PRESSMEDDELADE. Utrikes frågor

Transkript

1 EUROPEISKA UIOES RÅD 10020/14 (OR. en) PRESSMEDDELADE 3315:e mötet i rådet Utrikes frågor Bryssel den 19 maj 2014 PRESSE 300 PR CO 27 Ordförande Catherine Ashton Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik PRESS Rue de la Loi 175 BE 1048 BRYSSEL Tfn: / Fax: press.office@consilium.europa.eu /14 1

2 De viktigaste resultaten från rådets möte Madagaskar Rådet bekräftade det fullständiga återupptagandet av EU:s utvecklingssamarbete med Madagaskar och upphävde de åtgärder som hade vidtagits inom ramen för artikel 96 i Cotonouavtalet under Detta skedde i samband med det presidentval och de allmänna val som hölls i Madagaskar 2013 och utgör ett viktigt skede i återgången till konstitutionell ordning. Jag välkomnar det här beslutet som skapar möjligheter för ett nytt samarbete med Madagaskar, säger Catherine Ashton, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik. EU:s mål för utvecklingsbistånd Rådet godkände sin årsrapport till Europeiska rådet för 2014 om EU:s mål för utvecklingsbistånd. Under 2013 var EU fortfarande den största globala givaren av utvecklingsbistånd. EU:s samlade offentliga utvecklingsbistånd ökade till 56,5 miljarder euro från 55,3 miljarder euro 2012 och ligger fortfarande på 0,43 % av EU:s bruttonationalinkomst. De medlemsstater som inte nådde sina mål för utvecklingsbistånd uppmanades att fullgöra dessa åtaganden och dela med sig av information om deras planerade utgifter för offentligt utvecklingsbistånd. Rättighetsbaserad strategi för utvecklingssamarbetet Rådet antog slutsatser om en rättighetsbaserad strategi för utvecklingssamarbete. Denna strategi syftar till att främja alla mänskliga rättigheter, oavsett om de är medborgerliga eller politiska, även genom utvecklingssamarbete och se dem som ett medel och ett mål för effektivt utvecklingssamarbete. Förverkligandet av mänskliga rättigheter ska bli en integrerad del av kartläggningen, utformningen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av all utvecklingspolitik och alla utvecklingsprojekt i EU /14 2

3 IEHÅLL 1 DELTAGARE...4 PUKTER SOM DISKUTERADES Efter En agenda för förändring...6 Privata sektorns roll i utvecklingspolitiken...6 Rättighetsbaserad strategi...7 ADRA, GODKÄDA PUKTER UTVECKLI4GSSAMARBETE Madagaskar...10 Jämställdhet och kvinnors egenmakt i utvecklingssamarbetet...10 Små östater under utveckling...10 EU:s mål för utvecklingsbistånd...10 Ett ramverk för EU:s utvecklings- och samarbetsresultat...18 UTRIKES FRÅGOR EU:s åtgärder mot spridning av vapen När uttalanden, slutsatser eller resolutioner har antagits formellt av rådet anges detta i rubriken för punkten i fråga, och texten står inom citattecken. Dokument som det hänvisas till i texten finns på rådets webbplats Antagna rättsakter med offentliga uttalanden till rådets protokoll markeras med asterisk. Uttalandena finns på rådets webbplats eller kan fås från presstjänsten /14 3

4 DELTAGARE Hög representant Catherine ASHTON Belgien: Jean-Pascal LABILLE Bulgarien: Dimiter TZANTCHEV Tjeckien: Martin TLAPA Danmark: Mogens JENSEN Tyskland: Gerd MÜLLER Estland: Matti MAASIKAS Irland: Joe COSTELLO Grekland: Kyriakos GERONTOPOULOS Spanien: Gonzalo ROBLES OROZCO Frankrike: Annick GIRARDIN Kroatien: Vesna PUSIĆ Italien: Lapo PISTELLI Cypern: Kornelios KORNELIOU Lettland: Viktors MAKAROVS Litauen: Rolandas KRIŠČIŪNAS Luxemburg: Romain SCHNEIDER Ungern: Péter WINTERMANTEL Malta: Marlene BONNICI Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Minister för offentliga företag och utvecklingssamarbete Ständig representant Biträdande utrikesminister för icke-europeiska länder och ekonomisk diplomati Handels- och utvecklingsminister Förbundsminister för ekonomiskt samarbete och utveckling Ständig representant Biträdande minister med ansvar för handel och utveckling Statssekreterare med ansvar för utrikes frågor Generalsekreterare för internationellt utvecklingssamarbete Statssekreterare för utveckling och för den fransktalande världen Förste vice premiärminister samt utrikes- och Europaminister Biträdande utrikesminister Ständig representant Parlamentssekreterare vid utrikesministeriet Biträdande utrikesminister Minister för utvecklingssamarbete och humanitära frågor Understatssekreterare vid utrikesministeriet Ständig representant 10020/14 4

5 ederländerna: Lilianne PLOUMEN Österrike: Sebastian KURZ Polen: Katarzyna PEŁCZYŃSKA-NAŁĘCZ Portugal: Luís CAMPOS FERREIRA Rumänien: Radu PODGOREAN Slovenien: Bogdan BENKO Slovakien: Peter BURIAN Finland: Pekka HAAVISTO Sverige: Hillevi ENGSTRÖM Storbritannien: Justine GREENING Minister för utrikeshandel och utvecklingssamarbete Förbundsminister för Europafrågor, integrationsfrågor och internationella frågor Understatssekreterare för utvecklingssamarbete vid utrikesministeriet Statssekreterare med ansvar för utrikes- och samarbetsfrågor Statssekreterare vid utrikesministeriet Statssekreterare vid utrikesministeriet Statssekreterare vid utrikesministeriet Utvecklingsminister Biståndsminister Minister för internationell utveckling Kommissionen: Andris PIEBALGS Ledamot 10020/14 5

6 PUKTER SOM DISKUTERADES Efter 2015 Rådet diskuterade agendan för tiden efter 2015, dvs. en ny övergripande ram för det internationella samfundets utvecklingsinsatser för tidsperioden efter 2015 när millennieutvecklingsmålen upphör att gälla. I juni 2013 enades rådet om EU:s ståndpunkt i dessa frågor i slutsatserna om den övergripande agendan för tiden efter I dessa slutsatser framhöll rådet att fattigdomsutrotning och främjandet av hållbar utveckling är ömsesidigt stärkande och bör integreras i en enda övergripande ram för tiden efter Detta bör återspeglas i en enda uppsättning globala mål. Genom denna ska man arbeta för hållbar utveckling i syfte att utrota fattigdom, inbegripet att under en enda generation få ett slut på extrem fattigdom, och att säkerställa hållbart välstånd och välbefinnande för alla människor på jorden. Denna ram ska även inbegripa demokratisk samhällsstyrning, mänskliga rättigheter samt fred och säkerhet. Se Rådets slutsatser. En agenda för förändring Rådet uppdaterades om genomförandet av En agenda för förändring av kommissionär Piebalgs samt om programplaneringen för finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete och Europeiska utvecklingsfonden för perioden Privata sektorns roll i utvecklingspolitiken Rådet diskuterade kommissionens meddelande En starkare roll för den privata sektorn i insatserna för att uppnå hållbar tillväxt för alla i utvecklingsländerna som antogs den 13 maj (9802/14). Kommissionen föreslår en strategisk ram för att stärka den privata sektorns roll med målet att skapa en hållbar tillväxt för alla. Den föreslår 12 åtgärder för samarbete med den privata sektorn i utvecklingsländer för att dra nytta av det som den privata sektorn kan bidra med till en hållbar tillväxt för alla /14 6

7 Rättighetsbaserad strategi Rådet antog följande slutsatser om en rättighetsbaserad strategi för utvecklingssamarbete: "1. Rådet erinrar om sina slutsatser om agendan för förändring 1 och noterar att främjandet av mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatsprincipen och goda styrelseformer samt hållbar tillväxt för alla är de två grundpelarna för EU:s utvecklingspolitik och att de ömsesidigt förstärker varandra. Rådet bekräftar EU:s åtagande att främja alla mänskliga rättigheter, oavsett om de är medborgerliga och politiska eller ekonomiska, sociala och kulturella, på alla områden för dess yttre åtgärder utan undantag, i enlighet med EU:s strategiska ram och handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 2 och rådets slutsatser om demokratistöd i EU:s yttre förbindelser Inom ramen för arbetet med en rättighetsbaserad strategi för utvecklingssamarbete, som omfattar alla mänskliga rättigheter, välkomnar rådet kommissionens presentation av verktygslådan i maj Som anges i den ovannämnda handlingsplanen är syftet med denna verktygslåda att 'integrera principer avseende de mänskliga rättigheterna i EU:s operativa verksamhet för utveckling, som omfattar planer för synkronisering av verksamheten avseende mänskliga rättigheter och utvecklingssamarbete både på högkvarteret och på fältet'. 5 Rådet noterar även att flera medlemsstater redan håller på att utveckla eller tillämpar liknande strategier för att integrera principer och standarder avseende de mänskliga rättigheterna i sitt utvecklingssamarbete. 3. Rådet understryker att respekt för samt skydd och förverkligande av mänskliga rättigheter är en förutsättning för att uppnå hållbar utveckling. En rättighetsbaserad strategi för utvecklingssamarbete kan avsevärt bidra till att förverkliga mänskliga rättigheter. Denna strategi utgår från att principer och standarder avseende de mänskliga rättigheterna både är ett medel och ett mål för effektivt utvecklingssamarbete. 4. Rådet noterar att genomförandet av en rättighetsbaserad strategi för utvecklingssamarbete bör grundas på de mänskliga rättigheternas universalitet och odelbarhet samt på principerna om integration och deltagande i beslutsprocesserna, icke-diskriminering, jämställdhet och jämlikhet, öppenhet och redovisningsskyldighet. Tillämpningen av dessa principer bör vara central för EU:s utvecklingssamarbete och därigenom även garantera att de fattigaste och mest utsatta människorna, framför allt kvinnor och flickor, får större inflytande, vilket i sin tur bidrar till insatserna för att minska fattigdomen Dok. 9369/12. Dok /12. Dok /09. Dok. 9489/14. Dok / /14 7

8 5. Rådet noterar att genomförandet av en rättighetsbaserad strategi för utvecklingssamarbete, som stöds av den ovannämnda verktygslådan, kräver en kontextspecifik bedömning av människorättssituationen, som inbegriper en undersökning av kapacitetsbrister såväl hos de ansvariga när de gäller att respektera, skydda och förverkliga de mänskliga rättigheterna som hos rättighetshavarna att känna till, utöva och kräva sina rättigheter, i syfte att fastställa de underliggande orsakerna till fattigdom och socialt utanförskap. Denna bedömning bör innehålla en jämställdhetsanalys och omfatta hela projektcykeln och utgå från EU:s landsstrategier för mänskliga rättigheter i syfte att säkerställa att förverkligandet av mänskliga rättigheter blir en integrerad del av kartläggningen, utformningen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av all utvecklingspolitik och alla utvecklingsprojekt. Dessutom bör komplementaritet, samstämmighet och samordning mellan alla EU:s externa politikområden och instrumenten för dessa eftersträvas vid genomförandet av den rättighetsbaserade strategin. 6. Samtidigt betonar rådet att en samstämmig politisk och strategisk dialog med alla berörda parter på landsnivå är grundläggande för genomförandet av den rättighetsbaserade strategin för utvecklingssamarbete. Denna strategi bör vara förenlig med Busanprinciperna för effektivt utvecklingssamarbete och den bör också integreras i den gemensamma programplaneringen. I detta sammanhang betonar rådet vikten av fortsatt stöd till partnerländernas insatser för att förstärka deras förmåga att fullgöra sina förpliktelser i fråga om mänskliga rättigheter, i enlighet med de underliggande principerna för den rättighetsbaserade strategin. 7. Rådet är medvetet om det civila samhällets grundläggande roll för att främja mänskliga rättigheter, framför allt dess bidrag för att öka rättighetshavarnas inflytande, öka medvetenheten samt främja redovisningsskyldighet och insyn. Rådet betonar behovet av fortsatt EU-stöd till människorättsförsvarare, kapacitetsuppbyggnad av lokala organisationer i det civila samhället och främjande av en säkrare och mer positiv miljö i både lagstiftning och praxis som maximerar deras bidrag till utveckling. Eftersom de lokala myndigheterna är närmare medborgarna och interagerar med det civila samhället spelar de även en avgörande roll för genomförandet av en rättighetsbaserad strategi. 8. Dessutom inser rådet att den privata sektorn kan spela en viktig roll för fattigdomsminskning, hållbar utveckling och tillväxt för alla och understryker att investeringar och affärsverksamhet i partnerländer bör respektera mänskliga rättigheter samt följa principerna om företagens sociala och miljömässiga ansvar och redovisningsskyldighet. I detta sammanhang uppmanar rådet kommissionen att påskynda genomförandet av sin strategi om företagens sociala ansvar och betonar vikten av att fortsätta att utföra konsekvensbedömningar när det gäller de mänskliga rättigheterna med avseende på handels- och investeringsavtal. I enlighet med den ovannämnda strategiska ramen kommer EU att fortsätta att uppmuntra och bidra till genomförandet av FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter /14 8

9 9. Rådet understryker även vikten av att arbeta i partnerskap med utvecklingspartner och berörda multilaterala parter, såsom FN-organ och internationella finansinstitut, i syfte att ytterligare förstärka insatserna för att främja en rättighetsbaserad strategi för utvecklingssamarbete. I detta sammanhang förbinder sig EU att fortsätta att stödja integreringen av människorättsfrågor i EU:s utformning av politiken och arbete för den globala agendan. Framför allt understryker rådet EU:s åtagande att garantera en rättighetsbaserad strategi som omfattar alla mänskliga rättigheter i ramen för tiden efter 2015 i enlighet med slutsatserna om den övergripande agendan för tiden efter Med utgångspunkt i EU:s insatser för att främja mänskliga rättigheter på alla områden för dess yttre åtgärder och i enlighet med den konsekventa politiken för utveckling betonar rådet behovet av att eftersträva positiva effekter av EU:s interna och externa politik för förverkligandet av mänskliga rättigheter i partnerländer. Rådet understryker sitt åtagande att intensifiera sina insatser för att garantera ett effektivt genomförande av en rättighetsbaserad strategi i syfte att förstärka effekterna av EU:s utvecklings- och samarbetsbistånd. I detta sammanhang bör närmare samordning på alla nivåer mellan EU och medlemsstaterna eftersträvas. Rådet inser EU-delegationernas viktiga roll och noterar vikten av lämplig utbildning av personal med avseende på den rättighetsbaserade strategin och användningen av den ovannämnda verktygslådan. 11. Rådet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att övervaka och fortsätta att regelbundet rapportera om framstegen med att göra den rättighetsbaserade strategin för utvecklingssamarbete samt tillhörande operativa manualer och riktlinjer operativa, däribland genom en relevant analys i årsrapporten om genomförandet av EU:s utvecklingsoch biståndspolitik och i EU:s redovisningsrapport om utvecklingsfinansiering. Slutligen ser rådet fram emot en första bedömning under 2016 av hur den rättighetsbaserade strategin har integrerats i utvecklingssamarbetet och hur den relevanta verktygslådan har genomförts." 6 Dok /13, 11656/ /14 9

10 ADRA, GODKÄDA PUKTER 19 maj 2014 UTVECKLI#GSSAMARBETE Madagaskar Rådet beslutade att fullständigt återuppta EU:s utvecklingssamarbete med Madagaskar. För mer information se pressmeddelande 9562/14. Jämställdhet och kvinnors egenmakt i utvecklingssamarbetet Rådet antog slutsatser om EU:s handlingsplan för jämställdhet och kvinnors egenmakt i utvecklingssamarbetet (9988/14). Små östater under utveckling Rådet antog EU:s gemensamma ståndpunkt inför den tredje internationella konferensen om små östater under utveckling som anordnas i Apia, Samoa, den 1 4 september 2014 (9986/14). EU:s mål för utvecklingsbistånd Rådet antog följande slutsatser om årsrapporten 2014 till Europeiska rådet om EU:s mål för utvecklingsbiståndet: "1. Rådet välkomnar att kommissionen har offentliggjort preliminär information för 2013 om EU:s offentliga utvecklingsbistånd 1 (ODA), där trenderna analyseras med avseende på EU:s kollektiva och individuella ODA-åtaganden 2. Rådet betonar att ODA spelar en viktig roll som katalysator för den totala finansiering som finns till förfogande för de mest behövande utvecklingsländerna. 2. Den 17 juni 2010 uppmanades rådet av Europeiska rådet att utarbeta en årsrapport om EU:s och medlemsstaternas ODA-åtaganden samt om hur dessa åtaganden har uppfyllts. Detta är den fjärde rapporten i sitt slag som överlämnas till Europeiska rådet och Ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådet den juni 2005 (dok /1/05) och rådets slutsatser av den november 2008 (dok /08) /14 10

11 3. Med beaktande av ovanstående önskar rådet rapportera följande till Europeiska rådet: a) Trots de fortsatta budgetrestriktionerna med anledning av den pågående krisen ökade EU:s kollektiva ODA från 55,3 miljarder euro 2012 till 56,5 miljarder euro EU:s kollektiva ODA låg kvar på 0,43 % av EU:s bruttonationalinkomst (BNI) 3. Enbart EU-medlemsstaternas totala ODA ökade från 50,7 miljarder euro 2012 till 53,6 miljarder euro 2013 eller från 0,39 % till 0,41 % av BNI. b) EU har bibehållit sin ställning som världens främsta ODA-givare (se figur 1) och står fortfarande för mer än hälften av det totala ODA till utvecklingsländerna enligt redovisningen till OECD/DAC. OECD/DAC-givarnas bidrag till det globala ODA 2013 låg på 101,5 miljarder euro, jämfört med 98,7 miljarder euro c) De ovannämnda siffrorna återspeglar ett blandat resultat i medlemsstaterna. Nominellt ökade 16 medlemsstater sitt bistånd med totalt 4,1 miljarder euro, medan 12 medlemsstater sänkte sitt bistånd med totalt 1,2 miljarder. Sju medlemsstater ligger över sina individuella mellanliggande mål för Fyra medlemsstater uppnådde eller överskred målet på 0,7 % ODA/BNI (se figur 2). d) Medlemsstaternas egna och kommissionens beräkningar visar att EU:s kollektiva ODA bara kommer att öka till 0,45 % av BNI fram till 2015, om inte de flesta medlemsstaterna vidtar väsentliga ytterligare insatser för att fullgöra sina individuella åtaganden. För att nå det kollektiva EU-målet på 0,7 % av BNI senast 2015 skulle EU och dess medlemsstater behöva mobilisera ett ytterligare tilläggsbelopp på uppskattningsvis 41,3 miljarder euro (tabell 1). 3 EU:s kollektiva ODA är summan av ODA från EU:s medlemsstater och den del av ODA från EU-institutionerna som inte tillskrivs medlemsstaterna. Med tanke på ODA/BNIrapporteringen tillskrivs merparten av EU-institutionernas anslag för ODA medlemsstaterna, dvs. i medlemsstaternas uppgifter ingår en del av institutionernas anslag. ODA från Europeiska investeringsbankens (EIB) egna medel (2,9 miljarder euro 2013) tillskrivs inte medlemsstaterna och kompletterar alltså medlemsstaternas ODA /14 11

12 4. Mot bakgrund av de pågående internationella diskussionerna upprepar rådet sin övergripande och integrerade strategi för att mobilisera finansiering och andra genomförandemetoder från alla tillgängliga källor (offentliga/privata, inhemska/internationella) för att stödja utvecklingsländerna, inbegripet innovativa finansieringskällor och instrument samt mekanismer för övervakning av resultaten. I det sammanhanget, och för att aktivt medverka i diskussionerna i OECD/DAC, kommer EU och dess medlemsstater att fortsätta att samarbeta om mätning av utländsk utvecklingsfinansiering, bland annat ODA:s funktion och ram. Rådet ser fram emot en bredare diskussion om de olika aspekterna av EU:s insatser på grundval av EU:s redovisningsrapport om utvecklingsfinansiering EU och dess medlemsstater ser också fram emot en konstruktiv och öppen dialog med alla berörda parter om den övergripande ramen efter 2015, bland annat om rapporten från den mellanstatliga expertkommittén för finansiering av hållbar utveckling och förberedelserna inför den tredje internationella konferensen om utvecklingsfinansiering. 5. Rådet inser de aktuella ekonomiska begränsningarna, men är fortfarande djupt oroat över ODA-nivåerna och bekräftar sitt politiska ledarskap och engagemang för EU:s mål för utvecklingsbiståndet. Mot denna bakgrund framhåller rådet följande: a) Utvecklingssamarbetet är en central prioriterad fråga för EU, som formellt har åtagit sig att kollektivt bidra med 0,7 % av BNI till det officiella utvecklingsbiståndet senast 2015, vilket utgör ett avgörande steg mot uppnåendet av millennieutvecklingsmålen. EU och dess medlemsstater bekräftar alla sina individuella och kollektiva ODA-åtaganden 5 med beaktande av den exceptionella budgetsituationen. b) Medlemsstater som inte nådde upp till sina individuella ODA-mål uppmanas att vidta realistiska, verifierbara åtgärder för att återgå till eller trygga en positiv utveckling för att uppfylla dessa åtaganden. Medlemsstaterna uppmanas också att lämna information om dessa åtgärder och om sina planerade ODA-anslag för nästa budgetår samt om sina avsikter för den återstående perioden fram till 2015, med beaktande av att dessa frågor omfattas av medlemsstaternas behörighet. Dessutom uppmanas medlemsstaterna att överväga åtgärder för att se till att de mest subventionerade offentliga finansiella flödena riktas till de mest behövande länderna. c) EU och dess medlemsstater uppmanar alla andra internationella utvecklingsbiståndspartner inklusive nya och framväxande aktörer att höja sin ambitionsnivå och på så sätt bidra med sin skäliga del av de globala utvecklingsinsatserna. 4 5 Begreppet definierades vid Förenta nationernas internationella konferens om utvecklingsfinansiering (Monterreyöverenskommelsen) i mars 2002 och utvecklades vidare vid översynskonferensen (Dohaförklaringen) 2008 och omfattar bland annat mobilisering av inhemska resurser och hållbar skuldsättning, utländska direktinvesteringar och ökat deltagande av den privata sektorn, andra privata flöden, såsom penningförsändelser från utvandrare, offentligt utvecklingsbistånd och annan finansiering för globala utmaningar, innovativ finansiering och internationella systemfrågor. Se bilagan /14 12

13 BILAGA EU:s befintliga ODA-åtaganden och ODA-mål 0,7 % av ODA/BI (rådets slutsatser av den 24 maj 2005 (dok. 9266/05), punkt 4) 'Det behövs en omedelbar ökning av ODA:s volym för att nå millennieutvecklingsmålen.... EU... godkänner... ett nytt kollektivt EU-mål på 0,56 % ODA/BNI senast 2010, vilket skulle leda till en årlig ökning av ODA med 20 miljarder euro från och med detta år. i) De medlemsstater som ännu inte har nått en nivå på 0,51 % ODA/BNI åtar sig att nå denna nivå senast 2010 inom ramen för sina respektive budgetfördelningsprocesser, medan de länder som redan ligger över denna nivå åtar sig att fortsätta sina ansträngningar. ii) De medlemsstater som har anslutit sig till EU efter 2002 och som ännu inte har nått en nivå på 0,17 % ODA/BNI kommer att sträva efter att öka sitt ODA för att nå denna nivå senast 2010 inom ramen för sina respektive budgettilldelningsprocesser, medan de länder som redan ligger över denna nivå åtar sig att fortsätta sina ansträngningar. iii) Medlemsstaterna åtar sig att nå målet 0,7 % ODA/BNI senast 2015, medan de som har nått detta mål åtar sig att ligga kvar över detta mål. De medlemsstater som har anslutit sig till EU efter 2002 kommer att sträva efter att senast 2015 öka sitt ODA/BNI till 0,33 %.' Afrika (rådets slutsatser av den 24 maj 2005 (dok. 9266/05), punkt 22) 'EU kommer att öka sitt finansiella bistånd till de afrikanska länderna söder om Sahara och kollektivt tillhandahålla minst 50 % av den överenskomna ökningen av ODA-medel för kontinenten, med full respekt för enskilda medlemsstaters prioriteringar för utvecklingsbistånd.' De minst utvecklade länderna (rådets slutsatser av den 31 mars 2011 (dok. 7813/11), punkt 10) '... EU bekräftar sitt åtagande att, mot bakgrund av det ovan nämnda åtagandet om det totala offentliga utvecklingsbiståndet, gemensamt uppnå målet om 0,15 0,20 % av BNP till de minst utvecklade länderna 1.' 1 Ursprungligt åtagande i rådets slutsatser av den november 2008 (dok /08) /14 13

14 Bilder och tabeller Bild 1 Källa: Uppgifter från OECD/DAC för , om sådana finns. Kommissionens simulering bygger på information från EU:s medlemsstater eller på avtalade EU-åtaganden för /14 14

15 Bild /14 15

16 Tabell 1: Offentligt utvecklingsbistånd (ODA) EU Åtagande 2015 Finansieringsunderskott 2015 Medlemsstat Miljoner Miljoner % av Miljoner % av Miljoner % av Miljoner Miljoner % av BI % av BI EUR EUR BI EUR BI EUR BI EUR EUR % av BI Österrike 860 0, , , , , ,28 Belgien , , , , , ,27 Bulgarien 31 0, , , , , ,20 Kroatien 15 0, , , , , ,27 Cypern 20 0, ,11 19,5 0,13 19,5 0, , ,20 Tjeckien 171 0, , , , , ,22 Danmark , , , , , ,17 Estland 18 0, , , , , ,18 Finland , , , , , ,18 Frankrike , , , , , ,22 Tyskland , , , , , ,33 Grekland 255 0, , , , , ,61 Ungern 92 0, , , , , ,23 Irland 629 0, , , , , ,32 Italien , , , , , ,50 Lettland 16 0, , , , , ,26 Litauen 40 0, , , , , ,22 Luxemburg 310 1, ,00 316,37 0, , , ,07 Malta 14 0, , , , , ,14 Nederländerna , , , , , ,08 Polen 328 0, , , , , ,23 Portugal 452 0, , , , , ,49 Rumänien 111 0, , , , , ,24 Slovakien 62 0, , , , , ,23 Slovenien 45 0, , , , , ,21 Spanien , , , , , ,57 Sverige , , , , ,00 Förenade kungariket , , , , ,70 Totalt EU , , , , , ,27 Totalt EU , , , , , ,23 Totalt EU , , , , , ,27 EU-institutionernas ODA varav Skillnaden mellan 2013 års kollektiva ODA för EU och 2015 års mål för EU:s kollektiva ODA (0,7 %) i miljoner EUR tillskrivs medlemsstaterna tillskrivs inte medlemsstaterna , , , ,03 Mål för EU:s kollektiva ODA (1) , , , ,45 Skillnad (1) Inbegripet EU-institutionernas ODA som inte tillskrivs medlemsstaterna. De skuggade cellerna är kommissionens prognoser; oskuggade prognoser är medlemsstaternas egna uppskattningar /14 16

17 EU:s kollektiva ODA är summan av ODA som EU-institutionerna och medlemsstaterna redovisat. Det inbegriper 2,9 miljarder EUR av ODA i form av lån från Europeiska investeringsbankens egna medel (2013) som inte tillskrivs EU:s medlemsstater och som tillkommer utöver det totala beloppet för EU-28 (se fotnot 3). Källor: För siffrorna : o För OECD-medlemmar: OECD/DAC (OECD:s biståndskommitté). o För EU-medlemsstater som inte är medlemmar i OECD. OECD/DAC om tillgängligt, i övrigt uppgifter från medlemsstaterna. För siffrorna grundas kommissionens simulering på följande: o Medlemsstaternas beräkningar av ODA, om sådana finns. o Kommissionens prognoser med kumulerad årlig tillväxttakt för ODA , när medlemsstaterna inte har lämnat några uppskattningar för ODA. Officiella BNI-prognoser för EU från Europeiska kommissionens årliga makroekonomiska databas (Ameco)." Danmarks regering har förbundit sig till målet 1 % ODA/BNI men har inte fastställt någon tidtabell för att nå det /14 17

18 Ett ramverk för EU:s utvecklings- och samarbetsresultat Rådet antog följande slutsatser om ett ramverk för EU:s utvecklings- och samarbetsresultat: "1. I slutsatserna om agendan för förändring 1 uppmanade rådet EU och medlemsstaterna att främja en gemensam resultatbaserad strategi, inbegripet genom utnyttjande av stärkta resultatbaserade ramverk på landsnivå. Dessutom uppmanade rådet EU och medlemsstaterna att förbättra förmågan att övervaka och utvärdera resultat som ett sätt att förbättra den ömsesidiga ansvarsskyldigheten, peer-learning och öppenheten i enlighet med principerna om biståndseffektivitet från Busan I detta sammanhang välkomnar rådet arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, Paving the way for an EU Development and Cooperation Results Framework 3, som visar hur detta ramverk när det är färdigt och tillämpas kommer att stärka ansvarsskyldigheten, öppenheten och synligheten i fråga om EU:s utvecklings- och samarbetsbistånd, vilket främjar fortlöpande dialog mellan de berörda intressenterna om resultaten. Ramverket kommer inte bara att fungera som ett kommunikationsredskap för resultatrapportering utan även vara ett sätt att försöka förbättra förvaltningsmetoderna. Rådet noterar att medlemsstaternas lärdomar och tillvaratagna erfarenheter har och kommer att fortsätta att bidra till ramverkets utformning, som föreslås grundas på liknande och validerade ramverk för resultat från andra internationella biståndsgivare. 3. Rådet betonar att de indikatorer som fastställs för resultatramverket måste vara relevanta för prioriteringarna i agendan för förändring och vid behov revideras, bland annat för att anpassas till det kommande ramverket för tiden efter 2015, när detta har godkänts. Rådet inser behovet av ett hanterligt antal indikatorer men noterar att EU:s resultatramverk bör kompletteras med kvalitativ analys av resultaten. Syftet med denna metod skulle vara att på ett adekvat sätt täcka unionens utvecklings- och samarbetsbistånd och att se till temaområden och långsiktiga mål som är svåra att kvantifiera beaktas i vederbörlig ordning. Dessutom bör indikatorerna om möjligt vara könsuppdelade och lämpliga indikatorer bör utvecklas för övergripande frågor Dok. 9369/12. Dokument om resultatet från det fjärde högnivåforumet om biståndseffektivitet (Busan, Sydkorea, 29 november 1 december 2011). Dok / /14 18

19 4. Analysen av resultatet bör vara kontextspecifik, medan resultatrapporteringen bör omfatta största möjliga andel av EU:s projekt och genomföras på årsbasis och därigenom underlätta identifieringen av områden där det kan krävas justeringar. Rådet understryker i detta avseende att det är viktigt att rapporteringen görs i förhållande till klart uttryckta mål, väldefinierade indikatorer och utgångsvärden för dessa. Dessutom bör alternativet att fastställa mål för indikatorerna utredas ytterligare när resultatramverket utarbetas. 5. I linje med principerna om biståndseffektivitet från Busan bör partnerländernas statistik-, övervaknings- och utvärderingssystem användas i största möjliga mån och EU:s utvecklingsbistånd på landsnivå bör anpassas till partnerländernas utvecklingsprioriteringar. Rådet noterar dessutom att det är viktigt med fortsatt stöd till partnerländernas insatser för att stärka deras förmåga att övervaka framstegen och utvärdera utvecklingseffekten. 6. Rådet betonar behovet av att resultatramverket regelbundet ses över och att de tillvaratagna erfarenheterna används. Rådet noterar även att oberoende utvärderingar fortsatt är viktiga för att stärka EU-utvecklingsbiståndets effektivitet och genomslag. 7. Rådet ser fram emot resultaten av pilotfasen inför ett punktligt färdigställande av ramverket för EU:s utvecklings- och samarbetsresultat, så att rapportering om de resultat som har uppnåtts 2014 kan läggas fram första halvåret 2015." UTRIKES FRÅGOR EU:s åtgärder mot spridning av vapen Rådet stöder femtonde och sextonde lägesrapporten om genomförandet av EU:s strategi för kampen mot olaglig anhopning av och handel med handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa, vilka avser hela /14 19