Kvalitetsstjärnan. Årsrapport 2015

Transkript

1 Kvalitetsstjärnan

2 Kvalitetsstjärnan Registerhållare Göran Eiman Psykiatriska kliniken, Kungälvs sjukhus Lasarettsgatan Kungälv Statistiker Catherine Rochez Registercentrum Västra Götaland Göteborg catherine.rochez@registercentrum.se Projektledare Kristina Lindwall Sundel Registercentrum Västra Götaland Göteborg kristina.lindwallsundel@registercentrum.se Utgivare Göran Eiman Huvudman Västra Götalandsregionen Författare Analysgruppen Kvalitetsstjärnan Göran Eiman Bo Ivarsson ISSN Produktion: Gullers Grupp Göteborg & Natvik Information Foto: CanStockPhoto 2

3 Innehållsförteckning Om Kvalitetsstjärnan 4 Nyttan 5 Brukarperspektivet 5 Vårdgivarperspektivet 5 Behandlarperspektivet 5 Resultatredovisning 6 Kvalitetsstjärnan Indikatorerna avseende följsamhet till RACT 6 Beskrivning av populationen 7 Hälsoindikator 11 Brukartillfredsställelse 12 Livskvalitet 13 Funktionsnivå 14 Närstående situation 16 Resursutnyttjande 17 Specialaxel 17 Symtomskattning 17 Upplevda besvär 18 Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) 19 Förändring över tid 20 Redovisning på enhet/kliniknivå 22 Följsamhet till RACT 22 Hälsoindikator 27 Brukartillfredsställelse 28 Livskvalitet 28 Funktionsnivå 29 Närstående situation 29 Symtomskattning 30 Upplevda besvär 30 Artiklar 31 Abstract 31 Kvalitetsstjärnan det här är vi 35 3

4 Om Kvalitetsstjärnan Insatserna för patienter som har allvarlig psykisk funktionsnedsättning sker både av kommun och specialiserad psykiatri. Vård- och stödinsatser samt insatser från andra skall samordnas. Resursgrupps ACT, engelsk benämning Resource Group Assertive Community Treatment (RACT), även kallad Integrerad psykiatri, är en beskriven metod för att samordna arbetet mellan olika aktörer (kommunala, psykiatriska och andra). Nationellt har en stor satsning skett för att utveckla denna metod. Med Kvalitetsstjärnan kan man följa verksamheternas programtrogenhet (fidelitet) till strategierna enligt RACT modellen. Fideliteten är avgörande för framgångsrika resultat. Med hjälp av checklistan mini-ksi (Kliniska Strategier för Implementering) följs fideliteten. Följande områden bedöms Bedömningar, mål och personlig utvecklingsplan Stresshantering för brukare och resurspersoner Insatser i samhället Läkemedelsbehandling Resursgrupp Social träning Psykologiska strategier Krishantering Kroppslig hälsa Process- och resultatmått Kvalitetsstjärnan visar förändring över tid. Årligen mäts följande dimensioner: Som processmått, fidelitet till RACT med mini KSI Som resultatmått enligt nedanstående tabell Patienten skattar Närstående skattar Behandlaren skattar Livskvalitet Subjektivt upplevda besvär Tillfredsställelse med vård och omsorg Närståendes situation Psykosocial funktionsnivå Symtomgrad Beskrivning av somatiskt hälsotillstånd Beskrivning av social situation Genom att löpande följa fideliteten till RACT kan registret användas för utveckling av vård och social omsorg. I viss omfattning har data använts för att studera behandlingsresultat på gruppnivå. Data är användbart för att revidera vårdplaner tillsammans med patienten. Med numera flerårig praxis vid många landsting och enheter har modellen visat sig praktiskt användbar. 4

5 Nyttan Vårdgivarperspektivet För vårdgivarna ger registret möjlighet att följa hur det kliniska arbetet genomförs för patienter med svår psykiatrisk funktionsnedsättning. Detta görs genom att följa grad av följsamhet till metoden RACT. Vidare följs vilka behandlingseffekter som uppnås och därmed kan underlag för löpande förbättringsarbete ges. Brukarperspektivet Kvalitetetsstjärnan följer hur patienten upplever sin vård och livssituation samtidigt som de olika insatserna beskrivs och i vilken omfattning av fidelitet till RACT de erhåller. Genom att patienterna vanligen har behov av insatser under mycket lång tid kan patienten, anhöriga och personal följa utvecklingen över tid. Användning av metoden RACT skapar också en struktur i planering av insatser samt bättre möjlighet för patienten att vara delaktig i utformningen av de insatser som planeras. Behandlarperspektivet Registret är tänkt för patienter som erbjuds behandling enligt RACT, de har allvarliga funktionsnedsättningar på grund av psykisk ohälsa, vilket ofta kräver komplexa insatser där framför allt kommunalt stöd skall samverka med psykiatriska vårdinsatser. För att patienten skall uppleva så god hjälp som möjligt är det avgörande att patienten är delaktig och själv är med och styr sin vård. Dessutom måste de planerade insatserna samordnas. Stora satsningar har gjorts nationellt för att utveckla olika arbetsmodeller för detta och RACT är kanske den mest använda där det också finns vetenskapligt stöd. Kvalitetsstjärnan följer i vilken utsträckning man arbetar utifrån den beskrivna metoden och vilket resultat detta ger för vården. 5

6 Resultatredovisning Kvalitetsstjärnan Indikatorerna avseende följsamhet till RACT Registret använder följande frågor ur mini-ksi respektive ConSat som indikatorer på grad av följsamheten till metoden RACT: Mini-KSI Har brukaren/patienten en fast Case manager/vård- och stödsamordnare/ kontaktperson? Är brukaren/patienten och resurspersonerna införstådda med de tidiga varningstecken som finns beskrivna i krisplanen? Har den gällande personliga utvecklingsplanen reviderats utifrån brukarens/patientens aktuella behov och mål på resursgruppsmöte under de senaste 12 månaderna? ConSat Hur har Du upplevt möjligheten att vara delaktig i beslut som fattas? Hur har Du, så här långt, upplevt resultatet av behandlingen? Detta är första gången som det är möjligt att redovisa utfallen på indikatornivå. Medveten om detta, så skall dessa första resultat betraktas med viss försiktighet. Tabell 1. Sammanställning av registrerade uppgifter för 2015 avseende Mini - KSI Ja Nej (tom) Summa Fast Case Manager Varningstecken Utvecklingsplan reviderad I figuren nedan åskådliggörs svarsfördelningen: Figur 1. Följsamhet till RACT Reflexion: Fast Case Manager: Det är rimligt att man har CM i flertalet fall och att skattningsansvarig vet detta. Tidiga Varningstecknen Kravet för att uppfylla kriteriet: Är patienten/ brukaren och resurspersonerna införstådda med de tidiga varningstecken som finns beskrivna i krisplanen?. JA-svar kräver alltså att brukaren/patienten är införstådd med sina tidiga varningstecken och att han/hon och alla i resursgruppen vet vad man skall göra om en försämring i tillståndet uppstår. Detta skall vara dokumenterat i utvecklingsplanen Vid kontakt med den enhet som redovisar många tom svar erhålls detta svar: Kan bero på att så tidigt som patienten accepterar sin sjukdom gör vi tidiga tecken ihop med patient och anhöriga. Sedan tror jag vi är dåliga på att uppdatera det. Vi tar fram det och går igenom det om patienten försämrats men inte årligen. Utvecklingsplanen reviderad Frågan som ställs är: Har den gällande personliga utvecklingsplanen reviderats utifrån brukarens/patientens aktuella behov och mål på resursgruppsmöte under de senaste 12 månaderna? Här finns utrymme för förbättring, förslagsvis skall minst 50 % av utvecklingsplanerna vara uppdaterade under de senaste 12 månaderna. 6

7 Tabell 2. Indikatorerna från Brukartillfredsställelseenkäten Hur har du upplevt möjligheten att vara delaktig i besluten som fattas Hur upplever du resultatet av behandlingen så här långt 3. Mycket dåliga möjligheter 2. Dåliga möjligheter 1. Ganska dåliga möjligheter Ganska goda möjligheter 2. Goda möjligheter 3. Mycket goda möjligheter Figur 2. Indikatorerna från Brukartillfredsställelseenkäten Den vanligaste värderingen är 2 Goda möjligheter. Siffrorna visar en hög grad av kundnöjdhet vilket inte är ovanligt i sjukvårdsenkäter. Beskrivning av populationen Figur 3. Antal nyregistrerade och uppföljda individer åren Åldersfördelningen för de individer som registrerades under 2015 visar på en bred spridning från unga vuxna till äldre. Totalt så är det 498 individer och omfattar både nyregistreringar och årliga uppföljning. 7

8 Figur 4. Åldersfördelning på individer registrerade år 2015 Figur 5. Könsfördelning i registret Figur 6. Andel nyregistrerade individer per ålders kategori, åren Något högre andel män kan förklaras av att andelen psykospatienter är relativt stor, detta bidrar till att män är något vanligare än kvinnor i de sjukdomsgrupper som finns representerade i Kvalitetsstjärnan. Antal nyregistreringar har minskat senaste åren. Efterfrågan på registret är däremot stor, vi inväntar effekten av de nya tekniska lösningarna. Föryngringen som vi såg under 2014 verkar nu ha svängt tillbaka mot en högre medelålder. Medianålder har återvänt till intervallet år. Tabell 3. Nyregistrerade individer per ålderskategori, åren Åldersgrupp Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % ,3 7 3,3 12 5,4 3 4,2 8 3, , , , , , , , , , , , , , , , , , ,4 5 6, , ,7 20 9, ,7 6 8, , ,8 6 2,8 4 1,8 2 2,8 5 2,2 >80 0 0,0 0 0,0 0 0,0 0 0,0 1 0,4 Total , , , , ,0 8

9 Figur 7. Andel individer per huvuddiagnos, åren Figur 8. Ålder vid första tydliga symtom respektive vid första kontakt med psykiatri (fördelning baseras på data från samtliga individer i registret) Drygt 70 % upplever sina första tydliga symtom och har första kontakt med psykiatrin innan 31 års ålder. Det visar att av de som är registrerade i registret så har de flesta insjuknat tidigt i livet. Under en period i livet när man normalt skall bygga upp sitt psykosociala sammanhang med relationer, familj, arbete som sedan skall utgöra en bas genom livet. Under året så har den relativa andel av psykospatienter åter ökat. Figur 9. Individens boendeform, andel individer registrerade år 2015 Kvalitetsstjärnan vänder sig till patienter med allvarliga och långvariga funktionsnedsättningar på grund av psykisk ohälsa som behandlas enligt metoden RACT. Dessa patienter har olika diagnoser och en ökning av andra diagnosgrupper i registret är i linje med registrets ambition. En stor andel bor i ordinärt boende men knappt 34 % har någon form av organiserat stöd för att klara sin boendesituation. 9

10 Figur 10. Individens skolunderbyggnad, andel individer registrerade år 2015 De allra flesta saknar sysselsättning och av de som har sådan så är det oftast med någon form av stöd. Mindre än 10 % arbetar eller studerar mer än 50 %. I det närmaste 55 % har ingen sysselsättning eller erhåller sysselsättning enligt definitioner i SoL. Patienternas funktionsnedsättning verkar allvarligt påverka möjligheten till ett arbetssammanhang. De flesta lever ensamma och den största gruppen 47 % har aldrig varit gifta eller sammanboende. Figur 12. Individens civilstatus, andel individer registrerade år 2015 Det förefaller som att de registrerade patienterna har en relativt god skolunderbyggnad. Knappt 53 % har gymnasial utbildning eller högre. Andelen med eftergymnasial utbildning är knappt 20 %. Figur 11. Individens sysselsättning, andel individer registrerade år 2015 Figur 13. Har individen någon fast relation? Andel individer registrerade år 2015 Knappt 60 % saknar fast relation och 26 % har aldrig haft någon relation. 10

11 Figur 14. Hur ofta träffar och umgås individen med vänner? Andel individer registrerade år 2015 Figur 15. Individens hushålls sammansättning, andel individer registrerade år 2015 Sammantaget så ger figurerna 9 15 bilden att registrets patienter oftast lever ensamma, saknar sysselsättning och fasta relationer. Detta beskriver tyvärr bilden av hur personer med allvarliga psykiska funktionsnedsättningar lever. De arbeten eller sysselsättningar som förekommer är ofta organiserade och anpassade med stöd. En stor del har också stödjande insatser i boendet. Insatserna är ofta komplexa och flera personer och organisationer är inblandade för att bistå så att individernas liv fungerar. Det är således vanligt att kommunala insatser av stöd skall samordnas med specialistpsykiatriska vårdinsatser. Uppgift saknas förekommer i stor utsträckning på vissa bakgrundsuppgifter vilket gör att informationsvärdet begränsas. Hälsoindikator Figur 16. BMI utifrån WHO:s definition, fördelning av antal registrerade individer åren Två av tre bor ensamma. 11

12 Tabell 4. BMI utifrån WHO:s definition, fördelning av antal registrerade individer åren (inom parentes anges andelen per år). <18,5 Undervikt 18,5 24,9 Normalvikt 25 29,9 Övervikt 30 34,9 Fetma 35 39,9 Svår fetma 40 Mycket svår fetma (1,4) 163 (25,2) 208 (32,1) 158 (24,4) 79 (12,2) 31 (4,8) (2) 155 (25,5) 195 (32,1) 145 (23,8) 62 (10,2) 39 (6,4) (2,2) 146 (25) 183 (31,3) 144 (24,6) 57 (9,7) 42 (7,2) (1,3) 68 (21,9) 99 (31,9) 80 (25,8) 40 (12,9) 19 (6,1) (1) 97 (25,4) 128 (33,5) 92 (24,1) 37 (9,7) 24 (6,3) 382 Total Andelen individer som uppfyller WHO:s definition av övervikt eller fetma är sammantaget 73 %. Bakomliggande orsaker kan vara en sidoeffekt av medicinering, metabolt syndrom, och funktionshindret i sig kan vara en begränsande effekt som gör att individen inte har möjlighet att genomföra de livsstilsförändringar som kan vara nödvändiga. Brukartillfredsställelse Figur 17. Individens skattade tillfredsställelse med vård, fördelning av nyregistrerade individer år 2015 Figur 18. Individens skattade tillfredsställelse med vård, fördelning av uppföljda individer år 2015 Brukartillfredsställelsen mäts i Kvalitetsstjärnan genom skattningsskalan Consumers Satisfaction Scale. Skalans svarsalternativ sträcker sig från -3 till +3. Svarsvärden summeras och räknas om till ett relativt svar i intervallet Graferna visar på hög grad av nöjdhet, ungefär 80 %. Vid uppföljning så är andelen mycket nöjda högre jämfört med nyregistreringsvärdet. Patientenkäter inom sjukvården brukar generellt ge resultatet nöjda/mycket nöjda för åtminstone % av de tillfrågade. 12

13 Figur 19. Individens skattade tillfredsställelse med vård (skala 0 100) mäts vid nyregistrering år Individens skattade tillfredsställelse med vård (skala 0 100) mäts vid uppföljning år Den färgade boxen täcker 50 % av svaren. 25 % har ett värde som är högre än den översta boxens värde och 25 % har ett värde som är lägre än den nedersta boxens värde. Linjen i boxen anger medianvärdet och romben anger medelvärdet. Liknande resultat redovisas även för uppföljningsskattningarna under Det finns en skillnad mellan nyregistreringsvärden och uppföljningsvärden. Uppföljningsresultatet visar på en något positivare nöjdhet jämfört med nyregistreringsvärden. Variationer mellan åren finns men är inte signifikanta. Individens skattade tillfredsställelse med vård (skala 0 100) mäts vid nyregistrering år Den färgade boxen täcker 50 % av svaren. 25 % har ett värde som är högre än den översta boxens värde och 25 % har ett värde som är lägre än den nedersta boxens värde. Linjen i boxen anger medianvärdet och romben anger medelvärdet. Livskvalitet Frågan som besvaras lyder: Hur tycker du att ditt liv är just nu? Detta innebär att svaret är en ögonblicksbild av hur patienten skattar sin livskvalitet. Figur 21. Individens skattade livskvalitet (skala 1-100), fördelning av nyregistrerade individer år 2015 Figur 20. Individens skattade tillfredsställelse med vård (skala 0 100) mäts vid uppföljning år

14 Figur 22. Individens skattade livskvalitet (skala 1-100), fördelning av uppföljda individer år 2015 Figur 24. Individens skattade livskvalitet (skala 0 100) mäts vid uppföljning år Figur 23. Individens skattade livskvalitet (skala 0 100) mäts vid nyregistrering år Skillnaden mellan nyregistrering och uppföljningsskattning kan tolkas som att kontakten med en eller flera vårdgivare kan bidra till att förbättra patientens livssituation. Individens skattade livskvalitet (skala 0 100) mäts vid uppföljning år Den färgade boxen täcker 50 % av svaren. 25 % har ett värde som är högre än den översta boxens värde och 25 % har ett värde som är lägre än den nedersta boxens värde. Linjen i boxen anger medianvärdet och romben anger medelvärdet. Funktionsnivå Figur 25. GAF Funktion-värde, fördelning av nyregistrerade individer år 2015 Tämligen likartade svar mellan åren enligt ovanstående graf. Individens skattade livskvalitet (skala 0 100) mäts vid nyregistrering år Den färgade boxen täcker 50 % av svaren. 25 % har ett värde som är högre än den översta boxens värde och 25 % har ett värde som är lägre än den nedersta boxens värde. Linjen i boxen anger medianvärdet och romben anger medelvärdet. 14

15 Figur 26. GAF Funktion-värde, fördelning av uppföljda individer år 2015 Figur 28. GAF Funktion-värde, vid uppföljning år Figur 27. GAF Funktion-värde, vid nyregistrering år GAF Funktion-värde, vid uppföljning år Den färgade boxen täcker 50 % av svaren. 25 % har ett värde som är högre än den översta boxens värde och 25 % har ett värde som är lägre än den nedersta boxens värde. Linjen i boxen anger medianvärdet och romben anger medelvärdet. Skattning av funktionsnivå och symtomnivå görs med hjälp av Global Assessment of Function GAF där vi använder split-gaf. De värden som presenteras här visar på en låg funktionsnivå hos en stor andel av både ny och uppföljningsskattningarna. Kan möjligen uppfatta en diskret lägre funktionsnivå för de individer som nyregistrerats under GAF Funktion-värde, vid nyregistrering år Den färgade boxen täcker 50 % av svaren. 25 % har ett värde som är högre än den översta boxens värde och 25 % har ett värde som är lägre än den nedersta boxens värde. Linjen i boxen anger medianvärdet och romben anger medelvärdet. 15

16 Närståendes situation Frågan är formulerad som: Vilken påfrestning har Du känt (upplevt) den sista månaden på grund av Din närståendes psykiska problem? Den person som svarar har utsetts av patienten. Svarsfrekvensen är låg. Figur 31. Närståendes skattade börda (skala 0 100), vid nyregistrering år Figur 29. Skattad närståendebörda (skala 1-100), fördelning av ny registrerade individer år 2015 Närståendes skattade börda (skala 0 100), vid nyregistrering år Den färgade boxen täcker 50 % av svaren. 25 % har ett värde som är högre än den översta boxens värde och 25 % har ett värde som är lägre än den nedersta boxens värde. Linjen i boxen anger medianvärdet och romben anger medelvärdet. Figur 30. Skattad närståendebörda (skala 1-100), fördelning av uppföljda individer år 2015 Figur 32. Närståendes skattade börda (skala 0 100), vid uppföljning år Närståendes skattade börda (skala 0 100), vid uppföljning år Den färgade boxen täcker 50 % av svaren. 25 % har ett värde som är högre än den översta boxens värde och 25 % har ett värde som är lägre än den nedersta boxens värde. Linjen i boxen anger medianvärdet och romben anger medelvärdet. 16

17 Jämfört med tidigare år så har andelen anhöriga, vid nyregistrering, som upplever en stor påfrestning ökat för Medianvärdet vid nyregistrering har ökat från 56,5 till drygt 90. Figur 33. GAF Symtom-värde, fördelning av nyregistrerade individer år 2015 Uppföljningsskattningarna visar ingen markant variation mellan åren, medianvärdet pendlar runt 85 med en viss ökning till cirka 90 under Svaren visar att många av de anhöriga, vid nyregistrering, som svarat upplever sin situation som mycket pressad samt att upplevelsen vid uppföljningsskattning tyder på minskad belastning. Resursutnyttjande Detta är en axel som är under utveckling. I den tidigare applikationen gick det inte att registrera de kommunala insatserna, endast öppenvård respektive slutenvård. Det är först nu med den web-baserade lösningen som vi får möjlighet att fånga hela resursinsatsen kring en individ. Figur 34. GAF Symtom-värde, fördelning av uppföljda individer år 2015 Specialaxel Hälsoscreening är grunden för denna axel. Patienten erhåller ett blad med dryga 40-talet rubriker där patienten markerar områden som besvärar patienten, till exempel sömnproblem. Utifrån markeringarna diskuteras grad och typ av problem för att ta ställning till hur dessa skall behandlas/ utredas. Symtomskattning Skattning av funktionsnivå och symtomnivå görs med hjälp av Global Assessment of Function GAF där vi använder split-gaf. De värden som presenteras här visar att individerna är påverkade av tydliga och besvärande symtom från sin grundsjukdom, oavsett vilken diagnos det är. 17

18 Figur 35. GAF Symtom-värde, vid nyregistrering år Upplevda besvär Frågan som besvaras är: Hur besvärad har du varit av dina psykiska problem under den senaste månaden? Uppföljningsskattningarna tyder på att kontakten med vårdgivarna kan ha positiv effekt på patientens upplevda besvär då man rapporterar mindre besvär av sina psykiska problem. Nyregistreringarna har 2015 brutit den sjunkande trenden, medelvärdet har ökat till 60 från Vad som kan vara bakgrund till denna förändring får vidare analyser försöka finna svar på. GAF Symtom-värde, vid nyregistrering år Den färgade boxen täcker 50 % av svaren. 25 % har ett värde som är högre än den översta boxens värde och 25 % har ett värde som är lägre än den nedersta boxens värde. Linjen i boxen anger medianvärdet och romben anger medelvärdet. Figur 37. Individens skattade upplevda besvär (skala 1-100), för delning av nyregistrerade individer år 2015 Figur 36. GAF Symtom-värde, vid uppföljning år Figur 38. Individens skattade upplevda besvär (skala 1-100), för delning av uppföljda individer år 2015 GAF Symtom-värde, vid uppföljning år Den färgade boxen täcker 50 % av svaren. 25 % har ett värde som är högre än den översta boxens värde och 25 % har ett värde som är lägre än den nedersta boxens värde. Linjen i boxen anger medianvärdet och romben anger medelvärdet 18

19 Individens skattade upplevda besvär (skala 0 100) mäts vid nyregistrering år Den färgade boxen täcker 50 % av svaren. 25 % har ett värde som är högre än den översta boxens värde och 25 % har ett värde som är lägre än den nedersta boxens värde. Linjen i boxen anger medianvärdet och romben anger medelvärdet. Figur 39. Individens skattade upplevda besvär (skala 0 100) mäts vid nyregistrering år Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) KVÅ är ett klassifikationssystem som avser att fånga information kring vilken behandling/åtgärd som individen erhållit. Under årens lopp så har användandet och tillämpningen KVÅ-koder varierat kraftigt nationellt sett. Med enbart 2015 års siffror för ögat så har rapporteringen ökat markant. Vi hoppas att trenden står sig även för Figur 41. Andel individer med KVÅ rapporterad vid registrering åren Figur 40. Individens skattade upplevda besvär (skala 0 100) mäts vid uppföljning år Individens skattade upplevda besvär (skala 0 100) mäts vid uppföljning år Den färgade boxen täcker 50 % av svaren. 25 % har ett värde som är högre än den översta boxens värde och 25 % har ett värde som är lägre än den nedersta boxens värde. Linjen i boxen anger medianvärdet och romben anger medelvärdet. 19

20 Förändring över tid Nedanstående grafer visar medelvärdet för följande dimensioner av Kvalitetsstjärnan: Brukartillfredsställelse, Upplevd livskvalitet, psykosocial funktion GAF-F, Närstående situation, Symtom GAF-S samt patientupplevda besvär. Figur 43. Stjärnan Årsskattning 1 och 5 Som graferna visar så förändras patient- och anhörig rapporterade dimensioner medan behandlarrapporterade dimensioner behåller i stort sett samma nivå. Figur 42. Stjärnan Årsskattning 1 och 3 Väljer man däremot att gruppera data enligt boendeform, så framträder en annan bild. Följande grafer visar respektives dimension med medelvärde och 95% CI per år och boendeform. Graferna visar följande information: Figur 44. Brukartillfredställelse medelvärde med 95 % CI, per årsskattning och boende Skillnaden mellan årsskattning 1 och 3 samt mellan årsskattning 1 och 5 är inte stor. Vid jämförelse ses endast små rörelser på patient- respektive närstående dimensioner samt ingen rörelse på behandlarrapporterade delar. De små skillnaderna är dock statistiskt säkerställda för axlarna: Brukartillfredsställelse, Patientupplevda besvär, Livskvalitet och Närstående situation. 20 Skattningssår följt av boendeform samt antalet observationer, inne i rutmönstret presenteras spridningsmåttet mellan de vertikala strecken och punkten är medelvärdet. För brukartillfredställelse och skattningsår 1 med ordinärt boende utan stöd så finns det 1233 uppgifter. Vid jämförelse mellan åren ger 95 % CI markeringen en tydlig information kring eventuell signifikans, överlappar inte årsgraferna varandra så talar detta starkt för att det finns en säkerställd skillnad mellan åren. Så är fallet till exempel mellan år 1 och 3 samt mellan år 1 och 5 avseende dimensionen Livskvalitet.

21 Figur 45. Livskvalitet medelvärde med 95 % CI, per årsskattning och boende Figur 48. Symtom medelvärde med 95 % CI, per årsskattning och boende Figur 46. Psykosocial funktion medelvärde med 95 % CI, per årsskattning och boende Figur 49. Patientupplevda besvär medelvärde med 95 % CI, per årsskattning och boende Figur 47. Närståendes situation medelvärde med 95 % CI, per årsskattning och boende De enda dimensionerna där det är tydligt att det inte finns någon säkerställd skillnad mellan åren är för behandlarbedömda dimensioner, psykosocial funktion och symtom. 21

22 Redovisning på enhets/ kliniknivå Följsamhet till RACT Detta är första gången som det är möjligt att redovisa utfallen på indikatornivå. Medveten om detta, så skall dessa första resultat betraktas med viss försiktighet. Fidelitet avser 2015 Tabell 5. Antal registreringar mini-ksi 22 Kön Enhet Män Kvinnor Summa Allmänpsykiatri rehab Karlskoga APIH/607 Göteborg Bålsta psykiatrimottagning 1 1 Gimo närpsykiatriska mottagning 1 1 NåUt-teamet Göteborg Psykiatrimottagning Avesta Psykiatrimottagning Malung 1 1 Psykosmottagningen Ljungby Psykosmottagningen Mölndal 1 1 Psykosvård Väster Göteborg 1 1 Psykosvård Öster Göteborg 2 2 Psykosvården Jönköping 1 1 Vuxenpsykiatri mottagning Falköping 3 3 Vuxenpsykiatri mottagning Lidköping Vuxenpsykiatri mottagning Mariestad Vuxenpsykiatri mottagning Skövde Summering Tabell 6. Fast Case Manager Enhet Ja Nej (tom) Summa Allmänpsykiatri rehab Karlskoga 6 6 APIH/607 Göteborg 2 2 Bålsta psykiatrimottagning 1 1 Gimo närpsykiatriska mottagning 1 1 NåUt-teamet Göteborg 3 3 Psykiatrimottagning Avesta 2 2 Psykiatrimottagning Malung 1 1 Psykosmottagningen Ljungby Psykosmottagningen Mölndal 1 1 Psykosvård Väster Göteborg 1 1 Psykosvård Öster Göteborg 2 2 Psykosvården Jönköping 1 1 Vuxenpsykiatri mottagning Falköping Vuxenpsykiatri mottagning Lidköping Vuxenpsykiatri mottagning Mariestad Vuxenpsykiatri mottagning Skövde Summering Det är mycket positivt att så stor andel av patienterna har en fast case manager med tanke på att det alltid finns en viss personalrörlighet som kan medföra ett kortare glapp för patienten utan fast case manager. Tabell 7. Varningstecken Enhet Ja Nej (tom) Summa Allmänpsykiatri rehab Karlskoga APIH/607 Göteborg Bålsta psykiatrimottagning 1 1 Gimo närpsykiatriska mottagning 1 1 NåUt-teamet Göteborg Psykiatrimottagning Avesta Psykiatrimottagning Malung 1 1 Psykosmottagningen Ljungby Psykosmottagningen Mölndal 1 1 Psykosvård Väster Göteborg 1 1 Psykosvård Öster Göteborg Psykosvården Jönköping 1 1 Vuxenpsykiatri mottagning Falköping Vuxenpsykiatri mottagning Lidköping Vuxenpsykiatri mottagning Mariestad 2 2 Vuxenpsykiatri mottagning Skövde Summering Då det gäller kunskap kring tidiga varningstecken så finns det utrymme för förbättring. Kunskap om sina tidiga varningstecken är viktig för att söka hjälp i tid och på så sätt minska skovets omfattning. Tabell 8. Utvecklingsplan reviderad Enheter Ja Nej (tom) Summa Allmänpsykiatri rehab Karlskoga APIH/607 Göteborg Bålsta psykiatrimottagning 1 1 Gimo närpsykiatriska mottagning 1 1 NåUt-teamet Göteborg 3 3 Psykiatrimottagning Avesta 2 2 Psykiatrimottagning Malung 1 1 Psykosmottagningen Ljungby Psykosmottagningen Mölndal 1 1 Psykosvård Väster Göteborg 1 1 Psykosvård Öster Göteborg 2 2 Psykosvården Jönköping 1 1 Vuxenpsykiatri mottagning Falköping Vuxenpsykiatri mottagning Lidköping Vuxenpsykiatri mottagning Mariestad 2 2 Vuxenpsykiatri mottagning Skövde Summering Då det gäller revideringen av utvecklingsplanen finns det ett tydligt utrymme för förbättring, siffrorna borde vara tvärtom, minst.

23 Tabell 9. Hur har du upplevt möjligheten att vara delaktig i besluten om fattas (Visar endast totalantalet på enheter med färre än 10 svar) Enheter -3. Mycket dåliga möjligheter -2. Dåliga möjligheter -1. Ganska dåliga möjligheter 0. Lika goda som dåliga 1. Ganska goda möjligheter 2. Goda möjligheter 3. Mycket goda möjligheter Allmänpsykiatri rehab Karlskoga APIH/607 Göteborg 1 Bålsta psykiatrimottagning 4 Gimo närpsykiatriska mottagning 5 Mottagning Drottninggatan Malmö 6 NåUt-teamet Göteborg Psykiatrimottagning Avesta 2 Psykiatrimottagning Borlänge 3 Psykiatrimottagning Malung 5 Psykiatrisk rehab 1 Örebro Psykiatrisk rehab 2 Örebro 1 Psykiatrisk rehabiliteringsenhet Eslöv 9 Psykosmottagningen för vuxna Uppsala Psykosmottagningen Ljungby Psykosmottagningen Mölndal Psykosteamet Skanstorget Göteborg Psykosvård Nordost Göteborg Psykosvård Väster Göteborg Psykosvård Öster Göteborg 3 Psykosvården Jönköping 9 Vuxenpsykiatri mottagning Falköping 4 Vuxenpsykiatri mottagning Lidköping 5 Vuxenpsykiatri mottagning Mariestad 2 Vuxenpsykiatri mottagning Skövde 6 Totalsumma Medianen ligger regelmässigt i svarsalternativ +2. Siffrorna visar en hög grad av patientnöjdhet vilket inte är ovanligt i sjukvårdsenkäter. Detta gäller båda delfrågorna från Brukartillfredsställse enkäten. Summa 23

24 Tabell 10. Hur upplever du resultatet av behandlingen så här långt (Visar endast totalantalet på enheter med färre än 10 svar) Enheter -3. Mycket negativt -2. Negativt -1. Ganska negativt 0. Lika god som dålig (kan ej avgöra) 1. Ganska positivt 2. Positivt 3. Mycket positivt Allmänpsykiatri rehab Karlskoga APIH/607 Göteborg 1 Bålsta psykiatrimottagning 4 Gimo närpsykiatriska mottagning 5 Mottagning Drottninggatan Malmö 6 NåUt-teamet Göteborg Psykiatrimottagning Avesta 2 Psykiatrimottagning Borlänge 3 Psykiatrimottagning Malung 5 Psykiatrisk rehab 1 Örebro Psykiatrisk rehab 2 Örebro 1 Psykiatrisk rehabiliteringsenhet Eslöv 9 Psykosmottagningen för vuxna Uppsala Psykosmottagningen Ljungby Psykosmottagningen Mölndal Psykosteamet Skanstorget Göteborg Psykosvård Nordost Göteborg Psykosvård Väster Göteborg Psykosvård Öster Göteborg 3 Psykosvården Jönköping 9 Vuxenpsykiatri mottagning Falköping 4 Vuxenpsykiatri mottagning Lidköping 5 Vuxenpsykiatri mottagning Mariestad 2 Vuxenpsykiatri mottagning Skövde 6 Summering Summering

25 Den avslutande delen av årsrapport 2015 är strukturerad på samma sätt som den första delen av årsrapporten. Den inleds med en översiktlig redovisning av bakgrundsvariabler och följs därefter av de olika dimensionerna i Kvalitetsstjärnan: Brukartillfredsställelse, Upplevd livskvalitet, Funktionsnivåskattning, Upplevd Närstående situation, Vårdkonsumtion, Specialaxeln, Symtomnivåskattning samt slutligen Upplevda besvär. Vårdkonsumtion och specialaxeln redovisas inte i grafisk form. Tabell 11. Antal registreringar per år Allmänpsykiatri Hallsberg Allmänpsykiatri rehab Karlskoga Allmänpsykiatri rehab Lindesberg APIH/607 Göteborg Bålsta psykiatrimottagning Gimo närpsykiatriska mottagning Mottagning Drottninggatan Malmö Mottagning Kamrergatan Malmö NåUt-teamet Göteborg Psykiatrimottagning Avesta 2 2 Psykiatrimottagning Borlänge 3 3 Psykiatrimottagning Malung 5 5 Psykiatrisk rehab 1 och 2 Örebro Psykiatrisk rehab 1 Örebro 2 2 Psykiatrisk rehab 2 Örebro 1 1 Psykiatrisk rehabiliteringsenhet Eslöv Psykiatrisk öppenvårdsmottagning Öckerö Totalsumma Psykosmottagningen för vuxna Uppsala Psykosmottagningen Ljungby Psykosmottagningen Mölndal Psykosmottagningen Växjö Psykosteamet Skanstorget Göteborg Psykosvård Nordost Göteborg Psykosvård Väster Göteborg Psykosvård Öster Göteborg Psykosvården Jönköping Rehabområde Norduppland Serafens psykiatriska mottagning Stockholm Vuxenpsykiatri mottagning Falköping Vuxenpsykiatri mottagning Lidköping Vuxenpsykiatri mottagning Mariestad Vuxenpsykiatri mottagning Skövde Vuxenpsykiatri Rättspsykiatri Falköping 3 3 Totalsumma

26 Figur 50. Andel individer per huvuddiagnos år 2015 Figur 51. Andel individer per huvuddiagnos år 2014 Mellan 2015 och 2014 finns det en viss förskjutning, vid vissa enheter, av registrerade individers sjukdomsdiagnos. I och med att det kan vara olika individer som finns registrerade de olika åren så kan vara en möjlig förklaring till variationen. Tabell 12. Sjukdomsgrupper som registrerats på enhets/kliniknivå Antal F00-F09 F10-F19 F20-F29 F30-F39 F40-F48 F50-F59 F60-F69 F70-F79 F80-F89 F90-F Akademiska ,2 1,9 1, ,9 0 Dalarna <10 Eslöv 37 5,4 2, ,8 5,4 0 2, Jönköping ,1 2,2 2,2 0 2,2 0 4,3 0 Kronoberg , ,9 0 Malmö <10 SKAS ,3 18, SLSO <10 SU ,9 0 6, Uppland <10 Örebro 91 1,1 0 59,3 12,1 6,6 0 6,6 0 5,5 8,8 Riket 351 0,9 0,3 82,1 5,7 3,4 0 2,3 0,3 2,8 2, Akademiska 24 4,2 0 91, ,2 0 Dalarna <10 Eslöv <10 Jönköping <10 Kronoberg , ,9 0 Malmö <10 SKAS SLSO <10 SU 254 1,2 0 93,3 2 0,8 0 1,2 0 1,2 0,4 Uppland <10 Örebro ,7 7,1 12,5 1,8 12,5 1,8 10,7 17,9 Riket 456 0,9 0,2 85,1 3,1 2,2 0,2 2,4 0,2 3,1 2,6 26

27 Hälsoindikator Figur 52. Könsfördelning i registret, andel Figur 55. BMI, individer registrerade år 2015 Könsfördelningen varierar något mellan enheterna och speglar delvis skillnaden mellan enheternas patientgruppssammansättning. Figur 56. BMI, individer registrerade år 2014 Figur 53. Individens ålder vid registrering år 2015 Figur 54. Individens ålder vid registrering år 2014 Ser en marginell ändring av BMI värdet mellan 2014 och Troligen är det en kombination av funktionshinder och livsstil påverkar vikten. Funktionshindret kan leda till en socialisolering som i sin tur bidrar till för låg fysisk aktivitet. Erfarenheten från många enheter är att det behövs individuella insatser innan det är möjligt för individerna att tillgodogöra sig metoden Fysisk aktivitet på recept, FaR. 27

28 Brukartillfredsställelse Figur 57. Individens skattade tillfredsställelse med vård (skala 0-100) vid registrering år 2015 Livskvalitet Figur 59. Individens skattade livskvalitet (skala 0-100) vid registrering år 2015 Figur 58. Individens skattade tillfredsställelse med vård (skala 0-100) vid registrering år 2014 Figur 60. Individens skattade livskvalitet (skala 0-100) vid registrering år 2014 Graferna visar på en hög grad av brukartillfredsställelse. Spridningen inom grupperna varierar mellan åren vilket är att förvänta sig då frågan är formulerad som: Hur tycker du att ditt liv är just nu? Det är med andra ord en ögonblicksbild som fångas. 28

29 Funktionsnivå Figur 61. GAF Funktion-värde, vid registrering år 2015 Närståendes situation Figur 63. Närståendes skattade börda (skala 1-100), vid registrering år 2015 Figur 62. GAF Funktion-värde, vid registrering år 2014 Figur 64. Närståendes skattade börda (skala 1-100), vid registrering år 2014 Det finns skillnader mellan åren. Detta är inte förvånande då det troligen inte är samma individer mellan åren. Utöver detta så skall vi beakta att bedömningen gäller ett aktuellt värde. Funktionshinder som sådant kräver kontinuerliga insatser för att förhindra en försämring. Vilken påfrestning har du känt (upplevt) den senaste månaden på grund av din närståendes psykiska problem? Det är denna fråga som ovanstående grafer visar resultatet för. Spridningen inom grupperna varierar mellan åren vilket inte är förvånande då frågan omfattar tidsperioden en månad. 29

30 Symtomskattning Figur 65. GAF Symtom-värde, vid registrering år 2015 Upplevda besvär Figur 67. Individens skattade upplevda besvär (skala 1-100), vid registrering år 2015 Figur 66. GAF Symtom-värde, vid registrering år 2014 Figur 68. Individens skattade upplevda besvär (skala 1-100), vid registrering år 2014 Liten variation mellan åren. Graden av symtom och besvär varierar mellan individer och över tid. Denna variation döljs i det stora antalet skattningar men blir synlig då man jämför mellan åren på enhets/kliniknivå. Frågan som ställs är: Hur besvärad har du varit av dina psykiska problem under den senaste månaden? Betyder att det är en bild i ett kort perspektiv som beskrivs. Den variation som syns mellan åren kan troligen förklaras med detta. 30

31 Artiklar Norlander, T., Ivarsson, B., Andersson, J., & Nordén, T. (2016). Consumer Satisfaction Rating Scale: Revised for use in both Psychiatry and Social Service. Social Behavior and Personality, 44, Malm, U., Lundin, L., Rydell, P., Nordén T., & Norlander, T. (2015). Resource group ACT ( ) a review of an integrative approach to psychoeducation of individual families involving the patient. International Journal of Mental Health, 44, Norlander, T. & Nordén T. (2015). The hourglass model: Are there structural problems with the scarcity of positive results for flexible ACT? Clinical Practice & Epidemiology in Mental Health, 11, Andersson, J., Ivarsson, B., Tungström, S., Malm, U., & Norlander, T. (2014). The Clinical Strategies Implementation scale Revised (CSI-R). Fidelity assessment of Resource group Assertive Community Treatment. Open Journal of Medical Psychology, 3, Nordén, T. & Norlander, T. (2014). Absence of positive results for Flexible Assertive Community Treatment. What is the next approach? Clinical Practice & Epidemiology in Mental Health, 10, Nordén, T., Malm, U., & Norlander, T. (2012). Resource group Assertive Community Treatment (RACT) as a tool of empowerment for clients with severe mental illness: A meta-analysis. Clinical Practice & Epidemiology in Mental Health, 8, Nordén, T., Ivarsson, B., Malm, U., & Norlander, T. (2011). Gender and treatment comparisons in a cohort of patients with psychiatric diagnoses. Social Behavior and Personality, 39, Ivarsson, B., Lindström, L., Malm, U., & Norlander, T. (2011). Consumer satisfaction, quality of life and distress with regard to social function and gender in severe mental illness. Open Journal of Psychiatry, 1, Ivarsson, B., Lindström, L., Malm, U., & Norlander, T. (2011). The self-assessment of Perceived Global Distress scale reliability and construct validity. Psychology, 2, Validation of a self-rating version of the UKU-consumer satisfaction rating scale. Nordic Journal of Psychiatry, 61, Abstract Norlander, T., Ivarsson, B., Andersson, J., & Nordén, T. (2016). Consumer Satisfaction Rating Scale: Revised for use in both Psychiatry and Social Service. Social Behavior and Personality, 44, The self-rating instrument Consumer Satisfaction Rating Scale (ConSat) was originally designed solely for use with clients within psychiatric care. Therefore it was decided within the frame of the Swedish Quality Star National Psychiatric Register to develop a revised instrument (i. e. ConSat-R). The purpose of the current study was to investigate whether ConSat-R could replace ConSat for use within both psychiatric care and within the social services. After pilot testing and further revisions was the instrument tested on two occasions. Participants were 53 clients (26 men, 27 women) from eleven different teams in middle and Southwest Sweden. Results showed a high correlation between ConSat and ConSat-R and high or acceptable correlations even at the level of items. The reliability was examined with regard to homogeneity which showed high values for ConSat-R. The conclusion was that ConSat-R may be used both in psychiatric care and in social services. Malm, U., Lundin, L., Rydell, P., Nordén T., & Norlander, T. (2015). Resource group ACT (RACT) a review of an integrative approach to psychoeducation of individual families involving the patient. International Journal of Mental Health, 44, The implementation of evidence-based treatment methods for patients with severe mental illness must be deeply rooted in clinical case management and an ACT service delivery model, where the patient user can be involved in shared-decision making in the cycle of assess-planvact-follow up-feedback. In order to prepare and empower the client for the new role as a participating decision maker in the management of his/her own illness, various psychoeducational strategies are employed. The original family unit in the community of the Integrated Mental Health Care program (IC) was developed step-by-step through practice-based evidence and clinical expertise to include significant others as resource persons in a so called Resource Group, and therefore the program was subsequently named as Resource group ACT (RACT). The service delivery by community mental health teams involving the patient by way of resource groups as well as the psychoeducational treatment conditions involving both individual patients and family groups may contribute to the understanding of how RACT added clinical effectiveness in functioning and satisfaction. 31

32 Norlander, T. & Nordén T. (2015). The hourglass model: Are there structural problems with the scarcity of positive results for flexible ACT? Clinical Practice & Epidemiology in Mental Health, 11, The aim of the present article was to discuss the commentary by van Veldhuizen, Delespaul and Mulder (2015) regarding the review by Nordén and Norlander (2014) based on five empirical articles about Flexible Assertive Community Treatment (FACT). Veldhuizen et al. agree on that there is insufficient evidence for the effectiveness of FACT. However, van Veldhuizen et al. avoid a discussion of the lack of positive results despite extensive research during several years and therefore an analysis of why FACT did not fare better is missing. According to FACT it is an advantage that one single team spans the entire chain of care and rehabilitation, but no evidence is given for such an opinion. Instead there may be difficulties for the staff to shift between psychiatric care and psychiatric rehabilitation and the clients perhaps don t want to encounter the same professional team during all phases of care and rehabilitation. Andersson, J., Ivarsson, B., Tungström, S., Malm, U., & Norlander, T. (2014). The Clinical Strategies Implementation scale Revised (CSI-R). Fidelity assessment of Resource group Assertive Community Treatment. Open Journal of Medical Psychology, 3, The Clinical Strategies Implementation scale (CSI) was originally designed to be used by external reviewers in order to measure the extent to which evidence-based strategies had been implemented in the treatment of persons with schizophrenia spectrum disorders according to Resource-group Assertive Community Treatment (RACT). The present investigation had two aims: 1) to conduct a revision of CSI and to examine the revised instrument (CSI-R) in terms of interrater reliability (Study I); 2) to compare assessments of CSI-R made by experienced assessors with assessments made by students in case management (Study II) in order to determine whether the instrument has validity even when more inexperienced persons are using it. In Study I six raters, who took part in 12 to 15 cases from three outpatient community mental health teams, participated. Results indicated that internal consistency of the CSI-R was strong (alpha = 0.89) as well as correlations between individual raters (r between ). In Study II 91 newly trained RACT praxis trainees participated. Each of them followed one case for eighteen months, i.e., the client which they had been assigned during training (n = 91). The five external auditors in the education program then independently assessed the 91 cases with the CSI-R. Results showed significant correlations between experts and trainees (rho = 0.68, p < 0.001). The conclusion was that the new CSI-R scale was shown to have acceptable internal consistency and interrater reliability and may be used for continuous self-monitoring of praxis fidelity by inexperienced raters. Nordén, T. & Norlander, T. (2014). Absence of positive results for Flexible Assertive Community Treatment. What is the next approach? Clinical Practice & Epidemiology in Mental Health, 10, Aims were to review results of the five psychiatric studies on Flexible Assertive Community Treatment (FACT) published during , and to compare FACT with Resource-group Assertive Community Treatment (RACT) which specifically focuses on empowerment and rehabilitation of clients in the stable phase. During 2007 articles appeared in scientific journals arguing in favor of the need for the development of the treatment method Assertive Community Treatment (ACT). A particularly notable article was one that featured a Dutch version of ACT, namely FACT. The initiative received great sympathy given that clinical practice and research showed that both American and British versions of ACT were in need of new impulses to be able to maintain an optimal level of care. Seven years have passed since the Dutch model was international presented and five empirical studies about FACT have been published and therefore a first critical examination of FACT was conducted. The review indicated that the five empirical studies failed to show that FACT involves improvement of the clients in terms of symptoms, functioning, or well-being. The conclusions were that at present there is no evidence for FACT and that RACT with its small, flexible ACT teams, where the client him/herself is included and decides on the treatment goals, might be able to provide new impulses and a new vitality to the treatment mode of an assertive community treatment. Nordén, T., Malm, U., & Norlander, T. (2012). Resource group Assertive Community Treatment (RACT) as a tool of empowerment for clients with severe mental illness: A meta-analysis. Clinical Practice & Epidemiology in Mental Health, 8, The aim of the current meta-analysis was to explore the effectiveness of the method here labeled Resource Group Assertive Community Treatment (RACT) for clients with psychiatric diagnoses as compared to standard care during the period Included in the meta-analysis were 17 studies comprising a total of 2263 clients, 1291 men and 972 women, with a weighted mean age of years. The diagnoses of 86 % of the clients were within the psychotic spectrum while 14 % had other psychiatric diagnoses. There were six randomized controlled trials and eleven observational studies. The studies spanned between 12 and 60 months, and 10 of them lasted 24 months. The results indicated a large effectsize for the grand total measure (Cohen s d = 0.80). 32

33 The study comprised three outcome variables: Symptoms, Functioning, and Well-being. With regard to Symptoms, a medium effect for both randomized controlled trials and non-randomized studies was found, whereas Functioning showed large effects for both types of design. Concerning Wellbeing both large and medium effects were evident. The conclusions of the meta-analysis were that the treatment of clients with Resource Group Assertive Community Treatment yields positive effects for clients with psychoses and that the method may be of use for clients within the entire psychiatric spectrum Nordén, T., Ivarsson, B., Malm, U., & Norlander, T. (2011). Gender and treatment comparisons in a cohort of patients with psychiatric diagnoses. Social Behavior and Personality, 39, Our purpose in this study was to make group comparisons of the Swedish psychiatric patient cohort called Quality Star. The present study included 1,376 patients, 753 men and 623 women, recruited from 9 outpatient clinics over the space of 6 years. All participants had serious mental illnesses, of which patients with a schizophrenia spectrum disorder were the majority. The 4 aspects studied were consumer satisfaction, life quality, social function, and symptoms. The study had 2 main outcomes: (a) women were more satisfied with the health care and had better functioning than men, (b) patients treated according to the Integrated Care Program had better functioning and less severe symptoms than other patients. The differences between diagnosis groups were as expected. Ivarsson, B., Lindström, L., Malm, U., & Norlander, T. (2011). Consumer satisfaction, quality of life and distress with regard to social function and gender in severe mental illness. Open Journal of Psychiatry, 1, OBJECTIVE: The relationships between subjective satisfaction, distress and quality of life for severely mental ill patients with different functional levels and gender was investigated in a multi-center cohort, using a balanced mix of subjective and clinician ratings in an outcome-informed model for a clinical management based on shared decision making, The Quality Star. METHODS: Naturalistic data for 2552 persons, mainly with schizophrenia diagnoses, in long- term treatment and rehabilitation, were analyzed in a cross-sectional study. RESULTS: With increasing Social Function, rated with the split-gaf Disability/Functioning scale, the better were patients Satisfaction, subjective Quality of life and Perceived Global Distress. Women were more satisfied with the care but also more distressed. CONCLUSION: Main findings were in line with other studies. However, the gender differences are in line with some, but not with other, studies. This poses questions how patient factors, instrument constructs, and treatment, especially shared decision making, influence subjective reports. Ivarsson, B., Lindström, L., Malm, U., & Norlander, T. (2011). The self-assessment of Perceived Global Distress scale reliability and construct validity. Psychology, 2, Objective: the aim was to study psychometric properties of the Perceived Global Distress Scale (PGD) for people with severe mental illness, mainly with schizophrenia disorders. Methods: PGD is a Visual Analogue Scale included in The Quality Star, a minimal platform for clinical follow-up and efficiency documentation of mental health services in eight dimensions used in Sweden. Naturalistic data was used. Validating instruments included Quality of Life-100, Symptom Check List-90, Consumer Satisfaction Rating Scale-self-rating version, Manchester Short Assessment of Quality of Life (MANSA), Global Quality of Life scale, Care Burden Scale for Relatives, Perceived Global Burden, Brief Psychiatric Rating Scale (BPRS), Side Effect Rating Scale (SERS), and Global Assessment of Functioning (GAF)-the split-gaf version. Concurrent validity with corresponding item in MANSA was explored. Test-retest reliability of the GQL was examined. Results: the content validity was clarified by associations with validating measures from several contexts in three studies, supporting construct validity. Concurrent validity with the last item MANSA, How satisfied are you with your mental health?, was demonstrated. Test-retest reliability was indicated. Conclusion: the Perceived Global Distress Scale (PGD) was shown to have acceptable psychometric properties and valid for serious mental ill persons with schizophrenia disorders. Its use as an easy-to-use instrument for the screening of perceived global mental distress was sup- ported. Ivarsson B., Lindström L., Malm U., & Norlander T. (2011). Consumer satisfaction, quality of life and distress with regard to social function and gender in severe mental illness. Open Journal of Psychiatry, 1, The relationships between subjective satisfaction, distress and quality of life for severely mental ill patients with different functional levels and gender was investigated in a multi-center cohort, using a balanced mix of subjective and clinician ratings in an outcome-informed model for a clinical management based on shared decision making, The Quality star. METHODS. Naturalistic data for 2552 persons, mainly with schizophrenia diagnoses, in long-term treatment and rehabilitation, were analyzed in a cross-sectional study. RESULTS. With increasing Social Function, rated with the split-gaf Disability/Functioning scale, the better were patients Satisfaction, subjective Quality of life and Perceived 33