IDÉER FÖR ETT KOMPETENTARE SVERIGE

Transkript

1 101 IDÉER FÖR ETT KOMPETENTARE SVERIGE

2

3 Hur formas ett samhälle där alla får möjlighet att lära sig nya saker under hela livet? I den här broschyren ställer vi inte bara frågorna utan ger också svaren: 101 färska idéer om kompetensutveckling. Vi har tänkt högt och lågt, brett och smalt. Målet är att rusta Sverige för framtiden. Vi måste bli tillräckligt starka för att konkurrera med kompetens och inte låga löner. Läs och tyck till. Oavsett om du är politiker, arbetsgivare eller arbetstagare hör av dig om du vill veta mer. Det är för din skull vi gjort den här broschyren.

4

5 Vad kostar brister i kompetensen? Om insatser för kompetensutveckling verkar dyra, tänk på alternativkostnaden vad kostar brister i kompetensen?

6 Sagt och gjort. Unionen har tecknat avtal om att 0,2 procent av lönen ska avsättas till kompetensutveckling. Pengar avsätts till kompetensutveckling och kan användas för att söka nya vägar i karriären. Idén är enkel och viktig i en tid när förändringar sker allt snabbare i arbetslivet. Unionen har redan tecknat avtal om att 0,2 procent av lönen ska avsättas till medlemmarnas kompetensutveckling. Fler borde följa vårt exempel och gå från ord till handling.

7 Sagt men inte gjort. Varför bidrar inte staten till finansiering av en modell för kompetensutveckling? Våra politiker har diskuterat och utrett ett nationellt system för kompetenssparande i mer än ett decennium, men inget har hänt. Under tiden har olika typer av modeller för kompetensutveckling införts i t.ex. Norge och Danmark.

8 För de flesta företag är marknadsoch försäljningsstrategier självklara. Det borde även en strategi för kompetensförsörjning vara. Det är människor som löser problem. För att nå företagets mål krävs rätt mix av kompetens. Därför borde alla företag ha en strategi för sin kompetensförsörjning. Den kan innehålla inventering av befintlig kompetens, identifiering av framtida kompetensbehov och en idé om hur företagets kompetensluckor ska fyllas på ett effektivt sätt.

9 Alla har ett ansvar. Så också du. Individen har ett stort eget ansvar för sin kompetensutveckling. Det hjälper att ha en positiv attityd och hela tiden följa hur det egna yrket utvecklas. När efterfrågan på yrkeskompetens förändras på arbetsmarknaden bör var och en tänka över vad det kan få för konsekvenser för en själv.

10 Om man inte vet vad man kan, är det svårt att veta vad man behöver. Det är bra att göra en årlig kartläggning av medarbetarnas kompetens för att ta reda på vad som finns och vad som behöver tillföras för att nå verksamhetsmålen. Den kan genomföras i utvecklingssamtal eller i samarbete med lokala fackliga representanter. Det är dock viktigt att tala om varför man gör kompetenskartläggningen. Då undviks onödiga spekulationer om syftet.

11 HR funktion? Ja, det är ingen dum idé att någon är ansvarig för företagets största utgiftspost. För många svenska tjänsteföretag är personalkostnaden den största utgiftsposten, trots det arbetar allt fler på arbetsplatser där det saknas en utvecklad Human Resource (HR) funktion. Med en väl fungerande HR funktion på arbetsplatsen får chefer på alla nivåer stöd med att utveckla en strategi för kompetensförsörjning inom det egna ansvarsområdet.

12 Gärna fast anställning men ingen vill fastna på samma arbetsplats hela livet. Det behövs en arbetsmarknadspolitik som tar hänsyn till den som vill byta jobb inte bara den som måste. Därför ska tillsvidareanställningar även i framtiden vara den vanligaste anställningsformen, samtidigt som goda utvecklingsmöjligheter ska göra det enklare att byta jobb.

13 Låt de som känner medarbetarna bäst hjälpa till med strategin för kompetensförsörjning. Lokala fackliga representanter har ofta bra kunskap om sin egen arbetsplats, arbetskamrater och de förutsättningar som råder. Det borde företagen dra nytta av när de upprättar en strategi för kompetensförsörjning. Då minskar dessutom risken för att beslut som påverkar medarbetarna och deras kompetensutveckling fattas på bristfälliga grunder.

14 Diskriminering är slöseri med kompetens. Idag finns det en utbredd diskriminering av personer med utländsk härkomst. Det gör att viktig kompetens går förlorad och försvårar möjligheterna till ett framgångsrikt integrationsarbete. Vid sidan av de frivilliga insatserna behövs det en egen arbetsrättslig diskrimineringslagstiftning med ett tydligt arbetsgivaransvar för aktiva åtgärder.

15 Nio av tio får nytt jobb via Trygghetsrådet. Hur är det möjligt? Trygghetsrådets flexibla arbetssätt med fokus på individen har visat sig vara mycket framgångsrikt. Nio av tio som lämnar Trygghetsrådet får ett nytt jobb. Idag är deras uppdrag begränsat till att hjälpa de som blivit uppsagda. Deras arbetsmetoder kan dock vem som helst använda också proaktivt vid omställningar och karriärbyten.

16 Om kompetens är en konkurrensfaktor, borde kompetensförsörjning vara en ledningsfråga. Den globala konkurrensen har gjort kompetens till en av de viktigaste konkurrensfaktorerna. Därför bör strategier för kompetensutveckling vara förankrade i högsta ledningen. På så sätt skickas en tydlig signal till organisationen om att det ingår i alla chefers arbetsuppgift att göra det möjligt för medarbetarna att utveckla sin kompetens.

17 Det måste bli förmånligare för företag att satsa på kompetens. Inför skattemässiga fördelar för företag som vill reservera pengar till de anställdas framtida kompetensutveckling. Det gör det möjligt för företag att göra avsättningar under goda år, som sedan används för att kompetensutveckla de anställda i sämre tider.

18 När blir personalen lika viktig som ekonomi, inköp och logistik? När HR/personalchefen är med i ledningsgruppen på lika villkor som andra chefer signalerar man att kompetens är lika viktigt som t.ex. ekonomi, inköp och logistik. Men det är inte bara en symbolisk handling, utan framför allt ett sätt att kvalitetssäkra företagets kompetensförsörjning och minska riskerna för att drabbas av kompetensbrist i framtiden.

19 Nog ska man väl kunna utbilda sig även om man arbetar och har familj? Förutsättningar för vidareutbildning på alla nivåer borde bli bättre. Det behövs nya former av undervisning för de som idag har svårt att kombinera studier med arbete och familjeliv. Fler kvälls- och distanskurser, större utbud av långa och korta utbildningar och en pedagogik som är anpassad till olika förkunskapskrav.

20 Kompetenskartan hjälper dig att sätta ord på det du kan! Kompetenskartan är ett webbaserat verktyg. På ett lekfullt sätt sätter du ord på vad du kan och vad du vill. Kompetenskartan är ett exempel på det Unionen erbjuder sina medlemmar inom området karriär och utveckling. Mer information finns på vår hemsida,

21 Chefer behöver kompetens i kompetensutveckling. Det är inte ovanligt att det är närmsta chefen som har ansvar för medarbetarnas kompetensutveckling. Saknar chefen kunskap är det extra viktigt att det erbjuds ledarskapskurser i hur man arbetar strategiskt med kompetensutveckling. Chefer som vet hur medarbetarnas potential och drivkraft bäst utvecklas, är chefer som bidrar till att stärka företagets konkurrenskraft.

22 Den som arbetar och vill satsa på högre studier borde också ha möjlighet att få studiemedel. Med nuvarande regler för studiestöd är det svårt för högskoleutbildade att finansiera sin vidareutbildning. Det är inte rimligt att studiemedlen ska begränsas av antalet terminer du studerat tidigare eller hur gammal du är. Därför borde studiemedelssystemet ses över liksom villkoren vid exempelvis sjukdom och föräldraskap för den som vidareutbildar sig.

23 Om fler visste att en civilingenjör kostar kr att ersätta skulle de nog satsa mer på att utveckla befintliga medarbetare. Den snabba tekniska utvecklingen leder till så kallade kompetensväxlingar. Då byts medarbetare frivilligt eller ofrivilligt ut för att få in ny kompetens i organisationen. Stora kompetensväxlingar är dyra och ofta ett resultat av misslyckade kompetensförsörjningsstrategier. Beräkningar visar att kostnaden när en civilingenjör slutar och ersätts med en ny, kan uppgå till över kronor. Därför bör kompetensväxlingar i ett företag alltid följas upp och utvärderas så att kostnaderna blir synliga.

24 Vad du kan borde vara viktigare än vad du studerat. EU har tagit fram ett system (EQF) för att kunna jämföra kvalifikationer mellan olika länder. Sverige kommer att göra en nationell implementering av systemet, vilket innebär att fokus förflyttas från vilken utbildning människor har till vad man faktiskt kan. Detta arbete bör prioriteras för att påskynda utvecklingen av olika valideringsmodeller i Sverige. Då får alla möjlighet att få hela sin kompetens dokumenterad inte bara den formella utbildningen.

25 Företagets vinst ska inte bara hamna i aktieägarnas fickor, utan också i huvudet på de anställda. Kortsiktiga stora vinstutdelningar sker ofta till priset av att säga upp personal, senarelägga investeringar eller sälja ut delar av verksamheten. Det påverkar inte bara utvecklingsmöjligheten för företaget och de anställda negativt utan också konkurrenskraften. En tumregel bör därför vara att företagens utdelningar inte sker på bekostnad av långsiktiga investeringar i bl.a. kompetensutveckling.

26 Varför ska betyg och högskoleprov vara enda sättet för att bli antagen till akademiska studier? Den som inte har formella meriter, men bedöms som reellt behörig, borde också kunna antas till högre utbildningar. Möjligheterna finns redan, men utvärderingar visar att endast ett fåtal studenter blir antagna på reella meriter. Staten borde därför se till att det blir ekonomiskt attraktivt för högskolor och universitet att anta studenter genom alternativa behörighets- och urvalsformer.

27 Inhyrda konsulter och tillfälligt anställda tillför snabb kompetens men vem är det som är lojal när tiderna blir sämre? Det finns flera fördelar med att satsa på befintliga medarbetares utveckling: De kan enkelt anpassa ny kunskap till arbetsplatsens förutsättningar. De känner lojalitet till företaget eftersom de får ta del av fördelarna som ny kompetens genererar. Interna kompetenssatsningar bidrar också till att uthålligt öka företagets produktivitet och lönsamhet.

28 Öronmärk pengar för samverkan mellan högskola och näringsliv. Enligt högskolelagen ska högskolor och universitet samverka med det omgivande samhället. Trots det utvecklas samarbetet mellan utbildningsanordnare och näringsliv för långsamt. Därför borde staten öronmärka pengar för att få fart på samarbetet.

29 Människor är inte fyrkantiga. Det ska inte heller insatser för kompetensutveckling vara. Människor lär sig på olika sätt och därför är individuell anpassning viktigt. En del vill lära själva, andra i grupp. Många lär gärna av kollegor medan andra föredrar utomstående experter eller distansutbildning. Se till så att insatser för kompetensutveckling är individuellt anpassade genom att fundera på när, var och hur de ska genomföras.

30 Att lära sig svenska språket står inte i motsats till praktik och arbete. SFI-undervisningen borde effektiviseras och få en tydlig inriktning på arbete och praktik under språkinlärningen, till exempel genom att SFIstudierna varvas med praktik, förvärvsarbete eller annan sysselsättning.

31 Högskolor och universitet borde få en tydligare roll att vidareutbilda de som arbetar. Utbildningar på olika nivåer måste i högre grad vara kopplade till arbetslivets krav. I Sverige finns en väl utbyggd och geografisk spridd högre utbildning med starka utbildnings- och forskningsmiljöer. Om högskolor och universitet får en tydligare roll att vidareutbilda de som arbetar, kan företag och organisationer dra bättre nytta av detta.

32 Egen men inte ensam. Unionen stödjer egenföretagare med ett särskilt medlemserbjudande till de som driver eget företag. Förutom juridisk hjälp kan vi bistå med kurser och personlig rådgivning i frågor som rör marknadsföring, juridik och affärsutveckling. Mer information finns på vår hemsida,

33 När företag tar hjälp utifrån, t.ex. av konsulter, borde man ha som mål att den egna personalen också lär sig något nytt. Det finns tillfällen när specialistkompetens behövs, till exempel när tillgången på rätt arbetskraft är begränsad eller när det inte är ekonomiskt försvarbart att bygga upp en egen kompetensbas. Vid sådana tillfällen borde företaget ha som mål att det också sker en kompetensöverföring till den egna personalen.

34 Ge alla möjlighet till en provuppsägningstid. Att byta jobb eller ta ett karriärsteg uppåt eller åt sidan innebär att kunskap sprids mellan arbetsplatser. All form av kunskapsspridning behöver främjas för att skapa dynamik på arbetsmarknaden. En avtalsreglerad provuppsägningstid på sex månader för att prova ett annat jobb kan skapa ökad rörlighet i arbetslivet och få positiva effekter på kunskapsöverföring och kompetensutveckling.

35 Trolla inte bort kostnader för tillfällig kompetens i redovisningen. Det är ganska vanligt att kostnader för tillfällig kompetens inte belastar chefens egen verksamhet, utan redovisas i en separat projektbudget. Det kan ge sken av att tillfällig kompetens är billigare att köpa in än att långsiktigt bygga upp kompetens på den egna arbetsplatsen. Dessa falska besparingar stoppas bäst genom att istället sätta kostnaderna i relation till företagets totala personal- och lönekostnader.

36 Vad skulle politikerna säga om var fjärde elev lämnade gymnasiet utan fullständiga betyg? För närvarande ingenting. Idag lämnar en fjärdedel av eleverna gymnasiet utan fullständiga betyg. Det finns inga enkla förklaringar till avhopp och bristande studieresultat i gymnasieskolan. Orsakerna är ofta individuella. Bristfälliga kunskaper från grundskolan och låg kvalitet på gymnasieutbildningen är dock några av förklaringarna. Därför måste stora satsningar göras på gymnasieskolan så att fler ungdomar klarar gymnasieskolan på utsatt tid.

37 Köper du en dyr maskin räknas den som en investering, men går du en kurs för att lära dig använda den blir det en kostnad. Kostnader för kompetensinvesteringar borde klassas som en tillgång i balansräkningen och kunna skrivas av under flera år. Kompetensutveckling är missgynnat i redovisningen jämfört med andra investeringar. Istället för att behandla satsningar på kompetensutveckling som andra investeringar så redovisas de idag som en kostnad på innestående år utan möjlighet att fördelas på flera år.

38 Arbetsförmedlingen borde få större möjligheter att erbjuda arbetsmarknadsutbildningar till arbetslösa. Arbetsmarknadsutbildningar är bra verktyg för att motverka brist på arbetskraft och förbättra deltagarnas chanser att få jobb. Därför borde Arbetsförmedlingen få större möjligheter gärna i samarbete med externa utbildningsanordnare att vid behov erbjuda relevanta utbildningar. De bör vara fokuserade på kompetenser där arbetsgivarna har svårt att hitta personal.

39 Människor har dåligt minne. Därför ska utvecklingsplanen vara skriftlig. Utvecklingssamtalen ska leda till en skriftlig utvecklingsplan som dokumenteras, sparas och följs upp. Då undviks missförstånd om vad som diskuterades och vilka aktiviteter som beslutades att genomföra. En utvecklingsplan bör även innehålla en tidsplan för planerade kompetensutvecklingsinsatser. De planerade aktiviteterna bör ha utgångspunkt i verksamhetsmålen och ta hänsyn till de behov och förutsättningar som finns hos medarbetare och företag.

40 Ska utbildningarna anpassas till arbetsmarknaden eller tvärtom? För att utbildningarna ska svara mot arbetsmarknadens efterfrågan är det viktigt att näringsliv och arbetsgivare tar aktiv del i utformningen av utbildningarna. Samtidigt måste skolor och elever få inblick i arbetslivets villkor och krav. Därför är det viktigt att skolor och arbetsgivare har regelbunden och nära kontakt. Elever ska komma ut på arbetsplatser och arbetsgivare behöver besöka skolor.

41 Om chefen inte vet vad de anställda vill, kan det vara idé att fråga dem. Minst en gång om året bör chefen ha ett utvecklingssamtal med de anställda där de kommer överens om vilka aktiviteter som ska genomföras för att utveckla den anställdes kompetens. Utvecklingssamtalet får störst genomslagskraft om samtalet följs upp några gånger per år för att säkerställa att det som är överenskommet också genomförs. Det är viktigt att både företag och medarbetare håller vad de lovar.

42 Alla jobb kräver inte felfria kunskaper i svenska. Irrelevanta krav på kunskaper i svenska vid rekrytering borde förebyggas för att inte bli onödiga kompetenshinder. Samtidigt borde kunskap i andra språk och kunskaper i interkulturella frågor värderas högre i rekryteringsprocessen.

43 Ska du utveckla dina svaga eller starka sidor? Många tar för givet att det alltid är de svaga sidorna som ska utvecklas, men ibland kan det vara idé att försöka bli ännu bättre på det man redan är bra på. Kanske ska du föreslå kompetensutveckling som utvecklar dina starka sidor nästa gång?

44 Måste man bli arbetslös för att få hjälp med att hitta nästa jobb? Även den som vill komma vidare i karriären eller inte trivs på sitt jobb borde kunna få råd från Arbetsförmedlingen. Att hjälpa ombytessökande är ett sätt att motarbeta arbetslöshet och ohälsa. Om Arbetsförmedlingen lyckas med att matcha ombytessökande med lämpliga arbetsgivare kommer det att stärka deras legitimitet.

45 EU stödjer kompetensutveckling på flera olika sätt. Det ska vi fortsätta ta del av! Sverige är, och ska även i fortsättningen, vara aktiva i det europeiska samarbetet kring livslångt lärande, kompetensutveckling och omställning. När lågkonjunkturen var på besök senast, tog Sverige del av olika stödprogram som finansierades av EU. Det bidrog till att många anställda i utsatta branscher fick ny och mer eftertraktad kompetens.

46 Varje gång man byter arbetsplats lär man sig något nytt. Därför ska det vara enkelt och tryggt att byta jobb. Ju lättare det blir att byta jobb, desto bättre kommer arbetsmarknaden att fungera. Samhällets kostnader för matchning minskar samtidigt som det går snabbare att hitta rätt person till lediga jobb. På lång sikt innebär det lägre arbetslöshet. Därför är det viktigt att fackförbund, arbetsgivare och staten tillsammans arbetar för ett rörligt arbetsliv där alla kan och får utvecklas yrkesmässigt.

47 Den som tagit körkort vill köra bil. Precis samma sak är det med kompetensutveckling. Utan stöd och uppmärksamhet från företaget kommer genomförda utvecklingsinsatser inte till nytta. Det är slöseri med humankapital. Se därför till att den som fått kompetensutveckling också får möjlighet att använda sina nya kunskaper.

48 Det finns yrkesverksamma som varken är anställda eller har anställda. De behöver också få hjälp. Staten borde satsa mer på att sprida kunskap om eget företagande, t.ex. genom att Arbetsförmedlingen får i uppgift att hjälpa och förmedla information till de som vill starta eget. Det skulle bidra till en dynamisk arbetsmarknad eftersom nya företag på sikt kan skapa nya jobb och bidra positivt till landets tillväxt.

49 Det är inte bara i klassrummet man lär sig något nytt. En bred syn på kompetensutveckling innebär att förutom kurser och regelrätta utbildningar kan kompetensutveckling ske genom arbetsuppgifter eller sociala kontakter. Ett exempel är arbetsrotation där kompetens kan utvecklas genom att man får prova på andra arbetsuppgifter. Ett annat exempel är projektarbeten där människor med olika kompetenser träffas och lär av varandra.

50 Sverige kan bli 33 procent bättre på kompetensutveckling. Det borde vara en självklarhet att arbetsgivarna tar ansvar för de anställdas kompetensutveckling. En färsk undersökning som Unionen gjort visar dock att 1 av 3 förvärvsarbetande inte får tillräckligt med kompetensutveckling för att utföra sina nuvarande arbetsuppgifter. Det är en kortsiktig och dyr väg att gå eftersom arbetsgivaren ständigt måste hyra in eller byta ut personal för att klara kompetensförsörjningen.

51 Om chefen ska ha tid att vara chef behövs kompetenta medarbetare. När medarbetarna får mer kompetens kan det förändra ansvarsområden och underlätta för chefer. Fler uppgifter kan delegeras vilket gör att arbetet blir effektivare och verksamheten kan styras med mål istället för detaljinstruktioner.

52 Arbetsförmedlingens potential som kompetenshöjare är underskattad. Det är kostsamt för både arbetsgivare och individ med felrekryteringar. Därför borde Arbetsförmedlingens roll inte bara vara att anvisa, utan också uppmuntra människor att hitta rätt jobb. För att matcha rätt person till rätt jobb måste Arbetsförmedlingen ha en aktiv dialog med arbetsmarknadens parter. Specialistkunskap om den lokala arbetsmarknaden och efterfrågan på olika yrkesgrupper är ett absolut krav för att bidra till en dynamisk arbetsmarknad.

53 Hur tänker företag? Tala med en professionell rekryterare. Vet du vad du vill, men inte vad du behöver komplettera med för att nå dit? Eller funderar du över vilka jobb du kan söka med din kompetens? Är du medlem i Unionen kan du få upp till 20 minuters gratis telefonrådgivning med en professionell rekryterare inom din bransch. Mer information finns på vår hemsida,

54 När man varit borta från jobbet ett tag, är en extra dos kompetensutveckling välkommen. Det sker hela tiden förändringar på våra arbetsplatser, stora som små. Därför borde det finnas extra fokus på kompetensutveckling när en medarbetare kommer tillbaka efter sjukdom, föräldraledighet eller annan längre frånvaro från arbetet.

55 Sverige sitter på en av Europas största kompetensreserver. Reserver som inte används. Sverige är inte bra på att ta vara på den kompetens som arbetstagare med utländsk bakgrund har. Vi är tvärtom ett av de sämre länderna inom EU på detta område. Personer med utländsk bakgrund tvingas ägna flera år åt att få grundläggande behörighet till studier, under tiden blir deras akademiska studier från hemlandet föråldrade och inaktuella.

56 Kompetens är ett konkurrensmedel inte en belöning till de anställda. När kompetensutveckling delas ut som belöning för annat utfört arbete kan det skicka fel signaler till organisationen. Det signaleras att kompetens är en kostnad man kan unna sig i goda tider, snarare än en investering som ger avkastning i framtiden. Undersökningar visar att satsningar på kompetensutveckling i alltför hög grad tenderar att följa konjunkturen med viss eftersläpning.

57 Att bli förälder är utvecklande. Att bli mamma eller pappa leder ofta till personlig mognad. En småbarnsförälder får öva på sina förmågor att prioritera och organisera. Tyvärr betraktas alltför ofta föräldraledighet som en frånvaro som leder till att arbetstagare halkar efter kompetensmässigt på arbetsplatsen och inte som den utveckling det faktiskt innebär.

58 Arbetsförmedlarna är våra viktigaste mångfaldsexperter. De som arbetar på Arbetsförmedlingen har en nyckelroll i relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Därför är det viktigt att all personal på alla arbetsförmedlingar i hela landet regelbundet kompetensutvecklas i hur de bemöter personer av utländsk härkomst, utländsk kompetens och hur företagen ska hantera mångfald som en resurs.

59 Låt inte magkänslan styra rekryteringen. Fler arbetsgivare borde använda sig av kompetensbaserad rekrytering med tydliga kravprofiler för att förhindra och förebygga diskriminering och godtycke i rekryteringsprocessen. Det kan göras med hjälp av färdighetstester och kompetensbaserade intervjuer. Det är viktigt att de fackliga representanterna på arbetsplatsen finns med i hela processen.

60 Har företaget kollektivavtal? Med kollektivavtal omfattas arbetsplatsen i regel av både utvecklingsavtal och kompetensutvecklingsavtal. Därför är det bra att kolla om företaget har kollektivavtal innan du börjar på ett nytt jobb. Ring till Unionen Direkt om du är osäker på förhållandena. Telefonnumret är , telefontid: mån-fre

61 Det är inte klokt att antalet platser till arbetsmarknadsutbildningar minskat med 94 procent på tjugo år. Antalet platser i arbetsmarknadsutbildning uppgår till drygt 5 000, vilket motsvarar nivåerna som rådde på 1950-talet! På tjugo år har antalet platser minskat med 94 procent. Ändå finns det undersökningar som tydligt visar på mycket gynnsamma sysselsättningseffekter för dem som har deltagit i arbetsmarknadsutbildning jämfört med arbetslösa som inte deltagit.

62 Kompetens ska löna sig. Inte minst i lönekuvertet. Den som lagt ner tid och energi på kompetensutveckling förväntar sig nog att det också ska märkas i lönekuvertet. Arbetsgivare som går dem till mötes signalerar att arbete med kompetensutveckling är viktigt. Lön markerar vad som är väsentligt och är därför ett betydelsefullt verktyg för att påverka engagemang och lärande.

63 Vet du om att det finns EU-miljarder avsatta till kompetensutveckling? Sverige har fått 6,2 miljarder från EU s strukturfonder som ska fördelas under perioden För att pengarna ska komma till användning behöver staten dra igång en informationskampanj där ansökare som uppfyller kraven informeras om hur de kan ta del av pengarna. Det kan vara företag som tillsammans med Unionen ansöker om bidrag för att öka tjänstemännens kompetens och därmed näringslivets konkurrenskraft.

64 Varför jag ska dela med mig av min kunskap? Ta inte för givet att alla medarbetare vill dela med sig av kunskap, eftersom det då finns risk att de förlorar sin egen unika position. Därför är det viktigt att det finns en uttalad positiv effekt och syn på kunskapsöverföring på arbetsplatsen. Då minskar risken för att viktig kompetens går förlorad om en anställd slutar.

65 Sverige behöver förbättra systemen för kartläggning av reell kompetens. Validering är en process som innebär att man gör en strukturerad värdering och dokumentation av kunskap och kompetens som en person besitter, dvs den reella kompetensen. Staten borde bidra till att förbättra de valideringssystem som finns idag, bland annat genom att fastställa vilka kriterier som ska gälla för att få göra en validering.

66 Det chefen tycker, tycker också många andra. Arbetsplatser behöver präglas av en positiv inställning till kompetensutveckling hos både chefer och medarbetare. En engagerad chef som lyfter fram medarbetare som lägger tid och kraft på att utveckla sin kompetens skapar rätt förutsättningar. Nämligen en tillåtande arbetsmiljö där det uppfattas som positivt att vilja bli bättre, vara nyfiken och pröva något nytt.

67 Alla unga vuxna borde ha en utbildningsgaranti. Det borde finnas en utbildningsgaranti för alla unga vuxna som saknar grundläggande högskolebehörighet. För att förverkliga denna utbildningsgaranti krävs ett nära samarbete mellan kommuner, det reguljära utbildningssystemet och staten. Målet borde vara att minst 20 procent av deltagarna i ungdomsinsatserna väljer att ägna sig åt studier.

68 En god företagskultur är en bra grogrund för kompetensutveckling. En god företagskultur stimulerar till öppen dialog mellan chefer och medarbetare. Då diskuteras faktorer som främjar eller begränsar kunskapsanvändning på arbetsplatsen på ett naturligt sätt. Det är så kunskap och erfarenhet sprids inom en organisation.

69 Är det så illa att vi måste tvinga människor att ta jobb de inte vill ha? Den som är arbetslös borde ha rätt att begränsa sitt arbetssökande till det egna yrkes- och utbildningsområdet under en första tidsperiod. Det bidrar till bättre matchning på arbetsmarknaden rätt kompetens på rätt jobb. Att tvinga individen till jobb långt under dennes kvalifikationer gynnar inte samhällsekonomin kompetens underutnyttjas och produktiviteten sjunker.

70 Sök Unionens studiestöd. För att stärka medlemmarnas ställning på arbetsmarknaden ger Unionen stöd för kompetensutveckling. Vi ersätter litteratur- eller materialkostnad med upp till kr per termin. Totalt kan varje medlem få kr. Vid studier i praktiska yrken får de dessutom ersättning för förbrukningsmaterial. Unionens studiestöd gäller även vid utlandsstudier. Mer information finns på vår hemsida,

71 Allt fler blir allt äldre. Det måste vi dra nytta av. Eftersom det är den arbetande befolkningen som försörjer samhället är det viktigt att de äldre blir kvar i arbetslivet lite längre. Speciellt med tanke på att allt fler unga stannar längre i utbildningsväsendet. Äldre arbetstagare har en unik kompetens som kan utnyttjas i högre grad. Därför borde de få större möjligheter att stanna kvar i arbetslivet efter egen förmåga och vilja.

72 Visst är det något som är fel när man får mer i ersättning som arbetslös än om man vidareutbildar sig? I omställningssituationer ska det vara minst lika ekonomiskt gynnsamt att satsa på längre kompetensutveckling som att vara arbetslös. Dagens omställningsavtal är bra, men omfattar inte alla. Allt oftare krävs längre insatser av kompetensutveckling. Därför behöver vi skapa möjligheter för längre och proaktiva insatser för de som idag saknar ekonomiska möjligheter till kompetensutveckling.

73 Hur blir chefen en bra beställare av utbildningar? Chefer som får ansvar för att stötta medarbetarnas kompetensutveckling blir med tiden goda beställare av utbildning. En bra upphandlare kan ställa relevanta krav på utbildningsanordnare att visa hur en köpt utbildning stärker företaget. Med tydliga mål blir kostnaderna försvarbara, samtidigt som medarbetarnas motivation till kompetensutveckling ökar.

74 Sverige ska fortsätta bidra till att Europas blir en attraktiv utbildningskontinent. Bolognaprocessen är ett samarbete om högre utbildning mellan 46 europeiska länder. Målet är att skapa ett attraktivt europeiskt område för högre utbildning. Deklarationen innehåller tre övergripande mål: Att öka rörligheten, anställningsbarheten samt Europas attraktionskraft som utbildningskontinent. Det arbetet ska Sverige fortsätta att aktivt stödja.

75 Låt seniorerna bli företagets mentorer. Det är när de yngre kommer in på arbetsplatserna som de äldres erfarenhet blir betydelsefull. Den äldre generationen av arbetstagare kan då fungera som mentorer åt de yngre. Ofta anses de äldre inte ha tillräckligt färska yrkeskunskaper när det gäller hjälpmedel och teknik. Det är dock något som lätt kan korrigeras med regelbunden kompetensutveckling.

76 En generös a-kassa leder till bättre matchning på arbetsmarknaden. En generös a-kassa förbättrar möjligheten för den arbetslöse att inte tvingas ta första bästa jobb som dyker upp. Att ha råd att avvakta för att hitta ett jobb som passar bättre mot utbildningen och kompetensen gynnar alla. På så sätt bidrar generositeten till en bättre matchning på arbetsmarknaden.

77 Chefer är som politiker. De behöver hjälp av specialister för att få något gjort. Chefer med ansvar för kompetensutveckling behöver stöd och råd. En HR/personalavdelning kan hjälpa till med expertkompetens när det gäller olika utbildningsformer, utbildningsutbud eller personalrelaterade IT-verktyg som kan underlätta och skapa struktur.

78 Sverige borde investera mer pengar i varje student. Den högre utbildningen har byggts ut men resurstilldelningen har tyvärr inte ökat i samma utsträckning. Det har medfört att det idag går fler studenter per lärare, och att studenterna får färre lärarledda undervisningstimmar. Eftersom den lärarledda undervisningen är grundläggande för kvaliteten på undervisningen måste staten investera mer pengar i varje student.

79 Träffa en karriärcoach. Unionen har diplomerade coacher som stöttar dig som medlem i din personliga utveckling. Allmänna frågor om karriärcoachning kan du skicka till coach@unionen.se. Vill du boka en tid med en av våra karriärcoacher hittar du namn, telefonnummer och annat information på vår hemsida,

80 Chefen borde få beröm för både orsak och verkan. Bakom varje lönsamt företag finns en kompetent organisation. Om högsta ledningen prioriterar kompetensutveckling ska cheferna inte bara få uppmärksamhet när lönsamheten ökar, utan också när de tar initiativ till kompetensutveckling.

81 Det svenska klassrummet behöver bli större. Trots den snabba utbyggnaden av den högre utbildningen under 1990-talet har Sverige en lägre andel i befolkningen med eftergymnasial utbildning än flera viktiga konkurrentländer. För att möta den internationella konkurrensen måste Sverige skapa förutsättningar så att fler kan gå vidare till högre studier. Det kräver en utbyggnad av såväl universitets- och högskoleutbildningar som yrkeshögskoleutbildningar.

82 Hur gick det? Hur gick det inte? Kompetensutvecklande aktiviteter bör alltid följas upp och utvärderas. Utvärderingen ska sedan ligga till grund för beslut om framtida kompetensinvesteringar. Ska utbudet bli bättre? Krävs det förändringar av verksamhetsinriktningen? Behövs nya arbetsuppgifter, ansvarsområden eller kanske en omorganisation av arbetet?

83 Blir det regn eller sol på arbetsmarknaden imorgon? Det tar lång tid att förändra utbudet av utbildad arbetskraft. Därför är det viktigt att det görs kvalificerade prognoser av det framtida behovet av utbildning i samhället. Dessa ska sedan ligga till grund när utbudet av utbildningar planeras. Saklig information om den förväntade efterfrågan på arbetsmarknaden måste också vara lättillgänglig för blivande studenter.

84 Vad behövs förutom pengar? Tid för planering, genomförande, uppföljning och träning. Kompetensutveckling kräver tid och pengar. Därför måste arbetsgivaren vara beredd att avsätta de resurser som krävs för att målen ska gå att förverkliga. När budgeten är fastslagen ska den kommuniceras till de anställda. Då visar företaget att medarbetarna förväntas arbeta med utvecklingen av sin egen kompetens.

85 Kunskaper på grundskolenivå borde inhämtas i grundskolan. Tyvärr lämnar alltför många elever grundskolan utan tillräckliga kunskaper för att kunna tillgodogöra sig undervisningen i gymnasieskolan. Studier visar att få lyckas hämta in dessa kunskaper när de väl börjar på gymnasiet. I framtiden måste fler elever bli bättre förberedda till gymnasieskolan. Då krävs det att det i ännu högre grad än idag görs tidiga insatser i grundskolan för elever med särskilda behov.

86 Satsa långsiktigt. Tänk strategiskt. Kort- och långsiktiga verksamhetsmål angår alla medarbetare och behöver vara tydliga. Satsa hellre på genomgripande program för kompetensutveckling istället för enstaka kurser. Det är också bättre att investera i utbildningsprocesser än i enstaka utbildningstillfällen.

87 Kunskaper i entreprenörskap borde ingå i all högre utbildning. Utbildningssystemet borde bidra till ökat intresse för entreprenörskap hos studenterna och stärka deras förmåga att se affärsmöjligheter i nya idéer. Därför borde kunskaper i entreprenörskap vara ett återkommande inslag i all utbildning. Det behövs också nytänkande för att bättre stödja de affärsidéer som föds under studietiden.

88 Kompetensutveckling är ett lagarbete. Det räcker inte med att arbetsgivaren skapar förutsättningar för kompetensutveckling om det saknas motivation och vilja att ta del av den. Därför fordrar det medvetet arbete från alla parter för att företagets kompetensutveckling ska bli framgångsrik.

89 Alla borde ha rätt att få god vägledning om utbildningar och yrken. Utvärderingar av studie- och yrkesvägledningen i Sverige visar på stora brister och ojämn kvalitet. Alla som vill studera borde ha rätt till en god vägledning och uppdaterad information. En väl fungerande vägledning om utbildningar och yrken måste bygga på ett nära samarbete mellan relevanta aktörer i samhället, t.ex. utbildningsanordnare, arbetsgivare, fackföreningar, arbetsförmedlare och prognosmakare.

90 Vill du karriärplanera på egen hand? Att karriärplanera handlar om att skapa en bild av hur du vill utvecklas i ditt yrkesliv. Om du vet vad du vill kan du lättare undvika misstag och har större chans att trivas på lång sikt. Tillhör du dem som vill karriärplanera på egen hand? I så fall ska du använda Unionen webbaserade verktyg för karriärplanering. De finns tillgängliga för medlemmar på

91 Den som inte tror sig klara en förändring sätter sig på tvären. Kompetens skapar trygghet och valfrihet. Den som saknar kompetens blir inlåst i befintliga arbetsuppgifter, och det gynnar varken individen eller företaget. Arbetsgivare som struntar i att satsa på kompetensutveckling måste räkna med en växande skara av otrygga medarbetare som ständigt sätter sig på tvären vid omorganisationer och förändringar.

92 Behörighet till högskolan borde vara norm för alla gymnasieutbildningar. För att svara mot näringslivets framtida behov krävs att en stor majoritet av eleverna når grundläggande högskolebehörighet redan i gymnasieskolan. Annars är risken stor att den framtida rekryteringsbasen till högre studier blir för liten. Därför borde alla gymnasieutbildningar leda till minst grundläggande högskolebehörighet även de yrkesinriktade.

93 Gör karriärvägarna på företaget synliga. När kopplingen mellan kompetensutveckling och interna karriärvägar blir tydlig ökar motivationen och lusten att lära sig.

94 Det behövs mer pengar till yrkeshögskoleutbildningar. Yrkeshögskoleutbildningar är ett bra exempel på framgångsrik samverkan mellan arbetsliv och skola. Yrkeshögskoleutbildningar täcker ett behov som inte har mötts av gymnasie- eller högskoleutbildningar tidigare och det är viktigt att systemet byggs ut för att den svenska konkurrenskraften ska bli intakt och utvecklas.

95 More people should go abroad and study. Erasmus ger de som läser på universitet och högskolor i Sverige möjlighet att studera eller praktisera i ett annat europeiskt land. Statistik visar att svenska studenter använder Erasmus i begränsad omfattning. Det är betydligt fler som kommer till Sverige än det är svenskar som åker utomlands. Fler svenska studenter borde stimuleras att delta i Erasmusutbytet.

96 Ett avtal ger ramar och riktlinjer. Med kompetensutvecklingsavtal som grund blir det legitimt för anställda att efterfråga utvecklingsmöjligheter samtidigt som arbetsgivare måste öppna upp för tillgång till det. Avtalet reglerar varför insatserna behövs, hur ansvaret ska vara fördelat och kopplingen mellan kompetensutveckling och lön.

97 Vill du ha hjälp med att få ditt CV granskat? Med bra ansökningshandlingar ökar chanserna att få det jobb du vill ha. Det gäller att matcha ditt cv och ditt personliga brev mot det jobb du söker. Medlemmar i Unionen kan få hjälp med att granska sina ansökningshandlingar. Skicka dina ansökningshandlingar, och bifoga gärna annonsen till det jobb du söker, till cv@unionen.se. Ange ditt personnummer i mejlet.

98 Även små företag behöver stora hjärnor. Om fler högskoleutbildade väljer att börja arbeta på mindre företag får de en bättre innovationskraft. Därför borde förutsättningarna för att högskoleutbildade ska kunna anställas i mindre företag bli bättre. Utbildningarna måste i högre grad anpassas för arbete i dessa mindre företag. Det kräver bland annat insatser i form av utökad praktik och fadderföretag för studenterna.

99 Utvecklingssamtalet ska vara genomtänkt och strukturerat. Utvecklingssamtalet ska vara ett stöd för individens kompetensutveckling. Förbered gärna ett frågebatteri som säkerställer att ingen viktig fråga eller område förbises. En frågemall eller struktur för utvecklingssamtal som chefer och medarbetare gemensamt har arbetat fram är en bra grund för utvecklingssamtalet.

100 Språk blir viktigare i framtiden, men intresset minskar i Sverige. Den turistengelska som de flesta vuxna svenskar behärskar räcker inte långt i professionella sammanhang. Staten har tagit vissa initiativ för att vända trenden med ett minskat intresse för språkstudier i grundskolan och gymnasiet. Det arbetet måste intensifieras och utvecklas.

101 Ibland spelar storleken roll. Ett stort utbud ökar möjligheten att hitta rätt. En bred flora av utvecklingsformer att välja mellan, ökar möjligheten för varje enskild individ att hitta något som passar. Arbetsgivare och det lokala facket bör därför träffas regelbundet för att komma överens om vilka aktiviteter för kompetensutveckling som ska erbjudas de anställda.

102 Höj studiemedlen för de med särskilda behov. Vi lever alla olika liv. Därför är det viktigt att studiemedlet även kan möta särskilda behov hos vissa grupper. Den som studerar och har barn får tilläggsbidrag och vuxna som har arbetat erbjuds tilläggslån för att kompensera för inkomstbortfall. Dagens nivåer är dock för låga och bör höjas.

103 Av nya människor lär man sig något nytt. Att träffa kollegor som har samma yrke, delta i företagsnätverk eller samarbeta med personer som befinner sig på andra geografiska platser är exempel på hur det går att utveckla kompetens genom sociala kontakter.

104 Arbetsgivarna måste bli bättre på att ta emot praktikanter. I den konkreta undervisningen är det viktigt att det finns inslag av praktik så att eleverna får en nära och kontinuerliga kontakt med arbetslivet. Även moderna former av lärlingsutbildningar kan vara ett alternativ. Det innebär att arbetsgivarna och deras organisationer måste bli bättre på att ta emot studerande på arbetsplatserna.

105 Gå en kurs. Gå med i Unionen. Unionen erbjuder medlemmarna kurser och seminarier över hela landet. 19 regioner arbetar aktivt med att regelbundet arrangera olika aktiviteter. Seminarierna handlar om olika ämnen som på ett eller annat sätt berör ditt arbetsliv och din utveckling. Mer information hittar du under Kurser och aktiviteter på vår hemsida,

106 Vill du veta mer? Vill du läsa mer om kompetensutveckling hittar du rapporter och broschyrer under menyn Broschyrer och blanketter på vår hemsida, Där kan du beställa hem trycksakerna till din brevlåda, eller ladda ner dem direkt i din dator. Här är några exempel på trycksaker som på ett eller annat sätt handlar om kompetensutveckling: En arbetsmarknadspolitik på avvägar, Tnr : 1296:1 En politik för kompetens Unionens riktlinjer för kompetensutveckling Fler och bättre jobb Kompetensutveckling så blir det verklighet i företagen! Kunskap och drivkraft, Tnr : 1186:1 Unionens arbetsmarknadspolitiska plattform, Tnr : 1094:1 Utbildning för trygghet och utveckling Unionens utbildningspolitiska riktlinjer Mer utveckling för fler Organisera för lärande och konkurrenskraft en undersökning om kompetensutveckling på företag Unionens plattform för kompetensutveckling (kommer på svenska och engelska 2012)

107 Produktion: Unionen i samarbete med Ester Stockholm, december 2011 Unionen Uppgifter i denna broschyr får citeras helt eller delvis under förutsättning att källan anges.

108 Olof Palmes gata 17, Stockholm