Program för lantbrukets ekonomibyggnader
|
|
- Ove Lindgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Program för lantbrukets ekonomibyggnader
2 År 1999 antog riksdagen de femton miljökvalitetsmål som utgör grunden i det miljömålsarbete som pågår runt om i landet. I november 2005 antogs ytterligare ett mål, Ett rikt växt- och djurliv. Ett av de sexton fastslagna miljökvalitetsmålen är Ett rikt odlingslandskap, som bland annat innebär att kulturmiljövärdena i odlingslandskapet skall bevaras och stärkas. Detta är det program, som utarbetats inom ramen för Ett rikt odlingslandskap, för hur lantbrukets kulturhistoriskt värdefulla byggnader kan tas tillvara. Lantbrukets ekonomibyggnader På Gotland har jordbruket länge varit grunden för människors försörjning. Vid sidan av jordbruket har även fiskenäringen, skogsbruket, stenindustrin och kalkbränningen satt sin prägel på det gotländska landskapet. I takt med att jordbrukets förutsättningar förändras, har även användningsområdena för gårdarnas ekonomibyggnader förändrats. Den äldre agrara bebyggelsen är på väg att försvinna i takt med att jordbruket rationaliseras. Teknikutveckling och specialisering leder till att flera byggnader inte längre behövs på gården. Lador, kvarnar och sågar riskerar att försvinna och kvar blir ett landskap som tappar historisk förankring. Byggnaderna och bebyggelsemiljön har en historia att berätta, dels hur människan i äldre tid brukade jorden och dels hur livet på gården såg ut. De berättar om hur man levt och vad som var viktigt. Berättelsen om landskapet i sin helhet blir inte detsamma om dessa, en gång så betydelsefulla, byggnader inte bevaras. Jordbruket och ekonomibyggnaderna har varit grunden i gårdens existens. Länsstyrelsen i Gotlands län vill medverka till att bevara dessa byggnader. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader De kulturhistoriskt värdefulla aspekterna kan vara av olika slag. Byggnaderna är dokument över lantbrukets villkor. De har också en stor betydelse för upplevelsen av odlingslandskapet och för vår känsla av identitet. Många av dessa byggnader är vackra och välbyggda, vilket kan vara en av anledningarna till att de fortfarande finns kvar, trots att de förlorat sin ursprungliga funktion. Byggnaden kan ha ett värde i sig. Den kan t ex vara väldigt gammal, uppförd i en speciell teknik och vid en viss tid och byggnaden kan utgöra ett regionalt särdrag. Vad är en ekonomibyggnad? På Gotland räknas byggnad som är kopplad till jordbruket och odlingslandskapet som ekonomibyggnad. Till gårdens verksamhet hörde även tjärtillverkning, kalkbränning, sågning och malning, varför även dessa byggnader räknas in i begreppet. En viktig förutsättning för att de kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnaderna skall fortsätta användas eller på nytt tas i bruk, är att intresse och kunskap om hembygden och byggnaderna finns hos enskilda människor. Därför är det viktigt att stimulera intresset för att vårda, bruka och bevara äldre ekonomibyggnader. Dessa tillhör vårt vardagsliv och utgör en del av vårt rika kulturarv. Hur når vi målen på Gotland? En av de vägledande strategierna för att nå miljökvalitetsmålen är hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö. En ökad hänsyn skall bland annat tas till biologisk mångfald, kulturmiljö och människors hälsa. Lantbrukets ekonomibyggnader utgör ett av flera spår i landskapet som berättar om samhällets och människornas historia. För att dessa spår skall ges möjlighet att vara kvar krävs en kunskapsuppbyggnad och faktiska åtgärder för att bevara dessa byggnader. För att öka förståelsen och uppmärksamma värdet av äldre kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader har Länsstyrelsen i Gotlands län valt att från år 2006 prioritera denna typ av bebyggelse. Målet är att inspirera, informera och skapa förutsättningar att upprätthålla ekonomibyggnaden som en 2
3 karaktärsskapande del i kulturlandskapet. Programmet för hur vi på Gotland skall arbeta vidare med lantbrukets ekonomibyggnader har följande inriktning: Bidrag till lantbrukets ekonomibyggnader Utbildningsverksamhet inom ramen för KULM Inspirationsbroschyr för nya användningsområden för lantbrukets ekonomibyggnader Uppföljningsinventering av LiM-projektets referensområde Burs socken Inventering av kvarnbeståndet på södra Gotland Inventering av bulhus(skiftesverkhus) på landsbygden Inventering av ladugårdsbyggnader och tröskhus Cirka 10 stycken nya byggnadsminnen/år Digitalisering av genomförda inventeringar Bidrag till lantbrukets ekonomibyggnader Lantbrukets ekonomibyggnader är omistliga inslag i kulturlandskapet och bär vittnesbörd om forna tiders jordbruk. Som ett led i miljömålsarbetet kommer Länsstyrelsen, från år 2006, att ge bidrag för underhåll och restaurering av äldre ekonomibyggnader. Målsättningen med bidraget är att de byggnader som idag förlorat sin ursprungliga funktion och saknar underhåll skall kunna bevaras. Tanken är att man med hjälp av ett mindre bidrag skall stimulera till underhåll och bevarande. Dessa insatser kan innebära att äldre ekonomibyggnader återanvänds inom nya användningsområden eller att man fortsätter att använda byggnaden som man alltid gjort. Bidraget kan sökas av enskilda personer, kommun, stiftelser och bolag som är ägare eller förvaltare av ekonomibyggnaden. Bidragssumman utgör som mest 50% av den totala restaureringskostnaden, dock max kronor/byggnad och år. Arbetet får inte påbörjas före länsstyrelsen har fattat beslut om eventuellt bidrag. Ersättning för kostnader lämnas för material, hantverkare eller eget arbete. Eget arbete värderas med 175 kr/tim. Sökanden får själva kontakta lämplig hantverkare, men kan vid behov få råd. Om många ansökningar lämnas in kommer prioriteringar att göras. Dessa kommer att baseras på byggnadens betydelse i landskapet- och för gårdsmiljön, geografisk spridning samt restaureringsinsatsens omfattning och förutsättningar för ett gott bevarande. En ansökan som kort beskriver åtgärder och kostnader skall lämnas in tillsammans med foto av byggnaden. Av ansökan skall framgå fastighetsbeteckning, person- och utbetalningsuppgifter, uppgifter om hantverkare som man avser att anlita samt föreslagen tid för genomförande. Efter färdig restaurering skall byggnaden ha ett helt tak, en stabil grund och stomme. Lagning av stomme och snickerier kan också vara bidragsberättigat. Bidraget betalas ut efter färdigt arbete och efter skriftlig begäran från sökanden, där kostnader och nedlagd arbetstid skall redovisas. Enkel fotodokumentation skall också bifogas. Länsstyrelsen eller Länsmuseet på Gotland kan göra besiktningar av pågående eller utförda arbeten. 3
4 Utbildningsverksamhet inom ramen för KULM Ett led i arbetet med miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap är kampanjen Levande Landskap. Det är en riksomfattande kampanj som pågår mellan åren och som syftar till att genom utbildning och rådgivning ge lantbrukare ökat intresse och större kunskap om biologisk mångfald och kulturmiljövärden i odlingslandskapet. Ett av de områden som finns med i kampanjen är bevarande av byggnader och bebyggelsemiljöer som är kulturhistoriskt värdefulla. För att få ett hållbart brukande av lantbrukets ekonomibyggnader är det nödvändigt med en ökad medvetenhet kring betydelsen av byggnaderna i ett landskapsperspektiv. Detta kan ske inom ramen för KULM (Kompetensutveckling för lantbrukare inom miljöområdet), antingen i samband med enskild rådgivning eller som samlade informationsinsatser på sockennivå. I dag genomförs rådgivningsinsatser till lantbrukare som söker EU-stöd för betesmarker inom ramen för KULM 1. Som en vidareutveckling av detta utbildningsprogram skulle man även kunna göra en riktad informationssatsning för gårdens ekonomibyggnader. En viktig uppgift för kulturmiljöteamet på Länsstyrelsen, är att ta initiativ till och delta i projekt som utvecklar och tillvaratar den samhälleliga resurs som den historiska miljön utgör för den regionala utvecklingen. Inom ramen för KULM och K2(Kompetensutveckling för ekonomisk och social utveckling på landsbygden) inledde Länsstyrelsen under hösten 2005 ett samarbete med Länsmuseet på Gotland kring temat Lantbrukets ekonomibyggnader. Detta har resulterat i ett välbesökt föredrag på sockennivå och en kompletterande fältvandring. En fortsättning och vidareutveckling av denna träff skall genomföras under Inspirationsbroschyr för nya användningsområden för lantbrukets ekonomibyggnader Förutsättningarna för sysselsättning är av stor betydelse för utvecklingen på landsbygden. Att det finns en bofast befolkning utgör en grundförutsättning för en bra service. Detta bidrar till att det blir attraktivt för företagare och privatpersoner att etablera sig på landsbygden. Möjligheten att kombinera ett liv på landet med verksamhet på den egna gården lockar till etablering av hantverkare och livsmedelstillverkning i mindre skala med tillhörande gårdsförsäljning. Verksamhet av liknande slag är exempel på nya användningsområden för äldre ekonomibyggnader. Det är viktigt att nå ut till lantbrukare som idag har ett aktivt lantbruk. För dessa personer kan det vara mer intressant att få se bra exempel på hur de gamla ekonomibyggnaderna kan omvandlas för nya funktioner inom en befintlig jordbruksverksamhet. Vad är fastighetsägarna intresserade av att göra med sina äldre ekonomibyggnader? Som ett led i arbetet med att inspirera till vidareutveckling av nya användningsformer, vore det angeläget att samordna besök på några gårdar som t ex driver aktivt jordbruk, hantverk, gårdsbutik eller annan verksamhet för att visa på värdefulla gårdsmiljöer och dess förutsättningar. Det kan vara att anordna inspirationsdagar, där man lyfter fram möjligheter och visar på bra förebilder. Här finns möjligheter till mer djupgående diskussioner. Redan idag finns ett utbildningsprogram inom ramen för KULM, och detta skulle kunna vidareutvecklas med byggnaderna som fokus. Under slutet av 1990-talet och under 2000-talets inledande år bedrevs projektet Kulturturistiskt boende på Gotland. Projektet bytte senare namn och kom då att heta Kulturhistoriskt boende. Projektet initierades av Länsstyrelsen och Länsmuseet på Gotland. Tillsammans med för projektet aktuella fastighetsägare utarbetades en grund för organisation och marknadsföring. Syftet har varit att bevara några kulturhistoriskt intressanta byggnader genom restaureringsinsatser, göra dem tillgängliga genom uthyrning och därmed öka omfattningen av kultur- och ekoinriktad turism på Gotland. Detta är en form av turism som kan utgöra ännu ett exempel på ett nytt användningsområde för äldre ekonomibyggnader. Projektet finns inte kvar 4
5 idag, men verksamheten lever vidare på några av de gårdar som var aktiva då projektet startade. På Katthamra kan man välja att bo i smedjan eller hönshuset och på Stora Gåsemora i kvarnen eller i strandboden. På Viges i Grötlingbo bor man på lantgård. År 2001 startade projekt Norrstugor som en unik satsning på samverkan mellan jordbruk och turistnäring. Norrstugor är ett samarbetsprojekt mellan lantbrukare på norra Gotland, LRF och Gotlandsresor AB. I dag har verksamheten spritt sig över Gotland. Verksamheten går ut på att lantbrukaren hugger sin egen skog och bygger en uthyrningsstuga på sin mark. Byggnaden uppförs i trä eller sten efter en arkitektritad prototyp. Tillsammans lämnar man in ansökan om bygglov. För att få en överblick över kalkyl och kvalitet så sker en samlad upphandling av inredning och vitvaror. Inom en treårsperiod räknar man med att det kommer att finnas ett hundratal stugor för uthyrning. I dag finns en stor efterfrågan på lokalproducerat material och det gäller även för fritidshus. Projektet bidrar dessutom till att bygden kan utveckla aktiviteter och service. Redan idag är verksamheten på den gotländska landsbygden intensiv och de ovan nämnda verksamheterna utgör några som är värda att lyftas fram. I en broschyr eller skrift kan vi presentera ett urval av verksamheter som hjälper till att hålla landsbygden levande. Dessa kan fungera som inspirationskälla för alla dem som funderar på hur man kan fortsätta använda sin ekonomibyggnad. Det är angeläget att lyfta fram möjligheten att omvandla en byggnad inom ett aktivt jordbruk, att byggnaden kan leva vidare men med en ny funktion. Länsstyrelsen i Kalmar län har tagit fram skriften Ladans lov och denna kan delvis fungera som vägledning i arbetet med att ta fram underlag. Uppföljningsinventering av LiM-projektets referensområde Burs socken År 1990 fattade riksdagen ett beslut om en ny livsmedelspolitik (prop.1989/90:146, rskr.327). Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Riksantikvarieämbetet fick i uppdrag att följa och utvärdera miljöeffekterna av reformen. Uppföljningen avsåg att belysa vad som hände med t ex odlingslandskapets biologiska mångfald och landskapets kulturvärden som en följd av livsmedelspolitiken. Uppdraget utfördes under namnet LiM-projektet (uppföljning av Livsmedelspolitikens miljöeffekter). En inventering av lantbruksbyggnader i 20 referensområden genomfördes Ett av referensområdena var Burs socken på södra Gotland, där cirka 340 byggnader inventerades. Byggnaderna delades också upp efter den funktion de hade. Under år 1996 genomfördes en uppföljningsinventering av detta material. Materialet finns idag samlat i LiM-projektets slutrapport. År 2001 påbörjades ett uppföljningsarbete av LiM:s referensområden, inom projektet CAP (Common Agricultural Policy), som styrdes av Naturvårdsverket. Insamlingen av material och analyser avslutades år Det ursprungliga LiM-projektets material har legat till grund för arbetet med att studera landskapsförändringarna i de olika referensområdena ur ett tioårsperspektiv. Analyserna har gjorts med utgångspunkt i landskapsövervakning genom flygbildstolkning. Materialet har kompletterats med jordbruksstatistik över markanvändning och typ av brukningsinriktning. I samband med uppföljningsarbetet har man valt att enbart dokumentera de kulturhistoriska värdena kopplade till jordbruksbebyggelse och inriktningen har varit byggnadens funktion. Sammanlagt inventerades år 2003 jordbruksbyggnader i 10 av de ursprungliga 20 referensområdena. Syftet var att se hur många byggnader som försvunnit och hur många som tillkommit. Då jordbruksbebyggelsen i Burs inte uppföljningsinventerades år 2003 föreslår Länsstyrelsen att en sådan inventering genomförs. Det är nu tio år sedan den senaste byggnadsinventeringen 5
6 genomfördes och från och med 2007 kommer en ny jordbrukspolitik att gälla. Med detta tidsdjup och de kommande förändringar som lantbruket står inför kan vi, med en inventeringsinsats, få ett bra statistiskt underlag för vidare analyser. I miljömålsarbetet som syftar till en hållbar utveckling för bland annat kulturmiljön bör fokus ligga på den kulturhistoriska dimensionen i vårt dagliga landskap. De regionala och lokala bebyggelsetraditioner som präglar vårt land bör tas tillvara. Det är viktigt med ett varsamt bruk av våra byggnader. Mellan åren bedrevs projektet Karaktärsdrag och bebyggelsemönster med målsättningen att kunna hitta en modell för att följa vad som händer med regionala karaktärsdrag och bebyggelsemönster över tiden. Arbetet har utförts med tanken att utveckla ett uppföljningssystem för byggnader med avstamp i naturvårdens nationella landskapsövervakning, Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS). Inventering av kvarnbeståndet på södra Gotland Flera kategorier av de regionalt särpräglade byggnader som finns på Gotland har inventerats. År 2004 genomförde Högskolan på Gotland en inventering av 50 kvarnar på norra Gotland. Inventeringen var inte total, utan en prioritering gjordes med utgångspunkt i att kunskap om underhåll och skick för dessa saknats. Under år 2006 skall en inventering av kvarnarna på södra Gotland genomföras. Inventering av bulhus(skiftesverkhus) på landsbygden En byggnadstradition som är karaktäristisk för Gotland är bultekniken(skiftesverk). Vid arkeologiska undersökningar på Gotland har man påträffat förhistoriska byggnadslämningar, vilka uppförts i en teknik som kom att vidareutvecklas till den nuvarande bultekniken. Traditionen att bygga i trä levde kvar trots perioder av stenhusbyggande. Tekniken har använts för alla gårdens byggnader. Under åren genomfördes en inventering av byggnaderna i Visby innerstad och denna visade på en stor förekomst av byggnader uppförda i bulteknik. I dag finns ingen överblick över hur många bulhusbyggnader det finns på landsbygden. Då dessa byggnader är karaktäristiska inslag i landskapet och bärare av en typisk gotländsk byggnadstradition skall en inventering av dem göras. Inventering av ladugårdsbyggnader och tröskhus I gårdsmiljön är ladugården en dominerande byggnad. Det är ofta här lantbrukaren har tillbringat mycket av sin tid. Arbetet med djuren, i deras egen byggnad, har en känslomässig dimension. Många av våra ladugårdsbyggnader förlorar sin ursprungliga funktion i vårt alltmer rationaliserade jordbruk. De flesta gotländska ladugårdar är uppförda under perioden I dag uppförs i stället för dessa, stora moderna ladugårdar som uppfyller nutidens krav på utrymme och effektivitet. De äldre ladugårdarna hotas av rivning eller förvanskning och saknar ofta skydd. I takt med att jordbruk avvecklas eller att man upphör med djurhållning, förlorar byggnaden sin ursprungliga funktion. Ofta inrymmer ladugården även en lada och ibland finns ett tillhörande tröskhus. Under tidigt 1800-tal uppfördes tröskhus på nästan varje gårdspart på Gotland. Byggnadsbeståndet har präglat det gotländska landskapet, men idag finns endast en bråkdel kvar. En uppgift gör gällande att det på Gotland, vid slutet av 1800-talet fanns cirka 4000 tröskvandringar. Såväl ladugården som tröskhusen har varit karaktärsgivande inslag i det gotländska kulturlandskapet. Vid ett närmare studium av byggnaderna kan säkert lokala variationer förekomma. I dag saknar vi en helhetsbild över hur många tröskhus som finns kvar och för att få en uppfattning om förekomst och skick föreslår Länsstyrelsen en inventering av tröskhus. Antalet ladugårdsbyggnader på Gotland är omfattande och att genomföra en 6
7 totalinventering är orimligt. Inventeringsinsatser av ladugårdar kan komma att genomföras utifrån t ex aspekter som karaktärsskapare i landskapet eller utifrån specifik byggnadsteknik. Cirka 10 stycken nya byggnadsminnen/år Om en byggnad har ett högt kulturhistoriskt värde eller om den ingår i en bebyggelsemiljö av synnerligen märkligt slag kan den byggnadsminnesförklaras enlig Kulturminneslagen(KML). Länsstyrelsen fattar beslut och upprättar skyddsföreskrifter. Förändringar i en sådan byggnad får inte göras utan myndighetens medgivande, beroende på hur skyddsföreskrifterna är formulerade. På Gotland har vi ca 360 av landets omkring byggnadsminnen. Dessa bidrar till att visa på vilken kulturskatt vår gotländska byggda miljö utgör. Arbetet med byggnadsminnesförklaringar kommer att fortgå framöver. Målet är att cirka 10 stycken byggnader skall byggnadsminnesförklaras varje år, av dessa kommer flera att vara ekonomibyggnader. Digitalisering av genomförda inventeringar I början av 2000-talet genomfördes inventeringar av ag- och flistaksbyggnader, torkbastur och medeltida ruiner på landsbygden av Länsmuseet på Gotland. För att göra inventeringsmaterialen än mer lättillgängliga skall en digitalisering av byggnaderna genomföras. Intressenter För att få ett fullgott resultat med bred förankring krävs att de i programmet föreslagna arbetsinsatserna bedrivs i samverkan mellan enskilda fastighetsägare, lantbrukets- och kulturmiljövårdens olika aktörer. Redan idag sker inom ramen för KULM, ett samarbete mellan aktiva lantbrukare, LRF, Hembygdsföreningarna, Hushållningssällskapet, Länsmuseet på Gotland och Jordbruksverket. Föreslagna inventeringsinsatser kommer att genomföras i dialog och samverkan mellan fastighetsägarna, Länsmuseet på Gotland, Högskolan på Gotland, LRF, Hembygdsföreningarna, Hushållningssällskapet, Gotlands kommun, Riksantikvarieämbetet, Jordbruksverket och Länsstyrelsen. Bilderna är tagna av Länsmuseet på Gotland. 7
tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap
Landsbygdens ekonomibyggnader - hur tar vi tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-03-20 Landsbygdens ekonomibyggnader
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merBehövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer?
Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? Målen för kulturmiljöer Målen för det statliga kulturmiljöarbetet, särskilt delmålen: ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer
Läs mer.och kulturmiljövärdena bevaras och stärks
.och kulturmiljövärdena bevaras och stärks Regeringen har fastställt tolv preciseringar av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap: Kultur- och bebyggelsemiljöer i odlingslandskapet är bevarade och
Läs merÅr Dokument Digital Innehåll Aktualitet/ Användbarhet/ Behov Status
Kunskapsunderlag som ska användas vid planläggning för bedömning enligt PBL 2 kap och vid bygglovprövning för bedömning av lokalisering och utformning av ny bebyggelse PBL kap 3 kap 1 och vid komplettering
Läs merKulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020?
Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020? Ett rikt odlingslandskap Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig
Läs merVård av gotländska kulturmiljöer
ATT SÖKA STATLIGA BIDRAG FÖR Vård av gotländska kulturmiljöer På Gotland finns ett brett kulturellt arv att bevara, bruka och utveckla. Här finns till exempel kulturreservat, 60 områden utpekade som riksintressen
Läs merVästarvet Historien fortsätter hos oss.
Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och
Läs merBeskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp
Bilaga 2 Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp Partnerskapets syfte Syftet med samarbetet mellan Västarvet och Hushållningssällskapet är att främja tanken att kulturarvet
Läs mervastarvet.se KUNSKAP UPPLEVELSER UTVECKLING NATUR- OCH KULTURARV I VÄSTRA GÖTALAND VÄSTARVET
vastarvet.se KUNSKAP UPPLEVELSER UTVECKLING NATUR- OCH KULTURARV I VÄSTRA GÖTALAND VÄSTARVET Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och förståelse av samtiden.
Läs merREMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION
2018-10-04 1 (5) Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION ÅTGÄRDER FÖR ATT MOTVERKA NETTOFÖRLUSTER AV BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER,
Läs merLänsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie
Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald
Läs merVad är kulturarv och var finns informationen?
Vad är kulturarv och var finns informationen? Om Riksantikvarieämbetet En av Sveriges äldsta myndigheter, grundades 1630 Vi finns i Stockholm, Visby, Glimmingehus och Gamla Uppsala Omkring 220 anställda
Läs merBidrag till kulturmiljövård
Bidrag till kulturmiljövård Information om kulturmiljöbidrag i Skåne län Titel: Utgiven av: Copyright: Författare: Grafisk form: Upplaga: Beställningsadress: Bidrag till kulturmiljövård Länsstyrelsen Skåne
Läs merBerätta bredare INRIKTNINGSDOKUMENT FÖR BYGGNADSMINNEN. Berätta bredare Inriktningsdokument för byggnadsminnen 1
Berätta bredare INRIKTNINGSDOKUMENT FÖR BYGGNADSMINNEN Berätta bredare Inriktningsdokument för byggnadsminnen 1 Foto: Bengt A. Lundberg (1, 4, 8), Pål-Nils Nilsson (10), Rikard Sohlenius (11), Roger Blent
Läs merBiologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling
Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling Länsstyrelsernas konferens Kulturmiljö och vattenförvaltning i södra Sverige Micke Lehorst kulturmiljöstrateg, SHF:s kansli Sveriges
Läs merDialog om framtida miljöersättningar, 9 september
1(5) UNDERLAG Dnr 49-5199/11 2011-08-22 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har fått
Läs merKulturmiljö och vattenförvaltning, två projekt i södra Sverige.
Kulturmiljö och vattenförvaltning, två projekt i södra Sverige. Elva länsstyrelser i två vattendistrikt i samverkan 2010-2016 Östergötland, Jönköping, Kalmar, Gotland, Blekinge, Skåne, Kronoberg, Halland,
Läs merKoppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Läs merVÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP
Världsarvet Södra Öland VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP HANDLINGSPLAN 2015-2016 Foto: Mårten Svensson SÖDRA ÖLAND ODLINGLANDSKAP - ETT VÄRLDSARV! Ett världsarv är ett kultur- eller naturminne
Läs mer16 Natur- och kulturmiljövård
16 Natur- och kulturmiljövård Natur- och kulturmiljövård är i många fall nära förbundna med och beroende av varandra. Människans bruk av de nyttor som naturen förmedlar ska ske på ett sådant sätt att arters
Läs merEn svala gör ingen sommar
Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,
Läs merEtt rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Läs merMed miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Läs merNaturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion
Läs merVÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT
VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT »En klar majoritet tycker också att det är viktigt att bevara de kulturhistoriska karaktärsdragen och de är också beredda att betala mer för
Läs merPlanerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Läs merKulturhistoriskt värde
FOTON: PRIVAT ÄGO Kulturhistoriskt värde Stort eller litet av alla de slag Vi pratar ofta om kulturhistoriskt värde men vad betyder det egentligen? Det handlar inte om pengar eller marknadsvärde, utan
Läs merGenresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv
Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv
Läs merNaturvårdens intressen
Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för
Läs merDetta är Jordbruksverket
www.jordbruksverket.se Detta är Jordbruksverket Vi stärker den gröna sektorn för ett hållbart samhälle Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet på det jordbrukspolitiska området och ansvarar för
Läs merVägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet
Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet Workshop 18 oktober 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-30 1 Punkterna 10-15 Punkt 9 Verktygslåda
Läs merSlutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm
Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm Gruppdiskussioner instruktioner En sekreterare är utsedd för varje grupp. Varje grupp utser själv
Läs merLektionsupplägg: Tack för maten, naturen!
Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi
Läs merHållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Läs merRemissvar angående förslag till naturreservat för Kyrkhamn.
Kulturförvaltningen Stadsmuseet Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-08-13 Handläggare Klara Johansson Telefon: 08-50831732 Barbro Århem Telefon: 08-50831566 Till Kulturnämnden 2014-08-26 Nr 16 Remissvar angående
Läs merAnvisning till ansökan om bidrag till vård och förvaltning av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
1 (7) Anvisning till ansökan Sista ansökningsdag är den 1 september året före projektets genomförande. Många byggnader har ett kulturhistoriskt värde. Det kan bestå i t ex att det finns ursprungliga byggnadsdetaljer
Läs merOMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN BESKRIVNING Handlingar Till områdesbestämmelserna hör följande handlingar: Karta Områdesbestämmelser Denna beskrivning Områdesbestämmelsernas
Läs merRestaureringsrapport för bulhusflygel fastigheten Gotland, Lummelunda Nygranne 1:25
avdelningen för kulturmiljövård Länsstyrelsen Gotlands län Kulturmiljö visby 2007-12-13 dnr: AD2007-0392 handläggare: Pär Malmros Kopia till: Fastighetsägaren Länsmuseet på Gotland ATA Restaureringsrapport
Läs merStrategi för formellt skydd av skog i Gotlands län
www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar
Läs merFörslag till energiplan
Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
Läs merKulturmiljö i RÅU Coco Dedering, Länsstyrelsen i Kalmar län Carl Johan Sanglert, Länsstyrelsen i Jönköpings län RUS/Kulturmiljö
Kulturmiljö i RÅU 2018 Coco Dedering, Länsstyrelsen i Kalmar län Carl Johan Sanglert, Länsstyrelsen i Jönköpings län RUS/Kulturmiljö innan vi startar mötet: Mötet kommer att spelas in. Inspelningen kommer
Läs merOMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SLUNGSÅS I GNOSJÖ KOMMUN
1(12) Miljö- och byggkontoret OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SLUNGSÅS I GNOSJÖ KOMMUN BESKRIVNING Upprättad 2002-10-22 Reviderad 2003-06-06 Antagen 2004-04-29 Laga kraft 2004-05-28 2(12) HANDLINGAR Till områdesbestämmelserna
Läs merÄlvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson
Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer
Läs merSICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken
1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE 2015-07-15 B 2015-000987 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden
Läs merAxel 1. Måluppfyllelse och budgetutnyttjande 2008 i relation till mål och budget för programperioden
Axel 1 Måluppfyllelse och budgetutnyttjande 2008 i relation till mål och budget för programperioden 5 45% 4 35% Måluppfyllelse 2007 Måluppfyllelse 2008 Måluppfyllelse ackumulerat 3 25% Målvärde 2008 28,6%
Läs merKommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008
Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets
Läs merKommittédirektiv. Översyn av lagstiftning och nationella mål på kulturmiljöområdet. Dir. 2011:17. Beslut vid regeringssammanträde den 3 mars 2011
Kommittédirektiv Översyn av lagstiftning och nationella mål på kulturmiljöområdet Dir. 2011:17 Beslut vid regeringssammanträde den 3 mars 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över lagstiftningen
Läs merMiljömålsrådets åtgärdslistor: Jordbruksverkets myndighetsegna åtgärdslista
1 dnr 4.1.18-1389/16 Miljömålsrådets åtgärdslistor: Jordbruksverkets myndighetsegna åtgärdslista Nedanstående åtgärder är de som Jordbruksverket kommer att arbeta med under kommande år. Åtgärd gemensam
Läs merPolicy för Algutsboda Hembygdsförening
Policy för Algutsboda Hembygdsförening Inledning Algutsboda hembygdsförening har ca 550 medlemmar. Föreningen startade 1926 i Överäng i närheten av Bodaskog. År 1930 flyttade föreningen in i Persmo gamla
Läs merOMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE Leksands kommun, Dalarnas län Antagen av KF 2002-11-20, 27 Laga kraft 2002-12-27-1 - BAKGRUND I och med att Plan- och bygglagen (PBL) trädde i kraft den 1 juli 1987 infördes
Läs merGruppdiskussion Kompetensutveckling
Gruppdiskussion Kompetensutveckling Åkermark/Åkermarkslandskap Kopiera biologisk mångfald till Greppa (egen modul). Kopiera biologisk mångfald till behörighetskurs för användning av bekämpningsmedel. Ta
Läs merDialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs
Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning
Läs merPLANBESKRIVNING. Stadsarkitektkontoret SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE
Stadsarkitektkontoret 2014-04-23 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE Områdesbestämmelser och upphävande av detaljplan för Munsö gamla skola (Munsö Prästgård 1:2) på Munsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr 2012.27.214
Läs merFÖRSTUDIE - SAMLAD FASTIGHETSSPECIFIK INFORMATION
FÖRSTUDIE - SAMLAD FASTIGHETSSPECIFIK INFORMATION Ett samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Jönköping, Kronoberg och Kalmar län samt Skogsstyrelsen Genomförs i samarbete med Lantmäteriet, Jordbruksverket,
Läs mer(8) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Inrättande av byggnadsminnen (3 kap 1 )
2014-01-01 1 (8) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen Byggnadsminnen Inrättande av byggnadsminnen (3 kap 1 ) 2014-01-01 2 (8) Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm www.raa.se 2014-01-01
Läs merÖrnanäs. Skånes första kulturreservat
Örnanäs Skånes första kulturreservat Om kulturreservatet Örnanäs Läge: Osby kommun, ca 9 kilometer nordost om Sibbhult och 9 kilometer söder om Lönsboda. Se karta. Yta: 70 hektar land Länsstyrelsen är
Läs merPlanbeskrivning Utställningshandling april 2011
SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Bashir Hajo Planarkitekt Tel: 0278 251 18 E-post: bashir.hajo@bollnas.se Planbeskrivning Utställningshandling april 2011 Bollnäs kommun, Gävleborgs län Dnr:10-6927 Samråd: 7 mars
Läs merYttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö
YTTRANDE Datum 2016-02-29 Diarienummer 430-3676-15 1(5) Johan Gråberg Enheten för samhälle och kulturmiljö 010-2239227 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö
Läs merNominering - Årets Miljösatsning Med checklista
Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Natur- och kulturvårdare Sonny Pettersson Sund, Kavarö Söderön
Läs merINLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8
INNEHÅLL INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8 DEL 1 HISTORISK UTVECKLING Naturgeografiska förutsättningar.. 11 Inlandsisen formade landskapet 13 FÖRHISTORISK
Läs merUppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Läs merRegeringen. Av strategierna ska framgå: vilka ansvarsområden och operativa frågor inom myndigheten som berörs. Regeringsbeslut 1:10
Regeringen Regeringsbeslut 1:10 2017-06-22 Ku2017/01563/KL Kulturdepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag till Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Boverket, Statens jordbruksverk,
Läs merHanteringsordning för stadens synnerligen värdefulla byggnader. Genomförandebeslut
Sida 1 (5) 2014-03-18 Handläggare Fastighetskontoret Pontus Werlinder Utvecklingsavdelningen Telefon: 08-508 27 059 pontus.werlinder@stockholm.se Handläggare Ann-Charlotte Backlund Stadsmuseet Telefon:
Läs merMaskinladan på Himmelsberga Långlöt sn, Borgholm kn, Öland
Maskinladan på Himmelsberga Långlöt sn, Borgholm kn, Öland A N T I K VA R I S K M E D V E R K A N V I D O M L Ä G G N I N G AV VA S S TA K A N T I K VA R I S K R A P P O R T 2 0 1 7 : 0 0 1 Katja Meissner
Läs merSkydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden
Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Historik Nationella och internationella mål Skyddsformer Hur går arbetet och vad behöver förbättras? Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Sjöar
Läs merMILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Läs merBeslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2, Söderala socken, Söderhamns kommun
BESLUT 1 (2) 2008-05-12 Dnr 432-11184-06 delgivningskvitto Kulturmiljöenheten Ingela Broström Tel: 026-1712 64 ingela.brostrom@x.lst.se Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2,
Läs merStatligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Mölndals Stad
BESLUT 1(3) Naturvårdsenheten 0501-60 53 32 Mölndals Stad Miljö- och hälskoskyddskontoret Lars-Erik Jevås 431 82 MÖLNDAL Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Mölndals Stad BESLUT Beviljade projekt
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]
Läs merÅtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram
Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *
Läs merAntikvariskt utlåtande- konsekvensbeskrivning. Pm i samband med ny detaljplan, granskningsskedet Näs by Grödinge, Botkyrka kommun
1 [5] Referens Åsa Anderljung Mottagare Antikvariskt utlåtande- konsekvensbeskrivning Pm i samband med ny detaljplan, granskningsskedet Näs by Grödinge, Botkyrka kommun Bakgrund Näs by är en kulturmiljö
Läs merJordbruksverkets Miljömålsseminarium
Jordbruksverkets Miljömålsseminarium Stockholm, 20-21 november 2018 Temat för årets konferens är Maten och mångfalden. Varmt välkomna till dessa två dagar, med föreläsningar, diskussioner och inspiration.
Läs merRUNNAMÅLA Förslag: Klass 3
RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn
Läs merEuropeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet
Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Uppdaterad: 2007-11-12 2003-06-13 Europeiska landskapskonventionen (ELC) Europarådet Färdig för undertecknande år 2000 Syfte att
Läs merRemissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004
Gotlands Ornitologiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn 0498-24 42 63 gof@blacku.se Stadsarkitektkontoret Gotlands Kommun 621 81 Visby Remissvar Bygg Gotland förslag till
Läs merAnsökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) år 2015
1 (5) Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 2014-10-27 Dnr SBN 2014-487 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Gunnar Ölfvingsson Samhällsbyggnadsnämnden Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt
Läs merRiksantikvarieämbetet utvecklar. Kulturmiljövårdens riksintressen i allas intresse
Riksantikvarieämbetet utvecklar Kulturmiljövårdens riksintressen i allas intresse 1 Förord Kulturmiljövårdens riksintressen i allas intresse är utgiven av Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm
Läs merUpprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR
Områdesbestämmelserna är antagna av miljö och stadsbyggnadsnämnden DR 105 den 18 maj 2006 170. Detta beslut vann laga kraft den 15 juni 2006. UDDEVALLA KOMMUN MILJÖ OCH STADSBYGGNAD ANTAGANDEHANDLING Områdesbestämmelser
Läs merTILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden
TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden 2 Foto omslag: Smålandsbilder Foto: Catharina Hellström Engström LANDSKAPSPERSPEKTIV en väg till samverkan Vi har alla ett
Läs merEn strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald
En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald Johan Wallander Lisa Karlsson Miljöanalysenheten, Jordbruksverket Vi ska prata om: Varför det behövs en strategi Hur vi har gått till
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merByggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län
1(5) Raoul Hjärtström Direkt: 010-224 84 67 raoul.hjartstrom@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Tysslinge församling Skolgatan 12 719 30 Vintrosa För kännedom till: Riksantikvarieämbetet Lantmäterimyndigheten
Läs merBeslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet
Läs merRegionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-04-05 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
Läs merHållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. - en handlingsplan i korthet
Hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat - en handlingsplan i korthet Ett klimatanpassat markbyggande Klimatförändringen förväntas få allvarliga konsekvenser för stora delar av bebyggelsen och infrastrukturen.
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2004:606 Utkom från trycket den 22 juni 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om miljöbalken dels
Läs merLEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.
MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet
Läs merPengar riktade till traditionell småskalig matkultur en uppföljning inom landsbygdsprogrammet
Pengar riktade till traditionell småskalig matkultur en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 fram till och med den 30 oktober 2018 Uppföljningen
Läs mer(6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Taxeringsregler, försäkring och bidrag
2014-01-01 1 (6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen Byggnadsminnen Taxeringsregler, försäkring och bidrag 2014-01-01 2 (6) Riksantikvarieämbetet Box 5405 11484 Stockholm www.raa.se 2014-01-01
Läs merSärskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun
Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun Antagandehandling 2018-09-24 Innehållsförteckning 1. Vad är en särskild sammanställning enligt 6.16 miljöbalken...
Läs merSammanställning rådgivare/handläggare
Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63
Läs merKulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska
Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska Kulturmiljö en miljö som är präglad av människors verksamhet - ibland över mycket lång tid Sven Göthe Kulturmiljö i kultur- och
Läs merRyggning av stråtak samt återskapande av mellanvägg ANTIKVARISK MEDVERKAN VID BIDRAGSBERÄTTIGADE ARBETEN SAMT ÄNDRING AV BYGGNADSMINNE
Långanskogen Ryggning av stråtak samt återskapande av mellanvägg Britt-Marie Lennartsson ANTIKVARISK MEDVERKAN VID BIDRAGSBERÄTTIGADE ARBETEN SAMT ÄNDRING AV BYGGNADSMINNE Långanskogen, Ästad 1:17, Sibbarps
Läs merRiksantikvarieämbetets strategiska plan
Riksantikvarieämbetets strategiska plan 2017 2019 Inledning Detta är Riksantikvarieämbetets strategiska plan. Den beskriver inte allt vi ska göra. Den pekar ut riktningen för vårt interna planeringsarbete
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen i Västmanlands län Samrådssvar dnr: 537-5058-14 Vattenmyndighetens kansli 721 86 Västerås Yttrande över förslag till förvaltningsplan,
Läs merVägledning Antikvarisk medverkan
Vägledning Antikvarisk medverkan Vägledning avseende antikvarisk medverkan vid tillämpningen av 3 kap. 14 och 4 kap. 3, 9 och 13 lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. samt 5 och 17 förordningen (1993:379)
Läs merAvvägningen mellan livsmedelsproduktion och vattenmiljö
Avvägningen mellan livsmedelsproduktion och vattenmiljö Josefin Walldén, HAV Marcus Lundmark, Jordbruksverket Vad är det som är viktigast? Vad önskar vattenmyndigheterna? Jordbruksverket behöver ta fram
Läs merKulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla
Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun Runnamåla Läsanvisning för områdesbeskrivning i kulturmiljöprogram Emmaboda kommuns reviderade kulturmiljöprogram färdigställdes 2016 och består av 65 områdesbeskrivningar,
Läs mer