Projekteringshandbok Lättbetong och Kalksandsten

Transkript

1 Projekteringshandbok ättbetong och Kalksandsten

2 Innhållsförteckning 3 Innehållsförteckning 4 ygg med lättbetong 5 lättbetong 6 Silka kalksandsten 7 Multipor isolering 8 ebel industri 9 Det modulbaserade byggsystemet 10 Produktöversikt 12 Plattan 13 Massivblock 14 ågenergiblock 15 Storblock 16 Innerväggselement 17 Massivelement, SWE 18 elväggselement 19 alkar, bärande 20 alkar, icke bärande 21 U-alk 23 U-lock 24 Passkifts plattor/block 25 Tak- och jälklagselement 26 Kantblock 27 Multipor 29 ebel Element 30 Silka X 31 Silka Plattan 32 Silka U-lock 33 Silka alkar 34 Silka Passkiftsblock till innerväggar och ytterväggar 35 Energikrav 36 U-värdes tabell 37 jud 39 rand 42 Fukt i lättbetong 44 Detaljlösningar Xella Sverige frånskriver sig från eventuella tryckfel och produktändringar. Uppdaterad information finns på Projekteringshandbok 3

3 ygg med lättbetong lättbetong är ett byggmaterial som lever upp till de flesta kraven som ställs på modernt byggande funktionella, estetiska, ekonomiska och miljömässiga. istoria ättbetong uppfanns i Sverige i mitten av 1920-talet av arkitekten och teknologie doktor Axel Eriksson. ans uppfinning, som då baserades på skifferbränd kalk, började 1929 tillverkas i industriell skala vid en fabrik som uppfördes i ällabrottet av Yxhult Stenhuggeri A. Produkten kallades i början ånghärdad gasbetong men fick 1940 namnet. Funktionella fördelar lättbetong är icke brännbar, har god isoleringsförmåga, goda ljudegenskaper, angrips inte av röta och svamp, kan användas till invändiga väggar, massiva ytterväggar, balkar, pelare, bjälklag och tak. kan användas både till bärande och icke-bärande byggnadsdelar och finns i olika densiteter med tryckhållfasthet upp till 5,0 MPa. Arkitektoniska möjligheter Med sina stora, klara geometriska former och släta ytor passar utmärkt till modernt byggande antingen det gäller enfamiljshus, radhus, institutioner eller industribyggnader. Det stora sortimentet som täcker hela råhuset säkerställer att huset kan byggas med saa material i alla väggar och bjälklag. God byggekonomi Stora format, låg vikt, enkel anpassning, precisa mått, enkel ytbehandling och Xellas effektiva logistik säkerställer ett snabbt byggande och en god byggekonomi. Inomhus klimat ättbetong har goda fuktabsorberande egenskaper vilket medverkar till att skapa ett sunt och behagligt inneklimat. lättbetong tillverkas av naturliga råvaror kalk, cement, sand och vatten. Råvarorna utvinns med största möjliga hänsynstagande till den omgivande miljön. Eftersom en mycket stor del av de färdiga produkternas volym utgörs av luftfyllda porer är råvaruförbrukningen förhållandevis liten. Av 1 m³ råvaror tillverkas upp till 5 m³ lättbetong. Produktionen försiggår på moderna, energieffektiva anläggningar med minst möjliga utsläpp. Produktionen är miljöcertifierad enligt ISO Tillverkning av lättbetong Sand mals mycket fint och blandas med kalk, cement, vatten och lite aluminiumpulver (återvinningsprodukt). Restmaterial från lättbetongproduktionen återförs till produktionskretsloppet så att spillet minimeras. Grundvattnet belastas inte av lättbetongproduktionen, det kondensat som bildas under tillverkningen används som processvatten. Aluminium fungerar som ett gasutvecklande medel. Den hydrogengas som utvecklas blir till små, jämnt fördelade luftbubblor i lättbetongmassan. Cement, Kalkslam Kalkslam Cement När lättbetongen har stelnat lagom mycket tillskärs de halvfasta råblocken och härdas under tryck i en autoklav (En slags tryckkokare ) med vattenånga vid 200 C. När blocken är härdade finns det endast värmeisolerande luft i porerna. Produktionen är helt fri från ämnen som belastar luften, vattnet eller jorden. Mycket energi sparas genom härdningen med vattenånga. Endast miljövänlig naturgas används. Sandslam Tillsats Tillsats Aluminiumpulver Restslam Sand Automatisk dosering Kvarn landning +40 o C Värmetunnel o +60 C 8 h Återvunnen ånga 7,4 MW Valsning Tillkapning Svetsning Rostskydd Montering i form Gjutning 11 bar o C Värmekälla 2,9 MW Autoklavering Sortering Tillkapning på längden Tillkapning på tvären Form bort Tillkapning agring Fräsning Emballering Specialelement Element Inneväggselement lock ager 4 Projekteringshandbok 5

4 Silka kalksandsten Multipor isolering Silka kalksandstensprodukter med hög densitet och hög tryckhållfasthet ägnar sig särskilt väl till byggen där det ställs speciellt höga krav på styrka, stabilitet, ljudisolering och brandsäkerhet. De oorganiska, tryckfasta isoleringsplattorna av lättbetong ger enastående möjligheter till optimal isolering av ytterväggar, tak och bjälklag. Funktionella fördelar Silka kalksandsten är ett oorganiskt material - icke brännbart och motståndskraftigt mot röta och svamp. Produkterna har hög tryckhållfasthet och hög densitet vilket gör dem särskilt lämpade där det krävs stor styrka och stabilitet. judisoleringsegenskaperna är synnerligen goda. Silka kalksandsten används till bärande och icke-bärande väggar och lägenhetsskiljandeväggar. Rationellt byggande Silka produkter Plattor, lock, U-block, alkar och Passblock bygger alla på saa modulmått. Vägghöjder anpassas lätt med Silka Passkiftsblock. Detta säkerställer flexibilitet i både projektering och utförande. Vid större projekt kan Silka kalksandsten levereras tillpassade till bland annat gavlar enligt montagesritningar. Tillverkning av Silka kalksandsten Finmalen sand och kalk blandas med vatten varefter produkterna formas under stort tryck. Därefter härdas produkterna i en autoklav. Silka och miljön Silka kalksandsten tillverkas av naturliga råmaterial som förekoer rikligt i naturen. Produktionen förorenar inte miljön med avfallsprodukter eller emissioner. När Silka produkterna ska avlägsnas och bortskaffas kan de krossas och återanvändas som till exempel vägfyllnad. Funktionella fördelar Multipor har speciellt goda isoleringsegenskaper med ett lambdavärde på endast 0,045 W/ mk. De tryckfasta, diffusionsöppna plattorna kan till exempel används till invändig eller utvändig isolering av ytterväggar, bjälklag över parkeringsgarage samt till utvändig isolering av tak av betong- eller lättbetongelement. Multipor isoleringsplattor av lättbetong är icke brännbara. Vid utvändig isolering av tak av Takelement kan konstruktionen utföras utan fuktspärrar. Multipor innehåller inga fibrer och har inga hälsoskadliga eller obehagliga biverkningar varken vid anpassning, användning eller när materialet ska bortskaffas. Arkitektoniska fördelar Multipor gör det möjligt att bygga välisole- Sand och kalk Silos Vatten rade, massiva väggar, bjälklag och tak. Massivt byggande passar väl ihop med den moderna arkitekturens krav på rena linjer och stora, släta ytor. landing Pressverktyg yggekonomi Dosering av sand, kalk, cement och vatten Multipor plattornas modulmått passar till övriga - och Silka produkter. Materialet är enkelt att anpassa med vanliga handverktyg. landning Gjutning ärdning i autoklav Isoleringsplattorna monteras med Multipor im på väggar fastgörs de även med fasadplugg. Skärning ärdning i autoklav ager Schematisk bild av tillverkningsprocessen för Silka kalksandsten Tillverkning av Multipor Multipor isoleringsplattor tillverkas av sand, kalk och cement. Efter härdningen torkas plattorna med mikrovågor så att all fukt avlägsnas. Finjustering och hydrofobering Torkning ager 6 Projekteringshandbok 7

5 ebel industri Det modulbaserade byggsystemet Grundmodulen för Silka kalk- måtten anpassas genom enkelt att kombinera de olika ebel lättbetongelement är avsedda för byggen av industri- och lagerbyggnader där det inte ställs lika höga krav på värmeisolering som i bostäder, institutioner och kontor. sandsten, lättbetong och Multipor är M = 125. Med passkiftsblock kan modulmåttet anpassas till alla vägg- tillskärning på byggarbetsplatsen eller - vid projektleveranser - på fabriken. Eftersom Silka-, - och produktprograen i lösningar där varje enskild produkttyps speciella egenskaper utnyttjas optimalt. Funktionella fördelar höjder från 2400 till Multiporprodukterna håller saa modulmått är det ebel lättbetong är icke brännbar, har goda ljudisoleringsegenskaper och förhållandevis goda värmeisoleringsegenskaper. De oorganiska elementen tål fukt och är motståndskraftiga mot Exempel på blockmurverk röta och svamp. ebel-elementen används till icke-bärande, massiva väggar och monteras på en bärande konstruktion av betong eller stål. Elementen kan fås anpassade till olika monteringssystem och med olika kantutformningar beroende på om elementen ska användas till ytterväggar eller till invändiga brandväggar. Elementen kan monteras horisontellt eller vertikalt. Exempel på murverk av Silka X yggtekniska fördelar ebel Element är ett standardiserat byggsystem med mycket få produkter. Olika elementformat och möjligheten till stående eller liggande montering ger ändå en ganska stor frihet till individuell utformning. Den rationella elementstorleken säkerställer god byggekonomi, flexibilitet och möjlighet till individuella lösningar. Exempel på elementvägg Kostnaderna vid ett senare om- eller tillbygge minimeras eftersom elementen kan demonteras och återanvändas. ebel lättbetong I likhet med lättbetong tillverkas ebel lättbetong av sand, kalk, cement och vatten se även lättbetong, sida 5. 8 Projekteringshandbok 9

6 Produktöversikt Produktöversikt Silka - alkar - U-lock - Plattor - locket - ågenergiblocket Silka X - Storblocket - Väggelement SWE - alkar - U-lock - U-alkar Yttervägg, bärande alkar Yttervägg, icke bärande ebel - Stående Väggelement ebel - iggande Väggelement jälklag - jälklagselement Silka Plattan - Plattor Silka X - Storblocket - Väggelement SWE - Takelement - Takelement - Takelement - locket Innervägg, bärande Tak Silka Plattan - Plattor Silka X - Storblocket - Innerväggelement - Väggelement SWE Multipor - Isoleringsplatta Multipor - Isoleringsplatta - locket Innervägg, icke bärande Isolering 10 Projekteringshandbok 11

7 Plattan Massivblock Plattor är massiva lättbetongplattor som Massivblock är massiva lättbetongblock används till bärande och icke-bärande väggar som används till bärande och icke-bärande och lägenhetsskiljandeväggar i alla typer av ytterväggar och innerväggar i alla typer av byggen. Plattor är dessutom väl läm- byggen. Massivblock är väl lämpade till mas- pade att använda till inredningen i till exempel sivt byggande. kök och badrum, bygga en arbetsö i köket, bokhyllor eller varför inte en duschhörna. Plattor lias i förband med lim. Plattor ger stor flexibilitet i byggprocessen, och det stora formatet säkerställer att Enfamiljshus Radhus Flerfamiljshus Institutioner Kontorsbyggnader Enfamiljshus Radhus Flerfamiljshus Institutioner Kontorsbyggnader Inredning Densitet [kg/m³] ± 10 Tryckstyrka, f b [MPa] 4,6 5,0 Tryckstyrka, f k [MPa] 3,4 3,4 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,14 0,12 byggandet går snabbt. randklass A1 Sunt inneklimat Snabbt byggande Enkel infräsning av installationer Enkel ytbehandling Ideala infästningsmöjligheter Densitet [kg/m³] 340 ± ± 10 Tryckstyrka, f b [MPa] 2,5 5,0 Tryckstyrka, f k [MPa] 1,9 3,4 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,09 0,12 Massivblock muras i förband med lim. locken ger stor flexibilitet i byggprocessen, och det stora formatet säkerställer att byggandet går snabbt. Massiva väggar med låg vikt ra värmeisoleringsförmåga Sunt inneklimat randklass A1 Snabbt byggande Enkel infräsning av installationer Enkel ytbehandling Ideala infästningsmöjligheter Plattan locket Artikel nr. redd Profil PPW Antal st/m² Antal/ m² pall Antal st/pall kg/pall kg/st. im kg/st im sk/pall slät 4,16 23, ,4 0,25 1, slät 4,16 15, ,6 0,35 1, slät 4,16 11, ,8 0,45 1, NF*** 4 6,67 7, ,7 0,42 1,39 Densitet 535 kg/m³ +/- 15 kg NF-** 4 6,67 5, ,6 0,48 1, NF-** 4 6,67 5, ,0 0,53 1,32 Densitet 490 kg/m³+/-10 kg ** Not-Fjäder och handtag ***Not-Fjäder evereras endast i hela pallar Till Plattan används im Artikel nr. redd Profil PPW Antal st/m² Antal/m² pall Antal st/pall kg/pall kg/st. im kg/m² im sk/pall NF-** 2 6,67 5, ,00 16,47 5,4 2, NF-** 2 6,67 4, ,00 19,87 6,8 2, NF-** 2 8,00 3, ,00 20,00 9,2 1,9 Densitet 340 kg/m³ +/- 10 kg NF-** 4 8,00 3, ,00 24,50 7,2 1, NF-** 4 8,00 3, ,00 29,79 9,2 1,9 Densitet 490 kg/m³+/-10 kg **Not-Fjäder och handtag evereras endast i hela pallar Till locket används im 12 Projekteringshandbok 13

8 ågenergiblock Storblock ågenergiblock är massiva lättbetong- Storblock är massiva lättbetongblock block som används till bärande och icke- som används till massiva, bärande innerväg- bärande ytterväggar i alla typer av byggen. gar, ytterväggar och källarväggar i alla typer Med en mycket god isoleringsförmågan kan av byggen. lågenergiblock användas till massivt byggande utan extra isolering. Enfamiljshus Radhus Flerfamiljshus Institutioner Kontorsbyggnader Enfamiljshus Radhus Flerfamiljshus Institutioner Kontorsbyggnader m.m. När man bygger med storblock kombineras flexibiliteten i blockbyggandet med snabbheten ågenergiblock muras i förband med i elementbyggandet. Det är ett effektivt system lim. locken ger stor flexibilitet i bygg- till större rena väggytor i alla typer av byggna- processen, och det stora formatet säkerställer der. Densitet [kg/m³] 290 ± 10 Tryckstyrka, f b [MPa] 2,0 Tryckstyrka, f k [MPa] 1,5 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,08 snabbt byggande. Massiva väggar med låg vikt ra värmeisoleringsförmåga Sunt inneklimat randklass A1 Snabbt byggande Enkel infräsning av installationer Enkel ytbehandling Ideala infästningsmöjligheter Densitet [kg/m³] 340 ± ± 15 Tryckstyrka, f b [MPa] 2,5 4,6 Tryckstyrka, f k [MPa] 1,9 3,4 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,09 0,13 Optimal värmeisolering Minimum av köldbryggor randklass A1 ög tryckhållfasthet i alla riktningar Enkel och snabb montering Montering med minikran 0,78 m 2 per lyft omogena, släta ytor Enkel ytbehandling Väl lämpat till massivt byggande ågenergi locket* Storblock Artikel nr. redd Profil PPW Antal st/m² Antal/ m² pall Antal st/pall kg/pall kg/st. im kg/m² im sk/pall NF-** 1,6 8 3, ,2 9,2 1, NF-** 1,6 8 2, ,9 10 1,5 Densitet 290 kg/m³ +/- 10 kg. *l=0,08 W/(mK) **Not-Fjäder och handtag evereras endast i hela pallar Till ågenergilocket används im Artikel nr. redd Profil PPW Antal st/m² Antal/ m² pall Antal st/pall kg/pall kg/st. im kg/m² im sk/pall NF* 5 2,57 6, ,4 2,1 1 Densitet 535 kg/m³ +/- 15 kg NF* 2,5 2,57 6, ,1 2, NF* 2,5 2,57 4, ,3 2, NF* 2,5 2,57 4, ,6 3,7 1, NF* 2,5 2,57 3, ,8 4,4 1 Densitet 340 kg/m³ +/- 10 kg. *Not-Fjäder evereras endast i hela pallar Till Storblock används lim 14 Projekteringshandbok 15

9 Innerväggselement Massivelement, SWE InnerväggsElement är våningshöga väggelement av lättbetong som används till bärande bakmur och icke-bärande innerväggar i alla typer av byggnader. Enfamiljshus Radhus Flerfamiljshus Institutioner Kontorsbyggnader Massivelement är våningshöga väggelement av lättbetong som används till bärande och icke-bärande källarväggar, massiva ytterväggar och mellanväggar i alla typer av byggnader. Med de goda isoleringsegenskaperna är massivelement väl lämpade för massivt byggande. Xella kan som den enda leverantören erbjuda måttanpassade element och sågade gavelelement enligt montageritningar. Densitet [kg/m³] 575 ± 25 Medel tryckstyrka [MPa] 5,00 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,16 Innerväggselement Artikel nr. Tjocklek Element monteras med en kran. Elementlim Fix P används till att lia ihop elementen. Optimerad modulprojektering Snabbt byggande Arbetskraftsbesparande Inga kostnader för byggnadsställningar Mycket slät yta för tapeter eller kakelplattor Sunt inneklimat randklass A1 Yta m²/st kg/st imåtgång kg/st Antal st/pall , , , , , ,89 7/ , ,66 14/ , ,72 14/ , ,85 7/ , ,91 7/ , ,87 7/ , ,70 14/ , ,77 14/ , ,89 7/ , ,96 7/ , ,94 7/ , ,00 7/ , ,96 7/ , ,03 7/ , ,04 7/ , ,10 7/ , ,17 7/ , ,30 7/ , ,49 7/8 Densitet 575 kg/m³ +/- 25 kg evereras i hela pallar Till Innerväggselement används Element im Fix-P Enfamiljshus Radhus Flerfamiljshus Institutioner Kontorsbyggnader Densitet [kg/m³] 390 ± ± 25 Medel tryckstyrka [MPa] 2,75 5,00 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,10 0,16 Massivelement monteras med en kran. Elementlim Fix P används till att lia ihop elementen. Optimerad modulprojektering Snabbt byggande Arbetskraftsbesparande Inga kostnader för byggnadsställningar ra värmeisolering Slät yta för tapeter eller kakelplattor Sunt inneklimat randklass A1 16 Projekteringshandbok 17 Ståendeväggelementet Tjocklek redd 150; 175; 200; 240; 300; ; 175; 200; 240; 300; ; 175; 200; 240; 300; ; 175; 200; 240; 300; ; 175; 200; 240; 300; Densitet 575 kg/m³ +/- 25 kg 240; 300; ; 300; ; 300; ; 300; ; 300; Densitet 390 kg/m³ +/- 10 kg Till Ståendeväggelement används Elementlim Fix-P.

10 elväggselement alkar, bärande elväggselement är massiva element alkar är bärande lättbetongelement av lättbetong. Elementen levereras som hela som används över dörr- och fönsteröppningar. väggar med öppningar för dörrar och fönster alkar har anpassats till byggande med enligt montageritningar. Element, Plattor och lock. elväggselement kan levereras i läng- der upp till 6 m och höjder upp till 3 m. Densitet och väggtjocklek enligt kraven på U-värde och bärförmåga. elväggselement används till bärande och icke-bärande väggar, först och främst vid byggen av många likadana enheter. Massiva ytterväggar akväggar ärande och icke-bärande väggar Öppningsmått från 900 till 1750 Dokumenterad bärförmåga åg vikt Snabb och enkel montering randklass A1 Saa material som väggen innebär enkel ytbehandling Densitet [kg/m³] 390 ± ± 25 Medel tryckstyrka [MPa] 2,50 5,00 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,10 0,16 elväggselement Tjocklek Densitet 575 kg/m³ +/- 25 kg Densitet 390 kg/m³ +/- 10 kg elväggselement levereras enligt monteringsplan och monteras med en mobilkran direkt på betongplattan. Elementen monteras med Elementlim Fix P. Snabbt byggande Optimering av likformigt byggande everans enligt monteringsplan Montering direkt på betongplattan randklass A1 ra värmeisolering 1125; 1375; 1500; 1750; 1875; 2000; 2125; 2250; 2375; 2500; 2625; 2750; 2875; ; 1375; 1500; 1750; 1875; 2000; 2125; 2250; 2375; 2500; 2625; 2750; 2875; 3000 Densitet [kg/m³] 575 ± 25 Medel tryckstyrka [MPa] 5,00 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,16 alkar, bärande Artikel nr. redd Öppn Märklast kn/m Densitet 575 kg/m³ +/- 25 kg kg/st 18 Projekteringshandbok 19

11 alkar, icke bärande U-alk alkar, icke-bärande, är lättbetongele- U-alkar är lättbetongelement som ment som används till dörröppningar. används som kvarsittande form vid betong- alkar har anpassats till byggande med gjutning av balkar. U-alkar kan des- Element, Plattor och lock. sutom användas till att bygga in stålpelare och installationer. åg vikt Snabb och enkel montering Saa material som väggen innebär enkel ytbehandling randklass A1 Öppningsmått upp till 5,5 m Flexibilitet i projekteringen Inga extra formning Snabb och enkel montering Saa material som väggar och bjälklag innebär enkel ytbehandling randklass A1 Densitet [kg/m³] 575 ± 25 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,16 Densitet [kg/m³] 575 ± 25 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,16 Armeringstabell se hemsida alkar, icke bärande Artikel nr. redd Öppn Märklast kn/m Densitet 575 kg/m³ +/- 25 kg kg/st 20 Projekteringshandbok 21

12 U-lock U-alkar Artikel nr. redd Öppnings mått Densitet 575 kg/m³ +/- 25 kg kg/st Densitet [kg/m³] 535 ± 15 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,14 U-lock Artikel nr. redd Profil PPW Antal st/m² U-lock är lättbetongblock som används som kvarsittande form vid betonggjutning av balkar och ringankare. U-lock kan dessutom användas till att bygga in stålpelare och installationer. Flexibilitet i projekteringen Inga extra formning Snabb och enkel montering Saa material som väggar och tak innebär enkel ytbehandling randklass A1 Antal/ m² pall Antal st/pall kg/pall kg/st slät , slät , slät , slät , slät ,5 Densitet 535 kg/m³ +/- 15 kg evereras endast i hela pallar Till U-lock används im im kg/m² im sk/pall Armeringstabell se hemsida 22 Projekteringshandbok 23

13 Passkifts plattor/block Tak- och jälklagselement Densitet [kg/m³] 535 ± 15 Tryckstyrka, f b [MPa] 4,6 Tryckstyrka, f k [MPa] 3,4 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,14 Passskift Plattor/lock Artikel nr. redd Profil PPW Antal st/m² Passkifts plattor/block är lättbetongblock som används till att anpassa vägghöjder till önskat mått. Passkifts plattan/blocken kan även placeras på betongplattan som justering före limning av Storblock. lias med lim eller med murbruk-c för undergjutning. Saa material som väggar och bjälklag innebär enkel ytbehandling ätt att skapa ett jämnt och plant underlag för Plattor och lock Antal/ m² pall Antal st/pall kg/pall kg/st slät , slät , slät , slät , slät , slät , slät ,4 Densitet 535 kg/m³ +/- 15 kg evereras endast i hela pallar Till Passkifts Plattan/lock används im im kg/m² im sk/pall Densitet [kg/m³] 550 ± 15 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,14 Snabb och enkel montering randklass A1 ra värmeisoleringsförmåga ehagligt inneklimat Täta lösningar Taklösningar utan fuktspärrar Passar till alla typer av taktäckningsmaterial jälklagselement Tjocklek redd Tak- och jälklagselement är självbärande, armerade lättbetongelement som tillverkas enligt projektspecification. jälklagselementen används till våningsbjälklag och källarbjälklag. Med dess den goda isoleringsförmågan är elementen väl lämpade till bjälklag över oisolerade källarrum, parkeringskällare, portrum med mera. Takelement används till massiva tak med en lutning upp till 15. Vid utvändig isolering med Multipor isoleringsplattor kan konstruktioner med normal fuktbelastning byggas utan fuktspärrar. Tak- och jälklagselement kan fås i längder upp till 6080 och är försedda med not och spont samt fals för igjutning. Ytorna är släta och kanterna fasade. Tak- och jälklagselementen kan levereras med håltagningar och urtagningar enligt projektspecifikation. OS! Placeringen av håltagningarna och urtagningarna ska godkännas av byggherren innan beställningsordern inlämnas. Alla typer av taktäckningsmaterial kan användas. Våningsbjälklag Källarbjälklag Tak med upp till 15 lutning Tak- och jälklagselement monteras med en kran. Elementen placeras på bärande väggar, -balkar, T- eller -stålbalkar. jälklagselement kan med fördel kompletteras med Kantblock. Efter monteringen gjuts falsarna saan med ett cementbruk A * * * en finns i 50 intervall Till igjutning används lättflytande grundningsbruk A 24 Projekteringshandbok 25

14 Kantblock Multipor Kantblock är lättbetongblock med pålim- Multipor är lätta, massiva, mineralbase- mat isoleringsmaterial. Kantblocken används rade isoleringsplattor som används till utvän- på fasaderna längs bjälklagselementen och dig eller invändig isolering av källarväggar, fungerar som form vid gjutning av ringankare. ytterväggar och bjälklag över t.ex. parkeringskällare, källarlokaler, portrum med mera. Inga extra formningsarbeten Enkel gjutning av ringankare Passar till alla standardhöjder på bjälklag Snabb och enkel montering Minimum av köldbryggor Saa material i hela fasaden Invändig/utvändig isolering Enfamiljshus Radhus Flerfamiljshus i flera våningar Institutioner Kontorsbyggnader Multipor isoleringsplattor kan dessutom Tak isolering användas till utvändig isolering av lättbetongoch betongtak med upp till 20 lutning. Taklösningar med Multipor på Takelement kan vid normal fuktbelastning monteras utan fuktspärrar. Densitet [kg/m³] 535 ± 15 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,14* *) Exklusive 50 isolering Kilformad tak isolering ra värmeisoleringsförmåga randklass A1 Formstabil Tryckfast Diffusionsöppen Miljövänlig Kantblock Artikel nr. Tjocklek Antal per pall kg/st kg/pall isolering , isolering , isolering , isolering ,3 509 Densitet 535 kg/m³ +/- 15 kg evereras i hela pallar. Till Kantblocket används im Densitet [kg/m³] 115 Tryckstyrka [MPa] 0,4 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0, Projekteringshandbok 27

15 Multipor ebel Element Multipor Artikel nr. redd Antal st/m² Antal st/pall m²/pall kg/st kg/pall , ,70 1, , , ,08 2, , , ,06 2, , , ,85 3, , , ,04 4, , , ,23 5, , ,3 42 9,83 5, , ,3 36 8,42 6, , ,3 36 8,42 7, ,0 evereras endast i hela pallar Till Multipor används Multipor im U-värde se sid 36. kg/m² ebel Element används till massiva ytterväggar, innerväggar och brandväggar i industrioch lagerbyggnader samt idrottshallar. Elementen monteras på en bärande konstruktion av betong, stål eller trä. Rationella elementstorlekar Flexibel planering och utförande orisontell eller vertikal montering Torr montering Kan demonteras och återanvändas randklass A1 Sunt inneklimat Densitet [kg/m³] 535 ± 15 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,14 EE, Tak och Väggelement till allbyggnader Tjocklek , 625, , 6000, , 625, , 6000, , 625, , 6000, , 625, , 6000, , 625, , 6000, , 625, , 6000, 8000 Densitet 535 kg/m³ +/- 15 kg EE element levereras som paketlösningar med dolda infästningar och tillbehör. redd cm Isolering av lutande tak med Multipor Isoleringsplattor Platt industritak med kilskurna Multipor Isoleringsplattor 28 Projekteringshandbok 29

16 Silka X Silka Plattan Silka X är kalksandstensblock med hög Silka Plattor är kalksandstensplattor med hög densitet och hög tryckhållfasthet som används densitet och hög tryckhållfasthet. Silka Plattor till invändiga, bärande väggar. locken är används till invändiga väggar och bakmur, där icke brännbara och angrips inte av röta eller det ställs höga krav på brandegenskaper och svamp. Den höga densiteten gör att Silka X ljudisolering. lämpar sig för väggar på vilka man ställer höga Densitet [kg/m³] Tryckstyrka, medel [MPa] Tryckstyrka, normaliserad f b [MPa] Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,99 1,1 krav på ljudisolering Silka X kan fås i många olika tjocklekar och format baserat på ett gemensamt modulmått på 125. randklass A1 Oorganiskt ög tryckhållfasthet Flexibelt byggande Släta ytor ra värmekapacitet Sunt inneklimat Densitet [kg/m³] 1800 Tryckstyrka, medel [MPa] 25 Tryckstyrka, normaliserad f b [MPa] 20 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,99 ög tryckhållfasthet ra ljudisoleringsförmåga randklass A1 Slät yta Sunt inneklimat ra värmekapacitet Silka X Silka Plattan Tjocklek 115; 150; 175; 200; 240; 300; ; 250; ; 150; 175; 200; 240; ; 150; 175; 200; 240; 300; ; 150; 200; 240; ; 150; 175; 200; 240; 300; ; 150; 175; 200; 240; ; 150; 175; 200; 240; ; 150; 175; 200; 240; 300; Densitet 2000 kg/m³. Tryckstyrka 20 N/² Silka X kan levereras i specialmått och snedsågat vid projekt Artikel nr. Tjocklek Antal st/m² Pall format Antal per pall kg/st kg/pall imåtgång kg/st ,0 1/ , ,16 Densitet 1600 kg/m³ evereras endast i hela pallar Till Multipor används Multipor im Silka X Passelement och Silka Gavlelement evereras tillkapade och numrerade efter montageritningar 30 Projekteringshandbok 31

17 Silka U-lock Silka alkar Silka U-lock är kalksandstenselement som används som kvarsittande formar vid ringankare eller gjutning av balkar. Modulmåtten passar till Silka X Saa material används Enkel montering randklass A1 Silka alkar är tillverkade av kalksandstensblock som armeras och gjuts med betong. Silka alkar används över öppningar för dörrar och fönster i innerväggar och bakmurar Definierad bärförmåga Saa material i hela väggen randklass A1 Densitet [kg/m³] 1800 Tryckstyrka, medel [MPa] 25 Tryckstyrka, normaliserad f b [MPa] 20 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,99 Densitet [kg/m³] 1800 Tryckstyrka, medel [MPa] 25 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,99 Silka U-lock Tjocklek st/pall Silka alk Tjocklek kg/m , , , , , ,00 * en levereras i 250 intervall. Ex: Vid 240 Silka mur används 2 st. 115 alkar med 10 bruksfog. Armeringstabell se hemsida 32 Projekteringshandbok 33

18 Silka Passkiftsblock till innerväggar och ytterväggar Energikrav U-värden i lågenergibyggande Med Multipor isoleringsplattor på massiva yt- Silka Passkiftsblock är kalksandstensblock De nya normerna, R 16, anger maximalt till- terväggar av lättbetong eller kalksandsten kan med hög tryckhållfasthet. Passkiftsblocken låten energianvändning per år uttryck i kwh/m². tillräckligt låga U-värden uppnås för att uppfylla monteras på murbruk som nedersta skift i Kraven är olika för bostäder och lokaler samt kraven vid lågenergibyggen, t.ex. passivhus. väggar av Silka X och fungerar både som beroende på var i landet huset byggs. Differen- Multipor plattorna har ett värmeledningstal i justering av ojämnt underlag och anpassning tieringen är i tre klimatzoner, med högsta kraven nivå med mineralulls eller cellplastisoleringar, av vägghöjden. i söder. d.v.s. 0,045 W/mK. Till ytterväggar används Passkiftsblock med Uppvärmning med elenergi minskar tillåten låg densitet och förbättrad värmeisolerings- energianvändning med 50 %. Uppvärmning med Tabellen på sidan 36 visar vilka U-värden som förmåga. Vid väggtjocklekar över 24 cm muras värmepumpar betraktas normalt som elupp- uppnås genom att montera Multipor iso- två rader Passkiftsblock vid sidan av varandra. värmning, med påföljande högre krav på energi- leringsplattor i ett eller flera lager på utsidan av användning. en massiv yttervägg av lättbetong. Ytterväggar Enkel justering av ojämnheter i plattan Passar till alla Silka X-mått Snabb och enkel montering Ingen ytterligare anpassning behövs Med ett klimatskal av massiva lättbetongväggar i densitetsklass och tjocklek 365 samt fönster med U-värde mindre än 1,3 W/m² uppfyller man som regel kraven i R 16 för eräknade U-värden är baserade på den deklarerade torra värmekonduktiviteten för respektive produkt samt korrektionstermer enligt SS-EN ISO för svenska klimatklasser. energianvändning i bostäder och lokaler genom eräknade U-värden är angivna som praktiska Invändiga väggar något av följande värmesystem, fjärrvärme och energiåtervinning genom en effektiv återvin- värmegenomgångskoefficienter, dvs. med både invändigt och utvändigt övergångsmotstånd ning ur ventilationsluften, s.k. FTX system, eller samt tillägg för fogar och det teoretiska vär- Ute Inne Densitet [kg/m³] genom värmepump i kombinationen med FTX system meledningstalet λ 10 korrigerat för produktens egenskaper i aktuell miljö och fuktinnehåll. Kontakta gärna Xella Sverige för beräkningar av Tryckstyrka, medel [MPa] U-värden för ditt speciella projekt. Tryckstyrka, normaliserad f b [MPa] Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,33 1,1 Förutsättningar för beräknade U-värden Invändigt övergångsmotstånd 0,130 m²k/w Utvändigt övergångsmotstånd 0,040 m²k/w Silka Passkifts locket, innervägg Silka Passkifts locket, yttervägg Utvändig och invändig puts 0,022 m²k/w Tjocklek 115; 150; 175; 200; ; 150; 175; 200; ; 150; 175; 200; ; 150; 175; 200; ; 150; 175; 200; ; 150; 175; 200; Densitet 2000 kg/m³ Tjocklek 115; 150; 175; 200; ; 150; 175; 200; ; 150; 175; 200; ; 150; 175; 200; Densitet 1200 kg/m³ 34 Projekteringshandbok 35

19 U-värde jud judförhållanden i byggnader ra ljudförhållanden är en väsentlig del av ett bra innekli- vårdlokaler, förskolor, undervisningsrum, arbetslokaler för kontorsarbete etc., men hotell omfattas inte av kraven. Definitioner Standarderna SS och SS anger definitioner och en rad hänvisningar till Massiv yttervägg av med puts. locket ågenergi locket locket Storblok Stående Väggelement SWE Plattan och Takelement Stående väggelement, SWE och alkar Multipor i Silka λ Yttervägg av och Multipor med puts. Takelement med Multipor kg/m³ 100 1, ,334 0,291 0,258 0,231 0,210 0,192 0,177 0, , ,329 0,287 0,254 0,228 0,207 0,190 0,175 0, , ,326 0,285 0,253 0,227 0,206 0,189 0,174 0, , ,319 0,279 0,249 0,224 0,204 0,187 0,172 0,140 P2: 290 kg/m³ λ 365 0,08 0,211 0,165 0,154 0,144 0,135 0,128 0,121 0,114 0,109 0,104 0,100 0, ,08 0,195 0,154 0,144 0,135 0,128 0,121 0,115 0,108 0,104 0,099 0,095 0,085 P2: 340 kg/m³ λ 200 0,09 0,418 0,268 0,240 0,217 0,198 0,182 0,168 0,156 0,146 0,137 0,129 0, ,09 0,380 0,237 0,214 0,196 0,180 0,167 0,155 0,145 0,136 0,129 0,122 0, ,09 0,290 0,204 0,187 0,173 0,161 0,150 0,141 0,132 0,125 0,118 0,112 0, ,09 0,250 0,178 0,165 0,154 0,144 0,135 0,128 0,121 0,115 0,109 0,104 0, ,09 0,167 0,155 0,145 0,136 0,129 0,122 0,115 0,110 0,105 0,100 0,088 P4: 390 kg/m³ λ 240 0,10 0,420 0,253 0,227 0,206 0,189 0,174 0,162 0,151 0,141 0,133 0,126 0, ,10 0,330 0,219 0,200 0,184 0,170 0,158 0,147 0,138 0,130 0,123 0,117 0, ,10 0,280 0,192 0,177 0,164 0,153 0,143 0,135 0,127 0,120 0,114 0,109 0,095 P4: 535 kg/m³ λ 150 0,14 0,920 0,380 0,325 0,284 0,252 0,227 0,206 0,189 0,174 0,162 0,151 0, ,14 0,690 0,335 0,291 0,258 0,231 0,210 0,192 0,177 0,164 0,152 0,143 0, , ,198 0,182 0,168 0,157 0,146 0,137 0, , ,182 0,168 0,157 0,147 0,138 0,130 0,111 P4: 575 kg/m³ λ 175 0,16 0,791 0,385 0,329 0,289 0,254 0,229 0,208 0,190 0,175 0,163 0,152 0, ,16 0,704 0,368 0,313 0,275 0,245 0,221 0,201 0,185 0,171 0,159 0,148 0, ,16 0,327 0,285 0,253 0,228 0,207 0,189 0,175 0,162 0,151 0,142 0, ,16 0,291 0,258 0,230 0,210 0,192 0,177 0,164 0,153 0,143 0,135 0, ,16 0,260 0,233 0,211 0,193 0,178 0,165 0,154 0,144 0,135 0,128 0,109 mat saanfattande beskrivet dels genom begränsning av utifrån koande buller från t.ex. trafik, grannar, industrier m.m., dels att ett rums akustik har anpassats till vad ruet används till, t.ex. som dagis, undervisningslokal osv. Kraven i R på ljudförhållanden i byggnader är Europaharmoniserade och differentierade för bostäder och lokaler. I Svensk standard anges kraven som funktionskrav i fyra klasser, där klass A ger de bästa ljudförhållandena. Minimikraven för en bostad uppfylls om den uppfyller kraven enligt ljudklass C i svensk standard, SS ägsta klassen, D, används endast när klass C ej kan tillämpas, t.ex. av tekniska, ekonomiska eller antikvariska skäl vid vissa ombyggnader eller för temporära utryen. Kravnivån för en lokal är beroende på dess typ av verksamhet och användning av respektive rumsdel. Kraven återfinns i SS för vissa lokaltyper, t.ex. judisolering För att uppnå ställda krav på ljudförhållanden i byggnader krävs att man redan i projekteringsfasen lägger vikt vid materialval, materialkombinationer, tjocklekar och detaljutformning för att ge förutsättningar för ett tillfredsställande slutresultat. Risken för oönskat stegljud och överhörning via flanktransmission i anslutande byggnadsdelar bör alltid beaktas vid projekteringen liksom spridning av stomljud via installationer. Rördragningar och urfräsningar i väggar bör vara planerade med hänsyn till konstruktionens tjocklek och risken för försämrad ljudisolering, t.ex. av oönskad kontakt mellan separerade skikt. I byggfasen måste man lägga stor vikt vid att konstruktioner, anslutningar och genomföringar utförs med största möjliga täthet eftersom även mycket små otätheter försämrar ljudisoleringen kraftigt vid höga krav på ljudisolering. standards för metoder att verifiera kraven genom mätningar. Några av de vanligaste begreppen i ljudstandarderna är: uftljudsisolering i byggnad: yggnadens förmåga att reducera luftburet ljud mellan två rum eller utryen t.ex. ljud från samtal eller musik från en högtalare. Om luftljudsisolering mäts i byggnad, betecknas resultatet efter korrigering för flanktransmission som ett vägt reduktionstal, R w enligt SS uftljudsisolering kan även mätas i laboratorium eller beräknas utan inverkan av flanktransmission. Resultatet anges som ett talvärde i d (decibel). Ju högre tal desto bättre är luftljudsisoleringen. uftljud mellan utryen sker: Direkt genom åtskiljande byggnadsdelar (vägg eller bjälklag) Via flanktransmission Genom otätheter Stegljudsisolering i byggnad: yggnadens förmåga att reducera stegljud, skrapljud, slag och stötar på golv i angränsande Samtliga u-värden för konstruktionerna är inklusive utvändig och invändig puts. 36 Projekteringshandbok 37

20 jud rand utryen. Stegljud transmitteras direkt genom bjälklag eller via flanktransmission. Den ljudnivå som skapas i ett rum när golv eller trappor i ett terklangstid fås i stora rum eller rum med liten ljudabsorption, som t.ex. i kyrkor. judtrycksnivå från installationer: Anger den ekvivalenta konti- fördel utförs i betong eller med ett tungt murverk. judkraven kan också uppfyllas genom konstruktioner uppbygg- randskydd Säkerhetskraven i R och KR är nationella medan provningsmetoder och klassificeringssystem för produkter är harmoniserade i EN standards. handlingsinstallationers funktion vid brand samt beskrivning av eventuella tekniska brandskyddsinstallationer och plan för kontroll och underhåll. Klassificering av byggnader annat rum eller angränsande utrye belastas med en standardiserad haarapparat anger vägd stegljudsnivån, ntw. Resultatet anges som ett talvärde i d. Ju lägre värde desto bättre stegljudsisolering. Efterklangstid: Den tid, T, i sekunder det tar för ljudet (ljudtrycksnivån) i ett rum nuerliga ljudtrycksnivån från samtliga installationer i ett rum möblerat för avsett bruk under den tid installationerna är i bruk. judtrycksnivån kan vara vägd och betecknad på olika sätt, men uttrycks i d. ra lösningar avseende ljudisolering judkraven idag fokuseras mer da i flera skikt eller i dubbelkonstruktioner, d.v.s. massiva eller flerskiktskonstruktioner i separata skikt utan fasta förbindelser mellan lagren som t.ex. reglar och kramlor. d 1 R ställer krav på skydd mot uppkomst av brand, brandspridning inom brandceller och brandspridning mellan brandceller. Reglerna är kopplade till kravet på att utveckling och spridning av brand och rök inom byggnadsverk ska begränsas. R och KR ställer även krav på bärförmåga vid brand så att byggnadens bärförmåga kan antas bestå under en bestämd tid för att utrymning skall hinna ske. Kraven för byggnader varierar med hänsyn till risken för personskador. yggnader klassificeras i klass r1, r2, eller r3. Störst krav ställs på byggnader med stor risk för personskador och dessa skall utföras i klass r1 som anger de högsta kraven på ytskikt och bärande konstruktioner. yggnader i tre eller flera plan bör utföras i klass r1. Vissa byggnader i två plan bör också utföras i klass r1, t.ex. byggnader där samlingslokal finns i plan två. yggnader i en till två våningar utförs i klass r2 om det t.ex. finns samlingslokal i mark- att sjunka 60 d efter att ljudkällan stängts av. Efterklangstiden är beroende av ytornas ljudabsorberande egenskaper och av ruets storlek och geometri. Kort efterklangstid på lågfrekvent ljud och mätning av luftljud sker i frekvenserna z i alla klasser. Med tunga, massiva konstruktioner uppnår man enklast en bra ljudisolering vid dessa lägre d 2 d 3 d 4 d 5 En brandskyddsdokumentation skall upprättas för varje projekt av en certifierad sakkunnig person. Dokumentationen bör redovisa byggnadens och dess komponenters brandtekniska klasser, brandcellsindelning, utrymningsstrategi, luftbe- planet eller särskilt boende för personer med vårdbehov, förskola eller liknande. Övriga byggnader t.ex. enbostadshus eller radhus åtskilda med brandväggar, utförs normalt i klass r3. fås med stor ljudabsorption eller i små rum medan lång ef- frekvenser, varför lägenhetsskiljande konstruktioner med Det är viktigt att ingen kontakt förekoer mellan de bäda väggskivorna : Tunnfogsliad dubbelväggar av i densitetsklass 500, se ovan d 1 d 2 d 3 d 4 d 5 Klassningsvärde R 1 d W Silka: Tunnfogsliad massiv Silka vägg med 10 puts på båda sidor. Klassningsvärde R 1 d. W Densitetsklass Dimension kg/m³ Klassbeteckningar yggnadsdelar indelas beroende på funktion i följande klasser:för byggnadsdelars funktion R bärförmåga RE bärförmåga och integritet (täthet) REI bärförmåga, integritet och isolering E integritet EI integritet och isolering, med underklasser för fönster och branddörrar EW integritet och begränsad strålning eteckningarna följs av ett tidskrav: 15, 30, 45, 60, 90, 120, 180, 240 eller 360 minuter. Klasserna kan också kombineras med t.ex. M mekanisk påverkan, t.ex. REI 60-M 38 Projekteringshandbok 39

21 rand rand Klassbeteckningar för material Klassificeringen av byggnadsmaterial är gemensam inom EU. Följande klassbeteckningar används för material, beklädnader och ytskikt. Obrännbart material - A1, A2 rännbart material -, C, D, E Ytskikt - klass I, II, III Klass A1 har det högsta kravet och kombineras inte med någon tilläggsklass., Multipor og Silka produkter är alla klassificerade som A1 material. Klasserna A2,, C och D kombineras alltid med någon av följande tilläggsklasser: s1 - byggnadsdelen får avge mycket begräsad mängd av brandgaser s2 - byggnadsdelen får avge begränsad mängd brandgaser s3 - inget krav på avgivna brandgaser d0 - brinnande droppar eller partiklar får ej avges från byggnadsdelen d1 - brinnande droppar eller partiklar får avges i begränsad mängd d2 - inget krav på begränsning av brinnande droppar och partiklar Klass E är det lägsta kravet och kan bara kombineras med d2. För golvbeläggningar och rörisoleringar finns motsvarigheter till ovanstående klaser. randtekniska klass avskiljande byggnadsdelar yggnader tillhörande klass r1 får utföras med brandcellsavskiljande byggnadsdelar i lägst brandklass EI 60 om brandbelastningen är lägre än 200 MJ/m² vilket normalt gäller för t.ex. bostads- och kontorslägenheter, skolor och hotell. För ytterväggar gäller även att brandspridning i väggen och längs fasadytan begränsas med hänsyn till byggnadens ändamål och möjlighet till brandsläckning. Risken för spridning av brand via fönster skall också beaktas för yttervägg i byggnad tillhörandeklass r1. omogena, putsade väggar av, Multipor och Silka uppfyller alla krav på skydd mot brandspridning inuti väggen. Krav mot brandspridning längs fasadytan uppfylls om avståndet i höjdled mellan fönster är minst 1,2 m eller om fönstren uppfyller brandklass E 15 inom detta avstånd. Fönster som vetter mot varandra i motstående fasader skall båda vara i klass E15 eller ett fönster i E30 om avståndet mellan fasaderna är mindre än 5 meter. yggnader i klass r2 och r3 får utföras med brandcellsskiljande byggnadsdelar i lägst EI 30 och lägenhetsskiljande byggnadsdelar i bostadshus i EI 60. Gemensaa brandväggar i saanbyggda hus i byggnadsklass r1 får vara lägst REI 90-M i byggnader med brandbelastning mindre än 200 MJ/m². Tilläggskravet M är för kravet att väggen skall kunna stå kvar efter en mekanisk belastning i samband med att byggnaden på ena sidan brunnit ner. Taktäckningar på obrännbara underlag får utföras med material som uppfyller ROOF (t2) (klass T). randteknisk klass bärande byggnadsdelar ärande konstruktioner skall dimensioneras så att kollaps inte inträffar i konstruktionen till följd av brand under den tidsperiod i minuter som anges av brandklassen. Om tidskraven i avskiljande avseende är större för en byggnadsdel än i bärande avseende skall den högre klassen gälla även i bärande avseende. För byggnadsklass r1 med brandbelastning mindre än 200 MJ/m² skall vertikalt bärverk samt stomstabiliserande horisontellt bärverk utföras i lägst brandteknisk klass: - R60 i byggnad med upp till 4 våningsplan - R90 i byggnad med 5 16 våningsplan (bjälklag dock i R60 upp till 8 våningsplan) Konstruktion orisontellt ej stomstabiliserande bärverk får utföras i lägst klass R60 i upp till 16 våningar. Trapplopp och trapplan i trapphus får utföras i R30 i upp till 16 våningar. För bostadshus i byggnadsklass r2 eller r3 får vertikalt bärverk samt stomstabilisernde horisontellt bärverk utföras i lägst brandteknisk klass R30 respektive R15. Annan byggnad än bostadshus får utföras i lägst brandteknisk klass R30. randskydd med som murverk Murverk är standardiserade under Eurocode 6( EC 6). Avskiljande brandklass för murade Massivblock eller Plattor enligt kraven i EC 6 är: Minimumtjocklek d [] i brandklass EI Icke bärande vägg iad vägg av Massivblock eller Plattor Värdena gäller för väggar putsade på båda sidor. ärande murverk, helväggselement av murverk eller element Utnyttjandegrad Massivblock 0,2 100 Minimumtjocklek d [] i brandklass EI α z , ,0 115 (115) Silka Plattor 0, , , (115) (115) 105 (115) 175 (150) Värdena gäller för väggar putsade på båda sidor. Värden inom parentes anger väggtjocklek vid flersidig brandbelastning. 115 (115) 175 (150) 200 (175) (140) 150 (115) 200 (175) 240 (200) 175 (140) 200 (140) 240 (175) 40 Projekteringshandbok 41

22 Fukt i lättbetong Fukt - allmänt att dess fuktkapacitet ökar. Vid yggnader ska utföras enligt kraven i yggregler, R 6:5, 2008, en fukthalt på ca.30 viktsprocent. leveranstillfället håller lättbetong så att vatten och fukt inte orsakar Med planerad, effektiv uttorkning kan måleriarbeten normalt skador, elak lukt eller hygiensiska olägenheter och mikrobiell tillväxt påbörjas i slutet av byggprocessen. Uttorkningsprocessen skall som kan påverka människors hälsa. Kraven bör i projekteringsskedet verifieras med hjälp väggens inre ytskikt, ca 30, då ha koit igång ordentligt och av fuktsäkerhetsprojektering. bör ha en medelfuktkvot på högst yggnaden skall projekteras så vikts% innan målningsbehandlingen påbörjas. att skador inte uppstår, vare sig direkt eller indirekt av fuktbelastning. Kontrollplaner bör upprättas Fuktjämvikt ättbetong är ett diffusionsöppet för byggprocessen som beskriver kontroll av fukttillstånd och material vilket innebär att det söker sitt fuktjämviktstillstånd med åtgärder för att förbättra uttorkning samt förhindra att material de rådande yttre och inre förhållandena som vind, regn, värme, skadas av tillkoande fukt och kyla, relativa ånghalt i luft och smuts under byggprocessen. porsystem. För bostäder innebär Uttorkning det att en putsad, massiv ytterväggskonstruktion av håller Uttorkningen av en byggnadskonstruktion påverkas av vindförhållanden, nederbörd, värme och viktsprocent. Efter att byggfukten en genomsnittlig fuktkvot på 4-6 luftens innehåll av vattenånga. torkat ut varierar fuktkvoten i materialet cykliskt över året allt efter Soartid kan kraftig ventilation vara tillräckligt för att få en förändringar i luftens ånghalt, ute god uttorkningsprocess, men och inne. Soarhalvåret byggs extra värmetillförsel kan behövas fuktkvoten upp någon procent för även soartid för att uttorkningen skall bli effektiv. Vintertid våret. Systemet är fukttrögt, d.v.s. att sedan torka ut under vinterhal- är luftens fuktinnehåll lågt vilket ger små förändringar i fuktkvot för innebär att om luften värms upp stora variationer i luftens R, relativa ånghalt. Med R i intervallet ökar dess kapacitet kraftigt att transportera bort byggfukt. ästa 25-85% varierar fuktkvoten därför medlet för en god uttorkning är endast ca 2%. således värme och ventilation. Materialet lättbetong är motståndskraftigt mot fukt, röta, mö- ättbetongens porvolym ökar med lägre densitet, vilket innebär gel och svamp. Detta medverkar till att ge förutsättningar för att hus av ger ett tryggt boende i ett sunt och behagligt inneklimat. Fuktpåverkan Fukt underifrån i Malmöregionen skall dock putsade fasader förses med vatten Vid grundläggning skall man avstötande, hydrofoba ytskikt alternativt ventilerade beklädnader Kondens alltid säkerställa att inte fukt kan Vid kondens på ytor som t.ex. sugas upp underifrån. Detta kan i utsatta väderstreck. Varje byggnads läge bör bedömas utefter fönster kan fritt vatten bildas om åstadkoas genom att lägga ytan är tillräckligt kall. På äldre en fuktavvisande asfaltpapp eller lokala förhållanden och risken för fönster uppstår detta vanligen likvärdigt material mellan lättbetongen och underlaget. Alternativa syd- eller sydväst fasader som är slagregn. Normalt är det endast vintertid. Fuktinträngning och kondens är vanligast kring karmen vid fuktförhindrande åtgärder är att utsatta för frekventa slagregn. Om dörrar och fönster. projektera med underliggande inga åtgärder vidtas som skydd för Till lättbetongs fördelar hör dess egenskaper vid kondensation. Vid material som inte suger fukt från marken. fasader i slagregnsutsatta lägen finns en risk för att väggen inte kondens i lättbetong är det i materialets hinner torka upp, återfå fuktjäm- porväggar som kondenvikt, mellan slagregnen och att Fukt inifrån Den fukt som alstras i en byggnad, fukttillskott, är normalt inte sation och fuktuppbyggnad sker. fuktupptagningen därför fortgår Något fritt vatten uppstår inte på tills ett fuktgenomslag inträffar. skadlig för vare sig massivväggar lättbetongs yta, utan endast i en eller skalmurar av lättbetong och Fukt ovanifrån liten del av det finaste porsystemet, mikrokapillärerna. tegel. Inga fuktspärrar krävs ( se Under byggperioden är det viktigt kondensation ovan). I speciella att skydda väggkrön och horisontella Fuktberäkningsprogram visar att fuktuppbyggnaden i lättbetong i huvudsak sker under soarhalvåret. Efter vintern innehåller både inomhus- och utomhusluften mer fukt än luften i väggens porsystem, lokaler med hög invändig fuktbelastning kan ett tätare, invändigt ytskikt väljas om inte ventilation kan avhjälpa dessa olägenheter. Sådana lokaler kan t.ex. vara badhus, bryggerier etc. I sådana delar på bröstningar mot regn efter arbetsdagen för att förhindra fuktupptagning i dessa partier vilket ger onödigt långa uttorkningstid när byggnadsstoen är färdig. vilket medför att luftens fall bör alltid en särskild fuktut- Påverkan av frost och salt vattenånga långsamt diffunderar, redning eller beräkning göras för ättbetongens öppna struktur och tränger in, i väggen och kondenserar i materialets finaste porer. jämviktstillstånd. att studera den tänkta väggens höga porositet medför att inträngande regnvatten sugs undan Under vinterhalvåret är ånghalten Fukt utifrån vilket förhindrar vattenmättnad åter högre i porsystemet än i utomhus- och inomhusluften, vilket En obehandlad eller putsad i porsystemet så att materialet lättbetongvägg klarar normalt normalt klarar utvidgning vid åter startar en uttorkningscykel. av förekoande slagregn i frysning utan att skadas. På grund Dessa egenskaper i materialet Sverige. Det finns en mycket lång av undertryck i mikrokapillärerna lättbetong medverkar till att väggar och hus av får ett bra och god erfarenhet från putsade sker frysning heller inte förrän fasader på lättbetong i Sverige. vid temperaturer långt under noll inomhusklimat och ger fuktsäkra I slagregnsrika lägen, som efter minusgrader. Dessa egenskaper väggar. västkusten, vissa delar i oråsområdet gör att lättbetong i praktiken har och kustnära områden mycket god beständighet mot frysskador. Salt skall inte användas på vare sig lättbetong eller betonggolv för att eliminera isbildning. Fukt i våtrum Väggar och golv i våtrum ska utföras enligt funktionskraven i R 2008 som uppfylls med yggkeramikrådets frivilliga branschregler V 10:1. ättbetong är ett bra och godkänt underlag för våtrum. Väggar och golv skall spacklas alternativt putsas. Systemuppbyggnad med ytskikt, tätskikt, fästmassor etc. utförs därefter enligt V 10:1. Daggpunkt Daggpunkten den temperatur vid vilken vattenånga förtätas och bildar dagg ändras ständigt beroende på storleken på parametrarna temperatur och relativ luftfuktighet. Dagg kan bildas på ytor eller fällas ut inuti en konstruktion. I massiva lättbetongväggar behöver inte daggpunkten beräknas, se avsnittet kondensation ovan, men i kombinationsväggar kan det behövas en beräkning för att se om daggpunkten hamnar i ett material som kan vara känsligt för en fuktuppbyggnad. Schema för att bestäa daggpunkten kan laddas ner från vår hemsida under menyn projektering och fukt. 42 Projekteringshandbok 43