FUNKTIONSPROGRAM FÖR GRUNDSKOLA

Transkript

1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN ADMINISTRATIVA AVDEL NINGEN BILAGA 3 TILL LFP SID 1 (28) FUNKTIONSPROGRAM FÖR GRUNDSKOLA Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner programmets inriktning och utbildningsförvaltningen får i uppdrag att vidareutveckla programmet och redovisa ändringar i samband med nämndens behandling av lokalförsörjningsplan. Bakgrund I utredningen Skolplanering för ett växande Stockholm (2011) föreslogs att en modell för skolbyggnation skulle tas fram. Utredningen överlämnades till utbildningsförvaltningen som beslutat att inom ramen för projektet Skolbyggnation för ett växande Stockholm ta fram ett funktionsprogram för grundskolor. Ärendets beredning Funktionsprogrammet har tagits fram av administrativa avdelningen inom ramen för projektet Skolbyggnation för ett växande Stockholm. En projektplan har tagits fram och godkänts av den operativa styrgruppen. Seminarium för elever, föräldrar och personal om fysisk miljö för lärande och trygghet arrangerades den 27 mars och 22 november 2012 med deltagare från sju skolor. Under maj till september 2012 arrangerades tolv workshops för pedagoger och övrig personal om hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, bild, NO/teknik, slöjd, teorisalar, fritidshem, administrativa lokaler, bibliotek, särskola, säkerhet och musik. Idrottsförvaltningen respektive Kulturförvaltningen har deltagit under workshop om musik. Idrottsförvaltningen har bistått med information om standard idrottsanläggningar för inomhusidrott. Två workshops arrangerades under oktober/november för elever i förskoleklass och årskurs 1 från Lugnets skola och Högalidsskolan under temat Barn bygger skola. Ett möte har hållits med SISAB, vilket resulterat i att frågor ställts till projekten för nybyggnationerna Mariehällsskolan och Lugnets skola i syfte att pröva programmets relevans.

2 SID 2 (28) Förvaltningens förslag Förvaltningen har tagit fram förslag till funktionsprogram för framtidens lärande. Funktionsprogrammets funktionskrav och råd ska säkerställa goda och långsiktiga pedagogiska lokaler. Programmet utgår från grundskolan och ska vara del av det underlag som ska användas vid funktionsbeställning av ny-, om- och tillbyggnadsprojekt. Syftet med funktionsprogrammet är att förkorta byggprojektens planeringstider och att säkerställa att rätt funktioner beställs. Funktionsprogrammet ska även säkerställa flexibilitet, bidra till yteffektivitet och vara hållbart över tid utifrån pedagogik, arbetssätt och elevförändringar. Med flexibilitet avses såväl att möjliggöra en flexibel lokalanvändning för den planerade skolan, som att möjliggöra en framtida alternativ lokalanvändning. Avgränsningar och status Funktionsprogrammet innehåller funktionskrav och råd som är till för att säkerställa skolans funktioner i samband med beställning av ny-, om- och tillbyggnad. Om funktioner på grund av exempelvis tekniska och ekonomiska förutsättningar inte kan uppfyllas så ska det redovisas för uppdragsgivaren/ beställaren. är inte tvingande, utan ska tillämpas utifrån varje enskilt byggnadsprojekts förutsättningar. Kökets funktioner ingår inte i det aktuella programmet då det ingår i ett separat funktionsprogram för kök. Myndighetskrav redovisas inte i funktionsprogrammet och ska alltid inhämtas från ursprungskällan. Därutöver har kommunfullmäktige fastställt stadens egna krav i form av policys och program, exempelvis kring tillgänglighet och miljö, som är styrande utan att redovisas i funktionsprogrammet. Merparten av de ny-, om- och tillbyggnader utbildningsnämnden beställer sker i fastigheter ägda av SISAB. SISAB har projekteringsanvisningar för olika teknikområden avseende byggnation. Anvisningarna är förtydligande av byggregler med hänsyn till erfarenhet att bygga utbildningslokaler. Därutöver har SISAB referenser för många ämnesområden som är en praktisk och erfarenhetsmässig vägledning vid projektering. SISAB:s anvisningar och referenser ska säkerställa goda och långsiktiga bygg- och installationstekniska lösningar. I projekt med SISAB används systemet Byggvarubedömningen som säkerställer att bra material används. Användningen av Byggvarubedömningen säkerställer även att Stockholms stads miljöprogram avseende byggprodukter följs.

3 SID 3 (28) Funktionsprogrammet beskrivs genom funktionskrav och råd fördelade under funktionsgrupper och parametrar. Funktionerna beskriver vilka kvalitéer och egenskaper som ska uppnås. Funktioner Funktionskraven beskriver vilka kvalitéer och egenskaper som ska uppnås. Om funktioner på grund av exempelvis tekniska och ekonomiska förutsättningar inte kan uppfyllas så ska det redovisas för uppdragsgivaren/beställaren. tillämpas utifrån de enskilda projektens förutsättningar, exempelvis tekniska och ekonomiska förutsättningar. Vanligtvis är förutsättningarna för att följa råd goda i ett nybyggnadsprojekt, men begränsande i ett ombyggnadsprojekt. I ett tillbyggnadsprojekt är det även nödvändigt att bedöma nyttoeffekten då en tillbyggnad är en komplettering till befintlig byggnad och därför kan vara mer eller mindre viktig. en är inte numrerade i angelägenhetsgrad. Funktionsgrupper Funktioner bildar funktionsgrupper. Grupperna är valda utifrån de situationer, egenskaper och krav som berör och är viktiga för en skola. UT =Utomhusmiljö EN =Entréförhållanden KO =Kommunikation AR =Arbete AV =Avkoppling/rast Parametrar Funktionsgrupperna belyses genom fem parametrar: T=Trygghet Trygghet beskriver funktioner som bidrar till att verksamma i skolan ges kontroll över situationen. Det bidrar till trivsel och lugn och ger förutsättningar för inlärning. R=Rörelser Rörelser beskriver de fysiska förflyttningar som utförs i skolmiljön och hur dessa påverkar och påverkas. Förflyttningarna utförs antingen av den enskilda individen eller av grupper av personer. Förflyttningarna kan även gälla exempelvis inredning och instrument.

4 SID 4 (28) E=Effektivitet Effektivitet beskriver förutsättningar för att lokalerna används på rätt sätt och graden av användbarhet. En effektiv skolmiljö bidrar till en väl fungerande arbetsmiljö och underlättar för de i skolan verksamma att uppnå goda resultat. F=Flexibilitet Flexibilitet belyser möjligheten att under kort tid och med små medel förändra och anpassa närmiljön. O=Omställbarhet Omställbarhet beskriver möjligheten till förändring över tid vid exempelvis förändrat antal elever. Kommande uppdatering Det redovisade funktionsprogrammet är utbildningsförvaltningens första funktionsprogram. Det är önskvärt att ytterligare förtydliga skolans funktioner och få programmet mer heltäckande. Detta utöver att ett funktionsprogram alltid behöver ses över utifrån pedagogisk och teknisk utveckling. Under våren 2013 genomförs därför ett antal seminarier/workshops som syftar till att undersöka hur fysiska miljöer samspelar med digitala miljöer. En digital skola är något mer än en skola med trådlösa nät, interaktiva tavlor och datorer. Hur ska den fysiska miljön utformas för att skapa bra förutsättningar för ett digitalt arbete, vilka krav kan ställas på IT och annan teknik för att den ska fungera med väggar och möbler? Inom förvaltningen pågår också ett arbete med att ta fram en metodik för att fånga upp elevers och personals förslag och idéer i samband med byggnadsprojekt. I metodiken ska även ingå att föra synpunkter vidare för eventuell inarbetning i funktionsprogrammet. Utbildningsnämnden föreslås ge utbildningsförvaltningen i uppdrag att vidareutveckla programmet och redovisa ändringar i samband med nämndens behandling av lokalförsörjningsplan.

5 SID 5 (28) FUNKTIONSPROGRAM FÖR GRUNDSKOLA Skollokaler för framtidens lärande... 7 UT UTOMHUSMILJÖ... 9 UT:T Trygghet... 9 UT:R Rörelser UT:E Effektivitet UT:F Flexibilitet UT:O Omställbarhet EN ENTRÉFÖRHÅLLANDEN EN:T Trygghet EN:R Rörelser EN:E Effektivitet EN:F Flexibilitet EN:O Omställbarhet KO KOMMUNIKATION KO:T Trygghet KO:R Rörelser KO:E Effektivitet KO:F Flexibilitet KO:O Omställbarhet AR ARBETE AR:T Trygghet AR:R Rörelser AR:E Effektivitet AR:F Flexibilitet AR:O Omställbarhet AV AVKOPPLING/RAST AV:T Trygghet AV:R Rörelser... 27

6 SID 6 (28) AV:E Effektivitet AV:F Flexibilitet AV:O Omställbarhet... 28

7 SID 7 (28) Skollokaler för framtidens lärande Skollokaler är långsiktiga investeringar och nya skolor behöver klara såväl dagens som morgondagens organisatoriska och pedagogiska utmaningar. Lokalerna ska utformas med sikte på att skapa ett maximalt utbyte mellan pedagoger och elever. Det föreslagna funktionsprogrammet bygger på erfarenheter från nybyggnadsprojekt i staden och uppfattningen att framtidens skollokaler behöver erbjuda trygghet och variation. Skolans lokaler ska vara flexibla och ge överblickbarhet. Det ska vara enkelt att hitta och verksamhet, elever och personal ska synliggöras för varandra. Skolan organiseras i arbetslag med ett arbetssätt som stöder individuell inlärning, det vill säga att alla elever får de bästa förutsättningarna för att utvecklas utifrån sin förmåga. Hemvist med variation av lärmiljöer Hemvisten är den plats där eleverna tillbringar största delen av tiden i skolan. I hemvisten ingår pedagogisk yta, kapprum, hygienutrymmen och personalarbetsplatser. Fritidshem och fritidsklubb ingår i hemvisten. Alla lokaler ska användas under hela dagen. Alla pedagoger arbetar med och ansvarar för alla elever men har som mentor mer ansvar för en del elever. Det är i hemvisten eleven ska känna sin tillhörighet och hemvisten ersätter på så sätt hemklassrummet. Hemvisterna anpassas för arbetslag om elever. Hemvisterna ska vara likvärdiga och innehålla en variation av rum som ger förutsättningar att skapa en variation av lärmiljöer. Till skillnad mot hemklassrummet som kan låsa ytor så möjliggör hemvisten variation och ett mer effektivt nyttjande av ytor. Variationen ska ge förutsättningar att fånga elevers olika behov. Det handlar inte enbart om väggar, utan även om inredning, ljus och akustik som ger karaktär och känsla av tillhörighet samtidigt som det ska utgöra ett stöd för elever med funktionshinder. En variation av lärmiljöer stödjer dels de olika moment som finns i en undervisningssituation, men också möjligheten att låta hemvisten ändras i takt med att eleverna blir äldre. Både hemvisten och övriga miljöer ska ge förutsättningar för arbete såväl individuellt som i olika gruppstorlekar, både i tyst och mer öppen miljö. Samtidigt är idag klassen den struktur som skolans administrativa organisation bygger på. Det är därför nödvändigt att möjliggöra samling i 30-grupp utan att förhindra samling i både större och mindre grupper. Enskilt arbete och arbete i grupp Enskilt arbete och arbete i olika gruppstorlekar förutsätts öka. En drivkraft är användningen av personliga och mobila tekniska enheter och att teknik och tillämpning utvecklas. En annan drivkraft är möjligheten och behovet av att kunna

8 SID 8 (28) dela upplevelser och arbete, inte minst med olika typer av projektioner. Tidsbundna scheman och klassen som organisatorisk struktur utmanas av nya digitala läromedel och arbetssätt. Med en ökad individualisering och med möjligheten att kunna arbeta med innehåll som inte är kopplat till en viss ålder eller årskurs blir organisationen mer flexibel. Med ökad möjlighet för eleverna att styra sitt arbete kommer både arbetstid och raster att bli en del av den ökade flexibiliteten. Att arbeta i grupp betyder inte att förflytta sig i grupp. Teknisk och pedagogisk utveckling Lokalerna ska klara många års teknisk och pedagogisk utveckling. Den bästa beredskapen för att möta framtida behov är att bygga flexibelt och möjliggöra variation. Viktiga förutsättningar är att skolans alla lokaler är användbara som pedagogisk yta och att de är flexibla i den betydelsen att de tillåter olika organisation och arbetssätt. Pedagogisk yta handlar inte enbart om lokalarea och inredningsbarhet, utan även om att ha tillgång till väggyta och volymer för projicering och gestaltning. Till flexibiliteten hör god tillgång till elanslutningar och möjlighet att enkelt ändra belysningen. Plats för spontana eller planerade möten Entréhallen tillsammans med skolans gemensamma funktioner är skolans centralpunkt, en plats för spontana eller planerade möten och för upptäckt av nya intressen och kunskaper. Specialsalar placeras med ingång från skolans entréhall eller i anslutning till entréhallen, tillsammans med övriga gemensamma funktioner som reception, expedition, mediatek/bibliotek, konferensrum och matsal. Specialsalar för praktiskt estetiska ämnen samlas och ges tillgång till gemensamma funktioner. En eller två hemvist kan med fördel ligga i anslutning till entréhallen för att underlätta användning efter skoltid. När så är tekniskt möjligt förläggs även idrotten i anslutning till entréhallen. Inomhusmiljöns betydelse Inomhusmiljön är av stor betydelse i skollokaler. Det är viktigt att beakta luftkvalitet, ljus, ljud och termiskt inomhusklimat i planeringen vid om- och nybyggnation. En annan viktig aspekt är val av byggprodukter. De ska vara kontrollerade ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt.

9 SID 9 (28) UT UT:T UT:T.1 UTOMHUSMILJÖ TRYGGHET Funktion: Hämtning och lämning ska vara säker.. 1. Identifiera lämnings- och hämtningszoner (även de som inte är planerade). De ska vara utformade för genomfart, inte som återvänds - eller vändzoner. 2. Passage från bil till skolgård/gång-cykelbana/trottoar anordnas så att barn inte behöver korsa trafikerad köryta. 3. Situationer där barn måste passera backande bilar ska undvikas 4. Närhet till kollektiva transportmedel ska eftersträvas 5. Cykelparkering förläggs till plats med god uppsikt. UT:T.2 Funktion: Varutransporter till verksamheten ska vara möjliga att utföra med hög säkerhet. 1. Skolan ska ha ett varuintag/lastkaj. 2. Gods/varumottagningar bör ha en porttelefon. 3. Ytterdörrar till lastkajer och varumottagningar kan med fördel vara utformade som parbladiga dörrar för att ge möjlighet till in- och utlastning av bredare gods. Dörrar för varumottagning ska vara uppställningsbara. 4. Varuintag/lastkaj ska vara väderskyddad 5. Varuleveranser ska skiljas från skolgård/lekytor samt från zoner för hämtning och lämning. 6. Utrymmen för källsortering behövs i nära anslutning till platser för avhämtning. 7. Säkerställ att snöröjning kan utföras och snövallar läggas upp.

10 SID 10 (28) UT:T.3 Funktion: Skyltning ska underlätta för besökare att hitta rätt och tydligt visa skolans namn. 1. Placering och utformning av skyltar anpassas efter Stockholms stads formspråk, arkitektur och skyltprogram. 2. Placering och utformning ska anpassas för de olika årstiderna. 3. Skyltar monteras så att de går att rengöra, bytas ut m.m. 4. Placeringen av skyltar ska vara logisk med tanke på hur människor närmar sig skolan. 5. Ta hänsyn till risk för skadegörelse. UT:T.4 Funktion: Ljusmiljön ska bidra till en trygg utomhusmiljö. 1. Ljusmiljön ska skapa yttre rum som gör att utomhusmiljön upplevs som spännande och säker. 2. Vägar till skolan samt skolans entréer ska belysas extra tydligt och omsorgsfullt. 3. De delar av skolan där risk för skadegörelse och inbrott föreligger ska belysas extra. UT:T.5 Funktion: Skolgården ska skapa tillhörighet och påvisa att den tillhör skolan. 1. Utomhusmiljön ska vara överblickbar och undanskymda ytor ska undvikas. 2. För den som är obehörig ska skolans yttre miljö skapa en känsla av att man befinner sig på fel plats. 3. Skolans identitet bör synas och vara enhetlig och harmonisk. 4. Administrativa lokaler, framförallt rektor, personalrum och skolhälsovård ska ligga så att de har utsikt över skolgården. 5. Staket i offentlig miljö ska klara hög belastning. 6. Stängsel bör ha en överliggare.

11 SID 11 (28) UT:T.6 Funktion: Den yttre miljön ska vara tillgänglig för alla oavsett funktionshinder. 1. Utforma tydliga gångstråk och avgränsningar mot olika zoner. UT:R UT:R.1 RÖRELSER Funktion: Utomhusmiljön ska klara rörelser av olika slag. 1. Identifiera och jobba med olika zoner som klarar olika rörelser och aktiviteter. 2. Ytor utanför entréer och mellan entréer och angöringsytor är zoner som ska klara hög kapacitet och slitage 3. Ytor för varutransport, godsmottagning och dylikt är zoner med extra krav på säkerhet. 4. Beakta rörelser beroende av årstid, helgdagar och veckodag, elevers ålder och aktivitet. 5. Det ska vara möjligt att cykla fram till cykelparkeringen. 6. Separera cyklister och gående. UT:R.2 Funktion: Rastverksamhet ska kunna pågå utan att störa undervisningen. 1. Säkerställ att gångstråk och redskap inte riskerar störa undervisning inne i skolan. 2. Säkerställa att plats som är särskilt lämplig för utomhuspedagogik kan användas utan orimlig störning från gångstråk och lekredskap. 3. Säkerställ lämplig fasadkonstruktion för att undvika överhörning.

12 SID 12 (28) UT:E UT:E.1 EFFEKTIVITET Funktion: Skolgården ska locka elever oavsett ålder till fysisk aktivitet och inbjuda till pedagogisk verksamhet. 1. Skapa rumsbildningar utomhus för att inbjuda till pedagogisk verksamhet. 2. Säkerställ att det finns yta för praktisk estetisk verksamhet. 3. Idrott och hälsa föredrar stora öppna ytor framför små anläggningar. 4. Lekredskap ska locka till fysisk aktivitet och pedagogisk verksamhet. 5. Utformas för att användas både för lek och i undervisning. 6. Sol- och regnskydd bör finnas så att skolgården kan användas oavsett väder, gärna i anslutning till matsalen. UT:E.2 Funktion: Utomhusmiljöns zoner planeras för samutnyttjande. 1. Eftersträva dubbla funktioner vid planering av de yttre ytorna/ zonerna. 2. Skolmatsal och café är exempel på funktioner som är lämpliga att utöka till skolgården under sommarhalvåret. 3. Säkerställ funktionellt och säkert nyttjande efter skolans verksamhetstid. 4. Utred vilka temporära evenemang som kan vara aktuella och vad dessa kräver av den yttre miljön. UT:E.3 Funktion: Möjlighet till effektiv skötsel och underhåll. 1. Undvik material och utformning som ställer höga krav på underhåll och skötsel. 2. Vattenutkastare och eluttag, eller utrymmen med sådana ska planeras in på ett sätt som underlättar skötsel. 3. Planera för att möjliggöra effektiv snöröjning. 4. Material och installationer ska om möjligt förhindra skadegörelse.

13 SID 13 (28) UT:F UT:F:1 FLEXIBILITET Funktion: Tillgång till säker förvaring. 1. Säkerställ en effektiv och säker förvaring av exempelvis möbler och utrustning för undervisning och lek utomhus. UT:F.2 Funktion: Möjlighet till tillfällig etablering och tillfälliga evenemang. 1. Reservera plats för tillfällig uppställning av exempelvis container, scen och tält. UT:F.3 Funktion: Möjlighet för skolans pedagogiska verksamhet att bedrivas utomhus. 1. Säkerställ tillgång till el och vatten utomhus. 2. Säkerställ tillgång till LAN utomhus och/eller att installation av W-LAN för utomhusbruk är möjlig. 3. Tillse att transport av pedagogiskt material kan utföras enkelt. 4. Identifiera lämpliga ytor utanför skolgården och om det bör påverka skolgårdens utformning. UT:O UT:O.1 OMSTÄLLBARHET Funktion: Skolgården planeras för att klara elevantalsförändringar. 1. Säkerställ att matsalen kan byggas ut (och/eller att matservering kan expandera inne i skolan) vid ökat elevantal. 2. Säkerställ att idrottsundervisningen kan utökas genom uteidrott och ett utökat antal omklädningsrum. 3. Definiera vilka byggnader som är avskiljbara och säkerställ att mark för passage eller skolgård är avskiljbar.

14 SID 14 (28) EN EN:T EN:T.1 ENTRÉFÖRHÅLLANDEN TRYGGHET Funktion: En tydlig, överblickbar, trygg och välkomnande entré. 1. Begränsa till en huvudentré. 2. En entré är en mötesplats och bör anpassas till detta. 3. Vid huvudentrén ska information om skolan och dess verksamhet finnas. 4. Beakta att entrén även är en plats för besökare. 5. Huvudentrén är en plats som även nyttjas före och efter skoltid och ska därför vara anpassad till det. 6. Entrén ska signalera kunskap och lärande. Biblioteket placeras synligt. 7. Skolans expedition, reception, eller liknande bemannad verksamhet, placeras med fördel i anslutning till huvudentrén. Entréförhållanden ska ge kontroll över besökare och leveranser. 8. Leveranser ska ske till särskild entré. 9. Låssystem, avgränsningar och larm ska stödja uthyrningsverksamheten under kvällar och helger. 10. Egna kommunikationsvägar för driftpersonal är en fördel. 11. Om skolan ska innehålla förskoleverksamhet kan en särskild entré vara önskvärt för hämtning/lämning. EN:T.2 Funktion: Minst en entré och i första hand huvudentrén ska vara fullt tillgänglig. 1. En tydlig huvudentré ska vara tillgänglig för alla. 2. Det ska även vara enkelt att hitta vidare till rätt plats i skolan. 3. Glasning ska vara anpassad efter personer i rullstol och skolans yngre elever. 4. Beakta att även skolans yngre elever ska kunna öppna/stänga dörrar.

15 SID 15 (28) EN:T.3 Funktion: Lås och larmfunktioner på skolan ska utformas så att personal enkelt kan kontrollera att obehöriga inte kommer in i lokalerna. 1. Egen ingång till hemvist innehållande öppnings- och stängningsfritids. 2. Kanaldragning för framtida installation av övervakningskameror. 3. Larm- och låssystem ska vara möjliga att aktivera för delar av skolan. EN:R EN:R.1 RÖRELSER Funktion: Entréer och människor ska vara skyddade från väder och vind. 1. Entréer ska vara väderskyddade och utformade för att minska risk för isbildning. 2. Material i utsatta miljöer ska vara tåliga. 3. Skärmtak över entré utformas så att det inte bidrar till trängsel. EN:R.2 Funktion: Dörrmiljöer ska utformas för att undvika stockning. 1. Vid dörrautomatik ska det gå att justera till barnsäkert läge med öppningshjälp och stängningsbroms. 2. Entrédörrar dimensioneras för att minimera risk för trängsel. 3. Undvik avsmalnande ytor innanför entrén.

16 SID 16 (28) EN:E EN:E.1 EFFEKTIVITET Funktion: Entrén utformas så att det förhindras att smuts dras in i skolan. 1. Entrén utformas för att förhindra att smuts dras in i skolan, exempelvis genom väl tilltagna ytor för skrapgaller och mattor. 2. Planera för skofri skola. Tydliggöra att ytan bortom skogränsen är innemiljö och skapa säker skoförvaring. EN:F EN:F.1 FLEXIBILITET Funktion: Entrémiljöerna ska gå att anpassa till skolans olika verksamheter och möjliggöra användning av skolans lokaler efter skoltid. 1. Säkerställa att avlarmning kan ske av uthyrningsbar yta. 2. En bråttomtoalett direkt innanför entrédörrarna är praktiskt, framför allt i skolor där mindre barn vistas. Denna toalett bör vara fullt tillgänglighetsanpassad. 3. Vatten direkt i anslutning till en entré är praktisk för rengöring av såväl kläder och skor/stövlar som lekutrustning 4. Tillgång till toaletter anpassas till hur skolan kan avdelas. 5. Hygiengrupper ska kunna avskiljas och anpassas efter behov. 6. Planera för att möjliggöra entréer direkt till respektive hemvist på bottenvåningar. EN:O EN:O.1 OMSTÄLLBARHET Funktion: Möjliggör för framtida förändring där delar av skolan upplåts till annan verksamhet. 1. Planera för alternativa entréer. 2. Hemvister på gatuplan bör vara möjliga att i efterhand komplettera med egen entré.

17 SID 17 (28) 3. Planera hygienutrymmen med framtida omdisposition i åtanke.

18 SID 18 (28) KO KO:T KO:T.1 KOMMUNIKATION TRYGGHET Funktion: Lokalerna ska vara överblickbara och lätta att orientera sig i. 1. Kommunikationsytor utformas så att de kan användas i den pedagogiska verksamheten. Flexibilitet och dubbelanvändning ska eftersträvas. 2. Prång och skymda utrymmen ska undvikas. 3. Utrustning till förråd bör vara: tippskyddade, utrustade med klämskydd (buffertzon) samt vara placerade med god överblickbarhet. 4. Inredningar bör vara möjliga att enkelt justera och flytta. 5. Avskärmade kapprum och förrum bör undvikas. KO:T.2 Funktion: Hög integritet i omklädningsrum och duschrum samt att toaletterna ska vara placerade så att ingångarna är enkla för personalen att överblicka för att förhindra och förebygga mobbning. 1. Omklädningsrum ska utformas så att det inte går att se in från utanförliggande kommunikationsstråk eller dylikt. 2. Större duschrum ska vara utrustade med skärmvägg där man kan duscha i enskildhet. 3. Dusch för idrottspersonalen ska planeras in med möjlighet för övrig personal att också utnyttja. 4. Undanskymda ytor ska inte förekomma i närheten av hygienutrymmen. 5. En RWC i anslutning till skolhälsan med duschmöjlighet.

19 SID 19 (28) KO:R KO:R.1 RÖRELSER Funktion: Lokalerna ska väcka intresse och nyfikenhet. 1. Allmänna utrymmen utformas genom att exempelvis lyfta fram och åskådliggöra skolämnenas karaktär. 2. Ljusförhållanden, siktlinjer och andra naturliga förutsättningar tas tillvara. 3. Elevflöden ska inte skapa friktion. 4. Säkerställ goda utställningsmöjligheter och nyttjande av hela rummet. 5. Skapa möjlighet till insyn i skolans olika verksamheter, exempelvis fönster in till skolkök. 6. Synliggör tekniska installationer som kan användas i pedagogiskt syfte. KO:R.3 Funktion: Lokalernas inplacering ska underlätta arbete för de på skolan verksamma och ge incitament för samverkan. 1. Administration och elevvård placeras nära personalrummet. 2. Personalrummet ska ligga i närheten av konferensmöjlighet. 3. Konferensmöjlighet kan med fördel samordnas med bibliotekets behov att samlas i halvgrupp. 4. Praktiskt estetiska ämnen samlas och ges delvis gemensamma funktioner. 5. Ämnesrummen ska placeras så att man inte stör. KO:R.4 Funktion: Lokalernas utformning ska ge tydliga signaler till kroppens sinnen. 1. Planera för goda grundförutsättningar för ljusinsläpp. 2. Använd tydliga kontraster i färg och material för att underlätta orientering. 3. Planera för goda grundförutsättningar vad gäller ljudmiljö, exempelvis genom vinklade väggar.

20 SID 20 (28) 4. Glasdörrar och glaspartier ska ha tydlig kontrastmarkering i ögonhöjd för alla. KO:E KO:E.1 EFFEKTIVITET Funktion: Kommunikationsvägar ska utgöra plats för informella möten, temporär undervisning och utställningar. 1. Beakta logistiska flöden för material och inventarier. KO:F KO:F.1 FLEXIBILITET Funktion: Alla ytor ska vara möjliga att använda för pedagogisk verksamhet. 1. Skapa plats för enskilt arbete, arbete i mindre grupper, samtal och utställningar. 2. Beakta att krav på akustik, belysning, eluttag och trådlöst nätverk för att möjliggöra pedagogisk verksamhet i traditionella kommunikationsutrymmen. 3. Material i kommunikationsutrymmen bör vara utformade så att anslag eller presentationer är lätta att fästa upp/ställa ut. 4. Riktbar belysning i kommunikationsutrymmen. 5. Möjlighet till forcerad ventilation vid behov i olika lokaler. KO:O KO:O.1 OMSTÄLLBARHET Funktion: Alternativa kommunikationsvägar beaktas för att skolan ska kunna utökas eller delas upp eller minska sitt lokalbehov. 1. Planera för att möjliggöra entréer direkt till respektive hemvist på bottenvåningar. 2. Rum som begränsar skolans kapacitet, ska redan ha en plan för expansion. 3. Förbered för framtida justering av planlösning och rumsfunktioner.

21 SID 21 (28) AR AR:T AR:T.1 ARBETE TRYGGHET Funktion: Alla lokaler ska vara anpassade för ändamålet och säkerheten ska vid användning vara tryggad. 1. El- och nätverksuttag ska möjliggöra en flexibel användning av lokalen. 2. Överkant på fasta skåpsinredningar bör förses med en överbyggnad upp till tak alternativt en lutande (utåt) toppskiva. Detta för att underlätta städbarheten och förhindra dammhyllor. 3. Täckta elstegar och ventilationsrör samlar mindre damm. 4. Driftutrymmen ska om möjligt vara helt separerade från skolverksamhet. 5. Det ska vara möjligt att lämna skolan via expeditionen, elevvård eller annan kontrollerad utgång som inte är huvudentré. AR.T.2 Funktion: Hög städbarhet i hygienutrymmen 1. Hygienrum ska förses med tåliga material/ytskikt för att klara höga flöden (mycket rörelse) och hög belastning. 2. Material och installationer ska om möjligt förhindra skadegörelse, exempelvis kan kranar/duschar vara försedda med tryckknappar med tidsautomatik. 3. Toaletter ska vara utformade så att det är enkelt att städa dem. Även duschutrymmen ska utformas så att de enkelt kan hållas rena. 4. Överväg vägghängd utrustning. AR:T.3 Funktion: Lokalernas utformning ska ge överblickbarhet. 1. I eller intill dörrar ska i första hand långsmala glas användas för att inte medföra en begränsning för barn och rullstolsbundna personer.

22 SID 22 (28) 2. När insyn ska undvikas kan exempelvis frostade glaspartier användas. 3. Högt sittande glas används för att släppa in ljus och bidrar till känslan av öppenhet utan att stjäla värdefull väggyta eller bidra till störning. 4. Elevvård, skolans gemensamma personalrum, vilrum och expedition ska vara möjliga att skydda från insyn. 5. Förråd och preprum ska inte ha insyn. 6. Förrådsutrymmen placeras strategiskt så att rörelserna till och från dessa går smidigt. AR:T.4 Funktion: Lokalerna ska skapa trygghet och tillhörighet. 1. Skolans hemvister ska vara likvärdiga. 2. Variation inom hemvisten skapas genom ljus, ljud och rumsvolymer. 3. Rumsvolymer skapas genom inredning. 4. Hemvisten ska vara föränderlig. Elever och personal ska kunna påverka valda delar. 5. Beakta att elevers arbete sker enskilt, i små grupper, i halv grupp, hel grupp och ibland sammanslagna grupper. AR:R AR:R.1 RÖRELSER Funktion: Möjlighet till förflyttning utan att störa de som verkar i lokalerna. 1. Säkerställ all ytas användbarhet för pedagogisk verksamhet. 2. Tyst öppning/stägning av dörrar för att rörelse mellan rum ska bli mindre störande. 3. God ljudisolering mellan pedagogiska ytor och kommunikationsytor. 4. Gör det möjligt att genom inredning skapa gångstråk som minskar störning i öppna miljöer. 5. Ämnessalar och specialsalar ska förberedas för ordentliga förrådsutrymmen i nära anslutning. 6. Beakta möjlighet att minska störning genom val av golvbeläggning.

23 SID 23 (28) 7. Skapa tydliga och överblickbara gångstråk. AR:R.2 Funktion: Behovet av förflyttning inom skolan begränsas. 1. Fritids och skola lokalintegreras. 2. Lärararbetsplatser placeras i hemvisten. 3. Hemvist innehållande fritidsklubb förläggs nära specialsalar och bibliotek. 4. Tillgång till vatten och enkelt pentry. 5. Skolans hemvister ska innehålla en variation av rum som ger förutsättningar att skapa en variation av lärmiljöer. 6. Två klassrum har behov av ett tyst grupprum med insyn. 7. Utforma hemvisten så att behovet av specialsalar minimeras. 8. RWC bör vara förberedda för installation av dusch. 9. Plats för miljöstation i hemvisten. AR:E AR:E.1 EFFEKTIVITET Funktion: Specialsalar utformas utifrån pedagogisk nytta och effektivt nyttjande 1. Bedöm behovet av preprum för att minimera den tid specialsalar behöver används för förberedelser. 2. Idrottssal ska om möjligt ligga så placerad så att även teorisal kan användas. 3. Vilrum i anslutning till skolhälsovården/idrottsalen. 4. Utformning av idrottssalar ska underlätta transport med bår. 5. Ingång till omklädningsrum ska vara möjligt från utsidan. 6. Dubbla omklädningsrum ska byggas om skolan har tillräcklig volym för behovet. 7. Hem- och konsumentkunskaps sal bör ha köken placerade längs väggarna. Eventuellt instruktionskök utformas som mobil köksö. 8. Instruktionskök bör undvikas för att lättare anpassa salen. 9. Att lägga liknande ämnesrum i anslutning till eller i närheten av varandra kan underlätta samarbete. 10. Gemensamt rum för förvaring av läromedel, toapapper och kopieringspapper.

24 SID 24 (28) 11. Material som är anpassade efter våtutrymmen och som är lätta att städa föredras. 12. Alla rumsvolymer inklusive korridorer ska vara inredningsbara för att vara och möjliga att använda för pedagogisk verksamhet. 13. Från kommunikationsstråk och större lokaler ska det alltid vara förhållandevis kort sträcka till toaletter. 14. Ventilationen ska klara flytt av väggar. 15. Föreskriv väggar, som det enkelt går att skruva i så att montage och demontage av infästningar blir enkelt att utföra. 16. Säkerställ plats för källsortering. AR:E.2 Funktion: Ämnena slöjd, teknik, musik och bild samlas och ges tillgång till gemensamma funktioner. 1. Slöjdämnet är ett ämne. 2. Bejaka behovet av gemensamma utställningsytor. 3. Inplaceringen ska främja samverkan och ge möjlighet till nyttjande av gemensamma funktioner. AR:E.3 Funktion: Driftfunktioner ska vara lätta att nå och det ska inte vara svårt för personalen att kunna åtgärda enkla program 1. Driftutrymmen ska ha tillräckligt stora och säkra serviceöppningar och kommunikationsvägar. 2. Korskopplingsskåp ska placeras så att man vid varierande verksamhet enkelt kan koppla om efter behov. 3. Säkerställ i god tid inplacering av utrustningsrum för inkommande fiberkabelfiberkabel AR:F AR:F.1 FLEXIBILITET Funktion: Arbetslokaler ska erbjuda en hög grad av föränderlighet. 1. Mått, rumsfunktioner och installationslösningar ska planeras för enkel omställning i lokalen. 2. Att enkelt kunna påverka ljussättningen är viktigt.

25 SID 25 (28) 3. Idrottssal/matsal kan användas som aula, vilket kräver möjlighet att sätt upp scen, separat entré för den som ska upp på scen och gradäng/förvaringsutrymmen för stolar. 4. Idrottssal i närheten av matsal möjliggör samutnyttjande. Beakta förvaringsbehov. 5. Behov av arbetsytor för kopiering och inplastning samt även kunna skapa annat studiematerial. 6. Säkerställ arbetsplats för vaktmästare. 7. Säkerställ kontorsutrymme för kökspersonal i anslutning till kök. AR:F.2 Funktion: Lokalerna ska möta elever och personals behov genom att erbjuda variation i ljud och ljusmiljö 1. Variation i ljud och ljus för att möta elever och personals behov. Variation i ljus kan exempelvis uppnås genom dimmer. 2. Skolans lokaler ska vara utformade så att även hörselskadade och elever med synskada kan vistas och fungera effektivt i lokalerna. 3. Vinkla skrivtavlan för att ge bättre ljudbild i lokalen. 4. Väggar vinklas för att ge bättre ljudbild. AR:O AR:O.1 OMSTÄLLBARHET Funktion: Fastighetens framtida, bärande väggar, stommar och schakt ska planeras så att planlösningar inte begränsas. 1. Buffertzon (två mindre grupprum eller arbetsrum mellan två normalstora undervisningssalar). 2. Installationskrävande utrustning bör planeras in på väggar som inte vetter mot buffertzoner. 3. Beakta att omställning från grundskola till förskola innebär att grupprum ställs om till skötrum och därför behöver närhet till toaletter. 4. Schakt och installationsstråk bör utformas med reservutrymme för framtida ändringar och kompletteringar.

26 SID 26 (28) 5. Installationer och driftutrymmen ska redan från början planeras på så sätt att skolbyggnaden helt eller delvis ska kunna anpassas till en annan användning. 6. Möjlighet att i större öppna ytor skapa rum i rummen.

27 SID 27 (28) AV AV:T AV:T.1 AVKOPPLING/RAST TRYGGHET Funktion: Fastigheten ska utformas så att det ger elever och personal en känsla av tillhörighet och hemtrevad. 1. Stora öppna ytor över flera våningsplan skapar en känsla av litenhet och bör undvikas. 2. Det ska vara lätt att orientera sig i skolans miljöer. 3. Platser där eleverna kan se och synas. 4. Möjlighet för säker förvaring för eleverna. 5. Säkerställ elevernas möjlighet att ladda mobila enheter. 6. Färgsättning används för att underlätta orientering. AV:R AV:R.1 RÖRELSER Funktion: Personal- och elevflöden ska kunna ske utan att det skapar friktion. 1. Identifiera flöden och kritiska punkter. 2. Skapa plats för spontana möten mellan lärare och elever. AV:E AV:E.1 EFFEKTIVITET Funktion: Så många av skolans lokaler som möjligt ska kunna användas av så många intressenter som möjligt. 1. Gemensamma ytor ska utformas effektivt och med multifunktion som ledord. 2. I anslutning till matsal ska det finnas pentry och toaletter. 3. Övriga lokaler, ämnesrum, idrottshall och kapprum på skolan ska kunna utnyttjas. 4. Inventera om andra enheter inom staden är i behov av egna utrymmen.

28 SID 28 (28) AV:E.2 Funktion: Plats för avskildhet och möten 1. Gemensam kafeteria för personal och elever mot de högre åldrarna. 2. Gemensamt personalrum ska finnas på alla skolor. 3. Skapa plats för möten mellan lärare och elever. AV:F AV:F.1 AV:F.2 FLEXIBILITET Funktion: Generella planlösningar och öppna ytor anpassade för att genom förändrad inredning möjliggöra anpassning till nya behov. 1. Breda dörröppningar och möjlighet till praktisk förvaring. 2. Knyt samman den inre och yttre miljön. Funktion Välplacerade och väl dimensionerade installationer 1. God tillgång på uttag för el och nätverk. 2. Kontrollera att uttag och dylikt är placerade enligt olika användningsscenarion. 3. Utformning av manöverpaneler och styrning ska vara lättbegriplig. 4. Forcerad ventilation i större utrymmen. 5. Ljusinsläpp i utrymmen som ska kunna användas i pedagogisk verksamhet. AV:O AV:O.1 OMSTÄLLBARHET Funktion: Vid förändrad användning av lokalerna ska dessa snabbt och smidigt kunna ändras. 1. Ge möjlighet att i större utrymmen bygga rum i rummen.