ÖVERSIKTSPLAN FÖR LIDINGÖ STAD Antagen av kommunfullmäktige den 27 maj 2002

Transkript

1 ÖVERSIKTSPLAN FÖR LIDINGÖ STAD Antagen av kommunfullmäktige den 27 maj 2002

2 2 Översiktsplan för Lidingö stad

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning Inledning Utgångspunkter Riks- och mellankommunala intressen Naturförutsättningar Miljö- och riskfaktorer Befolkning, bostäder och näringsliv Bevarande och byggande Grönstruktur Vatten Trafik Teknisk försörjning Områdesvisa riktlinjer för markanvändning och bygande Konsekvensanalys Genomförande Förteckning över planunderlag Bilaga Kartor Huvudkarta Avsedd markanvändning - lös bilaga Naturreservat, strandskydd och fågelskyddsområde...15 Riksintressen...21 Geologi...29 Biotoper...30 Ekologiskt känsliga områden...33 Förorenad mark...37 Trafikbuller...41 Kulturhistoriska miljöer...54 Platser för byggande samt utredningsområden...60 Grönområden...63 Förutsättningar för naturupplevelser...67 Trafik...75 Teknisk försörjning, el/fjärrvärme...81 Teknisk försörjning, vatten...83 Teknisk försörjning, spillvatten...85 Teknisk försörjning, dagvatten...86 Områdesindelning till kap 12, områdesvisa riktlinjer för markanvändning och byggande...91 Planlagda områden

4 4 Översiktsplan för Lidingö stad

5 SAMMANFATTNING 5

6 Vad är en översiktsplan? Enligt plan- och bygglagen ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen visar huvuddragen i markanvändning och byggande och ska ses som kommunens viljeinriktning för markanvändning och byggande. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande. Avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen sker vid beslut om detaljplaner, bygglov eller annan tillståndsprövning. Lidingös översiktsplan ska spegla lidingöbornas åsikter om Lidingös utveckling på lång sikt. Denna revidering av översiktsplanen siktar fram mot år Vilka behov/önskemål finns det av fler bostäder under denna planeringsperiod? Hur mycket ska det kunna byggas? Vad blir konsekvenserna av att det byggs mer eller mindre? Behövs ytterligare områden för arbetsplatser och anläggningar av olika slag? Vilken tillgång till mark för rekreation och fritid vill vi ha? Behövs nya vägar? Alla sådana gemensamma behov, s.k. allmänna intressen, ska i översiktsplanen samordnas till ett väl fungerande samhälle. Översiktsplanen behandlar dels behov/projekt som är nära förestående, men översiktsplanen är också ett sätt att åstadkomma handlingsberedskap inför framtiden. Vilka riktlinjer och förslag innehåller den reviderade översiktsplanen? Översiktsplanen syftar till att nuvarande markanvändning i huvudsak skall bibehållas. Huvuddragen visas i karta Avsedd markanvändning. Grönområden Grönområdena ska förbli obebyggda och vara tillgängliga för rekreation och friluftsliv. Motiven för detta är att uppnå en långsiktig hushållning med naturresurerna. Samtidigt är grön mark i bostadens närhet en viktig boendekvalitet som ger staden dess karaktär. De öppna markerna mot Elfviks gård är av riksintresse. Långängens naturreservat föreslås utvidgat till att också omfatta denna mark. Någon golfbana blir därmed inte möjlig på Elfvik. Kottlasjön och Stockbysjön är bland annat från ekologisk synpunkt skyddsvärda. Naturreservatet bör även utökas till att omfatta hela Kottlasjön med bestämmelser som syftar till att skydda vattenkvaliteten. 6

7 Näringsliv, arbetsplatser Översiktsplanen lägger fast målsättningen att näringslivets utveckling och ökning av antalet arbetsplatser ska underlättas. Som riktlinje anges att integrering av arbete och boende ska underlättas - dvs bostäder och arbetsplatser ska blandas mer än idag. Detta kan ge förutsättningar för ett mer levande samhälle och bidra till minskat resande. I större utsträckning än hittills ska t.ex. bostäder kunna omvandlas till arbetslokaler och vice versa. Näringslivets önskemål ska i huvudsak tillgodoses genom ett mer intensivt utnyttjande av mark som redan är ianspråktagen av bebyggelse eller anläggningar. Störande verksamheter bör företrädesvis samlas i Stockby. Bostadsbyggande ska ske som förtätning och omvandling av redan bebyggda eller på annat sätt ianspråktagna områden. I ökad utsträckning ska tillåtas att villor inrymmer fler än en bostad eller att det på villatomter i vissa fall kan uppföras kompletterande mindre bostadsbyggnader - t.ex. för generationsboende. Få platser återstår att bebygga på Lidingö. Stor vikt ska därför läggas vid stadens behov av bostäder för personal, sociala behov, fritidsanläggningar etc, men även för att underlätta för ungdomar att få en bostad. Av dessa skäl anges därför att staden ska verka för att ny bebyggelse också skall inrymma smålägenheter. Lidingös karaktär med blandad bebyggelse från olika tidsperioder och olika typer ska bevaras. Detta utesluter inte förändringar. Även den samtida arkitekturen ska ges möjligheter att sätta spår i stadens utveckling. Riktlinjer för bostadsbyggande och bevarande Översiktsplanen utgår från målsättningen att Lidingö ska utvecklas som samhälle på befolkningsmässigt nuvarande nivå. För att kunna motverka eventuell fortsatt utglesning föreslås därför att staden planerar för ett visst byggande under planperioden efter utbyggnaden av Gåshaga och Bergsätra. Platser för förtätning och omvandling av bebyggelse I huvudsak föreslås att ny bebyggelse ska lokaliseras utmed södra banan. Tillgången till Lidingötåget minskar bilberoendet. Dalénum pekas ut som plats som ska utredas för ny bebyggelse. De befintliga tegelbyggnaderna bör i huvudsak vara kvar men ska kunna utvecklas att möta nya behov inom tjänste-, information- och servicesektorn. Området föreslås bli en plats med blandat boende och arbete. Även den stora parkeringsplatsen vid entrén till Dalénum, kv Uppfinnaren, ingår i utredningsområdet. 7

8 En annan plats som pekas ut som utredningsområde för bebyggelse är Torsvik där en överdäckning av infarten föreslås. Även här föreslås en blandning av arbete och boende. Vid kv. Gångsätra Gård, söder om Lidingö sjukhus, finns en gällande plan med byggrätt för kontor och handel. Denna byggrätt föreslås att minskas och det ska prövas om byggrätten i stället kan avse annan användning. I övrigt handlar det om mindre kompletterings- och förtätningsprojekt, i något fall som påbyggnad av ytterligare våningsplan på befintliga hus eller påbyggnad på parkeringsdäck. Dessutom föreslås att det ska prövas om vissa kontorshus helt eller delvis ska kunna byggas om till bostäder. Vägar, trafik Beträffande trafiken prioriteras framkomlighet framför hastighet. Trafikmiljön inom Skärsätra ska särskilt beaktas. Därför har inletts en utredning om alternativa principlösningar för att förbättra trafiksituationen på Södra Kungsvägen/Södra Huvudleden. Ett område söder om Lidingöbanan redovisas som utredningsområde. Markanvändningens huvuddrag I översiktsplanens huvudkarta, benämnd Avsedd markanvändning, redovisas avsedd markanvändning med sikte på år Möjligheten att göra en mindre utökning av Stockby verksamhetsområde, innefattande bl.a. befintligt jord- och sandupplag, föreslås att utredas. Sammantaget bedöms de i översiktsplanen redovisade platserna och övrig förtätning kunna ge utrymme för upp emot lägenheter under planeringsperioden fram till år Byggande av nya bostäder ska planeras så att en tids- och volymmässig anpassning till stadens behov och vårt samhälles utveckling i övrigt uppnås. 8

9 1. INLEDNING 9

10 INLEDNING Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan. Varje mandatperiod ska kommunfullmäktige ta ställning till översiktsplanens aktualitet. Kommunfullmäktige beslöt den 15 december 1997 att uppdra åt kommunstyrelsen att utarbeta program för revidering av den gällande översiktsplanen, ÖP 90, med sikte fram mot år För att väcka intresse utarbetades en broschyr, Hur skall Lidingö se ut?, som sändes ut till hushåll och företag. Nämnder och styrelser gavs också möjlighet att lämna synpunkter på programförslaget. Kommunfullmäktige antog därefter den 25 oktober 1999 ett program för översiktsplanens revidering. I planarbetet har en uppdatering av förutsättningar och intressen gjorts och med utgångspunkt från fullmäktiges direktiv har denna översiktsplan utarbetats. Planen antogs av kommunfullmäktige den 27 maj Huvuddragen vad gäller avsedd markanvändning visas i karta Avsedd markanvändning. 10

11 2. UTGÅNGSPUNKTER 11

12 Kommunfullmäktiges direktiv / program Kommunfullmäktige beslutade i oktober 1999 att anta ett program med direktiv för revidering av översiktsplanen. Programmet följer i allt väsentligt 1990 års översiktsplan men har utvecklats. Hänsyn till miljö och hushållning med naturresurser betonas ytterligare mot bakgrund av bl.a. stadens Agenda 21. Kommunfullmäktiges grundprinciper: 1. Avgränsningen mellan bebyggd mark och grönområden ska i allt väsentligt behållas. 2. Lidingös karaktär av blandad bebyggelse från olika tidsperioder och av olika typer ska bevaras. 3. Boendemiljön ska ytterligare förbättras. 4. Naturen ska hållas tillgänglig för allmänheten och skyddas mot skadlig påverkan. 5. Långsiktig hushållning med naturresurser och utnyttjande av de naturliga kretsloppen skall främjas. Skadliga utsläpp till luft, mark och vatten ska undvikas. 6. Lidingö ska utvecklas som samhälle på befolkningsmässigt nuvarande nivå. 7. Riksintressen och lokalt viktiga objekt ska skyddas. 8. Kulturmiljöer ska vårdas. 9. Den biologiska mångfalden och andra naturvärden ska värnas. 10. Modern infrastruktur ska användas. Bland ovanstående principer kan urskiljas två mål av särskild betydelse för byggande och markanvändning: grönområdena ska bevaras befolkningen ska bibehållas på nuvarande nivå. Kommunfullmäktiges ämnesinriktade direktiv/mål återfinns med kursiv fetstil under respektive kapitel tillsammans med ytterligare mål, ej med fetstil. Denna översiktsplan ersätter tidigare fördjupade översiktsplaner. För Björkhagen och Gåshagahöjden ska dock översiktsplanen för Gåshaga (antagen 1997) alltjämt gälla. Plan- och bygglagen Översiktsplanen anger stadens mål för markanvändning och bebyg- 12

13 gelseutveckling. Av planen ska också framgå hur riksintressen tillgodoses och hur miljökvalitetsnormer iakttas (jämför 4 kap. 1 PBL). Översiktsplanen är ett samlat beslutsunderlag som visar allmänna intressen. Allmänna intressen är t.ex. tillgång till grönområden, god bostads-, arbets- och trafikmiljö, goda kommunikationer och säker teknisk försörjning. I översiktsplanen behandlas samordning och konflikter mellan olika allmänna intressen. Däremot sker ingen avvägning mot enskilda intressen. Ovanstående innebär att översiktsplanen inte är juridiskt bindande vid beslut i t.ex. byggnadsärenden. Avvägning mot enskilda intressen sker i detaljplaner och vid bygglovsprövning, varvid den rättsliga grunden är bestämmelserna i 1 kap. 5 samt 2 och 3 kap. PBL. Översiktsplanen utgör då en del av beslutsunderlaget. Översiktsplaneprocessen Förfarandet vid upprättande eller ändring/revidering av översiktsplan regleras i PBL. Samråd om förslag till översiktsplan ska ske med länsstyrelsen, regionplaneorgan och kommuner som berörs. Syftet med samrådet är också att göra planarbetet mer allmänt känt och ge möjligheter till medborgarinflytande. Förslag till översiktsplan ska därefter ställas ut minst två månader. Om förslaget ändras väsentligt efter utställningen måste ny utställning ske. Översiktsplanen antas av kommunfullmäktige. Miljöbalken UPPDRAG SAMRÅD program/direktiv planförslag UTSTÄLLNING planförslag ANTAGANDE Sedan den 1 januari 1999 gäller miljöbalken (MB). MB är en samlad lagstiftning om miljöfrågor med mål att främja en hållbar utveckling. I MB:s inledande kapitel anges bl. a. att lagen ska tillämpas så att: mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och 13

14 samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas. (1 kap. 1 MB) Vid upprättande av planer enligt PBL skall tillämpas följande grundprincip, vilken återfinns såväl i MB som PBL: Kommunen och andra myndigheter ska säkerställa att gällande miljökvalitetsnormer uppfylls. Normerna ska även iakttas vid planering. Gällande miljökvalitetsnormer behandlas i kapitel 5. mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. (3 kap. 1 MB och 2 kap. 1 PBL). MB omfattar alla, näringsidkare som enskilda. Det är allas ansvar att sträva efter ett hållbart samhälle. MB innefattar även de regler om naturreservat, strandskydd m.m. som fanns i den tidigare naturvårdslagen. Gällande förordnanden enligt MB avseende naturreservat, strandskydd och fågelskyddsområde redovisas här i nedanstående karta. Miljökvalitetsnormer En nyhet i MB är begreppet miljökvalitetsnormer. Normerna ska ange de förorenings- eller störningsnivåer som människor och miljö tål. Regeringen har huvudansvaret för att miljökvalitetsnormer upprättas. 14

15 STICKLINGE GRÖNSTA BOSÖN BO SÖDERGARN NÄSET RUDBODA YTTRINGE ISLINGE ELFVIK TORSVIK HERSERUD HERSBY KOLTORP EKHOLMSNÄS KILLINGE GÅSHAGA m MOSSTORP BAGGEBY GÅNGSÄTRA STOCKBY KÄPPALA LARSBERG SKÄRSÄTRA Naturreservat Fågelskyddsområde Naturreservat Fågelskyddsområde 15 MÖLNA HÖGBERGA BREVIK Strandskyddsområde (på kartan endast redovisat på land) Strandskyddsområde (på kartan endast redovisat på land) Naturreservat, strandskydd och fågelskyddsområde, 1 januari 2001

16 Agenda 21 Agenda 21 är ett globalt handlingsprogram som antogs vid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro Målet är att skapa en uthållig utveckling genom att utrota fattigdom och undanröja miljöhoten på jorden. Vid konferensen uppmanades världens länder att arbeta med hållbar utveckling på lokal nivå. Lokalbefolkningen ska tillsammans med lokala myndigheter utforma en handlingsplan. Handlingsplanen ska vara anpassad efter den egna omgivningen. Lidingös beslut om Agenda 21 Lidingö antog 1997 en lokal Agenda 21. Agendan ska vara vägledande för miljöarbetet. Översiktsplanen kan i många avseenden vara ett medel för att uppnå målen i Agenda 21. Nationella miljömål (prop 97/98:145) 1998 godkände riksdagen 15 miljömål. Det övergripande målet med miljöarbetet är att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, vilket innebär att påverkan på miljön ska ha reducerats till nivåer som är långsiktigt hållbara. De 15 nationella miljömålen är: 1. Frisk luft. 2. Grundvatten av god kvalitet. 3. Levande sjöar och vattendrag. 4. Myllrande våtmarker. 5. Hav i balans, levande kust och skärgård. 6. Ingen övergödning. 7. Bara naturlig försurning. 8. Levande skogar. 9. Ett rikt odlingslandskap. 10. Storslagen fjällmiljö. 11. God bebyggd miljö. 12. Giftfri miljö. 13. Säker strålmiljö. 14. Skyddande ozonskikt. 15. Begränsad klimatpåverkan. Miljökvalitetsmålen ska styra våra val av åtgärder. Målen ska fungera som riktmärken för fortsatt miljöarbete oavsett vem eller vilka som bedriver det. Målen är även vägledande för tillämpning av MB. 16

17 Miljövårdsprogram 2000 Stockholms län - miljömål och handlingsprogram för en hållbar storstadsregion Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms län har i ett gemensamt projekt utarbetat Miljövårdsprogram 2000 för Stockholms län. Miljövårdsprogrammet innebär att Stockholms län tar ett första steg med att utveckla regionala miljömål i enlighet med riksdagens miljöpolitiska beslut med de femton miljökvalitetsmålen. Robusthet Ett övergripande mål för samhällsplaneringen är att skapa goda och säkra miljöer för alla medborgare. För att uppnå detta krävs att samhället är motståndskraftigt mot störningar, dvs samhället måste vara robust. Om en händelse inträffar som innebär ett avbrott i normala rutiner, t ex för vattenförsörjning, ska det inte ställa till kaos. Det robusta samhället har rutiner också för tillfällen då den vardagliga rutinen inte kan upprätthållas. För att skapa ett robust samhälle krävs en kartläggning av de risker som finns tillsammans med en värdering av vilka händelser som innebär de svåraste konsekvenserna. Nästa steg är att genomföra förebyggande åtgärder som minskar sannolikheten för sådana händelser och göra att konsekvenserna inte blir så stora. Begreppet robusthet består av olika delar; social, teknisk och ekologisk robusthet. Dessa tre aspekter måste ses i ett helhetsperspektiv för att uppnå ett robust samhälle. Teknisk robusthet innebär t.ex. säkra energianläggningar, säker vattenförsörjning och ett flexibelt transportsystem. Ekologisk robusthet innefattar varsam användning av naturresurser och förutsätter att ekologiska kretslopp inte rubbas. Den sociala robustheten är avgörande för att ett samhälle fungerar även under svåra påfrestningar. Den innefattar sociala nätverk, delaktighet och engagemang. Lokal samhörighet och identitet är viktigt för engagemanget i planering och förvaltning av den gemensamma miljön. 17

18 18 Översiktsplan för Lidingö stad

19 3. RIKS- OCH MELLANKOMMUNALA INTRESSEN 19

20 Riksintressen Lagregler angående riksintressen finns i 3 och 4 kap. miljöbalken. Att en miljö eller ett objekt är av riksintresse innebär att det är av betydelse för landet som helhet. Syftet med att avgränsa ett riksintresse är att säkerställa en användning eller att bevara något för framtiden. Länsstyrelsen bevakar att kommunerna i sin planering tillgodoser riksintressena. Riksintressen som berör Lidingö redovisas nedan och på karta Riksintressen. 20

21 STICKLINGE GRÖNSTA BOSÖN BO SÖDERGARN NÄSET RUDBODA YTTRINGE ISLINGE ELFVIK TORSVIK HERSERUD HERSBY KOLTORP EKHOLMSNÄS KILLINGE GÅSHAGA m MOSSTORP BAGGEBY GÅNGSÄTRA STOCKBY KÄPPALA LARSBERG SKÄRSÄTRA BREVIK Kulturlandskap och bebyggelsemiljöer av riksintresse Farled av riksintresse av riksintresse Stockholms inlopp, riksintresse av kulturhistoriskt värde 21 HÖGBERGA MÖLNA Kulturlandskap och bebyggelsemiljöer av riksintresse Stockholms inlopp, riksintresse av kulturhistoriskt värde Riksintressen

22 Kust- och skärgårdsområdena i Stockholms län (4 kap. 1-2 MB) Lidingö ingår i Stockholms läns kust- och skärgårdsområden som är av riksintresse med hänsyn till områdenas samlade natur- och kulturvärden. Bestämmelserna avser såväl den yttersta skärgården som tätbebyggda områden ända in i centrala Stockholm. Avsikten med riksintresset är inte att hindra utveckling i området som helhet utan att de stora natur- och kulturvärdena ska tas tillvara. Bedömningar ska göras utifrån en helhetssyn på områdenas värden och ska inte främst se till enstaka miljöer. Detta riksintresse ska inte utgöra hinder för tätortsutveckling. Nationalstadsparken (4 kap. 7 MB) - Fjäderholmarna Fjäderholmarna ingår tillsammans med Ulriksdal, Haga, Brunnsviken och Djurgården i landets första nationalstadspark. Inom nationalstadsparken får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas. Kulturmiljöer (3 kap. 6 MB) Stockholms inlopp Stockholms inlopp är av riksintresse med hänsyn till det kulturhistoriska värdet. Riksintressets avgränsning följer i stort strandlinjen längs södra och östra Lidingö. Öarna söder och öster om Lidingö samt det öppna landskapet vid Elfvik och Elfviks gård ingår också i riksintresset. Riksintresset innebär att dessa områden så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. Grönstakolonin Grönstakolonin, som anlades 1910, är förmodligen Sveriges äldsta sportstugeområde. Stugorna i området gavs ett karakteristiskt utseende med nationalromantisk träpanelarkitektur som i stor utsträckning är bevarad. Stugorna ägs av privatpersoner som arrenderar marken av stadens tomtbolag. Bygge och Bo Området Bygge och Bo tillkom i samband med bostadsutställningen Bygge och Bo Arkitekt Sven Markelius utformade planen och även en del av byggnaderna som är exempel på 1920-talets dekorativa klassicism med förebud om funktionalismen. Byggnaderna står på friköpta tomter. Solna och Stockholms kommuner samarbetar om en gemensam fördjupning av översiktsplan för nationalstadsparken. Fjäderholmarna ingår inte i denna fördjupning. 22

23 Riksintressen avseende energi och kommunikationer (3 kap. 8 MB) Farleden till Stockholms hamn Farleden in till Stockholm är av riksintresse för sjöfarten. Farledsmiljön speglar skärgårdens betydelse för huvudstadens sjöfart, livsmedelsförsörjning och rekreationsliv. Även utvecklingen inom transportteknik och arkitektur kan utläsas här. Mellankommunala intressen Länsstyrelsen bevakar att staden i sin översiktsplan redovisar mellankommunala intressen på ett tillfredsställande sätt. (4 kap. 5 3 punkten PBL.) Vägverket har uttalat att när Norra länken och Värtalänken blivit utbyggda kommer Lidingöbron och Södra Kungsvägen fram till Lejonvägen att ingå i det statliga vägnätet. Detta innebär att vägverket övertar drift- och underhållsansvar för detta vägavsnitt inklusive Lidingöbron. Vägverket har tagit fram ett förslag till Regionala cykelstråk i Stockholms län. Avsikten är att ta fram ett handlingsprogram för de redovisade cykelstråken för att förbättra trafiksäkerhet, framkomlighet och miljö för cyklisterna. Lidingö kommun berörs av det s.k. Lidingöstråket, där Lidingöbron med förlängning norrut mot Islinge, och söderut mot Baggeby finns med (Norra och Södra Lidingöstråket). Södergarn Nedan följer en redovisning av mellankommunala intressen som berör Lidingö stad. Lövbacken Östra Oskarshäll Yttringe Sjövik Båtsman Pettersberg Ekudden Söderåsen Älviks udde Vägar/cykelvägar Lidingöbron och även vägarna från bron på Stockholmssidan vidare till riksvägnätet, är ett mellankommunalt intresse. Även de åtgärder som kommer att ske i Ropsten har betydelse för Lidingö, bl.a. möjligheten att knyta Lidingöbanan till spårnätet inom Stockholm. Regionala cykelstråk som berör Lidingö stad 23

24 Kollektivtrafik Det finns förslag att snabbspårvägen ska förlängas från Alvik till Ropsten via Universitetet. För Lidingö är det angeläget att snabbspårvägen sammankopplas med Lidingöbanan. Rekreation/friluftsliv Lidingös grönområden klassas inte som delar av Stockholmsregionens gröna kilar. Utgångspunkten för avgränsning av dessa är att man ska kunna gå till fots från en kils innersta delar till dess yttersta. Vatten Lidingö stad ingår i Svealands kustvattenvårdsförbund. Förbundets uppgift är att samordna vatten- och sedimentprovtagning i medlems-länen, jämföra föroreningsgraden samt att föreslå åtgärder. Dagvattenutsläpp Stora Värtan är hårt belastad av föroreningar från flera kommuners dagvattenutsläpp. För att kunna förbättra vattenkvaliteten måste dessa utsläpp reduceras. Även för övriga vattenområden runt Lidingö är det ett gemensamt intresse att begränsa dagvattenutsläpp. Avlopp Käppala reningsverk drivs av Käppalaförbundet i vilket ingår tio norrortskommuner. Reningsverket tar hand om avlopps- och spillvatten från personekvivalenter. Enligt Käppalaförbundets förbundsordning ska avloppsanläggningar anslutas till förbundets va-nät, undantag ska godkännas av förbundet. Luft Lidingö stad är med i Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund. Syftet med förbundets verksamhet är att erbjuda bra beslutsunderlag för åtgärder som kan förbättra luftkvaliteten. El Birka Energi ansvarar för elförsörjningen. Elleveransen sker genom Vattenfalls luftledning från Danderyd via Sticklinge över Koltorp mot Högberga. Sträckan Koltorp - Högberga används endast för reservmatning till Nacka. Fjärrvärme Birka Energi ansvarar för fjärrvärmeförsörjningen, utom inom Gåshagaområdet där Vattenfall har ett lokalt ledningsnät. Fjärrvärmen 24

25 är väl utbyggd via ledningar i Lidingöbron från Birka Energis anläggning i Värtan. Avfall Behandlingen av hushållsavfall är organiserad i regional samverkan. Staden är delägare i Söderhalls Renhållnings AB, SÖRAB. Grovavfall transporteras till SÖRAB-s återvinningsanläggning i Hagby i Täby. För det avfall som måste deponeras, kan Lidingö nyttja Löt avfallsanläggning i Vallentuna. Miljö- och riskfaktorer Följande verksamheter med risker berör Lidingö: Bränsleförvaring vid Bergs oljehamn (Nacka). Bränsleförvaring vid Loudden. Gasverket i Hjorthagen. Värmeverket i Hjorthagen. Käppalaverket. Jordreningsanläggning i Hjorthagen. Fartygstrafik till och från Stockholms hamnar. Risk för skada på Lidingöbron, (kan förorsaka störningar inte bara för trafik utan även för vatten- och fjärrvärmeleveranser till Lidingö.) 25

26 26 Översiktsplan för Lidingö stad

27 4. NATURFÖRUTSÄTTNINGAR 27

28 Mål för kapitel 4: Den biologiska mångfalden och andra naturvärden ska värnas. Naturen ska hållas tillgänglig för allmänheten och skyddas mot skadlig påverkan. Geologi Ungefär två tredjedelar av Lidingös yta består av berg i dagen eller berg med tunt jordtäcke. Berggrunden består huvudsakligen av gnejs, granit, och skiffrig granit. Det finns endast ett fåtal sprickzoner och en förkastningszon söder om ön, i den annars stabila grunden. I lågpartier har sedimentjordarter bildats, främst postglacial lera och till mindre del morän. Grus och sand förekommer sporadiskt, dock inte i några större sammanhängande områden. En översiktlig geologisk kartering utfördes 1977, se karta Geologi. växt- och djurliv. För att gynna mångfalden måste olika slag av biotoper utvecklas. Se vidare under rubrik Biotoper samt karta Biotoper. Lidingö har idag ett varierat landskap rikt på miljöer för olika växter och djur. Från ekologisk synpunkt är det viktigt att behålla denna variation. Det är även viktigt med gröna öar och gröna stråk som underlättar för växter och djur att sprida sig mellan olika områden. Här fyller även parker och trädgårdar en viktig funktion. (se även kap. 8 och kap.12 under 1. Grönområden). Den biologiska mångfalden kan vidmakthållas eller ökas genom att: behålla jordbruksarealen för bete, slåtter och höbärgning. skapa fler våtmarker där dagvatten kan infiltreras lokalt. bedriva aktiv viltvård. utveckla naturlika parker med extensiv skötsel. Ekologi Från ekologisk synpunkt är det önskvärt med ett varierat och rikt 28

29 STICKLINGE GRÖNSTA BOSÖN BO SÖDERGARN NÄSET RUDBODA YTTRINGE ISLINGE ELFVIK TORSVIK HERSERUD HERSBY KOLTORP EKHOLMSNÄS KILLINGE GÅSHAGA m MOSSTORP BAGGEBY GÅNGSÄTRA STOCKBY KÄPPALA LARSBERG SKÄRSÄTRA BREVIK Berg Lera Morän Torv 29 HÖGBERGA MÖLNA Utfyllt område Större sprickzon Mindre sprickzon Utfyllt område Större sprickzon Mindre sprickzon Geologi karta Karta från från

30 STICKLINGE GRÖNSTA BOSÖN BO SÖDERGARN NÄSET RUDBODA YTTRINGE ISLINGE ELFVIK TORSVIK HERSERUD HERSBY KOLTORP EKHOLMSNÄS KILLINGE GÅSHAGA m MOSSTORP BAGGEBY GÅNGSÄTRA STOCKBY KÄPPALA LARSBERG BREVIK SKÄRSÄTRA Hällmarkstallskog Ekskog Lövblandskog Barrblandskog Hällmarkstallskog Ekskog Lövblandskog Barrblandskog Fodermarker och åkrar och åkrar äng Övrig äng Nyckelbiotop Småskaligt odlingslandskap odlingslandskap 30 HÖGBERGA MÖLNA Sumpskog/kärrskog Öppna kärr kärr Insjöar och delvis avsnörda havsvikar Insjöar och delvis avsnörda havsvikar Biotoper Kulturpark/kulturpark / i bebyggelsei bebyggelse Blandskog i bebyggelse i bebyggelse Ekologiskt impediment impediment

31 Biotoper Med biotop avses en naturligt avgränsad del av landskapet med enhetlig miljö och sammansättning av växter och djur, på Lidingö finns fjorton olika typer. Fyra av dessa är skogsbiotoper, tre består av öppen mark, tre av våtmarker och fyra är så kallade stadsbiotoper (biotoper inom bebyggelseområden). Biotoperna finns redovisade på en biotopkarta. Kartan utgör ett viktigt underlag för planering och för beslut om grönområdenas användning. Botaniskt särskilt värdefulla områden Botaniskt särskilt värdefulla områden, så kallade nyckelbiotoper, har i Skogsvårdsstyrelsens landsomfattande genomgång identifierats inom sjutton platser på Lidingö och omfattar drygt 100 ha mark, se biotopkarta. Här ingår bland annat kustområdet från Millesgården till Larsberg, södra Sticklinge och norra Södergarnsskogen. Utöver Skogsvårdsstyrelsens utpekade nyckelbiotoper har i denna översiktsplan Karins mosse och Södergarns mosse, två mossar med intressant myrvegetation, klassats som botaniskt skyddsvärda. Kappsta naturreservat är särskilt värdefullt på grund av dess lundvegetation med flera sällsynta arter. Zoologiskt särskilt värdefulla områden Zoologiskt skyddsvärda områden består av värdefulla häckningslokaler och rastplatser för sjö- och havsfågel. Fjäderholmarna, Fogdholmen, Gråviken, Kyrkviken, Kyrklunden, Stockbysjön, Långängskärren och kuststräckan Millesgården - Larsberg är sådana om-råden.ytterligare värdefulla områden för fågellivet är Båtsmans-hättan (söder om Duvholmen), Punschholmen (i Hustegafjärden), Fogdholmen (nordväst om Sticklinge) samt Lillön (vid Trolldalen). Gråviken, Stockbysjön och Långängskärren ingår i Långängens naturreservat, som ger dem ett särskilt skydd. Ön Libertas inom ögruppen Fjäderholmarna är skyddade som fågelskyddsområde enligt bestämmelser i 7 kap 12 MB. Viktiga reproduktionslokaler för kräldjur och grodor är t ex Långängskärren, Karins mosse och Breviksdammen. Områden med sällsynta skalbaggar är t ex Södergarnsskogen och exempel på viltrika områden är Elfvikslandet med Lidingös lilla stam av dovhjort. Spridningsvägar för växter och djur Med hjälp av grönstråk och ekologiska korridorer binds värdefulla områden och biotoper ihop till fungerande helheter. Från ekologisk synpunkt är det viktigt att dessa korridorer och stråk bevaras som spridningsvägar för växter och djur. De ekologiska korrido- 31

32 rerna visas på kartan Grönområden, kap 8. Ekologiskt känsliga områden Ekologiskt känsliga områden har identifierats till ett tjugotal platser på Lidingö, se karta Ekologiskt känsliga områden. I dessa områden ingår bl.a. Stockbysjön, Kottlasjön, Kyrkviken och Elfvikslandet. Uppgifterna är hämtade ur rapporten Lidingö Förebild för ekologisk planering, se kap 15, förteckning över planunderlag. 32

33 STICKLINGE GRÖNSTA BOSÖN BO SÖDERGARN NÄSET RUDBODA YTTRINGE ISLINGE ELFVIK TORSVIK HERSERUD HERSBY KOLTORP EKHOLMSNÄS KILLINGE GÅSHAGA m MOSSTORP BAGGEBY GÅNGSÄTRA STOCKBY KÄPPALA LARSBERG SKÄRSÄTRA BREVIK Ekologiskt känsliga områden Nyckelbiotop 33 MÖLNA Ekologiskt känsliga områden Nyckelbiotop HÖGBERGA Ekologiskt känsliga områden

34 34 Översiktsplan för Lidingö stad

35 5. MILJÖ- OCH RISKFAKTORER 35

36 Mål för kapitel 5: Vid bedömning av lämplig mark- och vattenanvändning ska särskild uppmärksamhet riktas på hälsorisker. Miljöbelastningarna ska minskas så att de inte blir större än vad människor och miljö tål på längre sikt utan att ta skada. Samtliga områden av riskklass mycket stor till stor ska undersökas översiktligt innan Förorenade områden Åren gjordes en inventering och riskklassificering av förorenad mark i Lidingö (Anna Fjelkestam, avdelningen för vattenvårdsteknik, KTH). Riskklassificeringen grundar sig på Naturvårdsverkets klassificering av risker för skadliga effekter enligt följande: Några av objekten i Fjelkestams utredning har åtgärdats under senare år, bland annat i samband med Gåshagas omvandling. Nedanstående karta över återstående förorenade områden visar mark som bedömts tillhöra klasserna 1 eller 2, se bilaga. Materialet är dock ej fullständigt utfördes en översiktlig miljöundersökning i Kyrkviken, Gråviken, Ekholmsnässjön och Hustegafjärden. Av rapporten framgår att metallhalterna i sedimenten bedöms som höga och kan utgöra en risk för hälsa och miljö. Tänkbara källor till metallbelastningen är bland annat den stora mängd dagvatten, m³, som årligen rinner ut i Kyrkviken. Innan muddring eller andra liknande verksamheter påbörjas måste enligt miljöbalken föroreningsinnehållet i sedimenten alltid klargöras, samt nödvändiga tillstånd inhämtas. Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass X Klass O Stor risk Måttlig / stor risk Liten risk Mycket liten risk Ofarliga Oklassificerade 36

37 m Förorenad mark Objektnummer enligt inventering av Anna Fjelkestam klass 1 och 2 enligt Naturvårdsverkets klassificering 00 Objektnummer enligt inventering av Anna Fjelkestam klass 1 och 2 enligt Naturvårdsverkets klassificering 37

38 Miljö- och hälsoaspekter Luft Lidingö ligger centralt i stockholmsregionen och är därför förhållandevis kraftigt utsatt för luftföroreningar. Trafiken i regionen är den i särklass största luftföroreningskällan. Problemen är av sådan karaktär att de bara kan kartläggas och åtgärdas i samverkan med andra kommuner och myndigheter. Luftkvalitet Luftföroreningar är idag ett av de allvarligaste miljöproblemen. Förorenad luft kan öka risken för allergier, luftvägsbesvär och cancer. MB-s miljökvalitetsnormer för bly och svaveldioxid trädde i kraft den 1 januari 1999 och normen för kvävedioxid träder i kraft den 1 januari På Lidingö ligger halterna i luft av bly och svaveldioxid klart under uppsatta gränsvärden. Även halten av kvävedioxid underskrids. Utöver detta har regeringen beslutat om miljökvalitetsnormer för luftpartiklar gällande från och med den 19 juli Miljökvalitetsnormen för partiklar ska vara uppfyllda den 1 januari Kvävedioxidutsläpp kommer främst från fordonstrafiken. Prognoserna till 2006 för kvävedioxidhalter ligger för Lidingös del under uppsatta gränsvärden. Det finns dock en risk att gränsvärdena överskrids i Stockholms stads centrala delar, vilket kan leda till restriktioner i regionen. Luften över Lidingö har sedan 1986 kontrollerats på sitt innehåll av svaveldioxid och kvävedioxid. Mätningarna visar att svaveldioxid-halten ökar vid sjunkande temperatur och att halterna är högst vid sydvästliga vindar. För kvävedioxid är halterna högst vid västliga och sydvästliga vindar. Inga överskridanden har skett av miljökvalitetsnormerna. Den dominerande vindriktningen för Lidingö är västsydvästlig, vilket gör att vinden ofta ligger på från Stockholms hamn och Värtan- Louddens industriområde. Inom området finns kol- och oljeeldade kraft- och värmeanläggningar samt bensindepåer. Mot bakgrund av detta bör uppmärksammas att vegetationen längs kuststräckan mot Lilla Värtan har betydelse som luftrenande filter. Nedfall av luftföroreningar Genom länsstyrelsens försorg mäts sedan 1992 nedfallet på mark av bl.a. svavel och kväve. En provtagningsyta ligger i Lidingö. Det totala nedfallet av såväl svavel som kväve överstiger den kritiska belastningsgräns (gräns för vad naturen tål) som Naturvårdsverket angivit som miljömål för Svealand. En stor källa till mark- och vattenföroreningar är trafiken. 38

39 Allergener och irritanter Rök- och luktolägenheter från vedeldning och eldning av trädgårdsavfall är ett problem främst för astmatiker. Allergiframkallande ämnen från häst är ett problem som måste uppmärksammas i planeringen. Idag finns tre stora hästgårdar i Lidingö: Ekholmsnäs gård, Elfviks gård och Lidingö ridskola i Stockby. Enligt Socialstyrelsen bör bostadsbebyggelse, skolor, daghem etc. ligga minst 200 meter från hästgårdar. Allergi-utredningen, SOU 1989:76, har hävdat att avståndet bör vara minst 500 meter. Boverkets råd beträffande avståndet mellan bostäder och ridanläggning är att det bör vara 200 meter men helst 500 meter. Buller Trafikbuller från vägtrafik En god boendemiljö förutsätter bl.a. att störande trafikbuller inte förekommer. Vid nyplanering av bostäder kan normalt en god ljudmiljö uppnås. Befintlig miljö är däremot svår att åtgärda i efterhand. Det är därför viktigt att ny bebyggelse inte förvärrar situationen och ökar antalet bullerutsatta. År 1994 behandlade riksdagen en handlingsplan mot buller (prop 1993/94:215) och 1997 antog riksdagen propositionen Infrastrukturinriktning för framtida transporter (prop 1996/97:53). Därmed ställde sig riksdagen bakom följande riktlinjer. Vid nybyggnad av bostäder och vid nybyggnad och väsentlig ombyggnad av trafikanläggningar bör där det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt trafikbullret inte överskrida 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad). I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nämnda nivå bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrider 30 db(a) ekvivalentnivå och 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid. För vägtrafikanläggningar i befintlig bostadsmiljö bör åtgärder i en första etapp omfatta bostadsmiljöer med ekvivalent bullernivå utomhus vid fasad på 65 db(a) och däröver. Åtgärderna bör leda till att ljudnivån sänks, i första hand till 55 db(a) utomhus och i andra hand till högst 30 db(a) inomhus. Som riktvärde gäller även 70 db(a) max utomhus vid uteplats. Trafikbullret i Lidingö har kartlagts i olika utredningar. Den senaste gjordes under 1997 och omfattar fastigheter utmed de större vägarna. Generellt sett är bullerstörningar från trafiken relativt begränsade. Högsta ljudnivån finns vid infarten till Lidingö. I övrigt är höga ljudnivåer i huvudsak koncentrerade till Södra och Norra Kungsvägen. 11 fastigheter huvudsakligen flerbostadshus i Torsvik har en ekvivalent ljudnivå utomhus på 65 db(a) och däröver. Kommunfullmäktige har i september 2000 fastställt riktlinjer för åtgärder mot buller i befintlig bostadsmiljö. 39

40 STICKLINGE GRÖNSTA BOSÖN BO SÖDERGARN NÄSET RUDBODA YTTRINGE ISLINGE ELFVIK TORSVIK HERSERUD HERSBY KOLTORP EKHOLMSNÄS KILLINGE GÅSHAGA m MOSSTORP BAGGEBY GÅNGSÄTRA STOCKBY KÄPPALA LARSBERG SKÄRSÄTRA BREVIK HÖGBERGA MÖLNA Vissa fastigheter utefter markerade vägavsnitt har en ekvivalent ljudnivå utomhus som överstiger 60 db(a) Vissa fastigheter utefter markerade vägavsnitt har en ekvivalent ljudnivå utomhus som överstiger 60 db(a) Trafikbuller 40

41 Övriga bullerstörningar Utöver vägtrafiken är det främst Stockholms hamn, Kyttingetippen och Lidingöbanan som leder till bullerstörningar. På Lidingöbanan förväntas dock nya tystare vagnar vara i trafik år Utöver ovanstående kan förekomma bullerstörningar av tillfällig karaktär, t.ex. från fartyg vid reservankringsplatsen utanför Elfviks udde. Radon Radon är en radioaktiv gas som bildas när radium sönderfaller. Radon sönderfaller i sin tur till radioaktiva metallpartiklar, s.k. radondöttrar. Vid sönderfallet avges strålning. Radon mäts i enheten Bq/m³ (becquerel per kubikmeter). Riktvärdet för olägenhet för människors hälsa enligt miljöbalken är 400 Bq/ m³ radongas som årsmedelvärde i befintlig bebyggelse. Enligt Boverkets byggregler är gränsvärdet för nybyggnation 200 Bq/m³ radongas. Markradon Vid kartläggning av markradon delas marken in i låg-, normal- och högradonmark. Någon sådan kartläggning har dock inte gjorts. Lidingö saknar förekomst av ås/svallgrus och större områden av uranrika berg- och jordarter. Detta tillsammans med resultaten av miljöoch hälsoskyddskontorets mätningar visar att Lidingö bör klassas som normalradonmark med lokala inslag av högradonmark. Förekomsten av markradon kan vara mycket lokal p.g.a. pegmatitgångar, uranrik fyllning under huset etc. Radon i vatten Höga radonhalter i vatten kan förekomma i bergborrade brunnar. Det finns två hälsorisker, dels från inandning då radon avgår från vattnet till inomhusluften, och dels från intag av vatten. Uppskattningsvis finns det idag ca 100 enskilda vattentäkter som används kontinuerligt till dricksvatten. Merparten av dessa är bergborrade brunnar. Mätningar har utförts i några av dessa brunnar. De högsta halterna har legat omkring Bq/l. Dricksvatten med radonhalt över 100 Bq/l bedöms av Livsmedelsverket som tjänligt med hälsomässig anmärkning. Vatten med radonhalt över Bq/l bedöms som otjänligt. Elektromagnetiska fält Elektrisk ström i ledningar, transformatorer m.m. ger upphov till magnetfält. Magnetfält mäts i tesla, i praktiskt bruk används en miljondels tesla, µt. Forskning om eventuella hälsorisker p.g.a. påverkan av elektro- 41

42 magnetiska fält har pågått sedan slutet av 1970-talet. Man vet fortfarande lite om hur magnetfälten påverkar människan. Med anledning av detta har de centrala myndigheterna i Sverige, bl a Statens strålskyddsinstitut, Elsäkerhetsverket och Socialstyrelsen enats om en försiktighetsprincip vid planering och byggande. T.ex. bör man undvika att placera nya skolor, förskolor, bostäder etc så nära kraftledningar att magnetfältet överstiger 0,2-0,3 µt. För Lidingös del innebär 0,2 µt att som försiktighetsåtgärd bör nya byggnader inte placeras närmare än ca 50 m från den 70 kv luftledning som går över Sticklinge, Näset och vidare åt sydost över Lidingö. Verksamheter med risker för omgivningen Enligt räddningstjänstens riskanalys finns det numera få verksamheter med risker i staden. Dalénumområdet är det största riskområdet där det fortfarande finns farlig verksamhet. Sannolikheten att en olycka sker i området är dock liten och enligt riskanalyser sprider sig eventuella giftiga gaser inte utanför industriområdet. Om Lidingöbron skulle förstöras vid till exempel påsegling blir Lidingö isolerat utan vatten och fjärrvärme. Risken att detta ska hända bedöms som minimal. Beträffande fjärrvärme finns dessutom reservkapacitet i värmeverket vid AGA. Bensinstationer har idag hög säkerhet och de innebär ingen särskilt stor risk. I normalfallet är det oljetransporterna till stationerna som är den största risken. Mängden farligt gods som transporteras på vägarna i Lidingö har minskat, fortfarande sker dock t.ex. transporter av olika kemiska produkter till verksamheter i Gåshagaområdet samt badanläggningar i staden. Olja transporteras numera endast till bensinstationer och för uppvärmning. Från AGA specialgas sker transporter av olika gasprodukter. Sekundära transportleder för farligt gods på Lidingö är: 277, delen Torsviks trafikplats - Lejonvägen. Södra Kungsvägen, delen Lejonvägen - Gåshagaleden. Gåshagaleden. Läroverksvägen, delen Södra Kungsvägen - Larsbergsvägen. Larsbergsvägen, delen Läroverksvägen - Agavägen. Agavägen. Värdshusvägen. Norra Kungsvägen. Elfviksvägen. Skyddsavstånd Enligt Boverkets Bättre plats för arbete rekommenderas ett skyddsavstånd på ca 100 meter mellan bensinstationer och bebyggelse. 50 meter motiveras av riskhänsyn medan avståndet 100 meter beror på buller, lukt och andra störningar. Större eller mindre avstånd 42

43 kan tillämpas med hänsyn till boendets eller verksamhetens art och omfattning. Sammanhållen bostadsbebyggelse eller personintensiva verksamheter närmare än 50 meter från en bensinstation bör undvikas. Om bebyggelse planeras närmare än 100 meter från bensinstation bör en riskanalys finnas. I dessa situationer finns ofta även andra störningar att ta hänsyn till, t.ex. buller, vibrationer, luftföroreningar, ljus, lukt etc. Länsstyrelsen har tagit fram följande rekommendationer för skyddsavstånd mellan bebyggelse och vägar där farligt gods transporteras: 25 meter byggnadsfri zon bör lämnas närmast transportleden. Tät kontorsbebyggelse närmare än 40 meter från vägkant bör undvikas. Sammanhållen bostadsbebyggelse eller personintensiv verksamhet närmare än 75 meter från vägkant bör undvikas. 43

44 44 Översiktsplan för Lidingö stad

45 6. BEFOLKNING, BOSTÄDER OCH NÄRINGSLIV 45

46 Mål för kap 6: Lidingö ska utvecklas som samhälle på befolkningsmässigt nuvarande nivå. Inom bostadsområdena ska eftersträvas en blandad ålderssammansättning bland de boende. Näringslivets utveckling och ökning av antalet arbetsplatser ska underlättas. Besöksnäringarna ska stimuleras och ges möjlighet till utveckling. Lidingö i Stockholmsregionen Lidingö ligger centralt i Stockholmsregionen och är med sin gröna karaktär en attraktiv bostadsort. Lidingö är också en del av Stockholmsregionens gemensamma bostads- och arbetsmarknad. Inom Stockholmsregionen råder bostadsbrist. Även om ett relativt omfattande byggande skett inom Lidingö under senare år är bostadssituationen ansträngd inom staden. Bostadsbristen är ett problem inte minst vid rekrytering av personal. Bostadsbristen slår dessutom särskilt hårt mot ungdomarna. Efterfrågan på bostäder kommer att vara stor under överskådlig tid. Utrymmet för nya arbetsplatser blir allt knappare i regionens centrala delar. Detta kommer att öka trycket på angränsande områden. Planerad utveckling av regionala kommunikationsleder i Lidingös närhet, samt närheten till universitet och högskolor är andra faktorer som talar för att Lidingö framöver kan bli attraktivare för lokalisering av arbetsplatser. En faktor som talar mot detta är bostadsbristen på ön. Stockholms läns landsting har under våren 2000 presenterat samrådsunderlag till en utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS). RUFS bygger på antaganden om utvecklingstendenser som är viktiga för planeringen av regionens framtid. Regionplan 2000, som är en del av underlaget för utvecklingsplanen, redovisar regionens fysiska struktur med avseende på bebyggelseutveckling, grönstruktur, trafikens infrastruktur och teknisk försörjning. Regionplanen är inte bindande för kommunerna men utgör ett av underlagen för kommunal översiktsplanering. Under senare år har Stockholmsregionen, som idag har cirka 1,8 miljoner invånare, vuxit med mellan och invånare per år och tendensen är att takten ökar. Den regionala planeringen arbetar med två antaganden: befolkningsökning med cirka 1 % respektive 0,5 % per år. På lång sikt behövs då ett tillskott i Stockholmsregionen på mellan och lägenheter per år. Den regionala planeringen syftar till att ge handlingsberedskap för en sådan utveckling. 46

47 Av direkt betydelse för Lidingö är en tänkt utbyggnad av snabbspårvägen från Alvik via Sundbyberg, Solna och Universitetet till Ropsten, där den kopplas ihop med Lidingöbanan. Större delen av Södra Lidingö med bl. a. Lidingöbanans upptagningsområde har i samrådsunderlaget till Regionplan 2000 illustrerats som stadsbygd med regional utbyggnadspotential. Befolkning och bostadsförsörjning Den 31 december 2000 bodde personer i Lidingö och det fanns ca bostadslägenheter (6 900 i småhus och i flerbostadshus). Tidigare utveckling vad gäller antal invånare och byggande (antal lgh/år) visas översiktligt i nedanstående diagram. * * Genomsnitt för åren Översiktsplanen har en planeringshorisont fram mot år Som bakgrund kan noteras att det under föregående 20-årsperiod tillkom bostäder (145 per år) samtidigt som befolkningen ökade med drygt personer. Under år 2000 har tillkommit 110 bostäder medan antalet invånare minskat med 46 personer. Under de senaste 25 åren har kunnat konstateras en utveckling på Lidingö där befolkningen minskar i flera områden och att de som bor kvar blir allt äldre. Detta gäller framför allt i flerbostadshusområden. Hittills har ökad realinkomst/disponibel inkomst medfört ökad utrymmesstandard i boendet och därmed bidragit till utglesningen. Utvecklingen fram till år 2020 synes dock mer oviss än tidigare. Utglesningen påverkas av en mängd osäkra faktorer såsom konjunktursvängningar, skattepolitiken, regionens utveckling mm. För att möta eventuella negativa konsekvenser av en framtida utglesning krävs beredskap för ett visst fortsatt bostadsbyggande. Denna beredskap kan beräknas till uppemot bostäder efter utbyggnad av Gåshaga och Bergsätra. Osäkerheten är dock stor mot bakgrund av planperiodens längd. Ett byggande endast enligt kvarstående byggrätter i detaljplanelagda områden samt med enstaka kompletteringar kan antas leda till ca 30 bostäder per år (efter utbyggnaden av Gåshaga och Bergsätra). 47

48 Översiktsplan för Lidingö stad Det kan nämnas att om Lidingös befolkning och byggande skulle utvecklas i proportion till Stockholmsregionens förmodade tillväxt (se ovan) skulle detta ungefär motsvara en befolkningsökning till invånare år 2020, vilket skulle kräva ett byggande på ca 250 bostäder per år. Befolkningsstruktur Åldersfördelningen år 2000 framgår nedan. År 2000 är åldersgrupperna och omkring 85 år stora jämfört med riksgenomsnittet. antal män kvinnor ålder ålder Andel per åldersgrupp: Andel år 23% 22% 20% år 12% 12% 14% år 46% 45% 42% år 13% 14% 18% 80+ 6% 7% 7% Invånare Den pågående utflyttningen av personer år väntas fortsätta, vilket leder till färre förskolebarn och efter hand till mindre årskullar i skolan. Med utgångspunkten att befolkningen ska förbli på nuvarande nivå, ca även år 2020, kan nedanstående antaganden göras angående befolkningssammansättning. Med början år 2007 ökar antalet nyblivna pensionärer samtidigt som personer kommer att vara över 80 år. Mot slutet av planperioden kommer ungefär var fjärde lidingöbo att vara över 65 år. Förvärvsarbete män 2000 män 2020 kvinnor 2000 kvinnor 2020 För tio år sedan förvärvsarbetade lidingöbor. Genom den ekonomiska nedgången minskade antalet till personer Förvärvsfrekvensen gick ned från 85 till 75% av den vuxna befolkningen, samtidigt som fler började bedriva yrkes- 48

49 inriktade eller allmänna studier. Efter en svag ökning i mitten av 1990-talet ökar numera antalet förvärvsarbetande stadigt. År 2000 fanns ca förvärvsarbetande och förvärvsfrekvensen var ca 80 %. Relationen mellan arbetsplatser och förvärvsarbetande, självförsörjningsgraden, har i decennier legat runt 60% och är år %. Idag arbetar enbart var sjunde lidingöbo med varuproduktion och byggnadsverksamhet. Företagstjänster/finansiell verksamhet liksom personliga tjänster, ofta med anknytning till vård och fritid, expanderar och svarar för 35% av sysselsättningen. Lika stor andel är statligt eller kommunalt anställda. Övriga, 20%, arbetar inom handel eller kommunikation lidingöbor pendlar dagligen till arbete i Stockholm eller andra kommuner, medan personer pendlar till Lidingö. 49

50 50 Översiktsplan för Lidingö stad

51 7. BEVARANDE OCH BYGGANDE 51

52 Avgränsningen mellan bebyggd mark och grönområden ska i allt väsentligt behållas. Lidingös karaktär av blandad bebyggelse från olika tidsepoker och av olika typer ska bevaras. Boendemiljön ska ytterligare förbättras. Lidingö ska utvecklas som samhälle på befolkningsmässigt nuvarande nivå. Riksintressen och lokalt viktiga objekt ska skyddas. Kulturmiljöer ska vårdas. Ny bebyggelse bör endast tillkomma genom varsam förtätning eller omvandling av bebyggda områden. Inom bostadsområdena ska eftersträvas en blandad ålderssammansättning bland de boende. Integrering av arbete och boende ska underlättas liksom generationsboende. Lokalbehovet för vård, omsorg och utbildning ska särskilt uppmärksammas. Byggande ska utgå från en ekologisk grundsyn. Kulturmiljöer ska inventeras med preciseringar av bevarandevärden, som underlag för planering och byggande. Områden med äldre villastadskaraktär ska särskilt värnas. Karaktären av odlingslandskap på Elfvik ska bevaras. Gator, torg, parker och bebyggelse ska ha genomtänkt arkitektonisk utformning och god tillgänglighet. Stora krav ska ställas på utformning av tekniska anläggningar, skyltar mm. Nuvarande skogshorisont ska i allt väsentligt bevaras. Bevarande Bevarande avser i detta kapitel endast bevarande av den bebyggda miljön. Bevarande av grönområden behandlas i kapitel 8 och 12. Lidingö karaktäriseras av blandad bebyggelse från olika tidsperioder och av olika typer med närhet till naturen. Det finns också inslag av miljöer från jordbrukssamhällets tid. Elvik och Långängen är exempel på områden där både landskap och byggnader finns bevarade. Under den första exploateringsperioden i Lidingö, , 52