Bättre vård mindre tvång

Transkript

1 Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 100 Deltagande avdelning och teamdeltagare Rättspsykiatrin Umeå Marina Uppenberg, Sektionschef Zandra Karlsson, Skötare Elisabet Björe, Avdelningschef Mattias Persson, Sjuksköterska Denny Bergström, Aktivitetsledare Malin Hamren, Chefsöverläkare Sammanfattning Innan projektets start uppmärksammades behovet av arbetsmetoder för att minska risken för godtyckliga och individbundna slutsatser i risksituationer. Vi såg också att patientdelaktigheten kunde förbättras i flera avseenden samt att det förelåg luckor i personalens kunskaper kring lagstiftning och rutiner gällande tillämpning av tvångsåtgärder. Genom att införa nya arbetsmetoder och rutiner samt förbättra våra kunskaper gällande tvång och tvångsåtgärder hoppas vi kunna minska behovet av samt mildra upplevelsen av tvångsåtgärder för de patienter som vårdas på den rättspsykiatriska avdelningen vid Norrlandsuniversitetssjukhus. I arbetet på avdelningen har vi därför infört ett antal nya arbetsmetoder och rutiner: BVC ¹ Bröset violence checklist, ett skattningsinstrument för att identifiera patienter med risk för aggressionsutbrott under de kommande 24 timmarna. SOAS-R ² - ett aggressionsrapporteringsformulär vilket bland annat genom poängskattning visar allvarlighetsgraden av aggressionsgenombrott och som vi även använder som underlag i eftersamtal. Eftersamtal med patienter som blev utsatta för tvångsåtgärd eller som överskridit en viss poäng utifrån skattning enligt SOAS-R.

2 Omvårdnadsplaner för den patientkategori som ännu inte haft sådana (akutpatienter). Omvårdnadsplanen är ett komplement till den redan befintliga vårdplanen. Utbildning har också genomförts för att öka och förbättra personalens kunskaper vad gäller tvångsvård och tvångsåtgärder. Förhoppningen var att dessa åtgärder skulle vara värdefulla för både patienter och personal, bland annat på så sätt att personalen skulle få en större möjlighet att på ett tidigare skede kunna förutse och intervenera potentiella våldsamheter och att patienterna skulle få uppleva en högre grad av delaktighet genom att få tillfälle att själva beskriva sin upplevelse av tvångsåtgärd samt om möjligt förse personalen med information om hur liknande situationer skulle kunna undvikas i framtiden Resultatmässigt kan sägas att vi lyckades förhållandevis väl med att nå våra uppsatta mål, men det blev också tydligt klart att de metoder som krävde mest förberedelse och förståelse för att kunna genomföras, såsom eftersamtal och omvårdnadsplaner, också var de moment där vi hade svårast att nå de uppsatta målen. Utifrån de mätningar som gjordes både före och under projekttiden vad gäller genomförda tvångsåtgärder vid avdelningen kan vi se att dessa minskar över tid. Om detta kan sättas i samband med de arbetsmetoder vi infört är svårt att avgöra då tvångsåtgärder ofta över tid är bundna till en viss patient. Vår hypotes är således att det finns ett samband mellan de införda förbättringarna av vården och det minskade antalet tvångsåtgärder. Om man i stora drag ska återge arbetet under projekttiden och dess utveckling vad gäller engagemang och delaktighet i personalgruppen, kan man säga att i början var intresset tämligen lågt och nästintill likgiltigt. Den temadag som vi anordnade i maj blev emellertid en katalysator för entusiasm och initiativkraft vilket fick det stora flertalet att känna att de medverkade i ett betydelsefullt och angeläget arbete. Slutligen kan vi konstatera att vi förvärvat värdefulla erfarenheter av förbättringsarbete och vi känner att vi skapat en plattform för reflektion och begrundan i relation till tvångsåtgärder och patientinflytande. Detta har dessutom även resulterat i ett mer öppet och lyhört klimat på avdelningen. Bilaga 1) Bilaga 2)

3 Bakgrund / problembeskrivning Avdelningen för rättspsykiatri tillhör den psykiatriska kliniken vid Norrlands universitetssjukhus och har som främsta syfte att skapa en verksamhet med möjlighet att genomföra rättspsykiatriska undersökningar, vårda patienter dömda till rättspsykiatrisk vård (LRV med SUP, LRV utan SUP) på ett kvalificerat och flexibelt sätt med möjlighet till utslussning och rehabilitering samt, vid behov, vårda frihetsberövade intagna i kriminalvård och, i undantagsfall, vårda särskilt vårdkrävande patienter från allmänpsykiatrin. Upptagningsområdet för de patienter som vårdas vid enheten är Umeå med omnejd, därutöver kan särskilt vårdkrävande patienter från övriga Västerbotten som har behov av en högre säkerhetsnivå, bli aktuella. I undersökningsuppdraget ingår att utföra rättspsykiatriska undersökningar som psykiatriska kliniken åtagit sig genom ett avtal med staten, företrädd av Rättsmedicinalverket. I dagsläget innefattar avtalet 37 rättspsykiatriska undersökningar av häktade och 10 undersökningar av icke häktade personer. Avdelningen har 12 vårdplatser med kapacitet för 1 överbeläggning. I snitt är ca 8 9 av platserna belagda med patienter dömda till vård enligt LRV med eller utan SUP. Detta lämnar ca 4 5 platser till övriga patientkategorier, såsom exempelvis häktade eller de som vårdas enligt LPT. Av de problem som vi uppmärksammat på avdelningen har vi valt att fokusera på risksituationer och patientdelaktighet utifrån att dessa känts mest angelägna. Vad gäller bedömningar av risksituationer i omvårdnadsarbetet har vi upplevt att det saknats bra och tydliga metoder för detta, att vi lidit brist på något som skulle kunna minska risken för godtyckliga och individbundna slutsatser. Vi har tidigare utfört tvångsåtgärder på avdelningen utan någon form av uppföljning efter att dessa avslutats. Patienten har inte givits utrymme att prata om det som inträffat, vad som föranledde det hela och de känslor som tvångsåtgärden skapat hos denne. Vidare förelåg problemet att våra så kallade akutpatienter, det vill säga de patienter som vare sig är dömda till vård eller genomgår en rättspsykiatrisk undersökning, tenderat att till viss del inte ha blivit lika uppmärksammade och delaktiga i den egna omvårdnaden under vistelsen på avdelningen som övriga patienter. Innan projektets start konstaterades också efter genomförd medarbetarenkät ³ en annan svaghet, nämligen den kunskapsbrist som delvis förelåg hos personalen och som främst kretsade kring rutiner, lagar och tillämpning vad gällande tvångsåtgärderna avskiljning samt avgränsning. Bilaga 3)

4 Syfte Utifrån de problem och brister som vi identifierade, med emellanåt subjektiva och något osäkra risksituationsbedömningar, en vad gällande delaktighet delvis försummad andel av patientgruppen samt att det förelåg en viss vilsenhet kring lagar, rutiner och tillämpning kring de olika tvångsåtgärdsformerna, ville vi minska behovet av tvångsåtgärder samt förmildra upplevelsen av dessa genom: Att bli bättre på att kunna förutse riskfyllda situationer och i ett tidigt skede sätta in adekvata åtgärder Att skapa en högre grad av delaktighet hos patienterna. Att öka och förbättra kunskapen om tvångsåtgärder hos personalen.

5 Våra mål, mätningar och resultat Övergripande mål: Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder Mätbart mål: A. Riskbedömning 100% av alla nyinskriva patienter skall under de första 3 vårddygnen skattas enligt BVC. Skattningen skall dokumenteras i patientens journal. B. Riskhantering I de fall patienten skattar poäng skall minst 80% av planerade och/eller vidtagna åtgärder vara dokumenterade i dennes journal. Mätning: Resultat med förklaring och kommentarer: Journalgranskning 1gång/vecka Uppföljning veckovis av BVC-skattning 100% Procent 75% 50% 25% 0% Veckor A. Riskbedömning Sedan BVC infördes den 1 april och fram till och med den 25 augusti har 28 nyinskrivningar av patienter gjorts. 24 av dessa har skattats under 3 dygn vilket ger ett resultat på ca 86%. Diagrammet visar att minst antal skattningar genomförts under semesterperioden. B. Riskhantering Av totalt 4 tillfällen där poäng skattats, var 3 dokumenterade i journal med planerade och/eller vidtagna åtgärder. Detta ger resultatet 75%, vilket får ses som bra utifrån det uppsatta målet på 80%.

6 Övergripande mål: Att förbättra patientens upplevelse av tvångsåtgärder Mätbart mål: Mätning: Resultat med förklaring och kommentarer: A. Skattning SOAS-R SOAS-R ifylls och poängsätts vid varje fall av aggressionsutbrott (100%). B. Eftersamtal Poäng på 10 eller mer ska alltid resultera i ett uppföljningssamtal med patienten(100%). Journalgranskning 1gång/månad A. Skattning SOAS-R Sedan SOAS-R infördes har 14 fall av aggressionsutbrott inträffat och vid samtliga dessa tillfällen har uppföljning gjorts i direkt anslutning till incidenterna. B. Eftersamtal Vid 9 av dessa 14 incidenter förelåg det en poäng på 10 eller mer, vilket enligt det uttalade målet skulle följas upp med ett eftersamtal. Att vi valde just 10 poäng är på grund av att snittvärdet för inrapporterade incidenter inom akut psykiatrin ligger på strax över 9. Journalgranskningarna visade att i 4 av dessa 9 fall hade ett eftersamtal varit genomfört och sedermera dokumenterat i journal, vilket ger ett resultat på 44%. Detta resultat skall ses utifrån att vi tidigare aldrig genomfört eftersamtal efter tvångsåtgärd. Övergripande mål: Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder Mätbart mål: A. Upprättande av omvårdnadsplaner för akutpatienter. Delmål 1: September 2012 skall minst 80% av alla akutpatienter ha en omvårdnadsplan inom 24 timmar. Slutmål 1: skall 100% av akutpatienterna ha en omvårdnadsplan. Delmål 2: September 2012 skall minst 50% av omvårdnadsplanerna innefatta följande rubriker: Tillstånd, planering, BVC-kommentar och patientmedverkan. Slutmål 2: skall 80% av omvårdnadsplanerna innefatta ovanstående rubriker. B. Personalens kunskap gällande rutiner, tillämpning och lagar vid tvångsåtgärder. Slutmål: 90% av personalen skall skatta 4 eller 5 på den medarbetarenkät som användes innan projektet startade. Mätning: A. Journalgranskning 1gång/månad B. Ny enkätundersökning kommer att genomföras under hösten 2012.

7 Resultat med förklaring och kommentarer: A. Upprättande av omvårdnadsplaner för akutpatienter Delmål 1: Under perioden inkom 18 stycken akutpatienter varav 8 stycken fick en omvårdnadsplan upprättad. Detta innebär att omvårdnadsplan upprättades i 44% av de inkomna patientfallen. Detta resultat långt ifrån bra då det uppsatta målet var 80%. Delmål 2: 6 av dessa 8 omvårdnadsplaner uppfyllde kriterierna för delmålet vilket innebär ett utfall på 75% och skall ses det mot det uppsatta målet som va var 50%. B. Personalens kunskap gällande rutiner, tillämpning och lagar vid tvångsvård. Arbetet med detta är under utveckling och resultat kan därför ännu inte redovisas. Redovisning av tvångsåtgärder under projekttiden 20 Antal tvångsåtgärder Tvångsinjektion Avskiljning Fastspänning Tvångsinjektion = 4 Tvångsinjektion = 2 Tvångsinjektion = 0 Avskiljning = 19 Avskiljning = 14 Avskiljning = 5 Fastspänning = 14 Fastspänning = 13 Fastspänning = 1 Mätning av genomförda tvångsåtgärder påbörjades , vilket var 6 månader innan projektet startade och pågick sedan under hela projekttiden till och med med mätning i tre perioder. Den första perioden omfattade 6 månader och uppvisade totalt sett flest genomförda tvångsåtgärder. Den andra perioden omfattade 4 månader och uppvisade utifrån det kortare tidsintervallet inga större skillnader förutom vad gäller fastspänning. Den tredje perioden som omfattade 3 månader uppvisar däremot en klar minskning av antalet genomförda tvångsåtgärder.

8 Våra genomförda tester / förändringar BVC mottogs tacksamt och började testas av alla sjuksköterskor på samtliga nyinlagda patienter. Till en början journalfördes varje skattning, även vid de tillfällen patienten hade skattat 0. Ganska snart insåg vi att det var oviktigt att införa alla dessa resultat och övergick därför till att ålägga den sjuksköterska som arbetade natt att sammanfatta dygnets skattning varefter bedömning/åtgärd togs vid morgonrapporten dagen därpå. Detta ledde till att dokumentation och åtgärder tenderade att få bero till morgonen, vilket upplevdes vara för sent. Från och med den 29/5 har vi därför beslutat att vid skattade poäng dokumenteras detta omedelbart och ska föranleda en diskussion om åtgärd. Vid de tillfällen patienten skattar 0, sammanfattar nattsköterskan detta och vi beslutar om åtgärd nästa morgon. En typisk åtgärd kan till exempel vara om patienten får vistas på rastgården med enbart en personal. SOAS-R började testas från och med den 1/4 och har sedan dess använts på de patienter vilka haft kraftiga aggressionsgenombrott. Till detta knöt vi sedermera från och med den 1/5 användandet av eftersamtal. Till en början nyttjade vi inte någon samtalsmall utan använde oss enbart av SOAS-R formuläret som diskussionsunderlag i samband med patientens eftersamtal. Detta upplevdes positivt av både personal och patienter men vi konstaterade tämligen omgående att vi behövde en mer strukturerad och enhetlig mall, med relevanta och tydliga frågeställningar. Detta föranledde sedermera utformningen av mer standardiserade frågor. Från och med den 1/4 började vi testa omvårdnadsplaner för akutpatienter. Uppgiften att ombesörja dessa ålades skötargruppen. Från och med den 29/5 utformades en mall för omvårdnadsplanens innehåll och exempel på formuleringar. Våra genomförda aktiviteter Den 29/5 hade vi en temadag där arbetet med genombrottsprojektet stod i fokus. Samtliga medarbetare deltog och dagen började med att avdelningens överläkare föreläste kring rutiner, lagar och tillämpning vad gällande tvångsvård och tvångsåtgärder. All personal erhöll utbildning i BVC och SOAS-R skattning samt lärde sig hur instrumenten skall följas upp och journalföras. Vidare redovisade avdelningens psykolog de standardiserade frågor som ska används vid eftersamtal 4. Vi beslöt även att eftersamtalet ska äga rum inom 24 timmar och genomföras tillsammans med patientens kontaktperson och, om möjligt, en personal som var med vid själva incidenten.

9 Dessutom genomfördes en grundlig genomgång av utformandet av omvårdnadsplaner. Som hjälpmedel för att skriva dessa introducerades omvårdnadsdiagnoser enligt NANDA En handbok vilken beskriver ett stort antal omvårdnadsdiagnoser. Dessa ger en god och kärnfull problemformulering, vilket kan ge riktlinjer och vara till gagn i omvårdnadsarbetet med förhoppningen att omvårdnadsplanen skall bli enklare att skriva samt mer lättförståelig för patienten och behandlande omvårdnadspersonal. Bilaga 4) Så här har vi involverat våra patienter och närstående i förbättringsarbetet Patienterna blev i samband med skattningar, vid genomförandet av eftersamtal och i samband med upprättandet av omvårdnadsplaner informerade om projektet. Vidare delgavs patienterna att dessa arbetsmetoder var ett led i vårt arbete att nå det övergripande målet att minska och förbättra tvångsåtgärderna vid avdelningen. Genom att upprätta omvårdnadsplaner för akutpatienter förväntar vi oss kunna skapa en större känsla av delaktighet och engagemang, vilket föranleder oss att tro att vi därigenom kan tillämpa en bättre vård. När det gäller anhöriga bjuds dessa in och deltar bland annat vid vårdplaneringar och får genom samtal med personal information om vården och dess innehåll. Det vi dock kunnat konstatera är att det finns tydliga brister i den skriftliga informationen till patienter och anhöriga. Denna är i nuläget inte uppdaterad och saknar till vissa delar mer eller mindre relevant innehåll Så här går vi vidare Vi kommer fortsättningsvis att använda BVC och SOAS-R, genomföra eftersamtal, fortsätta att skriva omvårdnadsplaner samt utveckla och fördjupa dessa, bland annat genom att utöka användningen av NANDA. Vi har för avsikt att prioritera arbetet med att utforma en informationsfolder som vänder sig till patienter och anhöriga. Vad som ska ingå i och vilka som ska ansvara för färdigställandet av denna, tänker vi fastställa efter diskussion i personalgruppen. Vad gäller upprättandet av en enkät där patienten har möjlighet att lämna sina synpunkter på vården, avser vi utforma en sådan i början av nästa år. För att erhålla objektiva svar och synpunkter ämnar vi låta en utomstående personal vara ansvarig och behjälplig patienterna då dessa besvarar enkäten.

10 Sedan tidigare har vi på avdelningen regelbundet återkommande omvårdnadsronder, där omvårdnadsarbetet kring en specifik patient diskuteras och genomlyses. Med våra nya förvärvade kunskaper och med en betydligt större medvetenhet kring alla de komplexa faktorer och svårigheter som präglar tvångsvården, hoppas vi kunna bibehålla och fördjupa en ständig dialog i personalgruppen om vår värdegrund kopplat till bemötande, etik och moral. Diskussion Om vi övergripande ser till de mål som fastställts i de mätningar som utförts, kan man konstatera att vi nog varit något för optimistiska i vår målsättning om 100%-ig utdelning. Detta speglar förvisso förhoppningen om att få de arbetsmetoder vi tror på införlivade i verksamheten. Förändringar tar dock generellt, inte bara i form av introduktion av nya rutiner och introduktion av nya arbetsinstrument, tid och kraft att genomföra. Upprättandet av omvårdnadsplaner var det moment vi hade svårast med att införa och där det var svårast att nå de uppsatta målen. En förklaring till detta kan troligtvis stå att finna i den ovana och därmed även den osäkerhet som fanns hos vissa i skötargruppen med att dokumentera och förhålla sig till sådana arbetsuppgifter. Omvårdnadsplanens innehåll och utformning tydliggjordes dock som tidigare nämnts i samband med vår temadag och numera upplevs det lättare att skriva för det stora flertalet. I början var också personalen något avvaktande till vårt arbete och det upplevdes ibland som svårt att få alla engagerade. Men allteftersom, framförallt efter temadagen vilken en absolut majoritet upplevde som både lärorik och meningsfull, har man kunnat märka en viss förändring i hela arbetsgruppen. Inte bara det att kompetensen och medvetenheten gentemot tvångsåtgärder har ökat, utan det tycks även ha börjat formas en grogrund för mer eftertanke och reflektion. Man kommer numera oftare än tidigare med alternativa lösningar på hur man kan hantera och lösa olika slags tvångsvårdsrelaterade problem. Man tenderar att i högre utsträckning bolla olika idéer och uppslag med kollegor och det tycks ha blivit ett något mer tillåtande och öppet klimat där det är lättare att redogöra för samt också föreställa sig ett spektrum av olika valmöjligheter för att kunna hantera dessa frågor. Resultatmässigt kan vi i de mätningar som gjordes före och under projektet vad gäller genomförda tvångsåtgärder vid avdelningen se att dessa minskar över tid. Det är svårt att avgöra om det finns ett samband mellan de nya arbetsmetoder vi infört och det minskade antalet genomförda tvångsåtgärder då dessa ofta över tid är bundna till en viss patient. Mätperioderna är också olika långa men oavsett detta kan vi ändå se en klar minskning av genomförda tvångsåtgärder. Vår hypotes är därför att det finns ett samband mellan de införda förbättringarna av vården och det minskade antalet genomförda tvångsåtgärder.

11 Detta har vi lärt oss När vi påbörjade Genombrottsprogrammet tyckte vi inte konceptet kändes riktigt relevant, då vi inte ansåg oss vara drabbade av något påfallande stort inslag av tvångsåtgärder på avdelningen och att det mesta kring dessa fungerade bra. Efter lärandeseminarium 1 öppnades emellertid våra ögon och vi insåg att det egentligen fanns hur mycket som helst att göra i arbetet runt de övergripande målen för Genombrottsprogrammet. Det vi också, ännu en gång, kunnat konstatera är att det tar längre tid än man tror att införa nya arbetsmetoder. Det krävs en förhållandevis omfattande arbetsinsats för att få förändringar till stånd och till detta krävs också tid och tålamod. Processen med vårt förändringsarbete är ingalunda över i och med att projektet tar slut. Vi kommer fortsättningsvis att vidareutveckla och förfina de instrument och idéer vi implementerat i avdelningsarbetet. Förhoppningsvis kommer denna process att hållas levande och främja fortsatta uppslag och visioner vad gäller vårt omvårdnadsarbete. För ytterligare information Marina Uppenberg, marina.uppenberg@vll.se

12 BIL 1 1 = förekomst av beteendet 0 = ingen förekomst Bröset Violence Checklist BVC BVC beteende Definition Förvirring Beter sig uppenbart virrigt och desorienterat. Kan vara omedveten om tid, plats och person. Retlig Bullrig Lättirriterad och retlig. Oförmögen att tolerera andras närvaro. Ett uppenbart bullrigt och ljudligt beteende, t ex slå i dörrar, skrika istället för att tala. Fysiskt hotfull Verbalt hotfull En tydlig avsikt att kroppsligen hota en annan person, t ex en aggressiv kroppshållning, ta tag i någon annan persons kläder, hötta med knytnäven Ett verbalt utbrott som är mer än att bara höja rösten och har för avsikt att förödmjuka eller skrämma annan person. Attackerar föremål En direkt attack mot ett föremål och inte en person, t ex kasta saker, slå på eller krossa fönster. Sparka, slå eller skalla ett föremål eller slå sönder möbler. R. Almvik

13 NAMN: BVC Bröset Violence Checklist Måndag / Dag Kväll Natt Tisdag / Dag Kväll Natt Förvirrad Retlig Bullrig Verbalt hotfull Fysiskt hotfull Attackerar föremål Förvirrad Retlig Bullrig Verbalt hotfull Fysiskt hotfull Attackerar föremål Summa Signatur Summa Signatur Onsdag / Dag Kväll Natt Torsdag / Dag Kväll Natt Förvirrad Retlig Bullrig Verbalt hotfull Fysiskt hotfull Attackerar föremål Förvirrad Retlig Bullrig Verbalt hotfull Fysiskt hotfull Attackerar föremål Summa Signatur Summa Signatur

14 Fredag / Dag Kväll Natt Lördag / Dag Kväll Natt Förvirrad Retlig Bullrig Verbalt hotfull Fysiskt hotfull Attackerar föremål Förvirrad Retlig Bullrig Verbalt hotfull Fysiskt hotfull Attackerar föremål Summa Signatur Summa Signatur Söndag / Dag Kväll Förvirrad Retlig Bullrig Verbalt hotfull Natt Frånvaro av symptom/beteende ger 0 poäng. Förändring i, eller förekomst av beteende ger 1 poäng (t ex är pat vanligtvis förvirrad ger detta 0 poäng, men ökar förvirringen ges 1 poäng). Totalpoäng (Summa) är summan av vertikal kolumn. Bedömning: Summa: 0 = ingen eller liten risk för våld 1-2 = måttlig risk för våld, förebyggande åtg bör vidtas > 2 = hög risk för våld. Förebyggande åtg bör vidtas och man bör planera för hur ett eventuellt utbrott skall hanteras Fysiskt hotfull Attackerar föremål Summa Signatur Bröset Violence Checklist, Almvik. R. 199 För bedömningsdefinitioner, v g se baksidan

15 VÄSTERBOTTENSLÄNS LANDSTING Personnummer: Bil 2 Rättspsykiatriska vårdavd. SOAS-R: AGGRESSIONSRAPPPORTBLAD (Staff Observation Aggression Scale-Revised) Namn: Hur började aggressionen? Vad använde patienten? Vart riktades aggressionen Vad hände/ skadades Hur lugnades patienten Ej provocerad Provocerad av: Medpatienter ADL-hjälp Nekas förmån Krav från personal, ex medicinering Tillrättavisas av Personal. Ord, EJ hot Ord, fysiskt hot Vanliga föremål: Stol Glas Annat: Egna kroppen: Hand Fot Tänder (bits) Ingen/Inget Annat föremål Vårdpersonal Patienten själv Medpatient Annan person Inget/ingen Skada Föremål: Skadat, användbart Skadat, kasseras Personer: Kände sin säkerhet hotad Fick ont < 10 min Fick ont > 10 min Av sig själv Samtal med pat Fördes bort Fick läkemedel (tabl, flytande) Fick injektion Måste fasthållas Isolering i avskilt rum Annat: Annat: Farliga föremål eller metoder: Fick synlig skada, t ex blåmärke, rivsår mm Behövde behandling, t ex vila, värktablett, bandage Bältesläggning Strypgrepp Behövde läkarvård Kniv Sax Annat: Datum: Klockslag: Sign: SOAS-R Nijman/Palmstierna 1987/1998

16 Avd/Enhet: NYCKEL FÖR UTRÄKNING AV ALLVARLIGHETSPOÄNG SOAS-R: AGGRESSIONSRAPPPORTBLAD (Staff Observation Aggression Scale-Revised) Varje kolumns högsta enskilda poäng noteras och summeras, (max poäng: = 22 p.). Hur började aggressionen? Vad använde patienten? Vart riktades aggressionen Vad hände/ skadades Hur lugnades patienten Ej provocerad 1 Provocerad av: Medpatienter 0 ADL-hjälp 0 Nekas förmån 0 Krav från personal, ex medicinering 2 Tillrättavisas av personal 2 Annat 0 Ord, EJ hot 0 Ord, fysiskt hot 0 Vanliga föremål: Stol 1 Glas 1 Annat 1 Egna kroppen: Hand 2 Fot 2 Tänder (bits) 2 Annat 2 Farliga föremål Ingen/Inget 0 Annat föremål 1 Vårdpersonal 3 Patienten själv 3 Medpatient 2 Annan person 4 Inget/ingen skada 0 Föremål: Skadat, användbart 3 Skadat, kasseras 3 Personer: Kände sin säkerhet hotad 6 Fick ont < 10 min 9 Fick ont > 10 min 9 Fick synlig skada, t ex blåmärke, rivsår mm 9 Av sig själv 0 Samtal med pat 0 Fördes bort 0 Fick läkemedel (tabl, flytande) 2 Fick injektion 2 Måste fasthållas 4 Isolering i avskilt rum 4 Bältesläggning 4 eller metoder: Strypgrepp 3 Kniv 3 Behövde behandling, t ex vila, värktablett, bandage 9 Behövde läkarvård 9 Sax 3 Annat 3 Datum: Klockslag: Sign: Vid varje aggressionstillfälle från patienten görs markering för tidpunkt samt markeringar i alla tillämpliga rutor, minst ett kryss i varje kolumn. Rapporteringen avser alla aggressionstillbud, adekvata som inadekvata

17 Bil 3 vecka: v mätning 1 antal antal svar andel 4+5 Jag känner till de rutiner/riktlinjer angående tvångsåtgärder som finns på min arbetsplats % Jag upplever att alla på min arbetsplats följer de rutiner/riktlinjer angående tvångsåtgärder vi har % Jag har möjligheter att föra dialog och att lyfta oklarheter kring tvångsåtgärder på min arbetsplats % Jag upplever att tvångsåtgärder alltid används i rätt situationer och i rätt omfattning på min arbetsplats % Jag känner mig trygg i hur jag ska göra i samband med användandet av tvångsåtgärder vid vård av patient % Original medarbetarenkät