22. Sydasien. Introduktion. Språk i Sydasien. Anju Saxena
|
|
- Pernilla Lundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 22. Sydasien Anju Saxena Introduktion Den sydasiatiska subkontinenten dukar upp ett dignande smörgåsbord med språk som tillhör olika språkfamiljer och som uppvisar varierande typologiska särdrag. Den har också en lång tradition av flerspråkighet. Det är ingen som vet hur många språk som talas i området, men omkring 1000 språk är ett ofta angivet antal. Syftet med kapitlet är att ge en översikt över Sydasiens språk, vilka språkfamiljer de tillhör, några språkliga särdrag som karakteriserar Sydasien, samt flerspråkighet och språkkontakt i Sydasien. Vi ska börja med att beskriva vilka länder som hör till Sydasien och några av de språk som talas där. Sen ska vi koncentrera oss på ett av länderna Indien för att kunna tala om flerspråkigheten och några språkliga drag som karakteriserar det här geografiska området. Språk i Sydasien Sydasien består av sju stater. Från väster till öster och från norr till söder är dessa: Pakistan, Indien, Nepal, Bangladesh, Bhutan, Maldiverna och Sri Lanka. Några av huvudspråken i Pakistan är urdu, punjabi, sindhi och balochi. Dessutom talas en rad mindre språk (Ethnologue < räknar upp sammanlagt 69 språk som talas i Pakistan). Trots att urdu är statsspråk i Pakistan, talas det som modersmål av mindre än 8% av befolkningen (källa: Ethnologue). De nämnda urdu, punjabi och sindhi och många andra av språken i Pakistan tillhör den indoariska grenen av den indoeuropeiska språkfamiljen, medan balochi tillhör dess iranska gren. Brahui är dock ett dravidiskt språk som talas i Baluchistan. Engelska talas också i stor utsträckning. I Nepal är det indoariska språket nepalesiska (eller nepali) statsspråk, men det finns också flera andra språk, t.ex. de tibetoburmanska språken newari, bantawa och thangmi. Minoritetsgrupper i Nepal har länge kämpat för att få erkännande från regeringen för sina minoritetsspråk. I Bangladesh talar en betydande del av befolkningen bengaliska (som också kallas bengali eller bangla), ett indoariskt språk. I Bhutan är bhutanesiska (också kallat dzongha) statsspråk. Det är ett tibetoburmanskt språk. Dessutom talas många andra språk, t.ex. de tibetoburmanska språken gongduk och lepcha och det indoariska språket nepalesiska. Det officiella statsspråket på Maldiverna är det indoariska språket divehi (också kallat maldiviska). Engelska och några indiska språk talas också på Maldiverna. Två stora språk i Sri
2 Lanka är singhalesiska (ett indoariskt språk; singhaleserna utgör majoritetsgruppen i Sri Lanka) och tamil (ett dravidiskt språk). Engelska används också ofta i administration mm. Språk i Indien Linguistic Survey of India (Grierson ) identifierade 179 språk och 544 dialekter. Enligt 1951 års folkräkning fanns det 845 språk (inkl. dialekter) i Indien, därav 60 som hade talare eller fler. I folkräkningen 1961 talade 91% av befolkningen ett av femton huvudspråk och siffran steg till 95,58% i 1981 års folkräkning. Enligt Sharma (2001) hade 96,29% av Indiens befolkning 1991 ett av huvudspråken (s.k. Schedule VIII språk) som modersmål och resten, 3,71%, talade språk som inte finns nämnda som huvudspråk i den indiska konstitutionen. De språk som nämns som huvudspråk i konstitutionen (Eighth Schedule of Indian Constitution) beskrivs som officiella språk. Ursprungligen omfattades 15 språk: assamesiska, bengaliska, gujarati, hindi, kannada, kashmiri, malayalam, marathi, oriya, punjabi, sanskrit, sindhi, tamil, telugu och urdu. År 1992 tillades konkani, manipuri och nepali i Eighth Schedule med hjälp av det 71:a tillägget i konstitutionen. Engelskan har en särskild status i Indien; den får användas i officiella sammanhang. Språken som talas i Indien tillhör huvudsakligen fyra språkfamiljer: (i) indoeuropeiska språk, (ii) dravidiska språk, (iii) tibetoburmanska språk och (iv) austroasiatiska språk. Dessutom finns några andra språkfamiljer sporadiskt representerade, liksom s.k. språkliga isolat, alltså språk utan kända släktspråk. 1 Den indoeuropeiska språkfamiljen representeras huvudsakligen av de indoariska språken som utgör en egen gren av den indoeuropeiska språkfamiljen. Det är den största språkgruppen i Indien. Den näst största språkfamiljen är de dravidiska språken, som talas huvudsakligen i södra delen av Indien. Det är oklart hur och med vilka språkfamiljer (utanför Indien) som de dravidiska språken är besläktade. Ibland sägs det att de inte har någon släkt utanför Indien. Det finns dock några som vill hävda att de dravidiska språken är besläktade med de uraliska och altaiska språkfamiljerna (Asher 1994, V2, s. 1063). Numera talas de dravidiska språken huvudsakligen i den södra delen av Indien. Det mesta tyder på att de dravidiska språken talades i Indien när indoarierna kom till Indien, och att de successivt har trängts söderut av de indoariska 1 En språkfamilj som politiskt hör hemma i Indien och således i Sydasien men geografiskt snarast tillhör Sydostasien, är de andamanska språken. Dessa talas av urinvånarna på ögruppen Andamanerna. Den amerikanske lingvisten Joseph Greenberg förde ihop andamanspråken, de papuanska språken samt de utdöda tasmanska språken i vad han kallade den indo pacifiska språkfamiljen. Denna språkfamilj innehåller dock många outredda släktskapsförhållanden och klassificeringen får nog ses som ytterst preliminär, speciellt mot bakgrund av de kontroverser som rörts upp av en annan av Greenbergs föreslagna språksläktskapshypoteser, amerindspråken
3 språken, med undantag för vissa kvardröjande dravidiska språköar, som brahui i Pakistan (se föregående avsnitt). De tibetoburmanska språken är en underavdelning av den sinotibetanska språkfamiljen. De talas i det subhimalajiska området, från norra Bihar, norra Bengalen och Assam fram till nordöstra delarna av landet. Dessa språk tros vara äldre än de indoariska i Indien. De omnämns i den äldsta sanskritlitteraturen som Kiratas. Den austroasiatiska språkfamiljen representeras av mundaspråken, med språk som mundari, santhali som talas i centrala, östra och nordöstra Indien, samt av mon khmerspråken (t.ex. khasi och nikobaresiska). De socialt dominerande språken i Indien tillhör de första två av de ovan uppräknade språkfamiljerna, alltså indoariska och dravidiska språk
4 Figur 1: Språk i Indien (bild från Central Institute of Indian Languages, Mysore) Även om de flesta av de sydasiatiska länderna har sina egna språk, och statsgränser och språkgränser ofta sammanfaller, är språkgränserna inte diskreta. T.ex. bengaliska som är statsspråket i Bangladesh är också det officiella språket i den indiska delstaten Bengal. På samma sätt är nepalesiska statsspråket i Nepal, men talas också i Indien, och urdu som är statsspråk i Pakistan har även en stor grupp talare i Indien. Flerspråkighet Den indiska subkontinenten har en lång historia av språklig mångfald och flerspråkighet, som sträcker sig över mer än tre årtusenden. Indien kallas därför ofta det mest språkligt och kulturellt mångfaldiga området i världen. Man kan undra hur folk som talar ett språk kommunicerar med dem som har ett annat modersmål. Det händer ofta att talare från mer eller mindre enspråkiga samhällen ser flerspråkighet som ett kommunikationshinder. 2 Folk i flerspråkiga samhällen utvecklar sätt att kommunicera där de (åtminstone många av dem) behåller sitt modersmål samtidigt som de kommunicerar med talare av andra språk på ett annat språk. Med andra ord: De blir två eller flerspråkiga. Som exempel kan vi ta Sydasiens största och folkrikaste stat Indien. Flerspråkighet är utbrett i Indien. Det finns inte en enda indisk delstat som är enspråkig. Även om ett landskap har ett dominerande språk finns det stora grupper av befolkningen som talar andra språk. I Andhra Pradesh t.ex. är telugu det officiella språket, men det finns stora grupper i delstaten som talar kannada, urdu, marathi, oriya och andra språk. Flerspråkighet i Indien är en del av det indiska arvet. Det är en viktig del av den komplexa indiska kulturen. Det är inte något nytt fenomen. Indisk historia visar många fall på språkbyte mellan olika språk (t.ex. mellan pali och sanskrit, tamil och sanskrit och ardhmagadhi och sanskrit). Under mogulperioden fanns t.ex. folk som var kunniga både i persiska/arabiska och sanskrit. Det fanns många som förespråkade användning av olika språkstilar, både litterärt språk och vardagsspråk. Kända indiska poeter som Tulsidas och Vidyapati skrev på en vardaglig språkform (som kallas apabhramsa), trots att de kunde det litterära språket (dvs. sanskrit). Vilket språk eller språkstil som en rollfigur använde sig av i en pjäs berodde på dess roll i pjäsen. 2 Följande citat ursprungligen anfört av Phillipson (2003) illustrerar denna inställning i ett nötskal: The most serious problem for the European Union is that it has so many languages, this preventing real integration and development of the Union. The ambassador of the USA to Denmark, Mr Elton, (2003: 1; kursivering i originalet) Not 1 lyder: 1 This remark was made at an informal lunch at the University of Roskilde, Denmark. (2003: 208)
5 Flerspråkighetssituationen är stabil i Indien. En andra och även en tredje generation gujaratitalare i Bombay (där det dominerande språket är marathi) fortsätter t.ex. att tala gujarati som sitt modersmål. Den skiljer sig således mycket från det mönster som man ser i länder som USA, där många grupper ger upp sina modersmål och tar över det dominanta språket i det nya landet som sitt modersmål, alltså engelska i USA. Här är språkbyte det vanligaste och modersmålbevarandet ett undantag. I Indien är det tvärtom: Där är modersmålsbevarande det vanligaste och språkbyte ett undantag. Pattanayak (1990) beskriver den indiska flerspråkighetssituationen som en ickekonfliktfylld typ av flerspråkighet, där olika språk används i olika kontexter och för att utföra olika funktioner. Han beskriver modersmål som ett uttryck för grundidentitet och gruppsolidaritet. Folk identifierar sig med ett visst språk, en viss etnisk grupp, religion och kulturell grupp genom sitt modersmål. Modersmålet ger barnet en förankring i kulturen. För Pattanayak är respekten för mångfalden en viktig förutsättning för att flerspråkighet ska kunna bli en framgång i samhället. Samhällelig flerspråkighet är en etablerad tradition i Indien, där inte alla språk som talas i ett område används i alla kontexter och för att utföra alla funktioner. Språkanvändningen i den indiska kontexten är ofta funktionsberoende, där ett språk används i skolan och på jobbet, medan ett annat används för religiösa syften och ett tredje i hemmet. Individer i sådana samhällen kan tala alla dessa språk flytande eller kan vara sådana som talar sitt modersmål flytande medan deras språkkunskap i de andra språken är tillräcklig för att utföra en viss aktivitet i en viss social kontext. Pandit (1972) ger ett lysande exempel på samhällelig flerspråkighet i Indien. Beakta följande språkpraxis hos en affärsman från Gujarat i hans vardag. Hans modersmål är gujarati. Han är bosatt i Bombay (där marathi är det dominerande språket). För att handla grönsaker, använder han vardaglig marathi med grönsakshandlaren, sen åker han tunnelbana in till city. Eftersom många biljettförsäljare är anglo indier (och inte gujarati eller marathitalare) talar han vardaglig hindi med dem när han köper biljetten. För att utföra sina affärer kommer han i kontakt med folk som talar gujarati, kacchi och konkani. Han förstår och pratar de språken. Han har så pass hög utbildning att han läser en engelsk tidning, på kvällen tittar han på teven där han tittar på en hindifilm tillsammans med sin familj. Det antal språk som han använt under en dag har varit sex. Värt att beakta är att han endast kunde använda dem i begränsade och specifika kontexter. Han pratade kacchi i affärssamtalen, köpte grönsakerna på marathi och tågbiljetterna på hindi och han läste tidningen på engelska, men det är inte nödvändigt att han kan göra affärer på engelska, skriva ett personligt brev på marathi eller tala hindi i sociala situationer. 3 3 I den komplexa indiska språkliga verkligheten stöter man ibland på överraskande språkval. Hvenekilde (2001) berättar om hur engelska ibland väljs som hemspråk för undvikande av potentiella
6 De lingvistiska konsekvenserna av sådana kontaktsituationer är konvergens av språkliga strukturer. Det skulle inte vara korrekt att säga att han behärskar sex språk. Han hade full kompetens i sitt modersmål (gujarati) samtidigt som han hade begränsad kompetens på specifika områden i ett antal andra språk. Närhelst han saknade uttryck eller hamnade i svårigheter, utnyttjade han sin egen grammatiks resurser. Hans hindi tenderade att bli hindilexikon med underliggande gujaratigrammatik. Hans marathi och kacchi visade också gujaratidrag, dvs. han kunde en grammatik, men använde ett antal språk i specifika situationer; dessa utgör vardagsvarieteter, som inte alltid ses med blida ögon av skollärare, men som används av de flesta tvåspråkiga talare. Sådana omständigheter gynnar kontaktbetingade språkförändringar. Språkkontakt När två språk kommer i kontakt med varandra resulterar det ibland i språkförändring. Att ett språk lånar ett ord från ett annat är ju väldigt vanligt, t.ex., tjej (romani), ciabatta (italienska, det betyder toffel, men refererar också till ett sorts bröd), kolbász (ungerska, det betyder korv på ungerska) i dagens svenska. Vanligast, eller åtminstone mest iögonenfallande, är ju den situation som just skisserades, nämligen att språk lånar lexikaliska enheter från andra språk. Men om kontakten har varit intensiv och långvarig kan ett av de inblandade språken bli mycket påverkat. Man ser i sådana situationer kontaktbetingade språkförändringar på alla nivåer, dvs. på ljudnivå, på ordnivå och på satsnivå. Den s.k. areallingvistiken undersöker situationer som uppstår när en grupp språk varit i kontakt under en längre period och uppvisar gemensamma strukturella drag som inte kan förklaras med släktskap. Man talar då om Sprachbund eller språkförbund (eller språkarea). Ett språkförbund är ett geografiskt område med en grupp av tre eller flera språk som delar vissa strukturella drag till följd av språkkontakt snarare än till följd av en tillfällighet eller arv från ett gemensamt urspråk. (Thomason 2001; min översättning). Två välkända exempel på Sprachbund är Balkan (först beskrivet av Sandfeld 1930) och Sydasien (ibland också refererat som Indien i litteraturen). Vad beträffar Sydasien var Emeneau (1957, 1980) den förste som övertygande konstaterade att den månghundraåriga kontaktsituationen har påverkat språken i området så pass mycket att språk som talas i Indien är mer lika varandra än språk som de är besläktade familjekonflikter i en miljö där tre språkfamiljer (indoariska, tibetoburmanska och austroasiatiska) och kulturer där kulturtillhörighet räknas på mödernet (matrilinjärt) eller på fädernet (patrilinjärt) möts (undersökningen gällde universitetslärare i delstatshuvudstaden Shillong i den nordöstliga indiska delstaten Meghalaya). Här är äktenskap över de etniska gränserna vanliga, men om en kvinna från en matrilinjär kultur gifter sig med en man från en patrilinjär kultur, anser båda familjerna att barnen kulturellt tillhör dem, och det inkluderar även språkval. I det läget kan ett neutralt språk (med hög prestige!) som engelska bli utvägen ur en besvärlig situation
7 med (t.ex. indoariska med de övriga indoeuropeiska språken). Masica (1976) lade fram nya bevis för att stödja Emeneaus hypotes. OV mönstret i sydasiatiska språk har föreslagits som ett områdesspecifikt drag på den indiska subkontinenten (Masica 1976). Indoariska språk, liksom andra språkfamiljer i området, karaktäriseras av OVordföljd samt vänsterförgrenande syntax ( left branching pattern, d.v.s. syntaktiskt underordnade led kommer före sina överordnade led; vänsterförgrenande är en bild motiverad av vår normala skrivriktning) (Dryer 1992) medan andra indoeuropeiska språk som engelska och svenska uppvisar VO ordföljd och högerförgrenande syntax ( right branching pattern ). Matisoff (1990) grupperar de tibetoburmanska språken i en indo sfär och en sino sfär, pga. de regionala influenser de utsatts för. Språken inom sino sfären talas i den region där kinesiska dominerar och språken inom indosfären talas där indiska språk dominerar. Tibetoburmanska språk inom indo sfären uppvisar typiskt retroflexa klusiler, postsententiala relativsatser och en långtgående grammatikalisering av verbet säga. Typiska drag inom sino sfären är utvecklingen av toner, enstavighet och isolerande struktur. 4 Ett urval av språkliga särdrag I det här avsnittet diskuterar vi ett antal språkliga särdrag som har föreslagits karakterisera Sydasien som ett språkförbund. Det är dock viktigt att påpeka att vi här redovisar ett urval av de språkliga särdrag som har diskuterats i litteraturen. Ljudsystem Retroflexljud De flesta språken i Sydasien (oavsett språkfamilj) uppvisar i sina fonemsystem en kontrast mellan dentala och retroflexa (även kallade supradentala, postalveolara eller cerebrala) konsonanter. Denna kontrast gäller normalt åtminstone klusiler (inklusive nasala klusiler), men kan också omfatta frikativor och tremulanter. Indoariska språk, dravidiska språk, mundaspråk och även burushaski, ett språkisolat, bildar ett geografiskt område där de flesta språken uppvisar retroflexljud (sora, ett austroasiatiskt språk i samma område, har dock inte retroflexljud). Även de äldsta sanskrittexterna uppvisar att retroflexljudet fanns med. Retroflexljudet är inte så vanligt i språk (om än inte helt okänt i andra indoeuropeiska språk) och kan inte 4 Nära kontakt mellan olika språkfamiljer och också mellan språk som tillhör olika grenar av en språkfamilj (t.ex. inom den tibetoburmanska språkfamiljen) har resulterat i omfattande lån av lexikaliska och grammatiska drag. Det skapar förstås många praktiska problem när det gäller att klassificera språk genetiskt (den genetiska klassificeringen av newari är fortfarande under debatt)
8 rekonstrueras för urindoeuropeiska. I sanskrit var dock förekomsten av retroflexljud ett resultat av i vilken kontext ett ljud förekom, alltså resultatet av assimilation, och i andra fall kan sanskrits retroflexljud förklaras historiskt som reflexer av vissa indoeuropeiska konsonanter och konsonantkluster. Men i medelindoariska, som ju kan antas ha utvecklat sig ur sanskrit (eller åtminstone ur en mycket närbesläktad språkform) finns flera sådana fonem än i den äldsta indoariskan. Morfologi Komplex verbkonstruktion Den komplexa verbkonstruktionen består av två verb (V1 och V2), där huvudverbet (V1 i verbfinala språk) följs av ett annat verb som fungerar här mer som ett grammatiskt led (och inte som ett lexikaliskt verb). Det är V2 som bär morfologiska finithetsmarkörer. Kärnbetydelsen i en komplex verbkonstruktion kan i samma språk ofta också uttryckas med ett enkelt verb. 5 Exempel: kinnauri (ett tibetoburmanskt språk): enkelt verb rik h a s še ky björn ERG skicka N.PST Björnen skickade X kinnauri: komplex verbkonstruktion rakses u sasa še ky demon ACC döda/nf SKICKA N.PST (De) dödade demonen Eko ord Eko ord består av två enheter där det första ordet är det riktiga ordet (lexemet) och det andra är en tom form som rimmar med det första ledet och det hela fungerar som en slags sammansättning. Betydelsen av eko ordet är och dylikt. Något snarlikt fast med omvänd ordningsföljd mellan riktigt ord och eko ord jämfört med den sydasiatiska konstruktionen kan vi iaktta i uttryck som svenska snicksnack och 5 Förkortningarna i dessa och följande exempel står för: ACC: ackusativ; DAT: dativ; DET: determinerare; DISC.PRTL: diskurspartikel; ERG: ergativ; FEM: femininum; FUT: futurum; LOC: lokativ; MASC: maskulinum; NF: icke finit; N.PST: berättande preteritum; PERF: perfektiv; PL: plural; POSS: possessiv; PST: preteritum; SG: singular; 3: 3:e person
9 krimskrams eller engelska razzledazzle. 6 Sydasiatiska språk uppvisar dock ett mer utvecklat eko ordssystem. För det första återfinns det i alla språkfamiljerna, för det andra omfattar det normalt alla (lexikaliska) ordklasser och för det tredje är konstruktionen helt produktiv i sydasiatiska språk (särskilt i talspråk). Exempel: hindi (ett indoariskt språk) aa aa te och dyl g ar ar hus och dyl tiir viir pil och dyl tamil (ett dravidiskt språk) puli gili tiger och dyl Detaljerna i den sydasiatiska eko ordskonstruktionen varierar i de olika språken. Gemensamt är dock konstruktionens semantik ( och dylikt ) och den allmänna principen att en bestämd del av det lexikaliska ordets början ersätts med ett fast element (i ovanstående exempel ersättningsstavelsen gi i tamil och ersättningskonsonanten v i hindi). Syntax OV ordföljd De flesta språken i regionen (med undantag av kashmiri och khasi) har SOV (subjektobjekt verb) som grundläggande ordföljd. Exempel: hindi (ett indoariskt språk) raam k aanaa k aayegaa namn mat Ram kommer att äta mat äta/fut/sg/3/masc telugu (ett dravidiskt språk) 6 Dessa konstruktioner ska inte sammanblandas med närmast ljudsymboliska bildningar som engelska zigzag, riffraff, etc., där inte något av leden har en självständig betydelse, och som återfinns i många språk. I (främst amerikansk) engelska finns dock en relativt produktiv eko ordskonstruktion lånad från jiddisch. Den liknar den sydasiatiska konstruktionen såtillvida att man upprepar ett lexikaliskt ord men byter ut första konsonanten mot shm, men funktionen är här to negate or deride the meaning of a word (Rosten 1971: 323, s.v. sh ; shm )
10 kamal puulu koostunnadi namn blommor plocka Kamal plockar blommor kinnauri (ett tibetoburmanskt språk) radza s pyuk=ts r u t ky kung ERG träbit ACC tog.ut N.PST Kungen tog ut träbiten santhali (ett austroasiatiskt språk) uni h ko olkedea DET man binda De band mannen Konverbkonstruktionen Konverbkonstruktionen kallas också i litteraturen konjunktivt particip eller gerundium. Indiska språk använder den här konstruktionen flitigt. Konstruktionen består av en eller flera konverbsatser ( converb segment ; Johanson 1995) som följs av en bassats ( base segment ; Johanson 1995). 6 Endast den sistnämnda bär finit verbmorfologi (t.ex. tempus, aspekt, modus och eventuellt personmarkering). 7 Syntaktiskt är konverbsatserna beroende av bassatsen, men semantiskt har båda satserna samma status. Exempel: Kinnauri (ett tibetoburmanskt språk) d raža b b (s)he king come/nf pu lanlan prayer make/nf h d ma s lanlan that fish make/nf na -o-nu ma -o tata du-gy m plate-pl-poss middle-loc keep/perf BE-N.PST DISC.PRTL 7 I detta avseende liknar konverbkonstruktionen den tidigare nämnda komplexa verbkonstruktionen, och det är inte orimligt att anta att komplexa verb kan ha uppkommit ur konverbkonstruktioner genom grammatikalisering
11 That king came, (he) prayed, (he) prepared the fish, (and he) put (it) on the plate. Den här konstruktionen har flera semantiska funktioner, så att de i översättning till svenska motsvarar t ex satskedjor (som i exemplen ovan), eller olika slags underordnade satser (kausala, temporala, adverbiella, etc.). Dativsubjekt Språk i Sydasien gör en skillnad mellan subjekt som är agenter eller har kontroll och subjekt som är icke agenter eller saknar kontroll. Det senare uppträder typiskt vid upplevelse eller perceptionsverb, men även sådana verb som t.ex. (svenska) halka, falla, etc. Medan agentiva subjekt har normal subjektsmarkering i sydasiatiska språk (nominativ, eller absolutiv/ergativ, beroende på språktyp), så får icke agentiva subjekt en oblik markering (dativ i de flesta indiska språk, men i vissa situationer i vissa språk får det en genitiv eller instrumental kasusmarkering). Exempel: hindi (ett indoariskt språk): ergativsubjekt ne o namn ERG bröd äta/pst/sg/3/fem Mohan åt bröd hindi: dativsubjekt ko b h uuk lagi namn DAT hunger beröra/pst/sg/3/fem Mohan blev hungrig Trots att dativsubjekt får en annan markering än den som vanligtvis förekommer på ett prototypiskt subjekt, uppvisar det vissa syntaktiska och semantiska egenskaper som tyder på att det fungerar som subjekt, snarare än som något annat verbargument, t.ex. att det står i subjektsposition, att det beter sig som subjekt vid vissa sorters anaforisk referens, etc. Social struktur och språkliga drag I alla språkfamiljer i Sydasien finner vi ett ordbildningsmönster där morfologiska femininbildningar normalt är matrimoniella. I benämningar på yrke, kasttillhörighet, etc., anger normalt den manliga beteckningen yrkesutövaren ( den man som utövar yrke X ), medan motsvarande kvinnliga beteckning inte betyder den kvinna som
12 utövar yrke X, utan istället ska tolkas: den kvinna som står i någon konventionell relation (typiskt som hustru, men möjligen också som moder, dotter eller annan traditionellt kvinnlig roll) till den man som utövar yrke X. Till exempel 8 Exempel: sanskrit (ett indoariskt språk) kumbhakaara han som gör (kaara ) krukor (kumbha ) kumbhakaarii krukmakares fru (femininsuffix ii) kśatriya härskare krigare kśatriyaa kśatriyas fru (femininsuffix aa) hindi (ett indoariskt språk) ok r läkare ok raanii läkares fru (femininsuffix aanii) pandi pandi aanii präst prästs fru gondi (ett dravidiskt språk) kummaal krukmakare kummee krukmakares fru gaikii boskapsskötare gaikee kvinnlig boskapsskötare Kinnauri (ett tibetoburmanskt språk) s d präst s d nik prästs fru Är Sydasien en språklig area? Än så länge har vi tittat på exempel som visar hur sydasiatiska språk liknar varandra trots att de tillhör olika språkfamiljer, vilket brukar anföras som ett tecken på att vi har att göra med ett språkförbund, d.v.s. ett geografiskt område som man kan avgränsa från omgivande områden p.g.a. dess språkliga egenskaper. Men kan vi entydigt säga att Sydasien utgör ett språkförbund? Frågan är tyvärr mycket komplicerad. Det finns 8 Detta säger förstås något om mäns och kvinnors status i det traditionella indiska samhället. Kvinnors identitet definierades i relation till mannen. Detta håller dock på att förändras
13 språkliga egenskaper som många språk i det här området delar med varandra, men det finns också språkliga drag som språk i delar av Sydasien delar med språk som talas utanför Sydasien. Klassmarkörer är ett sådant drag, som återfinns i indoariska språk i östra delen av Indien (t.ex. bengaliska och assamesiska) och i några dravidiska språk och mundaspråk i samma område (t.ex. de dravidiska språken ku ux och malto, samt mundaspråken santali och korwa). Klassmarkörer är dock annars typiska för språk som talas längre österut, i Sydostasien och Ostasien, där de förekommer i språk som tillhör flera språkfamiljer. Därför bör vi snarare betrakta detta område i östra Indien som den västligaste randen av Sydostasien ifråga om användningen av klassmarkörer. En komplikation och utmaning i detta sammanhang är att vi har för lite information om Sydasiens språk, och den information vi har uppvisar mycket ojämn täckning vad gäller olika språk (i vissa fall saknas beskrivningar helt). Mot bakgrund av detta men också därför att många av språken som talas i Sydasien är både små och hotade, är det ytterst viktigt att vi på alla sätt dokumenterar dessa språk och de kulturer som de är en del av och uttryck för. Litteratur Cardona, George och Dhanesh Jain (red.) The Indo Aryan languages. London: Routledge. van Driem, George Languages of the Himalayas. Vols Leiden: Brill. Dryer, Matthew S The Greenbergian word order correlations. Language 67 (3): Emeneau, M. B India as a linguistic area. Language 32 (3) 16 Emeneau, M. B. 1980a. India and linguistic areas. I: Anwar S. Dil (red.), Language and linguistic area: essays by Murray B. Emeneau, Stanford, CA: Stanford University Press. Emeneau, M. B. 1980b. Linguistic area: Introduction and continuation. I: Anwar S. Dil (red.), Language and linguistic area: essays by Murray B. Emeneau, Stanford, CA: Stanford University Press. Grierson, G.A Linguistic survey of India, vol Calcutta Gumperz, J. J. och R. Wilson Convergence and creolization. A case from the Indo Aryan/Dravidian border in India. I: D. Hymes (red.), Pidginization and creolization of languages, Cambridge: Cambridge University Press. Hvenekilde, Anne Kinship systems and language choice among academics in Shillong, Northeast India. International Journal of Applied Linguistics 11 (2): Krishnamurti, Bhadiraju The Dravidian languages. Cambridge: Cambridge University Press. Kuiper, F.B.J The genesis of a linguistic area. Indo Iranian journal 10 (2/3): (omtryckt i: Southworth, F.C. and M.L. Apte (red.), Contact and convergence in South Asian languages. A special issue of International Journal of Dravidian Linguistics 3.1) Masica, Colin P Defining a linguistic area: South Asia. Chicago: University of Chicago Press. Masica, Colin P The Indo Aryan languages. Cambridge: Cambridge University Press. Matisoff, James A On megalocomparison. Language 66: Pandit, Prabodh B India as a sociolinguistic area. Poona: University of Poona. Pattanayak, D. P Introduction. I: D.P. Pattanayak (red.) Multilingualism in India, pp. v xii. Clevedon: Multilingual Matters Ltd
14 Phillipson, R English only Europe? Challenging language policy. London: Routledge. Rosten, Leo The joys of Yiddish. Harmondsworth: Penguin. Sandfeld, K Linguistique balcanique: problèmes et résultats. Paris: Champion. Saxena, Anju On syntactic convergence: The case of the verb say in Tibeto Burman. I: Shelley Axmaker, Annie Jaisser and Helen Singmaster (red.), Proceedings of the Fourteenth Annual Meeting of the Berkeley Linguistics Society, California: University of California, Berkeley. Saxena, Anju Unidirectional grammaticalization: Diachronic and cross linguistic evidence. Sprachtypologie und Universalienforschung (STUF), Sharma, J.C. Multilingualism in India. Language in India. Steever, Sanford B The serial verb formation in the Dravidian languages. Delhi: Motilal Banarsidass. Steever, Sanford (red.) The Dravidian languages. New York: Routledge. Subbarao, K.V. och Harbir Arora On extreme convergence: The case of Dakkhini Hindi Urdu. I: Aditi Mukerjee (red.), Language Change and Language Contact. Hyderabad: Osmania University. Thomason, Sarah Language contact. Edinburgh: Edinburgh University Press. Thurgood, Graham och Randy J. LaPolla (red.) The Sino Tibetan languages. Richmond: Curzon Press
FLERSPRÅKIGHET OCH SPRÅKKONTAKT I SYDASIEN Anju Saxena Uppsala universitet
FLERSPRÅKIGHET OCH SPRÅKKONTAKT I SYDASIEN Anju Saxena Uppsala universitet 1. Introduktion Den sydasiatiska subkontinenten dukar upp ett dignande smörgåsbord med språk som tillhör fyra olika språkfamiljer
Språkkontakt och flerspråkighet/språkförändring
Språkkontakt och flerspråkighet/språkförändring Dagens teman: Tillfällig kontra intensiv språkkontakt Lånbarhetsskalan ( Borrowability scale ) Språkförbund ( Linguistic area ) Balkan-språkförbundet Diskussion:
Ämnet Indologi vid Stockholms Universitet
Ämnet Indologi vid Stockholms Universitet Kort presentation av ämnet och avdelningen. Ämnet indologi Ämnet indologi skulle i sin vidaste bemärkelse kunna sägas omfatta samtliga vetenskapliga discipliner
Tidskrift om Indien, Sri Lanka, Pakistan, Bangladesh, Afghanistan, Nepal, Bhutan och Maldiverna
Nr 3 2005 årgång 29 65 kr www.sydasien.se Tidskrift om Indien, Sri Lanka, Pakistan, Bangladesh, Afghanistan, Nepal, Bhutan och Maldiverna Yoga für alle från andlig resa till motionspass Goda ambitioner
SPRÅKKONTAKT OCH F2: SPRÅKKONTAKTBASERAD FLERSPRÅKIGHET/ SPRÅKFÖRÄNDRING VT2014 SPRÅKFÖRÄNDRING - MEKANISMER
SPRÅKKONTAKT OCH FLERSPRÅKIGHET/ SPRÅKFÖRÄNDRING VT2014 F2: SPRÅKKONTAKTBASERAD SPRÅKFÖRÄNDRING - MEKANISMER Josefin Lindgren josefin.lindgren@lingfil.uu.se 9/4 2014 GENERELL PROBLEMATIK Hur kan vi följa
Datorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade
Språktypologi och språksläktskap
Språktypologi och språksläktskap Andersson 2e december 2010 Andersson () Språktypologi och språksläktskap 2e december 2010 1 / 11 Språkklassifikation Genetisk klassifikation Hur är språk släkt med varandra?
Språkutveckling och flerspråkighet några exempel från aktuell forskning. Gisela Håkansson Lunds universitet/høgskolen i Øs7old
Språkutveckling och flerspråkighet några exempel från aktuell forskning Gisela Håkansson Lunds universitet/høgskolen i Øs7old HUR LÄR MAN SIG SPRÅK? Vad ska man lära sig när man lär sig ett språk?? Man
Den 21. life for the individual. i världen och för individen. Elevernas
Fira Internationella modersmålsdagen Den 21 februari 2013! ฉลองว นภาษาแม นานาชาต ๒๑ก มภาพ นธ ๒๕๕๖ Celebrate International Mother Language Day, 21 February 2013 Utbildningsenheten för Flerspråkighet Svenska/Thailändska
FLERSPRÅKIGHET/ SPRÅKFÖRÄNDRING VT2014. Josefin Lindgren 2/4 2014
SPRÅKKONTAKT OCH FLERSPRÅKIGHET/ SPRÅKFÖRÄNDRING VT2014 F2: FLERSPRÅKIGHET HOS NATIONER OCH INDIVIDER 1 Josefin Lindgren josefin.lindgren@lingfil.uu.se 2/4 2014 FOKUS IDAG: FLERSPRÅKIGHET HOS NATIONER
Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat
Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på
Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan
Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Karlstad 23 september Susanne Benckert Sida 1 En globaliserad värld Sverige / världen idag 5000-6000 språk fördelat på ca 200 stater 2000 språk i Asien
Spra kkontakt & Flerspra kighet / Spra kfo ra ndring
Spra kkontakt & Flerspra kighet / Spra kfo ra ndring Datum, tid, sal Ämne Läsning (uppgift) Lärare Mål 31/3 10-12 F1. Kursen Kap. 1-2 Therese Mål 1 (&4) 7/0015 Språkkontakt en inledning *Thomason. S. 2013.
Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan
Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan Tore Otterup Institutionen för svenska språket Institutet för svenska som andraspråk Göteborgs universitet Innehåll Flerspråkighet allmänt om flerspråkighet
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny
Språkområden. Föreläsning 5
Språkområden Föreläsning 5 Sprachbund - language area språkområde: ett språkområde är ett geografiskt område där en grupp av tre eller flera språk delar några strukturella drag som resultat av kontakt
b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.
MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti
Facit för diagnostiska provet i grammatik
Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954
Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT07. 1. Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007)
Föreläsningens upplägg Språket, individen och samhället HT07 Döva och språk Skriftsystem och läsning 1. Döva och språk 2. Skriftsystem och läsning Stina Ericsson Internationell manifestation för teckenspråket
Ordförråd och Ordbildning
Ordförråd och Ordbildning Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Språkstruktur! Fonologi - fonemens kombinationer till morfem! fonem - minsta betydelseskiljande
Moderna språk som modersmål
Education Tatjana Bansemer Moderna språk som modersmål Essay Modersmålsutbildning Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Hösten 2010 Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Inledning För många
Datorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade
Grammatik skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning
Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid
Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning
Flerspråkighet i förskolan
Flerspråkighet i förskolan Både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska - Språk och kommunikation, Äldre Syfte Varför? Vår förskola är belägen i Palma de Mallorca
Ordföljd. Påstående. Fråga med frågeord (verbet på plats 2) Ja- / nejfråga (verbet först) Uppmaning = imperativ (verbet först)
Tisdag 21 mars Ordföljd - Påstående = information - Fråga: fråga med frågeord och ja-/nejfråga - Uppmaning = imperativ Påstående Anna och Daniel åker tåg. Fråga med frågeord (verbet på plats 2) När åker
Hotade språk och språkdöd
Hotade språk och språkdöd Hotade språk: It is estimated that, if nothing is done, half of 6000 plus languages spoken today will disappear by the end of this century. With the disappearance of unwritten
Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.
Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska
Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.
Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas
Betygskriterier. CT120U, Svenska som andraspråk för gymnasielärare, 90 hp. Ingår i Lärarlyftet II.
Betygskriterier CT120U, Svenska som andraspråk för gymnasielärare, 90 hp. Ingår i Lärarlyftet II. Gäller fr.o.m. ht 2016. Delkurs 1: Flerspråkighet individ och samhälle, 7,5 hp Fastställda av institutionsstyrelsen
Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar
Metaspråklig förmåga Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa Astrid Frylmark Utveckling av språkets olika delar och något lite om svårigheter DEFINITION Språk är ett komplext och dynamiskt
Centralt innehåll: Andra typer av språk och kommunikation, till exempel kroppsspråk, teckenspråk och konstgjorda språk E C A
PN G032 Betygsmatriser för Människans språk av Hanna Nordlander, 2011 Kroppsspråk, teckenspråk, konstruerade språk... Andra typer av språk och kommunikation, till exempel kroppsspråk, teckenspråk och konstgjorda
Therese Lindström Tiedemann
Therese Lindström Tiedemann therese.lindstrom_tiedemann@lingfil.uu.se Language contact is about the way we live with the expectation that even our dreams should be monolingual, about how we bypass these
Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009
Instruktioner: Du har 15 minuter på dig per prov. Varje fråga har enbart ett rätt svar. För godkänt krävs minst 6 rätta svar/prov. Facit finns i slutet av dokumentet. Miniprov för Dag 1, 1 september 2009:
Koreanska (SOV) kiho-ka saca-l l cha-ass-ta Keeho-NOM lejon-ack sparka-pret-ind Keeho sparkade lejonet/ett lejon.
UL UNIVERITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. VT2003 RÅKTYOLOGI Vad är (språk)typologi? o Inom typologin är man intresserad av att jämföra den språkliga (strukturella) variationen hos
specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet
www.sprakenshus.se https://larportalen.skolverket.se/#/modul/4- specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer
Minoritetsspråken i Sverige
Minoritetsspråken i Sverige Vad är ett minoritetsspråk? Ett språk som talas av en minoritetsgrupp i ett land. Minoritetsspråk omfattar då både teckenspråk och alla svenska invandrarspråk. Visste du att
Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga
Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Chris Silverström De finlandssvenska eleverna deltog i utvärderingen av A-engelska, B-franska, B-tyska och B-ryska i årskurs 9. Utvärderingen visar
ORDKLASSERNA I. Ett sätt att sortera våra ord
ORDKLASSERNA I Ett sätt att sortera våra ord Vilka ordklasser finns det? Hur många kan ni komma på? 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Hur sorterar man orden? Morfologiskt Syntaktiskt Semantiskt SUBSTANTIV
Grammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten
Några skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning
Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer
www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning
Grammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem
INTERKULTURELL KOMMUNIKATION PROBLEM MÖJLIGHETER I INDIEN
INTERKULTURELL KOMMUNIKATION PROBLEM MÖJLIGHETER I INDIEN GH 2009-09-16 1 Problemet för interkulturell kommunikation är kommunikationen mellan människor som på grund av olika kulturella vanor har en annan
CSL-dagen 2012. Susanne Duek
CSL-dagen 2012 Susanne Duek Doktorand i Pedagogiskt arbete med inriktning mot barns och ungas literacy/adjunkt i Svenska som andraspråk, KARLSTADS UNIVERSITET (Några) Språkliga utmaningar för elever med
MEÄNKIELI SVERIGES NATIONELLA MINORITETSSPRÅK OCH SVENSKT TECKENSPRÅK
MEÄNKIELI 1 Vägmärken i Tornedalen skrivs på både svenska och på meänkieli. Meänkieli är ett av Sveriges nationella minoritetsspråk. Namnet är en sammansättning av två ord som betyder vårt språk. Innan
ENGELSKA ÅRSKURS 3 ÅRSKURS 4
ENGELSKA ÅRSKURS 3 - utveckla ett intresse för engelska språket. - lära sig att uppfatta, förstå och våga tala engelska och agera enligt individuell förmåga. - göra sig förstådda i för dem nära och vardagliga
Lingvistik. introduktion. Dolores Meden. Dolores Meden 2009-12-11 1
Lingvistik introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2009-12-11 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 Vad är språk? 3. Världens språk 4. Skriften 5. Hur studerar man språk? Dolores Meden 2009-12-11 2 1.
Institutionen för individ och samhälle Kurskod ENG221. Engelska online III (31-60): Språkvetenskap och amerikansk litteratur, 15 högskolepoäng
KURSPLAN Institutionen för individ och samhälle Kurskod ENG221 Engelska online III (31-60): Språkvetenskap och amerikansk litteratur, 15 högskolepoäng English Online III: Linguistics and American Literature,
Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007
Övningsfrågor för Dag 1, 3 september 2007: Lingvistik och grammatik, världens språk, språktyper och skriftsystem 1. Vad är skillnaden mellan infallsvinklarna deskriptiv och preskriptiv lingvistik? Vilken
Lektion 4. Vägbeskrivning Norr, söder, öster, väster Verb: 4 verbgrupper Reflexiva pronomen i objekt Possessiva pronomen
Lektion 4 Vägbeskrivning Norr, söder, öster, väster Verb: 4 verbgrupper Reflexiva pronomen i objekt Possessiva pronomen Elev-fråga från förra lektionen: Adjektiv I have a question about the adjektiv when
minoritetspolitiska arbete
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Stina Nordström 2019-06-10 KS 2019/0685 Kommunfullmäktige Riktlinjer för Kalmar kommuns minoritetspolitiska arbete 2019-2022 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13
Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13 Skriftlig språkfärdighet, 7,5 hp Delkurs inom Italienska I, 30 hp. Består av: I. Italiensk grammatik med inlämningsuppgifter, 6 hp, och II. Skriftlig produktion,
Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål
Humanistiska och teologiska fakulteterna LLYU70, Svenska som andraspråk för lärare i svenska för invandrare, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language for Teachers of Newly Arrived Immigrants, 30 credits
Språkrevitalisering och ortografi
*!"#$%&'(#)"*+,-*'(#)"&."/+0+1$2*3450$1-.&.#*+,-*6&37/$/17#*%4#*($&.'73$'"7* 8#5.(0+1*9:*375*;
Kvällens litteratur. Tvåspråkighet VT07. Lite inledande saker. Kvällens upplägg. 1. Ettspråksmodellen
Kvällens litteratur Tvåspråkighet VT07 Språkutveckling hos flerspråkiga barn Stina Ericsson Virginia Volterra & Traute Taeschner. 1978. The acquisition and development of language by bilingual children.
Grammatisk teori III Praktisk analys
Grammatisk teori III Praktisk analys 1. Satser Till skillnad från fraser har satser inga givna strukturella huvuden. Olika teorier gör olika antaganden om vad som utgör satsens huvud. Den lösning som förespråkas
fem olika sätt fem olika grupper obestämd form bestämd form Den bestämda formen
Substantiv plural Man bildar (=gör) plural i svenskan på fem olika sätt. Man delar in substantiven i fem olika grupper. har precis som singular en obestämd form och en bestämd form. Den bestämda formen
Språkhistoria. - Det svenska språkets utveckling
Språkhistoria - Det svenska språkets utveckling Svenskan förändras hela tiden. Du och jag pratar heller inte svenska på samma sätt. Här är exempel på hur svenskan har låtit under 1900-talet. (Tänk dig
Världens språk. Lingvistik och grammatik Världens språk Språkstrukturer och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 1
Världens språk Lingvistik och grammatik Världens språk Språkstrukturer och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 1 Världens språk Världens sex största språk Kinesiska Engelska Spanska Arabiska
Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK
Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X
Alla bokstäver bildligt och uttalsmässigt Förstå alla ord vid bokstävernas berättelser
en för Förskoleklassen Alla bokstäver bildligt och uttalsmässigt Förstå alla ord vid bokstävernas berättelser Skriva från höger till vänster Skriva alla bokstäver åtskilda Skriva sitt namn utantill Namn
Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region
Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom
Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk
Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar
Språk. Språkets natur. Kreativt
Språk Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet Inst. för IT/MDI Språkets natur Språk bygger inte på associationer Språk är organiserat i strukturer Språk är inte så olika: Ord och satser för att uttrycka
Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner
Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet
Svenska som andraspråk
Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny kunskap, klara vidare
2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.
Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,
Neurolingvistik - Grammatik
Neurolingvistik - Grammatik Innehåll Grammatik-störningar vid afasi: syndrom, agrammatism och paragrammatism Verbets roll Morfologi - forskning och resultat från olika språk 3 teorier om agrammatism -
Grammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).
Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum?
Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum? Maia Andréasson, Susanna Karlsson, Erik Magnusson och Sofia Tingsell Att de finita formerna av verbet ha, dvs. har och hade, kan utelämnas när
Välkommen att träna skriva!
Välkommen att träna skriva! B-kurs I det här häftet ska du träna på olika skrivövningar. De hjälper dig att bli bättre på att skriva. Om du är på C- eller D-kurs kan du repetera. Du behöver träna på både
ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET
ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan
Terminsplanering i Engelska årskurs 7 Ärentunaskolan
På arbetar vi tematiskt med läromedlet Wings. I årskurs 7 arbetar vi med arbetsområdena musik, kläder, mat, i hemmet, i staden samt att leva i Storbritannien. Dessa arbetsområden berör allas vardag och
Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.
Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen
Orientalistikprogrammet fr.o.m. ht-13
Orientalistikprogrammet fr.o.m. ht-13 Här kan man läsa om Orientalistikprogrammet (OP) och utbildningen i detalj. Detta kandidatprogram omfattar 180 högskolepoäng och innebär tre års heltidsstudier. Du
Det sätt på vilket vuxna talar till barn. Även barn lär sig detta och talar så till yngre barn. - förlängning och betoning av semantiskt viktiga ord
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 9 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKINLÄRNING (de två artiklarna om barnspråk) TALET TAR FORM (Björn Lindblom) Förståelse kommer
ÄSAD11, Svenska som andraspråk 1, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSAD11, Svenska som andraspråk 1, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av
NYHETER från Mantra Lingua
NYHETER från Mantra Lingua Äntligen finns den nya talande pennan PENpal i lager. PENpal har samma funktioner som RecorderPEN men är enklare att använda, mer robust i utförandet, batterierna är laddningsbara
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Språktypologi. Solveig Malmsten
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Språktypologi Solveig Malmsten Klassifikation av språk Olika sätt att dela in världens språk i grupper typologiskt: strukturella likheter ekologist: storlek och status
Semantik och pragmatik
Semantik och pragmatik Lingvistik 1 vt06 Uppsala universitet 1 Nyckelord idag Semantik Fras- och satssemantik Semantiska roller Kompositionalitetsprincipen Metaforer och idiom Pragmatik Språklig kontext
Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4
Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4 Det finns mycket som kan vara konstigt och annorlunda när man kommer till ett nytt land eller möter en ny kultur. Det behöver inte vara bara traditioner, utan
Lektionsplanering. Grammatik vad är det? Språkets nivåer; vad är inte grammatik; ordbetydelse; morfologi. Öppen lektion. Bolander: kap.
Introduktion Information Gunnar Eriksson, 9-2035, 08-163156, 070-3274028, gunnar@ling.su.se, guer@stp.lingfil.uu.se Litteratur: kurslitteratur, referenslitteratur Kurssidan: planering, ljusbilder Termer
Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)
Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål
Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?
MODERSMÅL Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? Utveckla flerspråkighet på hög nivå en tillgång att ta tillvara i vårt samhälle. Genom att stärka den egna
Studiehandledning British så in i Norden. för grundskolans senare år och gymnasiet
Studiehandledning British så in i Norden för grundskolans senare år och gymnasiet Utställningen British så in i Norden öppnade på Nordiska museet 29 mars 2019 Text: Katarina Hellstrand www.nordiskamuseet.se
GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT
Diskussionskort GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT De här diskussionskorten kan du använda för att lära dig mer om de globala målen för hållbar utveckling och hur skolmat påverkar barn, nu och i framtiden. ANVÄND
Delprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL
1 MÅLSPRÅK SVENSKA Delprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL Anvisningar I var och en av de följande tjugo meningarna finns det ett brott mot olika slags skriftspråksnormer som gäller för
Kursplanering i Svenska B
Kursplanering i Svenska B Vad ska vi göra i vår? Kursplanen säger att ni skall känna till några väsentliga drag i hur det svenska språket har utvecklats från äldsta tider till våra dagar. Vad innebär det?
Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS
Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS Detta screeningmaterial är avsett att vara ett verktyg för att upptäcka de elever som löper risk att utveckla läs- och
Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13
Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor
ENGELSKA. Årskurs Mål att uppnå Eleven skall:
1 SKOLHAGENSKOLAN, TÄBY OMDÖMESKRITERIER 2006-06-15 ENGELSKA Årskurs 6 Mål att uppnå Eleven skall: LYSSNA, TALA Förstå tydligt och enkelt tal samt enkla texter och berättelser. Kunna delta aktivt i enkla
Maskinöversättning möjligheter och gränser
Maskinöversättning möjligheter och gränser Anna Sågvall Hein 2015-02-17 Tisdagsföreläsning USU 2015-02-17 Anna Sågvall Hein Översikt Vad är maskinöversättning? Kort tillbakablick Varför är det så svårt?
Information till elever och föräldrar i skolår 5
Information till elever och föräldrar i skolår 5 Att börja skolår 6 innebär en del förändringar jämfört med tidigare. En del av tiden i ämnena ligger på något vi kallar elevens tid och tema (ettpass).
Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden
Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas och dömas till böter
Förskolans handlingsplan för att möta barn med flera språk
Förskolans handlingsplan för att möta barn med flera språk Barn med flera språk i förskolan Förskolan är ansvarig för att arbeta med modersmålsstödet och för att arbeta med värderingar och attityder. Stödet
Har adjektivets a och e former någon reell betydelse i dagens svenska? Om den så kallade sexusböjningen. Theres Brännmark Grammatikdagen 17 mars 2017
Har adjektivets a och e former någon reell betydelse i dagens svenska? Om den så kallade sexusböjningen Theres Brännmark Grammatikdagen 17 mars 2017 Den nye/nya Nils Erik den helige Anna den allsmäktig?
Ordklasser och satsdelar
Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera
Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik
Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska
Terminsplanering i Engelska årskurs 7 Ärentunaskolan
På arbetar vi tematiskt med läromedlet Wings. I årskurs 7 arbetar vi med arbetsområdena musik, kläder, mat, i hemmet, i staden samt att leva i Storbritannien. Dessa arbetsområden berör allas vardag och