Vi vill med detta samverkansavtal som grund bredda vår gemensamma fackliga front och öka vår slagkraft. SAMVERKANS AVTAL

Transkript

1 Vi vill med detta samverkansavtal som grund bredda vår gemensamma fackliga front och öka vår slagkraft. SAMVERKANS AVTAL

2 KOMMUNAL och SKTF har sedan många år ett nära och gott samarbete. Det har varit naturligt, men också viktigt för båda förbundens medlemsgrupper som i sina yrken dagligen samarbetar på tusentals arbetsplatser för att upprätthålla och utveckla välfärdstjänsterna. Det är denna vardag och verklighet som är grunden för detta samverkansavtal. Förbunden vill gemensamt arbeta med att skapa goda villkor i arbetet för våra medlemmar. Särskild möda ska läggas på att åstadkomma ett gott ledarskap i verksamheterna. Motiverade och kompetenta medarbetare med goda villkor i sitt arbete och ett kunnigt och kvalificerat ledarskap är garantier för att välfärden ska kunna utvecklas och för att välfärdstjänsterna ska kunna hålla hög kvalitet. Foto: Ann Lindberg Foto: Tobias Regell Ylva Thörn, Kommunal Eva Nordmark, SKTF

3 GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER KOMMUNAL och SKTF har i huvudsak väl definierade organisationsområden som båda förbunden respekterar. Arbetsmarknaden förändras dock ständigt och över tiden uppstår för enskilda medlemmar frågor om förbundstillhörighet. KOMMUNAL och SKTF är ense om att svaret på sådana frågor aldrig får innebära att facket försvagas eller att konkurrerande förbund stärks på vår bekostnad. I samverkansavtalet slås fast hur vi på bästa sätt gemensamt ska förhålla oss i dessa frågor. KOMMUNAL och SKTF är var för sig, men också tillsammans, viktiga aktörer för en utvecklad välfärd och för rimliga villkor för dem som jobbar och skapar välfärden. Med samverkansavtalet vill förbunden ta sitt gemensamma ansvar för framtiden och för de värden förbunden gemensamt står för. Framgången är dock inte given på förhand. Tvärtom utmanar allt starkare krafter både våra medlemmars jobb och våra förutsättningar att arbeta fackligt. Det gäller i Sverige men också i Europa och globalt. Samverkan mellan KOMMUNAL och SKTF är ett exempel på att vi inte räds att ta den kampen. Vi anser att goda villkor för våra medlemmar är en förutsättning för att den service välfärdssamhället erbjuder medborgarna ska vara av bästa möjliga kvalitet. Rätten till kollektivavtal för våra medlemmar är därför självklar för förbunden. Förbunden bevakar denna rätt för alla anställda, också i samband med att offentliga tjänster upphandlas från privata och utländska utförare. Vi vill genom vårt internationella arbete och inom EU utveckla samarbete som motverkar social dumpning och minskar arbetslösheten. Att lyckas med detta är en förutsättning för att kunna bevara välfärden på den nivå vi önskar ha den. Avtalet omfattar områden där vi har eller kan utveckla en gemensam syn och gemensamma förslag i för båda förbunden viktiga frågor. Det innehåller också förslag på hur formerna för samverkan kan utvecklas och hur vi fortsatt ska fördjupa vår gemenskap. Samverkansavtalet förutsätter att förbundens värderingar i grundläggande fackföreningspolitiska frågor står i överensstämmelse eller går att förena. Samverkan mellan KOMMUNAL och SKTF är ett exempel på att vi inte räds att ta den kampen. Våra organisationer finns i huvudsak på samma arbetsmarknad och det utgör en bra grund för ett nära samarbete. Samarbete kan inte tvingas fram utan har sin grund i en tro på gemensam nytta bland våra fackligt aktiva medlemmar. Det är vår fasta övertygelse att båda organisationernas medlemmar har mycket att vinna på förbundens samverkan. Samverkansavtalet visar vägen.

4 GEMENSAMMA STÅNDPUNKTER VÄLFÄRDSFRÅGOR Förbunden verkar för ett hållbart arbetsliv, där balans mellan arbete och fritid gör att våra medlemmar har möjlighet till arbete intill pensionsåldern. Förbunden har gemensamt intresse och ansvar för att organisationsgraden är hög inom de områden förbunden verkar. Förbunden är medvetna om att man konkurrrar om delvis samma kategorier av anställda. Det är ett gemensamt ansvar att konkurrensen om medlemmarna upprätthålls på en fredligt balanserad nivå. Jämställdhetsarbetet ska intensifieras och osakliga löneskillnader och annan typ av diskriminering beroende på kön, ålder, etnisk härkomst, sexuell läggning eller funktionshinder ska undanröjas. Arbetsorganisationen inom sektorn för välfärdstjänster ska ha en tydlig ledning och ett professionellt ledarskap. Chefs- och ledarutveckling ska därför prioriteras. Chefens och ledarens uppgift i att skapa tydliga mål för verksamheten, åstadkomma hög kvalitet och ge de anställda inflytande över sin vardag sätts i fokus. Förbunden anser att bäst effektivitetsutveckling och högst arbetstillfredsställelse nås om kunskapsintensiv tjänsteproduktion utförs i små arbetsenheter där ansvar och befogenheter är långt delegerade. Genom kortare beslutsvägar kan också verksamhetens samlade resurser samordnas på ett effektivt sätt. Arbetsmiljöfrågorna har hög prioritet i vårt fackliga arbete. Välfärdssektorn har varit och kommer fortsatt att vara föremål för omstrukturering. Förändringar av driftsformer kommer även i framtiden att vara en del av denna omstrukturering. Utförsäljning av delar av offentlig sektor som motiveras av kortsiktiga ekonomiska vinster är oacceptabla. Det är viktigt att det finns möjligheter till insyn i de verksamheter som drivs i privat regi, samt att den produktion som utförs i dessa verksamheter utgår från behov och bedömningar som de medborgare har, som berörs av verksamheten. Det går att utveckla välfärdssektorn även med krympande ekonomiska resurser. Med en medveten satsning på personal- och ledarutveckling och genom att skapa möjligheter för de anställda att i högre grad själva ta ansvar för hur arbetet ska organiseras och utföras uppmuntras kreativitet och nytänkande. På så sätt förbättras såväl kvalitet som effektivitet. Förbunden verkar för en god utveckling av löner och villkor för våra medlemmar. Förbunden arbetar för att heltidsanställning ska vara en rättighet, och deltidsanställning en möjlighet, för våra medlemmar. Förbunden ska gemensamt bidra till våra medlemmars individuella utveckling i sina yrkesroller. Vi ska arbeta för att våra medlemmars kompetens fortlöpande höjs och anpassas till de krav som ställs i arbetslivet. Vi värnar rätten till yttrandefrihet för våra medlemmar, varhelst de är anställda. Vårt fackliga arbete ska leda till höjd yrkesstolthet bland våra medlemmar och till att arbete i välfärdsskapande verksamheter höjs statusmässigt och blir mer attraktivt. SKTF och Kommunal värnar och utvecklar den generella välfärden. Under livets gång ställs alla människor inför utmaningar och påfrestningar. Den generella välfärden ska utifrån individens behov hjälpa honom eller henne att möta livets prövningar. Den ska bidra till att ge trygghet, öka jämställdheten och minska utslagningen. De offentliga trygghetssystemen ska garantera en god nivå av välfärd för alla medborgare. Vi arbetar för en offentlig service som är gemensamt finansierad, som håller hög kvalitet och som är tillgänglig för alla i vårt land på likvärdiga villkor.

5 LEDARSKAPET Ledarskapet har stor betydelse för hur verksamheter fungerar och utvecklas. Men en chef, oavsett hur kunnig och idérik den är, kan inte ensam skapa en framgångsrik verksamhet. Det är tillsammans med medarbetarna som resultaten skapas. Chefens förmåga och förutsättningar att få många medarbetare att göra sitt allra bästa är avgörande för resultatet. Vi vill redovisa vad vi anser kännetecknar ett gott ledarskap vilket ger förutsättningar för medarbetarna att utvecklas och må bra på jobbet. Ledarens egenskaper För att utöva ett gott ledarskap är vår uppfattning att cheferna ska vara: tydliga för att förhindra missförstånd och oklarheter modiga att våga testa gränser och våga göra fel, att inte undvika att tag i sådant som kan kännas jobbigt leva som man lär förebilder konsekventa i sitt handlande för att skapa trygghet bland medarbetarna vara kommunikativa i sitt ledarskap Cheferna ska också arbeta efter en humanistisk värdegrund och att ha en god självinsikt i en politisk organisation ta sin roll som tjänsteman gentemot politikerna genom att vara tydlig med att beskriva konsekvenser inför beslut och effekterna i verksamheten i sin roll som tjänsteman vara den som står för kontinuitet och långsiktighet i förhållande till olika politiska riktningar som varierar över en tid.

6 MEDLEMSREKRYTERING Ledarskapets förutsättningar Chefen har betydelse för medarbetarnas hälsa, trivsel, löneutveckling och möjligheter till kompetensutveckling. Chefen har också betydelse för kvaliteten på de politiska besluten, som ofta vilar på den information som ledaren lämnar som beslutsunderlag. Det är en krävande position, att ha dubbelriktad lojalitet. Kommunikationen mellan chef och medarbetare är avgörande för att en god personal- och verksamhetsutveckling ska komma till stånd. Att som medarbetare bli sedd och bekräftad av ledningen är mycket viktigt. Utvecklings- och lönesamtalen är tillfällen då chef och medarbetare bland annat får tillfälle att stämma av hur arbetet har gått det senaste året, förslag till förändringar, behov av kompetensutveckling samt kopplingen mellan arbetsinsats/-uppgifter och löneutveckling. Vi ser tyvärr alltför ofta chefer som inte har organisatoriska förutsättningar för ledarskapet. Allt för stora personalgrupper och avsaknad av administrativt stöd är vanligt förekommande. För att cheferna ska kunna hantera de dubbla rollerna och ta ansvar för samspelet med medarbetarna ställer det krav på goda förutsättningar för ledarskapet. Vår uppfattning är att det professionella ledarskapet behöver: En ständig dialog med politikerna om ansvarsfördelningen för att underlätta och vårda ett förtroendefullt samarbete. Administrativt stöd så tid frigörs för ledarskapet och utveckling av medarbetarskapet. Begränsning av antal medarbetare för att underlätta tillgänglighet och kommunikation mellan chef och medarbetare. En chef bör inte ha fler än 25 direkt underställda medarbetare. Varning för platta organisationer med oklart delegerade ledarroller. En fortlöpande personlig ledarutveckling och ledarstöd. En chefspolicy hos varje arbetsgivare som bland annat beskriver hur chefsförsörjning, chefsutveckling och chefsomställning ska hanteras samt hur en jämn könsfördelning bland cheferna ska uppnås på samtliga nivåer i organisationen. Förbunden ska sträva efter att ha så rena och enhetliga avtalsområden som möjligt. Inget av förbunden har intresse av att teckna avtal eller organisera medlemmar inom det andra förbundets kärnområden. Vid rekrytering av medlemmar tillämpar förbunden följande regler: Förbunden riktar inga medlemsvärvningskampanjer till det andra förbundets medlemmar. Innan något av förbunden inleder medlemsvärvningskampanj ska samverkan mellan förbunden ske. Denna samverkan ska syfta till att det andra förbundets medlemmar ska undantas från medlemsvärvningskampanjens insatser. I det fall medlem ur ettdera förbundets kärnområde eller centrala medlemskategorier önskar medlemskap i det andra förbundet ska det andra förbundet: förklara för medlemmen att man inte förfogar över de avtal som tillämpas för medlemmen förklara de skillnader i förbundens avtal som kan påverka medlemmens anställningsvillkor uppmana medlemmen att jämföra de försäkringsvillkor som medlemskap i respektive förbund medför rekommendera medlemmen att kvarstå i sitt nuvarande förbund. Skulle medlemmen, trots denna information och rekommendation ändå önska medlemskap i det andra förbundet ska medlemskap beviljas.

7 INTERNATIONELLA FRÅGOR Kommunal och SKTF är sedan länge medlemmar i yrkesinternationalen ISKA Internationalen för Stats- och Kommunalanställda och i EPSU Europeiska Federationen för Offentliganställdas Förbund. I båda strukturerna har Kommunal och SKTF en framträdande roll och är representerade i styrelserna och andra organ. De nordiska ISKA-förbunden har etablerat ett fastare samarbete inom NOFS Nordens Offentliganställdas Fackliga samorganisation. Detta har även inneburit ett fördjupat samarbete mellan de svenska ISKA-förbunden och stärkt relationerna mellan Kommunal och SKTF. Förbunden har utvecklat ett fruktbart samarbete inom internationellt biståndsarbete och samverkar i olika projekt. Allt fler frågor av allmän facklig karaktär avgörs idag genom samarbete inom EU. Förbunden samverkar inom ramen för EPSU i frågor av sådan karaktär. I det framtida Europa ska den samlade fackföreningsrörelsen i Norden öka sitt engagemang och även medverka till att fackliga organisationer i central- och öst- europa utvecklas i en fri och demokratisk riktning. En utveckling av partsrelationerna inom EUs sociala dialog och förhandlingar på europanivå kräver ett ökat fackligt engagemang. I dessa processer har Kommunal och SKTF tillsammans med andra offentligförbund en viktig roll. En samordnad policy i sakfrågor av gemensamt intresse från två stora förbund inom den kommunala sektorn innebär stora fördelar vid påverkan av det fackliga europaarbetet. SAMVERKAN MELLAN FÖRBUNDEN Förbunden har den gemensamma uppfattningen att framgångsrikt samarbete skapar viktiga fördelar för medlemmarna i många frågor. Allt från förhandlingar om löne- och anställningsvillkor till utvecklingen av välfärdstjänsterna kommer att beröras. Samverkan och gemensamt uppträda-nde ska syfta till att förbättra resultaten både på central och på lokal nivå. På central nivå har förbunden ansvar för utvecklingen av verksamheter som våra medlemmar arbetar inom och för arbetets villkor. På lokal nivå har förbundens regionala enheter och avdelningar ansvar för gemensamt agerande i organisations-, arbetsmiljö- och ledningsfrågor samt lokalt opinionsarbete. LOKALT SAMARBETE Samverkansavtalet bygger på att det finns förutsättningar för ett utvecklat lokalt samarbete. Fruktbar samverkan kan inte tvingas fram, inte heller åstadkommas genom centrala direktiv eller formella lösningar. Samarbete grundas på gemensamma intressen och fungerande personkontakter. Finns det intresse och engagemang kommer samverkan att te sig naturligt och så småningom finna sina egna praktiska former. Detta samverkansavtal ger möjligheter och praktiska förutsättningar till en fördjupad intressegemenskap. Lokala samarbetsorgan kan skapas där frågor av betydelse diskuteras. Tillsammans företräder vi huvuddelen av de anställda inom välfärdsområdet. Genom den styrka som samarbete ger ökar vi möjligheterna till att påverka löner och anställningsvillkor för våra medlemmar. Här framförs förslag på olika sakområden där samverkan kan stärka förbunden. Förhandlingssamarbete Lokala arbetsmarknadsfrågor Utvecklingsarbete Utbildningsverksamhet Opinionsbildning och gemensam information Lokala tvister

8 CENTRAL SAMARBETSKOMMITTÉ Förbunden har genom den centrala samarbetskommittén det övergripande ansvaret för att intentionerna i avtalet efterlevs och genomförs. Kommittén skall bestå av fem personer från respektive förbund. Inom kommittén utses en beredningsgrupp på två personer. Kommittén ansvarar för att stödja utvecklingen av former och metoder för lokal samverkan. Kommittén följer utvecklingen av de välfärdsskapande tjänsterna såväl inom den kommunala sektorn som inom den privata och tar initiativ till utvecklingsprojekt som bl.a. kan syfta till att finna nya metoder och former för driften av dessa verksamheter. Kommittén svarar för att förbunden genom opinionsbildningsarbete skapar insikt och förståelse för den generella välfärdspolitiken. Kommittén ansvarar för att eventuella tvister mellan förbunden löses.

9 Form Marie Persson. Foto Mårten Levin. Tryck Redners. Maj Kommunal art nr SKTF best nr 1112.