Verksamhetsplan Social Innovation inom allmännyttan

Transkript

1 Verksamhetsplan Social Innovation inom allmännyttan Författare: Thomas Sundén, Sustainable Innovation AB Janine Af Klintberg, Sustainable Innovation AB Page 1 (11)

2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING OMVÄRLDSANALYS SAMHÄLLSUTMANINGAR FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SOCIAL INNOVATION SOCIAL UPPHANDLING MODELL FÖR SOCIAL INNOVATION INOM ALLMÄNNYTTAN. 8 7 MÅL OCH STRATEGIER MÅLSÄTTNINGAR STRATEGI HANDLINGSPLAN FINANSIERING

3 1 Sammanfattning Väl fungerande städer utgör hörnstenar i samhällsutvecklingen i ett land, och är nödvändiga för samhällelig välfärd. De allmännyttiga bostadsbolagens fastighetsbestånd representerar drygt lägenheter och utgör därmed en väsentlig del av dessa hörnstenar. Detta bestånd består i sin tur till stor del av de fastigheter som byggdes upp under miljonprogramsåren. Total sett var 2010 ca lägenheter inom miljonprogrammet (i allmännyttig och privat regi) i behov av upprustning. En upprustning som årligen omsätter ca 25 miljarder kronor i tjänster bland SABOs medlemsföretag. Det svenska samhället står inför en rad övergripande utmaningar varav sysselsättning, integration och innovationskraft samtliga väger tungt och är utmaningar som de allmännyttiga bostadsbolagen delar och kan ge stöd till lösningar för. Andelen låginkomsttagare och personer med utländsk bakgrund ökar inom allmännyttan. Samtidigt är upprustningsbehovet stort inom stora delar av beståndet, inte minst inom de sk. miljonprogramsområdena. Samtidigt som detta bidrar till en polarisering mellan ägande- och hyresrätter som ökar segregationen och otryggheten, minskar sysselsättningen och sänker innovationskraften i samhället öppnar det även för ett införande av social innovation inom dessa stora upphandlingar. För att bryta denna negativa trend krävs just en kombination av ekonomisk och social upprustning. De allmännyttiga bostadsföretagen bidrar redan idag med en rad lösningar till sociala samhällsutmaningar. Arbeten som med en övergripande struktur för social innovation skulle kunna ge bredare lösningar till dessa utmaningar. Verksamhetsplanen för Social innovation inom allmännyttan beskriver den process som behövs för att stärka de allmännyttiga bostadsbolagens samhällsansvar, öka delaktigheten bland hyresgästerna, minska beståndens sociala problemställningar och den metod för sociala innovationer som adresserar de nationella sociala samhällsutmaningarna så att hela landet kan dra nytta av dessa och nya sociala innovationer. Målsättningen med denna verksamhetsplan är att de allmännyttiga bostadsbolagen skall ges stöd till en struktur för att på bred front föra samman hyresgäster till gemensamt värdeskapande, förändrade beteenden och normer hos individer, organisationer och samhälle, bidra till samhällets utveckling och att nya sociala innovationer föds

4 Verksamhetsplanen och den modell som presenteras skall ses som ett första steg i arbetet att nå ut med sociala innovationer bland de allmännyttiga bostadsföretagen. Modellen är än så länge grov och relativt grund och behöver förfinas, fördjupas, utvidgas och demonstreras för att kunna implementeras på bred front bland de allmännyttiga bostadsföretagen. 2 Omvärldsanalys Begreppet social innovation är brett och kan inom litteraturen bland annat innebära fokus på 1) Designprocesser, 2) Städers administrativa rutiner, 3) Processer i äldreomsorgen, 4) att inspirera utflyttning till glesbygd, 5) att bekämpa arbetslöshet samt 6) att främja integration i samhället. I denna sammanställning har fokus framförallt fokus legat på punkt fem och sex eftersom det motsvarar utmaningarna inom projektet mest. Analysen har vidare fokuserat på redan genomförda SABO-projekt samt framgångsfaktorer inom spridningen av sociala innovationer nationellt och internationellt. Nyttan med Allmännyttan SABOs forskningsprojekt Nyttan med Allmännyttan ( ) har undersökt hur bostadsföretagen kan navigera när det gäller att ta samhällsansvar och samtidigt agera affärsmässigt i ljuset av lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag som infördes 1 januari Projektet har engagerat forskare från olika håll i Sverige och resultaten visar att mer behövs göras inom dessa områden och fungerat som en introduktion till detta projekt. Allmännyttan har under 2000-talet gradvis blivit en bostadsform för hushåll i fördelningstrappans lägsta steg och idag är 25,7% av hushållen inkomstfattiga. Därtill har migration och urbanisering lett till ökad polarisering i många områden, vilket betyder utmaningar inom integrationsfrågor och arbetslöshet mm. Det finns tre nivåer av samhällsansvar för bostadsbolagen inom allmännyttan 1) God relation till hyresgästerna för att skapa förtroende vilket ger nöjdare hyresgäster (fastighetsskötare och områdesvärdar kan här spela en stor roll). 2) Verksamheter och projekt riktat mot grupper av hyresgäster på bostadsområdesnivå (kulturarrangemang, områdesdagar, initiativ för att få in folk på arbetsmarknaden, utbildning etc.) 3) Lagstadgat krav att tillgodose olika bostadsbehov

5 Med större krav på affärsmässighet tvingas bostadsbolagen ibland kompromissa på ovanstående då det finns risk att 1) Initiativ inte blir av för att man inte kan räkna hem dem (trots stora vinster för kommunen på lång sikt). 2) Det inte anses lönsamt att bygga/renovera i vissa områden. 3) Det i vissa fall är svårt att ge platser till boende med osäker ekonomi (krav från vissa bolag kring hur mycket inkomst boende behöver ha samt vilken typ av inkomst). Några andra relevanta slutsatser från projektet är 1) Forskarna eniga om att sociala initiativ är viktiga för att tackla de identifierade utmaningarna. 2) Allmännyttan ser väldigt olika ut i olika kommuner vilket gör att även sociala innovationer kommer behöva se olika ut. 3) Det finns många intressanta exempel på social Innovation som borde kunna inspirera andra men det saknas processer för hur detta ska gå till. Welfare Innovations at the local level in favour of Cohesion (WILCO) Projektet bedrevs mellan och finansierades av EUs 7th Framework Program. Projektet kartlade bland annat 77 fall av social innovation i 20 europeiska städer, samtliga med fokus på ungdomsarbetslöshet, integration och utmaningar för ensamstående mödrar. Projektresultaten visade att det är svårt att sprida initiativ till andra städer och länder då de ofta bottnar starkt i en lokal kontext och lokala aktörer. Projektet vittnar även om att sociala innovationer utan att kompromissa på framgångsfaktorerna kan inneha en bred variation av initiativtagare/projektägare, vilka verkar inom olika samhällsnivåer. Genomgående understryks inom projektresultaten att sociala Innovationer är starkt beroende av kommunikation för att lyckas. Social Innovation in Cities (URBACT II Capitalization) I det EU-finansierade projektet som bedrivits mellan formulerades tio punkter kring vad som behövs för att främja sociala innovationer på stadsdelsnivå. 1) Starkt ledarskap 2) Nyckelpersoner med rätt incitament 3) Att plocka lågt hängande frukter först för att tidigt visa resultat 4) Kommunikationsyta mellan top-down-initiativ och gräsrotsrörelser 5) Att våga experimentera med utbyte, dialog och mikroinitiativ 6) Att skapa tydliga platser för kommunikation (online och IRL) 7) Bjuda in andra initiativ 8) Anta en förmedlande roll - låt alla berörda parter träffas och diskutera lösningar 9) Hitta process för utveckling av del-initiativ 10) Att ständigt leta ny finansiering

6 Societal Engagement in Science, Mutual learning in Cities (SEiSMiC) Projektet är pågående ( ) och finansieras av EUs 7e ramprogram. Som Svenska partners ingår IQ Samhällsbyggnad och Mistra Urban Futures. Målet med projektet är att tackla problem i europeiska städer genom att engagera medborgarna, identifiera behov av social innovation och bidra till framtida stadspolitik och forskningsstrategier. Projektet organiserar olika nätverk av städers aktörer att samarbeta och utbyta idéer om social innovation. Dessa nätverk ger en möjlighet för gräsrotsinnovatörer att påverka EU:s städer och forskningsagenda. Projektet har genomfört en del workshops i Sverige och kan förhoppningsvis bli en god kontakt i fortsättningen. 3 Samhällsutmaningar Det svenska samhället står inför flera utmaningar där bostadsfrågan är en central komponent. Integration, ökad sysselsättning samt att vi i Sverige blir allt färre som behöver försörja allt fler äldre. Lyckas vi hantera integrationen och att vi klarar matchningen mellan behov och arbetssökanden lindrar vi situationen med att vi blir allt fler äldre som lever allt längre. Vår bedömning är att bostaden är central för att lyckas med både integration och sysselsättning då det är svårt att arbeta eller studera eller etablera sig i ett land utan en bostad. Flertalet allmännyttiga bostadsföretag driver sociala projekt och använder sociala klausuler i upphandlingar. Arbetet skiljer sig dock väldigt mycket åt mellan de olika aktörerna och det finns idag ingen enhetlig modell för att starta och driva social innovation bland de allmännyttiga bostadsföretagen. 4 Förutsättningar för social innovation Grundförutsättningen för ett arbete inom social innovation är att det finns en kommunal vilja att adressera de samhällsmöjligheter och - utmaningar som anses viktiga att adressera. Det är dock viktigt att inte enbart se problemområden utan även lyfta blicken och se hur sociala innovationer på längre sikt kan förändra staden, kommunen, dess attraktivitet och invånarnas välmående. Få bolag har ägardirektiv eller affärsidéer som fokuserar kring sociala frågor. Om bolaget detta till trots har en driven ledning genomförs sociala projekt ändå men för många bostadsföretag stoppar avsaknaden av direktiv dessa initiativ. Möjligheten att starta sociala projekt är då att bostadsföretagen inte behöver ta någon kostnad för

7 projektet vilket betonar vikten av rätt samarbetspartners som är villiga att ta de sociala projektens kostnader, då de även ser att de får stor del av vinsterna. I den andra ytterligheten med både ägardirekt och en tydlig affärsidé inkluderande sociala frågor kan projekt drivas utan krav på kostnadseffektivitet och finansiell avkastning. Ägardirektiv är med andra ord av stor vikt och gärna i kontexten av upprustning, den attraktiva staden eller boende för alla är vidare nyckeln till att skapa incitament för bostadsföretaget att engagera sig inom det sociala innovationsområdet. En engagerad ledning är svår att skapa. Antingen finns eldsjälarna på plats eller så lyser det med sin frånvaro. Med tydliga direktiv från kommun och bolagsstyrelse är det betydligt lättare för en ledning att finna incitament för engagemang i sociala frågor. En bra boendedialog är slutligen en av de viktigaste verktygen att ha till hands. De allmännyttiga bostadsföretagen har den kontaktyta som behövs för att möta hyresgästen, förstå behoven och ge, i första hand hjälp till självhjälp. En god boendedialog skapar trivsel, minskar skadegörelse, minskar omflyttning, ökar uthyrningsgraden och underlättar hyresförhandlingar. Ur ett ekonomiskt hållbarhetsperspektiv är det i första hand minskade vakanser, minskad omflyttning, låga fastighetsvärden och låg medelinkomst som är de problemställningar som bostadsföretagen bör adressera. Ur ett socialt hållbarhetsperspektiv är det otrygghet, hög arbetslöshet, oattraktiva områden, integrationsproblematik, dålig utbildningsnivå och hög brottsstatistik som företagen bör adressera. Sammantaget är de tydligaste vinsterna med social innovation fördelas brett mellan kommun, bostadsföretag och hyresgäster och gagnar samhället i stort. Detta innebär exempelvis: Ökat fastighetsvärde Ökad dialog, trivsel, Nöjd Kund Index Ökad förståelse för fastighetsägarens förvaltning Minskad skadegörelse, omflyttningar, vräkningar, hyresförluster Minskad segregation Ökad sysselsättning Minskade kommunala kostnader

8 5 Social Upphandling Klausuler kring social upphandling nyttjas i begränsad omfattning av bostadsföretagen idag. Mycket beroende på rädslan för ökade kostnader och svårigheten att komma i mål med dessa upphandlingar. Vissa bolag känner även att man inte kan ställa dessa krav på entreprenörer om man inte är villig att efterleva dem själv. De av SABOs medlemsföretag som nyttjar klausuler kring social upphandling gör det i första hand inom upphandlingsområden såsom: Städ, Nybyggnation och renovering, Fastighetsskötsel samt Utemiljö underhåll och upprustning med funktioner som Praktik- och lärlingsplatser, Sommarjobb för unga eller utbildningsinsatser för att fylla ett konkret behov. Intressant är att dessa bolag inte anser att det varken är kostnadsdrivande eller svårt att få till dessa upphandlingar. Tvärtom ser vissa entreprenörer att de får betalt av arbetsförmedlingen för arbetskraften som är med i sociala upphandlingar och det är timmar som de annars skulle debiterat bostadsföretaget vilket ger ett total plus för dessa projekt. 6 Modell för Social Innovation inom allmännyttan För att skapa grogrund för sociala innovationer bland allmännyttiga bostadsföretag krävs en kommunal vilja, lyhörd och kunnig styrelse, engagerad ledning och en bra boendedialog. För att skapa dessa förutsättningar har nedanstående modell för sociala innovationer byggts upp. Samhällsutmaningar: I ett första steg genomför kommunen och bostadsföretaget en inventering av gemensamma utmaningar och möjligheter. Social upphandling: Med utgångspunkt i definierade samhällsutmaningar prioriteras områden och funktioner för social upphandling. Benchmark: Med fokus på problemställningar och områden för social upphandling tittar/ lyssnar kommun och bostadsföretag sedan på andra bolag och kommuner som genomfört sociala projekt. Utbildning: Kunskapsluckor identifieras och det egna bolaget, styrelse och kommun utbildas. Förutsättningar: För att sedan lyckas gå vidare måste frågan prioriteras av kommunen och helst även ligga till grund för skapande av nya ägardirekt i frågan hos bolaget. Målsättningar: Utifrån dessa förutsättningar sätter bolaget målsättningar som fokuserar på de långsiktiga vinsterna för både bolag, hyresgäst och kommun. Tidsperspektiv: Dessa investeringar skall för att bli lönsamma ses i ett perspektiv på minimum 10 års

9 Lösningar: Nu kan de långsiktiga lösningarna på identifierade utmaningar och möjligheter definieras. Samarbetspartners: Samarbetspartners som adresserar dessa långsiktiga lösningar, och själva har nytta av projekten kan nu identifieras. Exempelvis Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Försäkringskassan, Kommunen, Skolan etc. Finansiering: Bostadsföretaget kan inte bära de tillkommande kostnaderna av dessa projekt så det är avgörande att hitta argumenten som gör att de utvalda samarbetsparterna ser mervärdena och tar projektets merkostnader. Finansiell analys: För att lyckas i argumentation och den finansiella analysen krävs leverans till de parametrar som på lång sikt är viktiga för bolaget och samarbetspartners att få avkastning på. Kvantifiera (Fastighetsvärde, vakanser, omflyttning etc). Välj rätt finansiell analysmetod (Fastighetsvärde, Socioekonomisk kalkyl etc). Uppföljning, återkoppling, resultatspridning: Följ noga utvecklingen av projektet mot uppsatta mål. Återkoppla till intressenter och styr projektet därefter. Sprid goda exempel till andra bolag och kommuner som ännu inte startat upp sitt arbete. 7 Mål och strategier 7.1 Målsättningar Den övergripande målsättningen med verksamhetsplanen för social innovation inom allmännyttan är att den skall läggas till grund för utveckling inom de av SABOs medlemsföretag som ännu inte aktiverats i sociala frågor. Detta för att samtliga allmännyttiga bostadsföretag skall kunna öka sin kunskap och vägleda ett förnyelse- och utvecklingsarbete som stärker den allmännyttiga bostadssektorns samhällsansvar, ökar delaktigheten bland hyresgästerna och minskar beståndens sociala problemställningar. Verksamhetsplanens målsättningar är därmed: - Att skapa en dialog mellan SABOs medlemsföretag så att kunskapsspridningen kring sociala innovationer ökar. - Att skapa en plattform ur vilken SABOs medlemsföretag kan Mål 2016 analysera och tydliggöra sina respektive roller, samhällsutmaningar och finna stöd till verksamhetsutveckling av sociala innovationer. Målsättningen är att under perioden:

10 Skapa en bredare konstellation av aktiva och icke aktiva allmännyttiga bostadsföretag för vidare utveckling och utprovning av modellen för social innovation. Definiera samhällsutmaningar, förutsättningar och kunskapsbehov för samtliga icke aktiva medlemsföretag inom SABO i syfte att tydliggöra de problemställningar som måste adresseras för att uppnå visionen. Förse de allmännyttiga bostadsföretagen med underlag, goda exempel och kunskapsutveckling. Mål 2020 Målsättningen är att under perioden: Utveckla och demonstrera lösningar på ovanstående definierade problemställningar i syfte att bygga upp kunskap och verifiera det värde som kan tillföras genom att hitta modeller och processer som kan spridas till de allmännyttiga bostadsföretagen. Utveckla strategier, sociala innovationer, koncept och affärsmodeller som ger stöd till införandet av sociala innovationer i hela det allmännyttiga fastighetsbeståndet. Utveckla sociala innovationer som bidrar till att lösa definierade samhällsutmaningar, ökar delaktigheten bland hyresgäster och minskar beståndens sociala samhällsutmaningar. Genom kunskapsöverföring aktivera fler av SABOs medlemsföretag inom Social upphandling. Mål 2025 Målsättningen är att till 2025 ha: Skapat förutsättningar för samtliga SABOs medlemsföretag att aktivera sig i projekt kring Sociala Innovationer. Att SABOs medlemsföretag genom sociala innovationer ökat attraktionskraften kring de allmännyttiga bostadsföretagens fastighetsbestånd. Bland hyresgästerna minskat andelen låginkomsttagare, ökat integrationen, sysselsättning och tryggheten i beståndets områden. Infört klausuler om social innovation inom samtliga SABOs medlemsföretags upphandlingar. 7.2 Strategi För att uppnå verksamhetsplanens vision och målsättningar krävs en konkret strategi för en bred konstellation som kan utveckla, demonstrera och implementera metoden för social innovation och samtidigt skapa och sprida kunskap och goda exempel till andra icke aktiverade bostadsföretag. Denna strategi skall samverka till att adressera verksamhetsplanens huvudfrågor och leda det fortsatta arbetet mot den långsiktiga målsättningen att till 2025 ha skapat

11 förutsättningar för samtliga SABOs medlemsföretag att aktivera sig i projekt kring Sociala innovationer, samt ha infört klausuler kring social innovation i samtliga SABOs medlemsföretags upphandlingar. 8 Handlingsplan Arbetet kring social innovation inom allmännyttan har hittills bedrivits med stöd från Vinnovas program för social innovation. Inom detta arbete har en bred omvärldsanalys genomförts som kartlagt forskning, projekt, utveckling, aktörer, problemområden, erfarenheter, utmaningar och lösningar inom området. Med bas i denna omvärldsanalys har 10 av SABOs medlemsföretag (aktiva och icke aktiva inom social innovation) intervjuats kring förutsättningar och arbete kring sociala innovationer inom respektive bostadsföretag. Dessa intervjuer har sammanställts till denna modell och verksamhetsplan för sociala innovationer inom allmännyttan. För att uppnå verksamhetsplanen vision och målsättningar krävs en betydligt bredare anslutning bland SABOs icke aktiverade medlemsföretag. Konsortiet som idag består av: SABO, Sustainable Innovation, Örebrobostäder, Helsingborgshem, MKB, Halmstads Fastighets AB, Sölvesborgshem, Olofströmhus, AB Bostaden Umeå, Tunabyggen, Kopparstaden och Gårdstensbostäder bör utvidgas till att ytterligare omfatta ca bostadsföretag. För att göra detta krävs en rikstäckande informationsinsats och en struktur för att leda dessa bolag genom utveckling, demonstration och implementering av modellen för social innovation. 9 Finansiering Finansieringen av det fortsatta arbetet bör säkerställas genom SABOs medlemsföretags eget arbete och egna medel, samt av projekt med delvis offentlig finansiering, exempelvis i form av medverkan i Vinnovas program för Utmaningsdriven Innovation