Transkript

1

2

3

4

5

6

7 Bilaga 1 Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och behov Hässleholm,

8 Bilaga 1 Nedanstående kartläggning visar storlek, sammansättning och behov hos målgruppen ungdomar 16-24år i Hässleholms kommun. Kartläggningen belyser, där det är möjligt, även skillnader inom målgruppen exempelvis avseende kön, ålder, funktionsnedsättning, födelseland och utbildningsnivå. Längst bak i bilagan finns en förteckning över de definitioner som används gällande statistiken. Bilagan är uppdelad i följande avsnitt: 1. Unga som inte fullföljer gymnasiet 2. Unga som varken arbetar eller studerar 3. Undersysselsatta unga 4. Kartläggning målgruppens behov Befolkningsstatistik personer år, Tabell år 18-19år 20-24år Totalt Kvinnor Män Samtliga Källa: Stadsbyggnadskontoret, avisering Tabellen ovan visar uppdelning på ålder och kön. Den 13 oktober var det totalt ungdomar mellan år bosatta i Hässleholms kommun, kvinnor och män. 2

9 Bilaga 1 1. Unga som inte fullföljer gymnasiet Under denna del, unga som inte fullföljer gymnasiet, redovisas statistik samt en kort efterföljande analys inom följande områden: Grundskolan, slutbetyg årskurs 9 Behörighet till gymnasieskolan Gymnasieskolan- avgångsbetyg Gymnasieskolan- genomströmning Grundskolan - slutbetyg årskurs 9 Slutbetyg pojkar och flickor årskurs 9, särredovisade, läsåret 2014/2015 Tabell 2 Kön Antal elever Andel (%) elever Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel (%) Behöriga till yrkesprogram Genomsnittligt meritvärde (17) Pojkar ,1 Flickor ,5 Källa: Siris- kvalitet och resultat i skolan. När det gäller hur Hässleholms elever lyckats prestera i form av godkända slutbetyg från grundskolans årskurs 9 kan det konstateras att pojkarna är i behov av mer insatser än flickorna. Pojkarna har ett lågt värde på såväl genomsnittligt meritvärde som andel behöriga till yrkesprogram och andel som uppnått kunskapskraven i alla ämnen. Slutbetyg samtliga elever årskurs 9 läsåret 2014/2015 Tabell 3 Skolform grundskola Antal elever Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel (%) behöriga till yrkesprogram Genomsnittligt meritvärde (17) Hässleholm ,7 Skåne ,4 Riket ,7 Källa: Siris- kvalitet och resultat i skolan. Jämfört med övriga Skåne och Riket har Hässleholms elever ett lägre genomsnittligt meritvärde, och det är en lägre andel av eleverna som uppnår kunskapskraven i alla ämnen och är behöriga till yrkesprogram. 3

10 Slutbetyg årskurs 9, uppdelat per svensk och utländsk bakgrund läsåret 2014/2015 Tabell 4 Bilaga 1 Bakgrund Svensk bakgrund Utl. bakgrund födda i Sverige Utl. bakgrund födda utomlands Hlm Skåne Riket Hlm Skåne Riket Hlm Skåne Riket Antal elever Andel elever (%) Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel (%) Behöriga till yrkesprogram Genomsnittligt meritvärde (16) ,3 234,8 233,0 231,3 221,8 222,3 170,6 190,7 183,1 Källa: Siris- kvalitet och resultat i skolan. Hässleholm har en högre andel elever med svensk bakgrund jämfört med övriga Skåne och Riket. I motsvarande jämförelse har Hässleholm en lägre andel elever med utländsk bakgrund som är födda i Sverige. Bland elever med utländsk bakgrund som är födda i Sverige är det en högre andel som uppnått kunskapskraven i alla ämnen och som är behöriga till yrkesprogram, jämfört med övriga Skåne och Riket. Vid en jämförelse med elever med utländsk bakgrund som är födda utomlands hamnar dessa dåligt till resultatmässigt. 4

11 Bilaga 1 Slutbetyg årskurs 9, uppdelat per föräldrarnas högsta utbildningsnivå läsåret 2014/2015 Tabell 5 Utbildningsnivå Förgymnasial eller gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Hlm Skåne Riket Hlm Skåne Riket Antal elever Andel elever (%) Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel (%) Behöriga till yrkesprogram Genomsnittligt meritvärde (16) ,1 203,1 202,4 234,8 251,2 248,3 Källa: Siris- kvalitet och resultat i skolan. Hässleholm har en hög andel elever med föräldrar som har låg utbildningsnivå. Hela 53 procent av eleverna har föräldrar som bara har förgymnasial eller gymnasial utbildning. Det är dessa elever som halkar efter resultatmässigt. Behörighet till gymnasieskolan Elever behöriga till gymnasieskolan läsåret 2014/2015 Tabell 6 Andel (%) behöriga till: Kön Antal elever åk 9 Yrkesprogram Högskoleförberedande Andel (%) elever ej behöriga prgm Hlm Skåne Riket Hlm Skåne Riket Hlm Skåne Riket Hlm Skåne Riket Flickor ,4 87,1 87,3 85,7 85,4 85,6 12,6 12,9 12,7 Pojkar ,5 82,9 83,9 69,6 80,5 81,4 27,5 17,1 16,1 Samtliga ,9 85,6 77,7 82,8 83,5 20,0 15,1 14,4 Källa: Siris- kvalitet och resultat i skolan. Andelen elever som inte är behöriga till gymnasieskolan är mycket hög i Hässleholm jämfört med övriga Skåne och Riket. Hela 20 procent av eleverna är inte behöriga till gymnasieskolan. Pojkarna har svårare att ta sig vidare till gymnasieskolan än flickorna. Hela 27,5 procent av pojkarna är inte behöriga till gymnasieskolan. 5

12 Bilaga 1 Gymnasieskolan- avgångsbetyg Elever med avgångsbetyg läsåret 2013/2014 Tabell 7 Nationella program Yrkesprogram Högskoleförberedande program Nationella program totalt Hlm Skåne Riket Hlm Skåne Riket Hlm Skåne Riket Totalt antal Därav andel (%) med examen 87,9 80,6 84,4 97,3 90,3 91,0 93,2 86,7 88,5 Därav andel (%) med grundl. behörighet 42,0 38,1 34,8 97,3 90,3 91,0 73,0 71,2 70,3 Källa: Siris- kvalitet och resultat i skolan. När det gäller avgångsbetyg i gymnasieskolan har Hässleholm en högre andel elever med examen från de nationella programmen i jämförelse med övriga Skåne och Riket. 93,2 procent av eleverna har examen från de nationella programmen. Gymnasieskolan - genomströmning Genomströmning av elever, startläsår 2011/2012 Tabell 8 Nationella program Yrkesprogram Högskoleförberedande program Nationella program totalt Hlm Skåne Riket Hlm Skåne Riket Hlm Skåne Riket Totalt antal Andel (%) med examen inom 3 år 72,3 64,4 66,6 84,8 75,1 73,8 79,3 71,5 71,4 Andel (%) som slutfört utb. med avgångsbetyg inom samma program 80,3 74,6 74,0 85,2 78,3 76,5 83,0 77,1 75,6 Källa: Siris- kvalitet och resultat i skolan. Hässleholm har en högre genomströmning i gymnasieskolan än övriga Skåne och Riket. I Hässleholm tar 79,3 procent av eleverna examen inom tre år. 83,0 procent slutför utbildningen inom samma program som de först påbörjat. 6

13 Bilaga 1 2. Unga som varken arbetar eller studerar Under denna del, unga som varken arbetar eller studerar, redovisas statistik samt en kort efterföljande analys inom följande områden: Ekonomiskt bistånd Kommunala aktivitetsansvaret (KAA) Arbetsförmedlingen Unga utan känd aktivitet. Ekonomiskt bistånd Unga under 25år med ekonomiskt bistånd, Tabell 9 Antal i åldersgrupper Därav Totalt Kvinnor Män Med funktionshinder Utrikes födda Utbildningsnivå Ej Grundsk Gymn Eftergrundsk gymn Källa: Ekonomiskt bistånd, interna system, Det är ungefär lika många pojkar och flickor med ekonomiskt bistånd som varken arbetar eller studerar. Utbildningsnivån hos dessa är främst godkända grundskolebetyg, men det finns även de som har godkända slutbetyg från gymnasieskolan. Unga under 25 år med ekonomiskt bistånd och skäl till detta, Tabell 10 Skäl till ekonomiskt bistånd Arbetslös Ohälsa (sjuk) Sociala skäl Totalt Antal Källa: Ekonomiskt bistånd, interna system, Majoriteten av ungdomarna med ekonomiskt bistånd har arbetslöshet som skäl till sitt försörjningsstöd. Dessa ungdomar är inskrivna på Arbetsförmedlingen och är därför aktivt arbetssökande. 7

14 Bilaga 1 Kommunala aktivitetsansvaret Individer i KAA (kommunala aktivitetsansvaret) som ej studerar eller arbetar Tabell 11 Antal individer i KAA samt fördelning på åtgärd Totalt Inskrivna på Arbetsförmedlingen Ej fått kontakt Åtgärd vägledande samtal Antal Källa: Barn- och utbildningsförvaltningens interna system. Utifrån statistiken över antal ungdomar i det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) kan det konstateras att en relativt stor del av ungdomarna är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Det kan uppfattas som att samverkan mellan KAA och Arbetsförmedlingen är gynnsamt, eftersom ungdomarna sannolikt behöver stöd och verktyg för att komma vidare i studier, arbete eller studiemotiverande sysselsättningar/aktiviteter. Åtgärder som i dagsläget erbjuds inom KAA är vägledningssamtal. Arbetsförmedlingen Unga 18-24år, inskrivna hos Arbetsförmedlingen, andel av befolkningen totalt, september Tabell 12 Öppet arbetslösa I program/ insats Arbetsförmedlingen Totalt Hässleholm 4,7 % 9,3 % 14,0 % Skåne 4,5 % 5,3 % 9,8 % Riket 3,8 % 4,3 % 8,1 % Källa: Arbetsförmedlingen. Unga 18-24år, inskrivna hos Arbetsförmedlingen, andel av befolkningen totalt, september Tabell 13 Utrikesfödda, öppet arbetslösa Utrikesfödda, i program/ insats Arbetsförmedlingen Totalt Hässleholm 11,0 % 12,6 % 23,6 % Skåne 8,6 % 8,1 % 16,7 % Riket 8,8 % 7,7 % 16,5 % Källa: Arbetsförmedlingen. Unga, år, inskrivna hos Arbetsförmedlingen och öppet arbetslösa Tabell 14 Antal i åldersgrupper Därav Totalt Kvinnor Män Med funktionshinder Utrikesfödda Utbildningsnivå Förgymn Gymn Eftergymn Källa: Arbetsförmedlingens interna system. 8

15 Bilaga 1 Majoriteten av de öppet arbetslösa ungdomarna, inskrivna på Arbetsförmedlingen, är män och de har företrädesvis gymnasial utbildningsbakgrund. Unga, år, inskrivna hos Arbetsförmedlingen och med insatser Tabell 15. Antal i åldersgrupper Därav Totalt Kvinnor Män Med funktionshinder Utrikesfödda Utbildningsnivå Förgymn Gymn Eftergymn Källa: Arbetsförmedlingens interna system. Detsamma gäller för de ungdomar som är inskrivna på Arbetsförmedlingen med insatser. Majoriteten är män med företrädesvis gymnasial utbildningsbakgrund. Unga utan känd aktivitet Antal som varken arbetar eller studerar eller har okänd aktivitet i åldersgruppen år 2012 Samtliga i kommunen och uppdelat per kön Tabell 16 Hässleholm Antal UVAS 20-24år Andel UVAS av populationen 20-24år Antal UVAS okänd aktivitet 20-24år Andel okänd aktivitet av antal UVAS Samtliga , ,5 Kvinnor , ,5 Män , ,3 Källa: Temagruppen Unga i arbetslivet. 9

16 Bilaga 1 3. Undersysselsatta unga Under denna del, undersysselsatta unga, redovisas statistik samt en kort efterföljande analys inom följande områden: Timanställda av kommunen Deltidsarbetslösa i Arbetsförmedlingens register. Timanställda av kommunen Statistiken för timanställda i kommunen visar ålders- och könsfördelning i målgruppen och redovisas både för kommunala förvaltningar och kommunala bolag. Tabellerna nedan redovisar timanställda ungdomar år under maj månad Under sommarmånaderna ökar antalet timavlönade ungdomar i kommunen, och det är rimligt att anta att en del av dessa ungdomar studerar på heltid under övrig tid på året. Maj har valts som mätmånad eftersom den representerar en vanlig månad, utan ett ovanligt stort antal timavlönade. Timanställda ungdomar år med arbetsgivare Hässleholms kommun Tabell 17 Därav 17 år 18 år 19 år 20 år 21 år 22 år 23 år 24 år Totalt Kvinnor Män Antal Källa: Hässleholms kommun, löneenheten. Timanställda ungdomar år med arbetsgivare Hässleholms kommun uppdelat per förvaltning Tabell 18 Antal AK-förvaltningen 1 Barn- och 171 utbildningsförvaltningen Fritidsförvaltningen 12 Kommunledningskontoret 4 Kulturförvaltningen 2 Omsorgsförvaltningen 225 Räddningstjänsten 3 Socialförvaltningen 7 Totalt 425 Källa: Hässleholms kommun, kommunledningskontoret, löneenheten. 10

17 Timanställda ungdomar med arbetsgivare kommunala bolag Tabell 19 Därav Bolag 16-17år 18-19år 20-24år Totalt Kvinnor Män Hässleholm Teknik AB Hässlehem AB Hässleholm Miljö AB Hässleholm Vatten AB HIBAB Samtliga bolag Källa: Kommunala bolag Hässleholms kommun. Bilaga undersysselsatta ungdomar har varit timanställda under maj med kommunen som arbetsgivare. Omsorgsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen är de förvaltningar som anställt flest. Av de kommunala bolagen är det främst Hässleholm Teknik AB som haft timanställda ungdomar under samma period i år. Deltidsarbetslösa i Arbetsförmedlingens register Nedanstående tabeller anger både ungdomar som är öppet arbetslösa på deltid samt de som har deltidsarbete och samtidigt är inskrivna i ett program. Inskrivna unga år med arbete utan stöd, tim- eller deltid Tabell 20 Antal i åldersgrupper Därav Totalt Kvinnor Män Med funktionshinder Utrikesfödda Utbildningsnivå Förgymn Gymn Eftergymn Källa: Arbetsförmedlingens interna system. Inskrivna unga år med deltidsarbete samt i program Tabell 21 Antal i åldersgrupper Därav Totalt Kvinnor Män Med funktionshinder Utrikesfödda Utbildningsnivå Förgymn Gymn Eftergymn Källa: Arbetsförmedlingens interna system. Totalt sett var 85 undersysselsatta ungdomar inskrivna på Arbetsförmedlingen under september De hade i huvudsak gymnasial utbildningsbakgrund. I majoritet var kvinnor med någon form av deltidsarbete. 11

18 Bilaga 1 4. Kartläggning målgruppens behov och jämställdhetsperspektiv Beskrivning dialog med målgruppen Young Innovation Day Inom ramen för projektet Within (för mer information om Within se bilaga 2) hölls den 20 oktober en Young Innovation Day i samarbete med Young Innovation. Närvarande var ungdomar, tjänstemän från kommunen och Arbetsförmedlingen. Det huvudsakliga syftet med dagen var att få input från ungdomar och tjänstemän om hur mötesplatsen Within ska utformas och vilka aktiviteter som behöver finnas på mötesplatsen för att ge goda förutsättningar för projektet att lyckas. Ungdomarna hade informerats om arrangemanget av Arbetsförmedlingen och Ungdomscentrum. Projektledaren för Within besökte båda dessa verksamheter inför arrangemanget, i syfte att sprida informationen till så många ungdomar som möjligt. Alla deltagare hade föranmält sig till arrangemanget. Tanken med blandningen av unga och vuxna var att skapa en bra balans och att samtidigt ge en signal till ungdomarna att Hässleholms kommun tar projektet på allvar och tycker att insatsen är viktig. Förutom att få kreativa idéer kring mötesplatsens utformning var syftet med arrangemanget också att skapa en referensgrupp. En referensgrupp som helt består av ungdomar sattes ihop. Referensgruppen ska arbeta med utformningen av mötesplatsen under planerings- och analysfasen (november 2015 januari 2016). Projektet Within tangerar arbetet med överenskommelsen om samverkan. Därför integrerades frågeställningar kring ungdomarnas upplevese av befintliga insatser och behov av framtida insatser under hela Young Innovation Day. Tjänstemän från både barn- och utbildningsförvaltningen samt arbetsmarknad och kompetensutveckling förde, utifrån frågeställningarna, under dagen dialog med de unga. Inför lunchen fick alla deltagare följande frågeställningar att fundera kring: 1. Hur upplever du det som redan finns i Hässleholm? (Exempelvis Arbetsförmedlingen, fritidsgårdar och andra mötesplatser, skolan, aktiviteter och events). 2. Vad behöver Du för stöd för att ta nästa steg i livet och nå dit du vill? 12

19 Bilaga 1 Diskussioner fördes och reflektioner gjordes under lunchen. Under en workshop fick alla deltagarna sedan, i mindre grupper, skriva upp tankar och funderingar på post-it lappar. Diskussionen slutfördes sedan i helgrupp. En viktig aspekt under dagen var ungdomarnas upplevelser, men också hur tjänstemännen upplevde ungdomarnas engagemang och vilket intryck som de gav under dagen. Detta lockade fram mycket tankar och idéer. Det var ett välkomnande, öppet klimat där allas idéer var viktiga och gick som en röd tråd genom eventet. Ungdomarna uppmuntrades till att tänka utanför boxen och presentera sina idéer. De gavs tillfälle att komma till tals och bli lyssnade till. Deras idéer och önskemål lyftes och togs på allvar. Det är viktigt att göra ungdomarna delaktiga och ta tillvara på deras tankar om vad som kan vara essentiella komponenter i ett ungdomsprojekt samt i arbetet med att minska ungdomsarbetslösheten. Young Innovation Day var en dag med fokus på inspiration, teamwork, kreativitet och innovativt tänkande. Ungdomarnas upplevelse Generellt vet ungdomarna inte vilka befintliga insatser som ges i kommunen. Ungdomarna framförde även sin upplevelse gällande service och tillgänglighet hos kommunal verksamhet och hos Arbetsförmedlingen. Positiva upplevelser såsom att Ungdomscentrum är bra för de som lär sig svenska och att lärarna där vill att eleverna ska lyckas framfördes. Negativa aspekter som ungdomarna upplever är att de inte får den hjälpen de behöver på exempelvis Arbetsförmedlingen och socialförvaltningen. Gällande framtida behov lyfte ungdomarna fram att de vill ha en bättre tillgänglighet både inom kommun och Arbetsförmedlingen, de vill får reda på vad som finns att tillgå i kommunen och de behöver få hjälp med att hitta motivationen och att ha bra förebilder att se upp till. Referensgruppen Nästa steg i dialogprocessen var att bjuda in samtliga ungdomar till ett referensgruppsmöte. Syftet var att fortsätta lyssna på deras tankar och idéer kring mötesplatsen. Samtidigt skulle de ges utrymme att utveckla resonemanget kring upplevelser av befintliga insatser samt behov av framtida stöd. Några ungdomar erbjöds därefter anställning som ungdomsutvecklare alternativt praktikplats i projektet Within. De som inte anställs erbjöds att delta i referensgruppen, helt på ideell basis utan lön. Arbetsuppgifterna för ungdomsutvecklarna handlar om att genomföra en enkätundersökning och att nätverka med andra ungdomar. Enkätundersökningen genomförs under Withins planerings- och analysfas och resultaten av denna kommer att tas tillvara vid en kommande revidering av överenskommelsen. På referensgruppens första möte medverkade sex av de ungdomar som även deltog på arrangemanget Young Innovation Day. Syftet uppfylldes, 13

20 14 Bilaga 1 ungdomarna fick möjlighet att vidareutveckla resonemanget kring de egna upplevelserna om befintliga insatser, och de egna behoven av framtida insatser. Tre av ungdomarna har gått barn- och fritidsprogrammet, en hotell- och restaurang med inriktning konditori och bageri och en har gått omvårdnadsprogrammet. En går för närvarande på Ungdomscentrum. De flesta av ungdomarna har varit arbetslösa i två till fyra år och är inskrivna på Arbetsförmedlingen och får sin huvudsakliga inkomst främst från Försäkringskassan. De upplever att de blir skickade från ställe till ställe oftast utan dialog, utan endast via ett brev eller e-post om att de ska vara på en ny plats. Tankar som att de vill bli av med oss och Arbetsförmedlingen får bättre statistik om vi är i någon insats framkom. Alla ungdomarna har haft flera olika handläggare på Arbetsförmedlingen, och meddelande om handläggarbyte får de via brev. De känner inte att handläggarna lyssnar på vad de behöver för att komma vidare, handlingsplanen görs av handläggaren och kan ofta vara dåligt uppdaterad. Till exempel nämner en ungdom att handlingsplanen är från flera år tillbaka. De vill ha mer personlig kontakt med sin handläggare och träffa handläggaren oftare så att de kan medverka i sin egen planering. De vill att handläggarna ska tro på dem och respektera dem och hålla mötestider. Om mötestiden inte kan hållas eller ställs in vill de bli kontaktade via telefon och inte via e-post som används idag. Ungdomarna vill ha mer organiserad hjälp för att hitta jobbet. Jobbet ses som lösningen på allt, de vill bli aktiva och ha en sysselsättning- inte bara gå hemma och vända på dygnets timmar. De vill få hjälp med att bolla idéer och tankar kring deras framtid. Ungdomarna känner att de kommer längre och längre ifrån jobbet. De känner sig inte redo att studera vidare (alla i gruppen har slutbetyg från gymnasiet) och för alla jobb de söker krävs flerårig erfarenhet. Varje gång de får ett nej till jobb eller besked om att praktiken inte leder till jobb får deras självförtroende en törn och de känner hopplöshet inför framtiden. Att komma in i fas 2 upplevs som en möjlighet eftersom ungdomen då kan få nystartsjobb. Faran är dock att arbetsgivaren ibland utnyttjar arbetskraften. Studie- och yrkesvägledarna på Arbetsförmedlingen upplevs som bra. På frågan om vad de skulle ge sig själva för råd några dagar efter studenten lyftes olika tankar fram. Dels tankar om att göra allt rätt från början och att välja en praktisk gymnasieutbildning som leder till jobb. Gällande Arbetsförmedlingens arbete framkom vikten av att hitta rätt handläggare och att byta om det inte fungerar med en handläggare. Ungdomarna säger sig ha följande behov: Plugga upp betyg. Studiehjälp.

21 Bilaga 1 Hjälp med studiemotivationen. Fler praktiska inriktningar på gymnasiet. Att lärare ska låta eleverna vara mer delaktiga och aktiva i undervisningen. Bättre attityd hos lärarna. Respekt, tro, engagemang. Fler handläggare på Arbetsförmedlingen. JOBB och sysselsättning, praktik som leder till arbete. Majoriteten av de ungdomar som vi har fört dialog med har inte klart för sig vad de vill arbeta med. De vet att de vill arbeta praktiskt med händerna och egentligen helst få ett arbete inom den gymnasieutbildning som de redan har. Problemet för vissa är att inom det område de utbildat sig finns inga jobb, exempelvis anställs inga barnskötare. För att få arbete inom förskolan måste de vara utbildade pedagoger. Enkätundersökning För att få ett bättre underlag och en uppfattning om hur en stor del av målgruppen resonerar kring sin framtid har en enkät tagits fram. Enkäten innehåller frågor om ungdomarnas könstillhörighet, ålder, utbildningsbakgrund och sysselsättning. Det finns även frågor om ungdomarnas behov av stöd för att kunna börja studera och få ett arbete. Och vad ungdomarna har för uppfattning om Arbetsförmedlingens och kommunens insatser exempelvis kring bemötande och tillgänglighet. Enkäten avslutas med intresseinriktade frågor kring ett eventuellt navigatorcentrum och gruppaktivitet för att stärka motivation, självkänsla och hälsa. Frågorna tar ursprung i vad som framkommit under höstens dialog med referensgruppen och vad kartläggningen påvisat när det gäller målgruppen som helhet. Enkäten besvaras på webben och kommer att vara öppen under perioden Ungdomsutvecklarna genomför intervjuer med ungdomar och fyller i enkäten, men enkäten kommer även vara tillgänglig på Hässleholms kommuns hemsida och i sociala medier. Sammanställningen av enkäten kommer att göras i början av

22 Bilaga 1 Jämställdhetsperspektiv Tillgänglighet Unga med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är en särskilt utsatt grupp på arbetsmarknaden och har svårare att få ett arbete än övriga grupper av unga. Hässleholms kommun ska bereda plats för 75 ungdomar på kommunens förvaltningar och bolag som ska anställas med särskilt anställningsstöd under 12 månader. Kommunen ska då särskilt sträva efter att anställa ungdomar som har funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Genus Inom ungdomsprojektet Within som är inriktat på den aktuella målgruppen kommer jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens att säkerställas hos projektpersonalen och samverkanspartner genom utbildning. Har kvinnor och män i målgruppen samma eller olika behov? Har vi aktiviteter i projektet som passar alla deltagande kvinnor och män? Hur ser könsfördelningen ut i våra aktiviteter? För att få svar på detta kommer man i samband med olika aktiviteter att notera närvaro efter deltagarnas könsfördelning, för att se om det finns en betydande övervikt mot något av könen. Resultatet av detta kommer att analyseras kontinuerligt utefter olika frågeställningar. Analysen ska t.ex. kunna resultera i förändringar av aktiviteternas innehåll och marknadsföringen av aktiviteterna. Projektet Framtidens teknikutbildningar arbetar aktivt med jämställdhetsperspektivet genom delmålet att öka jämställdheten inom könsstereotypa utbildningar. 16

23 Bilaga 1 Definitioner Grundskolan - slutbetyg årskurs 9 Tabell 2: Slutbetyg pojkar och flickor årskurs 9, särredovisade, läsåret 2014/2015 Tabell 3: Slutbetyg samtliga elever årskurs 9 läsåret 2014/2015 Antal elever: Antal elever som har avslutat årskurs 9, d.v.s. elever med slutbetyg såväl från det mål och kunskapsrelaterade betygssystemet som andra bedömningssystem. Elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen, d.v.s. elever som saknar slutbetyg ingår. Andel (%) elever Denna statistikuppgift visar andelen elever i vald kategori av det totala antalet elever. Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel elever med godkänt betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Andelen beräknas av de elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår). Andel (%) behöriga till yrkesprogram Andel elever som är behöriga att söka till yrkesprogram. För att en elev ska vara behörig krävs godkänt betyg i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt i 5 ytterligare ämnen, totalt 8 ämnen. Andelen beräknas av de elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår). Observera att om antalet EJ behöriga är 1-4, så visas andelen behöriga som ~100. Genomsnittligt meritvärde (17) Meritvärdet beräknas som summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg och för 17 ämnen för elever som läst moderna språk som språkval. Elevens betyg omvandlas till betygsvärdena (E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20) och de bästa 16 ämnena summeras, har eleven godkänt betyg i modernt språk som språkval är det ett 17:e ämne i meritvärdet. Det högsta möjliga meritvärdet för elever som läst 17 ämnen är 340 och för elever som läst 16 ämnen är det 320. Även om eleven fått betyg i färre ämnen än 16 kan betyget i moderna språk som språkval läggas till meritvärdet, men då kan eleven inte komma upp i det maximala meritvärdet 340 poäng. Lägsta möjliga värde är 0, dvs. betyg F i alla ämnen. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått lägst betyg E i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda meritvärde divideras med antal elever som fått lägst betyg E i minst ett ämne. Elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen, dvs. elever som saknar slutbetyg, ingår ej. Från och med ansökan till gymnasiet läsåret 2014/15 får de sökande som fått betyg i modernt språk som språkval räkna med det som ett 17:e betyg i meritvärdet, utöver de 16 bästa betygen i övrigt. De elever som ej har godkänt betyg i modernt språk som språkval har meritvärde om max 16 ämnen och ingår i medelvärdet om 17 ämnen. I SIRIS redovisas genomsnittligt meritvärde för 17 ämnen från och med Tabell 4: Slutbetyg årskurs 9, uppdelat per svensk och utländsk bakgrund läsåret Elever med svensk bakgrund I redovisningsgruppen elever med svensk bakgrund ingår elever födda i Sverige med minst en förälder född i Sverige. Elever med okänd bakgrund, t.ex. elever med tillfälliga personnummer ingår inte längre i gruppen svensk bakgrund. Det har de gjort t.o.m Elever med utländsk bakgrundfödda i Sverige Elever med båda föräldrarna födda utomlands, men själva är födda i Sverige. Elever med utländsk bakgrund födda utanför Sverige Elever födda utanför Sverige som invandrat till Sverige. Tabell 5: Slutbetyg årskurs 9, uppdelat per föräldrarnas högsta utbildningsnivå läsåret Föräldrarnas högsta utbildningsnivå -Förgymnasial eller gymnasial utb. Elever vars föräldrars högsta utbildning är genomgången folkskola/grundskola eller genomgången gymnasial utbildning. 17

24 Bilaga 1 -Eftergymnasial utbildning Elever där minst en förälder har eftergymnasial utbildning. Tabell 6: Elever behöriga till gymnasieskolan läsåret 2014/2015 Antal elever Antal elever som har avslutat årskurs 9, d.v.s. elever med slutbetyg såväl från det mål och kunskapsrelaterade betygssystemet som andra bedömningssystem. Elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen, dvs elever som saknar slutbetyg ingår. Andel (%) elever behöriga till För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolans nationella program krävs lägst betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Den som väljer att söka till ett yrkesprogram måste ha godkända betyg i ytterligare fem ämnen, det vill säga totalt åtta. För att söka till ett högskoleförberedande program krävs godkända betyg i nio ämnen till, sammanlagt tolv. Andelen beräknas av de som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår). Andel (%) elever ej behöriga Ej behörig att söka till något nationellt program. Det är beräknat genom 100 procent minus andel behöriga till yrkesprogram. Gymnasieskolan- avgångsbetyg Tabell 7: Elever med avgångsbetyg läsåret 2013/2014 Totalt antal Antalet elever som fick avgångsbetyg från gymnasieskolor enligt Gy 2011 vårterminen det valda läsåret. Detta innefattar elever som tagit gymnasieexamen samt elever som fått ett studiebevis där eleven är betygssatt i kurser som totalt omfattar minst 2500 poäng. Andel (%) med examen Procentuell andel elever som fått gymnasieexamen av samtliga med avgångsbetyg. Andel (%) med grundl. behörighet Andel (%) elever med grundläggande behörighet för högskolestudier Gymnasieskolan- genomströmning Tabell 8: Genomströmning av elever, startläsår 2011/2012 Totalt antal Antal elever som påbörjade gymnasiestudier på respektive program. Andel (%) med examen Procentuell andel elever som fått examen efter 3 år. Andel (%) som slutfört utb. med avgångsbetyg inom samma program Procentuell andel elever som slutfört sina studier med examen eller studiebevis á 2500 poäng inom samma program som de påbörjade. Elever som bytt skola men till samma program ingår. Tabell 9: Unga i kommunen med ekonomiskt bistånd Ej grundsk: Saknar slutbetyg från grundskolan Grundsk: Har slutbetyg från grundskola Gymn: Har avgångsbetyg från gymnasiet Eftergymn: Någon form av eftergymnasial utbildning. Tabell 10: Unga i kommunen, med ekonomiskt bistånd och skäl till detta Skäl till ekonomiskt bistånd Arbetslös: Person som är aktivt arbetssökande och inskriven på Arbetsförmedlingen. Kan ingå i aktivitet/program via Arbetsförmedlingen eller socialförvaltningen. Arbetslöshetsersättning i någon form kan förekomma. 18

25 Bilaga 1 Ohälsa (sjuk): Person med sjukskrivning av läkare, med eller utan ersättning, person som uppbär aktivitetsersättning/sjukersättning. Sociala skäl: Person i behov av fördjupad utredning av något slag: missbruk, insats via annan verksamhet etc. Tabell 14: Unga, år, inskrivna hos Arbetsförmedlingen och öppet arbetslösa Förgymn: Arbetssökande har avslutat 9års grundskola. Gymn: Arbetssökande har avslutat gymnasieutbildning. Eftergymn: Arbetssökande har avslutat eftergymnasial utbildning, 2år eller mer. Tabell 15: Unga, år, inskrivna hos Arbetsförmedlingen och med insatser Förgymn: Arbetssökande har avslutat 9års grundskola. Gymn: Arbetssökande har avslutat gymnasieutbildning. Eftergymn: Arbetssökande har avslutat eftergymnasial utbildning, 2år eller mer. Unga utan känd aktivitet Tabell 16: Antal som varken arbetar eller studerar eller har okänd aktivitet i åldersgruppen Kommentar: Statistik hämtad från modell framtagen av Temagruppen Unga i arbetslivet. Unga som varken arbetar eller studerar förkortas UVAS. Måttet är helt och hållet baserat på registerdata. Statistiken sammanställs hos SCB men kommer från flera olika myndigheter (Skatteverket, Försäkringskassan, etc.). Statistiken omfattar hela populationen och är alltså inte ett urval. Statistiken är på aggregerad nivå vilket innebär att grupper studeras och utvecklingen över tid studeras, men det går inte att följa enskilda individer. En individ hör till gruppen UVAS om hen under ett helt kalenderår inte: haft inkomster över ett basbelopp ( kronor 2012) haft studiemedel, varit utbildningsregistrerad eller studerat vid SFI mer än 60 timmar inte arbetspendlat till Norge eller Danmark. Gruppen okänd aktivitet är heterogen och omfattar både hemmasittare, individer på långa utlandsresor, individer som är skrivna i Sverige men som inte längre bor i landet etc. Deltidsarbetslösa i Arbetsförmedlingens register Tabell 20: Inskrivna unga år med arbete utan stöd, tim- eller deltid. Förgymn: Arbetssökande har avslutat 9års grundskola. Gymn: Arbetssökande har avslutat gymnasieutbildning. Eftergymn: Arbetssökande har avslutat eftergymnasial utbildning, 2år eller mer. Tabell 21: Inskrivna unga år med deltidsarbete samt i program, Förgymn: Arbetssökande har avslutat 9års grundskola. Gymn: Arbetssökande har avslutat gymnasieutbildning. Eftergymn: Arbetssökande har avslutat eftergymnasial utbildning, 2år eller mer. 19

26 Bilaga 1 Källförteckning Arbetsförmedlingen &host=qvs@qvs11ext&anonymous=true&select=starttrigger,1 &host=qvs@qvs11ext&anonymous=true&select=starttrigger,1 Statistik är även hämtad från Arbetsförmedlingens interna system, Ekonomiskt bistånd, socialförvaltningen Statistiken avseende ekonomiskt bistånd är hämtad genom socialförvaltningens interna system, Kommunala aktivitetsansvaret, barn- och utbildningsförvaltningen Statistik avseende kommunala aktivitetsansvaret (KAA) hämtad genom barn- och utbildningsförvaltningens interna system. Kommunledningskontoret, löneenheten Statistik avseende timanställda med Hässleholm kommun som arbetsgivare. Framtagen med hjälp av interna system, Kommunala bolag Alla kommunala bolag har blivit kontaktade och levererat statistik utifrån interna system, Siris- kvalitet och resultat i skolan Statistik avseende grundskolan - Betyg årskurs 9: Statistik avseende gymnasieskolan, Gy2011: Temagruppen Unga i arbetslivet 20

27 Bilaga 2 Redovisning av befintlig verksamhet Hässleholm,

28 Bilaga 2 Nedanstående är en beskrivning över de befintliga verksamheter och insatser som finns i Hässleholm idag för målgruppen ungdomar år. Arbetsförmedlingens såväl som kommunala förvaltningars arbete beskrivs. Längst ner i dokumentet beskrivs både lokala och regionala samverkansråd. Arbetsförmedlingens insatser På Arbetsförmedlingen i Hässleholm finns ungdomsförmedlare som arbetar med de arbetssökande ungdomarna under de första 18 månaderna som de är inskrivna. Därefter byts till annan ungdomsförmedlare för den återstående inskrivningstiden. När den arbetssökande första dagen besöker direktservice/kundmottagningen görs inskrivning på Arbetsförmedlingen. Inskrivning kan också göras hemifrån på Arbetsförmedlingens hemsida. Den arbetssökande får kallelse till två möten, ett enskilt möte med sin personlige arbetsförmedlare och en kallelse till gruppinformation då de arbetssökande informeras om Arbetsförmedlingens tjänster, a-kassa och aktivitetsrapportering m.m. Den arbetssökande ska varje månad lämna en aktivitetsrapport som redovisar vad man gjort, som sökta jobb, undersökt utbildningsmöjligheter, pratat med kontakter m.m. Aktivitetsrapporteringen görs under hela inskrivningstiden. På det enskilda mötet går handläggare och den arbetssökande tillsammans igenom sökandepresentationen. En kartläggning görs över vad den arbetssökande hittills har gjort, hur nuläget ser ut och vad framtidsmålet är. En planering görs och en handlingsplan upprättas. Den arbetssökande ägnar sedan den första tiden åt eget jobbsökande, och har då möjlighet att få olika hjälpinsatser ifrån Arbetsförmedlingen. Den sökande måste själv ta egna initiativ för att få den här hjälpen. Det är obligatoriskt att medverka på ett informationsmöte om Arbetsförmedlingens hemsida, med syfte att bland annat effektivisera jobbsökandet. Det finns möjligheter att få hjälp med CV och andra ansökningshandlingar, intervjuteknik antingen via personlig hjälp i direktservice eller via webbinarier. Den arbetssökande kan även få hjälp med frågeställningar av sin arbetsförmedlare, direktservice, chatt eller kundtjänst. Om det saknas fullständiga gymnasiebetyg har han/hon möjlighet att prova på att gå på Folkhögskola under tre månader och får då under tiden utvecklingsersättning. I annat fall lämnas ingen ersättning de tre första månaderna av inskrivningstiden. Den arbetssökande kan också bli matchad mot arbete, lagd i urval och gå på rekryteringsträffar. När det närmar sig tre månadersinskrivningen kallas ungdomen till informationsmöte om jobbgarantin för ungdomar som är ett arbetsmarknadspolitiskt program som erbjuds alla inskrivna ungdomar år. Programmet innebär att den arbetssökande har möjlighet till olika aktiviteter i syfte att leda arbetssökarprocessen framåt. Aktiviteterna i nuläget är: 2

29 Bilaga 2 Studiemotiverande folkhögskolekurs: Innebär att den arbetssökande under tre månader får prova på hur det är att studera på folkhögskola. Förhoppningen är att studiemotivationen ska infinna sig. Målgruppen för detta är de som inte har slutförd gymnasieutbildning. Samarbete sker främst med Glimåkra-, Furuboda-, Eslöv-, och Önnestads folkhögskolor. Praktik (egen ordnad): Den arbetssökande har möjlighet att själv ordna praktik under maximalt tre månader. Syftet kan exempelvis vara inför anställning, studier eller vägledning. Unga Jobb (projekt i samarbete med Sparbanken och Skåneidrotten): Ett samarbete som Arbetsförmedlingen i Hässleholm haft under ett par år och som innebär att en grupp ungdomar (ca stycken) först går en praktikintroduktion i två veckor och därefter får en praktikplats med hjälp av Sparbankens kontakter. Syftet är att utöka den arbetssökandes kontaktnät. Praktikintroduktionen ska hjälpa den arbetssökande att utveckla sin dådkraft och sitt självförtroende, ledarskap, vardagsekonomi m.m. Arbetsmarknadsenheten: Här får den arbetssökande en praktikintroduktion med efterföljande praktik inom kommunen. Praktikintroduktionen inleds med ett kartläggningssamtal på Arbetsmarknadsenheten och en planering görs upp. Stöd och matchning: Det är en aktivitet som pågår under tre månader som innehåller enskild coachning, gruppverksamhet och egna aktiviteter. Arbetsmarknadsutbildningar: Arbetsförmedlingen har upphandlade utbildningar riktade mot arbetsmarknaden. Det är kortare insatser som snabbt kan stärka den arbetssökande på arbetsmarknaden, maximalt under sex månader. Det finns förteckning över tillgängliga utbildningar på hemsidan. Arbetskraft Syd AB: Förstärkt arbetsträning kan vara aktuell efter en tids arbetslöshet. Det innebär att den arbetssökande får en anpassad plats ute hos en arbetsgivare med kontinuerliga uppföljningar. Stöd till start av näringsverksamhet: Möjlighet att starta upp ett företag och under sex månader ägna sig åt det. Förutsättningarna är att den arbetssökande har fyllt 20 år och har en godkänd affärsplan. 3

30 Bilaga 2 Timanställning: Många ungdomar har timanställningar i olika omfattning som det ofta är svårt att kombinera med en aktivitet. Under tiden den arbetssökande är inskriven i jobbgarantin för ungdomar utbetalas utvecklingsersättning eller aktivitetsstöd. Den arbetssökande kallas till ett enskilt planeringsmöte där man diskuterar och fastställer vilken aktivitet som är mest lämplig. Målsättningen är att tiden i jobbgarantin ska fyllas med aktiviteter i så stor omfattning som möjligt. Aktiviteterna följs upp av arbetsförmedlaren. Under tiden kan olika stöd till arbetsgivare bli aktuella när det dyker upp anställningsmöjligheter. När den arbetssökande varit inskriven i jobbgarantin i femton månader kallas denne till inskrivningsmöte i jobb- och utvecklingsgarantin. Där finns möjlighet till samma aktiviteter som i jobbgarantin och det tillkommer dessutom: Pretium vita: Fördjupad kartläggning, vägledning och coachning. Viventum: Fördjupad kartläggning. När den arbetssökande varit inskriven i jobb- och utvecklingsgarantin i ca 22 månader erbjuds inskrivning i sysselsättningsfasen. Då står placering hos arbetsgivare i fokus, men även arbetsmarknadsutbildning kan vara aktuellt. Stöd till arbetsgivare finns även här och det finns även särskilt anställningsstöd som förstärks i sysselsättningsfasen. Kommunala insatser och projekt Arbetsmarknad och kompetensutveckling Förvaltningen arbetsmarknad och kompetensutveckling ansvarar för kommunens verksamheter inom utbildning för vuxna och arbetsmarknadsåtgärder. Nedan är en beskrivning av de olika verksamheter som finns i förvaltningen. Vuxenutbildning på grundläggande nivå (Grundvux) På grundvux genomförs utbildning i allmänna ämnen som motsvarar grundskolan. På grundvux tillämpas en ny arbetsmetod, Individuellt Lärande (IL). Eleverna arbetar utifrån sina individuella förutsättningar mer flexibelt och med större ansvarstagande för sina studier. Med denna metod ges eleverna en lärmiljö i vilken de snabbare kan bli klara med sina kurser. 4

31 Bilaga 2 Särskild utbildning för vuxna (Särvux) På särvux finns utbildning för personer med begåvningshandikapp, stora inlärningssvårigheter eller har en förvärvad hjärnskada. Eleverna har möjlighet att välja mellan en mängd olika kurser från träningsskolnivå till gymnasienivå. Eleverna går ifrån sina arbetsplatser eller andra verksamheter och är på särvux två till sex timmar i veckan. Resurscenter Vux Utöver T4vux tre verksamheter - grundvux, särskild utbildning för vuxna och sfi finns även Resurscenter Vux som är en gemensam tillgång för hela förvaltningen. Resurscentret har två specialpedagoger och en elevstödjare som stödjer eleverna i studierna utifrån deras enskilda behov och förutsättningar. Flexvux Flexvux har vuxenutbildning på gymnasial nivå. Utbildningar bedrivs i form av enstaka kurser och paket av kurser över en eller flera terminer som syftar till en yrkesutbildning. Kurser som Flexvux inte har elevunderlag för att bedriva i egen regi köps in av övriga kommuner i Skåne Nordost eller av NTI-skolan, som arbetar med vuxenutbildning på distans. Flexvux erbjuder ett stort urval av kurser på gymnasial nivå. Studieformerna är både heldistans och klassundervisning. Huvuddelen av eleverna har individuella studier med närträffar. Eleverna kan få individuell hjälp av lärare under studiehjälpspass vid ett par tillfällen i veckan. Eleverna kan även kontakta sin lärare för att få stöd och hjälp med studierna. Syftet med att studera enstaka kurser på Flexvux är oftast att bli behörig till fortsatta studier på universitet, högskola eller yrkeshögskola. Innan studierna startar får eleverna hjälp av en studie- och yrkesvägledare med att göra en individuell studieplan, så att målet med studierna och vägen dit är klar. Eleverna får även hjälp med att se över studiefinansieringen. Alla kurser är webbaserade, det ger eleverna stor frihet att studera när det passar den enskilde. Vård- och omsorgsutbildning Det finns ett stort behov av undersköterskor, inte minst inom omsorgsförvaltningen i Hässleholms kommun. Efterfrågan blir allt större i hela Skåne. Flexvux har en sammanhållen vård- och omsorgsutbildning. Efter examen blir eleverna anställningsbara som undersköterskor. Utbildningen är på poäng och kan normalt läsas på 75 procent under 2 år eller på 100 procent under 1,5 år. På detta sätt anpassas studietakten efter elevernas behov, förutsättningar och önskemål. Elever som har särskilda behov har möjlighet att gå igenom utbildningen på längre tid. Elever som har praktisk erfarenhet av yrket kan validera delar av utbildningen. Kock- och köksbiträdesutbildningar (Matutbildningar) Kock- och köksbiträdesutbildningarna är inriktade mot storhushåll. Eleverna läser gymnasiala kurser. De har även två treveckors praktikblock. Elever som 5

32 Bilaga 2 har praktisk erfarenhet av yrket kan validera delar av utbildningen. Den praktiska delen av utbildningen genomförs i en av gymnasieskolornas storkök. Köksbiträdesutbildningen är avsedd för elever som inte har svenska som modersmål. Yrkesvux Sedan 2009 erbjuds yrkesutbildningar inom ramen för yrkesvux. Syftet är att yrkesutbilda personer som inte har en gymnasieutbildning, och att vidareutbilda de som behöver komplettera sin yrkesutbildning. Utbildningarnas längd varierar, men de flesta varar i ett år. Kommunerna i Skåne Nordost samverkar kring utbudet av yrkesutbildningar, och vid upphandling av dem. Lärlingsutbildning för vuxna Lärlingsutbildning för vuxna ska ge grundläggande yrkesutbildningar. Utbildningen skräddarsys efter elevens och arbetsplatsens behov. Minst 70 procent av utbildningen förläggs till en arbetsplats. Den teoretiska delen av utbildningen läses inom vuxenutbildningen på en gymnasieskola eller hos en privat utbildningsanordnare. En samverkan kring lärlingsutbildningarna sker inom Skåne Nordost genom det gemensamma projektet Lärlingsakademin. Yrkeshögskolan Syd Yrkeshögskolan Syd erbjuder yrkeshögskoleutbildningar som har en mix av teori och praktik, där kontakterna med arbetslivet står i centrum. Cirka en tredjedel av utbildningstiden förläggs till företag. Samtliga utbildningsinriktningar representerar kompetensområden där det råder en omedelbar eller förväntad efterfrågan på tekniker/ingenjörer. Under hösten 2015 har tre heltidsutbildningar och tre deltidsutbildningar startat. Offentligt skyddat arbete Sedan 2013 erbjuder Hässleholms kommun offentligt skyddat arbete (OSA). Kommunen har tagit fram platser på kommunens förvaltningar och bolag. En placering på en arbetsplats inleds med en praktik som syftar till att övergå i tolv månaders visstidsanställning. Syftet med OSA är att ge möjlighet till anställning med utvecklande inslag för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Anställningen ska på sikt kunna leda till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen avgör vem som är berättigad till en OSA-plats. Målgruppen för OSA: Arbetslösa med socialmedicinskt funktionshinder, arbetslösa som är berättigade till insatser enligt lagen (1993:387) om stöd till funktionshindrade, arbetslösa som på grund av långvarig och svår psykisk sjukdom inte tidigare har haft kontakt med arbetslivet eller varit borta ifrån det under längre tid. 6

33 Bilaga 2 Arbetsmarknadsenheten Arbetsmarknadsenheten skräddarsyr individuella lösningar och hjälper deltagare mellan år att komma vidare mot sina egna mål. Målgruppen är personer som av olika anledningar är arbetslösa och i behov av kompetenshöjande åtgärder. Arbetsförmedlingen och socialförvaltningen remitterar deltagare till Arbetsmarknadsenheten. Alla deltagare får hjälp och kunskaper i hur man söker arbete. De erbjuds även praktikplatser för att öka på språkkunskaper eller för att ge erfarenheter inför ett framtida arbete. Deltagarna har även möjlighet att ta del av jobbförberedande insatser inom lokalvård, restaurang och servering. Här får de både praktisk och teoretisk kunskap samt erfarenheter som kan attrahera en arbetsgivare och/eller motivera till studier. Efter inskrivning på Arbetsmarknadsenheten går i stort sett alla deltagare en fem veckors insats, Uppstarten, med fokus på exempelvis självkänsla, motivation och hälsa. Utifrån gruppdiskussioner, övningar, hemuppgifter och enskilda samtal skriver deltagaren sedan själv en personlig utvecklingsplan. En processledare följer deltagaren under tiden han/hon är inskriven på Arbetsmarknadsenheten och tillsammans med deltagaren lägger processledaren upp en handlingsplan, utifrån deltagarens personliga utvecklingsplan, för att nå uppsatta målsättningar. I tre avdelningar ges olika former av insatser. I avdelning arbetsmarknad står deltagaren närmare arbetet och får bland annat ökade kunskaper i hur arbetsmarknaden ser ut och de olika vägarna som finns till anställning. Deltagaren får också ökade insikter om möjligheter och krav som ställs av myndigheter och arbetsgivare. I avdelning integration är deltagare som behöver ökade kunskaper i det svenska språket. Här får deltagarna ökade kunskaper om det svenska samhället för att vara mer förberedd inför ett svenskt yrkesliv. Deltagaren får lära sig demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter, den enskildes rättigheter samt skyldigheter, samhällets organisation och praktiskt vardagsliv. Kort sagt hur är det att leva och bo i Sverige och vilka rättigheter respektive skyldigheter har jag som medborgare. Avdelning Arbetslivsinriktad rehabilitering fokuserar på kartläggning av både tidigare insatser som nulägesanalys. Genom olika individ- och/eller gruppinsatser genomförs en bedömning av förmågor och kognitiva färdigheter. Här ges deltagaren också verktyg för att öka självinsikten om den egna förmågan och verktyg för att hantera olika stress- och hälsoproblematik. Målsättningen är att hjälpa deltagare att komma till rätt instans för att få rätt typ av stöd. Det kan vara vårdinsatser eller också arbetsmarknadsinsatser av Arbetsförmedlingen eller kommunen. 7

34 Bilaga 2 Feriearbete Arbetsmarknadsenheten är även ansvarig för den årliga förmedlingen av feriearbete till cirka 100 gymnasieungdomar. Ungdomarna erbjuds feriearbete inom bland annat äldre- och handikappomsorg, barnomsorg, fritidshem, park-och trädgårdsarbete, vaktmästeri samt kulturarbete. Syftet är att ge ungdomar en introduktion in i arbetslivet som också kan underlätta framtida yrkesval. Inför år 2016 finns det goda möjligheter att erbjuda fler ungdomar feriearbete än de 100 som i år erbjudits arbete. Projekt Within Within är ett projekt som finansieras av Europeiska socialfonden. I projektet ingår sex kommuner i nordöstra Skåne, där ibland Hässleholms kommun. Varje kommun bedriver ett delprojekt inom Within med egen inriktning och eget arbetssätt. Samtliga av dessa kommuner har hög ungdomsarbetslöshet. Projekt utgår från en förstudie som genomfördes under 2014 kring gruppen ungdomar i åldern år som står långt utanför arbetsmarknaden. Majoriteten i gruppen saknar betyg från grund- eller gymnasieskolan. I genomförandeprojektet Within kommer man att utgå från förstudiens resultat och gå vidare med ett konkret arbete i och kring målgruppen ungdomar i åldern år. Med nya former av möten och arenor ska nya förutsättningar skapas som är till avgörande förändringar i livet. Ungdomarna ska via olika metoder involveras i projektets aktiviteter och motiveras att ta sig vidare till utbildning och arbete. Projekttiden är till Framtidens teknikutbildningar Framtidens teknikutbildningar är ett genomförandeprojekt som en fortsättning på Leaderprojektet Framtidens teknikutbildningar i Hässleholm. Företagen i regionen, i synnerhet teknikföretagen, har svårt att hitta arbetskraft med rätt kompetens. Tillgången på efterfrågad kompetens måste därför öka. Detta kräver ett bättre samarbete mellan utbildningsanordnare och näringsliv. Projektet ska ta fram former för information och marknadsföring av i första hand teknikyrken och teknikutbildningar. Det ska också skapa bättre matchning och bättre samarbete mellan olika berörda aktörer samt möjlighet till anpassning av utbildningar efter näringslivets behov. Projektets målgrupper är företag, elever, grundskolor, gymnasieskolor, kommunal vuxenutbildning, yrkeshögskolan, högskolor, universitet, arbetssökande, arbetsmarknadens parter och Region Skåne. Syftet är att bidra till att stärka samverkansstrukturer mellan skola och arbetsliv, näringsliv och på sikt bidra till ökad tillväxt, högre skatteintäkter, fler företagsetableringar samt minskad arbetslöshet. Hässleholm ska också stärkas som utbildningsort. Projektet 8

35 Bilaga 2 ska även bidra till att projektets arbetsformer sprids till andra kommuner i Skåne nordost. Projektmål stärka företagens konkurrenskraft och tillväxtpotential genom ökad tillgång till efterfrågad kompetens. Delmålen är att öka: - jämställdheten på könsstereotypa utbildningar, - aktiviteterna i skolan från företag med efterfrågad kompetens, - antalet individer med påbörjad teknikhögskoleutbildning, - antalet utrikesfödda i teknikutbildningar, - antalet individer i gruppen år som söker till teknikutbildningar, - antalet praktikplatser hos företag med efterfrågad kompetens, samt - i samverkan med företagen kompetenshöja lärare, SYV och elever i arbetsmarknadskunskap. Projekttiden är till Barn- och utbildningsförvaltningen Inom barn- och utbildningsförvaltningens ansvarsområde finns gymnasieutbildning på 14 nationella program och fem introduktionsprogram. Det totala antalet elever i gymnasieutbildning är c:a under innevarande läsår, varav c:a 200 elever studerar på något av introduktionsprogrammen. Varje elev har en individuell studieplan, och målsättningen är att alla elever på yrkesprogrammen ska få en yrkesexamen efter slutförd gymnasieutbildning och därmed vara anställningsbara. Under utbildningstiden genomför eleverna minst 15 veckors arbetsplatsförlagt lärande. Genom programråden och andra nätverk har skolan ett samarbete med arbetslivet. I programråden ingår företrädare för arbetslivet, skolans personal och elever på det aktuella programmet. Varje programråd har olika utseende avseende sammansättning och prioriteringar. Programrådet är ett forum som medverkar till att utveckla undervisningen, för att på bästa möjliga sätt möta arbetslivets krav och göra eleverna förberedda för det kommande yrkeslivet. Detta sker genom att programrådet hjälper skolan att planera och organisera det arbetsplatsförlagda lärandet och att ta fram nya platser. Programrådet kan också medverka vid utformningen av gymnasiearbeten, samverka om utbildningens långsiktiga utveckling, och om vilka kurser som ska erbjudas som programfördjupning. Programrådet kan medverka i det systematiska kvalitetsarbetet genom att ta fram utvärderingsprinciper för det arbetsplatsförlagda lärandet. Eleverna på de högskoleförberedande programmen ska få en examen som ger en god förberedelse för fortsatta studier på högskola- och universitet. Med utgångspunkt i examensmålen tränas eleverna i ett vetenskapligt förhållningsätt under hela gymnasietiden och skriver under det sista gymnasieåret ett gymnasiearbete, utformat utifrån de krav som ställs på ett vetenskapligt arbete. 9

36 Bilaga 2 Genom kontinuerlig uppföljning av elevernas studieresultat och ett förebyggande och stödjande arbete av lärarpersonal, skolledare och elevhälsopersonal görs olika typer av insatser för att alla elever ska få bli sitt bästa. Den samlade bilden av elevens studiesituation följs upp av mentor och kommuniceras med elev och vårdnadshavare (för omyndiga elever) en gång per termin i ett utvecklingssamtal. Varje lärare följer kontinuerligt upp elevernas studieresultat, genomför vid behov anpassningar och har också ett ansvar att ta initiativ till särskilda stödinsatser om det finns behov av detta. Insatserna görs på individ, grupp eller organisationsnivå och kan t ex innefatta stödsamtal med elevhälsopersonal, specialpedagogiska insatser eller vägledningssamtal. Barn- och utbildningsförvaltningen ansvarar för det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Detta innebär att kommunen löpande under året ska hålla sig informerad om - hur de ungdomar är sysselsatta som har fullgjort sin skolplikt men inte har fyllt 20 år, och inte har fullföljt eller genomför utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Kommunen har i uppgift att erbjuda de ungdomar som berörs lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska dokumenteras och i första hand motivera till utbildning. Åtgärderna är individanpassade, varje elev och situation är unik. Exempel på åtgärder som kan vara aktuella: Samtalskontakt Individuell vägledning och coachning Gruppvägledning (ungdomar som omfattas av KAA kan lära av varandra och ge stöd åt varandra) Studiebesök hos utbildningsanordnare, på arbetsplatser, arbetsförmedling, myndigheter etc. Aktiviteter med arbetssökandefokus Workshops beträffande potentiella vägar till arbete/sysselsättning Workshops beträffande personlig kompetens Skuggning av, enligt ungdomen själv, intressanta utbildningar (t.ex. inom grundläggande vuxenutbildning, introduktionsprogram, gymnasial vuxenutbildning eller nationellt program) Information om alternativa skolformer Det kommunala aktivitetsansvaret kommer att samordnas med och ingå som en del i det tidigare nämnda projektet Within. 10

37 Bilaga 2 Socialförvaltningen Ekonomiskt bistånd på socialförvaltningen kan anvisa klienter till Arbetsmarknadsenheten, där klienten får en praktikintroduktion och därefter praktikplats inom kommunen. För mer information om Arbetsmarknadsenhetens arbete se sidan 6 och 7 under rubriken Arbetsmarknadsenheten. Ekonomiskt bistånd samverkar med vårdcentralerna i kommunen och med vuxenpsykiatrin, omsorgsförvaltningen samt skolan och vuxenutbildningen. Ungdomar som har drogproblematik kan söka sig till följande verksamheter via socialförvaltningen - verksamhetsområde vuxen: Lyktan: Öppenvård för personer med missbruksproblematik och deras anhöriga. Novum: Lösningsfokuserad samtalsterapi för personer med sociala problem. Maria Skåne Nordost: Öppenvård för unga upp till 25 år som har problem med alkohol och/eller droger. Ingen remittering krävs. Budget- och skuldrådgivning: Ekonomisk rådgivning. Socialförvaltningens verksamhet BUS (barn- och ungdomssupporten) arbetar direkt och indirekt med målgruppen unga år. Förhållningssättet handlar om hur barn och ungdomar möts och hur vuxna agerar utifrån sin ledarroll. Hela verksamheten arbetar förebyggande för att ungdomar ska ha en bättre psykisk hälsa, vilket börjar tidigt i relationen med föräldrarna. BUS arbetar även på grupp- och samhällsnivå med utgångspunkt kring vikten av likvärdighet, delaktighet och demokrati. Det är nästan bara uteslutande föräldrar som kontaktar BUS. BUS marknadsförs via sociala medier som Facebook och Instagram. Reklam görs för speciella evenemang på skolans interna nät Schoolsoft. Personalen inom förskola, skola, socialtjänst, fritidsförvaltningen, sjukvården och personalen på kommunens servicekontor hjälper till med att marknadsföra BUS utbud. Barn- och ungdomssupporten erbjuder följande råd och stöd utan biståndsbedömt beslut: Rådgivande samtal, anhörigstöd, enskilt eller familjesamtal Erbjuds alla barn, ungdomar och föräldrar i Hässleholms kommun. Under år 2015 fram till den 1 oktober har 115 familjer fått stöd via familjesamtal på BUS. De flesta träffar BUS 3-4 gånger. 11

38 Bilaga 2 Föräldrakurser Kurserna för föräldrar är uppdelat utifrån barnets ålder. Kurserna handlar om hur föräldrar stärker barns självkänsla och lär dem att ta ansvar. En kurs vänder sig till tonårsföräldrar. I samverkan med Studiefrämjandet erbjuds föräldrakursen Älskade barn för invandrade föräldrar. Under 2015 beräknas ca 100 föräldrar ha deltagit i kurser på BUS. Föreläsningar om föräldraskapet ges ca 3 gånger per år. Vändpunkten Vändpunkten är gruppverksamhet med 15 träffar per termin. Målgruppen är barn och ungdomar med en nära anhörig som har missbruksproblem. Barnen och ungdomarna delas in i grupper utifrån ålder. För att nå dessa barn och ungdomar åker BUS varje år runt och träffar alla elever i årskurs 7 i hela kommunen. Eleverna får se en teaterföreställning om hur det är att växa upp med en förälder med missbruk. Efter teatern informerar BUS om Vändpunkten. Skilda världar Skilda världar är en gruppverksamhet som riktar sig till barn och ungdomar vars föräldrar har separerat. Gruppen träffas vid 10 tillfällen per termin. Fältsekreterare Fältsekreterarna arbetar förebyggande på grupp- och samhällsnivå. I samverkan med både privata och kommunala aktörer är de med och utför åtgärder utifrån problemsituationer som uppstår. Aktuella åtgärder kan vara att hålla i ungdomsgrupper, men även att stötta vuxna som finns runt ungdomarna. Fältsekreterarna för fram ungdomarnas talan i sakfrågor. Fältsekreterarna informerar vuxna som möter ungdomar om barnkonventionen, likvärdighet, delaktighet och demokrati. Drog- och brottsförebyggande samordnare Det är kommunens drog- och brottsförebyggande samordnare som bland annat arrangerar föreläsningsserien För föräldrar. Under hösten 2015, vid tre tillfällen, är temat kroppsideal och föreläsningen vänder sig till föräldrar och ungdomar. Varje år arrangeras totalt sex föreläsningar för föräldrar, arrangemang i samarbete med exempelvis Studiefrämjandet och med utomstående föreläsare. Fritidsförvaltningen Din Bror-metoden Din Bror- metoden har varit ett ständigt inslag i Mötesplats Ljungdalas verksamhet sedan 2011 då personalgruppen utbildades i metoden. Personal från Mötesplats Ljungdala har bedrivit grupper runtom i skolor inom både Hässleholms kommun och utanför kommungränsen. 12

39 Bilaga 2 I dagsläget drivs en grupp på Ungdomscentrum i Hässleholm. I vår dagliga verksamhet med ungdomar implementeras Din Bror-tankesättet i aktiviteter samt i bemötande gentemot besökare. Vad är en Din Bror grupp? Varför ska vi bry oss om pojkar? Får de inte redan tillräckligt med uppmärksamhet? Läggs det inte tillräckligt med resurser på pojkar? Ska vi inte lägga resurserna på flickor? Din Bror är en våldsförebyggande metod men för att förebygga behövs en djup förståelse för vad som ligger bakom våldet. Det behövs en förståelse av pojkars situation och behov. Det behövs ett pojkperspektiv Citat ur DinBror.se I en Din Bror grupp tas känslor och olika teman upp för diskussion. De teman som används är noga utvalda och anpassade efter varje specifik grupp. Genom att diskutera med vuxna och jämnåriga skapas en ökad förståelse av sig själv, andra jämnåriga och samhället. Samtalsledarens uppgift är att skapa en trygg oas där ungdomarna fritt kan uttrycka sina känslor och tankar. Kvinna till kvinna-mentorskap Mentorskap är ett sätt att inspirera, vägleda och inkludera unga kvinnor som har Sverige som sitt nya hemland. Kvinnorna behöver hitta sin nya roll i det nya landet och framförallt bygga nya nätverk av gemenskap. Gemenskap är en viktig, om inte avgörande, ingrediens i varje människan välmående. Syftet är att kvinnliga förebilder, som har en stark förankring i Hässleholms kommun såsom i ledarverksamhet, eget företag och ett starkt engagemang i kvinnofrågor, ska lyfta de drivande tjejer till än mer motivation, utveckling och integration. Genom detta ges de unga kvinnorna en plattform till fortsatt utveckling. I mötet kvinna till kvinna, utbyts erfarenhet, kunskap och livets visdom. Mentorskapet ska fungera som ett bollplank till den enskilda kvinnan i form av råd och tips. Vad är kvinna till kvinna-mentorskap? - Dialogträffar på Mötesplats Ljungdala med syfte att lära känna varandra genom olika aktiviteter såsom kortspel och samarbetsövningar. Träffar sker även utanför Mötesplats Ljungdala i form av olika studiebesök eller aktiviteter som deltagarna är med och bestämmer samt ordnar. Detta arbete är generations- och kulturöverskridande med många nya och spännande erfarenheter. 13

40 Bilaga 2 Lokala samverkansråd OPL- operativ ledningsgrupp Består av personal i ledningsnivå från Arbetsförmedlingen, socialförvaltningen, förvaltningen arbetsmarknad och kompetensutveckling (SFI och Arbetsmarknadsenheten). Syftet med OPL är att hitta strategier och metoder för att på bästa sätt använda befintliga resurser med mål att öka sysselsättning och välstånd, med inriktning på medborgare som inte är självförsörjande. Målsättningen med arbetet i OPL handlar om att effektivisera arbetet för personer med försörjningsstöd och arbetslöshet så att insatserna samordnas och respektive parts resurser används optimalt. Det handlar även om att gemensamt undanröja hinder för den enskildes behov, på operativ nivå, strukturell och ledningsnivå. Att initiera behov för förändringar som gynnar den enskilde, samt att säkerställa kvalitén i samverkan. OPL har cirka 10 möten per år varav ett är tvådagarsinternat. Dagordningen innehåller alltid punkten ungdomar. OPL arbetar dessutom i skrivande stund med att upprätta ett avtal sinsemellan varandras verksamheter. Avtalet syftar till att reglera samverkan mellan parterna och säkerställa kvalitén på samverkan runt arbetsmarknadsinsatser. Parterna har i dag en dokumenterat hög kvalité på samverkan och avtalet syftar till att säkerställa att detta fortsätter. Avtalet är tänkt att reglera information kring avtalstid, målgrupper, målsättning, verksamheter, samverkan, remittering, samråd och information. Respektive part kommer att förbinda sig att följa avtalet och att regelbundet träffas för att få kunskapsöverföring av utveckling kring det operativa arbetet, att informera om respektive organisation och arbetssätt samt för att verka för gemensam utveckling på operativ och strukturell nivå. Ärendegenomgång handläggarnivå Handläggare från Arbetsförmedlingen, socialförvaltningen och Arbetsmarknadsenheten träffas regelbundet för att diskutera gemensamma individärenden på så kallade Äggmöten. Äggmöten hålls inom områdena UGA, JOB unga, JOB äldre och integration. Integration Hässleholm Integration Hässleholm är en nystartad arbetsgrupp med följande uppdrag från OPL inom integrationsområdet (oavsett individens ålder): 1. Kartlägga befintliga och nuvarande arbetsmetoder på handläggarnivå. 2. Identifiera problem och knutar i verksamheterna samt förväntningarna som gruppen har på varandras respektive verksamheter/ ansvarsområde. 3. Ge förslag till hur verksamheterna vill arbeta framöver. Gruppen består av en medarbetare från respektive organisation som arbetar med integrationsuppdraget. 14

41 Bilaga 2 Regionala samverkansråd Arbetsmarknadsgruppen Arbetsmarknadsgruppen är en arbetsgrupp för arbetsmarknadsfrågor i Skåne Nordost. Gruppen representeras av arbetsmarknadsansvariga från Bromölla, Osby, Östra Göinge, Hörby, Kristianstad och Hässleholms kommuner. Syftet med Arbetsmarknadsgruppen är att öka samverkan mellan kommunerna för att förbättra kommunala arbetsmarknadsinsatser för medborgarna. Målsättningen är att effektivisera och utveckla arbetsmarknadsarbetet i kommunerna. Metoder för att uppfylla syfte och målsättning är bl.a. att: fokusera på målbilden i färdplan 2020, inventera och tydliggöra befintliga kommunala arbetsmarknadspolitiska insatser i Skåne Nordost, för att på så vis upptäcka möjligheter till samverkan och utvecklingsmöjligheter till nya insatser och arbetsmetoder, ta fram kommunala arbetsmarknadsstrategier tillsammans med Arbetsförmedlingen omfattande bl.a. lokala samverkansträffar, ärendegenomgångar, rutiner, kompetensbehovsanalyser, m.m, vara aktiv, strategisk part i arbetsmarknadsprojekt för att därigenom ytterligare utveckla och stärka kommunernas samverkan och effektivitet. Arbetsmarknadsgruppen träffas kontinuerligt, minst fyra gånger per år. Arbetsmarknadsrådet Arbetsmarknadsrådet består av representanter från kommuner i Nordöstra Skåne (Bromölla, Osby, Östra Göinge, Kristianstad och Hässleholm), Arbetsförmedlingen, arbetstagar- organisationer samt näringslivet. Ledamöterna sitter på eget mandat i rådet och har inte någon ersättare. Syftena för samverkan i Arbetsmarknadsrådet kan sammanfattas i tre punkter: Vidmakthålla och fördjupa kunskaperna om branscher, yrken och målgrupper. Samverka med andra politikområden för förbättrad lokal/regional anpassning speciellt med avseende på kompetensförsörjnings- och integrationsfrågor. Tydliggöra och öka förståelsen för Arbetsförmedlingens uppdrag och ge möjlighet till insyn för andra aktörer. Rådet kommer framöver att arbeta med både integrations-och ungdomsfrågor utifrån ett kompetensförsörjningsperspektiv. 15

42 Bilaga 3 Verksamhet i samverkan Hässleholm,