Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Transkript

1 Team: 79 avd St: Görans Sjukhus Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar: Kenneth Dunker, chefsjuksköterska Jwan Kamal, sjuksköterska Helena Rudin, skötare Abraham Lidholm, skötare Leila Abbasi, sjuksköterska Titel, namn, e-post (Kontaktperson) Processledare; Malin Skreding Malin.Skreding.Hallgren@lj.se Projektets övergripande mål 1- Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder - Att förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder 3- Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder Sammanfattning Nu har projektet pågått sedan oktober 11. Syftet med projektet har varit att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder, förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder samt utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder. Under arbetets gång har vi gjort olika tester för att förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder såsom riskbedömning för våld mäts med BVC (Bröset Violence Checklist) (bilaga 1) på alla nyinlagda patienter och likaså skadeanalys med nyckelvärden, görs med SOAS-R (aggressionsrapporter), (bilaga ) vid varje hot- och våldincident, som ger ett allvarlighetsvärde. Om summan är hög leder detta till händelseanalys. Vidare har vi mätt antalet tvångsåtgärder (injektion fastspänning, avskiljning), antal inneliggande patienter och andel HSL(Hälso- och sjukvårdslagen), LPT (Lagen om psykiatrisk tvångsvård), antal X-vaksdagar, gjort riskanalys på överbeläggningar (bilaga 3) samt har gjort mättning av vilka patienter som fått tvångsåtgärder samt vilka som ingick i vårdkedjan i samband med tvångsåtgärder. Alla patienter som erhållit tvångsåtgärder har fått ett strukturerat uppföljningssamtal som dokumenterats i journalsystemet. Medarbetarenkät har genomförds vid två tillfällen (bilaga ). Vi har sett över vår informationsbroschyr till patienter och anhöriga och alla patienter har fått både skriftlig och muntlig information om avdelningen vid inskrivning och fokus har legat på tydlig information till patienterna. 1

2 Bakgrund Avdelning, Norra Stockholms Psykiatri, är en slutenvårdsavdelning för patienter med psykossjukdom. Avdelningen har 1 vårdplatser samt en överbeläggningsplats och intag görs dygnet runt. Avdelningens uppdrag är psykospatienter i västra Stockholm som ingår i vårdkedjan med samarbete slutenvård, öppenvård och socialtjänst. Dock tillkommer 1-3% som tillhör andra sektioner och patienter med andra diagnoser läggs in (bipolär sjukdom, depression, aspergers syndrom samt autismspektrum ) på grund av platsbrist på hemavdelningarna. Avdelningen har två enkelrum och de flesta patienter vårdas på dubbelrum. Det finns få utrymmen och lokalen är sliten och trång. Det finns inget bältesrum och bältessängen står i korridoren (dock täckt med överdrag). Vi eftersträvar att patienten medverkar i sin egen vård samt anhöriga erbjuds samtal, information och delaktighet i patientens vård med patientens medgivande. Vi har parallellt haft slutenvårdsprojekt på gång när vi startade arbetet med genombrottsprojektet. Vi började med slutenvårdsprojektet september 11 som syftade till 1- Ökad professionalitet, mera självständighet samt större patientansvar för sjuksköterskor och skötare. - Att upprätta ett välstrukturerat, patientcentrerat teamarbete inom respektive primärgrupp med övergripande kommunikationsfärdigheter mellan samtliga yrkesspecialister, patienten samt närstående. 3- Att främja medinflytande samt utveckla ett välfungerande samarbete med tydligt definierad struktur och uppgiftsfördelning mellan respektive delområden. - Att varje avdelning kan formulera egna individuella mål för att säkra patientens delaktighet i sin vård. 5- Att patienten får ett utökat självbestämmande och deltagande samt bekräftas som medaktör och aktiv resurs i sin egen vård. - Att göra omvårdnadsarbetet med och kring patienten mera transparent. 7- Att patienten ses som expert på sina egna upplevelser. Ovannämnda projektmål skall vara uppnådda juni 1 inom heldygnsvårdens samtliga avdelningar som är belägna på S:t Görans Sjukhus. För att kunna genomföra utvecklingen före, under samt efter projektets genomförande har både medarbetarna och patienter besvarat enkäter som vi har tagit del av och använt i denna rapport. Under år 11 fram till september hade vi 7 dokumenterade tvångsåtgärder, tvångsinjektioner, 3 avskiljningar samt fastspänningar. En och samma patient har erhållit 13 av dessa tvångsåtgärder under juni månad. Denna patient tillhörde en annan avdelning. Patienten överfördes till avdelning för att hemavdelningen skulle avlastas. 1 % av patienterna vårdades enligt HSL och % vårdades enligt LPT under samma period.

3 Mål Att visa att våra erfarenheter med en välfungerande vårdkedja minskar antalet tvångsåtgärder (ökad effektivitet till följd av kontinuitet, vilket medför bättre personkännedom, bättre behandlingsallians, vilket ger trygghet på avdelningen). Övergripande mål: 1- Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder Att vi får en bättre förståelse för hur viktigt det är med bättre styrning av inläggningarna från länsakuten, som har sorteringsfunktion (patienterna måste i högre grad komma till rätt sektion och rätt avdelning i sin vårdkedja). Alla patienter som erhållit tvångsåtgärder skall erbjudas samtal efter tvångsåtgärd beträffande upplevelsen. Att alla medarbetare har fått internutbildning angående rutiner samt riktlinjer när det gäller tvångsåtgärder - Att utveckla kunskapen och förbättra kvalitén vid användandet av tvångsåtgärder Bergenutbildad personal % i oktober och 95% i april samt repetitioner gånger per termin. 1% av medarbetarna skall ha genomgått Bergenutbildning och målet skall vara uppfylld till maj 1. Även timanställda går en introduktionsutbildning i Bergenmodellen och avdelningen arbetar utifrån dessa metoder och principer. Bergenmodellen är en övergripande metod för att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska avdelningar. Syftet med modellen är att skapa en miljö och vård som fungerar på bästa möjliga sätt för både patienter och personal. Modellen kommer ursprungligen från klinikk for sikkerhetspsykiatri vid Haukelands Universitetssjukehus i Bergen, Norge. Den har sedan 5 utvecklats vidare inom SLSO, Stockholm läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen utgör grunden för de värderingar och det bemötande som ska finnas på våra psykiatriska vårdavdelningar. All personal skall ha kunskap gällande rutiner och riktlinjer angående tvångsinjektioner, bältesläggning samt avskiljning. 3- Att förbättra patientens upplevelse av tvångsåtgärder Ökad förståelse och trygghet bland våra patienter, både vid inskrivning och under vårdtiden I de fall tvång är nödvändigt, måste patienten erbjudas en trygg vård med hjälp av kunskap och reflektion. 3

4 BVC Förändringar som testats 1. Mätperioden för BVC har minskats.. Bättre uppföljning av upplevelse av tvångsåtgärder. 3. Bättre information till nya patienter. Stärka personalens vårdande roll, för att skapa trygghet i arbetsgruppen Aktiviteter: 1. BVC har testats med tre dygn för nyinlagda patienter under november. Vi har ändrat det till ett dygn och bara på dem som är stökiga eller efter bedömning fortsätter vi i tre dygn och under den tid det kan behövas. Detta har fungerat bra under perioden. Vi var tvungna att begränsa alla listor som vi får hantera och bedömde att denna hantering är mer ändamålsriktig. Bröset Violence checklist BCV 1/11-3/ Antal pat BVC poäng Antal pat Bröset Violence Checklist BCV 1/1-31/1-1 Bröset Violence Checklist - BCV 1/ - 9/ Antal pat Ant al pat BVC poäng Antal pat Antal pat BVC poäng Bröset violence checklist 1/3-31/ Antal pat Ant al pat BVC poäng

5 . Att vi inför en mer strukturerad lathund/mall för samtal efter tvångsåtgärder (se bilaga 5). Efter varje genomförd tvångsåtgärd skall samtal erbjudas samt dokumenteras i journalen. Om patienten tackar nej till samtal skall detta dokumenteras. Patienten berättar om sin upplevelse av tvångsåtgärden, hur vi tillsammans med patienten kan förhindra att det händer igen samt om det händer igen hur han/hon istället skulle vilja ha det. Vi har designerade X-VAK, det vill säga att överläkaren ordinerar och sanktionerar vaket efter behov. Det finns tillfällen där till exempel patienten ordineras socialt x-vak på grund av manisk skov, detta för att patienten inte ska sprida ut sig på avdelningen, vilket patienten uppskattar. 3. Att vi har förbättrat vår information till nya patienter där vår folder/informationsbroschyr till alla nya patienter förbättrats. Detta för att ge tydligare information till våra nyinskrivna patienter. Syftet är att minska frustrationen och tydliggöra vad som kommer att hända i vården framöver genom att förklara och gå igenom avdelningens regler och rutiner. Informationen ges muntligt till patienten samtidigt som en rundvandring på avdelningen görs med patienten En tavla med foton på personalen där det framgår vilka vi är och som främst jobbar med patienten.. Testa etisk reflektion, i form av personalträffar med diakon från sjukhuskyrkan. Främst för egen och gruppens reflektion, men eventuellt kan även förbättringsförslag fångas upp. Tydliga rutiner samt internutbildningar skall leda till att personalens medvetenhet, kunskap samt trygghet ökar avseende tvångsåtgärder. 5

6 Resultat Redovisning av tvångsåtgärder Antalet tvångsåtgärder under projektets gång mellan 15 september till 13 april har totalt varit 19 stycken (se tabellerna nedan). Sju patienter fått tvångsåtgärderna som bestod av avskiljningar, 11 tvångsinjektioner samt bältesläggningar. Fem av patienterna som fått 11 tvångsåtgärder sammanlagd tillhörde inte vårdkedjan och hade diagnoser bipolär, aspergers syndrom samt autismspektrum. Två patienter med psykossjukdom har fått tvångsåtgärder. Den ena patienten hade diagnosen paranoid schizofreni och hade autoseponerat medicin sedan han hade gått i pension. Han fick en tvångsinjektion på grund av medicinvägran samt att han hade slagit en medpatient. Den andra patienten svårt sjuk i schizofreni med aggressivt beteende hade första gången legat i bälte och fått tvångsinjektion, andra gången tvångsinjektion och tredje gången tvångsinjektion samt avskiljning. Tvångsåtgärderna har generellt sett minskat jämfört med 1 januari till 1 september 11. Det kan dock bero på att öppenvården blivit bättre på att i ett tidigare skede fånga upp och hjälpa patienterna. Vi vet även av erfarenhet att det kan komma in en patient som får flera tvångsåtgärder under kort tid. Skillnaden är att tvångsåtgärderna utförs under andra former när de ändå måste utföras. Skillnaden är att med hjälp av Bergenmodellen vet alla personalen hur de skall agera i samband med hot- och våldshändelser. Utgångspunkten är att både patienter och personalen ska känna sig trygga och säkra i den psykiatriska vården. Modellen bygger på aktuell vetenskaplig kunskap och erfarenhet, detta för att kunna förebygga och bemöta hot och våld. Alla patienter som har erhållit tvångsåtgärder har fått ett strukturerat uppföljningssamtal som dokumenterats i journalsystemet Mätperiod 15/9-15/ Antal pat Bälteslägg Antal pat LPT HSL Tvångsinj Bälteslägg Avskiljning X-tra vak

7 Mätperiod 1/1-15/ Antal pat Bälteslägg Antal pat LPT HSL Tvångsinj Bälteslägg Avskiljning X-tra vak 7

8 Mätperiod 1/11-1/ Antal pat Tvångsinj X-tra vak Antal pat LPT HSL Tvångsinj Bälteslägg Avskiljning X-tra vak Mätperiod 17/1-1/ Antal pat Tvångsinj X-tra vak Antal pat LPT HSL Tvångsinj Bälteslägg Avskiljning X-tra vak

9 Mätperiod 17/1-1/ Antal pat Tvångsinj X-tra vak Antal pat LPT HSL Tvångsinj Bälteslägg Avskiljning X-tra vak Mätperiod 17/ - 1/ Antal pat Tvångsinj X-tra vak Antal pat LPT HSL Tvångsinj Bälteslägg Avskiljning X-tra vak 9

10 Mätperiod 19/3-1/ Antal pat Tvångsinj X-tra vak Antal pat LPT HSL Tvångsinj Bälteslägg Avskiljning X-tra vak 1

11 Diskussion Vi hade ett projekt till på gång samtidigt när vi startade arbetet med genombrottsprojektet. Vi började med slutenvårdsprojektet september 11. Syftet med projektet var att förändra innehållet i vården inom heldygnsvårdens samtliga 1 avdelningar på S:t Görans sjukhus. Ett nytt arbetssätt infördes på avdelningen och fyra primärgrupper etablerades som indelades i två vårdlag. Syftet med detta var bland annat att öka professionaliteten och större patientansvar för personalen, att patienten ses som expert på sina egna upplevelser och att göra omvårdnadsarbetet mera transparent samt hjälpa patienten att vara delaktig i sin vård. Detta har lett till vissa svårigheter samt en belastad arbetssituation samtidigt har vi använt en del av arbetet i genombrottsprojektet för att dra nytta av arbetet i två parallella projekt. Arbetet har varit tidskrävande och vi utökade arbetet stegvis. Vi har stöttat varandra under arbetets gång och även arbetskamrater har bistått med en del även om vi har haft svårigheter med att engagera hela personalgruppen i projektarbetet. Personalgruppen har under projektets gång informerats i samband med APT och haft planeringsdag kring bättre vård, mindre tvång. I syfte att förebygga samt bemöta hot och våldsituationer på ett professionellt sätt har personalen gått Bergenutbildning som lägger stor vikt vid att förebygga våld Vi är övertygade om att en sammanhållen vårdkedja, där patienten känner trygghet att personalen samarbetar kring dennes problem, och där god information gör vården effektiv och säker, är vad som kännetecknar kontinuitet i vården. Samverkan mellan slutenvården och öppenvården har fungerat bra och under projektets gång har vi haft möten för att öka förståelsen för varandra, förbättra rutiner för att kunna utföra vården optimalt i en obruten vårdkedja. Mätningar av varje tvångsåtgärd har gett en riktig bild av vad vi av en klinisk erfarenhet upplevt på avdelningen med en fungerande vårdkedja. Mätningen har bekräftat vår bild av situationen. Vårdkedjan innebär att vi samarbetar med öppenvården som har samma upptagningsområde och vårdar patienter med psykos sjukdom. Så här involverade vi patienter och deras närstående Patienterna- och anhöriga har involverats genom att de har deltagit i enkäter avseende delaktighet och grad av nöjdhet. Detta redovisas inte då det inte gick att använda den i vårt projekt. Vi försökte vinna tid och fördelen med två projekt men det fungerade inte. Anhörigsamtal erbjuds vid alla (1 %) av inskrivningssamtalen i syfte att bygga behandlingsallians genom patientens och anhörigas delaktighet, psykopedagogiska inslag och motivationsarbete. Förslagslåda finns för patienter och anhöriga på avdelningen (kan anonymt ge både ris & ros, men framför allt förbättringsförslag). 11

12 Sammanfattning av projekttiden så här långt Avdelningen har under projektets tid varit väldigt belastad av andra sektionspatienter. (andra diagnoser) Vissa dagar har endast 5 % varit från vår egen vårdkedja. Parallellt med genombrottprojektet har drivits ett strukturellt förändringsarbete i slutenvårdsprojektet på avdelningen. Vi arbetar idag med detta projekt samtidigt som vi ska sköta den löpande verksamheten då det varit oklart vilka de ekonomiska förutsättningarna varit. Vi kan bara konstatera att vi har olika förutsättningar när vi lyssnat på andra team under LS. Vi arbetar utifrån våra förutsättningar och kommer att titta igenom allt bra material som de andra teamen producerat och ta del av deras erfarenheter. Genom att delta i genombrottsprojektet, lärandeseminarierna samt lyssna på attitydambassadörerna har varit lärorikt om hur patienter upplever vården och sin delaktighet. Detta har gett oss en fördjupad insikt i patientens livsvärld samt förbättrade möjligheter att bemöta och tillgodose dennes behov. 1

13 Bilaga 1 Bröset Violence Checklist BVC 1 = förekomst av beteendet = ingen förekomst BVC beteende Definition Förvirring Beter sig uppenbart virrigt och desorienterat. Kan vara omedveten om tid, plats och person. Retlig Bullrig Lättirriterad och retlig. Oförmögen att tolerera andras närvaro. Ett uppenbart bullrigt och ljudligt beteende, t ex slå i dörrar, skrika istället för att tala. Fysiskt hotfull Verbalt hotfull En tydlig avsikt att kroppsligen hota en annan person, t ex en aggressiv kroppshållning, ta tag i någon annan persons kläder, hötta med knytnäven. Ett verbalt utbrott som är mer än att bara höja rösten och har för avsikt att förödmjuka eller skrämma annan person. Attackerar föremål En direkt attack mot ett föremål och inte en person, t ex kasta saker, slå på eller krossa fönster. Sparka, slå eller skalla ett föremål eller slå sönder möbler. R. Almvik ABJ -1-1/Challden 13

14 Stockholm Läns Sjukvårdsområde Klinik: NSP Personnummer: Namn: År: Avd: BVC Bröset Violence Checklist Måndag / Dag Kväll Natt Tisdag / Dag Kväll Natt Förvirrad Retlig Bullrig Verbalt hotfull Fysiskt hotfull Attackerar föremål Förvirrad Retlig Bullrig Verbalt hotfull Fysiskt hotfull Attackerar föremål Summa Signatur Summa Signatur Onsdag / Dag Kväll Natt Torsdag / Dag Kväll Natt Förvirrad Retlig Bullrig Verbalt hotfull Fysiskt hotfull Attackerar föremål Förvirrad Retlig Bullrig Verbalt hotfull Fysiskt hotfull Attackerar föremål Summa Signatur Summa Signatur 1

15 Fredag / Dag Kväll Natt Lördag / Dag Kväll Natt Förvirrad Retlig Bullrig Verbalt hotfull Fysiskt hotfull Attackerar föremål Förvirrad Retlig Bullrig Verbalt hotfull Fysiskt hotfull Attackerar föremål Summa Signatur Summa Signatur Söndag / Dag Kväll Förvirrad Retlig Bullrig Verbalt hotfull Fysiskt hotfull Attackerar föremål Natt Frånvaro av symptom/beteende ger poäng. Förändring i, eller förekomst av beteende ger 1 poäng (t ex är pat vanligtvis förvirrad ger detta poäng, men ökar förvirringen ges 1 poäng). Totalpoäng (Summa) är summan av vertikal kolumn. Bedömning: Summa: = ingen eller liten risk för våld 1- = måttlig risk för våld, förebyggande åtg bör vidtas > = hög risk för våld. Förebyggande åtg bör vidtas och man bör planera för hur ett eventuellt utbrott skall hanteras Summa Signatur Bröset Violence Checklist, Almvik. R. 199 För bedömningsdefinitioner, v g se baksidan 15

16 Stockholm Läns Sjukvårdsområde Klinik: Personnummer: Namn: Avd/Enhet: SOAS-R: AGGRESSIONSRAPPPORTBLAD (Staff Observation Aggression Scale-Revised) Hur började aggressionen? Vad använde patienten? Vart riktades aggressionen Vad hände/ skadades Hur lugnades patienten Ej provocerad Provocerad av: Medpatienter ADL-hjälp Nekas förmån Krav från personal, ex medicinering Ord, ej hot Ord, fysiskt hot Vanliga föremål: Stol Glas Annat: Egna kroppen: Ingen/Inget Annat föremål Vårdpersonal Patienten själv Medpatient Annan person Inget/ingen Skada Föremål: Skadat, användbart Skadat, kasseras Personer: Kände sin säkerhet hotad Av sig själv Samtal med pat Fördes bort Fick läkemedel (tabl, flytande) Fick injektion Måste fasthållas Tillrättavisas av Personal. Annat: Hand Fot Tänder (bits) Annat: Fick ont < 1 min Fick ont > 1 min Fick synlig skada, t ex blåmärke, rivsår mm Isolering i avskilt rum Bältesläggning Farliga föremål eller metoder: Behövde behandling, t ex vila, värktablett, bandage Strypgrepp Kniv Behövde läkarvård Sax Annat: Datum: Klockslag: Sign: Vid varje aggressionstillfälle från patienten görs markering för tidpunkt samt markeringar i alla tillämpliga rutor, minst ett kryss i varje kolumn. Rapporteringen avser alla aggressionstillbud, adekvata som inadekvata SOAS-R Nijman/Palmstierna 197/199 1

17 Bilaga SOAS- RAPPORT SOAS-R 15/9-15/1 SOAS-R 1/11-1/ Antal Antal Antal Poäng Antal Poäng SOAS-R 17/1-1/1 SOAS-R 17/1-1/ Antal Ant al Antal Poäng Ant al Poäng SOAS-R 17/ - 17/3 SOAS-R 1/3-13/ 1,,,, Antal Ant al Antal Poäng Ant al Poäng 17

18 Bilaga 3 Ant.tot 5 ingen risk 17 Måtlig risk Hög risk Riskanalys vid överbeläggningar 1/11-13/ S1 Hög risk Måtlig risk ingen risk Ant.tot Serie1 1

19 Norra Stockholms psykiatri Riskbedömning vid överbeläggning avd.. datum Tjänstgörande sjuksköterska.. Situation Bedömd Typ av risk Åtgärd risknivå Klockan Överbeläggning 1 patient Ingen risk Måttlig risk Hög risk Ökad arbetsbelastning Tidspress kan medföra stress, irritation och matthet Minskad tid och uppmärksamhet till övriga patienter på avdelningen Ommöblering av trånga lokaler, kan medföra flytt av tunga möbler Ökad risk för smittspridning då enkelrum beläggs med patienter Ökad risk för utåtagerande beteende då det privata utrymmet minskas vid överbeläggning Ingen åtgärd Förstärkt bemanning Kontakt med läkare Akuta utskrivningar Förlänga permissioner Enkelrum beläggs med patienter Hämtning av säng Ev kommentar Innebär ofta övertid för befintlig personal Läkarbedömning måste göras, oftast jourläkare Risk att patienttillhörigheter försvinner Lägre personalbemanning under tiden Flytt av tunga möbler Sign Klockan Överbeläggning patienter Bedömd risknivå Ingen risk Måttlig risk Hög risk Typ av risk Ökad arbetsbelastning Tidspress kan medföra stress, irritation och matthet Minskad tid och uppmärksamhet till övriga patienter på avdelningen Ommöblering av trånga lokaler, kan medföra flytt av tunga möbler Ökad risk för smittspridning då enkelrum beläggs med patienter Ökad risk för utåtagerande beteende då det privata utrymmet minskas vid överbeläggning Åtgärd Ingen åtgärd Förstärkt bemanning Kontakt med läkare Akuta utskrivningar Förlänga permissioner Enkelrum beläggs med patienter Hämtning av säng Ev kommentar Innebär ofta övertid för befintlig personal Läkarbedömning måste göras, oftast jourläkare Risk att patienttillhörigheter försvinner Lägre personalbemanning under tiden Flytt av tunga möbler Sign 19

20 Bilaga 1% 9% % 7% % 5% % 3% % 1% % okt 1 "Jag har kontroll över min arbetssituation" okt 11 dec 11 (n=) mars 1 (n=) Inte alls Delvis Helt 1% % % % % % Ständiga kvalitetsförbättringar är en naturlig del okt 1 okt 11 dec 11 mars 1 (n=) Inte alls Delvis Helt 1% % % % % % "Jag är nöjd med min totala arbetssituation" okt 1 okt 11 dec 11 (n=) mars 1 (n=) Inte alls Delvis Helt 1% % % % % % "Samarbetsförmågan på min arbetsplats är god" okt 1 okt 11 dec 11 (n=) mars 1 (n=) Inte alls Delvis Helt 1% 9% % 7% % 5% % 3% % 1% % Är patienten delaktig i sin vård? okt 1 okt 11 dec 11 (n=) mars 1 (n=) Inte alls Delvis Helt 1% % % % % % Vi arbetar enligt Bergenmodellen okt 11 dec 11 (n=) mars 1 (n=) Inte alls Delvis Helt

21 1% Betdelsefull på jobbet 1% Rekommendera avd till en vän % % % % % ej svar Inte alls Delvis Helt % % % Inte alls Delvis Helt % okt 1 okt 11 dec 11 (n=) mars 1 (n=) % okt 1 okt 11 dec 11 (n=) mars 1 (n=) 1% Möjlighet att föra dialog, få info. 1% Upplevt olustig stress % % % % % ej svar Inte alls Delvis Helt % % % Inte alls Delvis Helt % okt 1 okt 11 dec 11 (n=) mars 1 (n=) % okt 11 dec 11 (n=) mars 1 (n=) 1

22 Bilaga 5 Patient: Personal: Datum: Att tänka på att få med under samtalet. Samtalet hålls snarast efter tvångsepisoden beroende på patienten tillstånd. Patienten informeras om andledningen till samtalet. Syftet med samtalet: att undvika behovet av tvång. Förbättra kvalitén vid tvångsåtgärder. Att ge patienten möjlighet att sätta ord på sin upplevelse av händelsen. Samtalet görs i första hand av någon peronal som var närvarande vid tvångsåtgärden. Samtalet skall dokumenteras i Take Care.