|
|
- Gösta Lundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Översvämning av transportsystem i Örebro län En beskrivning av översvämningsdrabbade väg- och järnvägssträckor i Örebro län och hur transportsystemen kan anpassas för ett förändrat klimat. Publ. nr 2013:5
2 Titel: Översvämning av transportsystem i Örebro län Omslagsbild: Väg 249 öster om Fellingsbro sommaren 2011 Foto: Daniel Bergdahl Utgivare: Projektledare/Redaktör: Länsstyrelsen i Örebro län Daniel Bergdahl Beställningsadress: Länsstyrelsen i Örebro län, Örebro Tfn växel: E-post: orebro@lansstyrelsen.se Kontaktperson: Daniel Bergdahl Telnr e-post: daniel.bergdahl@lansstyrelsen.se Copyright: Länsstyrelsen i Örebro län 2013
3 Förord Örebro län har flera gånger drabbats av stora översvämningar somm orsakat skador på samhället. Denna rapport fokuserar främst på transportsystem somm i regel drabbas hårt under högflödesperioder. De förväntade klimatförändringar beskrivs översiktligt i rapportens inledning och vilken påverkan de kan ha på transportsystem. Därefter följer en beskrivning av översvämningsdrabbade väg- och järnvägssträckor i Örebro län under de senastee åren och under våren Slutligen ges exempel på förebyggande åtgärder som kan genomföras för att minska skadorna på transportsystem. Rapportskrivningen har utförts av Björn Gunnarsson och Daniel Bergdahl, Länsstyrelsen i Örebro län. Örebro, januari 2013 Peder Eriksson, Enhetschef för Vattenenheten Länsstyrelsen i Örebro län
4
5 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Ett förändrat nederbördsklimat Klimatförändringarnas påverkan på transportsystem Kostnader för klimatanpassning Översvämningar i Örebro län Översvämmade vägar och järnvägar i Örebro län Europavägar och riksvägar Länsvägar Järnvägar Klimatanpassning av transportsystem Identifiering av risker Förebyggande åtgärder Kostnader för förebyggande åtgärder Referenser Bilaga 1 Översvämmade vägar Bilaga 2 Översvämmade vägar våren 1977 Bilaga 3 Översvämning Lindesberg
6
7 Sammanfattning Till följd av den globala uppvärmningen väntas klimatet bli mer nederbördsrikt. Skyfall och andra former av extrem nederbörd väntas bli allt vanligare. Vilket sannolikt kommer leda till att fler skador uppstår på transportsystemen i samband med höga flöden. I den statliga klimat- och sårbarhetsutredningen som utkom 2007 görs en grov uppskattning att reparationskostnaderna för det allmänna statliga vägnätet kan komma att öka med ca miljoner kronor per år för skador uppkomna av erosion och översvämningar. I Örebro län finns flera låglänta områden längs med större vattendrag som flera gånger har drabbas av omfattande översvämningar. Vid större översvämningar i Örebro län har transportsystem drabbats hårt av översvämningar men även en normal vårflod eller ett lokalt skyfall kan orsaka översvämning av transportsystem. Merparten av översvämningarna sker under vårfloden eller under skyfall på sommaren. Järnvägar i länet översvämmas i regel endast vid stora översvämningar med mycket höga vattennivåer. Uppgifter från Trafikverket visar att allmänna vägar i Örebro län drabbats av översvämningar vid över 100 tillfällen mellan (Bilaga 1). Många skador från översvämningar och erosion går att förebygga genom relativt enkla åtgärder. Förebyggande åtgärder kostar dock mycket pengar särskilt som det finns många vägar och järnvägar som passerar längs med eller över vatten. 1
8 1 Inledning En ökning märkts i antalet skador på transportinfrastrukturen som uppstår i samband med höga flöden (Vägverket, 2002). Det hänger troligen samman med att det fallit ovanligt mycket nederbörd under de senaste årtiondena och att många extrema väderhändelser såsom skyfall har inträffat (SMHI, 2010, 2012; Wern, 2012). Redan idag kostar det stora summor pengar att reparera dessa skador. Dessutom uppstår ofta indirekta samhällsekonomiska kostnader genom bland annat förseningar och längre alternativa transportsträckor då vägar och järnvägar stängs av. Den globala uppvärmningen väntas framöver leda till att vi får ett än mer nederbördsrikt klimat med mer extrem nederbörd. Det kommer sannolikt att öka påfrestningarna på transportsystem och leda till att kostnaderna för skador uppkomna under höga flöden ökar. Under 2010 och 2011 genomförde Länsstyrelsen en kartering av områden som tidigare varit översvämmade. Resultaten från karteringen finns tillgängliga som nedladdningsbart GIS-skikt på länsstyrelsens hemsida (Länsstyrelsen, 2012a). De går även att hitta via webbläsare på Länsstyrelsens hemsida (Länsstyrelsen, 2012b). Där går det även att se andra översvämningsskikt såsom SMHI:s översvämningskarteringar med beräknade extremflöden för Arbogaån, Gullspångsälven och Svartån-Hjälmaren- Eskilstundaån (Räddningsverket, 1999; 2001; 2002). Hösten 2011 fick Länsstyrelsen tillgång till en export av alla översvämningshändelser från Trafikverkets e-tjänst Läget i trafiken. Tjänsten ger aktuell trafikinformation om vägar som är avstängda eller har begränsad framkomlighet. 1.2 Ett förändrat nederbördsklimat Den globala uppvärmningen väntas leda till att Sverige får ett varmare och mer nederbördsrikt klimat. Resultaten från olika klimatsimuleringar skiljer sig åt beroende av vilken klimatmodell och vilket utsläppsscenario som använts i simuleringen. Alla resultat pekar dock mot liknande förändringar av det framtida klimatet. Årsnederbörden förväntas i Sverige öka med mellan knappt 10 och drygt 20 % under nuvarande sekel (SMHI, 2009). Den förväntade förändringen i nederbörd skiljer sig åt mellan de olika årstiderna. Det är framför allt under vintern som den största ökningen av nederbörd väntas ske. Även våren och hösten ser ut att kunna få mer nederbörd. Under sommaren däremot pekar många simuleringar mot en oförändrad eller minskad nederbördsmängd i södra och mellersta Sverige även om extremnederbörden väntas bli vanligare under sommaren (SMHI, 2009). Skyfall är redan idag ett problem för transportsystem som kräver stora insatser för att förebygga (Figur 1). Under 2011 tog SMHI på uppdrag av Länsstyrelsen fram en regional klimatanalys för Örebro län (Hallberg m.fl., 2011). Rapporten innehåller prognoser för hur temperatur, nederbörd och vattenföring förväntas ändra sig fram till år 2100 i Örebro län. Simuleringar som presenteras i rapporten pekar mot att årsmedeltempteraturen successivt väntas stiga med ca 4-5 C, och årsnederbörden öka med ca % fram mot slutet av detta sekel. Även vattenföringen i länets vattendrag förväntas förändras till följd av klimatförändringar. Generellt förväntas medelvattenföringen och 100-årsflöden 2
9 i länets större vattendrag inte ändras nämnvärt. Däremot väntas fördelningen av flödet mellan årstiderna förändras till följd av högre temperaturer vintertid. Dagens vårfloder väntas på sikt minska, samtidigt som flödena under vintern väntas öka. Extremflödena i de mindre till mellanstora vattendragen styrs i större utsträckning av kortvariga lokala väderhändelser. Dessa vattendrag kan t.ex. både översvämmas när ett lokalt skyfall inträffar eller efter ihållande perioder med riklig nederbörd (Nordlander m.fl., 2007). Modelleringar pekar mot att stora delar av Örebro län mot slutet av detta sekel kan komma att få en extra dag per år med extrem nederbörd (>25mm), vilket motsvarar en mycket stor procentuell ökning från dagens nivåer. Wern (2012) kunde efter att ha jämfört nederbördsdata från de senaste 112 åren konstatera att det skett en ökning av extrem nederbörd sedan 1970-talet fram tills idag och att dagens nivåer av extrem nederbörd generellt även ligger högre jämfört med tidigare regniga perioder under 1900-talet. Figur 1. Phramgménsgatan i Örebro efter skyfall 2011 och enskild väg i Kvarsätter nära Svennevad efter skyfall 2006 (Foto: Johan Henriksson och Bo Rapp) 1.2 Klimatförändringarnas påverkan på transportsystem Resultat från flera gjorda klimatsimuleringar förutspår att såväl Örebro län som Sverige i stort kommer att få ett nederbördsrikare klimat med mer extremnederbörd. Det kommer sannolikt leda till att fler skador uppstår på transportsystemen till följd av översvämningar, erosionsskador, skred och ras (Nordlander m.fl, 2007; Svensson m.fl., 2007). Framförallt väntas fler skador uppstå längs med vattendrag med små avrinningsområden i takt med att skyfall blir vanligare. Redan idag sker många bortspolningsskador där vattendrag korsar vägar genom trummor, rörbroar och andra mindre avvattningssystem (Magnusson m.fl., 2009; Nordlander 2007). Vid höga flöden kan även erosionsskador uppstå där vatten rinner längs med vägar. Det är vanligt att skador uppstår efter att truminlopp satts igen av växtdelar, stenar, jord och annat löst material. Om avvattningsanordningar sätts igen ökar risken för att vatten dämms upp mot vägbanan och så småningom börja strömma över vägen och föra med sig materialet som bygger upp vägbanken. Den här typen av skador drabbar främst mindre och medelstora vägar. Vid lutande terränger är vägar ofta 3
10 extra känsliga mot bortspolningsskador. Där rinner en större del av vattnet av som ytvatten och vattnets rörelseenergi blir större, vilket även kan leda till att mer löst material eroderas med vattnet och risken för igensättning ökar. Broar kan också vara sårbara om de inte är rätt dimensionerade för att stå emot höga vattenflöden (Nordlander m.fl., 2007). En del broar är för lågt byggda i förhållande till det korsande vattendragets vattenstånd. Om vattennivån stiger upp till nedre brokanten sker en dämning vilket riskerar att leda till bortspolningsskador (Figur 2). Broar där överbyggnaden inte är ihopgjuten med brostöden riskerar också att förskjutas av vattnets sidorörelse. I samband med höga flöden kan också brofundamenten undermineras om de inte har tillräckligt starka erosionsskydd. Det gäller främst broar där bottenplattorna vilar på löst material som morän eller friktionsjordar. Figur 2. Bro i Bångbro under våren 1977 (Foto: Stadsarkivet). Ett generellt problem för många avvattningsanordningar är att de är byggda för att stå emot endast 50-årsflöden (Vägverket, 2002). Då dessa beräkningar ofta är gjorda utifrån tidigare gällande nederbördsstatistik finns risken att fler skador kommer uppstå i framtiden. Enligt samma resonemang som ovan gäller det främst längs med mindre- och vissa medelstora vattendrag. Trafikverket har på senare år märkt av en ökning i antalet skador som är relaterade till höga flöden. I en rapport från 2002 dras slutsatsen att konsekvenserna av de skador som uppkommer redan idag är ohållbara och behöver minskas med hjälp av åtgärder som gör vägnätet mer robust (Vägverket, 2002). 4
11 Även skador uppkomna på grund av skred och ras kan komma att bli vanligare i framtiden till följd av ökad nederbörd (Fallsvik m.fl., 2007). Risken för skred och ras är ofta som störst vid höga grundvattennivåer då portrycken i marken är höga, t.ex. efter perioder av intensivt regnande. Höga flöden i sig kan också vara en utlösande faktor för många skred eftersom jorden i stränder då blir infiltrerad vilket ökar risken för skred (Figur 3). Ofta sker skred utefter vattendragsstränder men de kan även uppstå vid andra slänter. De sker främst i branta slänter som är uppbyggda av silt och lera. Vid riktigt extrema regn kan skred även uppstå på platser där det normalt inte sker, t.ex. i moränsluttningar. Figur 3. Till vänster järnväg längs Grönälven och till höger ras i Östra Born våren 1977 (Foto: Gun-Britt Skeppner och Örebro Kurirens Fotoarkiv). 1.3 Kostnader för klimatanpassning Redan idag är kostnaderna för översvämningsrelaterade skador stora. Vägverket har gjort en inventering av inträffade skador på det statliga vägnätet som uppkommit till följd av höga vattenflöden under perioden (Vägverket, 2002). Resultatet av kartläggningen visar att ca 200 större skador uppstått i Sverige under perioden. Helt eller delvis bortspolade vägar var den vanligaste skadetypen (50%) följt av översvämmade vägar (25%), skred och ras (20%) samt bortspolade brostöd (5%). Även ett antal mindre skador noterades under inventeringen. De totala kostnaderna för att återställa alla dessa skador har uppskattats till ca miljoner kronor. Till denna summa tillkommer indirekta skador i form av förseningar, ökade resekostnader m.m. som uppskattats till ca 70 miljoner kronor. I och med den globala uppvärmningen väntas kostnaderna bli ännu högre framöver. En kostnadsuppskattning som Trafikverket har gjort pekar mot att kostnaderna för erosions- och översvämningsskador mot slutet av nuvarande sekel kan komma att ha ökat med ca miljoner per år över dagens nivå (ca 65 Mkr/år). Motsvarande kostnadsökning för skador uppkomna av skred och ras uppskattas kunna bli miljoner kronor per år över dagens nivå (ca 15 Mkr/år). Detta förutsatt att inga extra satsningar görs på förebyggande åtgärder. 1.4 Översvämningar i Örebro län Flera omfattande översvämningar har inträffat i Örebro län (Länsstyrelsen, 2011a). Ofta har översvämningarna inträffat i samband med vårfloden. De senaste stora översvämningarna som drabbade länet inträffade dock under sommarn och hösten år Länets större översvämningsområden finns i Arbogaån runt sjön Väringen och 5
12 Fellingsbro, i Täljeån vid Kvismaredalen ochh några områden i Svartån mellan n sjön Teen och Tysslingen. Vårfloden 1977 är den största kända översvämningen i Örebro län. Enligt karteringar översvämmades då ca hektar mark (Länsstyrelsen, 2011a). Flera städerr och samhällen blev delvis isolerade då delar av vägar och järnvägar spolades bort eller översvämmades. En sammanställning av kostnaderna från skadorna uppkomna under vårfloden 1977 visar att kostaderna uppgick till ca 35 miljoner kronor i Örebroo län, där kostnader för skadade vägar och järnvägar j utgjorde ca en fjärde del av beloppet (Länsstyrelsen, 1977). Med dagens penningvärde motsvarar det ca 147 miljoner kronor baserat på konsumentprisindex (SCB, 2012). Denna siffra är dessutom i underkant då t.ex. indirekta samhällsekonomiska kostnader inte finns med. 2 Översvämmade vägar och järnvägar i Örebroo län Vid större översvämningar i Örebro län har transportsystem drabbats hårt av översvämningar men även en normal vårflodd eller ett kraftigt sommarregn kann orsaka översvämning av transportsystem. Merpartenn av översvämningarnaa sker underr vårfloden eller under skyfall på sommaren (Figur 4). I bilaga 1 finns en karta och en tabell över alla statligaa vägar som översvämmats under perioden Figur 4. Antal inträffade översvämningar på allmännaa vägar fördelat mellan årets månader. Diagrammet bygger på data frånn Örebro län från Trafikverkets e-tjänst Läget i trafiken under perioden Europavägar och riksvägar Europavägar och riksvägar är de största vägarna. Europavägar har ett E framför vägnumret och riksvägar har vägnummer Europavägar och riksvägar i Örebro län har vid 24 tillfällen mellann drabbats av översvämningar som begränsat trafiken (Bilaga 1). De flesta översvämningarna inträffade under skyfall sommartid och under vårflod till följd av bristande b avledningsanordningar som till exempel trasiga vägtrummor. E18 förbi f Karlskoga är en sträcka som drabbats flera gångerr av översvämningar till följd av skyfall. Därifrån är 14 översvämningar rapporterade under periodenn E18/E20 norr om Hjälmaren 6
13 är en annan vägsträcka som eventuellt skulle kunna vara sårbar för översvämningar. Enligt SMHI:s beräknade 100-årsflöden för Hjälmaren riskerar flera av de mindre vattendrag som korsar E18/E20 där att drabbas av omfattande översvämningar. Där E20 passerar Täljeån är ytterligare en motorvägssträcka som möjligen kan ligga utsatt till. Täljeåns flacka dalgång har flera gånger tidigare drabbats av stora översvämningar och områden i närheten av E20 har tidigare legat under vatten. Bland annat finns uppgifter om att väg 690 mellan Mosås och Kumla som går parallellt med E20 tidigare varit översvämmad under 1960-talet. Riksväg 50 i höjd med Stackerud sydväst om Lindesberg är ännu ett exempel på en sträcka som skulle kunna drabbas av översvämning det visar Länsstyrelsens översvämningskartering. 2.2 Länsvägar Allmänna statliga vägar som inte är Europavägar eller riksvägar kallas länsvägar och har vägnummer mellan 100 och Länsvägar har vid 77 tillfällen mellan drabbats av översvämningar som begränsat trafiken (Bilaga 1). Det område som varit översvämmat vid flest tillfällen på senare år är där väg 830 går förbi Dyltaån och Ervalla ängar, söder om Ervalla (Figur 5). Detta område har även varit översvämmat många gånger tidigare i samband med större översvämningar och även järnvägen som går parallellt med vägen har där legat under vatten. Figur 5. Väg 830 vid Ervalla hösten 2000 (Foto: okänd). Under vårfloden 1977 har städer som Lindesberg nästan varit helt isolerade när omgivande vägar och järnvägar varit översvämmade (Bilaga 3). Södra infarten, vägen mot Kåfalla och vägen längs bottenån stod tidvis alla under vatten. Sedan 1977 har riksväg 50 byggts men även här finns sträckor som möjligen skulle drabbas vid en större översvämning. I länet som helhet var minst länsvägar översvämmade under våren 1977 (Bilaga 2). Det finns många berättelser om hur människor fick åka milslånga omvägar för att komma till arbetet. En del företag fick dessutom stänga ner sina verksamheter under en tid eftersom det var svårt eller omöjligt att ta sig till och från arbetet. 7
14 2.3 Järnvägar Genom Örebro län går flera viktiga järnvägsstråk. Västra stambanan, Mälarbanan, Värmlandsbanan och godsstråkett genom Bergslagen är exempel påå större järnvägsbanor som delvis går genom länet. I Hallsberg finns dessutom Nordens största Rangerbangård. Figur 6. Järnvägen vid Ervalla våren 1977 (Foto: Örebro kurirens fotoarkiv). På flera håll i Örebro län har järnvägssträckor översvämmats i samband med större översvämningar. Äldre järnvägssträckningarr som järnvägen vid Kvismaren och järnvägen mellan Nora och Bredsjö har drabbats av ras och översvämningar vilket har bidragit tilll att de lagts ner. Godstågsstråket mellan Frövi och Grängesberg översvämmades på minst fyra ställen under vårfloden Vid några sträckor runt Vedevåg, i centrala Lindesberg längs Lilla Lindesjön, norr om Lindesberg i höjd med Sörängarnaa och längs Olovsjön norr om Kopparberg (Figur 7). Museijärnvägen mellan Ervalla och Nora som nu är föremål för utredning om pendeltågstrafik har många gånger drabbats av översvämningar runt Ervalla. Mälarbanan vid Ervalla E har också legat under vatten senast 1977 men varr också påverkad av översvämningarna höstenn 2000 (Figur 6). Vatten har stått högt upp på järnvägsbanken norr om Hallsberg vid Ralaängarna, söder om Fellingsbro, väster om Degerfors och i Skarped sydväst om Hellefors. Figur 7. Till vänster järnvägen söder om Vedevåg och till höger järnvägen vid Olovsjön våren 1977 (Foto: Hans Erikssonn och Örebro kurirens fotoarkiv). 8
15 3 Klimatanpassning av transportsystem Inför de klimatförändringar som successivt väntas ske framöver är det viktigt att samhället anpassas till de nya förutsättningar som väntas råda framöver. Inte minst gäller det för infrastruktur såsom vägar och järnvägar, vilka byggs för att användas under en lång tid framöver. 3.1 Identifiering av risker Efter att en ökning av antalet vägskador orsakade av höga flöden har observerats på senare år, samt att den globala uppvärmningen uppmärksammats mer, har Trafikverket börjat arbeta mer med att identifiera och åtgärda brister i dagens vägnät samt ändrat på byggnadsbestämmelser för att passa nuvarande och framtida klimat bättre. Till exempel har Trafikverket på senare år arbetet med att ta fram nya dimensioneringsbestämmelser för nybyggnad och förbättring av befintliga vägar, vilka tar större hänsyn till hur stora konsekvenserna av en vägskada kan väntas bli i det enskilda fallet. Både egendomsskador, personskador, miljöskador och indirekta skador till följd av trafikstörningar ska vägas in (Nordlander m.fl., 2007). Numera finns även en rekommendation om att använda en justeringsfaktor som tar hänsyn till förväntade effekter av klimatförändringarna då högvattenföringen räknas fram i samband med dimensioneringen av trummor och andra avvattningsanordningar (Vägverket, 2008). Trafikverket har även börjat arbeta mer systematiskt med riskhanteringar. Två prioriterade områden inom Trafikverkets riskanalysarbete har på senare år varit skredrisker med allvarliga konsekvenser och analys av vägtrummor under höga vägbankar (Nordlander m.fl., 2007). De är båda skadetyper där stora ekonomiska skador riskerar att uppstå. Eftersom det idag finns många svaga punkter i väg- och järnvägsnäten som inte är anpassade för det klimat som väntas råda framöver är det viktigt att arbetet med klimatanpassning fortsätter och att aktuella klimatprognoser får utgöra utgångspunkter för vilka åtgärder som bedöms vara samhällsekonomiskt lönsamma att genomföra. Ofta är det mest lönsamt om förebyggande förstärkningsåtgärder av transportsystemen kan göras i samband med ordinarie inplanerade renoveringstillfällen (Nordlander m.fl., 2007). Men ibland kan det även vara motiverat att göra förstärkningar i ett tidigare skede om risken bedöms vara hög för att omfattande skador ska uppstå. 3.2 Förebyggande åtgärder Det finns en rad olika tekniska lösningar som kan användas för att göra vägar och järnvägar mer robusta mot ökade flöden. Till exempel beskriver Magnusson m.fl. (2009) flera olika utformningar. Däribland kan nämnas: Större trumma med ökade trumdimensioner minskar risken för igentäppning och dämning med bl.a. bortspolningsskador som följd. Gallerintag genom att montera ett kraftigt stålgaller vid inloppet eller strax uppströms därom fångas grövre material upp och hindras från att nå fram till trumman. Detta kräver dock omfattande tillsyn. 9
16 Tätning genom att täta vägbanken och truminloppet ökar robustheten mot erosionsskador orsakade av vatten som tränger in i banken. Vägen kan då stå emot tillfälliga uppdämningar som sker i samband med höga flöden. Till exempel kan vägbanken stärkas med hjälp av sprutbetong. Extra trumma en extra trumma, vilken ofta placeras något högre än den ordinarie trumman, innebär ett extra skydd mot uppdämningar med efterföljande skador. Om den ordinarie vägtrummans kapacitet minskar då den täpps igen kan eventuellt uppdämt vattnet hitta en väg genom vägbanken via extratrumman. Skyddat trumläge om vattnets rörelseenergi kan minskas minskar även påfrestningarna på trumman. Detta kan åstakommas bl.a. genom att stora block och andra barriärer placeras ut i vattendraget uppströms vägpassagen och att vattenfåran leds om i ett mera S-format lopp med hjälp av erosionssäkra vallar. Det går även att gräva ur så kallade trumgropar i vattenfåran för att minska rörelseenergin och underlätta för sedimentation (Figur 8). Erosionssäkra slänter genom att stärka vattendragsslänterna uppströms trumman kan erosion och ras som för med sig material ner i vattendraget minska. Till exempel kan det uppnås genom att slänterna grävs ur så de blir mer flacka och vegetation med stora rotsystem kan användas för att binda upp och hålla samman jorden bättre (Figur 8). Figur 8. Halvtrumma i Danshytteån. Gabioner och sten har lagts som erosionsskydd. De större blocken mitt i vattendraget är både till hjälp för fisken och för att minska vattnets rörelseenergi vilket minskar erosionsrisken (Foto: Martin Engström, Länsstyrelsen). 10
17 3.3 Kostnader för förebyggande åtgärder Att anpassa transportsystemen till ett mer nederbördsrikt klimat kommer att kosta mycket pengar. Trafikverket har gjort en kostnadsuppskattning för hela Sverige som visar att kostnaderna på kort sikt för att göra nödvändiga förebyggande åtgärder på det statliga vägnätet kan väntas uppgå till ca miljoner kronor för att förebygga erosions- och översvämningsskador och ca miljoner kronor för att förebygga skredskador (Nordlander m.fl., 2007). På lång sikt kan kostnaderna för förebyggande åtgärder som förhindrar att större skador uppstår komma att uppgå till i storleksordningen 1-2 miljarder kronor. En del av investeringarna, framförallt för de åtgärder som måste göras på kort sikt, skulle dock ändå behöva göras redan med nuvarande klimat eftersom bristerna i vägtransportsystemets robusthet redan nu ibland bedöms vara för stora. Trots dessa stora summor visar flera gjorda kostnadsuppskattningar att det kan finnas potential att spara pengar genom att klimatanpassa transportsystemen, då kostnaderna för förebyggande åtgärder många gånger är lägre jämfört med de höga kostnader som kan uppstå av skador orsakade av erosion, översvämning och skred (Alquist, 2012; Magnusson m.fl., 2009; Nordlander m.fl., 2007). Beroende av hur en väg är konstruerad och hur tungt trafikerad den är kan olika alternativ av förebyggande åtgärder visa sig vara mest lönsamma (Alquist, 2012). Till exempel tar Magnusson m.fl. (2009) tar upp ett exempel där en samhällsekonomisk analys gjorts av förebyggande åtgärder mot bortspolningsskador vid två skadedrabbade vägar i Värmland. Resultat från analysen visade att förebyggande åtgärder på upp till två miljoner kronor för att minska risken att skador uppstår var samhällsekonomiskt motiverade. Då dessa vägar åtgärdades landade de faktiska kostnaderna på uppskattningsvis strax under 0,5 miljoner kronor. Exemplet visar att det för utsatta sträckor kan finnas stora samhällsekonomiska vinster att göra med att satsa på förebyggande åtgärder. Då många vägskador uppstår efter att trummor täppts igen kan bättre rutiner för underhåll och rensning av dränerings- och avvattningssystem också vara betydelsefulla åtgärder för att förebygga och minska antalet skador (Alquist, 2012; Kalantari, 2012; Magnusson m.fl., 2009). Resultat från en genomförd enkätundersökning riktad till konsulter och entreprenörer som arbetat inom Trafikverket visar på att det ibland saknas rutiner för att underhålla och rensa avvattningssystemen och att åtgärder endast utförs då problem uppstår. Norlander m.fl. (2007) föreslår en ökad tillsyn av sårbara trumlägen i samband med kraftig nederbörd, eftersom det då är vanligt att igentäppning och skador uppkommer. 11
18 Referenser Alquist, K Klimatanpassning av det svenska vägtransportsystemet En diskussion om vilka åtgärder som kan vara samhällsekonomiskt lönsamma för att förhindra naturolyckor och deras konsekvenser. Examensarbete, avancerad nivå. KTH, Institutionen för Samhällsplanering och miljö Avd. för Miljöstrategisk analys fms Kungliga tekniska högskolan. Fallsvik, J., Hågeryd, A.-C., Lind, B., Alexandersson, H., Edsgård, S., Löfling, P., Nordlander, H. och Thunholm, B Översiktlig bedömning av jordrörelser vid förändrat klimat. Statens geotekniska institut. Varia 571. Hallberg, K., Eklund, D. och Stensen, B Regional klimatanalys Örebro län. SMHI. Rapport nr Kalantari, Z Svensk sammanfattning av licensavhandlingen: Klimatanpassning av vägavvattning och dränering. Institutionen för mark- och vattenteknik, KTH. Länsstyrelsen i Örebro län Vårfloden 1977 En utvärdering. Utvärderingsgruppen vid Länsstyrelsen i Örebro län. Länsstyrelsen i Örebro län. 2011a. Översvämningar i Örebro län En analys av inträffade översvämningar i länets större avrinningsområden. Publikationsnummer 2011:18. Länsstyrelsen i Örebro län. 2011b. Skyfall i Örebro län En analys av inträffade skyfall och anpassning inför ett förändrat klimat. Publikationsnummer 2011:36. Länsstyrelsen. 2012a. Länsstyrelserna GIS-tjänster. GISdata från länsstyrelserna. (Läst ) Länsstyrelsen. 2012b. Länsstyrelsens WebbGIS. Länsfakta från Örebro län. (Läst ) Magnusson, K., Berglind-Eriksson, M., Knutz, Å. och Löfling, P Metod för att hitta och åtgärda vägavsnitt med höga risknivåer till följd av stora nederbördsmängder. Vägverket Konsult. Uppdragsnummer: Nordlander, H., Löfling, P. och Andersson, O Klimat- och sårbarhetsutredningen, bilaga B1. Vägverkets rapport till Klimat- och sårbarhetsutredningen gruppen transporter. SOU 2007:60. Räddningsverket Översiktlig översvämningskartering längs Arbogaån - sträckan Ställdalen till Mälaren. SRV D-nr Räddningsverket Översiktlig översvämningskartering längs Svartån-Hjälmaren- Eskilstunaån sträckan sjön Toften till Mälaren. Rapport 18, SRV D-nr Räddningsverket Översiktlig översvämningskartering längs Gullspångsälven och Svartälven - Sträckan Nordmarksälven från Nordmark till Knappforsen samt 12
19 Prästbäckens gren till Storforsälven, sträckan Timsälven, Letälven och Gullspångsälven till Vänern Sträckan Svartälven genom Karlskoga. SRV D-nr SCB Konsumentprisindex (KPI) aspx (Läst ). SMHI Scenariokartor. Rossby Centre regionala klimatscenariokartor. (Läst ). SMHI Allmänna resultat från Rossby Centre regionala klimatscenarier. Summering av viktiga resultat från regionala klimatscenarier baserade på regional klimatmodellering. (Läst ). SMHI Klimatindikator nederbörd. Årsmedelnederbörd. (Läst ). SMHI Klimatindikator extrem nederbörd. (Läst ). Svensson, A., Lidman, E., Ingelström, A., Sandhill, E., Karlsson, M. och Bergkvist, J Klimat- och sårbarhetsutredningen bilaga B2. Klimat och sårbarhetsutredningen Påverkan på järnvägssystemet. Banverket. SOU 2007:60. Vägverket Ökade vattenflöden- Behov av åtgärder inom väghållningen. Publ 2002:156. Vägverket VVMB 310 Hydraulisk dimensionering. Publikationsnummer 2008:61. Wern, L Extrem nederbörd i Sverige under 1 till 30 dygn, SMHI, Meteorologi Nr
20 Bilaga 1 Översvämmade vägar Karta och tabell över översvämmade statliga vägar i Örebro län (källa Trafikverket).
21 vägnr Datum X (SWEREF) Y (SWEREF)
22 vägnr Datum X (SWEREF) Y (SWEREF)
23 Bilaga 2 Översvämmade vägar våren 1977 Karta och tabell över översvämmade statliga vägar våren 1977 (Källa Länsstyrelsen översvämningskartering).
24 vägnr X (SWEREF) Y (SWEREF)
25 Bilaga 3 Översvämning Lindesberg Översvämnings områden runt Lindesberg våren 1977 (källa Länsstyrelsens översvämningskartering).
26
27
28 En samlande kraft! Postadress Besök Internet E-post Tfn växel Stortorget
Skydda dig mot översvämningar
Skydda dig mot översvämningar Publikationsnummer: 2015:1 (uppdaterad version av 2011:39) Titel: Skydda dig mot översvämningar Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Beställningsadress: Länsstyrelsen i Örebro
Skydda dig mot översvämningar
Skydda dig mot översvämningar Framtagen av Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2011:39 Omslagsfoto: Björn Nordien Foto inlaga: s. 2-3: Roland Eneflod, s. 4-5, 8-9: Stig Nyström, s. 6, 11: Lars
Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!
Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder
Klimatanpassning Daniel Bergdahl
Klimatanpassning Daniel Bergdahl Jag heter Daniel och jobbar med klimatanpassning på Länsstyrelsen. Nederbörd och flöden kommer att förändras i ett framtida klimat. Tittat vi historiskt så har förhållandena
Hur hanterar vi klimatets, och dess förändrings, påverkan på vägnätet? Håkan Nordlander
Hur hanterar vi klimatets, och dess förändrings, påverkan på vägnätet? Håkan Nordlander Temperatur Klimatfaktorer som bedömts påverka vägsystemet Flöden Nederbörd Vind Isbeläggning Havsnivå 2 2011-06-30
Vattenståndsberäkningar Trosaån
UPPDRAG Infart västra Trosa UPPDRAGSNUMMER 2203080 UPPDRAGSLEDARE Mats Pettersson UPPRÄTTAD AV Anders Söderström DATUM GRANSKAD AV Anders Söderström Vattenståndsberäkningar Trosaån Samtliga nivåer anges
Västernorrlands län. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län
Västernorrlands län Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län Redovisning av resultat Beskrivande rapport med kartor Kartorna är
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat
David Hirdman Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat med fokus på krishantering Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein,
Framtidens översvämningsrisker
-1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och
MSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering. Ulrika Postgård
MSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering Ulrika Postgård Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande verksamhet
Sårbarhetskartering vattendrag
Sårbarhetskartering vattendrag Per Danielsson, SGI per.danielsson@swedgeo.se På säker grund för hållbar utveckling Göta älv utredning 2 Göta älv utredning Surte 1950 Tuve 1977 Göta 1957 3 Göta älvutredningen
Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund
Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser
PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden
Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM
Att äga en damm - ansvar och dammsäkerhet
Att äga en damm - ansvar och dammsäkerhet Miljöbalkens definition av en damm En vattenanläggning vars syfte är att dämma upp eller utestänga vatten eller blandningar av vatten och annat material. Miljöbalken
Översvämningskartering av Rinkabysjön
Växjö kommun Byggnadsnämnden Översvämningskartering av Rinkabysjön Uppdragsnummer Lund 2011-06-27 12801616 GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600 Lilla Bommen 1 Svartmangatan 18 Honnörsgatan
SGI:s arbete inom klimatområdet
SGI:s arbete inom klimatområdet Yvonne Rogbeck Statens geotekniska institut Foto: SMHI Tre specialstudier kring klimatförändring från SGI www. swedgeo.se www.swedgeo.se Handlingsplan Rapport till regeringen
Varia 607. Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat
STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat Varia 607 Bengt Rydell LINKÖPING 2009 STATENS
Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss?
Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss? Barbro Näslund-Landenmark 054-135050 barbro.naslund-landenmark@srv.se Enheten för bebyggelse och miljö Avdelningen för olycksförebyggande
OSTLÄNKEN avsnittet Norrköping - Linköping Bandel JU2
Investeringsdivisionen Projektdistrikt Mitt Handläggare (konsult) Granskad (konsult) Rev Diarienummer F08-10130/SA20 Godkänd (konsult) Rev Dokumentnummer 9651-05-025a Datum Göran Johanna Johanna 2009-04-20
Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län
Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län DRICKSVATTEN Dricksvatten är en resurs vi människor ofta tar för given. Vattnet tas antingen från sjöar och åar eller från grundvatten. Vanligtvis
Hotkartor Detaljerad översvämningskartering
Hotkartor Detaljerad översvämningskartering Barbro Näslund-Landenmark, MSB Avd för risk- och sårbarhetsreducerande arbete barbro.naslund-landenmark@msb.se Magnus Jewert, Norconsult magnus.jewert@norconsult.com
Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!
Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras! 1 Klimatanpassning Det pågår en global uppvärmning Uppvärmningen beror med stor sannolikhet
Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011
Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Kontakt: Charlotta Källerfelt & Caroline Valen Klimatanpassningssamordnare Länsstyrelsen Västra
Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?
Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari
Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen
Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen Planeringsunderlag geoteknisk information Nedan redovisas olika underlag som innehåller geoteknisk information som stöd för planarbetet. Översiktliga stabilitetskarteringar
Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden
Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Länsstyrelsen i Jönköpings län Johan Andréasson johan.andreasson@smhi.se Klimatförändring - effekter och anpassning i Jönköpings län, 17 april
Klimatanpassning i Örebro län
Klimatanpassning i Örebro län Karin Aune karin.aune@lansstyrelsen.se Länsstyrelsens uppdrag inom Klimatanpassning Länsstyrelserna har uppdraget att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet Samhället
Riskbedömning för översvämning
Riskbedömning för översvämning Kallfors ängar och Norra Myrstugan GRAP 17127 Alexander Hansen Geosigma AB Maj 2017 Uppdragsnummer Grap nr Datum Antal sidor Antal bilagor 604502 17127 2017-05-22 Uppdragsledare
Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader
Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI
Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka
De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser
De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser Väderhändelser i Sverige senaste 18mån Raset i Ånn Översvämningar i söder Skredet i Munkedal Extremvarm höst-06 10-11 månader/12 varmare än normalt,
Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning
Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning Moment i dagens föredrag Orientering Klimatinformationsprojektet, en kort återblick
Mikael Schéele. Övriga uppdrag: - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån
Mikael Schéele - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån Övriga uppdrag: - Preview-projektet - RISK-EOS - Älvgrupperna för Ljungan och Indalsälven Sommaren
Översvämningar i Örebro län
Översvämningar i Örebro län En analys av inträffade översvämningar i länets större avrinningsområden www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr 2011:18 Omslagsfoto: Foto Lars Karlsson, Åke Mossbergs fotoarkiv,
Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län
Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Hur kommer klimatet att förändras? Källor: IPCC och SMHI Temperaturutveckling
Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning
Klimat i förändring en inledning Martin Karlsson Boverket martin.karlsson@boverket.se Upplägg Konsekvenserna av ett klimat i förändring PBL anpassas till ett klimat i förändring Översvämningsdirektiv Klimat-
Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg. Forum för Naturkatastrofer (CNDS) 2013-10-16
Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg Forum för Naturkatastrofer (CNDS) 2013-10-16 Syfte Detta projekt bygger vidare på tidigare arbeten och
RAPPORT. Suseån - Förstudie utredning av flödesbegränsade åtgärder
RAPPORT Suseån - Förstudie utredning av flödesbegränsade åtgärder 2014-01-14 Upprättad av: Mattias Svensson Granskad av: Bo Nilsson Godkänd av: Mattias Svensson RAPPORT Suseån - Förstudie utredning av
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad
NNH inom SGI:s verksamhet NNH september 2012
NNH inom SGI:s verksamhet NNH 2012 18 september 2012 Foto: SGI Foto: SGI Foto: SGI Foto: Ystads kommun Foto: SGI Lantmäteriet Ystad kommun SGI Linda Blied, SGI 1 Myndighet och forskningsinstitut med ett
INFORMATION OM EVENTUELLA ÖVERSVÄMNINGAR I SURAHAMMARS KOMMUN
INFORMATION OM EVENTUELLA ÖVERSVÄMNINGAR I SURAHAMMARS KOMMUN ÖVERSVÄMNING Risken för översvämningar ökar efter vintrar med stora snömängder. Under våren, när snö och isar smälter, kan den så kallade vårfloden
Klimatförändring och försäkring
Klimatförändring och försäkring Länsstyrelsen i Västmanlands seminarium 10 februari Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar AB Staffan Moberg, Svensk Försäkring En del av svensk Försäkring i samverkan Klimatanpassning
Nissan översvämning 2014
1 Nissan översvämning 2014 Före: 2013 påbörjades en uppdatering av MSB:s översvämningskartering för Nissan (den ursprungliga var från 2002). Under: Augusti 2014. När karteringen var klar men ej överlämnad
BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå
BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga
VÄGVERKETS BIDRAG TILL KLIMAT & SÅRBARHETSUTREDNINGEN. Ebbe Rosell, Sektion bro- och tunnelteknik
VÄGVERKETS BIDRAG TILL KLIMAT & SÅRBARHETSUTREDNINGEN Ebbe Rosell, Sektion bro- och tunnelteknik 1 Klimatfaktorer som vi bedömt påverkar vägtransportsystemet Temperatur Nederbörd Flöden Vind Isbeläggning
Länsstyrelsen har ansvaret att samordna det regionala arbetet med klimatanpassning och har som
1 av 7 Klimatförändringar Klimatförändringar kommer innebära skillnader i årstidernas karaktär, i synnerhet temperatur och nederbörd. Det är även troligare att fler intensiva väderhändelser, såsom värmeböljor
Sverige inför inför klimatförändringarna
Sverige inför inför klimatförändringarna hot och - möjligheter hot och möjligheter Klimat- och sårbarhetsutredningens huvudbetänkande Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande Vilka åtgärder behövs
Väg 796, bro över Indalsälven i Lit
GRANSKNINGSHANDLING Väg 796, bro över Indalsälven i Lit Östersunds kommun, Jämtlands län Hydrologisk PM, 2015-09-30 Objekt: 143961 Titel: Granskningshandling - Väg 796, bro över Indalsälven i Lit Utgivningsdatum:
Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv
Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Svensk Försäkring Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation. Vi arbetar för goda verksamhetsförutsättningar
Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat
Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat KSLA 2013-03-05 2013-03-11 Dimensionering av jordbrukets vattenanläggningar Jordbruksverket Vattenenheten C-J Rangsjö Linköping, 013/19 65 14 Jordbrukets
Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?
Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning? Boverket Klimatanpassningsuppdrag I regleringsbrev 2008 får Boverket ett särskilt uppdrag att utveckla metoder för och redovisa
Riktlinjer för byggande nära vatten. Antagen i Miljö- och byggnadsnämnden den
Riktlinjer för byggande nära vatten Riktlinjer för byggande nära vatten Sammanfattning - syftet med riktlinjer för strandnära byggande Syftet med riktlinjerna är att ny bebyggelse ska få en lämplig placering
Statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Regler och riktlinjer för ansökan
Statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor Regler och riktlinjer för ansökan Foto framsida Exempel på förebyggande åtgärd mot översvämning, Arvika. Skydd av centrala Arvika mot översvämning
Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg
Tekniskt PM Avvattning och ledningar Väg 919, Vadstena-Motala Vadstena och Motala kommun, Östergötlands län Granskningshandling 2017-10-06 Dokumenttitel: Tekniskt PM Avvattning och ledningar Skapat av:
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg
kommunstyrelsen i Falkenberg 2016-03-08 96 Motion om åtgärdsplan för att förebygga skador på hus, byggnader, växt- och djurliv i samband med översvämningar till följd av växthuseffekten. (AU 53) KS 2015-344
Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?
Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem? Länsstyrelsens uppdrag Uppdrag Länsstyrelsen ska samordna arbetet på regional och lokal nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Övergripande mål
Datum Ansvarig Ingeli Karlholm Rapportnummer R Slottshagens RV, översvämningsinventering
Datum 2016-01-18 Ansvarig Ingeli Karlholm Rapportnummer R2016-01 Slottshagens RV, översvämningsinventering Enhet Dokumenttyp Dokumentnamn Teknik Rapport R2016-01 Slottshagens RV, översvämningsinventering
Försäkring i förändrat klimat
Försäkring i förändrat klimat Klimatanpassning i samarbete Klimatkonferens i Jönköping 17 april 2012 Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar 1 Varför har Länsförsäkringar engagerat sig? en spegel och viktig
SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad
SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets
Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde
Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Försäkring i förändrat klimat
Försäkring i förändrat klimat Klimatanpassning i samarbete Klimatkonferens i Örebro27 november2012 Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar 1 Varför har Länsförsäkringar engagerat sig? en spegel och viktig del
VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG
+4 GRADER Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser har under
Konsekvenser av en översvämning i Mälaren. Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK
Konsekvenser av en översvämning i Mälaren Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK Uppdraget MSB har haft i uppdrag av regeringen att analysera och bedöma konsekvenserna av en översvämning
PM BRISTA VERKSAMHETSOMRÅDE TRUMMOR UNDER NORRA STAMBANAN
Författare: Granskad av: Joakim Scharp PM BRISTA VERKSAMHETSOMRÅDE TRUMMOR UNDER NORRA STAMBANAN Sammanfattning Det har utförts en bedömning av de vägtrummor som finns i Rosersbergsbäcken, nedströms det
Vreta Konsult 2013-05-24
Kämpersvik-Ejgde Vägsamfällighet Lars Karlsson Ejgde 1 457 93 Tanumshede Utredning broalternativ Uppdraget omfattar: Inspektion av befintlig konstruktion Kostnadsberäkning/faktauppgifter för reparation
Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län
1 (5) Vatten och avlopp i Kronoberg nu och i ett förändrat klimat Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län Bakgrund Klimatförändringarna är ett faktum, nu är
GEOTEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EXPLOATERING
Utredning för detaljplan, Hyllan West, Hemavan GEOTEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EXPLOATERING 2015-10-13 Uppdrag: 265081, Geoteknisk utredning för Hyllan West, Hemavan Titel på rapport: Geotekniska förutsättningar
Översiktlig kartering av stabiliteten i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord
Sundsvalls kommun Översiktlig kartering av stabiliteten i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord Datum: Reviderad: 2002-12-20 2004-04-08 Diarienr: 2-0111-0682 Projektnr: 11203 Projektledare:
ÖVERSVÄMNINGSKARTERING AV HÖJE Å GENOM LOMMA KOMMUN SAMT ANALYS AV STIGANDE HAVSNIVÅ
ÖVERSVÄMNINGSKARTERING AV HÖJE Å GENOM SAMT ANALYS AV STIGANDE HAVSNIVÅ Örestads golfbana under översvämningarna i juli 2007 SWECO Environment AB Södra Regionen Vatten- och miljösystem Fredrik Wettemark
Säfsen 2:78, utredningar
SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin
RAPPORT ÖVERSVÄMNINGSKARTERING TIDAN, ÖSTEN - ULLERVAD JOAKIM HOLMBOM & ANDERS SÖDERSTRÖM UPPDRAGSNUMMER STOCKHOLM
UPPDRAGSNUMMER 2156059 ÖVERSVÄMNINGSKARTERING TIDAN, ÖSTEN - ULLERVAD STOCKHOLM SWECO INFRASTUCTURE AB VATTENKRAFT & DAMMAR JOAKIM HOLMBOM & ANDERS SÖDERSTRÖM 1 (25) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.
Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag
VARIA 602:1 Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag Metodik och redovisning Bengt Rydell Ann-Christine Hågeryd Johan Axelsson SGI SAMORDNINGSANSVAR FÖR STRANDEROSION STATENS
Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län
Orsa kommun Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län Datum 2011-02-07 Uppdragsnummer 61381041185 Anders Nises Björn Dehlbom Handläggare
+5 GRADER. Klimatet förändras
+5 GRADER Klimatet förändras Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser
PowerPoint-presentation med manus Tema 2 konsekvenser för Karlstad TEMA 2 KONSEKVENSER FÖR KARLSTAD
PowerPoint-presentation med manus Tema 2 konsekvenser för Karlstad TEMA 2 KONSEKVENSER FÖR KARLSTAD Karlstad har ett utsatt läge! Översvämningsrisken i Karlstad Karlstads läge på och vid Klarälvsdeltat
Gemensam syn på översvämningsrisker
Gemensam syn på översvämningsrisker ÖSAM Övergripande samverkan i Mellansverige. AGRIS Arbetsgruppen för riskhänsyn i samhällsutvecklingen. - Rekommendationer för kommuner och andra aktörer som arbetar
Lågpunktskartering som underlag för samhällsplanering. Plan-PM om hänsyn till översvämningsrisker
Lågpunktskartering som underlag för samhällsplanering Plan-PM om hänsyn till översvämningsrisker Titel: Lågpunktskartering som underlag för samhällsplanering: Plan-PM om hänsyn till översvämningsrisker
Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning
Klimatanpassning 121001 Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning Bakgrund Länsstyrelsen har två klimatuppdrag Klimatanpassning Energieffektivisering
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Översiktlig geoteknisk utredning för fritidshustomter, Kittelfjäll 1:9-1:10
Översiktlig geoteknisk utredning för fritidshustomter, Kittelfjäll 1:9-1:10 PM Geoteknik Umeå 2010-05-11 Eric Carlsson Tyréns AB Granskad Nina Nilsson PM Geoteknik 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UPPDRAG...
Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken
2010-06-23 PM Johan Andréasson Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken Bakgrund SMHI genomför inom EU-interreg projeket Climate Proof Areas (CPA) beräkningar
BILAGA 17, UNDANTAG FRÅN RESTRIKTIONER BERGVIK SKOG AB Undantag från restriktioner Exempellayouten. Hälsingeskogen
BILAGA 17, UNDANTAG FRÅN RESTRIKTIONER 2013-12-17 BERGVIK SKOG AB Undantag från restriktioner Exempellayouten Hälsingeskogen Innehåll 2 1 RESTRIKTIONSOMRÅDEN OCH BEFINTLIG VÄG 4 2 OMRÅDE 1 5 2.1 Beskrivning
www.lansstyrelsen.se/orebro
Enskilda avlopp - Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr 2010:6 Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering Länsstyrelsen i Örebro
Berätta för lantbrukaren att deltagarna har ett gemensamt tillstånd med ett rättskraft som de är skyldiga att följa. De är dessutom enligt lag
1 Berätta för lantbrukaren att deltagarna har ett gemensamt tillstånd med ett rättskraft som de är skyldiga att följa. De är dessutom enligt lag skyldiga att ha en styrelse. Ge rådet till lantbrukaren
Klimat- och sårbarhetsutredningen
Klimat- och sårbarhetsutredningen (M 2005:03) Utredare: Bengt Holgersson Direktiv - översikt Kartlägga samhällets sårbarhet för extrema väderhändelser och successiva klimat-förändringar kort, medellång,
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Varför förändras klimatet nu? FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare
PM BILAGA 2. Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Stensjön
Mölndals Kvarnby Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen Rådasjön Stensjön Ståloppet Kvarnbyfallen Grevedämm etkanalintag Stensjö dämme Copyright
Rapportering av Bilaga 3, Text. Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i Karlstad, Värmlands län.
RAPPORT 1(5) Risk och säkerhet, Samhällsbyggnad Leif Gustavsson 010-2247297 MSB 651 81 KARLSTAD Rapportering av Bilaga 3, Text. Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i Karlstad, Värmlands
PM Hydraulisk bedömning för Kärna 4:1 och Lefstad 3:27. 2011-11-07 Preliminärhandling
PM Hydraulisk bedömning för Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 Preliminärhandling Beställare: Kungälvs kommun 442 81 Kungälv Konsult: Uppdragsledare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Jaan Kiviloog Uppdragsnr:
Regional klimatsammanställning Stockholms län Del 3: Mälaren och projekt Slussen
Regional klimatsammanställning Stockholms län Del 3: Mälaren och projekt Slussen Björn Stensen, Johan Andréasson, Sten Bergström, Joel Dahné, Dan Eklund, Jonas German, Hanna Gustavsson, Kristoffer Hallberg,
Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån
Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare värld, Naturvårdsverket Årsmedeltemperatur
Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson
Klimatanpassning i planering och byggande Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Innehåll Fysisk planering och klimatanpassning Ny PBL Planeringsunderlag Anpassningsåtgärder på olika nivåer Mångfunktionella
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Årsmedeltemperatur och Årsnederbörd 1961-1990 2 Normalperioder Världens meteorologer enades i början av 1900-talet
Trafikverkets strategi för klimatanpassning. TDOK 2014:0882 Version 2.0
Trafikverkets strategi för klimatanpassning TDOK 2014:0882 Version 2.0 Trafikverket 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Trafikverkets strategi för
BESIKTNINGSRAPPORT 2014-05-06 UPPDRAGSNUMMER 100956 VÄG 975 NIPAN NÄSÅKER 2014-05-20 HANDLÄGGARE: HASNAIN IQBAL GRANSKARE: STEFAN JOHANSSON repo002.docx 2013-06-14 Sweco Innehållsförteckning 1 Allmänt
KLIMATANPASSNING - KARLSTADS KOMMUN
KLIMATANPASSNING - KARLSTADS KOMMUN Karlstads översvämningsprogam 2010 HUR DET BÖRJADE Upplägg för dagen Kontexten Karlstads tätort Digitala data, underlag och verktyg Arbete och åtgärder genom åren Dagens