Ansiktet bakom masken

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Ansiktet bakom masken"

Gösta Svensson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Ansiktet bakom masken - om att vara borderline En berättelse byggd på dagboksanteckningar och egna erfarenheter Jouanita Törnström 1

2 Första utgåvan gavs ut av Mareld AB, 2004 Artikelnummer: Ansiktet bakom masken - om att vara borderline Copyright 2012, Jouanita Törnström Ansvarig utgivare: Törnströms Speaking & Consult IT Agency Illustrationer: Jouanita Törnström Språkredigering Patrik Kumlin Ord & Mening Framställt på vulkan.se ISBN:

utgivare: Törnströms Speaking & Consult IT Agency Illustrationer: Jouanita

3 Denna bok dedikeras till min enastående kontaktman Annette Kockum, och till minnet av min älskade farmor och farfar 3

4 Varmaste tack Min tacksamhet mot min allt-i-allo - kontaktman Annette Kockum är större än vad jag egentligen kan uttrycka i ord. Tack för all uppmuntran, förståelse och kärlek som du gav mig under en period i mitt liv då smärtan varit ofantlig, men också under den tid denna bok skrivits. Hade jag kunnat plocka ner solen eller stjärnorna till dig hade du fått dem, för du har varit och är solen i mitt liv. Det finns heller inte något tack som är värmande nog för all personal på jourmottagningen, POA (Psykiatriska Observations Avdelningen) samt tidigare avdelning 88B, avdelning 103 och POM (Psykiatriska Omvårdnads Mottagningen) i Uppsala. Min tacksamhet omfattar också samtliga arbetsterapeuter som har gett mig en meningsfull sysselsättning under min sjukhusvistelse, samt min psykoterapeut. Tack även till distriktssköterskorna från Gillbergska, som har varit så tålmodiga i hanteringen av mina mediciner, och till min psykiatriker som har visat enorm förståelse. Tack alla goda vänner som under årens lopp har stått ut med mig när jag har mått som sämst och bara velat ge upp. Ett särskilt tack också till min tidigare önskemamma, min psykiatriker och skolsköterskan. Tack för att ni fortfarande är mina vänner! Slutligen vill jag ge ett varmt tack till min älskade farmor och farfar för den kärlek ni hann ge mig. Jag saknar er så mycket! Uppsala, juli 2001 Jouanita Törnström 4

Hade jag kunnat plocka ner solen eller stjärnorna till dig hade du fått dem, för du har varit och är solen i mitt liv.

5 Innehållsförteckning Förord av Annette Kockum...6 Inledning.9 Diagnosen borderline Grundorsaken till sjukdomen Vårdarens roll Att vara nära anhörig eller vän Att vara borderline Den falska speglingen DBT och psykoterapi som vägledning...23 I klorna på en styvfamilj Ur dagboksanteckningar år 1990 (17 år) Ur dagboksanteckningar år 1991 (18 år) Ur dagboksanteckningar år 1992 (19 år) Åren mellan (20-26 år) Ur dagboksanteckningar år 2000 (27 år) Ur dagboksanteckningar år 2001 (28 år)..116 Framtidsutsikter DBT styrkte mig Backspegling Ord på vägen Avslutning Referenser

..28 - Ur dagboksanteckningar år 1990 (17 år)...45 - Ur dagboksanteckningar år 1991 (18 år)...53 - Ur dagboksanteckningar år 1992 (19 år).

6 Förord av Annette Kockum Första mötet: En taggig, förbannad tjej, som sparkade på ytterdörren och krävde att få bli utsläppt, ointresserad av någon kontakt. När jag kom nästa morgon låg hon på IVA (intensivvårdsavdelningen). Hon var svårt skadad och skulle inom kort opereras. Hon bad mig hålla henne i handen när de skulle söva ner henne och hon frågade om jag skulle finnas kvar när hon vaknade. Det lovade jag henne att jag skulle vara. Jag kom att känna stor ömhet för Jouanita. Hon kämpade ensam mot en förintande ångest och smärta som drog henne ner i mörka hål där hon inte såg någon annan utväg än döden. Jag var tvungen att försöka förstå att allt det hat hon riktade mot sig själv (och omvärlden), var logiskt utifrån hennes upplevelser, hennes livshistoria. Genom DBT (dialektisk beteendeterapi) fick jag lära mig hur viktigt det var att validera (dvs. bekräfta och respektera) den hon var och alla de känslor hon upplevde och samtidigt - för att kunna arbeta framåt mot en förändring konfrontera henne, pröva andra och nya sätt att handskas med olika situationer. Enligt mitt sätt att se fungerar inte detta utan en stark allians som bygger på äkta känslor av respekt, kärlek och tillit. Kanske vågar Jouanita en dag lyfta av sig sin mask. Borderlinepersonlighetsstörning är ingen livslång diagnos. Det går genom träning och tålamod att lära sig kontrollera kaoset av känslor, kunna härda ut när det är svårt utan att skada sig själv, våga tro på att man är en människa värd att älskas. 6

Hon bad mig hålla henne i handen när de skulle söva ner henne och hon frågade om jag skulle finnas kvar när hon vaknade. Det lovade jag henne att jag skulle vara.

7 Jag är mycket stolt över Jouanita som har kunnat samla så mycket kraft och mod och kunnat skriva den här boken, där hon vill dela med sig av sina erfarenheter och härigenom också bidra till ökad förståelse för vad som döljer sig bakom diagnosen borderline. 7

med sig av sina erfarenheter och härigenom också bidra till ökad

8 Det finns ett svart hjärta, det finns ett vitt hjärta. Hon som har det svarta hjärtat, vill bli fri sin smärta och kasta bort det. Hon som har det vita hjärtat, har det bara till låns. Den dagen hon kommer att lämna tillbaks det, kommer det att lysa i regnbågens alla färger. Annette Kockum, Uppsala Oktober

Hon som har det vita hjärtat, har det bara till låns.

9 Inledning Att befinna sig i en värld där det så gott som alltid känns nattsvart under ens vakna tid, med djup vanmakt och smärta som inte går att beskriva i ord - det är något av verkligheten i en vardag som borderline. Att som borderline kämpa mot de destruktiva tankar som byggt bo inom sig är säkert lika energikrävande som det är för en bergsklättrare att bestiga Mount Everest. Ångesten övertog min kropp och själ, det som var mitt sanna jag. Jag kunde aldrig föreställa mig att en psykisk smärta kunde vara så djup. Den åt mig inifrån och jag visste inte hur jag ska bli fri. Jag ville bara ha frid inom mig själv. När jag plågades som mest kunde jag bara böna och be min omgivning om hjälp: gör någonting innan jag förgörs! Maktlösa står de där, både de och jag själv (med min sjuksköterskekunskap) vet att just i den akuta stunden kan man inte göra mer än att ge ångestdämpande medicin, finnas till hands, hålla om och lyssna. Omgivningen frågar: när på dygnet är det värst? Det finns inget entydigt svar. Vissa dagar vill jag inte stiga ur sängen, bara ligga kvar under täcket, låta persiennerna vara nedrullade och helst somna om för att slippa vara medveten om mig själv. Andra morgnar går det bättre och dagarna är uthärdliga. Men så helt tvärt - efter en bra morgon eller en hyfsad halvdag - är jag nere i helvetet igen. Det är ibland så enormt snabba kast att jag knappt hinner tänka ens, bara känna; jag blir som ett med känslan. Det är svårt att i det läget söka akut hjälp och stöd. Istället gör jag något destruktivt för att lindra den inre smärtan, som t.ex. att skära mig själv. Innersta längtan är dock egentligen inte att få dö, utan att bli fri fri från allt det svarta. Jag ser inga andra alternativ än att själv göra slut på det hela. 9

Ångesten övertog min kropp och själ, det som var mitt sanna jag. Jag kunde aldrig föreställa mig att en psykisk smärta kunde vara så djup. Den åt mig inifrån och jag visste inte hur jag ska bli fri.

10 Denna bok speglar mitt liv från sjuårsåldern, från dagen då mina föräldrar separerade. Familjeidyllen sprack, tryggheten försvann och in trädde en ny förälder, som genom psykisk misshandel lyckades bryta ner mig. Min livlina under tonårstiden var min före detta lärare Fredrika. Även skolsköterskan och min psykiatriker var ett enormt stöd. Nu under de senaste åren har Annette, som blev min kontaktman under min första tid inom psykiatrin, blivit en oerhört betydelsefull person. Hon lärde mig att respektera mig själv så att jag kunde bli en självständig Jouanita. Detta genom DBT, kontaktsamtal och framförallt bara genom att finnas till för mig. Annette har kommit att stå mig oerhört nära, även om jag i början var mycket avvisande. Någon dag efter mitt första möte med henne gjorde jag ett nytt desperat försök att komma ut från avdelningen. Min tanke var då: Antingen klarar jag av att hoppa ut från fönstret på andra våningen och kan ta mig hem - eller också dör jag. Men det blev ingetdera av detta i stället skadades jag svårt. Eftersom jag inte hade någon kontakt med anhöriga och dessutom var nyinflyttad i stan med nytt arbete var jag, bortsett från två klasskamrater från högskolan, helt ensam. Men Annette fanns där vid min sida, särskilt under den tid jag behövde någon allra mest. Kontinuerlig kontakt med henne, individuell psykoterapi, medicinering, kontakt med en psykiatriker, dagliga distriktssjuksköterskebesök, samt projektet DBT och kontakten med vänner, har kommit att bli en del av min vardag och mitt långsamma tillfrisknande. Idén till denna bok kom en dag då jag låg hemma på soffan och skrev ännu ett av otaliga brev till min kontaktman. Varje gång hon inte var anträffbar kände jag en oändlig längtan efter att få kommunicera med henne. Breven till henne blev ett redskap för att få ut det som för stunden upptog mina tankar och känslor. Det kändes mer meningsfullt att skriva brev till någon som jag 10

Även skolsköterskan och min psykiatriker var ett enormt stöd.

11 visste skulle läsa dem, än att bara skriva dagbok, vilket egentligen inte var min grej. Men dagboksanteckningar har det blivit med årens lopp, fast det är först nu som jag genom dem kan få en större förståelse för min sjukdom. Med denna bok vill jag bjuda in läsaren till den sanna värld, som jag och andra borderlinepatienter dagligen, timme för timme, brottas med. En kamp på liv och död! Boken, med dess skildring av verkliga upplevelser och erfarenheter, vänder sig också till vårdpersonal inom framförallt den psykiatriska sektorn och jag hoppas att den kan bidra till ökad kunskap och förståelse inför bemötandet och omhändertagandet av borderlinepatienter. Den riktar sig också till var och en som har intresse av att få en mer levande insyn i borderlinepatientens värld, särskilt patienters anhöriga som behöver mycket stöd och kraft för att kunna arbeta med den sjukes behov och framtida tillfrisknande. Av hänsyn till personerna i verkligheten är de flesta namn i denna bok fingerade. 11

Med denna bok vill jag bjuda in läsaren till den sanna värld, som jag och andra borderlinepatienter dagligen, timme för timme, brottas med. En kamp på liv och död!

Relevanta dokument

En bok om att bygga självkänsla och skapa lycka från början.

Trygg hamn En bok om att bygga självkänsla och skapa lycka från början. Kanske kommer våra barn att möta en tuff värld men inte desto mindre kan vi lära dem att bemöta den. Eva Träff Trygg hamn Copyright