Prosjekteringshåndbok Porebetong og Kalksandsten

Transkript

1 Prosjekteringshåndbok Porebetong og Kalksandsten

2 Innhållsförteckning 3 Innehållsförteckning 4 Bygg med Ytong lättbetong 5 Ytong lättbetong 6 Silka kalksandsten 7 Ytong Multipor isolering 8 Hebel industri 9 Det modulbaserade byggsystemet 10 Produktöversikt 12 Ytong Plattan 13 Ytong Massivblock 14 Ytong Lågenergiblock 15 Ytong Storblock 16 Ytong Innerväggselement 17 Ytong Massivelement, SWE 18 Ytong Helväggselement 19 Ytong Balkar, bärande 20 Ytong Balkar, icke bärande 21 Ytong U-Balk 23 Ytong U-Block 24 Ytong Passkifts plattor/block 25 Ytong Tak- och Bjälklagselement 26 Ytong Kantblock 27 Ytong Multipor 29 Hebel Element 30 Silka XL 31 Silka Plattan 32 Silka U-Block 33 Silka Balkar 34 Silka Passkiftsblock till innerväggar och ytterväggar 35 Energikrav 36 U-värdes tabell 37 Ljud 39 Brand 42 Fukt i lättbetong 44 Detaljlösningar Xella Sverige frånskriver sig från eventuella tryckfel och produktändringar. Uppdaterad information finns på Projekteringshandbok 3

3 Bygg med Ytong lättbetong Ytong är ett byggmaterial som lever upp till de flesta kraven som ställs på modernt byggande funktionella, estetiska, ekonomiska och miljömässiga. Historia Lättbetong uppfanns i Sverige i mitten av 1920-talet av arkitekten och teknologie doktor Axel Eriksson. Hans uppfinning, som då baserades på skifferbränd kalk, började 1929 tillverkas i industriell skala vid en fabrik som uppfördes i Hällabrottet av Yxhult Stenhuggeri AB. Produkten kallades i början ånghärdad gasbetong men fick 1940 namnet Ytong. Funktionella fördelar Ytong lättbetong är icke brännbar, har god isoleringsförmåga, goda ljudegenskaper, angrips inte av röta och svamp, kan användas till invändiga väggar, massiva ytterväggar, balkar, pelare, bjälklag och tak. Ytong kan användas både till bärande och icke-bärande byggnadsdelar och finns i olika densiteter med tryckhållfasthet upp till 5,0 MPa. Arkitektoniska möjligheter Med sina stora, klara geometriska former och släta ytor passar Ytong utmärkt till modernt byggande antingen det gäller enfamiljshus, radhus, institutioner eller industribyggnader. Det stora sortimentet som täcker hela råhuset säkerställer att huset kan byggas med saa material i alla väggar och bjälklag. God byggekonomi Stora format, låg vikt, enkel anpassning, precisa mått, enkel ytbehandling och Xellas effektiva logistik säkerställer ett snabbt byggande och en god byggekonomi. Inomhus klimat Lättbetong har goda fuktabsorberande egenskaper vilket medverkar till att skapa ett sunt och behagligt inneklimat. 4

4 Ytong lättbetong Ytong lättbetong tillverkas av naturliga råvaror kalk, cement, sand och vatten. Råvarorna utvinns med största möjliga hänsynstagande till den omgivande miljön. Eftersom en mycket stor del av de färdiga produkternas volym utgörs av luftfyllda porer är råvaruförbrukningen förhållandevis liten. Av 1 m³ råvaror tillverkas upp till 5 m³ Ytong lättbetong. Produktionen försiggår på moderna, energieffektiva anläggningar med minst möjliga utsläpp. Produktionen är miljöcertifierad enligt ISO Tillverkning av Ytong lättbetong Sand mals mycket fint och blandas med kalk, cement, vatten och lite aluminiumpulver (återvinningsprodukt). Restmaterial från lättbetongproduktionen återförs till produktionskretsloppet så att spillet minimeras. Grundvattnet belastas inte av lättbetongproduktionen, det kondensat som bildas under tillverkningen används som processvatten. Aluminium fungerar som ett gasutvecklande medel. Den hydrogengas som utvecklas blir till små, jämnt fördelade luftbubblor i lättbetongmassan. När lättbetongen har stelnat lagom mycket tillskärs de halvfasta råblocken och härdas under tryck i en autoklav (En slags tryckkokare ) med vattenånga vid 200 C. När blocken är härdade finns det endast värmeisolerande luft i porerna. Produktionen är helt fri från ämnen som belastar luften, vattnet eller jorden. Mycket energi sparas genom härdningen med vattenånga. Endast miljövänlig naturgas används. Cement, Kalkslam Kalkslam Cement Sandslam Tillsats Tillsats Aluminiumpulver Restslam Sand Automatisk dosering Kvarn Blandning +40 o C Värmetunnel o +60 C 8 h Återvunnen ånga 7,4 MW Valsning Tillkapning Svetsning Rostskydd Montering i form Gjutning 11 bar o C Värmekälla 2,9 MW Autoklavering Sortering Tillkapning på längden Tillkapning på tvären Form bort Tillkapning Lagring Fräsning Emballering Specialelement Element Inneväggselement Block Lager Projekteringshandbok 5

5 Silka kalksandsten Silka kalksandstensprodukter med hög densitet och hög tryckhållfasthet ägnar sig särskilt väl till byggen där det ställs speciellt höga krav på styrka, stabilitet, ljudisolering och brandsäkerhet. Funktionella fördelar Silka kalksandsten är ett oorganiskt material - icke brännbart och motståndskraftigt mot röta och svamp. Produkterna har hög tryckhållfasthet och hög densitet vilket gör dem särskilt lämpade där det krävs stor styrka och stabilitet. Ljudisoleringsegenskaperna är synnerligen goda. Silka kalksandsten används till bärande och icke-bärande väggar och lägenhetsskiljandeväggar. Rationellt byggande Silka produkter Plattor, Block, U-block, Balkar och Passblock bygger alla på saa modulmått. Vägghöjder anpassas lätt med Silka Passkiftsblock. Detta säkerställer flexibilitet i både projektering och utförande. Vid större projekt kan Silka kalksandsten levereras tillpassade till bland annat gavlar enligt montagesritningar. Tillverkning av Silka kalksandsten Finmalen sand och kalk blandas med vatten varefter produkterna formas under stort tryck. Därefter härdas produkterna i en autoklav. Silka och miljön Silka kalksandsten tillverkas av naturliga råmaterial som förekoer rikligt i naturen. Produktionen förorenar inte miljön med avfallsprodukter eller emissioner. När Silka produkterna ska avlägsnas och bortskaffas kan de krossas och återanvändas som till exempel vägfyllnad. Sand och kalk Silos Vatten Blanding Pressverktyg Härdning i autoklav Lager Schematisk bild av tillverkningsprocessen för Silka kalksandsten 6

6 Ytong Multipor isolering De oorganiska, tryckfasta isoleringsplattorna av lättbetong ger enastående möjligheter till optimal isolering av ytterväggar, tak och bjälklag. Funktionella fördelar Ytong Multipor har speciellt goda isoleringsegenskaper med ett lambdavärde på endast 0,045 W/ mk. De tryckfasta, diffusionsöppna plattorna kan till exempel används till invändig eller utvändig isolering av ytterväggar, bjälklag över parkeringsgarage samt till utvändig isolering av tak av betong- eller lättbetongelement. Ytong Multipor isoleringsplattor av lättbetong är icke brännbara. Vid utvändig isolering av tak av Ytong Takelement kan konstruktionen utföras utan fuktspärrar. Ytong Multipor innehåller inga fibrer och har inga hälsoskadliga eller obehagliga biverkningar varken vid anpassning, användning eller när materialet ska bortskaffas. Arkitektoniska fördelar Ytong Multipor gör det möjligt att bygga välisolerade, massiva väggar, bjälklag och tak. Massivt byggande passar väl ihop med den moderna arkitekturens krav på rena linjer och stora, släta ytor. Byggekonomi Ytong Multipor plattornas modulmått passar till övriga Ytong- och Silka produkter. Materialet är enkelt att anpassa med vanliga handverktyg. Isoleringsplattorna monteras med Ytong Multipor Lim på väggar fastgörs de även med fasadplugg. Dosering av sand, kalk, cement och vatten Blandning Gjutning Skärning Härdning i autoklav Tillverkning av Ytong Multipor Ytong Multipor isoleringsplattor tillverkas av sand, kalk och cement. Efter härdningen torkas plattorna med mikrovågor så att all fukt avlägsnas. Finjustering och hydrofobering Torkning Lager Projekteringshandbok 7

7 Hebel industri Hebel lättbetongelement är avsedda för byggen av industri- och lagerbyggnader där det inte ställs lika höga krav på värmeisolering som i bostäder, institutioner och kontor. Funktionella fördelar Hebel lättbetong är icke brännbar, har goda ljudisoleringsegenskaper och förhållandevis goda värmeisoleringsegenskaper. De oorganiska elementen tål fukt och är motståndskraftiga mot röta och svamp. Hebel-elementen används till icke-bärande, massiva väggar och monteras på en bärande konstruktion av betong eller stål. Elementen kan fås anpassade till olika monteringssystem och med olika kantutformningar beroende på om elementen ska användas till ytterväggar eller till invändiga brandväggar. Elementen kan monteras horisontellt eller vertikalt. Byggtekniska fördelar Hebel Element är ett standardiserat byggsystem med mycket få produkter. Olika elementformat och möjligheten till stående eller liggande montering ger ändå en ganska stor frihet till individuell utformning. Den rationella elementstorleken säkerställer god byggekonomi, flexibilitet och möjlighet till individuella lösningar. Kostnaderna vid ett senare om- eller tillbygge minimeras eftersom elementen kan demonteras och återanvändas. Hebel lättbetong I likhet med Ytong lättbetong tillverkas Hebel lättbetong av sand, kalk, cement och vatten se även Ytong lättbetong, sida 5. 8

8 Det modulbaserade byggsystemet Grundmodulen för Silka kalksandsten, Ytong lättbetong och Ytong Multipor är M = 125. Med passkiftsblock kan modulmåttet anpassas till alla vägghöjder från 2400 till Längdmåtten anpassas genom tillskärning på byggarbetsplatsen eller - vid projektleveranser - på fabriken. Eftersom Silka-, Ytong- och Ytong Multiporprodukterna håller saa modulmått är det enkelt att kombinera de olika produktprograen i lösningar där varje enskild produkttyps speciella egenskaper utnyttjas optimalt. Exempel på blockmurverk Exempel på murverk av Silka XL Exempel på elementvägg Projekteringshandbok 9

9 Produktöversikt Ytong - Plattor - Blocket - Lågenergiblocket Yttervägg, bärande Silka XL Ytong - Storblocket Ytong - Väggelement SWE Yttervägg, icke bärande Hebel - Stående Väggelement Hebel - Liggande Väggelement Silka Plattan Ytong - Plattor - Blocket Silka XL Ytong - Storblocket Ytong - Väggelement SWE Innervägg, bärande Silka Plattan Ytong - Plattor - Blocket Silka XL Ytong - Storblocket Ytong - Innerväggelement - Väggelement SWE Innervägg, icke bärande 10

10 Produktöversikt Silka - Balkar - U-Block Ytong - Balkar - U-Block - U-Balkar Balkar Bjälklag Ytong - Bjälklagselement Ytong - Takelement Ytong - Takelement Ytong - Takelement Tak Ytong Multipor - Isoleringsplatta Ytong Multipor - Isoleringsplatta Isolering Projekteringshandbok 11

11 Ytong Plattan Användning Ytong Plattor är massiva lättbetongplattor som används till bärande och icke-bärande väggar och lägenhetsskiljandeväggar i alla typer av byggen. Ytong Plattor är dessutom väl lämpade att använda till inredningen i till exempel kök och badrum, bygga en arbetsö i köket, bokhyllor eller varför inte en duschhörna. H B L Enfamiljshus Radhus Flerfamiljshus Institutioner Kontorsbyggnader Inredning CE Märkning Data Densitet [kg/m³] ± 10 Tryckstyrka, f b [MPa] 4,6 5,0 Tryckstyrka, f k [MPa] 3,4 3,4 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,14 0,12 Ytong Plattor lias i förband med Ytong lim. Ytong Plattor ger stor flexibilitet i byggprocessen, och det stora formatet säkerställer att byggandet går snabbt. Egenskaper Brandklass A1 Sunt inneklimat Snabbt byggande Enkel infräsning av installationer Enkel ytbehandling Ideala infästningsmöjligheter Ytong Plattan Artikel nr. Bredd Höjd Längd Profil PPW Antal st/m² Antal/ m² pall Antal st/pall Vikt kg/pall Vikt kg/st. Lim kg/st Lim sk/pall slät 4,16 23, ,4 0,25 1, slät 4,16 15, ,6 0,35 1, slät 4,16 11, ,8 0,45 1, NF*** 4 6,67 7, ,7 0,42 1,39 Densitet 535 kg/m³ +/- 15 kg NF-H** 4 6,67 5, ,6 0,48 1, NF-H** 4 6,67 5, ,0 0,53 1,32 Densitet 490 kg/m³+/-10 kg ** Not-Fjäder och handtag ***Not-Fjäder Levereras endast i hela pallar Till Ytong Plattan används Ytong Lim 12

12 Ytong Massivblock Användning Ytong Massivblock är massiva lättbetongblock som används till bärande och icke-bärande ytterväggar och innerväggar i alla typer av byggen. Massivblock är väl lämpade till massivt byggande. H B L Enfamiljshus Radhus Flerfamiljshus Institutioner Kontorsbyggnader Ytong Massivblock muras i förband med Ytong lim. Blocken ger stor flexibilitet i byggprocessen, och det stora formatet säkerställer att byggandet går snabbt. CE Märkning Data Densitet [kg/m³] 340 ± ± 10 Tryckstyrka, f b [MPa] 2,5 5,0 Tryckstyrka, f k [MPa] 1,9 3,4 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,09 0,12 Egenskaper Massiva väggar med låg vikt Bra värmeisoleringsförmåga Sunt inneklimat Brandklass A1 Snabbt byggande Enkel infräsning av installationer Enkel ytbehandling Ideala infästningsmöjligheter Ytong Blocket Artikel nr. Bredd Höjd Längd Profil PPW Antal st/m² Antal/m² pall Antal st/pall Vikt kg/pall Vikt kg/st. Lim kg/m² Lim sk/pall NF-H** 2 6,67 5, ,00 16,47 5,4 2, NF-H** 2 6,67 4, ,00 19,87 6,8 2, NF-H** 2 8,00 3, ,00 20,00 9,2 1,9 Densitet 340 kg/m³ +/- 10 kg NF-H** 4 8,00 3, ,00 24,50 7,2 1, NF-H** 4 8,00 3, ,00 29,79 9,2 1,9 Densitet 490 kg/m³+/-10 kg **Not-Fjäder och handtag Levereras endast i hela pallar Till Ytong Blocket används Ytong Lim Projekteringshandbok 13

13 Ytong Lågenergiblock Användning Ytong Lågenergiblock är massiva lättbetongblock som används till bärande och ickebärande ytterväggar i alla typer av byggen. Med en mycket god isoleringsförmågan kan lågenergiblock användas till massivt byggande utan extra isolering. B L Enfamiljshus Radhus Flerfamiljshus Institutioner Kontorsbyggnader H CE Märkning Data Densitet [kg/m³] 290 ± 10 Tryckstyrka, f b [MPa] 2,0 Tryckstyrka, f k [MPa] 1,5 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,08 Ytong Lågenergiblock muras i förband med Ytong lim. Blocken ger stor flexibilitet i byggprocessen, och det stora formatet säkerställer snabbt byggande. Egenskaper Massiva väggar med låg vikt Bra värmeisoleringsförmåga Sunt inneklimat Brandklass A1 Snabbt byggande Enkel infräsning av installationer Enkel ytbehandling Ideala infästningsmöjligheter Ytong Lågenergi Blocket* Artikel nr. Bredd Höjd Längd Profil PPW Antal st/m² Antal/ m² pall Antal st/pall Vikt kg/pall Vikt kg/st. Lim kg/m² Lim sk/pall NF-H** 1,6 8 3, ,2 9,2 1, NF-H** 1,6 8 2, ,9 10 1,5 Densitet 290 kg/m³ +/- 10 kg. *l=0,08 W/(mK) **Not-Fjäder och handtag Levereras endast i hela pallar Till Ytong LågenergiBlocket används Ytong Lim 14

14 Ytong Storblock Användning Ytong Storblock är massiva lättbetongblock som används till massiva, bärande innerväggar, ytterväggar och källarväggar i alla typer av byggen. L B Enfamiljshus Radhus Flerfamiljshus Institutioner Kontorsbyggnader m.m. När man bygger med storblock kombineras flexibiliteten i blockbyggandet med snabbheten i elementbyggandet. Det är ett effektivt system till större rena väggytor i alla typer av byggnader. H CE Märkning Data Densitet [kg/m³] 340 ± ± 15 Tryckstyrka, f b [MPa] 2,5 4,6 Tryckstyrka, f k [MPa] 1,9 3,4 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,09 0,13 Egenskaper Optimal värmeisolering Minimum av köldbryggor Brandklass A1 Hög tryckhållfasthet i alla riktningar Enkel och snabb montering Montering med minikran 0,78 m 2 per lyft Homogena, släta ytor Enkel ytbehandling Väl lämpat till massivt byggande Ytong Storblock Artikel nr. Bredd Höjd Längd Profil PPW Antal st/m² Antal/ m² pall Antal st/pall Vikt kg/pall Vikt kg/st. Lim kg/m² Lim sk/pall NF* 5 2,57 6, ,4 2,1 1 Densitet 535 kg/m³ +/- 15 kg NF* 2,5 2,57 6, ,1 2, NF* 2,5 2,57 4, ,3 2, NF* 2,5 2,57 4, ,6 3,7 1, NF* 2,5 2,57 3, ,8 4,4 1 Densitet 340 kg/m³ +/- 10 kg. *Not-Fjäder Levereras endast i hela pallar Till Ytong Storblock används Ytong lim Projekteringshandbok 15

15 Ytong Innerväggselement Användning Ytong InnerväggsElement är våningshöga väggelement av lättbetong som används till bärande bakmur och icke-bärande innerväggar i alla typer av byggnader. L H B Enfamiljshus Radhus Flerfamiljshus Institutioner Kontorsbyggnader Ytong Element monteras med en kran. Ytong Elementlim Fix P används till att lia ihop elementen. CE Märkning Data Densitet [kg/m³] 575 ± 25 Medel tryckstyrka [MPa] 5,00 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,16 Ytong Innerväggselement Egenskaper Optimerad modulprojektering Snabbt byggande Arbetskraftsbesparande Inga kostnader för byggnadsställningar Mycket slät yta för tapeter eller kakelplattor Sunt inneklimat Brandklass A1 16 Artikel nr. Tjocklek Längd Höjd Yta m²/st Vikt kg/st Limåtgång kg/st Antal st/pall , , , , , ,89 7/ , ,66 14/ , ,72 14/ , ,85 7/ , ,91 7/ , ,87 7/ , ,70 14/ , ,77 14/ , ,89 7/ , ,96 7/ , ,94 7/ , ,00 7/ , ,96 7/ , ,03 7/ , ,04 7/ , ,10 7/ , ,17 7/ , ,30 7/ , ,49 7/8 Densitet 575 kg/m³ +/- 25 kg Levereras i hela pallar Till Ytong Innerväggselement används Ytong Element Lim Fix-P

16 Ytong Massivelement, SWE Användning Ytong Massivelement är våningshöga väggelement av lättbetong som används till bärande och icke-bärande källarväggar, massiva ytterväggar och mellanväggar i alla typer av byggnader. Med de goda isoleringsegenskaperna är massivelement väl lämpade för massivt byggande. Xella kan som den enda leverantören erbjuda måttanpassade element och sågade gavelelement enligt montageritningar. H B Ytong Massivelement monteras med en kran. Ytong Elementlim Fix P används till att lia ihop elementen. L CE Märkning Data Enfamiljshus Radhus Flerfamiljshus Institutioner Kontorsbyggnader Densitet [kg/m³] 390 ± ± 25 Medel tryckstyrka [MPa] 2,75 5,00 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,10 0,16 Egenskaper Optimerad modulprojektering Snabbt byggande Arbetskraftsbesparande Inga kostnader för byggnadsställningar Bra värmeisolering Slät yta för tapeter eller kakelplattor Sunt inneklimat Brandklass A1 Ytong Ståendeväggelementet Tjocklek Bredd Längd 150; 175; 200; 240; 300; ; 175; 200; 240; 300; ; 175; 200; 240; 300; ; 175; 200; 240; 300; ; 175; 200; 240; 300; Densitet 575 kg/m³ +/- 25 kg 240; 300; ; 300; ; 300; ; 300; ; 300; Densitet 390 kg/m³ +/- 10 kg Till Ytong Ståendeväggelement används Ytong Elementlim Fix-P. Projekteringshandbok 17

17 Ytong Helväggselement L B Användning Ytong Helväggselement är massiva element av lättbetong. Elementen levereras som hela väggar med öppningar för dörrar och fönster enligt montageritningar. Ytong Helväggselement kan levereras i längder upp till 6 m och höjder upp till 3 m. Densitet och väggtjocklek enligt kraven på U-värde och bärförmåga. Ytong Helväggselement används till bärande och icke-bärande väggar, först och främst vid byggen av många likadana enheter. Massiva ytterväggar Bakväggar Bärande och icke-bärande väggar H CE Märkning Data Densitet [kg/m³] 390 ± ± 25 Medel tryckstyrka [MPa] 2,50 5,00 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,10 0,16 Ytong Helväggselement levereras enligt monteringsplan och monteras med en mobilkran direkt på betongplattan. Elementen monteras med Ytong Elementlim Fix P. Egenskaper Snabbt byggande Optimering av likformigt byggande Leverans enligt monteringsplan Montering direkt på betongplattan Brandklass A1 Bra värmeisolering Ytong Helväggselement Tjocklek Densitet 575 kg/m³ +/- 25 kg Densitet 390 kg/m³ +/- 10 kg Längd Höjd 1125; 1375; 1500; 1750; 1875; 2000; 2125; 2250; 2375; 2500; 2625; 2750; 2875; ; 1375; 1500; 1750; 1875; 2000; 2125; 2250; 2375; 2500; 2625; 2750; 2875;

18 Ytong Balkar, bärande Användning Ytong Balkar är bärande lättbetongelement som används över dörr- och fönsteröppningar. Ytong Balkar har anpassats till byggande med Ytong Element, Plattor och Block. L B Egenskaper Öppningsmått från 900 till 1750 Dokumenterad bärförmåga Låg vikt Snabb och enkel montering Brandklass A1 Saa material som väggen innebär enkel ytbehandling H CE Märkning Data Densitet [kg/m³] 575 ± 25 Medel tryckstyrka [MPa] 5,00 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,16 Ytong Balkar, bärande Artikel nr. Bredd Höjd Längd Öppn Märklast kn/m Densitet 575 kg/m³ +/- 25 kg Vikt kg/st Projekteringshandbok 19

19 Ytong Balkar, icke bärande Användning Ytong Balkar, icke-bärande, är lättbetongelement som används till dörröppningar. Ytong Balkar har anpassats till byggande med Ytong Element, Plattor och Block. L B Egenskaper Låg vikt Snabb och enkel montering Saa material som väggen innebär enkel ytbehandling Brandklass A1 H CE Märkning Data Densitet [kg/m³] 575 ± 25 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,16 Ytong Balkar, icke bärande Artikel nr. Bredd Höjd Längd Öppn Märklast kn/m Densitet 575 kg/m³ +/- 25 kg Vikt kg/st 20

20 Ytong U-Balk Användning Ytong U-Balkar är lättbetongelement som används som kvarsittande form vid betonggjutning av balkar. Ytong U-Balkar kan dessutom användas till att bygga in stålpelare och installationer. L Egenskaper Öppningsmått upp till 5,5 m Flexibilitet i projekteringen Inga extra formning Snabb och enkel montering Saa material som väggar och bjälklag innebär enkel ytbehandling Brandklass A1 H B CE Märkning Data Densitet [kg/m³] 575 ± 25 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,16 Armeringstabell se hemsida Projekteringshandbok 21

21 Ytong U-Balkar Artikel nr. Bredd Höjd Längd Öppnings mått Densitet 575 kg/m³ +/- 25 kg Vikt kg/st 22

22 Ytong U-Block Användning Ytong U-Block är lättbetongblock som används som kvarsittande form vid betonggjutning av balkar och ringankare. Ytong U-Block kan dessutom användas till att bygga in stålpelare och installationer. L B Egenskaper Flexibilitet i projekteringen Inga extra formning Snabb och enkel montering Saa material som väggar och tak innebär enkel ytbehandling Brandklass A1 H CE Märkning Data Densitet [kg/m³] 535 ± 15 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,14 Ytong U-Block Artikel nr. Bredd Höjd Längd Profil PPW Antal st/m² Antal/ m² pall Antal st/pall Vikt kg/pall Vikt kg/st slät , slät , slät , slät , slät ,5 Densitet 535 kg/m³ +/- 15 kg Levereras endast i hela pallar Till Ytong U-Block används Ytong Lim Lim kg/m² Lim sk/pall Armeringstabell se hemsida Projekteringshandbok 23

23 Ytong Passkifts plattor/block Användning Ytong Passkifts plattor/block är lättbetongblock som används till att anpassa vägghöjder till önskat mått. Passkifts plattan/blocken kan även placeras på betongplattan som justering före limning av Storblock. Ytong lias med Ytong lim eller med murbruk-c för undergjutning. L B Egenskaper Saa material som väggar och bjälklag innebär enkel ytbehandling Lätt att skapa ett jämnt och plant underlag för Plattor och Block H CE Märkning Data Densitet [kg/m³] 535 ± 15 Tryckstyrka, f b [MPa] 4,6 Tryckstyrka, f k [MPa] 3,4 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,14 Ytong Passskift Plattor/Block Artikel nr. Bredd Höjd Längd Profil PPW Antal st/m² Antal/ m² pall Antal st/pall Vikt kg/pall Vikt kg/st slät , slät , slät , slät , slät , slät , slät ,4 Densitet 535 kg/m³ +/- 15 kg Levereras endast i hela pallar Till Ytong Passkifts Plattan/Block används Ytong Lim Lim kg/m² Lim sk/pall 24

24 Ytong Tak- och Bjälklagselement CE Märkning Data Densitet [kg/m³] 550 ± 15 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,14 Egenskaper Snabb och enkel montering Brandklass A1 Bra värmeisoleringsförmåga Behagligt inneklimat Täta lösningar Taklösningar utan fuktspärrar Passar till alla typer av taktäckningsmaterial Ytong Bjälklagselement Användning Ytong Tak- och Bjälklagselement är självbärande, armerade lättbetongelement som tillverkas enligt projektspecification. Bjälklagselementen används till våningsbjälklag och källarbjälklag. Med dess den goda isoleringsförmågan är elementen väl lämpade till bjälklag över oisolerade källarrum, parkeringskällare, portrum med mera. Takelement används till massiva tak med en lutning upp till 15. Vid utvändig isolering med Ytong Multipor isoleringsplattor kan konstruktioner med normal fuktbelastning byggas utan fuktspärrar. Ytong Tak- och Bjälklagselement kan fås i längder upp till 6080 och är försedda med not och spont samt fals för igjutning. Ytorna är släta och kanterna fasade. Tak- och Bjälklagselementen kan levereras med håltagningar och urtagningar enligt projektspecifikation. OBS! Placeringen av håltagningarna och urtagningarna ska godkännas av byggherren innan beställningsordern inlämnas. Alla typer av taktäckningsmaterial kan användas. Våningsbjälklag Källarbjälklag Tak med upp till 15 lutning Ytong Tak- och Bjälklagselement monteras med en kran. Elementen placeras på bärande väggar, H-balkar, T- eller L-stålbalkar. Ytong Bjälklagselement kan med fördel kompletteras med Ytong Kantblock. Efter monteringen gjuts falsarna saan med ett cementbruk A. Tjocklek Bredd Längd * * * Längden finns i 50 intervall Till igjutning används lättflytande grundningsbruk A Projekteringshandbok 25

25 Ytong Kantblock Användning Ytong Kantblock är lättbetongblock med påliat isoleringsmaterial. Kantblocken används på fasaderna längs bjälklagselementen och fungerar som form vid gjutning av ringankare. B Egenskaper Inga extra formningsarbeten Enkel gjutning av ringankare Passar till alla standardhöjder på bjälklag Snabb och enkel montering Minimum av köldbryggor Saa material i hela fasaden H L CE Märkning Data Densitet [kg/m³] 535 ± 15 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,14* *) Exklusive 50 isolering Ytong Kantblock Artikel nr. Tjocklek Höjd Längd Antal per pall Vikt kg/st Vikt kg/pall isolering , isolering , isolering , isolering ,3 509 Densitet 535 kg/m³ +/- 15 kg Levereras i hela pallar. Till Ytong Kantblocket används Ytong Lim 26

26 Ytong Multipor Användning Ytong Multipor är lätta, massiva, mineralbaserade isoleringsplattor som används till utvändig eller invändig isolering av källarväggar, ytterväggar och bjälklag över t.ex. parkeringskällare, källarlokaler, portrum med mera. Invändig/utvändig isolering Enfamiljshus Radhus Flerfamiljshus i flera våningar Institutioner Kontorsbyggnader Tak isolering Ytong Multipor isoleringsplattor kan dessutom användas till utvändig isolering av lättbetongoch betongtak med upp till 20 lutning. Taklösningar med Ytong Multipor på Ytong Takelement kan vid normal fuktbelastning monteras utan fuktspärrar. Kilformad tak isolering H B Egenskaper Bra värmeisoleringsförmåga Brandklass A1 Formstabil Tryckfast Diffusionsöppen Miljövänlig L CE Märkning Data Densitet [kg/m³] 115 Tryckstyrka [MPa] 0,4 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,045 Projekteringshandbok 27

27 Ytong Multipor Ytong Multipor Artikel nr. Bredd Höjd Längd Antal st/m² Antal st/pall m²/pall Vikt kg/st Vikt kg/pall , ,70 1, , , ,08 2, , , ,06 2, , , ,85 3, , , ,04 4, , , ,23 5, , ,3 42 9,83 5, , ,3 36 8,42 6, , ,3 36 8,42 7, ,0 Levereras endast i hela pallar Till Ytong Multipor används Ytong Multipor Lim Vikt kg/m² U-värde se sid 36. Isolering av lutande tak med Ytong Multipor Isoleringsplattor Platt industritak med kilskurna Ytong Multipor Isoleringsplattor 28

28 Hebel Element Användning Hebel Element används till massiva ytterväggar, innerväggar och brandväggar i industrioch lagerbyggnader samt idrottshallar. Elementen monteras på en bärande konstruktion av betong, stål eller trä. H B Egenskaper Rationella elementstorlekar Flexibel planering och utförande Horisontell eller vertikal montering Torr montering Kan demonteras och återanvändas Brandklass A1 Sunt inneklimat L CE Märkning Data Densitet [kg/m³] 535 ± 15 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,14 HEBEL, Tak och Väggelement till Hallbyggnader Tjocklek , 625, , 6000, , 625, , 6000, , 625, , 6000, , 625, , 6000, , 625, , 6000, , 625, , 6000, 8000 Densitet 535 kg/m³ +/- 15 kg HEBEL element levereras som paketlösningar med dolda infästningar och tillbehör. Bredd Längd cm Projekteringshandbok 29

29 Silka XL Användning Silka XL är kalksandstensblock med hög densitet och hög tryckhållfasthet som används till invändiga, bärande väggar. Blocken är icke brännbara och angrips inte av röta eller svamp. Den höga densiteten gör att Silka XL lämpar sig för väggar på vilka man ställer höga krav på ljudisolering Silka XL kan fås i många olika tjocklekar och format baserat på ett gemensamt modulmått på 125. Egenskaper Brandklass A1 Oorganiskt Hög tryckhållfasthet Flexibelt byggande Släta ytor Bra värmekapacitet Sunt inneklimat CE Märkning Data Densitet [kg/m³] Tryckstyrka, medel [MPa] Tryckstyrka, normaliserad f b [MPa] Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,99 1,1 Silka XL Tjocklek Höjd Längd 115; 150; 175; 200; 240; 300; ; 250; ; 150; 175; 200; 240; ; 150; 175; 200; 240; 300; ; 150; 200; 240; ; 150; 175; 200; 240; 300; ; 150; 175; 200; 240; ; 150; 175; 200; 240; ; 150; 175; 200; 240; 300; Densitet 2000 kg/m³. Tryckstyrka 20 N/² Silka XL kan levereras i specialmått och snedsågat vid projekt Silka XL Passelement och Silka Gavlelement Levereras tillkapade och numrerade efter montageritningar 30

30 Silka Plattan Användning Silka Plattor är kalksandstensplattor med hög densitet och hög tryckhållfasthet. Silka Plattor används till invändiga väggar och bakmur, där det ställs höga krav på brandegenskaper och ljudisolering. H B Egenskaper Hög tryckhållfasthet Bra ljudisoleringsförmåga Brandklass A1 Slät yta Sunt inneklimat Bra värmekapacitet L CE Märkning Data Densitet [kg/m³] 1800 Tryckstyrka, medel [MPa] 25 Tryckstyrka, normaliserad f b [MPa] 20 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,99 Silka Plattan Artikel nr. Tjocklek Höjd Längd Antal st/m² Pall format Antal per pall Vikt kg/st Vikt kg/pall Limåtgång kg/st ,0 1/ , ,16 Densitet 1600 kg/m³ Levereras endast i hela pallar Till Ytong Multipor används Ytong Multipor Lim Projekteringshandbok 31

31 Silka U-Block Användning Silka U-Block är kalksandstenselement som används som kvarsittande formar vid ringankare eller gjutning av balkar. Egenskaper Modulmåtten passar till Silka XL Saa material används Enkel montering Brandklass A1 B H L CE Märkning Data Densitet [kg/m³] 1800 Tryckstyrka, medel [MPa] 25 Tryckstyrka, normaliserad f b [MPa] 20 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,99 Silka U-Block Tjocklek Höjd Längd st/pall Armeringstabell se hemsida 32

32 Silka Balkar Användning Silka Balkar är tillverkade av kalksandstensblock som armeras och gjuts med betong. Silka Balkar används över öppningar för dörrar och fönster i innerväggar och bakmurar. Egenskaper Längd Definierad bärförmåga Saa material i hela väggen Brandklass A1 B H L CE Märkning Data Densitet [kg/m³] 1800 Tryckstyrka, medel [MPa] 25 Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,99 Silka Balk Tjocklek Höjd Längd Vikt kg/m , , , , , ,00 * Längden levereras i 250 intervall. Ex: Vid 240 Silka mur används 2 st. 115 Balkar med 10 bruksfog. Projekteringshandbok 33

33 Silka Passkiftsblock till innerväggar och ytterväggar Användning Silka Passkiftsblock är kalksandstensblock med hög tryckhållfasthet. Passkiftsblocken monteras på murbruk som nedersta skift i väggar av Silka XL och fungerar både som justering av ojämnt underlag och anpassning av vägghöjden. Till ytterväggar används Passkiftsblock med låg densitet och förbättrad värmeisoleringsförmåga. Vid väggtjocklekar över 24 cm muras två rader Passkiftsblock vid sidan av varandra. Ytterväggar Egenskaper Enkel justering av ojämnheter i plattan Passar till alla Silka XL-mått Snabb och enkel montering Ingen ytterligare anpassning behövs Invändiga väggar CE Märkning Data Ute Inne Densitet [kg/m³] Tryckstyrka, medel [MPa] Tryckstyrka, normaliserad f b [MPa] Värmeledningstal λ 10,dry [W/mK] 0,33 1,1 Silka Passkifts Blocket, innervägg Tjocklek Höjd Längd 115; 150; 175; 200; ; 150; 175; 200; ; 150; 175; 200; ; 150; 175; 200; ; 150; 175; 200; ; 150; 175; 200; Densitet 2000 kg/m³ Silka Passkifts Blocket, yttervägg Tjocklek Höjd Längd 115; 150; 175; 200; ; 150; 175; 200; ; 150; 175; 200; ; 150; 175; 200; Densitet 1200 kg/m³ 34

34 Energikrav U-värden i lågenergibyggande De nya normerna, BBR 16, anger maximalt tilllåten energianvändning per år uttryck i kwh/m². Kraven är olika för bostäder och lokaler samt beroende på var i landet huset byggs. Differentieringen är i tre klimatzoner, med högsta kraven i söder. Uppvärmning med elenergi minskar tillåten energianvändning med 50 %. Uppvärmning med värmepumpar betraktas normalt som eluppvärmning, med påföljande högre krav på energianvändning. Med Multipor isoleringsplattor på massiva ytterväggar av lättbetong eller kalksandsten kan tillräckligt låga U-värden uppnås för att uppfylla kraven vid lågenergibyggen, t.ex. passivhus. Multipor plattorna har ett värmeledningstal i nivå med mineralulls eller cellplastisoleringar, d.v.s. 0,045 W/mK. Tabellen på sidan 36 visar vilka U-värden som uppnås genom att montera Ytong Multipor isoleringsplattor i ett eller flera lager på utsidan av en massiv yttervägg av lättbetong. Med ett klimatskal av massiva lättbetongväggar i densitetsklass och tjocklek 365 samt fönster med U-värde mindre än 1,3 W/m² uppfyller man som regel kraven i BBR 16 för energianvändning i bostäder och lokaler genom något av följande värmesystem, fjärrvärme och energiåtervinning genom en effektiv återvinning ur ventilationsluften, s.k. FTX system, eller genom värmepump i kombinationen med FTX system Beräknade U-värden är baserade på den deklarerade torra värmekonduktiviteten för respektive produkt samt korrektionstermer enligt SS-EN ISO för svenska klimatklasser. Beräknade U-värden är angivna som praktiska värmegenomgångskoefficienter, dvs. med både invändigt och utvändigt övergångsmotstånd samt tillägg för fogar och det teoretiska värmeledningstalet λ 10 korrigerat för produktens egenskaper i aktuell miljö och fuktinnehåll. Kontakta gärna Xella Sverige för beräkningar av U-värden för ditt speciella projekt. Förutsättningar för beräknade U-värden Invändigt övergångsmotstånd 0,130 m²k/w Utvändigt övergångsmotstånd 0,040 m²k/w Utvändig och invändig puts 0,022 m²k/w Projekteringshandbok 35

35 U-värde Massiv yttervägg av Ytong med puts. Yttervägg av Ytong och Ytong Multipor med puts. Ytong Takelement med Ytong Multipor. Multipor i Blocket Lågenergi Blocket Blocket Storblok Stående Väggelement SWE Plattan och Takelement Stående väggelement, SWE och Balkar Silka λ 1800 kg/m³ 100 1, ,334 0,291 0,258 0,231 0,210 0,192 0,177 0, , ,329 0,287 0,254 0,228 0,207 0,190 0,175 0, , ,326 0,285 0,253 0,227 0,206 0,189 0,174 0, , ,319 0,279 0,249 0,224 0,204 0,187 0,172 0,140 Ytong P2: 290 kg/m³ λ 365 0,08 0,211 0,165 0,154 0,144 0,135 0,128 0,121 0,114 0,109 0,104 0,100 0, ,08 0,195 0,154 0,144 0,135 0,128 0,121 0,115 0,108 0,104 0,099 0,095 0,085 P2: 340 kg/m³ λ 200 0,09 0,418 0,268 0,240 0,217 0,198 0,182 0,168 0,156 0,146 0,137 0,129 0, ,09 0,380 0,237 0,214 0,196 0,180 0,167 0,155 0,145 0,136 0,129 0,122 0, ,09 0,290 0,204 0,187 0,173 0,161 0,150 0,141 0,132 0,125 0,118 0,112 0, ,09 0,250 0,178 0,165 0,154 0,144 0,135 0,128 0,121 0,115 0,109 0,104 0, ,09 0,167 0,155 0,145 0,136 0,129 0,122 0,115 0,110 0,105 0,100 0,088 P4: 390 kg/m³ λ 240 0,10 0,420 0,253 0,227 0,206 0,189 0,174 0,162 0,151 0,141 0,133 0,126 0, ,10 0,330 0,219 0,200 0,184 0,170 0,158 0,147 0,138 0,130 0,123 0,117 0, ,10 0,280 0,192 0,177 0,164 0,153 0,143 0,135 0,127 0,120 0,114 0,109 0,095 P4: 535 kg/m³ λ 150 0,14 0,920 0,380 0,325 0,284 0,252 0,227 0,206 0,189 0,174 0,162 0,151 0, ,14 0,690 0,335 0,291 0,258 0,231 0,210 0,192 0,177 0,164 0,152 0,143 0, , ,198 0,182 0,168 0,157 0,146 0,137 0, , ,182 0,168 0,157 0,147 0,138 0,130 0,111 P4: 575 kg/m³ λ 175 0,16 0,791 0,385 0,329 0,289 0,254 0,229 0,208 0,190 0,175 0,163 0,152 0, ,16 0,704 0,368 0,313 0,275 0,245 0,221 0,201 0,185 0,171 0,159 0,148 0, ,16 0,327 0,285 0,253 0,228 0,207 0,189 0,175 0,162 0,151 0,142 0, ,16 0,291 0,258 0,230 0,210 0,192 0,177 0,164 0,153 0,143 0,135 0, ,16 0,260 0,233 0,211 0,193 0,178 0,165 0,154 0,144 0,135 0,128 0,109 Samtliga u-värden för konstruktionerna är inklusive utvändig och invändig puts. 36

36 Ljud Ljudförhållanden i byggnader Bra ljudförhållanden är en väsentlig del av ett bra inneklimat saanfattande beskrivet dels genom begränsning av utifrån koande buller från t.ex. trafik, grannar, industrier m.m., dels att ett rums akustik har anpassats till vad ruet används till, t.ex. som dagis, undervisningslokal osv. Kraven i BBR på ljudförhållanden i byggnader är Europaharmoniserade och differentierade för bostäder och lokaler. I Svensk standard anges kraven som funktionskrav i fyra klasser, där klass A ger de bästa ljudförhållandena. Minimikraven för en bostad uppfylls om den uppfyller kraven enligt ljudklass C i svensk standard, SS Lägsta klassen, D, används endast när klass C ej kan tillämpas, t.ex. av tekniska, ekonomiska eller antikvariska skäl vid vissa ombyggnader eller för temporära utryen. Kravnivån för en lokal är beroende på dess typ av verksamhet och användning av respektive rumsdel. Kraven återfinns i SS för vissa lokaltyper, t.ex. vårdlokaler, förskolor, undervisningsrum, arbetslokaler för kontorsarbete etc., men hotell omfattas inte av kraven. Ljudisolering För att uppnå ställda krav på ljudförhållanden i byggnader krävs att man redan i projekteringsfasen lägger vikt vid materialval, materialkombinationer, tjocklekar och detaljutformning för att ge förutsättningar för ett tillfredsställande slutresultat. Risken för oönskat stegljud och överhörning via flanktransmission i anslutande byggnadsdelar bör alltid beaktas vid projekteringen liksom spridning av stomljud via installationer. Rördragningar och urfräsningar i väggar bör vara planerade med hänsyn till konstruktionens tjocklek och risken för försämrad ljudisolering, t.ex. av oönskad kontakt mellan separerade skikt. I byggfasen måste man lägga stor vikt vid att konstruktioner, anslutningar och genomföringar utförs med största möjliga täthet eftersom även mycket små otätheter försämrar ljudisoleringen kraftigt vid höga krav på ljudisolering. Definitioner Standarderna SS och SS anger definitioner och en rad hänvisningar till standards för metoder att verifiera kraven genom mätningar. Några av de vanligaste begreppen i ljudstandarderna är: Luftljudsisolering i byggnad: Byggnadens förmåga att reducera luftburet ljud mellan två rum eller utryen t.ex. ljud från samtal eller musik från en högtalare. Om luftljudsisolering mäts i byggnad, betecknas resultatet efter korrigering för flanktransmission som ett vägt reduktionstal, R w enligt SS Luftljudsisolering kan även mätas i laboratorium eller beräknas utan inverkan av flanktransmission. Resultatet anges som ett talvärde i db (decibel). Ju högre tal desto bättre är luftljudsisoleringen. Luftljud mellan utryen sker: Direkt genom åtskiljande byggnadsdelar (vägg eller bjälklag) Via flanktransmission Genom otätheter Stegljudsisolering i byggnad: Byggnadens förmåga att reducera stegljud, skrapljud, slag och stötar på golv i angränsande Projekteringshandbok 37

37 Ljud utryen. Stegljud transmitteras direkt genom bjälklag eller via flanktransmission. Den ljudnivå som skapas i ett rum när golv eller trappor i ett annat rum eller angränsande utrye belastas med en standardiserad haarapparat anger vägd stegljudsnivån, L ntw. Resultatet anges som ett talvärde i db. Ju lägre värde desto bättre stegljudsisolering. Efterklangstid: Den tid, T, i sekunder det tar för ljudet (ljudtrycksnivån) i ett rum att sjunka 60 db efter att ljudkällan stängts av. Efterklangstiden är beroende av ytornas ljudabsorberande egenskaper och av ruets storlek och geometri. Kort efterklangstid fås med stor ljudabsorption eller i små rum medan lång efterklangstid fås i stora rum eller rum med liten ljudabsorption, som t.ex. i kyrkor. Ljudtrycksnivå från installationer: Anger den ekvivalenta kontinuerliga ljudtrycksnivån från samtliga installationer i ett rum möblerat för avsett bruk under den tid installationerna är i bruk. Ljudtrycksnivån kan vara vägd och betecknad på olika sätt, men uttrycks i db. fördel utförs i betong eller med ett tungt murverk. Ljudkraven kan också uppfyllas genom konstruktioner uppbyggda i flera skikt eller i dubbelkonstruktioner, d.v.s. massiva eller flerskiktskonstruktioner i separata skikt utan fasta förbindelser mellan lagren som t.ex. reglar och kramlor. Bra lösningar avseende ljudisolering Ljudkraven idag fokuseras mer på lågfrekvent ljud och mätning av luftljud sker i frekvenserna Hz i alla klasser. Med tunga, massiva konstruktioner uppnår man enklast en bra ljudisolering vid dessa lägre frekvenser, varför lägenhetsskiljande konstruktioner med d 1 d 2 d 3 d 4 d 5 Det är viktigt att ingen kontakt förekoer mellan de bäda väggskivorna Ytong: Tunnfogsliad dubbelväggar av Ytong i densitetsklass 500, se ovan d 1 d 2 d 3 d 4 d 5 Klassningsvärde R 1 db W Silka: Tunnfogsliad massiv Silka vägg med 10 puts på båda sidor. Klassningsvärde R 1 db. W Densitetsklass Dimension kg/m³

38 Brand Brandskydd Säkerhetskraven i BBR och BKR är nationella medan provningsmetoder och klassificeringssystem för produkter är harmoniserade i EN standards. BBR ställer krav på skydd mot uppkomst av brand, brandspridning inom brandceller och brandspridning mellan brandceller. Reglerna är kopplade till kravet på att utveckling och spridning av brand och rök inom byggnadsverk ska begränsas. BBR och BKR ställer även krav på bärförmåga vid brand så att byggnadens bärförmåga kan antas bestå under en bestämd tid för att utrymning skall hinna ske. Kraven för byggnader varierar med hänsyn till risken för personskador. En brandskyddsdokumentation skall upprättas för varje projekt av en certifierad sakkunnig person. Dokumentationen bör redovisa byggnadens och dess komponenters brandtekniska klasser, brandcellsindelning, utrymningsstrategi, luftbehandlingsinstallationers funktion vid brand samt beskrivning av eventuella tekniska brandskyddsinstallationer och plan för kontroll och underhåll. Klassificering av byggnader Byggnader klassificeras i klass Br1, Br2, eller Br3. Störst krav ställs på byggnader med stor risk för personskador och dessa skall utföras i klass Br1 som anger de högsta kraven på ytskikt och bärande konstruktioner. Byggnader i tre eller flera plan bör utföras i klass Br1. Vissa byggnader i två plan bör också utföras i klass Br1, t.ex. byggnader där samlingslokal finns i plan två. Byggnader i en till två våningar utförs i klass Br2 om det t.ex. finns samlingslokal i markplanet eller särskilt boende för personer med vårdbehov, förskola eller liknande. Övriga byggnader t.ex. enbostadshus eller radhus åtskilda med brandväggar, utförs normalt i klass Br3. Klassbeteckningar Byggnadsdelar indelas beroende på funktion i följande klasser:för byggnadsdelars funktion R bärförmåga RE bärförmåga och integritet (täthet) REI bärförmåga, integritet och isolering E integritet EI integritet och isolering, med underklasser för fönster och branddörrar EW integritet och begränsad strålning Beteckningarna följs av ett tidskrav: 15, 30, 45, 60, 90, 120, 180, 240 eller 360 minuter. Klasserna kan också kombineras med t.ex. M mekanisk påverkan, t.ex. REI 60-M Projekteringshandbok 39

39 Brand Klassbeteckningar för material Klassificeringen av byggnadsmaterial är gemensam inom EU. Följande klassbeteckningar används för material, beklädnader och ytskikt. Obrännbart material - A1, A2 Brännbart material - B, C, D, E Ytskikt - klass I, II, III Klass A1 har det högsta kravet och kombineras inte med någon tilläggsklass. Ytong, Ytong Multipor og Silka produkter är alla klassificerade som A1 material. Klasserna A2, B, C och D kombineras alltid med någon av följande tilläggsklasser: s1 - byggnadsdelen får avge mycket begräsad mängd av brandgaser s2 - byggnadsdelen får avge begränsad mängd brandgaser s3 - inget krav på avgivna brandgaser d0 - brinnande droppar eller partiklar får ej avges från byggnadsdelen d1 - brinnande droppar eller partiklar får avges i begränsad mängd d2 - inget krav på begränsning av brinnande droppar och partiklar Klass E är det lägsta kravet och kan bara kombineras med d2. För golvbeläggningar och rörisoleringar finns motsvarigheter till ovanstående klaser. Brandtekniska klass avskiljande byggnadsdelar Byggnader tillhörande klass Br1 får utföras med brandcellsavskiljande byggnadsdelar i lägst brandklass EI 60 om brandbelastningen är lägre än 200 MJ/m² vilket normalt gäller för t.ex. bostads- och kontorslägenheter, skolor och hotell. För ytterväggar gäller även att brandspridning i väggen och längs fasadytan begränsas med hänsyn till byggnadens ändamål och möjlighet till brandsläckning. Risken för spridning av brand via fönster skall också beaktas för yttervägg i byggnad tillhörandeklass Br1. Homogena, putsade väggar av Ytong, Ytong Multipor och Silka uppfyller alla krav på skydd mot brandspridning inuti väggen. Krav mot brandspridning längs fasadytan uppfylls om avståndet i höjdled mellan fönster är minst 1,2 m eller om fönstren uppfyller brandklass E 15 inom detta avstånd. Fönster som vetter mot varandra i motstående fasader skall båda vara i klass E15 eller ett fönster i E30 om avståndet mellan fasaderna är mindre än 5 meter. Byggnader i klass Br2 och Br3 får utföras med brandcellsskiljande byggnadsdelar i lägst EI 30 och lägenhetsskiljande byggnadsdelar i bostadshus i EI 60. Gemensaa brandväggar i saanbyggda hus i byggnadsklass Br1 får vara lägst REI 90-M i byggnader med brandbelastning mindre än 200 MJ/m². Tilläggskravet M är för kravet att väggen skall kunna stå kvar efter en mekanisk belastning i samband med att byggnaden på ena sidan brunnit ner. Taktäckningar på obrännbara underlag får utföras med material som uppfyller BROOF (t2) (klass T). 40