White Arkitekter AB. Dagvattenutredning för detaljplan Sågtorp 3, Täby kommun. Stockholm

Transkript

1 White Arkitekter AB Dagvattenutredning för detaljplan Sågtorp 3, Täby kommun Stockholm

2 Dagvattenutredning för detaljplan Sågtorp 3, Täby kommun Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Tom Thongying S. Jansson Johanna Ardland-Bojvall Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan Stockholm Telefon Fax Organisationsnummer

3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Riktlinjer Oxundaåns vattensamverkan ABVA Områdesbeskrivning Allmänt Geologiska förhållanden Hydrogeologiska förhållanden Miljökvalitetsnormer - Stora Värtan Nuvarande markanvändning Framtida markanvändning Metod för flödes och föroreningsberäkning Flöde med nuvarande markanvändning Flöden efter exploatering Magasinsvolym Föroreningsberäkning Föroreningar efter exploatering Åtgärdsförslag för lokalt omhändetagande av dagvatten (LOD) Förutsättningar Materialval Vägar och parkeringsytor Tak Omgivande naturmark Principlösningar Rasterytor Gröna tak Infiltrationsdike/Svackdike Stuprörsutkastare Regngårdar Sammanfattande slutsatser Vidare utredning Referenser av 16

4 1. Bakgrund På uppdrag av White arkitekter AB har Ramböll fått i uppdrag att ta fram en dagvattenutredning för studentbostäder vid Näsbyvägen/Ytterbyvägen beläget i stadsdelen Roslags Näsby, Täby kommun (bild 1). Dagvattenutredningen omfattar fastigheten Sågtorp 3 och har en yta på ca 9000 m². Bild 1. Översiktskarta över området. Planområdet utmarkerat i rött. I denna utredning ingår att utreda förutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvatten, alternativt fördröjning av detsamma samt lämna förslag för dagvattenåtgärder för det aktuella området. Som underlag till utredningen har följande dokument använts: Underlag för befintliga ledningar, erhållet från beställaren Programskiss, Sågtorp, Riktlinjer 2.1 Oxundaåns vattensamverkan Täby kommun har tillsammans med grannkommunerna Sigtuna, Sollentuna, Upplands Väsby och Vallentuna gått samman i Oxunda vattensamverkan. Syftet med samverkan är att tillsammans eftersträva och aktivt jobba för att hålla sjöar och vattendrag inom Oxundaånsavrinningsområde friska. Oxunda 2 av 16

5 vattensamverkan sedan tagit fram en dagvattenpolicy som antagits av kommunstyrelsen i respektive kommun. I huvuddrag innebär policyn följande: Förorening av dagvatten ska förebyggas Befintliga dagvattenutsläpp ska renas Dagvattensystem ska utformas för utjämning och rening Dagvatten ska utnyttjas som en positiv resurs genom att synliggöras och öka naturvärdet Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) ska tillämpas inom kvartersmark Riktlinjer för omhändertagande av dagvatten på kvartersmark som kan tillämpas här: Kommunerna ska i plan- och bygglovsprocess ställa krav på lokalt omhändertagande av dagvatten Fastighetsägare i befintliga bebyggelseområden ska uppmanas att utnyttja lokala lösningar Hårdgjorda, icke genomsläppliga ytor ska minimeras Olika former av fördröjningsåtgärder ska sättas in efter möjlighet Punktåtgärder ska vidtas för att minska belastningen på befintligt system Takvatten får inte anslutas direkt till ledning 2.2 ABVA I Täby kommuns ABVA (Allmänna bestämmelser för användande av Täby kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning) finns bestämmelser dels att dagvatten från fastigheter med mer än m² hårdgjord yta ska fördröjas till minst 50 % inom fastigheten, och dels att erforderlig oljeavskiljning ska anordnas om det på en fastighet finns fler än 20 parkeringsplatser. 3. Områdesbeskrivning 3.1 Allmänt I fastighetens närhet finns det inte några naturreservat eller andra områden med känt högt naturskyddsvärde. Området ligger inte inom eller i närheten av områden klassade som riksintresse. 3.2 Geologiska förhållanden Ingen geoteknisk undersökning har gjorts inom planområdet varför det saknas information om infiltrationsförhållande. Utifrån SGUs geologiska karta kan området bedömas översiktligt. Berggrunden i området består av sura intrusivabergarter som domineras av gnejs och granit. Genom området, med nord-sydlig riktning, löper en deformationszon. 3 av 16

6 Jordarterna i området domineras av postglacial lera som underlagras av sand, morän och berg, bild 2. I fastighetens västra del finns områden där friktionsjord, sand, förekommer i ytan. Jorddjupet i området är enligt SGU:s jorddjupskarta 5-10 m. Med dessa förutsättningar kan möjligheten till infiltration av dagvatten vara begränsad. Bild 2. Jordartskarta över området med planområdet utmarkerat med svart. SGU 3.3 Hydrogeologiska förhållanden Utifrån topografin bedöms översiktligt grundvattnets strömningsriktning vara åt öster eller sydöst. Rådande grundvattennivåer i området är okända. Ledningsgraven som genomkorsar planområdet har troligtvis en viss dränerande funktion. 3.4 Miljökvalitetsnormer - Stora Värtan Sedan år 2000 finns ett gemensamt vattendirektiv för hela EU, kallat Ramdirektivet för vatten, ett nationsöverskridande samarbete som skall försäkra en god vattenkvalitet, nu och i framtiden. Direktivets mål är att den ekologiska och den kemiska statusen i sjöar och vattendrag skall uppnå miljökvalitetsnormen god år 2015 eller senast till år Dagvattnet från planområdet avleds mot Stora Värtan som är en vattenförekomst EU_CD: SE Statusen för Stora Värtan klassificeras år 2009 till Måttlig ekologisk status och God kemisk status (VISS, 2013). Enligt vattenmyndighetens värdering ska god ekologisk status uppnå 2021 om alla möjliga och rimliga åtgärder vidtas. Sjön uppnår idag god kemisk status och får inte försämras. 3.5 Nuvarande markanvändning Planområdet utgörs idag av en hotellbyggnad och parkeringsytor, bild 4. Huvuddelen av området är således hårdgjort med undantag för grönytor runt planområdet, inom planplangränsen, och mellan parkeringsytorna. Grönremsorna 4 av 16

7 mellan p-platserna är idag försedda med kantstenar. Hårgjorda ytor motsvarar idag ca 75 % av hela planområdet. Området genomkorsas av VA-stråk som löper i NO-SV riktning (se bild 3). Asfalterade ytor avvattnas via rännstensbrunnar som finns utmarkerade i bild 3. Bild 3. VA-stråk genom planområdet och placering för dagens dräneringsbrunnar. 3.6 Framtida markanvändning I området planeras nu för byggnation av studentbostäder och cykelparkeringar samt tillhörande parkeringsytor för ca 100 platser. I anslutning till studentbostäderna ska även cykelhus och sopsortering anläggas. Grönytor planeras att anläggas i anslutning till byggnaden samt två grönytor öster om hotellet. Bild 4 nedan illustrerar nuvarande och framtida markanvändning. 4. Metod för flödes och föroreningsberäkning Föroreningsbelastning före och efter exploatering har räknats fram för området. Flödesberäkningarna har genomförts med dagvatten- och recipientmodellen StormTac version Dagens markanvändning har uppskattats utifrån flygbilder samt platsbesök och den kommande har bedömts utifrån planskiss över området. Med hjälp av modellen har flöden före och efter exploatering beräknats. Flödesberäkningarna har utförts utifrån P90s dimensioneringsanvisningar (Svenskt Vatten, 2004) med tillämpning av avrinningkoefficienter och intensiteter. 5 av 16

8 Bild 4. T.v. Nuvarande markanvändning och t.h. framtida planerad markanvändning. Beräkningar har gjorts av flöden som genereras från området före respektive efter exploatering samt erforderliga volymer som krävs för utjämning av dagvatten efter exploatering. 4.1 Flöde med nuvarande markanvändning Den nuvarande markanvändningen i det undersökta området redovisas i bild 5. Bild 5. Nuvarande markanvändning i det undersökta området. 6 av 16

9 Den totala reducerade ytan för området innan exploatering har beräknats till ca 0,33 ha (Tabell 1). Tabell 1. Beräknad reducerad yta för olika ytor inom planområdet innan exploatering Markanvändning Yta [ha] Avrinningskoefficient ] Reducerad yta [ha] Asfalterad/p-plats 0,39 0,8 0,31 Grönområde 0,31 0,1 0,03 Summa 0,70 0,33 Flödesberäkningarna har utförts på 10-årsregn med varaktighet 10 minuter utan påverkan av framtida klimatförändringar. Med en regnintensitet på 228 l/s, ha (Dahlström, 2010) blir det totala flödet som avrinner på ytan 78 l/s, se Tabell 2. Tabell 2. Beräknade flöden före exploatering vid 10-årsregn Dimensionerande regn Regnintensitet Flöde [l/s,ha] [l/s] Asfalterad/p-plats Grönområde Summa Flöden efter exploatering Markanvändningen i området efter exploatering redovisas i bild 5 nedan. Bild 6. Markanvändning i området efter exploatering. Total reducerad area i det undersökta området efter exploatering beräknades till 0,41 ha (Tabell 3). 7 av 16

10 Tabell 3. Beräknad reducerad area för olika ytor inom området efter exploatering. Markanvändning Yta [ha] Avrinningskoefficient ] Reducerad area [ha] Tak 0,11 0,9 0,1 Asfalterad/p-plats Grönområde 0,36 0,22 0,8 0,1 0,29 0,02 Summa 0,69 0,41 Det totala flödet ut från området efter exploatering beräknades till 112 l/s (Tabell 4). Tabell 4. Dagvattenflöde efter exploatering beräknade utifrån ett 10-årsregn med klimatfaktor. Markanvändning Regnintensitet [l/s, ha] Flöde [l/s] Tak Asfalterad/p-plats Grönområde Summa 112 Beräkningar visar att avrinningen från området ökar med ca 40 %. Detta beror främst på tillkommande takytor. Asfalterade ytor har däremot minskat något. Grönytor är ungefär på samma nivå. 4.3 Magasinsvolym För att fördröja dagvattnet har magasinsvolymer beräknats utifrån att flödet ut från området efter exploatering, med klimatfaktor 1,2, ska motsvara flödet innan exploatering utan klimatfaktor, i detta fall 78 l/s för hela området. Vid 10-årsregnet med klimatfaktor ger det en erforderlig magasinsvolym på ca 80 m3 vid flödesmaximum som uppstår efter ca 40 minuters varaktighet. Då Täby kommuns ABVA ställer krav om att minst 50 % av flödet måste fördröjas innebär det alltså att minst 40 m³ vatten måste hanteras. Magasinsvolymer har beräknats med regnenvelopmetoden enligt Vägverkets publikation 1990:11, dock utan det påslag om 25 % på flödet som metoden anger i denna publikation. 4.4 Föroreningsberäkning Beräkningar av föroreningar och närsalter har gjorts i programmet StormTac, version De ämnen som beräknas är näringsämnena kväve och fosfor, tungmetaller (Pb, Cu, Zn, Cd, Cr, Ni, Hg), partiklar (SS) och olja. En årlig nederbörd på 636 mm har använts vilket motsvarar en genomsnittlig årsnederbörd i Stockholmsområdet. Modellen omfattar dagvatten och basflöde (inläckande grundvatten) till recipienten och ger en årsmedelkoncentration på dagvattnets föroreningsmängd samt årlig massbelastning. I modellen används schablonkoncentrationer på respektive föroreningsparameter för olika 8 av 16

11 markanvändningar. Schablonvärdena baseras på långsiktiga, flödesproportionella provtagningar som gjorts i Sverige på dagvatten Föroreningar efter exploatering Vid framtida markanvändning kommer delar av tidigare parkeringsplatser omvandlas till bostadshus. Dagvatten från byggnader innehåller endast atmosfäriska föroreningar, förutsatt att byggnadsmaterialet ej genererar föroreningar. Markanvändningen i området har i StormTac-beräkningarna ansatts till ca 50 % flerfamiljshus med en avrinningskoefficient på 0,8. Cirka 30 % ansattes som parkering med avrinningskoefficient på 0,8 och resterande 20 % ansattes som parkområde med en koefficient på 0,1. I tabell 5 visas de beräknade föroreningshalterna efter exploatering. Som jämförelse har riktvärden 2M (Regionplane- och trafikkontoret, 2009) valts för. Tabell 5. Beräknade föroreningshalter i dagvatten efter utbyggnad av planområdet samt riktvärde för recipienten. De halter som överskrider riktvärdena är markerade i fetstil. Ämne Enhet Koncentration 2M riktvärde P mg/l 0,2 0,175 N mg/l 1,4 2.5 Pb µg/l Cu µg/l Zn µg/l Cd µg/l 0,53 0,5 Cr µg/l 11,6 15 Ni µg/l 6,4 30 Hg µg/l 0,03 0,07 SS mg/l oil mg/l 0,65 0,7 De föreslagna riktvärdena är indelade i flera olika nivåer beroende på recipient, verksamheter etc. För att uppskatta lämplig riktvärdesnivå för Sågtorp har området betraktats som ett delavrinningsområde uppströms utsläppspunkt till recipient. Detta har medfört en lämplig klassificeringsnivå på 2M, se tabell 5. Beräkningarna visar att fosfor och flera tungmetaller samt suspenderade partiklar överskridet förslaget till riktvärden för nivå 2M. 5. Åtgärdsförslag för lokalt omhändetagande av dagvatten (LOD) 5.1 Förutsättningar I denna utredning lämnas inga förslag för hantering av befintlig avvattning av hotellets takdagvatten. Däremot kan det finnas fördelar med att se över 9 av 16

12 möjligheten att hantera takdagvattnet innan det kopplas på det kommunala nätet så att belastningen på ledningsnätet minskas. Trädplanteringar i närheten av VA-ledningar kan skapa problem både under mark, genom bl a rotinträngning, och över mark, genom ett begränsat arbetsområde. Vid trädplantering ska det i regel vara ett skyddsavstånd på minst 5 meter mellan trädets rothals och ledningens ytterkant. Den föreslagna grönytan med trädplanteringar bör planeras med hänsyn till ledningsstråket. För att reducera dagvattenavrinningen från planområdet föreslås LOD-lösningar i så stor utsträckning som möjligt. I öppna dagvattensystem kan vattnet infiltreras, och fördröjas innan eventuellt överskottsvatten slutligen mynnar i det kommunala ledningsnätet. För att förhindra översvämning vid kraftiga regn kan LODanläggningen bräddas i olika i punkter, se bilaga Materialval Byggnadsmaterial ska väljas så att dagvattnet inte förorenas. Material som avger föroreningar är t ex takbeläggning, belysningsstolpar och räcken som är varmförzinkade eller innehåller zink. Plasttak kan avge organiska föroreningar. 5.3 Vägar och parkeringsytor Takytor, asfalterade ytor och parkerings ytor begränsar markens infiltrerande förmåga. Dagvatten från parkeringsytor förorenas normalt av slitage- och korrosionsprodukter från fordon samt smörjoljor. Infiltration, rening och fördröjningseffekt kan uppnås då vattnet leds ut från de hårdgjorda ytorna till grönytor. Höjdsättning av området föreslås därför ske mot grönytor för att optimera rening och fördröjning. För att fördröja flödet från parkeringsytor och asfalterade ytor antas att infiltrationsdike/svackdike ska kunna anläggas kontinuerligt längs med grönytor, se bilaga 1 för lämpliga områden. Om magasinet har ett tvärsnitt på 1 m² och cirka 130 meter lång ger det en totalvolym på magasinet på 130 m³. Med en porositet på ca 30 % kan ca 39 m³ vatten lagras i svackdiket. 5.4 Tak Takdagvatten föreslås fördröjas inom fastighetsmarken genom att anlägga exempelvis infiltrationsdike/svackdike eller skelettjordar eller en kombination av båda. Ett 10-årsregn på 10 minuter kräver en magasineringsvolym om 8 m³. Om magasinet anläggs längs den södra långsidan av huset med ett tvärsnitt på 1 m² och cirka 30 meter långt ger det en total volym på magasinet om 30 m³. Med en porositet på 30 % kan ca 9 m³ vatten lagras i svackdiket. Genom att fördela avvattningen över flera punkter fördelas också mängden vatten och behovet av stora anläggningar blir då mindre. Avvattningen avleds lämpligen via stuprörsutkastare för ytlig avledning, t ex ränndalar, till infiltrationsdiket. Vatten som inte kan infiltrera till infiltrationstråken bräddas till ledningsnätet. 10 av 16

13 För stora flöden kan vatten tas om hand av så kallade regngårdar (bild 12) innan det leds vidare till magasinet. Regngårdar utjämnar flödet från stupröret när regnet är som mest intensivt och leder resterande del av regnet ut till infiltrationsdiket via ränndalsplattor, för exempel se bild 10 och Omgivande naturmark Dagvatten som rinner in till fastigheten, främst från den norra och södra delen av hotellet, föreslås avledas genom t ex avskärande diken i kanten på planområdet, se bild 7. Överflödigt vatten bräddas till det kommunala dagvattennätet. Bild 7. Exempel på utformning av mark för att omhänderta vatten från omkringliggande högre mark ur P Principlösningar Rasterytor För att minska avrinningen ytterligare från hårdgjorda ytor kan genomsläpplig beläggning utnyttjas för att skapa ytterligare möjlighet till fördröjning, rening och infiltration (bild 8). Även på platser där infiltrationsmöjligheterna är begränsade, kan genomsläppliga beläggningar öka vattnets uppehållstid, jämfört med asfalterade ytor, eftersom dagvattnet rinner av långsammare från genomsläppliga beläggningar. När vattnet fördröjs ökar också möjligheten till avdunstning. Rasterytorna bör förses med dränering för att undvika att vatten blir stående strax under markytan. Vatten som inte kan infiltrera till i infiltrationstråken bräddas till ledningsnätet. 11 av 16

14 Bild 8. Parkeringsyta med gräsförsedd rasteryta Gröna tak För att ytterligare minska samt utjämna avrinningen från takytor kan dessa förses med så kallade gröna tak (bild 9). Bild 9. Sedumtak på cykelskjul och på hustak (VegTech). Genom att förse takytorna med vegetation (bild 9) kan den totala avrunna mängden regn minskas på årsbasis med ca 50 %, genom växtupptag och avdunstning samt fördröjning. Dessutom kan gröna tak magasinera upp till 10 mm vid enskilda regntillfällen. Sedumtaket har dessutom egenskaper som gör det tåligare och klarar längre torrperioder utan att torka ut. Vid långvariga eller intensiva regn minskar/upphör dock magasineringseffekten och flödet måste avledas till ledning eller annan yta för fördröjning Infiltrationsdike/Svackdike Ett infiltrationsdike är ett ofta gräsbeklätt dike, även kallat svackdike, där gräsytorna renar och fördröjer dagvattnet innan det rinner ned i underliggande stenfyllnader som har en viss magasinerande förmåga, se bild 10. Diket har ingen permanent vattenyta utan fylls med vatten vid regntillfället. För att förbättra infiltrationsegenskaperna kan ett dräneringsstråk placeras i botten av diket. På detta sätt kan diket anläggas där det är ont om plats. Magasinet kan förses med 12 av 16

15 en bräddning till dagvattennätet eller dike för bortledning av avrinnande vatten som inte infiltreras för att förhindra översvämningar vid mycket kraftiga regn. Bild 10. Sektion och exempel på hur ett infiltrationsstråk kan utformas. Förutom att ha en utjämningsfunktion av flödet fungerar diket även som föroreningsfälla. Rening sker främst genom att föroreningar bundna till partiklar fastnar i slänternas vegetation. En viss rening av vattnet sker också genom att växterna tar upp och binder föroreningarna. Eventuell olja i dagvattnet skulle omhändertas via översilning i svackdike och därpå följande infiltration. Ytterligare ett sätt att rena dagvatten är att fastlägga oljan på rasterytor. 6.2 Stuprörsutkastare Stuprörsutkastare används för att leda bort takdagvatten till exempelvis svackdike, se bild 11. Vattnet avleds sedan i en ränndal till ett svackdike längs med gatan/huset. Det är viktigt att marken närmast huset under stuprörskastaren är hårdgjord och lutar ca 3-5 % de första tre meter från utkastaren och att marken därefter har en lutning på 1-2 % (Eliassson, 2013). Bild 11. Exempel på stuprörskastare och ränndalar Regngårdar Regngårdar, bild 12, kan utgöras av växtbäddar med underliggande infiltrationsmaterial som tar hand om dagvatten lokalt. Regngårdarna kan normalt 13 av 16

16 anläggas så att takdagvattnet från närliggande hårdgjorda ytor kan fördröjas. Överflödigt vatten bräddas till ledningssystemet. Bild 12. Exempel på hur regngårdar kan fungera.(eliasson, 2013) 7. Sammanfattande slutsatser I Täby kommuns ABVA finns bestämmelser dels om att dagvatten från fastigheter med mer än m² hårdgjord yta ska fördröjas till minst 50 % inom fastigheten, och dels om att erforderlig oljeavskiljning ska anordnas om det på en fastighet finns fler än 20 parkeringsplatser. För detaljplanen, exklusive hotellet, krävs möjlighet att magasinera cirka 40 m3 dagvatten för att flödet ut från området inte ska öka vid ett 10-årsregn med klimatfaktorn. För att fördröja flödet från parkerings- och asfalterade ytor antas att infiltrationsdike/svackdike ska kunna anläggas längs med parkeringsytorna samt längs med långsidorna på de gröna ytorna. Om magasinet har ett tvärsnitt på 1 m² och cirka 130 meter lång ger det en totalvolym på magasinet på 130 m³. Med en porositet på ca 30 % kan 39 m³ vatten lagras i infiltrationsdiket. Parkeringsytor kan med fördel utföras med genomsläppligt material, t ex markplattor eller betonghålsten, för att för att skapa ytterligare möjlighet till fördröjning, rening och infiltration. Dagvatten från studentfastighetens tak föreslås fördröjas inom fastighetsmarken genom att anlägga exempelvis infiltrationstråk. Ett 10-årsregn på 10 minuter kräver en magasineringsvolym om 8 m³. Om magasinet anläggs längs den södra långsidan med ett tvärsnitt på 1 m² och cirka 30 meter långt ger det en total volym på magasinet om 30 m³. Med en porositet på 30 % kan ca 9 m³ vatten lagras i svackdiket. För att minska samt utjämna flöden yterliggare kan gröna takanläggas. Taket kan antingen avvattnas ensidigt mot grönområden eller fördelas över byggnadens alla sidor. Fördelas mängden på fler sidor minskar behovet av stora anläggningar. Avvattningen avleds lämpligen via stuprörsutkastare för ytlig avledning, t ex ränndalar, till infiltrationsstråk. Vatten som inte kan infiltrera till i infiltrationstråken bräddas via kupolbrunn till ledningsnätet. 14 av 16

17 Med föreslagen dagvattenhantering bedöms att reningen av dagvattnet inte kommer att ge negativ påverkan på Stora Värtan och att ledningssystemet inte kommer att belastas mer än innan exploateringen. Detta innebär att efter utbyggnad och rening kommer en mindre mängd föroreningar och dagvatten att släppas ut från planområdet. Det innebär också att miljökvalitetsnormen följs. Då marken i området kan ha en begränsad infiltrationsförmåga är det lämpligt att fördröja och rena flödet för att sedan låta det bräddas till det kommunala ledningsnätet. 8. Vidare utredning Det bör undersökas om det finns markföroreningar i området som kan riskera att spridas vidare vid infiltration av dagvatten. Det behövs också en noggrann geoteknisk undersökning för att ta reda på hur infiltrationsmöjligheterna i olika delar av området ser ut och var grundvattennivån ligger. Grundvattennivån är nämligen en förutsättning för anläggande av olika typer av magasin under markytan. 9. Referenser Haninge kommun, Dagvattenstrategi Svenskt vatten, Dimensionering av allmänna avloppsledningar. Pub. P 90. Svenskt vatten, Hållbar dag- och dränvattenhantering. Publikation P 105. Dagvatten i Oxundaåns avrinningsområde Policy, råd och riktlinjer. Oxunda vattensamverkan, 2001 Dahlström, B En molnfysikalisk betraktelse, Rapport nr , Svenskt Vatten Utveckling Eliasson, S Rain gardens i staden. SLU Regionplane- och trafikkontoret, Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. Svenskt Vatten, Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten, Rapport b 15 av 16

18 Bilaga 1. Förslag på lämpliga platser för LOD-åtgärder. 16 av 16