Utbildningsinspektion i Kristinehamns kommun

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket 2006:111 Utbildningsinspektion i Kristinehamns kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter

2 Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Djurgårdsskolan F 6 Djurgårdsskolan 7 9 Hacklehemsskolan Jakobsbergsskolan, Gustavsbergsskolan Stenstalidskolan 7 9 Strandskolan, Ölmeskolan Södermalmsskolan F 6 Södermalmsskolan 7 9 Södra rektorsområdet Björneborgs skola Bäckhammars skola Grunnebackaskolan Kärrs skola Gymnasieskolan

3 Beslut Kristinehamns kommun Kungsgatan Kristinehamn (6) Dnr :3225 Genomförd utbildningsinspektion i Kristinehamns kommun Skolverket har genomfört inspektion i Kristinehamns kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden 21 mars till och med den 18 maj Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden; verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats ( Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskoleverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rapporter om varje kommunal skola eller rektorsområde i kommunen. Detta beslut redovisar brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden) samt kommunövergripande områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden). I skolrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende kvaliteten på skolnivå där kommunen i det fortsatta kvalitetsarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av skolorna kommer till stånd. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. den 14 februari 2007 skall Kristinehamns kommun redovisa till Skolverket, enheten i Göteborg, vilka åtgärder som vidtagits mot brister på skol- och verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs. Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå.

4 Beslut (6) Dnr :3225 Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Skolverket bedömer att kommunens uppföljning och utvärderings av verksamheterna bör utvecklas. När det gäller resultaten i sär-, grund- och gymnasieskolan bör kommunen fördjupa analysen av dessa så att fler ämnen än svenska, engelska och matematik redovisas. Inspektörerna bedömer att skolan bör se över sina rutiner för kvalitetssäkring av bedömning och betygsättning. Vuxenutbildningens redovisning bör kompletteras med en sammanställning av resultaten från de nationella proven. Skolverket bedömer också att skolans resultat när det gäller mål som gäller elevernas generella kunskapsutveckling är svåra att bedöma då det saknas en bild av vilka resultat som nåtts till följd av skolans arbete med exempelvis normer och värden eller skolans arbete med strävansmålen. Vid inspektionen kan inte inspektörerna se att målen är tydliggjorda i det dagliga arbetet och att eleverna ges möjlighet att utvärdera och reflektera över sitt lärande. För att eleverna skall ha en möjlighet att ha inflytande och kunna ta ansvar för det egna lärandet behöver de bättre än idag ha kunskaper om skolans mål. Skolverket bedömer att elevernas medvetenhet om målen bör bli bättre samt att elevernas möjligheter till inflytande behöver öka. Skolverket bedömer att det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan den politiska nivån och förvaltningsnivån och det finns en klar ansvarsfördelning mellan beslutsfattarna på den centrala kommunala nivån och verksamhetsnivån. Inspektörerna bedömer att rektorer och förskolechefer är väl förtrogna med verksamheten och utövar ett tydligt pedagogiskt ledarskap. Skolverkets bedömning är att kommunen kan utveckla samverkan vid övergångar och inskolning. Studiehandledning på modersmålet erbjud inte alls. Kommunens system för kvalitetsarbete fungerar bra även om det i finns några skolor där inspektörerna bedömer att kvalitetsarbete inte kan ses som tillfredsställande. Skolorna behöver också analysera arbetsmetoderna utifrån elevernas resultat och fortsätta de pedagogiska diskussionerna om arbetssätt och arbetsformer. Ett samlat perspektiv på elevernas kunskapsutveckling behöver utvecklas i samverkan mellan kommunens skolor. Skolverkets bedömning är att grundskolorna och gymnasieskolan behöver utveckla sina rutiner för att säkerställa en rättvis och likvärdig betygssättning. Inspektionen visar att barn, ungdomar och vuxenstuderande i Kristinehamns kommun har tillgång till omsorg och utbildning med vissa undantag. Modersmålsundervisningen är inte så omfattande som det borde vara. Vid några av skolorna genomförs inte Elevens val och vid andra har eleverna ett mycket begränsat val. Möjligheten att använda datorn som pedagogiskt hjälpmedel i grundskolan bör förbättras.

5 Beslut (6) Dnr :3225 Den information som kommunen ger är god förutom att de enskilda skolornas webb-platser ger begränsad information om verksamheten. Skolverket bedömer att kommunens ansträngningar för att rekrytera personal med pedagogisk högskoleutbildning är lovvärd. För att behålla en god kvalitet inom verksamheterna bör kommunen fortsätta sina ansträngningar att rekrytera personal med adekvat utbildning. I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas. Vidare bedömer Skolverket att följande övergripande områden är i behov av förbättringsinsatser. - Kommunens uppföljning och utvärdering av samtliga skolformers verksamheter och resultat samt elevernas kunskapsutveckling bör bli bättre. Det gäller även elevernas generella kunskapsutveckling, då det saknas en bild av vilka resultat som nåtts till följd av skolans arbete med exempelvis normer och värden eller skolans arbete med strävansmålen. - Elevernas medvetenhet om målen bör bli bättre och elevernas möjligheter till inflytande behöver öka. - Ett samlat perspektiv på elevernas kunskapsutveckling bör utvecklas i samverkan mellan kommunens skolor. - Samarbetet mellan förskolan, förskoleklassen och grundskolan och mellan grundskolorna bör förbättras. - Skolorna behöver analysera arbetsmetoderna utifrån elevernas resultat och fortsätta de pedagogiska diskussionerna om arbetssätt och arbetsformer. - Grundskolorna och gymnasieskolan behöver utveckla sina rutiner för att säkerställa en rättvis och likvärdig betygssättning. - Kommunen måste se till att skolorna utreder behovet av studiehandledning på modersmålet samt ger studiehandledning till de elever som har behov. - Kommunen bör se över rutinerna för modersmålsundervisningen så att alla elever som är berättigade till och önskar det får det. - Möjligheten att använda datorn som pedagogiskt hjälpmedel i grundskolan bör förbättras. - Kommunen bör fortsätta sina ansträngningar att rekrytera personal med adekvat utbildning.

6 Beslut (6) Dnr :3225 På Skolverkets vägnar Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef Kjell Ahlgren Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också undervisningsråden Tomas Erlandsson, Elisabeth Fogelberg samt juristen Ulrika Lindmark deltagit. Bilaga Förteckning över skolor där Skolverket kräver åtgärder. Kopia Enligt fastställd sändlista

7 Bilaga Förteckning 5 (6) Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgärdas Djurgårdsskolan F 6 - Skolan erbjuder inte elevens val (2 kap grundskoleförordningen samt bilaga 3 till skollagen). Djurgårdsskolan Skolan upprättar inte åtgärdsprogram till alla elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp saknas (5 kap. 5 grundskoleförordningen). Hacklehemsskolan F 6 - Skolan erbjuder inte elevens val (2 kap grundskoleförordningen samt bilaga 3 till skollagen). Stenstalidsskolan F 6 - Beslut om elevs placering i särskild undervisningsgrupp saknas för många elever (5 kap. 5 grundskoleförordningen). Strandskolan F 5 Ölmeskolan F 6 - En kvalitetsredovisning för respektive saknas (1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Skolorna erbjuder inte elevens val (2 kap grundskoleförordningen). Södermalmsskolan Beslut om elevs placering i särskild undervisningsgrupp saknas för många elever (5 kap. 5 grundskoleförordningen). Södra rektorsområdet - Skolorna saknar egna kvalitetsredovisningar (1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). - Alla elever erbjuds inte elevens val i enlighet med författningarna (2 kap grundskoleförordningen).

8 Bilaga 6 (6) Gymnasiet - Elever som behöver stöd ges inte alltid det och åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever i behov av särskilt stöd (8 kap. 1, 1 a gymnasieförordningen). - Betyg sätts inte alltid i anslutning till avslutad kurs (7 kap. 1 gymnasieförordningen). - Det finns lokala kurser i gymnasieskolan vars innehåll redan tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan och betygskriterier för lokala kurser är inte alltid utformade på ett korrekt sätt (1 kap. 6, 2 kap. 14 och 7 kap. 4 gymnasieförordningen).

9 Utbildningsinspektion i Kristinehamns kommun Dnr :3225 Utbildningsinspektion i Kristinehamns kommun Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionstillfället...2 Sammanfattande bedömning...3 Bedömning av resultaten...4 Bedömning av verksamheten...9 Bedömning av förutsättningarna för utbildningen...15 Inledning Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning i Kristinehamns kommun. Skolverket sände den 11 november 2005 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 21 mars - 18 maj De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport och rapporter från skolorna. Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen och riktlinjerna i läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Närmare information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i den sammanfattande bedömningen i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut enligt separat skrivelse till huvudmannen för skolorna. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmannen och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat utgör underlag. I Kristinehamns kommun genomfördes intervjuer med representanter för skolnämnden och förvaltningstjänstemän. På sko- 1

10 lorna har intervjuer genomförts med representanter för elever, lärare och personal. Dessutom har samtliga ledare i skola och barnomsorg intervjuats. Vid ett gemensamt föräldramöte intervjuades föräldrar från samtliga skolor samt ett flertal förskolor. Skolbarnsomsorgen besöktes i samband med skolbesöken där det var möjligt men förskolor besöktes inte. Underlag från inspektioner i de kommunala skolorna redovisas i separata skolrapporter. Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionstillfället Kristinehamns kommun Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet 827 Skolbarnsomsorg 737 Förskoleklass 228 Grundskola 2680 Obligatoriska särskolan 35 Gymnasieskola 845 Gymnasiesärskola 10 Kommunal vuxenutbildning, komvux 305 Vuxenutbildning för utvecklingsstörde, särvux 18 Svenskundervisning för invandrare, sfi 90 Kristinehamn kommun ligger i södra Värmland och har ca invånare. I kommunen finns ett varierat näringsliv med små och medelstora företag. Det finns högteknologiska företag men det finns också ett mångårigt kunnande inom stål- och metallindustri. Handeln och tjänstesektorn är ett område som utvecklats starkt under de senaste åren. Antalet butiker har ökat och utbudet breddats. Det gäller både dagligvaru- och sällanköpshandeln. Grundskoleverksamheten är organiserad i tre geografiska områden; Centrala skolområdet, Norra skolområdet, Västra skolområdet och omfattar ca förskolebarn och grundskoleelever. Förskoleklasser och fritidshem finns i anslutning till grundskolan och är organiserade inom respektive skolområde, totalt finns det 14 grundskolor. Förskoleverksamheten består av 17 kommunala förskolor, tre föreningsdrivna, två föräldrakooperativa förskolor och en personalkooperativ förskola samt tjugofem dagbarnvårdare/familjedaghem. Utbildningen vid gymnasieskolan omfattar tio nationella program, individuellt program samt ett specialutformat program på gymnasiesärskolan. De nationella programmen är: Estetiska programmet (ES) Fordonsprogrammet (FP), Handels- och administrationsprogrammet (HP), Hantverksprogrammet (HV), Hotell- och restaurangprogrammet (HR), Industriprogrammet (IP), Naturvetenskapliga programmet (NV), Omvårdnadsprogrammet (OP) Samhällsvetenskapliga programmet (SP) och Teknikprogrammet (TE). Skolan går under namnet Gymnasieskolan i Kristinehamn och har sin verksamhet vid Brogårdsgymnasiet och Presterudsgymnasiet. Vuxenutbildningen omfattar grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, svenska för invandrare (sfi) och vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux). 2

11 Dessutom finns kvalificerad yrkesutbildning (KY), högskoleutbildning på distans och uppdragsutbildningar vilka inte omfattas av utbildninsinspektionen. Totalt arbetar ca 900 personer inom skolverksamheten. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen och övriga skolförfattningar. Inspektionen riktas mot resultaten, kvaliteten i verksamheten och några av förutsättningarna för lärandet. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat inom vilka områden i verksamheten som kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten. Vidare redovisas i beslutet sådana allvarliga brister i verksamheten som kommunen snarast måste åtgärda. I skolrapporterna framförs ytterligare brister i verksamheterna samt påpekanden och rekommendationer avseende kvaliteten. Kommunens uppföljning och utvärderings av verksamheterna bör dock utvecklas. När det gäller resultaten i sär-, grund- och gymnasieskolan bör kommunen fördjupa analysen av dessa så att fler ämnen än svenska, engelska och matematik redovisas. Skolverket bedömer att skolan bör se över sina rutiner för kvalitetssäkring av bedömning och betygsättning. Vuxenutbildningens redovisning bör kompletteras med en sammanställning av resultaten från de nationella proven. Skolverket bedömer också att skolans resultat när det gäller mål som gäller elevernas generella kunskapsutveckling är svåra att bedöma då det saknas en bild av vilka resultat som nåtts till följd av skolans arbete med exempelvis normer och värden eller skolans arbete med strävansmålen. Vid inspektionen kan inte inspektörerna se att målen är tydliggjorda i det dagliga arbetet och att eleverna ges möjlighet att utvärdera och reflektera över sitt lärande. För att eleverna skall ha en möjlighet att ha inflytande och kunna ta ansvar för det egna lärandet behöver de bättre än idag ha kunskaper om skolans mål. Skolverket bedömer att elevernas medvetenhet om målen bör bli bättre samt att elevernas möjligheter till inflytande behöver öka. Skolverket bedömer att det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan den politiska nivån och förvaltningsnivån och det finns en klar ansvarsfördelning mellan beslutsfattarna på den centrala kommunala nivån och verksamhetsnivån. Inspektörerna bedömer att rektorer och förskolechefer är väl förtrogna med verksamheten och utövar ett tydligt pedagogiskt ledarskap. Skolverkets bedömning är att kommunen kan utveckla samverkan vid övergångar och inskolning. Studiehandledning på modersmålet erbjud inte alls. Kommunens system för kvalitetsarbete fungerar bra även om det i finns några skolor där inspektörerna bedömer att kvalitetsarbete inte kan ses som tillfredsställande. Skolorna behöver också analysera arbetsmetoderna utifrån elevernas resultat och fortsätta de pedagogiska diskussionerna om arbetssätt och arbetsformer. Ett samlat perspektiv på elevernas kunskapsutveckling behöver utvecklas i samverkan mellan kommunens skolor. Inspektörernas bedömning är att grund- 3

12 skolorna och gymnasieskolan behöver utveckla sina rutiner för att säkerställa en rättvis och likvärdig betygssättning. Inspektionen visar att barn, ungdomar och vuxenstuderande i Kristinehamns kommun har tillgång till omsorg och utbildning med vissa undantag. Modersmålsundervisningen är inte så omfattande som det borde vara. Vid några av skolorna genomförs inte Elevens val och vid andra har eleverna ett mycket begränsat val. Möjligheten att använda datorn som pedagogiskt hjälpmedel i grundskolan bör förbättras. Den information som kommunen ger är god förutom att de enskilda skolornas webb-platser ger begränsad information om verksamheten. Skolverket bedömer att kommunens ansträngningar för att rekrytera personal med pedagogisk högskoleutbildning är lovvärd. För att behålla en god kvalitet inom verksamheterna bör kommunen fortsätta sina ansträngningar att rekrytera personal med adekvat utbildning. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet, särskilt angivna i läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94). Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskolan har läroplanen för förskolan, kommunens skolplan och kvalitetsredovisningarna som utgångspunkt för det pedagogiska arbetet. Arbetssätt väljs utifrån barnens utveckling, intressen och behov. Inspektörernas bedömning efter att ha intervjuat personal, ledning och föräldrarepresentanter är att verksamheten, genom att främja leken, kreativiteten och ett lustfyllt lärande, stimulerar en allsidig utveckling hos barnen samt ger barnen förutsättningar att utveckla förståelse för samhällets gemensamma värderingar. Personalen kan ge flera exempel på hur de arbetar med att utveckla barnens förmågor inom flera områden som natur, miljö, skapande osv. Barn- och ungdomsutbildning Inspektionen visar att verksamheten i förskoleklasserna i de flesta fall bedrivs på ett sådant sätt att den utgör grund för fortsatt utbildning. Däremot finns det väldigt lite dokumenterat kring förskoleklassernas verksamhet. I de enskilda skolornas kvalitetsredovisningar eller kommunens kvalitetsredovisning nämns inte förskoleklassernas verksamhet. Kommunens uppföljning och utvärdering av hur förskoleklassens uppdrag utförs i förhållande till nationella bestämmelser bör förbättras. Skolorna genomför de nationella ämnesproven i årskurs 5. Analysen av resultaten på de nationella proven ligger till grund för de åtgärder som planeras. Analysen visar att nästan alla elever har når målen i år 5 med något undantag för någon skola. Analysen visar också fördelningen mellan de som ännu inte nått målen, dvs. hur många som klarat alla delprov utom ett osv. 4

13 Enligt skolförvaltningen används de nationella ämnesproven i årskurs 9 till att bedöma elevernas kunskapsutveckling och som stöd vid betygssättning. Tabell 1. Resultatmått för elever i årskurs 9. Kristinehamn Riket Meritvärde 1 204,9 209,9 206,9 206,3 Andel med fullständigt slutbetyg (%) 77,5 79,4 75,9 75,5 Andel behöriga till nationellt program (%) Källa: Skolverkets officiella statistik 90,6 90,2 89,6 89,2 Tabellen visar att resultaten i grundskolans årskurs 9 utvecklats positivt. Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 vårterminen 2005 är högre än riksgenomsnitt. Vid en jämförelse i Skolverkets analysredskap SALSA 2, uppvisar Södermalmskolan ett resultat i nivå med, Stenstalidskolan något högre än och Djurgårdsskolan högre än det modellberäknade. När de enskilda skolornas resultat redovisas över tid och jämförs med varandra framträder en mycket splittrad bild. Resultaten varierar stort mellan år och skolor se tabellerna 2, 3 och 4. Tabell 2. Andel elever som nått målen i alla ämnen Djurgårdsskolan Södermalmsskolan Stenstalidsskolan Riket 1 Meritvärdet räknas fram genom att bokstavsbetygen översätts till siffror där MVG ger 20, VG 15 och G 10. Därefter räknas de 16 bästa betygen samman och ger det så kallade meritvärdet. En elev som har minst 16 betyg kan alltså ha högst 320 och minst 160 poäng i meritvärde. 2 Det modellberäknade värdet i SALSA tar hänsyn till olika bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelning pojkar/flickor i kommuner och skolor 5

14 Tabell: 3. Genomsnittligt meritvärde Djurgårdsskolan Södermalmsskolan Stenstalidsskolan Riket Tabell 4. Andel behöriga till nationellt program Djurgårdsskolan Södermalmsskolan Stenstalidsskolan Riket Värdet 1 motsvarar år 2001, värde 2 motsvarar 2002 osv. Källa. Skolverkets officiella statistik Skillnader mellan skolornas resultat åren ger ingen entydig bild av skolornas utveckling. Diagrammen ovan visar på skillnader mellan skolorna, som är så stora att de bör ligga till grund för en djupare analys av verksamheterna. En analys som även bör användas vid diskussion om betyg, bedömning och betygssättning samt ligga till grund för relevanta åtgärder. I kvalitetsredovisningen redogörs för resultat och åtgärder för en ökad måluppfyllelse. Utöver de resultat som de nationella proven i år 5 visar finns ingen samlad bild av måluppfyllelsen i övriga ämnen. Kommunen saknar en tydlig systematisk uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i övriga ämnen vilket gör det svårt att bedöma måluppfyllelsen. De nationella ämnesproven skall användas för att bedöma elevernas kunskapsutveckling och som stöd för betygssättningen. I kommunens kvalitetsredovisning redovisas inte resultaten av de nationella proven och de jämförs därmed inte med slutbetygen. Skolornas kvalitetsredovisningar visar dock att resultaten på proven i varierande grad korrelerar med de sedan satta betygen. Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla över sina rutiner för kvalitetssäkring av bedömning och betygsättning. Flickorna i grundskolan har genomsnittligt högre meritvärde än pojkarna men skillnaden är inte anmärkningsvärt stor jämfört med riket i övrigt. Kommunen har analyserat resultaten av slutbetygen och valt att jämföra sig med medelstora städer. 6

15 Tabell 5. Meritvärde för flickor och pojkar. Flickor Pojkar Kristinehamn 215,3 193,7 Medelstora städer 215,7 193,7 Riket 217,3 195,8 I kommunens kvalitetsredovisning konstaterar kommunen att fördjupade analyser och ett fortsatt arbete för en ökad måluppfyllelse behövs. Obligatoriska särskolan har särskolans kursplaner som utgångspunkt för det pedagogiska arbetet. De elever som når uppsatta mål och om de vill ha det får betyg. Rektor för särskolan menar att de individuella utvecklingsplanerna används för att följa elevernas kunskapsutveckling. Eftersom antalet elever är begränsat menar rektorn för särskolan att de, trots att ingen systematisk sammanställning är gjord, har en bra kunskap om elevernas utveckling. Sammantaget finns det behov av en mera övergripande sammanställning av resultat samt en analys som ligger till grund för adekvata åtgärder. Tabell 6. Sammanställning av resultat för gymnasieskolan i Kristinehamn läsåren 2004 och Gymnasieskolan i Kristinehamn Riket Behörighet till universitet och högskola (%) Elever som avslutar sin utbildning inom 4 år (%) (exkl. IV) 94, ,4 88,9 73,5 75,5 80,9 81,7 Genomsnittlig betygspoäng 3 13,8 13,9 14, I gymnasieskolan avslutar 75,5 procent av eleverna utbildningen inom 4 år vilket är lägre än riksgenomsnittet. Positiva resultat har ES, NV och SP. Däremot får endast drygt hälften av eleverna på FP, IP och OP slutbetyg. Inspektörerna bedömer att skolan bör arbeta för att generellt öka måluppfyllelsen bland eleverna. Hela 38,5 procent (riksgenomsnitt 23,2 procent) av avgångseleverna har utökat program. Särskilt utmärkande är andelen på HV, IP och OP. Inspektörerna ser i detta sammanhang en svag koppling till kraven på att ett utökat program skall beviljas utifrån den enskilde elevens önskemål och förutsättningar. Vid intervjuerna framkommer en bild av att det handlar mer om lärarnas ambitioner och möjligtvis rädsla att släppa eleverna för tidigt. En minskning av antalet elever med utökat program har skett och skolledningen tillämpar nu en mera restriktiv hållning till att bevilja utökat program. Få elever vid skolan har reducerat program. 3 Alla betygssatta kurser medräknade, där kursens poäng multipliceras med vikt för betyget (IG=0, G=10, VG=15, MVG=20) samt dividerats med poängsumman för respektive nationellt program. 7

16 Personalen på de olika grundskolorna kan visa exempel på att eleverna utvecklat sina förmågor att exempelvis samarbeta och ta ansvar men detta finns inte dokumenterat och diskuteras inte i termer av resultat. Enligt personalen kommer arbetet med individuella utvecklingsplaner medföra att diskussionen kring resultat blir tydligare. Ännu är inte de individuella utvecklingsplanerna kända av eleverna. Dokumentation av elevernas kunskapsutveckling är ett viktigt redskap för att kunna följa elevernas kunskapsutveckling och för att kunna bedöma när stödinsatser behöver sättas in. Dokumentationen är också en viktig förutsättning för den information som skall ges under utvecklingssamtalet. Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan för varje enskild elev vid utvecklingssamtalet. Planen skall vara ett framåtsyftande måldokument där viktiga utvecklingsområden lyfts fram. Inspektörerna vill framhålla vikten av att kommunen intensifierar sitt arbete med att upprätta dessa planer för varje elev i den obligatoriska skolan. Utifrån de klassrumsobservationer och intervjuer inspektörerna gjort är intrycket att eleverna på grundskolan endast i liten omfattning är medvetna om målen i läroplanen och de nationella kursplanerna. Eleverna kan i allmänhet inte referera till att det finns särskilda kunskapsmål att uppnå i olika ämnen eller att de skall utveckla olika kompetenser som exempelvis att kunna argumentera och reflektera över något de lärt sig. Vid inspektionen kan inte inspektörerna se att målen är tydliggjorda i det dagliga arbetet och att eleverna ges möjlighet att utvärdera och reflektera över sitt lärande. Inspektörerna bedömer att elevernas medvetenhet om målen bör bli bättre. Eleverna på gymnasieskolan känner i varierande utsträckning till målen för de program de studerar på. Inspektionen av gymnasieskolan och grundskolan visar att elevernas möjligheter till inflytande behöver öka. För att eleverna skall ha en möjlighet att ha inflytande och kunna ta ansvar för det egna lärandet behöver de bättre än idag ha kunskaper om skolans mål. Att ha kännedom om de nationella målen är, enligt inspektörerna, en förutsättning för att kunna vara delaktig och kunna påverka sin utbildning. Däremot har arbetet med elevråd och andra råd på flera skolor gett resultat för elevernas möjlighet att påverka sin arbetsmiljö. Inom gymnasiet behöver dock elevinflytandet i skolgemensamma frågor öka. Vid inspektionstillfället råder det, i allmänhet, en god och trygg stämning samt ett öppet bemötande elever emellan och mellan elever och personal. På några av skolorna är situationen annorlunda. Tonen mellan eleverna var stundtals hård. Personalen är medveten om situationen och har satt in olika åtgärder. Dessa skolor måste dock intensifiera sina insatser för att skapa en gemensam värdegrund för eleverna så att ingen elev blir kränkt. Eleverna anser dock att skolorna är trygga och att de incidenter som ändå händer tas omhand på ett bra sätt av de vuxna på skolan. Från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Den nya lagens (SFS 2006:67) ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola och förskola. I planen skall planerade åtgärder redovisas. Planen skall följas upp varje år. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta 8

17 åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling. En del elever på gymnasieskolan visar ett ointresse för utbildningen och enligt intervjuer med personal framkommer bilden av att det finns brister hos en del elever i hur de tar ansvar för sina studier. Gymnasieskolan har inte på något systematiskt sätt gjort bedömningar av måluppfyllelsen beträffande normer och värden. Vuxenutbildning Studerande vid vuxenutbildningen känner väl till vilka mål de arbetar mot i de olika kurserna. Nationella ämnesprov genomförs i svenska, engelska och matematik inom grundläggande vuxenutbildning. I kvalitetsredovisningen återfinns en detaljerad beskrivning av studieresultaten men den bör kompletteras med en sammanställning av resultaten från de nationella proven. Inspektörernas sammantagna bedömning är ändå att kunskapsresultat tas upp på ett planerat och metodiskt sätt i verksamheten. I den gymnasiala vuxenutbildningen slutför en betydligt större andel studerande sina kurser jämfört med riket i övrigt. De studerande upplever miljön som stimulerande och trygg. Intervjuerna och besöket i verksamheten visar att de studerande ger uttryck för att de studerande stärkt tilltron till den egna förmågan att ta initiativ, ansvar och kunna påverka sina livsvillkor. Sammanfattning Inspektörerna bedömer sammantaget att kommunens uppföljning och utvärderings av verksamheterna bör utvecklas. När det gäller resultaten i sär-, grundoch gymnasieskolan bör kommunen fördjupa analysen av dessa så att fler ämnen än svenska, engelska och matematik redovisas. Inspektörerna bedömer att skolan bör se över sina rutiner för kvalitetssäkring av bedömning och betygsättning. Vuxenutbildningens redovisning bör kompletteras med en sammanställning av resultaten från de nationella proven. Inspektörerna bedömer också att skolans resultat när det gäller mål som gäller elevernas generella kunskapsutveckling är svåra att bedöma då det saknas en bild av vilka resultat som nåtts till följd av skolans arbete med exempelvis normer och värden eller skolans arbete med strävansmålen. Vid inspektionen kan inte inspektörerna se att målen är tydliggjorda i det dagliga arbetet och att eleverna ges möjlighet att utvärdera och reflektera över sitt lärande. För att eleverna skall ha en möjlighet att ha inflytande och kunna ta ansvar för det egna lärandet behöver de bättre än idag ha kunskaper om skolans mål. Inspektörerna bedömer att elevernas medvetenhet om målen bör bli bättre samt att elevernas möjligheter till inflytande behöver öka. Bedömning av verksamheten Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och den interna kommunikationen; kvalitetsarbetet; rättssäkerheten; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån riktlinjer i skollagen, i läroplanerna och i andra förordningar för det offentliga skolväsendet. 9

18 Förskoleverksamheten och det obligatoriska skolväsendet är indelat i tre skolområden. Varje område leds av en skolområdeschef. Rektorer och förskolechefer bildar tillsammans med respektive skolområdeschef områdets ledningsgrupp. En rektor har ansvar för särskolans verksamhet samt en särskild undervisningsgrupp. Dessutom finns Gymnasiets och vuxenutbildningens skolområde som leds av en gymnasiechef och tre rektorer. Skolområdeschefer, rektorer och förskolechefer har ett kansli till förfogande. Inom varje område finns dessutom en intendent som ger skolområdet administrativt stöd. Gymnasiets och vuxenutbildningens skolområde har ett gemensamt kansli. Inom förvaltningen finns dessutom två utvecklingsledare som bland annat ansvarar för strukturen för kvalitetsprocessen inom förvaltningens ansvarsområde. Skolförvaltningens chefsgrupp träffas, tillsammans med nämndens politiker, två gånger per termin och då diskuteras pedagogiska frågor genom så kallade lärande samtal. Chefsgruppens medlemmar är indelade i så kallade lärgrupper som består av skolledare från olika skolområden. Nämndens ledamöter är indelade i så kallade faddergrupper med ansvar för ett skolområde per grupp. Ledamöterna besöker sitt område och redovisar besöket för de övriga i nämnden. Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan den politiska nivån och förvaltningsnivån och det finns en klar ansvarsfördelning mellan beslutsfattarna på den centrala kommunala nivån och verksamhetsnivån. Beslut som fattas på delegation från styrelsen återrapporteras. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Kommunen har flera olika sätt att medvetet arbeta med att skapa möjligheter för samverkan med vårdnadshavare. Det kan exempelvis vara arbetsmöten, föräldramöten, öppet hus och liknande men också de dagliga kontakter personalen har med vårdnadshavarna. Det viktigaste forumet är utvecklingssamtalet som alla vårdnadshavare regelbundet erbjuds. På utvecklingssamtalen samtalar personal och vårdnadshavare om barnets utveckling och lärande men också om trivsel och socialt samspel. På flera av förskolorna används portfolio som ett verktyg för att beskriva och samtala kring barnets utveckling. Samtliga förskolor arbetar med att ta fram individuella utvecklingsplaner för att få ett bättre underlag för utvecklingssamtalen. De intervjuade föräldrarna är nöjda med förskolans information om barnens utveckling. De olika förskolornas kontakter med mottagande verksamheter varierar i kommunen. Förskolans pedagoger har ett överlämnadeansvar gentemot förskoleklassens personal. Där behov finns medverkar även förskolans specialpedagog eller skolsköterskan. Vissa förskolor behöver ha kontakt med flera olika skolor som dessutom kan ha olika system för överlämnade. Enligt både personal och intervjuade föräldrar varierar samverkan från mycket bra till mindre bra. I det senare fallet anser föräldrar och personal att det kan vara svårt att ge barnen kontinuitet och trygghet. För fritidshemmen råder det ett något annorlunda förhållande eftersom fritidshemmen oftast ingår i samma organisation som skolan och i de flesta fall även ligger på skolan. I något fall upplever personalen liknande svårigheter som förskolan. Inspektörernas bedömning är att samarbetsformer mellan förskola och förskoleklass samt förskoleklass och skola bör utvecklas. 10

19 När det gäller fritidshemmens uppgift att komplettera skolans pedagogiska verksamhet har kommunen inget uttalat mål. Fritidshemmen är i varierad grad integrerade i skolornas verksamhet. Fritidshemmens personal arbetar ofta även i klasser och i grupper, men endast i något fall har exempelvis fritidspersonalen en uttalad uppgift att konkretisera och att praktiskt omsätta teoretiska resonemang till praktisk verksamhet. I kommunens kvalitetsredovisning finns bland annat en analys av observationer av barns lek på fritidshemmet. Analysen ger upphov till ett antal frågor som bland annat tar upp genusperspektivet. Inspektörerna bedömer att det pedagogiska arbetet på fritidshemmen behöver utvecklas och att samarbetsformer mellan fritidshemmen och skolorna bör utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Kommunens skapande verkstad (två pedagoger har anställts till en så kallad skapande verkstad där förskolorna bland annat kan planera och skapa temaarbeten) arbetar med att hjälpa verksamheterna att få ett rikt och varierat innehåll. Inspektörernas bedömning är att personalen är medvetna om hur barn lär och utvecklas vilket innebär att förskoleverksamheten är väl anpassad till barnens behov. Som exempel arbetar någon förskola med en storylineinriktad Mamma Mu-metod där läroplanen kopplas till olika teman, men det finns även andra arbetssätt. De olika processerna dokumenteras bland annat med hjälp av foton, bilder observationer m.m. Materialet samlas i någon form av portfolio som sedan används vid kontakten med vårdnadshavarna. Verksamheten utvärderas på den gemensamma planeringstiden samt på planeringsdagar. Förskolorna har också egna enkäter som föräldrarna svarar på. Inspektörernas bedömning är att förskolornas dokumentation av barnens lärprocesser är integrerade i verksamheten och ligger till grund för förskolans fortsatta utveckling. Om personalen har funderingar kring ett barns behov av stöd kan de kontakta den specialpedagog som alla förskolor har tillgång till. Förskolan rutiner finns dokumenterade i en specialpedagogisk handlingsplan för barn i behov av särskilt stöd. Samverkan mellan barnavårdcentral och socialtjänst fungerar bra men för att ytterligare förbättra samverkan kring barn i behov av särskilt stöd träffas ordföranden och förvaltningschefer i skolnämnd, socialnämnd samt kultur- och fritidsnämnd. Gruppen planerar gemensamma aktiviteter, kompetensutbildning m.m. för personalen i syfte att stödja barn i behov av särskilt stöd. Vad det gäller fritidshemmen omnämns dessa inte alls i områdenas arbetsplaner för arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Enligt den intervjuade personalen är ofta fritidshemmens personal resurser för barn i behov av särskilt stöd under själva skoldagen, medan barnen under sin vistelse i fritidshemmet ofta saknar särskild form av stöd. Inspektörerna vill påpeka att barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling skall ges den omsorg som deras speciella behov kräver under hela dagen. Inspektionen har visat att förskolorna har ett systematiskt och väl fungerande kvalitetsarbete. Samtliga förskolor skriver en kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningarna från förskolorna, tillsammans med alla övriga skolors kvalitetsredovisningar, ligger till grund för skolnämndens kvalitetsredovisning där förskolan ingår. Förskolorna leds av förskolechefer som samtliga är förskollärare de flesta med mer än 15 års ledarerfarenhet och med goda kunskaper om förskolepedagogik 11

20 samt förskolans uppdrag och mål. Både personal och föräldrar anser att organisationen är tydlig. Barn och ungdomsutbildning Skolorna leds av rektorer som arbetar på heltid. Inspektörerna bedömer att rektorerna, i huvudsak, är väl förtrogna med verksamheten och utövar ett tydligt pedagogiskt ledarskap. Skolområdenas rektorer, förskolechefer och skolområdeschef möts varannan vecka för informationsutbyte och gemensamt lärande. Kunskapen om ledningsstrukturen på gymnasieskolan är dock bristfällig bland eleverna. Många av eleverna vet t.ex. inte vem som är deras rektor. All ledningspersonal i utbildningsförvaltningen träffas en gång per månad och ibland oftare tillsammans med förvaltningschefen. Det finns skolor som har ett mycket väl utvecklat, systematiskt och fungerande kvalitetsarbete. Kvalitetsredovisningen som Södermalmsskolan F 6 upprättat kan tjäna som ett föredöme. Kvalitetsredovisningen har personalen på skolan, under ledning av skolans rektor, arbetat med under en lång tid och är en mycket bra beskrivning av skolans arbete men den innehåller även redovisning och analys av måluppfyllelse och resultat och många förslag på åtgärder för utveckling. Även själva arbetet med kvalitetsredovisningen har utvärderats och trots det stora engagemanget konstaterar personal och ledning att arbetet kan utvecklas. Samtlig personal som intervjuats bekräftar att kvalitetsarbetet på skolan är mycket levande och att alla varit delaktiga i arbetet. Kvalitetsredovisningen uppfattas av alla som skolans gemensamma ansvar och bidrar till ett levande kvalitetsarbete. En utveckling som ses är att dokumentet kan bli mer tillgängligt för allmänheten. Redan idag finns det att tillgå på skolans hemsida men, enligt rektorn, kan en förkortad version kanske öka intresset från föräldrarna att delta i arbetet. Det finns också skolor där inspektörerna bedömer att kvalitetsarbetet inte kan ses som helt tillfredsställande. Kvalitetsredovisningen som är en del av skolans samlade kvalitetsarbete måste innehålla en sammanställning av elevernas kunskapsresultat samt utarbetas med en större delaktighet bland personal och elever. Dessa skolor måste också i större utsträckning analysera resultaten. Särskolan har inför inspektionen lämnat exempel på utvärderingar som gjort av de olika enheter som särskolan består av. Dessa kvalitetsredovisningar saknar redovisning, analys av resultaten och förslag på åtgärder. Här kvarstår skolverkets bedömning, från den tidigare tillsynen av särskolan samt de särskilda undervisningsgrupperna i Kristinehamn (Dnr :855), att kvalitetsarbetet kan utvecklas. Kommunens kvalitetsredovisning, kallad Vår bild av verksamheten tar sitt ursprung i skolornas och förskolornas kvalitetsredovisningar. Både rektorer, förskolechefer och skolområdeschefer är väl insatta i hur kvalitetssäkringen och förbättringsarbetet är tänkt att fungera. Utvecklingsledarna har en viktig roll i arbetet med att förankra kvalitetsarbetet på alla nivåer. Kommunens kvalitetsredovisning innehåller vidtagna åtgärder för att målen skall nås, resultat och måluppfyllelse samt åtgärder för utveckling vilket också gäller utveckling av själva kvalitetsarbetet. Vissa verksamheter som exempelvis förskoleklassen är inte nämnda men i övrigt uppfyller kvalitetsredovisningen de krav som ställs i förordningen. Inspektörerna vill påpeka att det från och med den 15 augusti 2005 finns krav på att kvalitetsredovisningen skall utarbetas under medverkan 12

21 av lärare, övrig personal och elever. Även elevernas vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen enligt förordningen. Kommunföreträdare och rektorer är medvetna om detta och uppger att skolan arbetar med att ta fram rutiner för dessa gruppers medverkan. På flera av skolorna är flera av dessa grupper redan idag representerade men inte på alla skolor och inte i alla grupper. Lektionsbesöken visar för inspektörerna att olika arbetsformer och arbetssätt används. Kvaliteten i genomförande av lektionerna varierar. De flesta lektionerna genomförs på ett engagerat sätt och i enlighet med läro- och kursplanernas mål, men inspektörerna ser också exempel på pedagogiskt arbete som inte kan anses vara helt i linje med målen. Inspektionen visar att läromedlen i grundskolan har alltför stor inverkan på planeringen och genomförandet av lektionsarbetet. Inspektörerna bedömer att vissa lärare låter läromedlet styra lektionsoch hemuppgifter i stället för kursplanens mål att uppnå och att sträva mot. Synliggörs inte målen får eleverna svårt att skilja mellan kvantitet och kvalitet i arbetet vilket kan påverkar resultaten negativt. Skolans uppdrag är enligt läroplanerna att främja lärande och det förutsätter en aktiv diskussion om kunskapsbegrepp och om vad som är viktig kunskap idag och i morgon och om hur kunskapsutveckling sker. Inspektörerna bedömer att den pedagogiska verksamheten är av varierande kvalitet och att det finns ett behov vid skolorna att fortsätta diskutera pedagogiska frågor för att få en mer gemensam syn på lärandet. Mot bakgrund av ovanstående bedömer inspektörerna att helhetsperspektivet på elevernas kunskapsutveckling behöver utvecklas i samverkan mellan kommunens skolor. Skolorna behöver också analysera arbetsmetoderna utifrån elevernas resultat och fortsätta de pedagogiska diskussionerna om arbetssätt och arbetsformer. Arbetsformerna, på gymnasiet, varierar beroende på programmets och kursens mål samt elevernas behov och förutsättningar. Enligt eleverna och lärarna sker samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen i begränsad omfattning. Detta varierar dock mellan olika program och inspektörerna uppfattar att det inom Presterudsgymnasiets utbildningar finns exempel på bra samarbete mellan lärarna i kärn- och karaktärsämnen och att lärarna på skolan har ambitioner att utveckla detta. Inspektörerna bedömer sammantaget att gymnasieskolan i Kristinehamn bör utveckla samverkan mellan lärarna inom de olika programmen. Skolorna har ett väl utvecklat arbete kring barn i behov av särskilt stöd, bland annat finns en samverkan mellan grundskolan och gymnasieskolan. Arbetet regleras i en elevstödsplan som dels innehåller en ledardeklaration, dels en vision kring arbetet men också organisationsbeskrivning, ansvarsfördelning, utdrag ur lagar och förordningar, beskrivning av elevhälsoteam, beskrivning av de särskilda verksamheterna m.m. Planerna är upprättade skolområdesvis. Intervjuer och observationer visar att verksamheten oftast fungerar så som det beskrivs i planerna. Alla inblandade är väl förtrogna med skolornas sätt att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Åtgärdsprogram utarbetas, på grundskolan, tillsammans med elever och föräldrar för alla elever i behov av särskilt stöd. På flera skolor har inte behovet av studiehandledning på modersmålet utretts och på andra skolor erbjuds inte sådan studiehandledning. Detta innebär att det inte förekommer någon studiehandledning på modersmålet. Särskolan uppfyller författningarnas krav när det gäller utredningar inför beslut och verkställighet av beslut. Samarbetet med grundskolan, gymnasieskolan och 13

22 vuxenutbildningen har förbättrats och idag finns flera olika varianter av individuella lösningar för de barn eller ungdomar som är aktuella för särskolan. Inspektörerna, som uppfattar att gymnasieskolan i Kristinehamn under senare år genomfört satsningar på att tillgodose elevernas behov av särskilt stöd, vill gärna framhålla det arbete som sker på Presterudsgymnasiet. Inspektörerna bedömer dock, efter intervjuer med personal och elever, att gymnasieskolan som helhet ännu inte kan tillgodose alla elevers rätt till stöd. Åtgärdsprogram upprättas inte heller alltid för elever som är i behov av särskilt stöd. Gemensamt för grundskolorna är att nationella prov används som en vägledning för planering av undervisning i större utsträckning än kursplanerna vilket kan innebära ett alltför snävt perspektiv. Proven används också som underlag för beslut om stöd i svenska, engelska och matematik. Inspektörerna ser att skolorna generellt fokuserar sina insatser på dessa ämnen vilket ger en begränsad bild av arbetet och resultaten i övriga ämnen. Inspektörerna konstaterar också att betygssättningen inte i någon större utsträckning kvalitetssäkras över skolgränser och arbetslagsgränser. Inspektörernas sammantagna bedömning är att grundskolorna behöver utveckla sina rutiner för att säkerställa en rättvis och likvärdig betygssättning. Inspektörernas bedömning är också att gymnasieskolan i Kristinehamn saknar rutiner för kvalitetssäkring av bedömning och betygssättning. Betyg diskuteras inte på ett övergripande sätt. Vuxenutbildning I ledningen för vuxenutbildningen finns en rektor. Rektorn tillträdde i januari 2006 men har tidigare haft skolledningsuppgifter inom organisationen och har god kunskap om vuxenutbildning. Inspektörerna bedömer att ledningsfunktionen fungerar väl. Inspektörerna kan också konstatera att Kristinehamns kommun och Storfors kommun rett ut de oklarheter som påpekades i samband med inspektionen av vuxenutbildningen i Storfors kommun. Inspektörerna vill gärna framhålla det kvalitetsarbete som vuxenutbildningen bedriver. Det är ett systematiskt och analytiskt kvalitetsarbete som utvecklats under ledning av den tidigare rektorn som numera är rektor på gymnasieskolan. Vuxenutbildningens kvalitetsredovisning för 2005 innehåller en sammanställning av väsentliga områden för verksamheten. Inspektörerna kunde också ta del av intressanta utvärderingar av verksamheten och vill gärna framhålla det analysarbete som vuxenutbildningen utför. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan den politiska nivån och förvaltningsnivån och det finns en klar ansvarsfördelning mellan beslutsfattarna på den centrala kommunala nivån och verksamhetsnivån. Inspektörerna bedömer att rektorer och förskolechefer är väl förtrogna med verksamheten och utövar ett tydligt pedagogiskt ledarskap. Inspektörernas bedömning är att kommunen kan utveckla samverkan vid övergångar och inskolning. Studiehandledning på modersmålet erbjud inte alls. Kommunens system för kvalitetsarbete fungerar bra även om det i finns några skolor där inspektörerna bedömer att kvalitetsarbete inte kan ses som tillfredsställande. 14