Kvalitetssäkring av heldagsutbildning i SBA

Transkript

1 Kvalitetssäkring av heldagsutbildning i SBA Heldagsutbildning i Systematiskt brandskyddsarbete vid Mittuniversitets campusorter Marcus Lundgren, Magnus Hemström-Åberg Räddningsverkets kontaktperson: Carina Nordin Räddningsverket Sandö

2 Sammanfattning Enligt den nya lagen om skydd mot olyckor 1 som trädde i kraft 1 januari 2004 har ansvaret för brandskyddet inom en verksamhet flyttats från Räddningstjänsten. Nu är det ägaren och nyttjanderättshavaren som bär ansvar för brandskyddet i sina lokaler. Med detta som bakgrund har vi arbetat med att ta fram en Heldagsutbildning i systematiskt brandskyddsarbete (SBA). Syftet med utbildningen är att Mittuniversitetets (MIUN) personal skall ha tillgång till en intern utbildning som hjälper dem att komma igång med sitt SBA. Utbildningen kommer i ett senare skede att finns tillgänglig på MIUN s interna hemsida. För att nå fram till målsättningen med en självgående utbildning har vi arbetat fram ett material innehållandes en PowerPointpresentation och en lathund som är lätt att läsa in sig på. Detta för att personen som skall hålla utbildningen får en bra grund att stå på. För att få vetskap om utbildningsmaterialet håller så har vi genomfört en provredovisning för Bo Ekwärn som är säkerhetschef på MIUN samt hållit utbildningen för personal på John Bauer gymnasiet i Örnsköldsvik. Under provredovisningen fick vi mycket bra feedback och konstruktiv kritik som vi tog till oss och ändrade till utbildningstillfället i Örnsköldsvik. Vi lämnade ut en utvärderingsenkät som deltagarna på John Bauer fyllde i, dessa utvärderingar sammanställde vi sedan för att få reda på vad de tyckte om vårt utbildningsmaterial. Vi har insett att det kan vara svårt att genomföra en heldagsutbildning inom skolvärlden. Det är svårt att få deltagarna att boka in en heldag eftersom de oftast har arbete inplanerat sedan månader tillbaka. Men om ledningen i ett tidigt skede bokar in denna utbildning tror vi på konceptet med en heldagsutbildning. Om utbildningen delas upp det kan det dröja mellan tillfällena och då är det lätt att informationen från det första utbildningstillfället glöms bort. Vi tror att denna utbildning kommer att vara till stor hjälp för Mittuniversitetet när de nu skall fortsätta att utveckla sitt systematiska brandskyddsarbete. 1 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 1

3 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Syfte Avgränsningar Metod Resultat Systematiskt brandskyddsarbete Intervju med Magnus Westin Genomgång av tidigare utbildningsmaterial Fakta insamling på Internet Utbildningsmetodik Provredovisning för Bo Ekwärn Heldagsutbildning för John Bauer Gymnasiet Örnsköldsvik Utvärdering Heldagsutbildning Diskussion Intervju med Magnus Westin Genomgång av tidigare utbildningsmaterial Faktainsamling på Internet Utbildningsmetodik Provredovisning för Bo Ekwärn Heldagsutbildning för John Bauer Gymnasiet Örnsköldvik Utvärdering Heldagsutbildning Slutsatser Referenser Tryckta källor: Elektroniska källor: Muntliga källor: A. Bilagor A.1 Tips och råd för PowerPointpresentation enligt MIUN s grafiska profil A.2 Lathund Heldagsutbildning SBA A.3 PowerPointpresentation Heldagsutbildning SBA A.4 Brandförloppsfilm tillhörande PowerPointpresentationen A.5 PowerPointpresentation riskinventering A.6 Utvärderingsenkät John Bauer Gymnasiet om heldagsutbildningen

4 1 Bakgrund När den nya lagen om skydd mot olyckor 2 trädde i kraft 2004 flyttades ansvaret för brandskydd ner till ägare och nyttjanderättshavare av olika byggnader och verksamheter. Tidigare var det Räddningstjänsten som såg till att det fungerade genom brandsyn där man talade om för verksamheten vilket brandskydd de måste ha. Lagstiftningen som stod bakom detta var Räddningstjänstlagen 3 paragraf 16. Denna Brandsyn kallas idag för Tillsyn och har fått ett helt nytt utseende. Istället för att ge anvisningar ger Räddningstjänsten istället råd om hur verksamheten skapar ett skäligt brandskydd som det står i lagen. Nu är det alltså upp till ägaren och nyttjaren att se till så allt fungerar som det ska. Ett skäligt brandskydd är inte tydligt definierat och kan se annorlunda ut i olika verksamheter. Räddningsverket har tolkat meningen med ett skäligt brandskydd att det bör bedrivas ett systematiskt brandskyddsarbete. Att verksamheten både skall arbeta förebyggande, men även arbeta med de delar som behövs vid uppkomst av en brand. Dessa delar består av t.ex. handbrandsläckare, branddörrar och utrymningsvägar. Detta skall vara ett bra sätt att höja nivån på brandskyddet, men har även skapat problem för många företagare. Vissa tycker att det är svårt att komma igång eftersom det känns så obegripligt och stort med brandskyddsarbetet. Det var precis så personalen på John Bauer Gymnasiet i Örnsköldsvik kände sig, de hade nyligen bytt rektor på skolan och det var han som satt inne med alla kunskaper om det systematiska brandskyddsarbetet (SBA). När rektorn bytte tjänst var det ingen annan som hade varit delaktig. På grund av detta ropade skolan på hjälp ifrån Mittuniversitetet som för tillfället är deras hyresvärd. John Bauer ville ha en utbildning där de kunde få hjälp att komma igång med sitt systematiska brandskyddsarbete. Den person man kontaktade var Bo Ekwärn, säkerhetschef på Mittuniversitet (MIUN). MIUN är Sveriges yngsta universitet och finns på fyra orter, Östersund, Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. Bo har varit anställd i lite mer än fyra år, men har även lång erfarenhet inom säkerhetsområdet från sin anställning i det militära. Bo hade sedan tidigare, med hjälp av praktikanter från utbildningen Skydd mot olyckor på Sandö, arbetat fram ett utbildningsträd som innehåller en grundutbildning 4 och en särskild utbildning inom Systematiskt brandskyddsarbete 5. Utbildningarna är uppbyggda i programmet PowerPoint och till dessa finns det varsin lathund där varje powerpointbild är noggrannare presenterad och beskriven. När vi (Marcus Lundgren och Magnus Hemström) träffade Bo i början av vår praktik på Mittuniversitetet föddes en idé att arbeta fram en Heldagsutbildning i SBA, och använda oss de redan framtagna utbildningarna som grund. Vi såg det som en rolig utmaning att bygga på utbildningsträdet. Efter att ha kontrollerat det tidigare materialet, beslutade vi oss för att använda vissa delar och helt göra om andra delar. Det saknades nämligen vissa steg i SBA som vi ansåg var väsentliga. Detta för att skapa en heldagsutbildning som Bo själv skall kunna hålla för personalen på Mittuniversitet i framtiden och förhoppningsvis ge ett bra resultat på brandskyddet inom verksamheten. 2 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 3 Räddningstjänstlag (1986:1102) 4 Hjartardottir, Katla och Lundberg, Mattias, Grundutbildning SBA, Räddningsverket Sandö 5 Waessman, Pähr, Särskild utbildning SBA, Räddningsverket Sandö 3

5 Tanken med utbildningen är att de som deltagit skall ha en grundläggande kunskap om fenomenet brand och fått en bra grund att stå på när de skall börja sitt arbete med SBA. Denna rapport kommer att handla om hur vi gick till väga för att arbeta fram vår utbildning som kommer att kvalitetssäkras genom denna rapport. Vi kommer även att komma med förslag på hur utbildningsträdet kan utvecklas tillsammans med denna utbildning i framtiden. 2 Syfte Syftet med denna rapport är att beskriva arbetet med att ta fram en intern utbildning som Mittuniversitets personal skall ha användning av som en introduktion i Systematiskt brandskyddsarbete. Utbildningen skall i framtiden hållas av Säkerhetschefen Bo Ekwärn, men även av annan personal som har läst in sig på ämnet. Syftet är att de inte skall behöva rekrytera folk utifrån som håller i utbildningsdagarna. Utbildningen skall vara lätt att förstå och kännas rolig för att sporra personalen att komma igång med det systematiska brandskyddsarbetet. Vår del blir att arbeta fram ett material som sedan skall kvalitetssäkras med denna rapport. Målgrupp för denna rapport är framtida elever inom utbildningen Skydd mot olyckor som skall arbeta fram ett utbildningsmaterial. Det kan även vara intressant att läsa denna för personer som är angelägna om att ta reda på hur Heldagsutbildning-SBA är framtagen. 3 Avgränsningar Utbildningen kommer att behandla den del i det systematiska arbetet som innefattar brand. Den kommer inte att ta upp något om arbetsmiljöarbetet och dess risker. Utbildningen kommer bara att skrapa på ytan gällande systematiskt brandskyddsarbete. Den kommer att ta upp det som är viktigt för att kunna bedriva ett godkänt systematiskt brandskyddsarbete. Utbildningen kommer att testas endast på en målgrupp, personal från John Bauer Gymnasiet i Örnsköldsvik. 4 Metod Det första som ska göras är att ta kontakt med Bosses kontaktperson på John Bauer gymnasiet i Örnsköldsvik. Han heter Magnus Westin och är ställföreträdande rektor och lärare i samhällskunskap. Ett av de första stegen i arbetet blir att intervjua honom angående önskat utbildningsinnehåll. För att komma igång med heldagsutbildning gäller det att samla information. Detta kommer att försöka göras i de flesta medier. Vi kommer att leta information om systematiskt brandskyddsarbete på en mängd hemsidor, framförallt olika kommuners och räddningstjänsters hemsidor. Dessa sidor känns säkra rent faktamässigt men däremot kan det finnas för lite eller för svårbegriplig information. Under andra terminen på sandö ingick utbildning inom området SBA, det innehöll en genomgång av alla viktiga steg i SBA-cirkeln plus olika metoder för att göra en riskinventering. Lektionsmaterialet samt egna anteckningar under den utbildningen kommer att utgöra en viktig informationskälla i vårt arbete att ta fram en lättförstålig heldagsutbildning. Genom att vi själva har blivit undervisade i systematiskt brandskyddsarbete kan det hända att vi blivit inkörda på ett spår och är kanske inte lika öppna för andra metoder att utföra SBA på. 4

6 Granskning av fakta kommer att ske med öppna sinnen för att kunna få till ett så lättförståligt upplägg som möjligt på utbildningen. De två tidigare utbildningarna i brand som tagits fram av praktikanterna på Mittuniversitetet kommer också att studeras. Det ska göras för att se om de innehåller lättbegripligt och relevant material som sedan kan användas till framtagandet av heldagsutbildning. Utbildningen kommer att skapas i PowerPoint och till den ska vi skriva en lathund som beskriver varje powerpointbild mer noggrant och förklarar bilden mer ingående. Lathunden tillverkas för att göra det möjligt för andra personer att kunna hålla heldagsutbildning, meningen är att man ska läsa in sig på lathunden innan man utbildar. Till utbildningstillfället ska åhörarkopior skrivas ut till deltagarna, där plats för egna anteckningar ska finnas för att de lättare ska kunna hänga med. En undersökning av olika utbildningsmetodiker kommer att göras innan utbildningstillfället. Detta för att utförandet av utbildningen blir så enkel och pedagogisk som möjligt. I första terminen hade vi undervisning i utbildningsmetodik, detta material kommer att vara till hjälp i framtagandet av utbildningsupplägg. Materialet finns på vår skolsida, även kallat cursnet. Mittuniversitetet har tagit fram en egen mall för PowerPoint presentationer (se bilaga A.1) som ska användas. Mallen ligger på Mittuniversitetets hemsida under internt och där kan bara de som har behörighet till Mittuniversitetet komma in. Därför kommer källan att bifogas istället. Tanken är att hålla en provredovisning för Bo några dagar innan resan till John Bauer. Provredovisningen görs för att kontrollera utbildningen om den fungerar, både informationsmässigt och tidsmässigt, samt få feedback på framförandet av presentationen. Heldagsutbildningen kommer att framföras som provredovisningen om den går som planerat. Tanken är att presentera materialet både i föreläsnings- och diskussionsform. Sista steget i utbildningen är att kontrollera dess kvalité med hjälp av utvärderingsfrågor till deltagarna. 5 Resultat 5.1 Systematiskt brandskyddsarbete När lagen om skydd mot olyckor 6 ersatte Räddningstjänstlagen 7 den 1 januari 2004 flyttades ansvaret om brandskyddet över till ägaren och nyttjanderättshavaren av verksamheterna. Tanken med lagen var att ansvaret för brandskyddet skulle tydliggöras. I lagen (2003:778) om skydd mot olyckor 2 kap 2 kan man läsa: Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Kravet på brandskyddet har inte ökat sedan den nya lagen kom utan man hoppas att det efterlevs på ett bättre sätt när det är verksamheten själv som utför kontrollen. Till lagen hör också förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor 8. Där står det vilka verksamheter som skall dokumentera sitt brandskydd och lämna in en skriftlig redogörelse till 6 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 7 Räddningstjänstlag (1986:1102) 8 Förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor 5

7 kommunen. Den skriftliga redogörelsen är ett underlag för kommunerna för att se vart de skall utöva tillsyn. Exempel på dessa verksamheter är hotell, sjukhus och skolor. Som underlag till sin skriftliga redogörelse bör alla verksamheter bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete (SBA). Detta är ett effektivt arbetssätt för att nå upp till lagens krav om ett skäligt brandskydd. Detta arbete kan se olika ut beroende på vad och hur stor verksamheten är. Statens räddningsverk har kommit ut med allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3) 9. Här kan man läsa att SBA bör bedrivas för både förebyggande åtgärder med även åtgärder som skall göras när branden väl har uppstått. Att ägare och nyttjare systematiskt bör utföra åtgärder för att få bort eller minska risken för brand. Det står även att en dokumentation av brandskyddet bör finnas. För att underlätta arbetet med SBA har Stockholms brandförsvar upprättat ett PM 10 om detta, här förklaras varje steg i ett SBA ingående. Men det är upp till varje verksamhet att bestämma hur omfattande arbetet skall vara. I detta PM beskrivs det systematiska brandskyddsarbetet i nio steg: Brandskyddspolicy: Här upprättas mål och syfte med brandskyddsarbetet. Detta för att hela verksamheten skall dra åt samma håll. Byggnads- och verksamhetsbeskrivning: Här visas det hur byggnaden ser ut och vilket material som byggnaden består av. Detta görs enklast genom en ritning över byggnaden och ett dokument som beskriver byggnadens utformning och vilket byggnadsmateriel den består av. Det skall även beskrivas vad det är för verksamhet som bedrivs i byggnaden. T.ex. att dagtid bedrivs det utbildningsverksamhet för gymnasieelever. Brandskyddsbeskrivning: Här skall det beskrivas vilka brandskyddsinstallationer som finns i byggnaden, allt från handbrandsläckare till system för brandgasventilation. Denna beskrivning är bra att ha för att veta vad som skall kontrolleras och underhållas i bygganden. Detta görs också enklast genom en ritning där visar placeringen för alla installationer som finns. Riskinventering: Detta görs för att klargöra och identifiera saker inom verksamheten som kan orsaka en brand eller förvärra följderna av en brand. Finns det en dokumentation på vilka risker som påträffats i den egna verksamheten, är det sedan lättare att bedöma vilka brandskyddsinstallationer som känns nödvändiga för att uppnå ett skäligt brandskydd. Brandskyddsorganisation: En dokumentation av vilka som ingår i brandskyddsorganisationen bör finnas. Namn på personerna som ingår i organisationen skall dokumenteras, och vilka uppgifter de har. Det är alltid den med högst position som är ansvarig för brandskyddet men han/hon kan delegera arbetsuppgifter till andra organisationsmedlemmar. Exempel på en brandskyddsorganisation kan vara VD, brandskyddsansvarig och brandskyddskontrollant. Utbildning: För att kunna förhindra bränder eller göra ett tidigt ingripande om branden väl har inträffat behövs viss kunskap. Verksamheten bör utbilda sin personal i kunskaper om brandorsaker, hur brandskyddsinstallationerna fungerar och även öva på detta. Är man väl medveten om vad man skall göra när olyckan är framme så kommer insatsen att bli betydligt bättre. Man bör genomföra en inventering av utbildningsbehovet och även dokumentera detta. I detta dokument skall det beskrivas 9 Räddningsverkets allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete 10 Stockholms brandförsvars PM om systematiskt brandskyddsarbete 6

8 vilka utbildningar personalen skall genomföra och med vilket tidsintervall. Exempel på detta kan vara att det skall hållas en utrymningsövning för all personal en gång per år. Brandskyddsregler: Det är viktigt att ta fram regler för vad som gäller inom verksamheten. Syftet är att tydliggöra vad som är tillåtet och ej tillåtet i verksamheten. Ett steg att förhindra uppkomst av brand. Kontrollsystem: För att brandskyddet skall fortsätta att vara intakt och förbättras så krävs det att man har ett kontrollsystem för verksamheten. Man skall här ta fram kontrollblad för all brandteknisk utrustning som finns i lokalerna, detta för att kontrollen skall genomföras på samma sätt varje gång oavsett vilken som utför kontrollen. Man bör även ta fram instruktioner för hur kontrollen skall genomföras. Här beskriver man syftet med kontrollen, vilken funktion den brandtekniska utrustningen har, hur ofta man skall kontrollera, och vad som krävs för att det skall vara godkänt. Det är även viktigt att det upprättas ett bra system för tillbudsrapportering. Detta för att lättare identifiera vad som har hänt eller vad som kunde ha hänt. Tillbudsrapportering är en stor hjälp vid riskinventeringen för att kunna besluta vad som behövs i form av brandtekniska hjälpmedel. Uppföljning: Varje år bör det göras en uppföljning av allt arbete som pågått under året. Med vid detta möte skall den personal som ingår i brandskyddsorganisationen närvara. Denna uppföljning görs för att få in det systematiska i brandskyddsarbetet. Här skall man följa upp det olika stegen och se efter så att all stämmer. T.ex. att organisationen är uppdaterad, att ritningarna stämmer överense med verkligheten samt sammanställa all tillbudsrapportering. Här kan det även beslutas om det finns behov för en ny riskinventering. Denna metod användes i framtagandet av heldagsutbildningen i SBA. 5.2 Intervju med Magnus Westin En kontakt etablerades med Magnus Westin som är ställföreträdande rektor på John Bauer Gymnasiet i Örnsköldsvik. John Bauer är Sveriges största friskolekedja med skolor på 27 orter runt om i Sverige - från Skellefteå i norr till Ystad i söder. John Bauer finns också på två platser i Norge med sammantaget över elever. Magnus Westin säger att de som ska vara med på utbildningen är hela lärarkåren för John Bauer, det är tjugo personer. Det visade sig under intervjun att de nyligen bytt rektor, och det var den personen som hade haft lite koll på det systematiska brandskyddsarbetet (SBA). Den tidigare rektorn hade gått en utbildning genom Räddningstjänsten, men nu när han slutat så fanns det ingen annan på arbetsplatsen som hade någon utbildning i att bedriva ett SBA. Magnus berättade att de ville ha en utbildning som kunde hjälpa dem att komma igång med sitt arbete. Efter diskussioner beslutades det att en heldagsutbildning vore ett bra alternativ. Där de fick en grundläggande kunskap om brand, en genomgång av de olika stegen inom systematiskt brandskyddsarbete och även något praktiskt moment. Det bestämdes att de praktiska momenten skulle innehålla brand i kläder och en övning i handbrandsläckare. Dessa två moment kändes relevanta för verksamheten, eftersom de hade många handbrandsläckare i byggnaden och att det rörde sig mycket folk i lokalerna. Datum för utbildningen sattes till den 11 maj 2007, enligt Magnus var det ett datum då all personal skulle kunna närvara. En sak som framkom under diskussionerna med Magnus var att utbildningen borde anpassas för deras verksamhet som skola. 7

9 5.3 Genomgång av tidigare utbildningsmaterial Tidigare utbildningar som gjorts inom brand på Mittuniversitetet är upplagda som PowerPointpresentationer med tanken att personalen själva skall kunna utbilda varandra. För att detta skall vara möjligt finns det en lathund upprättad till varje utbildning. De tidigare framtagna utbildningarna var uppbyggda som en grundkurs och en påbyggnadskurs, där meningen var att man skulle gå båda två. Grundkursen består av allmän kunskap om brand som ett fenomen, där brandtriangeln och brandförloppsgrafen tas upp. Även räddningstjänstens resurser presenteras samt att man får en inblick i vad systematiskt brandskyddsarbete innebär. Påbyggnadskursen fortsätter där grundkursen slutade alltså med ett koncept på hur man ska bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. Här går man igenom det man tyckte var det viktigaste inom brandskyddet. Områdena riskinventering och riskhantering har fått en mycket stor plats i utbildningen. Dessutom finns här ett praktiskt moment i form av brandsläckare och brandfilt tillagt. Båda utbildningarna har samma layout och färgsättning eftersom de hör ihop. Från början var det meningen att båda utbildningarna skulle sättas samman till en heldagsutbildning för att slippa utbilda vid två tillfällen. Utbildningen skulle också gå in djupare på det systematiska brandskyddsarbetet, att göra en enkel beskrivning av hur man på ett effektivt sätt ser till att få ett godkänt brandskydd. Genomgången av de tidigare utbildningarna resulterade i att avsnittet om grundläggande brandkunskaperna användes i heldagsutbildningen. Många pedagogiska delar som en film om brandförloppet och brandtriangeln fanns med. Det viktiga avsnittet om systematiskt brandskyddsarbete omarbetades. Vår kunskap om SBA kommer från skolan, under termin två genomfördes många lektioner inom ämnet. En obligatorisk del var att arbeta fram ett eget systematiskt brandskyddsarbete för en målarfirma, den fick sedan besök av en tillsynsman för granskning. Efter en tid med fundering kom beslutet att det bästa var att göra en helt ny del med SBA i utbildningen för att kunna nå upp till målet och John Bauers önskan. Målet var att skapa en utbildning som Mittuniversitetet kan hålla för sin egen personal, med andra ord internt. John Bauers önskan var att få hjälp med att komma igång med sitt SBA, och därför var det viktigt att ta fram ett enkelt och sporrande material. Efter en kontroll av tidigare lathundar tillhörande de utbildningar som skulle sättas ihop visade det sig att materialet inte skulle passa. Syftet med lathunden skulle vara att beskriva powerpointpresentationen och innehålla den information som behövs, för att någon annan utan baskunskaper skulle kunna läsa in sig på materialet och hålla utbildningen. Resultatet blev en helt ny lathund för heldagsutbildningen. Vid det här laget hade omfattningen av arbetet med att sätta ihop två halvdagsutbildningar till en heldagsutbildning ökat. Resultatet av att ha gått igenom de tidigare utbildningarna är att nästintill skapa en ny utbildning. Lathunden måste göras om och innehålla enklare fakta samt mer exempel till vissa PowerPointbilder. Internet var det första steget i sökande av nytt material för utbildningen. 8

10 5.4 Fakta insamling på Internet För att komma igång med letandet av fakta kring systematiskt brandskyddsarbete så användes sökmotorn Det som kom fram var en mängd av kommunala hemsidor där varje kommun har lagt upp varierande fakta till företag och andra verksamheter för att hjälpa dem att komma igång med sitt SBA. Sökandet på Internet resulterade även i mängder med sidor innehållande konsulter inom området, de erbjuder sig att komma och ordna upp allt som har att göra med SBA om man har råd att betala dem. Man kunde också köpa färdiga mallar som ska underlätta att komma igång med arbetet. Meningen med att söka informationen på Internet var att hitta enkel och korrekt fakta som skulle bli underlag till utbildningen. Flera av de kommunala hemsidorna innehöll väldigt lite information om SBA, det mesta handlade om förordningen om skydd mot olyckor där det står att många är tvungna att dokumentera sitt brandskydd. Efter en tid hittades två bra kommunala hemsidor där det fanns tillräckligt mycket och enkel fakta för att kunna skapa en heldagsutbildning. De två sidorna var Stockholms brandförsvars 11 - och Skellefteås kommuns hemsida 12. På Stockholms hemsida fanns ett koncept för hur man kunde presentera SBA i nio lika steg, där stegen tillsammans bildade en cirkel. Cirkeln är lättförstålig och förklarar alla steg i SBA på ett väldigt pedagogiskt sätt. Förutom att det fanns ett pedagogiskt upplägg för SBA avsnittet på sidan så fanns också ett utförligt PM om alla olika områden i brandskydd. Arbetet hjälpte till mycket när heldagsutbildningen skulle sättas ihop. Sidan kändes trovärdig och materialet stämde överens med våra tidigare kunskaper. Dessutom fanns det en länk från sidan till Räddningsverkets allmänna råd om systematiskt brandskyddsarbete 13. Andra sidan som har spelat en stor roll i tillverkningen av vår utbildning är Skellefteås kommuns hemsida, där hittades fullständiga mallar för kontrollblad av olika slag. De kontrollblad som användes var kontroll av handbrandsläckare, tillbudsrapport, utbildningsblad och uppföljningsschema. Mallarna på sidan var helt gratis medan liknade mallar på andra sidor kunde kosta upp till 300 kr per blad. Andra Internetsidor som användes var Räddningsverkets hemsida 14 där lagen om skydd mot olyckor finns. Förordningen om skydd mot olyckor, kurslitteratur för smo-utbildningen i form av boken skydd mot olyckor i pdf 15 format. Lagen om skydd mot olyckor skulle visas för att understryka att ansvaret för brandskyddet i en lokal ligger mellan ägaren och användaren. Förordningen skulle visa för att påpeka att skolverksamheter så som John Bauer är skyldiga att dokumentera och skicka in sitt brandskydd till kommunen för granskning. 11 Stockholms brandförsvars hemsida om SBA 12 Skellefteå kommuns hemsida om SBA 13 Räddningsverkets allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete 14 Räddningsverkets hemsida 15 Uneram, Cecilia, 2003, Skydd mot olyckor 9

11 5.5 Utbildningsmetodik Mening med heldagsutbildningen var att göra den pedagogisk och enkel. Utbildningsmetodik är läran om hur man anpassar en utbildning med hjälpmedel, kroppshållning och retorik. Under första termin på Sandö ingick flera lektioner om presentationsteknik där många nyttiga tips och råd visades. Det material som användes i heldagsutbildningen finns på skolsida samt egna anteckningar från lektionerna i ämnet. Det första viktiga steget i materialet är att man skall använda sig av flera olika presentationssätt när man håller en utbildning. Med olika presentationssätt menas att det används olika metoder för att få fram sitt budskap, till exempel whiteboardtavla, overhead, projektor med PowerPoint, film, praktiska moment, teater och blädderblock. Enligt metodiken skall deltagarnas uppmärksamhet och koncentration öka avsevärt om man gör detta. Från början var det klart att utbildningen skulle hållas som en PowerPointpresentation. Utbildningsmetodiken gjorde att det ändrades eftersom användandet av flera medier är viktigt resulterade det i nyttjande av whiteboardtavlan, praktiska moment och en film. På tavlan ritades det upp två grafer om tillsyn och brandsyn under avsnittet lagen om skydd mot olyckor, filmen spelades under avsnittet om brandförloppet och de praktiska momenten kom under brandtriangeln. Resultatet blev att fyra olika tekniker för presentation användes vid utbildningen. En annan sak som brukades inom utbildningsmetodiken var skapandet av en åhörarkopia till samtliga deltagare. En åhörarkopia är oftast en sammanfattning av det viktigaste utbildningsmaterialet som delas ut i början av utbildningen för att ge deltagarna en större chans att hänga med. Här finns också plats för egna anteckningar. En annan anledning till att man skapar dessa är att deltagarna ska få möjlighet att ta med sig denna efter utbildningen för att kunna gå tillbaka i informationen och repetera. En åhörarkopia gjordes på powerpointpresentationen som användes under utbildningen. Halva sidan på åhörarkopian bestod av plats för egna anteckningar. I utbildningsmetodik finns det tips och råd när man ska sätta samman en utbildning med hjälp av PowerPoint. Några av tipsen och råden handlar om färgsättning, teckensnitt, textmängd och textstorlek. Bakgrundsfärgen man har i dessa presentationer måste gå ihop med färgen på texten, annars kan det lätt bli irriterande och svårt att läsa. En tumregel är att mörk text ska kombineras med en ljus bakgrund eller tvärtom. Materialet säger också att man ska tänka på hur mycket text som ska finnas på varje bild. Eftersom för mycket text ofta leder till att åhörarna tappar fokus på föreläsaren och läser igenom texten istället för att lyssna på den som föreläser. På bilderna skall bara det viktigaste finnas och helst i korta meningar eller i punktform om det är möjligt. Detta gör att deltagarna måste lyssna sig till det de läser på bilderna för att kunna förstå budskapet. För mycket text kan också leda till att det blir svårläst genom att man måste anpassa teckenstorleken efter utrymmet på varje sida. Genom att använda sig av bestämda textstorlekar anpassar man textmängden istället för att anpassa teckenstorleken efter textmängden. Största anledningen till att man använder vissa bestämda storlekar är att texten blir lättläst och mer lättförstålig samt att helhetsintrycket blir mycket bättre. Ett annat gott råd i PowerPointpresentationer är att bara använda sig av orörliga, enkla och tydliga symboler eller figurer. Blinkande och rörliga figurer är bara irriterande och tar bort deltagarnas fokus från det viktiga. Anledningen till att man använder sig av symboler är att de skall förklara eller förenkla budskapet jämfört med text eller tal. 10

12 Att kombinera alla dessa metoder på rätt sätt skall göra att sättet man framför sin utbildning på blir mycket mer pedagogiskt och korrekt. Eftersom meningen var att skapa en utbildning för Mittuniversitetet i PowerPoint, tillfrågades säkerhetschefen om det fanns någon befintlig mall. Det fanns redan flera olika utbildningar framtagna inom olika områden och alla dessa hade samma layout i PowerPoint. Det resulterade i användandet av deras standard eftersom utbildningen i grunden är tillägnad Mittuniversitetet, den kommer också att hållas för deras räkning. Det som gjordes vara att anpassa färgen till layouten, där texten blev svart och layouten vit med en rand av Mittuniversitetets färger, blå och gul. Sedan anpassades utbildningsmaterialet till PowerPointbilderna genom att endera skriva i punktform eller korta enkla meningar. Under skrivandet användes textstorleken 24 på rubriker samt 20 på vanlig text för att göra det lättläsligt för deltagarna. De figurer och symboler som användes var enkelt utformade och orörliga, bland annat cirkeln för systematiskt brandskydd visades som en figur. Innan utbildningen skulle hållas bestämdes det att en bra idé vore att åka upp till John Bauer gymnasiet för att boka en lagom stor lokal och se till att all utrustning som behövdes gick att köra från den valda lokalen. Detta gjordes för att säkra de praktiska bitarna för att veta att allt fungerade som det var tänkt, men också för att det är ett viktigt steg i utbildningsmetodik. Att anpassa lokalens storlek efter antalet deltagare leder till en bättre utbildning. Att slippa sitta trångt eller för ensamt leder till ett bättre deltagande och dessutom kan utbildaren anpassa rösten så att alla hör om lokalen är lagom stor. En av de viktigaste sakerna i en utbildning är hur upplägget och innehåller ser ut, så även i utbildningsmetodiken. I utbildningsmetodiken hävdar författaren att det är viktigt att försöka anpassa innehållet efter målgruppen samt försöka väva in diskussioner av olika slag. (Presentationsteknik, 2006, s 2) Detta skall man göra för att få åhörargruppen att lättare förstå materialet man presenterar och samtidigt aktivera dem med hjälp av diskussioner och exempel. Desto närmare exemplen ligger deras egen verksamhet desto bättre eftersom de då får något att relatera till. Det stod också att det är viktigt att ha en sammanfattning i slutet av utbildningen för att knyta ihop säcken och svara på eventuella frågor. Materialet anpassades efter en skolmiljö som John Bauer, vilka paragrafer och lagar gäller för dem och vilka exempel som är tänkbara i deras miljö. I början av utbildningen berättades att de skulle avbryta om de hade några frågor så att de kunde redas ut på en gång. Detta för att de skulle förstå hela utbildningen eftersom varje område hör ihop med varandra. Förstår man inte första delen så kommer man inte att förstå andra delen heller. Utbildningen avslutades med en sammanfattning av heldagen, här återkom de viktigaste budskapen. Målet var att skapa en utbildning för Mittuniversitetet där tanken var att personalen skulle utbilda varandra i systematiskt brandskyddsarbete. Därför var det nödvändigt att anpassa materialet i utbildningen så att det inte blev för avancerat och dessutom skapa en lathund 16 som hjälp till dem som senare skall hålla utbildningen. En lathund är ett dokument med förklaringar till utbildningsmaterialet i PowerPointpresentationen 17. Här finns alla PowerPointbilder noggrannare beskrivna och förklarade, samtidigt som exempel och tips till andra presentationssätt finns uppskrivna. Meningen är att man ska studera lathunden och sedan kunna hålla utbildningen själv med tillräckliga kunskaper för att kunna svara på enklare frågor. 16 Bilaga A.2 Lathund Heldagsutbildning SBA 17 Bilaga A.3 PowerPointpresentation Heldagsutbildning SBA 11

13 5.6 Provredovisning för Bo Ekwärn Den 10 maj 2007 genomfördes en provredovisning för Bo Ekwärn. Detta gjordes för få kommentarer från en person som ej varit med och arbetat fram utbildningsmaterialet. Under tiden som det redovisades så diskuterades det framtagna materialet, om något skulle ändras eller läggas till. Vissa saker upptäcktes under dagen som ändrades innan utbildningsdagen i Örnsköldsvik. Att det redan i ett tidigt skede i utbildningen och fortlöpande skulle tryckas på den nya Lagen om skydd mot olyckor. Detta beroende på att det är just därför som verksamheten måste arbeta med systematiskt brandskyddsarbete. Det är viktigt att de man utbildar förstår varför de måste syssla med detta. En miss med att skriva in Praktiska moment under bilden för innehåll. Detta åtgärdades på plats. Det kom fram att en utveckling av avsnittet Vad är skillnaden mellan eld och brand borde göras. För att få detta avsnitt mer förståeligt blev beslutet att lägga till gräsbrand som ett exempel på när något som man ifrån början kontrollerar kan utvecklas till något okontrollerbart. För att göra avsnitten med brandtriangeln och brandförloppskurvan lite mer roliga tyckte Bo att detta skulle visas detta genom visuella metoder. Det beslutades att vi skulle ta med en träbit och tändstickor för att visuellt visa att det behövs rätt mängd av syre, bränsle och värme för att det skall kunna brinna. Vi skulle även använda oss av ett glas och ett ljus för att demonstrera att man elden kan slockna vid syrebrist. Kommentarer för vissa saker under brandförloppsfilmen tog fram. Att temperaturmätaren sitter i höjd med bokhyllan, flagorna som kommer ner från taket en bit in i filmen och när bordet i rummet börjar att pyrolysera. Detta för att åskådarna hela tiden skall vara med på vad som händer i filmen. Det kom även fram under dagen att vi gärna skulle lägga in lite egna historier och erfarenheter under utbildningen för att närmare förklara och göra utbildningen lite roligare att lyssna på. Det visade sig att under avsnittet Brandskyddsorganisation fanns två bilder som förklarade samma sak. Det beslutades att en av bilderna skulle tas bort från presentationen. Direkt efter redovisningen gjordes de ändringar som dokumenterats under dagen. Lathunden och PowerPointpresentationen uppdaterades. 12

14 5.7 Heldagsutbildning för John Bauer Gymnasiet Örnsköldsvik Veckan innan utbildningen kontrollerades utbildningsplatsen. Med hjälp av vaktmästaren Olle Lygdman bokades lokalen för utbildningen och fika för deltagarna. Det beslutades även om en plats som skulle användas vid de praktiska momenten. Räddningstjänsten i Örnsköldsvik kontaktades för att boka in materialet som skulle användas under utbildningen. Materialet som bokades var: 4 st. handbrandsläckare (koldioxid) 1 st. fat med tillhörande bränsle för släckning 1 st. Branddocka 2 st. Brandfiltar 1 st. gasoltändare För att deltagarna vid utbildningen skulle få sig en tankeställare under avsnittet riskinventering, så togs det bilder på olika objekt som kunde vara en risk vid uppkomst av brand eller vid brandspridning. Dessa bilder lades senare in i en separat PowerPoint presentation 18 för användning under utbildningsdagen. Magnus Westin förklarade hur mycket personal som skulle närvara vid utbildningen, det var sagt från början att 20 personer skulle delta. Nu berättade Magnus att det p.g.a. tidsbrist hade fallit bort folk och att de bara kunde närvara fem personer vid utbildningstillfället, dessa var ledningen på John Bauer. Personal på Mittuniversitetet kontaktades men de tackade nej p.g.a. tidsbrist. Den 11 maj 2007 hölls den skarpa utbildningen i Örnsköldsvik. Allt kontrollerades i god tid innan utbildningens start så att det fungerade. När det var dags klockan 09:00 meddelade Magnus Westin att det hade fallit bort mer folk p.g.a. sjukdom. De som närvarade under dagen var två personer från John Bauer och två personer från Mittuniversitetet. Då förändrade hela upplägget på utbildningen, istället för en ren föreläsning så öppnades det för mer diskussion under hela dagen. Efter avslutad utbildning utfördes en muntlig utvärdering där deltagarna tyckte att dagen hade varit givande, och gett dem extra kunskap för att komma igång med sitt Systematiska Brandskyddarbete. Magnus nämnde att det för tillfället var mycket att göra på skolan, så arbetet skulle inte komma igång före nästa termin. Det lämnades även ut en utvärderingsenkät 19 till alla deltagare som skulle fyllas i. 18 Bilaga A.5 PowerPointpresentation riskinventering 19 Bilaga A.6 Utvärderingsenkät John Bauergymnasiet om heldagsutbildningen 13

15 5.8 Utvärdering Heldagsutbildning Fredag den 11 Maj hölls den framtagna heldagsutbildningen i SBA för ställföreträdande rektor och studierektor på John Bauer gymnasiet. Vaktmästaren från Mittuniversitetets campus i Örnsköldsvik och Mittuniversitetet säkerhetschef deltog också vid utbildningen. Det lämnades utvärderingsenkäter (se Bilaga A.6) till deltagarna för att få deras synpunkter på dagen. Kontentan efter att ha sammanställt samtliga utvärderingar var att alla deltagarna hade uppnått målen för utbildningen. I övrigt verkade de vara nöjda med innehållet samt upplägget av utbildningen. De tyckte utbildningsmaterialet var konkret och tillräckligt för att kunna starta upp sitt eget systematiska brandskyddsarbete. Deltagarna har ändrat uppfattning om brand och dess konsekvenser samt fått en ny syn på vikten med att bedriva ett korrekt SBA. Två av deltagarna svarade: ja, fått en a-ha upplevelse när det gäller brandförloppet Fått ökad förståelse över vad SBA syftar till och hur det skall utföras ja, Mer medveten om hur en brand kan utvecklas, mer medveten om risker till brand, mer medveten om hur man kan förhindra risken för att brand uppstår. Det enda negativa man kan utläsa från enkäten är under frågan om de praktiska momenten var tillräckliga för att de skulle känna sig säkra vid ett tidigt ingripande. Här var det en person som inte kände att de praktiska momenten hade gett tillräckligt med kunskaper och svarade: nej, det saknas övning hur man kommer att reagera i en verklig brand Då det är ej tillrättalagt som i våra praktiska övningar Då det kan inträffa så mycket runt omkring Människan i fråga kan sprattla med benen Samt att elden kan slå upp igen Detta är något som kommer att undersökas för att försöka undvika samma problem till nästa utbildningstillfälle. De andra kände däremot att de hade fått kunskaper för att kunna agera initialt. Övriga synpunkter från deltagarna kom också in, där det kom fram både positiva och negativa saker med utbildningen. De skrev: Trevligt och lättsamt anslag i er presentation Ni anpassade er presentation bra till den lilla grupp vi blev så att formen blev mer av en diskussion Det utdelade informationsmaterialet var bra om än det skilde sig en del från er PowerPoint Det vore bra att få kunskaper om mun till mun metoden för att kunna rädda ifråga, Hur behandlar man uppkomna brännsår? Även hjärt- och lungräddning Bra utbildning, tydligt och lugnt Bra att man fick med sig bilder från PowerPointen Nu kan vi köra igång med SBA! Slutsatsen blir att budskapet till största del gått fram, både teoretiskt och praktiskt genom en enkel och tydlig heldagsutbildning i SBA. Däremot finns det goda möjligheter att utveckla utbildningen samt utföra mindre ändringar för att förtydliga de praktiska momenten. 14

16 6 Diskussion 6.1 Intervju med Magnus Westin Arbetet med att ta fram, planer och genomföra denna heldagsutbildning i systematiskt brandskyddsarbete (SBA) blev ett mer omfattande än vi hade planerat ifrån början. Efter våra diskussioner med Bo Ekwärn lät det som att vi endast skulle sätta ihop de tidigare framtagna utbildningarna i SBA, som fanns på Mittuniversitetets interna hemsida, sammanfoga dessa och vid behov fylla på med nytt material. Vi började vårt arbete med att genom telefonkontakt intervjua Magnus Westin om vilka förväntningar de hade på utbildningen som de efterfrågat. För att få en bredare vetskap om vad personalen ville ha för utbildning kunde man ha gjort en enkät som skickats till alla inom personalgruppen. Men vi ansåg att detta skulle bli svårt att genomföra, eftersom det inte är alla som vet vad systematiskt brandskyddsarbete är för något. Då kunde enkäten bli missvisande, och vi skulle få stora problem att få till en utbildning som passade alla. Genom att vi bara intervjuade Magnus gav det oss en klar bild av vad ledningen på John Bauer ville få ut av en heldagsutbildning. De ville ha grundläggande kunskaper i brand och sen genomgång hur ett systematiskt brandskyddsarbete fungerade. Kontakten med Magnus fungerade bra och vi beslutade att börja arbeta fram ett material som var relevant för deras önskningar. 6.2 Genomgång av tidigare utbildningsmaterial Vi började med att gå igenom utbildningarna som Bo tyckte att vi skulle sammanfoga för att se hur det skulle gå till, och om vi behövde fylla på med något. Efter att läst igenom materialet så insåg vi att vissa delar var bra och andra delar mindre bra. Vi ansåg att alla delar i ett SBA inte var tydliggjort i SBA-särskild utbildning och detta gav oss idén att helt skriva om det materialet. Vi hade ju kunnat gå den lätta vägen och bara nöjt oss med det som fanns, men kände att John Bauer då inte skulle få den kunskap som man efterfrågat. Vi ansåg även att layouten på de tidigare utbildningarna var rent ut sagt usel. Utifrån de kunskaper vi har i utbildningsmetodik så kunde vi snabbt bedöma att deras presentation inte var upplagt på ett pedagogiskt sätt. Det största felet de hade gjort enligt oss var att färgsätta utbildningarna på ett sätt som gjorde de mycket svårlästa. Vi bestämde oss för att ta fram en enklare och mer pedagogisk layout i PowerPoint med hjälp av en mall som Mittuniversitetet tagit fram till sina interna utbildningar. Dessutom tänkte vi alltid på att använda utbildningsmetodiken i skapandet av vår presentation för att göra den så tydlig som möjligt. Materialet i den grundläggande utbildningen ansåg vi vara fullt dugligt förutom att några mindre ändringar och justeringar behövde göras för att passa vår utbildning bättre. 6.3 Faktainsamling på Internet När vi sedan skulle börja samla fakta på Internet så visade det sig finnas en väldigt stor mängd hemsidor om SBA. Dessa sidor hade blandat innehåll och det tog lång tid att hitta den fakta vi behövde för vår utbildning. Genom att titta på flera Internetsidor får man en stor bredd och bra mångfald av information, detta minskar risken för upptagande och användande av felaktig information. Man får många träffar om man söker på systematiskt brandskyddsarbete på sökmotorn google. Antingen hittar man företag som agerar konsulter, och för en större summa pengar kan andra köpa deras tjänster som ofta går ut på att verkställa ett SBA. Dessa konsulter tycker vi utnyttjar sina kunder med att ta enorma pengar för att utföra sina tjänster. Man lever på 15

17 andras rådlöshet angående brandskyddet, de flesta vi pratat tycker att det jobbigaste och svåraste är att komma igång med arbetet. När man väl kommit igång så brukar det inte vara lika besvärligt att sköta det, då mycket går ut på att gå kontrollrundor som man även gör i vanliga fall då man kontrollerar arbetsmiljön på arbetsplatsen. Därför kan det vara smart att de som går arbetsmiljöronder även utför kontrollen för brandskyddet samtidigt för att underlätta och spara tid. När man ska starta upp sitt SBA kan det vara krångligare att komma igång om man hyr lokalen där man har verksamheten. Det bästa och enklaste sättet är om man anordnar ett möte med ägaren och ber denne ta fram materialet man behöver. Ägaren har ritningar och annan byggnadstekniskt information att tillgå som gör det möjligt att utföra alla steg i SBA-cirkeln. Vi hittade också mallar för de flesta kontrollistor man behöver i ett SBA, man behöver inte sätta sig och skapa egna utan finns det bra framtagna så kan man använda dem för att underlätta. 6.4 Utbildningsmetodik Utbildningsmetodiken har följt oss hela vägen, från att vi började gå igenom potentiell fakta till vår utbildning tills att vi hade utfört vår heldagsutbildning på John Bauer. De metoder vi använde oss av under själva presentationen var nyttjande av flera olika medier, varva teoretiska och praktiska moment, lämnat ut åhörarkopior och använt oss av exempel från deras egen verksamhet. Under avsnittet om brandtriangeln bestämde vi oss dagen före utbildningen att vi skulle utföra ett praktiskt moment för att påvisa eldens tre beståndsdelar. Det gick relativt bra på utbildningsdagen men det hade kunnat gå bättre om vi hade kommit på momentet tidigare. I slutändan tycker vi ändå att det var bättre att ha med det halvknackligt utfört än inte alls, eftersom det lättade upp stämningen och bjöd på lite skratt samtidigt som budskapet gick fram. Det har helt klart varit mer krävande att ständigt tänka på utbildningsmetodiken under framtagandet och genomförandet av utbildningen. Vi tycker resultatet har blivit över förväntan, och det känns bra att ha gått det här steget som ingen annan av de tidigare praktikanterna på Mittuniversitetet har gjort. 6.5 Provredovisning för Bo Ekwärn Under vår provredovisning för Bosse fick vi bra feedback på vår utbildning. En av de saker som vi ändrade på var det ovannämnda, att lägga in ett praktiskt moment under brandtriangeln. Vi ändrade också på några av våra PowerPointbilder, tillade några exempel och bestämde oss för att lägga in fler kommentarer under filmen vi skulle visa dagen därpå. En provredovisning är ett suveränt steg för att förbättra både innehållet i utbildningen och utförandet av den eftersom man får en bedömning av en utomstående person. Problemet med vår provredovisning var att den genomfördes dagen före den riktiga utbildningen så de saker vi ändrade hann inte riktigt sjunka in. Man skulle behöva köra provredovisningen en vecka innan det riktiga tillfället för att hinna med att ändra materialet samt läsa in sig på det. För att vidareutveckla ännu mer kan man bjuda en person som inte är lika insatt i brandskydd som Bosse, detta för att se om materialet är tillräckligt enkelt och om upplägget följer en röd tråd. 16

18 6.6 Heldagsutbildning för John Bauer Gymnasiet Örnsköldsvik Den riktiga utbildningen på John Bauer blev långt ifrån vad vi hade tänkt oss från början med tanke på bortfall av deltagare. Eftersom vi hade planerat att hålla utbildningen för 20 personer så var vårt upplägg riktat mer mot en föreläsning om SBA. När det slutade med att vi enbart hade 4 åhörare fick vi snabbt ändra upplägg från att föreläsa till att hålla utbildningen mer i diskussionsform. Det blir ofta problematiskt när något inte blir som planerat men efter dagens slut var ändå alla nöjda med hur det hade blivit. Efteråt förstår vi att problematiken med att skapa en heldagsutbildning är att hitta tillfällen som passar deltagarna. Inom skolvärlden är det alltid väldigt mycket att göra innan vårterminsavslutningen och därför borde man, om man ska hålla en liknande utbildning i framtiden börja boka in utbildningstillfälle mycket tidigare. Fördelen med att hålla en heldagsutbildning är att man hinner göra så mycket mer, det är lättare att väcka ett intresse med mer tid. För att kunna skapa en förståelse för systematiskt brandskyddsarbete tror vi det krävs att man först går igenom en allmän grundutbildning i brand. Därför är det bra att först ha den allmänna grundutbildningen och sedan köra SBAutbildningen under samma dag. Sedan finns det andra tänkbara varianter som skulle kunna bli ännu bättre, just nu finns tanken att dela upp heldagsutbildningen. Den allmänna grundutbildningen skall hållas för samtliga personer i verksamheten medan SBA-utbildningen skall hållas endast för de inblandade i brandskyddsorganisationen. Genom att anpassa utbildningarna efter behovet av brandkunskap kommer det bli lättare att hitta tid för utbildningstillfällen. För personer utanför brandskyddsorganisationen är det viktigare att utbildas i hur man använder släckutrustning, än att utbildas i vilken släckutrustning som borde finnas. Detta skulle spara både tid och resurser vilket vore bra eftersom systematiskt brandskyddsarbete är tillräckligt krävande ändå. 6.7 Utvärdering Heldagsutbildning När vi sammanställde vår utvärderingsenkät kunde vi snabbt se att deltagarna under vår heldagsutbildning var mycket nöjda med dagen. De var inget som de saknade i utbildningen och de ansåg att de fått tillräckligt med information för att börja sitt systematiska brandskyddsarbete. En sak man kan fundera över är om det var för lite deltagare för att få en säker bild på om utbildningen var bra. Man kanske borde hålla denna utbildning minst en gång till för att få ett mer rättvist resultat. På grund av tidsbrist och problematik med att boka in nya deltagare har vi ej hunnit med detta. Utbildningen kommer förhoppningsvis att hållas vid fler tillfällen, och nu när allt material finns tillgängligt så finns det utrymme för framtida föreläsare att utvärdera och förbättra upplägget. Kritiken vi fick angående de praktiska momenten är svårt att följa upp. Den personen ville att det skulle vara med verklighetstroget. Självklart är det helt annorlunda att släcka brand i kläder på en levande person än en livlös docka, detta var något som vi förklarade för deltagarna. Syftet med övningen var att få lära sig hur man skall göra vid brand i kläder, och det syftet uppfyllde vi. Det vi kanske skulle ha gjort var att förklara mer ingående vad som kan hända i en verklig situation. 17

19 7 Slutsatser Arbetet med skapandet av en lättförstålig heldagsutbildning i systematiskt brandskydd är tidskrävande och svårarbetat. Problematiken ligger i att de som ska använda sig av utbildningen inte sitter på några tidigare kunskaper inom brandskydd eller SBA. Men vi tror att denna utbildning kommer att fungera på det sätt som är beskrivit i syftet. Efter diskussioner med Bo Ekwärn har vi insett att han är väl insatt i ämnet, och säger själv att det inte vore något problem för honom att hålla i utbildningen. Under arbetet har vi varit tvungna att hålla många processer igång samtidigt, granskning av fakta, utbildningsmetodik och tillverkning av utbildningsmaterial är några exempel. En annan svårighet med heldagsutbildningar är att hitta en tid som passar deltagarna, speciellt inom skolverksamheten är det viktigt att vara ute i god tid när det gäller bokning av datum för utbildningstillfälle. Detta har varit svårt för oss som varit här under en bestämd tid. För att kunna lösa tidsbristen skulle man kunna tänka sig dela upp utbildningen på olika tillfällen där man samtidigt delar upp de som skall utbildas. En förmiddag där alla deltagare utbildas i allmän brandkunskap med ett praktiskt moment inlagt. Detta för att alla inom organisationen skall få en grundläggande kunskap i brandskydd. Sedan hålls en eftermiddag med SBA-utbildning för de aktiva i brandskyddsorganisationen. Där man går igenom allt som behövs för att starta upp ett eget arbete. Därefter kan man skapa en workshop där utbildarna sätter sig med deltagarna, meningen där är att hjälpa dem komma igång med arbetet genom att påbörja varje steg i SBA-cirkeln. Att fysiskt hjälpa till att skapa de dokument som behövs. Enligt den feedback vi fått genom utvärderingsenkäten och Bo Ekwärn anser vi att slutresultatet är bra nog för att tas i bruk på Mittuniversitetet. I syftet står det att utbildningen skall vara lätt att förstå. Resultatet från utvärderingen tyder på detta. Deltagarna tyckte att materialet var bra och lätt att förstå. Förhoppningsvis så kan vårt material även anpassas av de personer som i framtiden kommer att hålla utbildningen. Detta genom att fylla på med lite egna exempel och reflektioner från universitetsvärlden för att få den mer anpassad. Vad det gäller kvalitetssäkringen av utbildningen är det lite osäkert om vi uppnått vårt syfte. Bo Ekwärn tycker att materialet är godkänt för att tas i bruk, även deltagarna i Örnsköldsvik var nöjda med innehållet. Kritiken kan ligga i att det borde ha varit fler deltagare närvarande för att få ett mer trovärdigt resultat av utvärderingen. 18

20 8 Referenser 8.1 Tryckta källor: Uneram, Cecilia, 2003, Skydd mot olyckor, Karlstad, Räddningsverket Hjartardottir, Katla och Lundberg, Mattias, Grundutbildning SBA, Räddningsverket Sandö Waessman, Pähr, Särskild utbildning SBA, Räddningsverket Sandö 8.2 Elektroniska källor: Skellefteå kommun, 2007, Systematiskt brandskyddsarbete, återfinns under räddningstjänsten, , Stockholms brandförsvar, 2006, Systematiskt brandskydd, återfinns under brandskydd, , Stockholms brandförsvar, 2004, PM i systematiskt brandskyddsarbete, , Statens räddningsverks författningssamling, 2004, Allmänna råd om systematiskt brandskyddsarbete, , Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, 2003, Lagen om skydd mot olyckor, , Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor, 2003, Förordningen om skydd mot olyckor, , Cursnet, 2005, Presentationsteknik, återfinns under utbildningsmaterial/allmänt, , al/allm_prcent_e4nt/presentationsteknik/presentationsteknik.ppt Räddningstjänstlag (1986:1102), 1986, Räddningstjänstlagen Muntliga källor: Ekwärn, Bo, Säkerhetschef på Mittuniversitetet, , telefon: Westin, Magnus, Ställföreträdande rektor på John Bauer gymnasiet i Örnsköldsvik, , telefon: