kunna ta emot en stor del av de elever som tidigare gick på Fjällenskolan men inte alla. I Kallhäll/Stäket behövs det ett tillskott på platser i årskurs 4-6 varför Källtorpsskolan föreslås byggas om, så att en del platser som tidigare var vigda för årskurs 7-9 görs om till platser för årskurs 4-6. Barkarbystadens nya skola bör vidare byggas som en F-6-skola för att behovet av platser inom detta årskursspann ska kunna tillgodoses. Fördelar Vid pedagogiska fördelar är det viktigt att byta så fort som möjligt En snabb övergång kan nås då övergången endast är cirka 2,5 år bort. Anser man att de pedagogiska vinsterna är stora med en övergång är en snabb övergång att föredra. Ju förr desto bättre, helt enkelt. Samma kostnad 2019 och 2021 Jämfört med den kostnad som beräknas uppstå 2021 blir kostnaden för 2019 densamma. I ljuset av att man önskar genomföra en förändring och kostnaderna är desamma bör en tidigare övergång vara det naturliga valet. Nackdelar Tidsaspekten håller verkligen tidsplanen? Ska övergången till 2019 vara möjlig måste ett förberedelsearbete påbörjas tämligen omgående. Dessutom måste tidsplanen hålla för nybyggnation (ny skola i Barkarbystaden) och ombyggnationerna av Fjällen, Källtorp och Tallbohov. Håller inte tidsplanen uppstår en situation som kommer kräva kortidslösningar. Inget högstadium i Barkarbystaden Byggs en F-6-skola istället för en F- 9-skola i Barkarbystaden blir konsekvensen att det planerade högstadiet uteblir Scenario 2 ny skolorganisation år 2021 Väljer Järfälla att gå över till en ny skolorganisation år 2021 föreslås följande kapacitetsstärkande åtgärder: Tallbohovskolan byggs om till en F-6-skola. Uppskattat kostnad: Cirka 30 miljoner kronor Fjällenskolan byggs om till en F-6-skola men behåller 1-2 paralleller i årskurs 7-9. Uppskattad kostnad: Cirka 20 miljoner kronor Källtorpskolan byggs om till en 4-9-skola. Uppskattad kostnad: Cirka 10 miljoner kronor

12 (18) Den nya skolan i Barkarbystaden byggs som en F-9-skola med plats för 600 elever på F-6 och 300 elever på 7-9. Den totala uppskattade kostnaden för alla föreslagna åtgärder uppgår till cirka 60 miljoner kronor, alltså samma kostnad som vid en övergång Som framgår av punktlistan på föregående sida föreslås att samma åtgärder vidtas 2021 som Den enda skillnaden är att Barkarbystadens nya skola kan inrymma såväl F-6 som 7-9, samtidigt som det totala behovet av platser i årskurserna F-6 möts. Detta beror på att fler platser för årskurs F-6 har hunnit skapats genom andra planerade skolor, till exempel en skola i Veddesta som är planerad till Fördelar Att skynda långsamt ger större trygghet Det är cirka 4,5 år till Med andra ord ges det mer tid för förberedelse än vid en övergång Skulle någon nybyggnation eller ombyggnation bli försenad uppstår inte samma tidsnöd som vid Vidare får enheterna mer tid på sig att förbereda sig för eventuella organisationsproblem som kan uppstå. Högstadium i Barkarbystaden Görs övergången 2021 måste den nya skolan i Barkarbystaden inrymma en högstadiedel. Detta är i linje med vad som tidigare har planerats. Nackdelar Varför vänta onödigt länge? Teoretiskt sett kan det gå att genomföra hela övergången till år Bedömer man de pedagogiska vinsterna som stora vid en övergång, finns det en poäng i att genomföra den så fort som möjligt. Ju längre tiden går, desto större blir osäkerhetsfaktorn för politiska reformer I dagsläget kan det inte bedömas som sannolikt att nationella politiska reformer kommer omkullkasta de pedagogiska fördelarna med en övergång. Det bör dock påpekas att ju längre tiden går, desto större blir risken att nationella politiska reformer påverkar de pedagogiska fördelarna med en ny organisation Scenario 3 ny skolorganisation år 2024 Väljer Järfälla att gå över till en ny skolorganisation år 2024 behöver samma kapacitetsstärkande åtgärder genomföras som Detta medför samma uppskattade kostnader som tidigare, det vill säga cirka 60 miljoner kronor. Om man släpper principen om att varje elev ska garanteras en skolplats i sin kommundel gällande förskoleklassen 8 kan dock kostnadsökningen vid en övergång 2024 i princip försvinna. Avskaffas kommundelsprincipen i förskoleklass ges en mycket större flexibilitet vid övergång till en ny skolorganisation. Då skulle en omorganisation kunna ske till år 2024 utan extra kostnader för barn- och ungdomsnämnden. Detta beror på att samtliga skolor som planeras kan byggas som F-6-skolor. En del elever placeras visserligen i en skola längre bort från hemmet, något som skulle 8 Elever i förskoleklass har rätt till en skolplats i samma kommundel som eleven är folkbokförd i vid fördelning av skolplatser till förskoleklass

13 (18) kunna väcka missnöje hos elever och föräldrar. Närhetsprincipen är dock lagstadgad, vilket förhindar att eleven placeras i en skola orimligt långt från sitt hem. Notera att sammanställningen nedan utgår från att kommundelsgarantin släpps. Om detta inte sker måste samma ombyggnationer vidtas som vid tidigare scenarier, vilket medför en kostnad om cirka 60 miljoner kronor. Fördelar Lång planeringshorisont ger möjlighet till kostnadsbesparingar Det är cirka 7,5 år till Med andra ord är det gott om tid för förberedelser inför en övergång. Samtliga planerade nybyggnationer kan anpassas efter önskemålet med den nya skolorganisationen. Detta gör att övergången i princip kan göras kostnadsfri och utan ombyggnationer av skolorna i Fjällen-, Källtorpoch Tallbohovskolan. Högstadium i Barkarbystaden Görs övergången 2024 bör den nya skolan i Barkarbystaden inrymma en högstadiedel. Detta är i linje med vad som tidigare har planerats. Nackdelar 2024 är cirka 7,5 år bort tid är pengar Anser man att de pedagogiska vinsterna med en övergång är stora så är 7,5 år en lång tid att vänta. Det blir visserligen ingen kostnad i pengar, men väl en kostnad i form av tid och uteblivna pedagogiska vinster om man lyssnar till pedagoger och rektorers argument för en övergång. Ju längre tiden går, desto större blir osäkerhetsfaktorn för politiska reformer Som nämns vid en övergång 2021 finns det alltid en risk att nationella politiska reformer ändrar förutsättningarna för skolorna. Denna risk får anses vara större vid en övergång 2024 än vid en övergång Slopad kommundelsprincip kan leda till längre avstånd till skolorna För att kunna lösa övergången utan ombyggnationer och därmed göra den i princip kostnadsfri, krävs att principen om kommundelsgaranti slopas. Detta kommer sannolikt medföra att ett antal elever inte får skolplats i sin kommundel vilket per automatik medför en längre resväg till skolan för berörda elever Praktiska angelägenheter att ta hänsyn till Det finns givetvis en rad olika praktiska angelägenheter att ta hänsyn till om skolorganisationen ska förändras. Övergången kommer sannolikt behöva ske över en tidsperiod och kommer också medföra lösningar som kan upplevas som belastande för elever, personal och vårdnadshavare. Bland annat följande konsekvenser kan uppstå: Förändrade skolenheter medför att elever måste flyttas eller fasas ut Svårigheter kopplade till tjänstefördelningen

14 (18) Svårigheter kopplade till skolvalet Placeringen av skolplatser kan bli skevt i förhållande till var platser efterfrågas Behov av paviljonger uppstår under kortare tidsperioder Det krävs en flexibilitet för att lösa de organisatoriska effekter som uppstår om Fjällenskolan och Källtorpskolan bildar enheter som bryter mot F-6- och 7-9-modellen. I Fjällenskolans fall måste till exempel en plan utarbetas för hur urvalet till årskurs 7 ska ske om endast en eller två klasser kan vara kvar på skolan till följd av platsbrist. I Källtorpskolans fall föreslås skolan omfatta årskurserna 4-9. Elever kan hämtas från Iljansbodaskolan som omfattar F-3, men bör också hämta elever från Ulvsättraskolan och Kolarängskolan. Vilka elever som börjar i årskurs 4 i Källtorpskolan bör avgöras via skolval. Det kan därför bli aktuellt att införa önskemål om skolplacering även till årskurs 4 eller hitta någon annan lösning som hanteras enbart inom kommundelen Kallhäll/Stäket. Det kan innebära att elever som egentligen vill fortsätta gå i årskurs 4 i Ulvsättraskolan respektive Kolarängskolan tvingas flyttas till Källtorpskolan. Förändringarna som föreslås på Tallbohovskolan och Fjällenskolan medför att årskurser och klasser antingen måste flyttas till andra skolor eller fasas ut. Under en utfasningsperiod uppstår problematik kopplat till tjänstefördelningen av personal. De berörda högstadieorganisationerna blir små, vilket gör det svårt att tillsätta behöriga lärare inom respektive ämne och samtidigt erbjuda heltidstjänster. Små högstadieorganisationer har därför en tendens att medföra ekonomiska påfrestningar. I lokalplaneringen bör barn- och ungdomsförvaltningen utgå från var skolplatser efterfrågas. Om skolorganisationen förändras till år 2019 föreslås den planerade F-9- skolan i Barkarbystaden bli en F-6-skola istället. Detta för att möta behovet av antal skolplatser F-6. Men efterfrågan av högstadieplatser i kommundelen Barkarby/Skälby kommer alltså inte att mötas, trots att behovet finns. Större skolenheter kan medföra att fler elever får längre avstånd till sin skola eftersom det naturliga upptagningsområdet blir större. Å andra sidan, medför större organisationer organisatoriska fördelar. Tjänstefördelningen och kollegialt lärande underlättas och även rekryteringsläget kan förbättras. Stordriftsfördelar kan även medföra ekonomiska fördelar.

15 (18) 6. ANALYS Fortsatt följer en analys av de uppgifter som har presenterats tidigare i utredningen. Tre perspektiv har varit ledande genom utredningsarbetet: det pedagogiska perspektivet, trygghetsperspektivet och kapacitetsperspektivet. Kapacitetsperspektivet berördes i föregående avsnitt och nedan finns resonemang kring det pedagogiska perspektivet och trygghetsperspektivet. Slutligen ges en sammanfattande diskussion kring huruvida en övergång är önskvärd eller inte Det pedagogiska perspektivet Det som framkommit i fokusgrupperna visar tydligt på att det finns brister med nuvarande organisationsmodell som medför att det pedagogiska uppdraget att undervisa försvåras. I en organisation som istället utformas efter stadierna kan bland annat: upplägget av undervisningen i årskurs 6 underlättas och bli mer likvärdig betygsättningen i årskurs 6 bli mer rättsäker och likvärdig bättre förutsättningar för uppföljning och skolutveckling ges arbetsbelastningen kopplat till de nationella proven på nuvarande 6-9-skolor mildras Som tidigare har påpekats spelar det stor roll att kunskapskraven i läroplanen är inriktade mot de traditionella stadierna, det vill säga årskurs 3, 6 och 9. Utifrån läroplanens uppbyggnad är det därför olyckligt att brytningen i dagsläget sker efter årskurs 5 och inte efter årskurs 6. Det kan dock inte säkerställas att kunskapsutvecklingen hos eleverna påverkas av organisationsmodellen. Fokusgrupperna visar dock på en bred uppslutning från både lärare och skolledare att en traditionell stadieindelning är att föredra om man utgår från ett pedagogiskt perspektiv Trygghetsperspektivet Vad gäller trygghetsaspeken bör betydelsen av förändringen av skolorganisationen i sig kort beröras. Som beskrivs under rubriken Kapacitet kan en implementering av en ny organisationsmodell ske på olika sätt. Oavsett hur detta sker, kommer övergången innebära effekter som kan vara belastande för vissa elever (läs mer om detta under kommande rubrik). Det kan handla om att årskurser fasas ut på vissa skolor, att vissa elever får ta del av undervisning i paviljonger, att årskursindelning på vissa skolor förändras et cetera. I sammanhanget kan det därför inte uteslutas att den nuvarande organisationsmodellen har en fördel i det faktum att den är känd och accepterad. Elever och föräldrar förhåller sig till det för dem kända och välbekanta, varför en eventuell förändring till en annan organisationsmodell kan möta ett visst motstånd. Med detta fastslaget och utifrån det som framkom under fokusgrupperna, går det att konstatera att meningarna vad gäller trygghetsaspekten är delade. Vissa menar att eleverna växer in i situationen medan andra elever anses ha ett behov av att gå ett extra år på mellanstadiet. Det bör anses troligt att elevens individuella mognad och anpassningsförmåga påverkar elevernas och i vissa fall föräldrarnas inställning till årskurs 6 på högstadiet. En del elever ser det som utmanande, medan andra känner ökad press och till viss del oro. Att åsikterna går isär vad gäller trygghetsaspekten är därför naturligt.

16 (18) Det som har uttryckts i samband med fokusgrupperna återspeglas även i stor utsträckning i den tidigare forskningen. Det finns helt enkelt en stor individuell variation att ta hänsyn till. Ur ett trygghetsperspektiv går det därför inte att med bestämdhet hävda att en av de båda skolorganisationsmodellerna, antingen F-5/6-9, eller F- 6/7-9, är att föredra framför den andra. Det bör dock betonas att skolan, oavsett organisationsmodell, har ett ansvar att möta varje enskild elev i dess utveckling - elever måste kunna utmanas på ett tillfredsställande sätt både i en mellanstadieskola och en högstadieskola och det blir skolans och lärarnas ansvar att erbjuda eleverna undervisning på ett sådant sätt så att kunskapsutveckling och personlig utveckling kan stimuleras (vilket även skollagen föreskriver 9 ) Framtida övergång en fråga om kostnad mot nytta Det finns inget helt smärtfritt sätt att genomföra en omorganisering. Att göra detta samtidigt som kommunen är i en expanderande fas medför organisatoriska utmaningar. Givetvis bör det minst belastande tillvägagångssättet eftersträvas. Övergången bör också ske under en så kort tidsperiod som möjligt så att tillfälliga lösningar blir just tillfälliga. Det har framkommit att det endast är rimligt att genomföra en eventuell organisationsförändring på sikt. Ju längre fram i tiden en övergång sker desto större risk finns för att förutsättningar för övergången förändras. Det är inte särskilt troligt att styrdokumenten förändras tills dess, men möjligheten bör dock beaktas. Att prognoserna förändras eller att fler fristående skolor etablerar sig i kommunen är mer troligt. Detta skulle ändra förutsättningarna för planeringen och det tillvägagångssätt som har beslutats kan helt förlora sin relevans. Det bör också understrykas att två politiska val ska genomföras innan 2024 och det är möjligt att den politiska viljeinriktningen förändras. En omorganisation kan dock genomföras till år 2024 utan merkostnader om kommundelsprincipen avskaffas, men det ligger i en avlägsen framtid. En övergång till år 2019 eller 2021 ses som mer lämplig. Kostnadskalkylen för de olika årtalen ser snarlik ut, men den stora skillnaden ligger i tidsplanen i sig själv. Erfarenheter pekar på att det alltid finns en risk att planeringen av nya skolbyggnader senareläggs. Det kan exempelvis bero på överklaganden i upphandlingsprocesser, förseningar i byggprocessen, försenade leveranser av paviljonger et cetera. Att ha luft i tidsplaneringen ses därför som en viktig aspekt att ta hänsyn till. Att genomföra förändringen till år 2021 har även andra fördelar. Barkarbystaden skulle erbjudas en högstadieskola, vilket inte erbjuds ifall omorganiseringen sker till Sammantaget, förordas att en övergång till en ny skolorganisation sker till Om en övergång genomförs inom cirka fem år kommer det kosta pengar och kräva flexibilitet. Det är svårt att komma från det faktum att ombyggnationer kommer krävas och att praktiska besvär uppstår. Anser man att priset man får betala är för högt, så bör man avstå en övergång i skolorganisationsmodell. Om man däremot anser att kostnaderna pengar, ökade krav på flexibilitet i organisationen och praktiska besvär är värda att betala i utbyte mot möjliga pedagogiska vinster, så bör man förorda en förändring i skolorganisationsmodell. 9 Skollagen 3 kap. 3

17 (18) 7. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG Valet av organisationsmodell grundar sig i en vilja att optimera för kvalitet i skolorna i Järfälla och då ytterst för att stödja elevernas lärande. Sett utifrån denna ambition har utredarna identifierat ett antal grundprinciper som bör eftersträvas när det gäller att utforma en ändamålsenlig skolorganisation: Utforma skolorganisationen efter läroplanens utformning - det vill säga: håll ihop stadierna! Skolorganisationen bör vara så renodlad som möjligt och innehålla så få undantag som möjligt det vill säga i så stor utsträckning som möjligt bör skolornas årskursindelning vara lika. Skolorganisationen bör innehålla så stora organisationer som möjligt vilka är mer flexibla och underlättar vid exempelvis tjänstefördelning, schemaläggning och kollegialt lärande. Planeringen av skolplaster bör ske efter efterfrågan av platser det vill säga platser bör finnas där det finns en efterfrågan på skolplatser. Men också resurser styr hur man väljer att organisera sig. Skattefinansierade resurser måste hanteras varsamt och ansvarsfullt och ska styras dit de gör mest nytta. Nyttan med en omorganisation bör vägas emot kostnader och de utmaningar en övergång för med sig. Målet vid genomgripande beslut måste dock vara att underlätta för det pedagogiska uppdraget så att bättre förutsättningar ges till pedagogisk personal och till lärande. Ytterst kan en mer ändamålsenlig organisation ses som en långsiktig investering för att uppnå högre måluppfyllelse bland Järfällas elever. Barn-och ungdomsförvaltningen förordar att lokalplaneringens fortsatta arbete bör sträva efter att möjliggöra för en organisationsförändring där låg-, mellan- och högstadiet hålls ihop. Detta innebär att skolorna kan omfatta årskurs F-3, F-6, F-9, årskurs 4-9 eller årskurs 7-9. Förvaltningen anser att en ny skolorganisation bör vara på plats senast år 2021 och att planering för detta påbörjas snarast. En noggrann planering bör ske i samråd med rektorerna som kan sitta inne med kunskap om effektiva lösningar på just deras skolor. Utredningen har fastslagit merkostnader för en omorganisering till 2021 på cirka 60 miljoner kronor. Ett mått av osäkerhet har dock betonats. Därför anses det vara angeläget att löpande bedömningar görs över kostnaderna, i takt med att planeringen fortskrider. Om kostnaderna ökar till en ohanterlig nivå, bör ambitionen om en ny organisation till år 2021 omprövas.

18 (18) 8. LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING Ekström, K., Garpelin, A. & Kallberg, P. (2008). Övergångar under förskoleåren. Som kritiska händelser för barnet, föräldrarna och verksamheten en forskningsöversikt. Tidskrift för lärarutbildning och forskning, 1, Helheten i utbildningen Utbildning på entreprenad, Skolverket rapport 190 (2000) Garpelin, A. (2003). Ung i skolan. Om övergångar, klasskamrater, gemenskap och marginalisering. Lund: Studentlitteratur. Nordahl, T., Sørlie, M-A., Manger, T. och Tveit, A. (2007) Att möta beteendeproblem bland barn och ungdomar. Teoretiska och praktiska perspektiv. Stockholm: Liber.