UPPDRAG:

Transkript

1 Västra Roslags-Näsby, Kompletterande riskutredning: Förslag på risk åtgärder (till följd av pölbrand) samt bedömning av lämplighet med balkonger, för varje våningsplan, för fastigheter som planeras m från farligt godsled, Enhagsvägen/Centralvägen UPPDRAG:

2 Uppdrag: Titel på rapport: Datum: Medverkande Västra Roslags-Näsby, kompletterande riskutredning: Förslag på riskåtgärder (till följd av pölbrand) samt bedömning av lämplighet med balkonger, för varje våningsplan, för fastigheter som planeras m från farligt godsleden, Enhagsvägen/Centralvägen Beställare: Kontaktperson: Täby Kommun Sigrid Walve Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Krister Carlens, Brand- och riskingenjör, Tyréns AB Ida Ginstrup, Brand- och riskingenjör, Tyréns AB Max Gunnarsson, Riskingenjör, Tyréns AB Revideringar Version Datum Handläggare A Ida Ginstrup B Ida Ginstrup C Ida Ginstrup D Ida Ginstrup E Ida Ginstrup Tyréns AB Tel: Säte: Stockholm Org.Nr: O:\STH\266375\BRS\_Text\Västra Roslags Näsby PM pölbrand docx

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Uppdragsbeskrivning Syfte och mål Tillgängligt underlag Bakgrund Brandtekniska klasser Strålningsberäkning Bakgrund och förutsättningar för beräkningar Resultat och diskussion Slutsats och riskreducerande åtgärder Referenser BILAGA 1 Strålningsberäkningar Uppdrag: Beställare: Täby Kommun O:\STH\266375\BRS\_Text\Västra Roslags Näsby PM pölbrand docx 3(15)

4 1 Inledning 1.1 Uppdragsbeskrivning Tyréns AB har på uppdrag av Täby Kommun utrett strålningen i höjdled vid en pölbrand samt bedömt lämpligheten av balkonger mot farligt gods led för Västra Roslags Näsby i Täby. Utredningen är upprättad av brand- och riskingenjör Ida Ginstrup och kvalitetsgranskad av riskingenjör Max Gunnarsson. 1.2 Syfte och mål Syftet med utredningen är att undersöka strålningen i höjdled vid pölbrand, bedöma lämpligheten av balkonger samt undersöka rimlig brandskyddsutformning av fasad mot Enhagsvägen/Centralvägen som krävs för att minska risk för spridning av brand och brandgaser vid en farligt gods olycka på eller i anslutning till vägbanan. Detta PM är en komplettering av tidigare upprättad riskutredning av Tyréns AB. Målet är att utifrån tidigare utredning samt strålningsberäkningar från en pölbrand bedöma eventuella riskreducerande åtgärder samt lämpligheten för balkonger på olika våningsplan framförallt där avståndet är m. 1.3 Tillgängligt underlag Rapporten är upprättad med utgångspunkt från följande underlag: Riskhänsyn Västra Roslags Näsby, Tyréns 2015 Risk_förslag placering VBRN Anbudsomraden_VRN_ Uppdrag: Beställare: Täby Kommun O:\STH\266375\BRS\_Text\Västra Roslags Näsby PM pölbrand docx 4(15)

5 2 Bakgrund Västra Roslags-Näsby ligger i södra delen av Täby kommun, invid Roslagsbanan. Området ligger söder om Enhagsvägen/Centralvägen, väster om Roslagsbanan och norr om Smedjevägen. I väster angränsar området till Enebyberg i Danderyds kommun. Närmst Enhagsvägen/Centralvägen skall flerbostadshus byggas med 5-10 våningar. Enhagsvägen/Centralvägen är en rekommenderad sekundärtransportled för farligt gods. Byggnadernas placering medför att huskropparna hamnar som närmst 14,5 m från vägkant men i stora delar 18 m eller mer från vägkant. Avstånden illustereras i figur 1 nedan. Figur 1 Västra Roslags-Näsby. Planområdet närmst Enhagsvägen/Centralvägen revidering samrådsförslag Förutom avstånden visas i figur 1 även Alternativ 1. Detta alternativ, vilket kortfattat innebär att bebyggelse hamnar som närmst 15 m från vägkant (i en punkt 14,5 m), har Länstyrelsen accepteras med följande kommentarer: Inom kvarter 1 är det önskvärt att bebyggelsen kan dras tillbaka ytterligare några meter i den nordöstra delen, Dvs Bäck och Forss hus. Helst till 20 m, MEN, om det inte går så skall kommunen motivera varför det inte går. Exempelvis att Blåklinten är viktig att bevara ur flera hänseenden och att det därför inte går att flytta. Länsstyrelsen anser utredningsarbeten kan fortgå rörande : Förslag på riskåtgärder (till följd av pölbrand) samt bedömning av lämplighet med balkonger, för varje våningsplan, för fastigheter som planeras m från farligt godsleden, Enhagsvägen Avståndet 15 meter mot cirkulationsplatsen är ok. Även avståndet mot vägen i kvarter 3 är ok. Länsstyrelsen påpekar att det är viktigt att säkerhetsfrågan regleras via planbestämmelser. Uppdrag: Beställare: Täby Kommun O:\STH\266375\BRS\_Text\Västra Roslags Näsby PM pölbrand docx 5(15)

6 I samband med tidigare kommentarer från Länsstyrelsen har Tyrens AB upprättat ett kompletterande PM där risken av transporter av farligt gods på Enhagsvägen/Centralvägen behandlades. Resultatet från detta PMet visade att individrisken för Enhagsvägen/Centralvägen är strax under den nedre gränsen för DNVs toleranskriterier (Davidsson m fl, 1997). Detta innebär att risken kan anses vara tolerabel utan vidare åtgärder. Trots det föreslogs nedanstående åtgärder för att sänka risknivån ytterligare: Utrymningsvägar från bostäder ska finnas som vetter bort från Enhagsvägen/Centralvägen. Området mellan planerad bebyggelse Enhagsvägen/Centralvägen ska inte uppmuntra till stadigvarande vistelse. Brandspridning från en pölbrand på Enhagsvägen/Centralvägen ska begränsas. Med ovan införda åtgärder visade Tyréns kompletterande PM att risken blir lägre och att endast individer placerade framför fasaderna närmst Enhagsvägen/Centralvägen påverkas. Dessa åtgärder bedöms fortfarande som aktuella men utifrån strålningsberäkningar i kapitel 4 kommer åtgärderna för hur brandspridning från pölbrand ska begränsas specificeras mer utefter det aktuella området vilket presenteras i kapitel 5. Uppdrag: Beställare: Täby Kommun O:\STH\266375\BRS\_Text\Västra Roslags Näsby PM pölbrand docx 6(15)

7 3 Brandtekniska klasser Byggnadskonstruktioners brandmotstånd kan klassas i olika brandtekniska klasser eller kombinationer av dessa. Klasserna specificerar olika funktionskrav som kombineras med den tid som funktionskravet är uppfyllt. Den avskiljande förmågan kan avse: E Integritet (Täthet) Förmågan att motstå brand på en sida utan att branden sprider sig på den oexponerade sidan genom läckage av lågor eller heta gaser. I Isolering (Täthet) Förmågan att vid brand på en sida, bibehålla temperaturen under en viss nivå på den oexponerade sidan. Maximal temperaturstegring är 140 C/180 C avseende medelvärde respektive enskilt värde. W Strålning Förmågan att vid brand på en sida, tillse att värmestrålningen på den oexponerade sidan är under en viss nivå. Maximal strålning vid provning får inte överstiga 15 kw/ m 2 på avståndet 1 m. Tidsfaktorn Till bokstavsbeteckningen för brandklass läggs dessutom en tidsfaktor. Ett E 30-glas ger skydd mot rökspridning och flammor i minst 30 minuter. För att klassningen ska gälla, måste glasen vara dels riktigt monterade dels sitta i en ram med minst samma brandklassning samt ha typgodkänd storlek Uppdrag: Beställare: Täby Kommun O:\STH\266375\BRS\_Text\Västra Roslags Näsby PM pölbrand docx 7(15)

8 4 Strålningsberäkning 4.1 Bakgrund och förutsättningar för beräkningar Täby kommun önskar att placera byggnader samt balkonger inom 25 meter från vägkanten. För att ta hänsyn till det har ett dimensionerande scenario där en olycka som leder till ett utsläpp med brandfarlig vätska (ADR-klass 3) studerats. Dessa beräkningar utgår alltså inte ifrån risknivån utan utgör enbart en deterministisk utredning för att ta hänsyn till en sådan specifik olycka. Vätskor kan i samband med en olycka strömma ut, breda ut sig på marken och bilda vätskepölar. Beroende av vätskans flyktighet kommer avdunstningen att ske olika fort. Antänds vätskan bildas en pölbrand. Strålningen från branden kan skada människor i omgivningen, vilka i värsta fall även kan omkomma. Byggnader i närheten av branden kan även antändas och börja brinna. Vanliga konsekvensavstånd är att en pölbrand kan få påverkan inom meter från vägkant, men så långa avstånd som upp till 50 meter från vägkant är möjligt om pölen kan rinna i riktning mot bebyggelsen (Länsstyrelsen i Skåne, 2007). Strålningsnivån på byggnaden från en eventuell pölbrand beror bland annat av hur ett utsläpp med brandfarlig vätska kommer att sprida ut sig i det aktuella området där olyckan sker. För att begränsa sannolikheten för att ett utsläpp av brandfarlig vätska rinner in på planområdet kan ett avåkningsskydd som sluter tätt mot marken upprättas längs med fastigheten. I beräkningarna har pölarean uppskattats utifrån de antaganden som gjordes i samband med att RIKTSAM- Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplanering Bebyggelse intill väg och järnväg med transport av farligt gods (Länsstyrelsen i Skåne, 2007). I dessa beräkningar varieras mängden utsläppt vätska mellan ton men i aktuella beräkningar har det antagits att 20 ton släpps ut. Om vägen utförs med avåkningsskydd i form av räcke och kantsten förhindras avåkande fordon från att komma närmare planområde kan det antas att pölen rinner ut längs avåkningsskyddet. Med ett pöldjup om 10 cm blir pölarean cirka 260 m 2 med en sida om 16 meter. 4.2 Resultat och diskussion Strålningsberäkningar har utförts för att undersöka strålningen i höjdled vid en pölbrand och därmed även vilka fasadåtgärder som blir nödvändiga att vidta för att begränsa konsekvens av en pölbrand samt för att bedöma lämpligheten av balkonger. Flera scenarion har studerats för att undersöka hur högt upp på fasaden strålningen kan antas överstiga 15 kw/m 2 (kilowatt per kvadratmeter) och därmed bör brandklassas. Det som varierats i de olika scenarierna är avståndet mellan pölen och närmsta fasad. Beräkningarna redovisas i bilaga 1 och resultatet redovisas i tabellen nedan. Tabell 1 Förväntad strålningspåverkan på fasad vid olika placeringar av pölen. Avstånden avser från pölkant till fasad. Avstånd mellan pöl och närmsta fasad* 14,5 14,5 m m 15,5 11,5 m 16 8 m Den höjd på fasad där infallande strålningen understiger 15 kw/m 2 <16,5 Understiger 15 kw/m 2 *Avåkningsskyddet (som sluter tätt mot marken) antas placeras längs med vägkant, dvs. angivet avstånd är avstånd från vägkant till fasad. Uppdrag: Beställare: Täby Kommun O:\STH\266375\BRS\_Text\Västra Roslags Näsby PM pölbrand docx 8(15)

9 Resultatet i tabellen ovan visar hur högt upp byggnadens fasad behöver brandklass utefter vilket avstånd det är mellan pöl och fasad. När avståndet överstiger 16,5 m är den infallande strålningen enligt beräkningarna garanterat lägre än 15 kw/m 2 och ingen brandklassning krävs. Detta innebär att både människor och brännbart material är säkra inne i lägenheterna och på balkonger. Närmre än 16,5 m från fasaden krävs dock brandklassning upptill olika höjder på fasaden beroende på avståndet till pölbranden. Gränsvärdet som används för att begränsa brandspridning till angränsande byggnader i Boverkets Byggregler är att strålningen ska understiga 15 kw/m 2 i åtminstone 30 min. En pölbrand bedöms kunna pågå under längre tid än 30 minuter och därmed bedöms brandteknisk klass som klarar 60 minuter krävas för att säkerställa säkerheten för sovande människor i lägenheterna. Konstruktion i EW60 bedöms som tillräcklig med avseende på att det är framförallt strålningen från en pölbrand som kommer påverka fasaden. Fasad i EW60 innebär att fasaden uppfyller täthet mot läckage av lågor eller heta gaser (E) i 60 minuter och W står för att konstruktionen reducerar strålningen vid en brand enligt ISO834 (standardbrandkurvan) så att strålningen på den icke brandutsatta sidan är maximalt 15 kw/m 2. Vid en olycka som leder till en pölbrand är det inte sannolikt att branden kommer att följa standardbrandkurvan eller att intensiteten kommer att vara lika hög i 60 minuter. D.v.s. om fönster upp till den höjd där infallande strålning kan förväntas överstiga 15 kw/m 2 enligt genomförda beräkningar utförs i EW 60 bedöms skyddet för människor som vistas i lägenheterna som full gott. Dels med avseende på den låga risken (se kapitel 2), dels med avseende på de konservativa beräkningarna som genomförts och dels eftersom sannolikheten för att en större pölbrand skulle uppstå precis i höjd med planområdet och på körbanan närmast fastigheten bedöms som liten. Om inga sovrum placeras på fasad mot Enhagsvägen/Centralvägen bedöms EW30 som tillräckligt för att säkerställa personsäkerheten. Detta eftersom personer som vistas i rummen närmast vägen då kan förväntas vara vakna och påbörja en utrymning om det skulle krävas. I de allra flesta fall brukar man inte rekommendera att balkonger eller liknande placeras på fasader som vetter mot farligt gods- led. I det aktuella fallet är, som visat i Tyréns tidigare PM, risken väldigt låg och vid en eventuell pölbrand bedöms de som vistas på balkongerna uppmärksamma olyckan på Enhagsvägen/Centralvägen och därmed förflytta sig in i lägenheterna om strålningen från en pölbrand skulle bli kritiskt. Personer på balkonger kan alltså mycket snabbt ta sig till en säker plats och riskerar endast påverkas av strålningen från en pölbrand under en mycket kort tid eller inte alls. Av den anledningen bedöms ändå lämpligheten för balkonger mot Enhagsvägen/Centralvägen vara god även om balkongerna placeras där strålningen överstiger 15 kw/m 2. Det är dock viktigt att skydd mot brandspridning fortfarande upprätthålls i byggnaden. Dvs. balkongerna kan utföras utan brandteknisk klass förutsatt att fasaden inklusive fönster (även de innanför balkongerna) utförs brandklassade om avståndet från vägkant till fasad understiger 16,5 m upptill den höjd som presenterades i tabell 1 ovan. För att avståndet från fasad till pölbrand ej skall bli mindre än avståndet mellan fasad och vägkant är det av största vikt att det uppförs ett avkörningsskydd. Det ska säkerställas avkörningsskyddet utförs minst med ett räcke med kantsten och att kantstenen görs minst 15 cm hög eller dylikt så att ett utsläpp enligt genomförda strålningsberäkningar inte riskerar att spridas närmare byggnader. Med denna förutsättning kommer ett utsläpp inte att sprida sig närmare bostadshusen än i direkt anslutning till Enhagsvägen/Centralvägen. Ett avåkningsskydd ska som sagt förhindra avåkande fordon att ta sig in på området och från att brandfarlig vätska rinna in på fastigheten. I det aktuella området kommer det bli öppningar i avåkningsskydden på sträckan på grund av infarter till fastigheterna. För att förhindra avåkande fordon att ta sig in på området vid just dessa öppningar ska dessa utformas med vägbula eller liknande för att förhindra att fordon kommer in på området. Vid Centralvägen vid fastigheterna Kärnhem och Bäck & Forss skall öppningarna dessutom utföras med en lutning på vägen in till fastigheterna som fastställer att ett eventuellt spill rinner bort från fastigheterna då dessa öppningar är nämnvärt större än den vid de andra fastigheterna. Eventuellt spill skall dessutom omhändertas i lågpunkter med dagvattenbrunnar som ansluts till oljeavskiljare Uppdrag: Beställare: Täby Kommun O:\STH\266375\BRS\_Text\Västra Roslags Näsby PM pölbrand docx 9(15)

10 Då byggnader planeras placeras inom 25 meter från vägen bedöms det som särskilt relevant att utföra planområdet säkert till följd av det dimensionerande scenariot, pölbrand. Ett antal strålningsberäkningar har genomförts som visar till vilken höjd fasaderna skall klassas beroende på avstånd mellan fasad och avåkningsskydd (som sluter tätt mot marken). Det skall dock observeras att sannolikheten för att ett utsläpp ska ske är i den tidigare rapporten om Riskhänsyn upprättad av Tyréns AB beräknad till 1*10-5 per år vilket är lågt. För aktuella strålningsnivåer mot fasaden krävs också ett relativt stort momentant utsläpp. Genomförda beräkningar bedöms även vara konservativa med avseende på flamstorlek och temperatur. Uppdrag: Beställare: Täby Kommun O:\STH\266375\BRS\_Text\Västra Roslags Näsby PM pölbrand docx 10(15)

11 5 Slutsats och riskreducerande åtgärder Täby kommun önskar att placera byggnaderna med balkonger nära Enhagsvägen/Centralvägen som är en rekommenderande sekundärväg för farligt gods. Lämpligheten för balkonger på fasaderna mot Enhagsvägen/Centralvägen bedöms som goda då riskreducerande åtgärderna som presenteras nedan genomförs. Ett avåkningsskydd, se röd heldragen linje i figurerna nedan (streckad linje krävs ej), som förhindrar avåkande fordon att ta sig in på området och från att brandfarlig vätska rinner in på fastigheten upprättas längs med Enhagsvägen/Centralvägen och fastigheten (exempelvis genom en mur som utförs tätt mot mark och i obrännbart material eller på annat vis så att funktionen säkerställs). o Vid öppning för gång/cykelväg vid Enhagsvägen/Centralvägen in till fastigheterna skall vägbula eller liknande finnas som förhindrar ett utsläpp att rinna ner mot byggnaderna. För fastigheterna mot Centralvägen ska även att infarterna till fastigheterna utföras med lutning på vägen in till fastigheten som fastställer att eventuella spill rinner bort från fastigheten. o Vid cirkulationsplatsen och den nya huvudgatan/stockholmsgatan skall en vägbula anordnas så att avåkningsskyddet och vägbulan överlappar varandra. Detta ska ordnas i direkt anslutning till cirkulationsplatsen för att säkerställa att vid en eventuell olycka i rondellen så ska ett eventuellt spill stanna i cirkulationsplatsen. Detta innebär att endast byggnader som vetter mot Enhagsvägen/Centralvägen inklusive cirkulationsplatsen behöver riskreducerande åtgärder i form av brandklassad fasad beroende på avstånd till avåkningsskyddet. o Eventuellt utsläpp från fordon omhändertas sedan i lågpunkter med dagvattenbrunnar som ansluts till oljeavskiljare. Figur 2 Avåkningsskydd markerad i heldragen rödlinje för fastigheterna HSB. Vid öppning för gång/cykelväg vid Enhagsvägen in på fastigheten ska vägbula eller liknande samt lutning finnas som förhindrar utsläpp att rinna ner mot byggnaderna. Uppdrag: Beställare: Täby Kommun O:\STH\266375\BRS\_Text\Västra Roslags Näsby PM pölbrand docx 11(15)

12 Figur 3 Avåkningsskydd markerad i heldragen rödlinje för fastigheterna Kärnhem samt Bäck & Forss. Vid infarter från Centralvägen in på fastigheten ska vägbula eller liknande finnas som förhindrar utsläpp att rinna ner mot byggnaderna. Fler dräningeringspunkter för att minska storlek på eventuell pöl som kan bildas. Fasaderna som vetter mot Enhagsvägen/Centralvägen inklusive cirkulationsplatsen, på ett kortare avstånd än 16,5 meter, utförs i obrännbart material (brandteknisk klass A2-s1, d0) samt i brandteknisk klass EI 60 (med fönster i EW 60) upptill en höjd (från marknivå) beroende på avstånd enligt tabellen nedan. Om inga sovrum placeras längs med fasaden bedöms brandteknisk klass EI 30 (med fönster i EW 30) tillräckligt för att säkerställa personsäkerheten i byggnaderna. I tabellen nedan presenteras dessa åtgärder för respektive huskropp och byggherre. Då avstånd från pöl och närmsta fasad varierar även inom de olika huskropparna är det minsta avståndet som presenteras för respektive huskropp. För byggnader som vetter mot cirkulationsplatsen räknas avstånd från cirkulationsplatsens kant då spill ej ska kunna sprida sig in på den nya huvudgatan p.g.a. vägbula. Tabell 2 Riskreducerande åtgärder på fasader utefter huskropp och byggherre. Huskropp och byggherre Avstånd mellan avåkningsskydd och närmsta fasad * Riskreducerande åtgärder HSB Generellt >16,5 Inga åtgärder krävs Ja Balkong lämpligt Del av huskropp placerad närmst rondell 15 Fasad klassas i brandteknisk klass upp till en höjd på 13 m ** Kärnhem 15 Fasad klassas i brandteknisk klass upp till en höjd på 13 m ** Bäck & Forss 15 Fasad klassas i brandteknisk klass upp till en höjd på 13 m ** Ja Ja Ja *Avåkningsskyddet (som sluter tätt mot marken) antas placeras längs med vägkant, dvs. angivet avstånd är avstånd från vägkant till fasad. **Höjden från pölens nollpunkt. Eventuella höjdskillnader mellan byggnad och pöl har ej tagits i beaktning Uppdrag: Beställare: Täby Kommun O:\STH\266375\BRS\_Text\Västra Roslags Näsby PM pölbrand docx 12(15)

13 6 Referenser Brandskyddshandboken, Brandteknik Lunds tekniska högskola, 2012 Davidsson m fl, Värdering av risk, Rapport P21-182/97, Räddningsverket Karlstad, 1997 Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplanering Bebyggelse intill väg och järnväg med transport av farligt gods, 2007:06, Länsstyrelsen i Skåne, 2007 Uppdrag: Beställare: Täby Kommun O:\STH\266375\BRS\_Text\Västra Roslags Näsby PM pölbrand docx 13(15)

14 BILAGA 1 Strålningsberäkningar Normalt brukar strålningen från en pölbrand approximeras med en cylinder. Då det saknas färdiga modeller för att studera infallande strålningen mot en punkt högre än flamhöjden har istället strålningen från platta till punkt studerats i denna utredning. Pölen har antagits sprida ut sig till en yta om 260 m 2 med en sida om 16 meter. För små bränder finns vedertagna modeller för beräkning av flamhöjd men när brandens yta ökar delas flamman upp i ett antal mindre flammor. För detta ändamål finns inga verifierade beräkningsmodeller varför flamhöjden antagits motsvara pölens bredd. (Lago 1 observerade flamhöjder om ca 25 meter vilket även var längden på brandens kortaste sida.) I beräkningarna har en flamtemperatur på 750 C 2 använts vilket motsvarar en strålningsintensitet på cirka 60 kw/m 2. I hänvisad rapport framgår dock att tester visat att flamtemperaturen för pölbränder med en diameter på cirka meter har en utstrålningsintensitet på cirka 40 kw/m 2. Med avseende på detta bedöms genomförda beräkningar som konservativa. Flamman har i beräkningarna antagits bli opåverkad av vinden. Avgiven strålning beräknas enligt följande: σ T 4 σ = Stefan Boltzmanns konstant T = Flamtemperatur (antagen till 750 C) Flamman approximeras med en plan rektangulär yta. Synfaktorn beräknas därför enligt nedan 3. Figur 4: Beräkning av synfaktor, vinkelrät komponent, Fv Figur 5: Beräkning av synfaktor, parallell komponent, Fp 1 Lago, U., (2002), Brand i lastpallager, Räddningsverket, Karlstad 2 Bygg & teknik 6/02, Brandskyddskrav på fasader nära transportleder för farligt gods; Sedin, Gösta; Bengtson, Staffan; Hägglund, Bengt 3 DiNenno, Philip J. (red.) (2002). SFPE handbook of fire protection engineering. 3. ed. Quincy, Mass.: National Fire Protection Ass. Uppdrag: Beställare: Täby Kommun O:\STH\266375\BRS\_Text\Västra Roslags Näsby PM pölbrand docx 14(15)

15 Den resulterande synfaktorn för den maximalt infallande strålningen vid mottagaren beräknas sedan genom: F res F 2 v F 2 p där F res är resulterande synfaktorn [-] F v vinkelrät komponent av synfaktorn [-] F p parallell komponent av synfaktorn [-] Med den beräknade synfaktorn och den avgivna strålningen kan den mottagna strålningen på/mot fasaden beräknas genom: Mottagen strålning = F res Avgiven strålning Uppdrag: Beställare: Täby Kommun O:\STH\266375\BRS\_Text\Västra Roslags Näsby PM pölbrand docx 15(15)

16 RAPPORT RISKHÄNSYN VÄSTRA ROSLAGS NÄSBY MUR MOT ROSLAGSBANAN 13 JULI 2015 VERSION C Kompletterande PM till Rapport Riskhänsyn Västra Roslags Näsby daterad 20 januari 2015

17 Uppdrag: , Riskhänsyn Roslags Näsby Titel på rapport: Riskhänsyn - Västra Roslags Näsby-mur mot Roslagsbanan Status: Arbetshandling, komplettering Datum: Medverkande Beställare: Kontaktperson: Täby Kommun Sigrid Walve Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Ulrika Lindblad Ulrika Lindblad Krister Carlens Revideringar Revideringsdatum Version: C Initialer: ULD Tyréns AB Stockholm Peter Myndes Backe 16 Tel: Fax: Säte: Stockholm Org.Nr: C:\Users\uld\Desktop\Roslags näsby\riskhänsyn Roslags Näsby utredning mur version C.docx

18 Innehållsförteckning 1 Inledning Uppdragsbeskrivning Omfattning Tillgängligt underlag Förutsättningar Området Planerad bebyggelse Länsstyrelsens yttrande Murens utformning Sannolikhet för urspårning som påverkar muren Konsekvens vid urspårning mot stödmur Rekommenderade åtgärder Referenser Uppdrag: Riskanalys Roslags Näsby Beställare:Täby kommun C:\Users\uld\Desktop\Roslags näsby\riskhänsyn Roslags Näsby utredning mur version C.docx 3(12)

19 1 Inledning 1.1 Uppdragsbeskrivning Tyréns har på uppdrag av Täby kommun/white upprättat en riskanalys för planerad bebyggelse inom Västra Roslags-Näsby i Täby Efter kommentarer från Länsstyrelsen samt tillkommande information om Roslagsbanans planerade utbyggnad gjordes en komplettering av utredningen i januari En av de riskreducerande åtgärder som föreslås är en mur mot Roslagsbanan. Detta PM är en utredning för att beskriva murens utformning. Enligt planförslaget ligger delar av bebyggelsen och parkeringsanläggning närmare Roslagsbanan. Som åtgärd är en mur planerad och inskriven i plankartan. Dock har inte murens utformning beskrivits i detalj. Länsstyrelsen önskar att murens utformning förtydligas i planhandling i kommande skede. 1.2 Omfattning Analysen avser utformningen av muren mot Roslagsbanan med avseende på urspårning. Analysen omfattar inte buller, vibrationer, elektromagnetisk strålning, översvämning, ras, skred, sabotage, luft- eller markföroreningar. 1.3 Tillgängligt underlag Rapporten är upprättad med utgångspunkt från följande underlag: Riskhänsyn Västra Roslags Näsby, Tyréns 2012 Riskhänsyn Västra Roslags Näsby komplettering, Tyréns 2015 Länsstyrelsen, Detaljplan för Västra Roslags Näsby, del av Roslags-Näsby 28:7 m.fl., Täby kommun, Dnr Ritning Stödmur SL underlag till Tyréns, mail från Mathias Rudh Förutsättningar 2.1 Området Västra Roslags-Näsby ligger i södra delen av Täby kommun, invid Roslagsbanan. Aktuellt planområde framgår i Figur 1 (markerat med svart). Området ligger söder om Centralvägen, väster om Roslagsbanan och norr om Smedjevägen. I väster angränsar området till Enebyberg i Danderyds kommun. Den dominerande arbetsplatsen inom området är Täby kommunhus där cirka 370 personer arbetar. Planering för ett nytt kommunhus i Täby centrum pågår och kommunhuset förutsätts flyttas. Inom området finns, förutom kommunhuset, sex byggnader som ägs och förvaltas av kommunen. Flerbostadshuset i områdets östra del inrymmer cirka 30 lägenheter samt butiker i bottenplan. Byggnaden i nordväst inrymmer tre lokaler varav två hyrs ut till kommunal verksamhet. Närmast Centralvägen finns en byggnad som inrymmer tre bostadslägenheter och tre lokaler. De tre villorna i områdets västra del hyrs ut till kommunal verksamhet och till privatpersoner. I direkt anslutning till Roslagsbanan finns två byggnader som ägs av AB Storstockholms Lokaltrafik. Dessa byggnader hyrs ut till ett flertal verksamheter och bostäder. Uppdrag: Riskanalys Roslags Näsby Beställare:Täby kommun C:\Users\uld\Desktop\Roslags näsby\riskhänsyn Roslags Näsby utredning mur version C.docx 4(12)

20 Figur 1 Västra Roslags-Näsby. Planområdet är markerat med svart streckad linje. Källa: Täby kommun, 2015 Roslagsbanan går öster om området. Järnvägen används endast för persontrafik. En utbyggnad till dubbelspår planeras på sträckan. Järnvägsplanen möjliggör en utbyggnad till dubbelspår på den ca 0,9 km långa befintliga enkelspårsträckan mellan Roslags Näsby och Tibble, samt ca 0,3 km i grenen mot Österskär. Genomsnittshastigheten inklusive stationsuppehåll är km/h och maxhastigheten är 80 km/h. (Combitech, 2013). Vid Roslags Näsby station finns en plankorsning. I samband med dubbelspårs-utbyggnaden görs plankorsningen om till en planskild korsning med hiss och trapphus, och lokaliseras till mitten av perrongerna, vilka flyttas norrut. Roslagsbanan är en smalspårig järnväg och de nya dubbelspåren byggs med smalspår. Banan är elektrifierad och försedd med signalsäkerhetssystem. Dagens fordon har en maximal hastighet på 80 km/h, men framtida nya fordon kommer förmodligen att kunna köras i upp till 100 och 120 km/h. Dagens spår är skarvfria och ligger på betongslipers. Dubbelspåret planeras att byggas på samma sätt. Uppdrag: Riskanalys Roslags Näsby Beställare:Täby kommun C:\Users\uld\Desktop\Roslags näsby\riskhänsyn Roslags Näsby utredning mur version C.docx 5(12)

21 2.2 Planerad bebyggelse I Västra Roslags-Näsby planeras det för en ny hållbar bostadsbebyggelse. Visionen är att skapa en attraktiv, levande och hållbar stadsdel med cirka bostäder med inslag av verksamheter. Innanför stadsgatorna planeras låg, tät bebyggelse där varje kvarter får sin specifika karaktär. Radhus och kedjehus blandas med lägenheter. Ett bebyggelseförslag framgår i Figur 2. Roslagsbanan Roslags Näsby station Figur 2 Situationsplan över planerad bebyggelse i Roslags-Näsby. Planområde markerat i färg. Källa: Täby kommun 2015 Längs med Roslagsbanan planeras bebyggelse på ett avstånd av meter från den muren. Muren ligger delvis placerad på SLs mark i anslutning till Roslagsbanans spår. Spår 1 ligger närmast muren. De andra spåren ligger längre bort och har under en stor del av sträckan plattformen mellan spåren och muren. Avstånd till spårmitt efter Roslagsbannan utbyggnad till dubbelspår sammanfattas i tabellen nedan. Tabell 1 Avstånd mellan spårmitt, mur och bebyggelse Avstånd till mur (m) Avstånd till byggnad (m) Avstånd till parkering (m) Spår Spår Spår Spår Uppdrag: Riskanalys Roslags Näsby Beställare:Täby kommun C:\Users\uld\Desktop\Roslags näsby\riskhänsyn Roslags Näsby utredning mur version C.docx 6(12)

22 Vid stationsområdet, nära Roslagsbanan, planeras parkering. Det är i dagsläget inte bestämt om parkeringen kommer att bestå av ett parkeringsgarage eller om det blir en öppen parkering. Figur 3 visar aktuellt detaljplaneförslag med muren inritad längs den östra sidan. Mur Parkering Figur 3 Detaljplaneförslag med mur inritad med rött längs med hela östra sidan av planområdet 3 Länsstyrelsens yttrande I granskningen av den tidigare riskbedömningen lämnade Länsstyrelsen följande yttrande om den aktuella muren: Uppdrag: Riskanalys Roslags Näsby Beställare:Täby kommun C:\Users\uld\Desktop\Roslags näsby\riskhänsyn Roslags Näsby utredning mur version C.docx 7(12)

23 De åtgärder som Tyréns föreslog gällande Roslagsbanan i tidigare skede var: Ett skyddsavstånd på 25 meter bör hållas mellan planerad bebyggelse och Roslagsbanan. Alternativt ska åtgärder för att begränsa konsekvenserna av ett urspårande tåg införas. Möjliga alternativ är att införa skyddsräler, att införa en dämpare längs med järnvägen i form av t ex en mur alternativt att dimensionera närliggande byggnader så att bärigheten upprätthålls om ett tåg spårar in i dem. Dessa åtgärder bör även beaktas om ett parkeringshus byggs inom 25 meter ifrån spåret. Andra frågor, förutom olycksrisker på grund av urspårning, kan behöva beaktas, till exempel SLs möjlighet till åtkomst till järnvägsanläggningen vid snöröjning och elsäkerhet. Uppdrag: Riskanalys Roslags Näsby Beställare:Täby kommun C:\Users\uld\Desktop\Roslags näsby\riskhänsyn Roslags Näsby utredning mur version C.docx 8(12)

24 4 Murens utformning SL planerar att bygga en stödmur längs vissa delar av spåret för att klara skillnaden i markhöjd mot spåret. Muren ska ligga på SL:s mark med undantag för murfoten som planeras med servitut på kommunens mark. Den längd för muren som redovisas i SLs järnvägsplan kommer att kortas ner en del. (Täby kommun, 2014). Murens höjd är anpassad till topografin och går från ca 0,5 meter till 2 meter. (Täby kommun, 2015) 4.1 Sannolikhet för urspårning som påverkar muren Data över hur långt från spårmitt som tåg vid inträffade urspårningar har hamnat som längst framgår av tabell 6 och 7 nedan.(fredén, 2001) Tabell 6 Data över hur långt urspårade resandetåg har avvikit från spårmitt, samt viktad sannolikhet med beaktande av endast de kända data. Från Fredén (2001). Tabell 7 Data över hur långt urspårade godståg har avvikit från spårmitt, samt viktad sannolikhet med beaktande av endast de kända data. Från Fredén (2001). Enligt tabellerna ovan framgår att ett urspårande tåg inte hamnar längre ifrån järnvägen än 25 meter. En anledning till detta, som framförs i Länsstyrelsen riktlinjer för riskhänsyn intill ny bebyggelse (Länsstyrelsen, 2000), är att en järnvägsvagn är cirka 25 meter lång och att avståndet baseras på att en urspårande vagn hamnar på tvären. Stämmer detta skulle det kunna innebära att ett rimligare konsekvensavstånd för Roslagsbanan är 20 meter, då vagnarna är kortare än vanliga järnvägsvagnar. De händelser som kan orsaka en urspårning på en raksträcka är: Växelfel, i synnerhet om den är sliten eller felaktig. Något lossnar från fordon som det sedan kör på (sker främst i anslutning till växlar) Fordonsfel Solkurvor Hinder på spåret Kollision mellan tåg Spåret går idag på en raksträcka utan växlar förbi planområdet. Området ligger nära stationen och de flesta tågen kommer därför ha lägre hastighet då de stannar till på stationen. Växel för att leda in tågen på perrongerna finns vid stationen samt för att förgrena spåren norrut på två olika linjer. I samband med dubbelspårs-utbyggnaden görs plankorsningen om till en planskild korsning med hiss och trapphus, och lokaliseras till mitten av perrongerna, vilka flyttas norrut. Perrongen kommer då att ligga i höjd med planområdet. Växlarna kommer att ligga innan och I Uppdrag: Riskanalys Roslags Näsby Beställare:Täby kommun C:\Users\uld\Desktop\Roslags näsby\riskhänsyn Roslags Näsby utredning mur version C.docx 9(12)

25 efter perrongen där hastigheten är låg pga. att tågen stannar på stationerna innebär det att sannolikheten för urspårning vid en växel högst där hastigheten är lägre. Spår 1 ligger närmast muren, de andra spåren ligger längre bort och har under en stor del av sträckan plattformen mellan spåren och muren vilken gör att tåget vid en urspårning skulle stoppas av plattformen. 4.2 Konsekvens vid urspårning mot stödmur Merparten av de tåg som spårar ur hamnar nära rälsen med ett hjulpar kvar på spåret och lämnar inte spårområdet vilket ger små konsekvenser på omgivningen. Om tåget har en hög hastighet vid urspårningen är det möjligt att en eller fler vagnar lämnar rälsen, vilket kan medföra stora konsekvenser för omgivningen. Vid allvarliga urspårningar t.ex. vid krock mellan tåg händer det att vagnar trycks upp över varandra och sedan välter. I tidigare projekt, Väsby Entré, har Tyréns konstruktionsavdelning gjort beräkningar av ett urspårande tågs påverkan på intilliggande parkeringshus och bebyggelse. Då den beräkningen utgick från järnvägstrafik. Med högre hastighet bedöms resultatet vara applicerbart även här men ge en överskattning jämfört med förhållandena vid Roslagsbanan. Troligen kan murens tjocklek minskas något om nya beräkningar görs som är anpassade till Roslagsbanan. Beräkningar har genomförts som visar på att en betongvägg med 800 mm tjocklek motstår krafterna vid en urspårning för ett järnvägståg i full hastighet. (Tyréns, 2013). Beräkningarna måste göras för varje enskild konstruktion och är en del av konstruktörens arbete. Samma beräkningar kan inte användas för en skyddsmur som är stödfylld. Här är det inte samma problematik med risk för ras som i en pelare eller vägg i en konstruktion. Vid en påkörning kommer stödmuren att gå sönder, men eftersom den är stödfylld bakom finns inte risk för ras annat än lokalt vid murens kant. Konstruktioner över eller i anslutning till trafikerade järnvägsspår ska med hänsyn till risk för påkörning uppfylla kraven enligt SS-EN :2006 (Eurocode del 1-7) avsnitt 4.5. Det görs inga större kompletteringar eller direkta avsteg, nationella val, från Eurokods avsnitt 4.5 i de svenska nationella bilagorna, Boverkets BFS 2013:10(EKS 9) samt Trafikverkets TRVFS 2011:12 (VVFS2004:43). Däremot finns en del tillägg till Eurokodes regler beträffande exceptionella dimensioneringssituationer i Trafikverkets TRVK Bro 11 avsnitt B.5. Det som är relevant i det här fallet är att i tillägg f, i avsnitt B.5.2.5, utökas påkörningssträckan till 10m. Muren klassas som bärverk klass B enligt tabell 4.3 i SS-EN , eftersom den inte inrymmer personer som vistas där. För bärverk klass A (Bärverk i byggnad som inrymmer permanent verksamhet eller utgör en tillfällig samlingsplats eller har mer än en våning och som är beläget över eller intill trafikerad järnväg) gäller följande enligt tabell 4.4: För tåghastigheter upp till 120 km/h och för bärverk inom avståndet 3-5 meter från spårmitt ska påkörningskraften vara F dx =4000 kn längs spårriktning och F dy =1500 kn tvärs spårriktning. För tåghastigheter upp till 120 km/h och för bärverk på större avstånd än 5 meter från spårmitt är kraften satt till noll. D.v.s. man behöver inte ta hänsyn till urspårningskraften alls då den är låg. Avståndet mellan spårmitt och mur är 3 meter. Avståndet till närmaste byggnad är 17 meter, vilket innebär att man enligt Eurocode skulle sätta urspårningskraften till noll. D.v.s. att den påverkar på det avståndet. På platser där största tåghastigheten är lika med eller lägre än 50 km/h får storleken på krafterna i tabell 4.4 reduceras till 50%. Uppdrag: Riskanalys Roslags Näsby Beställare:Täby kommun C:\Users\uld\Desktop\Roslags näsby\riskhänsyn Roslags Näsby utredning mur version C.docx 10(12)

26 Genomsnittshastigheten för Roslagsbanan inklusive stationsuppehåll är km/h och maxhastigheten är 80 km/h. Framtida nya fordon kommer förmodligen att kunna köras i upp till 100 och 120 km/h. (Combitech, 2013). De flesta tåg stannar vid stationen och kommer därför ha en hastighet mindre än 50 km/h på sträckan. För bärverk klass B kan konstruktionen baseras på en riskanalys enligt bilaga B i SS-EN Det troliga vid en påkörning av en motfylld stödmur är en lokal påverkan vid påkörningspunkten. Konsekvensen vid ett lokalt brott med ringa betydelse enligt bilaga B skattas till mycket låg enligt SS EN Gränsen för acceptabel sannolikhet är då satt till 0,01 enligt figur B.2 i bilaga B, dvs motsvarande 1 gång per 100 år. Sträckan Roslags Näsby Tibble trafikeras av 100 tåg/dygn och trafikeringen bedöms öka med 45 % till prognosår (Combitech, 2013) Sannolikheten för urspårning av persontåg är 6,18*10-8 per tågkilometer. (Combitech, 2013) Aktuell sträcka är 270 meter. Det ger en sannolikhet för urspårning motsvarande 1,7*10-8 eller 1,7 gånger på år. Det är en mycket lägre sannolikhet än den nivå som är satt som acceptabel enligt SSEN Hastigheten på sträckan samt att muren är bärverk klass B gör att krafterna i tabell 4.4 antas reduceras med 50%. Med den låga sannolikheten för att en urspårning påverkar bebyggelsen samt att den planerade stödmuren motsvarar minst påkörningsskyddet hos en perrong bör den riskreducerande effekten vara tillräcklig. Kostnad/nytta för att bygga en högre mur än den planerade stödmuren på 0,5-2 meter anpassad till topografin bedöms inte motiverad. 5 Rekommenderade åtgärder Följande åtgärder gällande muren rekommenderas: Murens lägsta höjd ska vara 0,5 meter över spårkant. Påkörningskraften ska vara F dx =2000 kn längs spårriktning och F dy =750 kn tvärs spårriktning. För att förhindra att fordon som kör på lokalgatan ovanför muren hamnar inom spårområdet ska murens krön förses med avåkningsskydd. Åtgärden kan samordnas med bullerskydd. Uppdrag: Riskanalys Roslags Näsby Beställare:Täby kommun C:\Users\uld\Desktop\Roslags näsby\riskhänsyn Roslags Näsby utredning mur version C.docx 11(12)

27 6 Referenser AB Storstockholms lokaltrafik, SÄK-0429, Skyddsräler, Regler för anordnande och konstruktiv utformning, Boverket, BFS 2013:10(EKS 9) Combitech, Program Roslagsbanans utbyggnad, Risk och säkerhetsutredning, Länsstyrelsen i Stockholms län, Riskhänsyn vid ny bebyggelse, intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer, rapport 2000:01, Länsstyrelsen i Stockholms län, Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods, Remiss 2012 Länsstyrelserna, Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län, Riskhantering i detaljplaneprocessen, Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods, Slettenmark O., Riskanalyser i detaljplaneprocessen vem, vad, när och hur?, Länsstyrelsen i Stockholms län, rapport 2003:15, SS-EN Eurokod 1 - Laster på bärverk - Del 1-7: Allmänna laster Olyckslast Trafikverket, TRVFS 2011:12 (VVFS2004:43). Tyréns, Kontroll av garagevägg med hänsyn till påkörning, Täby kommun, uppgifter från Emma Östlund, Täby kommun, uppgifter från Marcus Gyllenberg, Täby kommun, Ritning Stödmur SL underlag till Tyréns, mail från Mathias Rudh C:\Users\uld\Desktop\Roslags näsby\riskhänsyn Roslags Näsby utredning mur version C.docx

28 RAPPORT RISKHÄNSYN VÄSTRA ROSLAGS NÄSBY KOMPLETTERING 13 JULI 2015 Version C Kompletterande PM till Rapport Riskhänsyn Västra Roslags Näsby daterad 16 juli 2012, Uppdragsnummer

29 Uppdrag: , Riskhänsyn Roslags Näsby Titel på rapport: Riskhänsyn - Västra Roslags Näsby Status: Slutgiltig handling, komplettering Datum: Medverkande Beställare: Kontaktperson: Täby Kommun Sigrid Walve Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Ulrika Lindblad Ulrika Lindblad Cecilia Sandström Revideringar Revideringsdatum Version: C Initialer: ULD Tyréns AB Stockholm Peter Myndes Backe 16 Tel: Fax: Säte: Stockholm Org.Nr: C:\Users\uld\Desktop\Roslags näsby\riskhänsyn Roslags Näsby komplettering version C.docx

30 Innehållsförteckning 1 Inledning Uppdragsbeskrivning Omfattning Tillgängligt underlag Förutsättningar Området Planerad bebyggelse Övriga verksamheter Länsstyrelsens yttrande Risken för urspårning av tåg Byggnader Parkering Transport av farligt gods på Enhagsvägen/Centralvägen Referenser Uppdrag: Riskanalys Roslags Näsby Beställare:Täby kommun C:\Users\uld\Desktop\Roslags näsby\riskhänsyn Roslags Näsby komplettering version C.docx 3(12)

31 1 Inledning 1.1 Uppdragsbeskrivning Tyréns har på uppdrag av White Arkitekter upprättat en riskanalys för planerad bebyggelse inom Västra Roslags-Näsby i Täby Efter kommentarer från Länsstyrelsen samt tillkommande information om Roslagsbanans planerade utbyggnad upprättas denna rapport som komplettering till den ursprungliga riskutredningen. 1.2 Omfattning Analysen avser olycksrisker som kan påverka den föreslagna lokaliseringen av bostadsbebyggelse. Vid utformning av en detaljplan är det betydelsefullt att visa riskhänsyn. Plan och bygglagen utgår från att kommunerna i sina planer och beslut beaktar sådana risker för säkerhet som har samband med markanvändning och bebyggelseutveckling. Analysen är begränsad till transporter med farligt gods längs med planområdet och andra eventuella riskobjekt inom närområdet från det aktuella området. Analysen omfattar inte buller, vibrationer, elektromagnetisk strålning, översvämning, ras, skred, sabotage, luft- eller markföroreningar. 1.3 Tillgängligt underlag Rapporten är upprättad med utgångspunkt från följande underlag: Riskhänsyn Västra Roslags Näsby, Tyréns 2012 Länsstyrelsen, Detaljplan för Västra Roslags Näsby, del av Roslags-Näsby 28:7 m.fl., Täby kommun, Dnr MKB, Program Roslagsdelens utbyggnad, Delen Roslags Näsby-Tibble km , Samrådshandling , AB Storstockholms lokaltrafik Program Roslagsbanans utbyggnad, Risk och säkerhetsutredning, Combitech, Förutsättningar 2.1 Området Västra Roslags-Näsby ligger i södra delen av Täby kommun, invid Roslagsbanan. Aktuellt planområde framgår i Figur 1 (markerat med svart). Området ligger söder om Centralvägen, väster om Roslagsbanan och norr om Smedjevägen. I väster angränsar området till Enebyberg i Danderyds kommun. Den dominerande arbetsplatsen inom området är Täby kommunhus där cirka 370 personer arbetar. Planering för ett nytt kommunhus i Täby centrum pågår och kommunhuset förutsätts flyttas. Inom området finns, förutom kommunhuset, sex byggnader som ägs och förvaltas av kommunen. Flerbostadshuset i områdets östra del inrymmer cirka 30 lägenheter samt butiker i bottenplan. Byggnaden i nordväst inrymmer tre lokaler varav två hyrs ut till kommunal verksamhet. Närmast Centralvägen finns en byggnad som inrymmer tre bostadslägenheter och tre lokaler. De tre villorna i områdets västra del hyrs ut till kommunal verksamhet och till privatpersoner. I direkt anslutning till Roslagsbanan finns två byggnader som ägs av AB Storstockholms Lokaltrafik. En av dessa byggnader är ett före detta stationshus. Dessa byggnader hyrs ut till ett flertal verksamheter och bostäder. Uppdrag: Riskanalys Roslags Näsby Beställare:Täby kommun C:\Users\uld\Desktop\Roslags näsby\riskhänsyn Roslags Näsby komplettering version C.docx 4(12)

32 Figur 1 Västra Roslags-Näsby. Planområde markerat med streckad linje. Källa: Täby kommun, 2015 Centralvägen är en rekommenderad sekundär väg för farligt gods. Roslagsbanan går öster om området. Järnvägen används endast används för persontrafik men skulle kunna medföra en urspårningsrisk. En utbyggnad till dubbelspår planeras på sträckan. Järnvägsplanen möjliggör en utbyggnad till dubbelspår på den ca 0,9 km långa befintliga enkelspårsträckan mellan Roslags Näsby och Tibble, samt ca 0,3 km i grenen mot Österskär. Genomsnittshastigheten inklusive stationsuppehåll är km/h och maxhastigheten är 80 km/h. (Combitech, 2013). Vid Roslags Näsby station finns en plankorsning. I samband med dubbelspårs-utbyggnaden görs plankorsningen om till en planskild korsning med hiss och trapphus, och lokaliseras till mitten av perrongerna, vilka flyttas norrut. Roslagsbanan är en smalspårig järnväg och de nya dubbelspåren byggs med smalspår. Banan är elektrifierad och försedd med signalsäkerhetssystem. Dagens fordon har en maximal hastighet på 80 km/h, men framtida nya fordon kommer förmodligen att kunna köras i upp till 100 och 120 km/h. Dagens spår är skarvfria och ligger på betongslipers. Dubbelspåret planeras att byggas på samma sätt. 2.2 Planerad bebyggelse I Västra Roslags-Näsby planeras det för en ny hållbar bostadsbebyggelse. Visionen är att skapa en attraktiv, levande och hållbar stadsdel med cirka bostäder med inslag av verksamheter, se Figur 2. Längs med Centralvägen planeras stadsbebyggelse med möjlighet till lokaler i entréplan i olika skalor. Centralvägen konverteras från en landsväg till en stadsgata. Hastighetsbegränsningen på vägen är 50 km/h. Fram till cirkulationsplatsen så planeras vägen ha samma läge som idag. Exakt avstånd till bebyggelsen är inte fastlagt. Ett bebyggelseförslag framgår i Figur 2. Uppdrag: Riskanalys Roslags Näsby Beställare:Täby kommun C:\Users\uld\Desktop\Roslags näsby\riskhänsyn Roslags Näsby komplettering version C.docx 5(12)

33 Figur 2 Situationsplan över planerad bebyggelse i Roslags-Näsby. Planområde i färg Längs med Roslagsbanan planeras bebyggelse på ett avstånd av cirka 20 meter. Innanför stadsgatorna planeras låg, tät bebyggelse där varje kvarter får sin specifika karaktär. Radhus och kedjehus blandas med lägenheter. Vid stationsområdet, på båda sidor om Roslagsbanan, planeras parkering. Det är i dagsläget inte bestämt om parkeringen kommer att bestå av ett parkeringsgarage eller om det blir en öppen parkering. 2.3 Övriga verksamheter Två bensinstationer har identifierats i närområdet och bygglov planeras för en tredje bensinstation (Täby kommun, 2011), lokaliseringen av befintliga och planerad bensinstation framgår i Figur 3. Uppdrag: Riskanalys Roslags Näsby Beställare:Täby kommun C:\Users\uld\Desktop\Roslags näsby\riskhänsyn Roslags Näsby komplettering version C.docx 6(12)

34 Bensinstationer Figur 3 Rekommenderad transport väg för farligt gods (markerat med mörkgult) samt bensinstationer i närheten av planerad bebyggelse (rödmarkerat). Karta från Trafikverket, Länsstyrelsens yttrande Länsstyrelsens utlåtande tar upp följande punkter med avseende på olycksrisker: Risken för urspårning av tåg Transporter av farligt gods på Enhagsvägen/Centralvägen Respektive punkt gås igenom under respektive rubrik nedan. 3.1 Risken för urspårning av tåg Länsstyrelsen har lämnat följande yttrande: Uppdrag: Riskanalys Roslags Näsby Beställare:Täby kommun C:\Users\uld\Desktop\Roslags näsby\riskhänsyn Roslags Näsby komplettering version C.docx 7(12)

35 I Fredén (2001) framgår att ett urspårande tåg inte hamnar längre ifrån järnvägen än 25 meter. En anledning till detta, som framförs i Länsstyrelsen riktlinjer för riskhänsyn intill ny bebyggelse (2000), är att en järnvägsvagn är cirka 25 meter lång och att avståndet baseras på att en urspårande vagn hamnar på tvären. Stämmer detta skulle det kunna innebära att ett rimligare konsekvensavstånd för Roslagsbanan är 20 meter, då vagnarna är kortare än vanliga järnvägsvagnar, men antagandet att avståndet bygger på en urspårande vagn har inte kunnat verifierats. Varpå det mer konservativa antagandet görs att vagnarna kan hamna 25 meter ifrån spåren. De åtgärder som Tyréns föreslog gällande Roslagsbanan i tidigare skede var: Ett skyddsavstånd på 25 meter bör hållas mellan planerad bebyggelse och Roslagsbanan. Alternativt ska åtgärder för att begränsa konsekvenserna av ett urspårande tåg införas. Möjliga alternativ är att införa skyddsräler, att införa en dämpare längs med järnvägen i form av t ex en mur alternativt att dimensionera närliggande byggnader så att bärigheten upprätthålls om ett tåg spårar in i dem. Dessa åtgärder bör även beaktas om ett parkeringshus byggs inom 25 meter ifrån spåret. Andra frågor, förutom olycksrisker på grund av urspårning, kan behöva beaktas, till exempel SLs möjlighet till åtkomst till järnvägsanläggningen vid snöröjning och elsäkerhet. Enligt planförslaget ligger delar av bebyggelsen och parkeringsanläggning närmare Roslagsbanan. Som åtgärd är en mur är planerad och inskriven i plankartan. Dock har inte murens utformning beskrivits i detalj. Länsstyrelsen önskar att murens utformning förtydligas i planhandling i kommande skede Byggnader Vid passage nära byggnader är möjliga åtgärder är att införa skyddsräler, att införa en dämpare längs med järnvägen i form av t ex en mur eller vall alternativt att dimensionera närliggande byggnader så att bärigheten upprätthålls om ett tåg spårar in i dem. Ett alternativ är att uppföra en mur som skyddar bebyggelse och omgivning. SL planerar att bygga en stödmur längs vissa delar av spåret för att klara den markhöjning som Västra Roslags Näsby är projekterat med. Muren ska ligga på SL:s mark med undantag för murfoten som planeras med servitut på kommunens mark. Den längd för muren som redovisas i SLs järnvägsplan kommer att kortas ner en del. (Täby kommun, 2014). I tidigare projekt, Väsby Entré, har Tyréns konstruktionsavdelning gjort beräkningar av ett urspårande tågs påverkan på intilliggande parkeringshus och bebyggelse. Då den beräkningen utgick från järnvägstrafik, med högre hastighet bedöms resultatet vara applicerbart även här, men ge en överskattning jämfört med förhållandena vid Roslagsbanan. Troligen kan murens tjocklek minskas något om nya beräkningar görs som är anpassade till Roslagsbanan. Området ligger nära stationen och tågen kommer därför ha lägre hastighet då de stannar till på stationen. Beräkningar har genomförts som visar på att en betongvägg med 800 mm tjocklek motstår krafterna vid en urspårning för ett järnvägståg i full hastighet. (Tyréns, 2013). Beräkningarna måste göras för varje enskild konstruktion och är en del av konstruktörens arbete. Men, att få till en mur som kan ta kraften från ett urspårande Roslagståg är tekniskt möjligt. Samma beräkningar kan inte användas för en skyddsmur som är stödfylld men enligt resonemang med konstruktör hos Tyréns är det där inte samma problematik med risk för ras som i en pelare eller vägg i en konstruktion. Vid en påkörning kommer stödmuren att gå sönder, men eftersom den är stödfylld bakom finns inte risk för ras annat än lokalt vid murens kant. Vid urspårningar kan vagnar tryckas upp över varandra och sen välta. För att skydda mot detta behöver muren vara tillräckligt hög. En mur på 3 meter bedöms vara tillräckligt skydd. Uppdrag: Riskanalys Roslags Näsby Beställare:Täby kommun C:\Users\uld\Desktop\Roslags näsby\riskhänsyn Roslags Näsby komplettering version C.docx 8(12)

36 Ett annat alternativ är att införa skyddsräl. Denna åtgärd måste samordnas med SL eftersom det är en åtgärd inom deras spårområde. Fördelen med skyddsräl är att den inte påverkar gestaltningen av området till skillnad från en hög mur Parkering Om parkeringen utformas som ytparkering så uppfyller markanavändingen Länsstyrelsens rekommendationer (zon A) och inga vidare åtgärder bedöms nödvändiga. Om parkeringen utformas som ett parkeringsgarage ska byggnaden motstå påkörning av ett urspårande tåg på samma sätt som ovan. 3.2 Transport av farligt gods på Enhagsvägen/Centralvägen Länsstyrelsen har lämnat följande yttrande: Centralvägen och Enhagsvägen är klassade som sekundära transportleder för farligt gods. Två befintliga bensinstationer längs med Enhagsvägen har transporter som kan gå på Centralvägen/Enhagsvägen. Det finns även planer på att bygga en till bensinstation inom samma industriområde. Totalt uppskattas ca 13 transporter per vecka. Den planerade bebyggelsen ligger på 6-20 meters avstånd från vägen. Som närmast i anslutningen till rondellen. Sannolikheten för att en farligt gods olycka ska ske på Centralvägen beräknades enligt VTImetoden. Beräkningarna redovisas i Bilaga 1. Förväntat antal olyckor med farligt gods (så kallade farligt gods-olyckor, det vill säga olyckor som leder till utsläpp av farligt gods) beräknades till per år och har använts i de fortsatta beräkningarna för att beräkna individrisk och samhällsrisk. Individrisken redovisas i figuren nedan. Uppdrag: Riskanalys Roslags Näsby Beställare:Täby kommun C:\Users\uld\Desktop\Roslags näsby\riskhänsyn Roslags Näsby komplettering version C.docx 9(12)